Ofullbordade planer på att bilda större regioner Norrbotten och Väster-botten - avbröts i januari 2012. Västernorrland och Jämtland avbröts i januari 2012 Uppsala, Dalarna och Gävleborg avbröts tidigare. Örebro, Sörmland och Västmanland avbröts januari 2012. Värmland och Västra Götaland avbröts i augusti 2011 Södra Sverige arbete pågår med sikte på ny region från 2019.
Den regionala indelningen Vad händer under det närmaste året? Inga indelningsförändringar aktuella från 2015. Förberedelserna i södra Sverige fortsätter beslut nästa mandatperiod. Förslag från Sjöstrand i september om nya länsstyrelseområden Nya strukturfondsområden ska formas inför nästa programperiod förslag under hösten. Betänkande från Sjöstrand i december. Det finns inga formella hinder för att återuppta arbetet med att skapa större regioner men då med sikte på 2019!
Några förutsättningar för en ny statlig regional indelning Sjöstrand kommer inte att föreslå en ny länsindelning utan en ny länsstyrelseorganisation. Antalet länsstyrelser blir betydligt färre än 21 sannolikt runt 10 st. Det betyder att en länsstyrelse ansvarar för flera län. Dagens län överges helt som indelningsgrund för statliga myndigheter. Den nya indelningen är tänkt att vara gemensam för flera statliga myndigheter. Kommun- och landstingssektorn har intresse av att stat och regioner på sikt har en gemensam indelning. Den nya indelningen kan bli styrande för kommande regionbildningar!
Initiativ till att bilda egna regioner Jönköping: Fullmäktigebeslut november 2011 Gävleborg: Fullmäktigebeslut 25 april Norrbotten: Fullmäktigebeslut 12 april samråd med kommunerna planeras. Östergötland: Kommunremiss till 8 maj fullmäktige beslutar i juni Diskussioner har påbörjats eller planeras i flera län Utvecklingsansvaret i nuvarande geografi ses inte som en slutpunkt utan som ett steg på vägen mot att bilda en större region.
Hur handlägger regeringen ansökningarna Inga officiella besked från departementet om hur ansökningarna ska handläggas - men: Landstingsfullmäktige ansöker. Yttranden från fullmäktige i berörda kommuner ska inhämtas. Ansökningarna kommer att behandlas samlat. De bör ha skickats in under oktober. Departementet bereder ärendet särskilt (eftersom inte Sjöstrand hanterar ansökningarna). Departementspromemoria kan förväntas läggas fram i december för att sedan remissbehandlas. Proposition och riksdagsbeslut kan komma att samordnas med Sjöstrands utredning Enkelt lagstiftningsarbete fler landsting ska anges i 1 och 3 i Lag om regionalt utveck-lingsansvar i viss län(sfs 2010:630.)
Diskussion i utredningen om det regionala utvecklingsansvaret (Obs! Ej förslag!) Möjligheten att bilda kommunala samverkansorgan upphör. Samtliga samverkansorgan ska vara avvecklade 31/12 2018. Aktuella landsting erbjuds att från och med 2015 ta över det regionala utvecklingsansvaret. Förutsättningen är att landstinget och en majoritet av kommunerna* vill. I län där landstingen inte tar över ansvaret 2019 ansvarar länsstyrelsen för frågorna. * kommuner med en kvalificerad majoritet av länets befolkning.
Likvärdiga förutsättningar?! Utjämningskommitténs förslag 2012-05-04 bjorn.sundstrom@skl.se
Utjämningssystemet i korthet Systemet består av fem olika delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift
Inkomstutjämningen Figur 4.1 Inkomstutjämning för kommuner 2011 (principskiss) Tabell 4.1 Effekten av inkomstutjämningen för några typkommuner 2010 Kommun Skattekraft (procent) Skatteint. (kr/ inv) 1 Inkomstutj. (kr/ inv) Skatteint. inkl. utj. (kr/ inv) 1. Å rjäng 75,9 27 486 13 951 41 437 2. St orfors 91,1 32 972 8 541 41 513 3. Luleå 100,1 36 253 5 249 41 502 4. Vellinge 119,8 43 377-1 482 41 895 5. D anderyd 180,5 65 344-19 389 45 955 Skillnad 37 858 4 518 (5 1) 1) Riksgenomsnittlig utdebitering, 20,74% för kommunerna, och faktisk länsvis skattesats har använts i beräkningen. K älla: SCB och egna beräkningar.
Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person 300 000 Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 kr/inv
Kostnadsutjämningen Delmodeller, omfördelning samt antal bidragsresp. avgiftskommuner i kostnadsutjämningen 2011 Delmodeller, omfördelning samt antal bidragsresp. avgiftslandsting i kostnadsutjämningen 2011 V V V V V Delmodell Mdkr Antal kommuner med tillägg avdrag Förskola & skolbarnsomsorg 5,18 56 234 Förskoleklass & grundskola 4,07 182 108 Gymnasieskola 2,24 248 42 Äldreomsorg 7,18 210 80 Individ- och familjeomsorg 4,66 31 259 Barn med utländsk bakgrund 0,49 26 264 Befolkningsförändring 0,82 130 160 Bebyggelsestruktur 1,01 77 213 Löner 0,77 41 249 Kollektivtrafik 1,33 59 231 Totalt, netto 6,07 136 154 V V Delmodell Mdkr Antal landsting med tillägg avdrag Häl so- o sjukvård, totalt 1,87 14 7 - därav hälso- och sjukv. 1,69 11 10 - därav glesbygdstillägg 0,48 13 8 Befolkningsförändring 0,17 1 20 Löner 0,24 3 18 Kollektivtrafik 1,76 1 20 Totalt, netto 1,61 8 13
Inkomstutjämningen - slutsatser Inga belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande (Källor: Lars Söderström, Sven Siverbo, Institutet för näringslivsanalys vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping) Kommitténs bedömning: Det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande. Incitamenten för ekonomisk tillväxt och för ökad sysselsättning bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Fler skattebaser skulle komplicera utjämningen Flera alternativa modeller har övervägts
Skatteunderlagstillväxt per capita 2005-2012, årlig procentuell förändring 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Halland Gotlands kommun Norrbotten Västerbotten Kalmar Jönköping Kronoberg Dalarna Hela riket Västmanland Västra Götaland Södermanland Gävleborg Jämtland Östergötland Västernorrland Uppsala Skåne Örebro Värmland Stockholm Blekinge Skatteunderlagstillväxten per capita i Stockholm är den näst lägsta i riket, minskar avgiften i inkomstutjämningen per invånare över tiden. 13
Dag- och nattlönesummor Lönesumma dagbefolkning Lönesumma nattbefolkning Skatteintäkter (dagens system)1 190,0% 180,0% 170,0% Index där riket = 100 160,0% 150,0% 140,0% 130,0% 120,0% 110,0% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Vaxholm Vallentuna Salem Österåker Ekerö Värmdö Nykvarn Tyresö Norrtälje Nynäshamn Lidingö Botkyrka Upplands-Bro Täby Haninge Nacka Järfälla Huddinge Stockholm Upplands Väsby Danderyd Sollentuna Södertälje Sigtuna Sundbyberg Solna
Ekonomisk tillväxt O mråde BRP/ sysselsat t 2006 BRP/ capita 2006 BRP-utv 1999-2006 procent/ år Sverige 677 549 318 265 4,0% FA-regioner Jokkmokk 1 482 435 660 900 8,0% Gällivare 1 169 239 547 339 12,2% Kiruna 1 028 341 516 381 10,0% Stockholm 812 526 408 892 4,2% O skarshamn 766 640 352 494 4,5% Göteborg 708 600 342 148 4,6% Avesta 731 682 333 717 6,5% Malung 618 944 325 537 4,0% Värnamo 598 374 320 820 2,5% Lycksele 675 694 314 223 5,1% Arjeplog 656 187 311 330 2,3% H ärjedalen 692 845 304 069 2,1% N yköping 681 603 303 465 5,1% Falun-Borlänge 651 442 302 144 4,0% Älmhult 614 696 301 443 4,3% Fagersta 700 357 300 917 4,3% Skellefteå 660 413 299 465 5,3% Storuman 736 196 298 507 3,4% Gävle 642 136 295 214 2,5%
