Ny föreskrift för skyddsvakter - kommentarer

1 (10) PM HK/Rättsavdelningen Datum Polisrättssektionen 2011-10-17 Lars Sjöberg kommissarie Ny föreskrift för skyddsvakter - kommentarer Sammanfattning grundutbildningen förlängs till 80 timmar och uppdateras för att svara mot de krav som den nya skyddslagen ställer på bevakning av nya typer av skyddsobjekt, den förkortade utbildningen förlängs till 40 timmar och uppdateras på motsvarande sätt, tydligare regler för tvingande fortbildning införs, en särskild utbildning för OC-spray och utbildning för skyddsvakt vid kärnkraftsanläggning införs, expanderbar batong och OC-spray tillkommer som utrustning, möjlighet att medföra hund för eftersök av sprängämnen tillkommer, det tydliggörs att det är auktoriserade utbildningsföretag som ska tillhandahålla föreskriven utbildning (med undantag för utbildning vid kärnkraftsanläggning), rapporteringsskyldigheten tydliggörs, kriterierna för laglydnads- och lämplighetsprövningen samt återkallelse uppdateras, innehållet i de föreskrifter och allmänna råd som finns i gällande 1 och 5 kap. till stor del strukits då detta område idag regleras av säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Struktur För att skapa enhetlighet har samma struktur använts som i de senaste föreskrifter som Rikspolisstyrelsen beslutat där tredje man berörs, exempelvis föreskrifterna om ordningsvakter och bevakningsföretag. Det går därför inte att jämföra kapitel och paragrafnummer direkt mellan gällande föreskrift och detta förslag. Förklaringar i form av kommentarer finns efter de paragrafer där väsentliga ändringar skett. 2012-84 PM 110804 Kommentarer till förslag2

2 1 kap. Definitioner och författningsbestämmelser 1 Med skyddsvakt ska i denna författning förstås den som godkänts för uppgiften av länsstyrelsen. Även andra begrepp som nämns i denna författning ska ha samma innebörd som i skyddslagen (2010:305). Här tydliggörs att föreskriften enbart tar sikte på sådana skyddsvakter som godkänns av länsstyrelsen. I inledningen till 1 kap. i den nu gällande föreskriften från 1991 beskrivs tämligen omfattande hur säkerhetsskydd vid myndigheter och skyddsobjekt då reglerades. De lagändringar som därefter skett genom skyddslagen (2010:305), säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) gör en sådan beskrivning överflödig varför innehållet i 1 kap. helt tagits bort. 2 kap. Godkännande av skyddsvakt Grundutbildning 1 Den som med godkänt resultat har genomgått grundutbildning för skyddsvakt enligt bilaga 1 får godkännas som skyddsvakt. 2 Den som är behörig att utföra arbete som ordningsvakt, väktare, trafiknykterhetskontrollant, hamnskyddskontrollant eller sjöfartsskyddskontrollant och som med godkänt resultat har genomgått förkortad utbildning för skyddsvakt enligt bilaga 2 får godkännas som skyddsvakt. 3 Den som med godkänt resultat genomgått Försvarsmaktens utbildning för militär skyddsvakt efter år 2010 får godkännas som skyddsvakt. 4 Utbildning enligt 1-3 får inte vara äldre än två år för att kunna läggas till grund för ett godkännande som skyddsvakt. 1. Huvudregeln är att den som vill ansöka om godkännande som skyddsvakt ska ha genomgått grundutbildning enligt bilaga 1. 2. Gällande föreskrift innehåller en förkortad utbildning för den som är anställd i bevakningsföretag som ordningsvakt eller väktare. Godkännandemyndigheten fick meddela väktare, ordningsvakt eller annan personal som genomgott motsvarande utbildning befrielse från de ämnesområden som sökanden hade genomgått utbildning i med godkänt resultat. I förslaget anges istället att den som är behörig att utföra arbete som ordningsvakt, väktare, flygplats-, sjöfartsskydds- eller hamnskyddskontrollant ska genomgå den förkortade utbildningen där innehållet är enhetligt reglerat. Möjligheten att helt befria sökanden från skyddsvaktsutbildning försvinner, då detta främst tidigare användes för den som tidigare varit militär skyddsvakt. Sådan personal kan enligt det nya förslagets istället bli godkända som civila skyddsvakter med sin militära skyddsvaktsutbildning som grund. 3. Grundutbildning som skett inom Försvarsmakten får tillgodoräknas. Försvarsmakten och RPS har fört en dialog om innehållet i Försvarsmaktens utbildning för att säkerställa att den är likvärdig den grundutbildning som här föreskrivs av bilaga 1. Dock får inte den militära skjututbildningen tillgodoräknas, utan den som varit militär skyddsvakt och ansöker om att bli godkänd som civil skyddsvakt ska om vapen ska bäras komplettera sina ansökan med intyg om godkänt reslutat efter att ha genom-

3 gått kursen Utbildning i handhavande av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 4 denna föreskrift. Fortbildning 5 För att kunna godkännas på nytt ska en skyddsvakt med godkänt resultat genomgå fortbildning tidigast fyra och ett halvt år och senast fem år efter den senaste grundutbildningen eller fortbildningen. Har mer än fem år förflutit sedan den senaste utbildningen genomfördes måste sökanden genomgå en ny grundutbildning enligt 1-3 innan ett nytt godkännande som skyddsvakt får meddelas. Fortbildningen ska innehålla en repetition av grundutbildningen och omfatta 20 lektionstimmar. Fortbildningens innehåll regleras inte strikt då det kan finnas behov av att vissa skyddsvakter genomgår fortbildning med mera speciell inriktning, exempelvis skyddsvakt vid kärnteknisk anläggning eller värdedepå. Särskild utbildning 6 Skyddsvakt som bevakar en kärnteknisk anläggning ska på begäran av polismyndigheten delta i sådan särskild utbildning som polismyndigheten anordnar gällande säkerheten vid kärnteknisk anläggning. Utbildningen ska vara kostnadsfri och får inte överstiga fem dagar per år. Polismyndigheterna avser att stärka sin insatsförmåga i de län där kärntekniska anläggningar finns. För att ge de skyddsvakter som arbetar på sådana anläggningar tillräcklig kompetens för att på ett rimligt sätt kunna samverka med polismyndigheterna vid sådana insatser krävs särskild utbildning. Den typen av utbildning kan av naturliga skäl inte tillhandahållas av externa aktörer utan är en rent polisiär angelägenhet, både ur ett kompetens- och säkerhetsperspektiv. Då det inte finns något stöd i avgiftsförordningen för Polisen att ta ut en avgift för en sådan utbildning så anges att denna ska vara kostnadsfri. För att inte lägga för stor belastning på polismyndigheterna men ändå ge möjlighet att anordna sådan utbildning är det polismyndigheten själv som får besluta om sådan utbildning ska genomföras eller ej. Utbildningsbevis m.m. 7 Utbildningar enligt denna författning får inte inrymma fler än 50 lektionstimmar per kalendervecka och inte mer än 10 lektionstimmar per dag. En lektionstimme ska omfatta 45 minuter. I de teoretiska ämnena får grupperna som undervisas bestå av högst 25 elever per lärare. I de praktiska momenten får grupperna bestå av högst 10 elever per lärare. Paragrafen har tillkommit för att samma krav på antal elever och utformande av intyg ska gälla för alla typer av föreskrivna utbildningar som auktoriserade utbildningsföretag tillhandahåller. Bevis om godkännande 8 Ett bevis om godkännande av skyddsvakt ska innehålla uppgift om

4 1. vilken länsstyrelse som har meddelat godkännandet, 2. skyddsvaktens fullständiga namn och personnummer, 3. datum för bevisets utfärdande, 4. tjänstgöringsställe och 5. den tid under vilken godkännandet gäller. 3 kap. Lämplighetsprövning Laglydnad Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande laglydnad bör grunda sig på en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller 16 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Vid bedömningen av laglydnaden bör länsstyrelsen ta hänsyn till brottets straffvärde, omständigheterna vid brottet och den tid som har förflutit från det att brottet begicks. Länsstyrelsen bör som huvudregel ta hänsyn endast till brott som inträffat inom de senaste fem åren. Tiden bör dock utsträckas om det är fråga om brott för vilket fängelse har utdömts som påföljd. Om en sökande begått brott med fängelse i straffskalan bör länsstyrelsen, med hänsyn till brottets karaktär och omständigheterna vid brottet, överväga att avslå ansökan. Som huvudregel bör exempelvis följande brott leda till att ansökan avslås; uppsåtliga brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid, tillgreppsbrott som inte är ringa, vapen-, narkotika- och dopningsbrott, smuggling, brott mot tystnadsplikt och mutbrott. En ansökan bör även avslås när det är fråga om flera i och för sig mindre allvarliga brott eller förseelser som inte medfört svårare påföljd än böter, men som sammantaget tyder på bristande respekt för gällande författningar. Medborgerlig pålitlighet Prövningen av en sökandens medborgerliga pålitlighet omfattar kontroll av om