Vad skulle en utjämning för infrastrukturella kostnader innebära? (kr/inv.) Växande kommuner Bruttok Bruttoint Nettok Krympande kommuner Bruttok Bruttoint Nettok Värmdö 3 078 1 449 1 629 Storuman 4 275 923 3 352 Vaxholm 7 038 4 680 2 358 Munkfors 3 874 482 3 392 Knivsta 2 835 769 2 065 Gullspång 3 231 422 2 809 Vallentuna 2 082 370 1 713 Ljusnarsberg 4 400 1 029 3 370 Stenungsund 2 806 1 111 1 695 Kramfors 5 102 1 780 3 322 Nacka 3 676 1 835 1 841 Ragunda 4 902 1 616 3 286 Kävlinge 2 354 408 1 946 Laxå 4 625 1 187 3 438 Solna 3 012 1 311 1 701 Strömsund 6 998 3 384 3 614 Nykvarn 3 533 1 518 2 015 Överkalix 4 964 1 144 3 820 Ekerö 2 164 637 1 527 Övertorneå 6 054 909 5 145 Lomma 4 420 559 3 861 Dorotea 4 993 1 643 3 350 Österåker 2 707 566 2 141 Jokkmokk 7 489 3 005 4 484 Huddinge 3 187 695 2 492 Åsele 7 317 2 642 4 674 Salem 2 041 443 1 598 Sorsele 9 986 5 671 4 316 Kungsbacka 1 952 572 1 380 Pajala 4 054 660 3 393 Storstäder Stockholm 4 063 2 155 1 908 Göteborg 3 928 1 989 1 938 Riket 4 011 1 531 2 479 Malmö 4 769 3 496 2 751
Utjämningen i Stockholms län Miljoner kronor Inkomstutj Kostnadsutj Regleringsp Summa Botkyrka 868 238 42 1 147 Danderyd -641 228 16-397 Ekerö -54 66 13 25 Haninge 451 11 38 500 Huddinge 437 210 49 696 Järfälla 124 150 33 307 Lidingö -537 264 22-251 Nacka -378 327 45-6 Norrtälje 357-51 28 334 Nykvarn 8 2 5 14 Nynäshamn 147-11 13 149 Salem 32 55 8 94 Sigtuna 231 87 20 338 Sollentuna -230 334 32 137 Solna -133-228 34-326 Stockholm -1 532 1 347 425 240 Sundbyberg 86-46 19 60 Södertälje 746 296 43 1 085 Tyresö 18 89 21 129 Täby -566 219 32-315 Upplands Väsby 122 10 20 152 Upplands-Bro 118 10 12 140 Vallentuna 60 59 15 135 Vaxholm -32 42 5 15 Värmdö 33 64 19 115 Österåker -7 26 20 39 Mkr -272 3 801 1 027 4 557 Per inv -130 1 821 492 2 182 2 087 902 14,0 ggr mer än ink.utj. 17
Brytpunktsmodellen Summa beskattningsbar förvärvsinkomst, per inv Summa beskattningsbar förvärvsinkomst under nedre skiktgränsen, per inv 300 000 280 000 260 000 240 000 220 000 Statlig skatt på inkomster över skiktgränsen (316 700 år 2007) (Vid brytbunkten är medelinkomsten 143 774 kr) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 Årjäng Orsa Vansbro Örkelljunga Vingåker Filipstad Ånge Åre Munkedal Tanum Storfors Ovanåker Bollnäs Falköping Falkenberg Jokkmokk Lycksele Mörbylånga Säter Norberg Tranemo Boden Skellefteå Ljungby Gnesta Kungsör Avesta Sotenäs Karlstad Haninge Uppsala Gällivare Öckerö Partille Sundbyberg Solna Lidingö kr/inv
Statskontorets yttrande Statskontoret instämmer dock i kommitténs bedömning att tillväxten sker i lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner), där kärn- och kretskommuner är ömsesidigt beroende av varandra. Eftersom kommunerna på detta sätt är beroende av varandra är det svårt att tänka sig ett system för utjämning som både klarar av att maximera de enskilda kommunernas incitament för tillväxt och som samtidigt tillgodoser kravet på likvärdiga förutsättningar. Statskontoret delar därför kommitténs uppfattning att incitamenten för ekonomisk tillväxt och för ökad sysselsättning bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. 19