sökanden förekommer i SÄPO-registret eller om det i övrigt behandlas uppgifter om sökanden hos Säkerhetspolisen. Som en huvudregel bör gälla att han eller hon inte får förekomma i de säkerhetsskyddsregister som finns. Utrymmet att trots förekomst meddela ett godkännande är litet och grundar sig på en bedömning av antalet förekomster, dess samlade innehåll samt när i tid händelserna förekommit. Lämplighet i övrigt Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande lämplighet bör grunda sig på skälig misstanke om brott, omhändertagande enligt lag eller annan omständighet som har betydelse vid bedömningen av om sökanden kommer att utföra arbetsuppgifterna på ett godtagbart sätt. Länsstyrelsen bör överväga att avslå en ansökan med hänvisning till bristande lämplighet om en person är skäligen misstänkt för brott som normalt leder till att ansökan avslås på grund av bristande laglydnad enligt vad som anges i det allmänna rådet till laglydnadsprövningen. Andra omständigheter som bör leda till att ansökan avslås på grund av bristande lämplighet är att sökanden vid upprepade tillfällen har varit föremål för ingripande med stöd av lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. eller 13 polislagen (1984:387). En ansökan bör avslås även när det är fråga om sådana upprepade beteenden som visserligen inte har föranlett några ingripanden, men som ändå tyder på att personen är olämplig för arbetsuppgiften. Exempel på annan omständighet som kan innebära att sökanden bedöms som olämplig är om personen lider av en psykisk störning, missbrukar narkotika eller andra droger.

5 Samma upplägg och formuleringar avseende laglydnads- och lämplighetsprövning används här som i de liknande föreskrifter Rikspolisstyrelsen beslutat. Rikspolisstyrelsen har inget bemyndigande att föreskriva i denna del, endast skriva allmänna råd. 4 kap. Funktionsbeteckning och uniformering m.m. Funktionsbeteckning 1 Skyddsvakt ska i sin tjänstgöring bära funktionsbeteckning och emblem enligt bilaga 9. Funktionsbeteckning för annan typ av bevakning får inte bäras synlig samtidigt. Med annan typ av bevakning menas att det inte synligt får finnas funktionsbeteckning för exempelvis väktare, ordningsvakt eller flygplatskontrollant på skyddsvaktsuniformen. 2 När ett godkännande upphör eller återkallas är skyddsvakten skyldig att omedelbart överlämna funktionsbeteckning och emblem till den länsstyrelse som beslutat om godkännandet. Uniform 3 Skyddsvakt som är anställd i bevakningsföretag ska bära den uniform som godkänts av länsstyrelsen som väktaruniform. Skyddsvakt som inte är anställd av ett bevakningsföretag ska bära en för uppdraget lämplig uniform. Uniformen ska på ett otvetydigt sätt skilja sig från de uniformer som föreskrivs för poliser och ordningsvakter. 4 Till skyddsvakts uniform får sådan reflexväst som anges i bilaga 6 bäras. Legitimation 5 Skyddsvakt ska när han eller hon utför bevakning medföra sitt bevis om godkännande och legitimation. Legitimationen ska vara tillverkad enligt Svensk Standard SS 614314. Skyddsvakt som inte har fått sådan legitimation som avses i första stycket ska vara utrustad med en av bevakningsföretaget eller arbetsgivaren utfärdad tillfällig legitimation. 6 Legitimation som avses i 5 första och andra stycket ska innehålla - uppgift om skyddsvaktens fullständiga namn, - skyddsvaktens namnteckning, - ett välliknande fotografi av skyddsvakten, - uppgift om telefonnummer till det bevakningsföretag eller den arbetsgivare som skyddsvakten i förekommande fall är anställd av, - uppgift om legitimationens nummer och giltighetstid, och - ordet skyddsvakt tryckt i röda versaler. Legitimation som avses i 5 första stycket ska gälla för viss tid, dock högst fem år. Sådan tillfällig legitimation som avses i 5 tredje stycket ska gälla viss tid, dock högst sex månader. Samma upplägg och formuleringar avseende legitimation används här som i de liknande föreskrifter Rikspolisstyrelsen beslutat för exempelvis ordningsvakter och väktare. 7 Skyddsvakt ska på begäran visa upp sitt bevis om godkännande för envar. Bevis om godkännande behöver dock inte visas upp om begäran uppenbarligen framställs i trakasseringssyfte eller om begäran inte föranleds av skyddsvaktens bevakningsuppdrag. Legitimation enligt 5 och bevis om godkännande ska på begäran visas upp för polis och myndighet som utför tillsyn av skyddsobjektet.