Förändringar i kostnadsutjämningen av kommitténs förslag för kommunerna (kr/inv) Delmodell Genomsnittlig förändring Max Min Förskola & skolbarnsomsorg 206 1 344-1 732 Förskoleklass & grundskola 54 611-582 Gymnasieskola 36 416-166 Äldreomsorg 44 1 622-867 Individ- och familjeomsorg 217 1 532-1 060 Barn med utländsk bakgrund 11 144 0 Befolkningsförändring 10 201 0 Bebyggelsestruktur 99 1 339-875 Löner -120 757-338 Kollektivtrafik -25 445-652 Totalt (bidrag/avgift) 454 2 479-1 766
Varför barnomsorgsmodellen slår snett 1-3 år 4-5 år 6 år 7-9 år Åldersersättning 80 078 78 275 49 638 28 557 Behovsindex Sollentuna/Täby 26,4% 26,4% 26,4% 26,4% Övertorneå/Berg -21,8% -21,8% -21,8% -21,8% Ekonomiskt utfall per barn Sollentuna/Täby 101 218 98 940 62 742 36 097 Övertorneå/Berg 62 621 61 211 38 817 22 332 Skillnad 38 598 37 729 23 925 13 765 Faktisk inskrivningsgrad Sollentuna/Täby 85,8% 85,8% 100,0% Övertorneå/Berg 85,5% 85,5% 100,0% Andel barn som man faktiskt får betalt för Sollentuna/Täby 108,5% 108,5% 126,4% Övertorneå/Berg 66,9% 66,9% 78,2%
Behovsindex betr. barnomsorgen för kommunerna i Västmanland Volymindex Tillägg/avdrag Fagersta 93,8% -6,2% Hallstahammar 88,6% -11,4% Kungsör 90,9% -9,1% Köping 91,0% -9,0% Norberg 85,1% -14,9% Sala 84,1% -15,9% Skinnskatteberg 83,0% -17,0% Surahammar 90,9% -9,1% Västerås 103,5% 3,5%
225 Kostnader för individ- och familjeomsorg index 2001=100 Rikssnitt Storstäder Förortskommuner till storstäderna Glesbygdskommuner 200 175 150 125 100 75 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Kostnadsutjämningens delmodeller Individ- och familjeomsorg - förslaget - Endast en delmodell där standardkostnaden bestäms av indikatorerna: - Andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen - Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd som varar längre än sex månader - Andel lågutbildade svenskar 20-40 år - Andel av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975 - Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen
Utfallet i dagens IFO-modell samt utfallet med utredningens förslag Nettokostnad Diff Stk-Nk Diff Stk-Nk Kommunnamn Stk SCB Stk förslag Förändring SCB förslag Botkyrka 4175 5418 4383-1035 1243 208 Stockholm 3769 5030 4528-502 1261 759 Lidingö 1312 2329 1998-331 1017 686 Tierp 3744 2341 3329 988-1403 -415 Aneby 3129 1808 2636 828-1321 -493 Munkfors 3046 2020 2564 544-1026 -482