6 8 Lämnar skyddsvakt sin anställning, ska han eller hon till följd av ändrade arbetsuppgifter inte längre utföra skyddsvaktsarbete eller har kortets giltighetstid löpt ut ska legitimationen snarast lämnas åter till arbetsgivaren. Bevakningsföretaget eller annan arbetsgivare ska kräva tillbaka legitimationen om skyddsvakten inte återlämnar den självmant. 5 kap. Utrustning 1 En skyddsvakt ska vara utrustad med handfängsel. Endast sådana handfängsel som anges i bilaga 5 får bäras och användas. Under ledning av och i samverkan med polis får skyddsvakt vid särskild insats använda även andra typer av handfängsel som delats ut av polisen. Med särskild insats avses exempelvis en insats där skyddsvakt samverkar med polisen med anledning av en ökad hotbild mot ett skyddsobjekt. Med andra typer av handfängsel menas exempelvis att polisen vid ett ingripande mot många människor delar ut s k straps (plastband) till skyddsvakter som ett komplement till sedvanliga handfängsel. 2 En skyddsvakt får vara utrustad med gummibatong. Skyddsvakt får också vara utrustad med expanderbar batong om han eller hon med godkänt resultat har genomgått utbildning med det innehåll som framgår av momentet Expanderbar batong i bilaga 1. Endast sådana batonger som anges i bilaga 6 får bäras och användas. De många önskemål om att även skyddsvakt ska kunna bära expanderbar batong tillgodoses genom denna paragraf. För att hindra att expanderbara batonger av för dålig kvalité används föreskrivs i bilaga 6 vilka krav som ska vara uppfyllda. 3 En skyddsvakt får medföra och använda hund för eget skydd och in gripanden som sker med stöd av 11-13 skyddslagen (2010:305) om 1. han eller hon har genomgått sådan kurs som anges i bilaga 9 FAP 579-2 och 2. ekipaget prövats och godkänts i den ordning som anges i bilaga 10 FAP 579-2. 4 En skyddsvakt får använda hund (sökhund) för att söka efter sprängämnen och andra farliga föremål om han eller genom intyg kan styrka att ekipaget med godkänt resultat har genomgått en för uppgiften lämplig utbildning. Av intyget ska framgå 1. utbildningens omfattning, mål och syfte, 2. vem som anordnat och ansvarat för utbildningen, 3. vem som undervisat i aktuella ämnen, 4. vilka krav som ställts för godkänt resultat och 5. att utbildning genomförts av sökanden med godkänt resultat. 5 En skyddsvakt får vara utrustad med OC-spray om han eller hon med godkänt resultat har genomgått utbildning i handhavande av OC-spray enligt bilaga 7 eller erhållit likvärdig utbildning som beredskapspolis. Endast sådan OC-spray som anges i bilaga 7 får bäras och användas. Skyddsvakt får idag bära skjutvapen. I flera miljöer med många besökare kan det vara mycket svårt att använda skjutvapen på grund av risken för att oskyldiga skadas. Avsikten med att införa OC-spray som ett nytt tvångsmedel är att ge skyddsvakten ett verktyg

7 som ska kunna gå att använda i publika miljöer, exempelvis riksdagen. OC-spray är också ett avsevärt mildare tvångsmedel än skjutvapen. 7 Användning av OC-spray ska ske med hänsyn tagen till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen. 8 OC-spray får användas bara om uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande sätt. OC-spray är ett hjälpmedel som innebär ett betydande mått av våldsanvändning och som i princip är avsett att användas i situationer där våld måste användas och där andra metoder inte är ändamålsenliga. OC-spray bör inte i andra fall än då rätt till nödvärn föreligger användas vid ingripande mot personer som ingår i en folksamling. 