Fullt genomslag för strukturella lönekostnadsskillnader (kr/inv) Ny modell: taxeringsvärden småhus, bostadsrättspriser, andel som inte arbetar i kommuner och landsting Kommuner Kommungrupp Föreslagen standardkostnad 2011 Nuvarande standardkostnad 2011 Differens Storstäder 419 155 263 Förortskommuner till storstäderna 389 205 184 Större städer -257-118 -138 Förortskommuner till större städer -249-95 -154 Pendlingskommuner -285-119 -166 Turism- och besöksnäringskommuner -240-120 -120 Varuproducerande kommuner -323-129 -194 Glesbygdkommuner -323-129 -194 Kommuner i tätbefolkad region -313-129 -184 Kommuner i glesbefolkad region -323-129 -194 Landsting Landsting Föreslagen standardkostnad 2011 Nuvarande standardkostnad 2011 Differens Stockholm 209 104 105 Uppsala 30 15 15 Södermanland -71-36 -35 Östergötland -71-36 -35 Jönköping -71-36 -35 Kronoberg -71-36 -35 Kal mar -71-36 -35 Gotlands kommun -71-36 -35 Blekinge -71-36 -35 Skåne -71-36 -35 Halland -71-36 -35 Västra Götaland -71-36 -35 Värmland -71-36 -35 Örebro -71-36 -35 Västmanland 117 58 59 Dalarna -71-36 -35 Gävleborg -45-22 -23 Västernorrland -17-8 -9 Jämtland -71-36 -35 Västerbotten -71-36 -35 Norrbotten -71-36 -35
Förändringar per kommungrupp i utjämningssystemet av kommitténs förslag före införanderegler (kronor per invånare) Kommungrupp Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag Totalt Storstäder 2-209 -110 47-271 Förortskommuner till storstäderna 0 3-14 47 34 Större städer 3-102 -38 47-90 Förortskommuner till större städer 4 749-19 47 781 Pendlingskommuner 4 699-55 47 695 Turism- och besöksnäringskommuner 5 381-98 47 334 Varuproducerande kommuner 4 651-58 47 644 Glesbygdkommuner 5 793-198 47 646 Kommuner i tätbefolkad region 4 356-30 47 376 Kommuner i glesbefolkad region 4 759-257 47 552
Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejvtg) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur
Procentuell förändring av vårdtunga mellan 1999-2008 39,20% 6,30% -10,00% 7,70% 49,80% 30,70% 2,80% 12,50% Riket 51,90% -10,45% -7,18% 9,57% 56,55% 28,20% 1,23% -0,51% Norrbotten 55,41% 11,84% -9,72% 15,90% 47,03% 57,35% -2,45% 5,43% Västerbotten 2,72% -34,71% -12,00% -10,77% 38,42% -0,17% -12,08% 2,99% Jämtland 6,87% -11,87% -6,06% -14,19% 32,21% -6,14% -9,54% -0,04% Västernorrland 5,14% -10,09% -8,71% -9,40% 23,65% -17,19% -13,85% 1,24% Gävleborg 26,03% -6,81% -3,88% -0,79% 19,63% 3,76% -5,73% 8,29% Dalarna 75,39% 5,57% -16,25% 13,55% 60,55% 44,13% 30,62% 11,71% Västmanland 52,90% 53,19% -18,21% 3,44% 49,19% 42,43% 6,98% 21,47% Örebro 39,49% 5,08% 0,76% -1,50% 58,31% 1,55% 0,82% 7,97% Värmland 29,37% -1,35% -19,61% 2,80% 48,38% 26,68% 0,82% 5,39% Västra Götaland 59,02% 2,92% -9,97% 30,00% 64,71% 121,40% 21,58% 20,02% Halland 61,55% 18,61% -13,64% 32,66% 43,15% 43,56% 13,80% 17,92% Skåne 25,18% -11,54% 0,28% -19,14% 14,91% -16,40% -21,18% 5,58% Blekinge -0,41% -36,36% 28,32% -6,32% 58,79% -1,54% -7,20% 3,38% Gotland 36,43% 11,79% -8,12% 18,38% 35,93% 16,36% -6,60% 10,18% Kalmar 13,57% -36,30% -5,67% 6,26% 51,68% 3,17% -9,32% 9,15% Kronoberg 26,96% 19,56% -21,42% 19,17% 37,66% 67,08% 2,05% 14,08% Jönköping 50,68% 18,40% -18,11% 15,71% 71,53% 61,89% 0,77% 13,62% Östergötland 29,46% -6,49% 0,00% 4,08% 74,91% 14,58% -2,55% 12,88% Södermanland 62,97% 40,28% 1,65% 29,07% 58,15% 31,51% 17,53% 24,98% Uppsala 40,41% 10,23% -1,48% -0,15% 