9 När en skyddsvakt har använt OC-spray mot en person ska skyddsvakten, om det är möjligt, snarast se till att personen befrias från sprayen (sanering). Skyddsvakt som är utrustad med OC-spray ska därför också medföra för ändamålet avsedd saneringsduk. Föreskrifterna om OC-spray är hämtade från Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om pepparspray (OC-spray); RPSFS 2004:6, FAP 104-4 FAP då samma generella förutsättningar och konsekvenser föreligger. Dessa paragrafers innehåll kan komma att ändras då FAP 104-4 är under omarbetning. Blir nya FAP 104-4 klar före skyddsvaktsföreskriften kommer justeringar ske i motsvarande grad. 10 En skyddsvakt får vara utrustad med skjutvapen om han eller hon 1. med godkänt resultat har genomgått föreskriven utbildning i handhavande av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 4 och 2. därefter årligen med godkänt resultat har avlagt ett kompetensprov för skjutvapnet. Endast enhandsvapen som inte är helautomatiskt med en kaliber på högst 9 mm. Ammunitionen ska vara av den typ som polisen får använda i sina tilldelade enhandsvapen. Länsstyrelsen ska föra en förteckning över skyddsvakter som genomgått utbildning enligt bilaga 4. 11 En skyddsvakt får inte vara utrustad med och använda andra hjälpmedel avsedda för våldsanvändning än de som nämns i 5 kap. 1-3, 5 och 10. Begreppet utrustad med och använda hindrar inte att en skyddsvakt i en akut nödsituation använder andra hjälpmedel än de som föreskrivs. 12 En skyddsvakt får vara utrustad med och använda skyddshjälm när förhållandena så kräver. Hjälmen ska vara blå och uppfylla de krav som ställs i bilaga 8. 13 En skyddsvakt som bär utrustning som enligt 5 kap. 1-5, 10 och 13 ska på anmodan av länsstyrelsen visa intyg som styrker att utrustningen eller utbildning uppfyller de krav som ställs. 6 kap. Befogenheter och rapporteringsskyldighet 1.1 Skyddsvakts befogenheter 1 Bestämmelser om skyddsvakts befogenheter att använda tvångsmedel och våld finns i

8-24 kap. 7 och 27 kap. 4 rättegångsbalken, - 24 kap. 1,2 och 5 brottsbalken, - 10-17 skyddslagen (2010:305) och - 10 2 och 4, 10 a, 19 och 29 polislagen (1984:387). Rapportering Vid fullgörande av rapporteringsskyldigheten enligt 16 skyddslagen (2010:305) bör skyddsvakt snarast skriftligen rapportera - gripande med stöd av 13 skyddslagen (2010:305) eller 24 kap. 7 rättegångsbalken, - kroppsvisitation med stöd av 10-11 skyddslagen (2010:305), - skyddsvisitation enligt 19 1 polislagen (1984:387), - avvisande, avlägsnande eller omhändertagande med stöd av 12 skyddslagen (2010:305) och - att föremål tagit i beslag enligt 14 skyddslagen (2010:305) eller 27 kap. 4 rättegångsbalken. - andra förhållanden av väsentligt intresse. Rapporten ska innehålla uppgifter om - vem som har fattat beslutet om ingripandet, - grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, - vem eller vilka som har deltagit i ingripandet, - beslagtaget gods, - sanering skett av person som utsatts för OC-spray, - vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot, - tidpunkten för ingripandet och - vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet. Om hjälpmedel avsedda för tvångsmedelsanvändning har använts vid ingripandet bör det i rapporten finnas uppgifter om anledningen till det. Har uppgifterna lämnats direkt till polis på plats behöver ingen rapport skrivas. Det kan ifrågasättas hur detaljerad en uppräkning ska vara av vilka åtgärder som ska rapporteras till polisen. Givetvis kan andra viktiga åtgärder ha vidtagits som också ska rapporteras, men en uttömmande lista är inte möjligt att ta fram. De punkter som anges i paragrafen ska därför inte ses som uttömmande utan mera som en checklista och hjälpmedel för skyddsvakten i det löpande arbetet. Samma upplägg och används här som i de liknande föreskrifter Rikspolisstyrelsen beslutat för exempelvis ordningsvakter och väktare. Rapport över avlossat skott Om skyddsvakt har avlossat varningsskott eller verkningseld mot person bör han eller hon omedelbart rapportera detta till länsstyrelsen i det län där skottet avlossades. Han eller hon ska vidare lämna en skriftlig rapport till bevakningsföretagets vapenansvarige eller till föreståndaren så snart det kan ske. Är skyddsvakten inte anställd av ett bevakningsföretag ska rapporten lämnas till motsvarande funktion hos arbetsgivaren. Den vapenansvarige ska, med eget yttrande över situationen, skyndsamt lämna rapporten vidare till länsstyrelsen i det län där skottet avlossades. Om en skyddsvakt av våda avlossat ett skott ska han eller hon lämna en skriftlig rapport till bevakningsföretagets vapenansvarige eller motsvarande funktion hos arbetsgivare så snart det kan ske. Den

9 vapenansvarige ska, med eget yttrande över situationen, skyndsamt lämna rapporten vidare till länsstyrelsen 7 kap. Återkallelse Vid bedömningen av om ett förordnande omedelbart ska återkallas eller återkallas i avvaktan på slutligt avgörande bör länsstyrelsen hämta vägledning i avgöranden med någorlunda jämförbara förhållanden som publicerats i Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnds verksamhetsberättelser. Länsstyrelsen bör återkalla ett förordnande om personalansvarsnämnden i ett ärende med jämförbara förhållanden har beslutat att anställningen ska upphöra för en polis. Återkallelse med hänvisning till bristande lämplighet bör även övervägas om skyddsvakt är skäligen misstänkt för sådana brott som anges i 3 kap. 1 denna föreskrift, oaktat att en laga kraftvunnen dom inte föreligger. Återkallelse kan dessutom ske när särskild anledning finns. Sådana skäl kan vara att skyddsvakten uppenbart åsidosatt sina åligganden enligt denna eller andra författningar, exempelvis genom att inte åtlyda polismans order enligt 12 skyddsförordningen (2010:523)eller på annat sätt brister i skicklighet. Samma upplägg och används här som i de liknande föreskrifter Rikspolisstyrelsen beslutat för exempelvis ordningsvakter och väktare. 8 kap. Bevakning av civila skyddsobjekt 1.2 Skyddsobjektsförteckning 1 Länsstyrelsens ska upprätta en förteckning över civila skyddsobjekt inom länen. Förteckningen ska delges berörda myndigheter. Av förteckningen bör framgå - typ av anläggning och anläggningens betydelse - geografiskt läge - ägare/nyttjare - behov av resurser för skydd Innehållet i de föreskrifter och allmänna råd som finns i den gällande föreskriftens 5 kap. regleras idag av säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). De texter i gällande föreskrift som därmed antingen inte längre är giltiga eller som redan detaljeras av lag eller förordning har därför strukits. I 5 kap. 1 gällande föreskrift utvecklas i allmänna råd samverkan mellan de myndigheter som enligt då gällande rätt var berörda. Den text som inte längre är relevant har tagits bort. Detsamma gäller instruktioner till säkerhetsansvarig myndighet vilket enligt gällande rätt regleras tydligt i 5-7 säkerhetsskyddslagen (1996:627). 5 kap 2 gällande föreskrift anger att länsstyrelsen ska fastställa plan för bevakning av varje skyddsobjekt. Då det enligt 6 säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska finnas en chef för säkerhetsskyddet vid myndigheter och andra som förordningen gäller för har all text ur denna paragraf tagits bort.

10 5 kap. 3 gällande föreskrift beskriver i detalj hur bevakningsinstruktioner ska vara utformade. Då 5-7 säkerhetsskyddslagen (1996:627) beskriver hur säkerhetsskyddet ska utformas har text som inte längre är relevant tagits bort. Rättsavdelningen Lars Sjöberg