66,46% 33,13% 5,48% 21,69% Stockholm psykos schiz höftfr hjärtsjd artros ledsjd stroke cancer 39,20% 6,30% -10,00% 7,70% 49,80% 30,70% 2,80% 12,50% Riket 51,90% -10,45% -7,18% 9,57% 56,55% 28,20% 1,23% -0,51% Norrbotten 55,41% 11,84% -9,72% 15,90% 47,03% 57,35% -2,45% 5,43% Västerbotten 2,72% -34,71% -12,00% -10,77% 38,42% -0,17% -12,08% 2,99% Jämtland 6,87% -11,87% -6,06% -14,19% 32,21% -6,14% -9,54% -0,04% Västernorrland 5,14% -10,09% -8,71% -9,40% 23,65% -17,19% -13,85% 1,24% Gävleborg 26,03% -6,81% -3,88% -0,79% 19,63% 3,76% -5,73% 8,29% Dalarna 75,39% 5,57% -16,25% 13,55% 60,55% 44,13% 30,62% 11,71% Västmanland 52,90% 53,19% -18,21% 3,44% 49,19% 42,43% 6,98% 21,47% Örebro 39,49% 5,08% 0,76% -1,50% 58,31% 1,55% 0,82% 7,97% Värmland 29,37% -1,35% -19,61% 2,80% 48,38% 26,68% 0,82% 5,39% Västra Götaland 59,02% 2,92% -9,97% 30,00% 64,71% 121,40% 21,58% 20,02% Halland 61,55% 18,61% -13,64% 32,66% 43,15% 43,56% 13,80% 17,92% Skåne 25,18% -11,54% 0,28% -19,14% 14,91% -16,40% -21,18% 5,58% Blekinge -0,41% -36,36% 28,32% -6,32% 58,79% -1,54% -7,20% 3,38% Gotland 36,43% 11,79% -8,12% 18,38% 35,93% 16,36% -6,60% 10,18% Kalmar 13,57% -36,30% -5,67% 6,26% 51,68% 3,17% -9,32% 9,15% Kronoberg 26,96% 19,56% -21,42% 19,17% 37,66% 67,08% 2,05% 14,08% Jönköping 50,68% 18,40% -18,11% 15,71% 71,53% 61,89% 0,77% 13,62% Östergötland 29,46% -6,49% 0,00% 4,08% 74,91% 14,58% -2,55% 12,88% Södermanland 62,97% 40,28% 1,65% 29,07% 58,15% 31,51% 17,53% 24,98% Uppsala 40,41% 10,23% -1,48% -0,15% 66,46% 33,13% 5,48% 21,69% Stockholm psykos schiz höftfr hjärtsjd artros ledsjd stroke cancer Källa: Statskontorets analys
Antal diagnoskoder per vårdtillfälle i slutenvård och öppenvård Riksgenomsnitt: 1999: 1,9 diagnoskoder per vårdtillfälle 2001: 2,1 diagnoskoder per vårdtillfälle
Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköpings Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel VTG Varav andel Bi-diag
Förändringar i kostnadsutjämningen för landsting av kommitténs förslag före införanderegler (kr/inv) Delmodell Genomsnittlig förändring Max Min Häl so- o sjukvård, totalt 248 1 123-765 - därav hälso- och sjukv. 216 1 146-918 - därav glesbygdstillägg 33 364-124 Befolkningsförändring 0 0 0 Löner -20 212-73 Kollektivtrafik -26 98-193 Totalt (bidrag/avgifter) 202 1 079-994 Landsting Hälsooch sjukvård Löner Glesbygdstillägg Befolkningsförändring Kollektivtrafik Totalt Stockholm -136-20 0 105-4 -55 Uppsala -175 85 0 16 45-28 Södermanland 916 67 0-36 23 970 Östergötland 308 43 0-36 -101 214 Jönköping -735 19 0-36 -30-783 Kronoberg 464-42 0-36 -14 372 Kal mar 60-28 0-36 42 38 Gotlands k:n 519 364 0-36 -75 772 Blekinge 1 146-22 0-36 -8 1 079 Skåne -31-7 0-36 98 24 Halland -589 21 0-36 74-529 Väst ra Göt aland -391-69 0-36 32-464 Värmland 900-124 0-36 46 787 Örebro 213-67 0-36 -41 70 Västmanland 356 1 0 64-56 365 Dalarna 576 169 0-36 35 743 Gävleborg 777 9 0-21 -96 669 Västernorrland 397-4 0-7 -90 295 Jämtland 979-55 0-36 -67 820 Västerbotten -918 152 0-36 -193-994 Norrbotten -102 190 0-36 -176-125