I Anders Petter Söderbergs släktspår

I Anders Petter Söderbergs släktspår I april 2010 var det tänkt att vi (Karin Alexanderson och P-O Tellander) skulle ha tagit flyget till Kanada, men askmolnet satte käppar i hjulet. Istället blev det, som plåster på såren, en kortare resa till Gotland via Stockholm. Eftersom vi bägge är släktforskarintresserade kom till väl till pass att på ort och ställe söka upp platser med anknytning till våra rötter. Nedanstående berättelse anknyter till besöket i Stockholm och Karins rötter i huvudstaden. I höstas fick vi av Karins tremänning Andreas Lindberg (tillika sekreterare i von Kraemers släktförening) tips om en ur släktföreningssynpunkt innehållsrik bok om ägare av Nedre Manilla i Stockholm skriven av Folke och Gustaf Lindberg (Lindberg, Folke & Lindgren, Gustaf (1935). Nedre Manilla och dess ägare: historiska anteckningar. Stockholm: Bonnier). Anders Petter Söderberg, som är en gemensam anfader till Karin och Andreas, var 1802 till 1832 en av ägarna. Manilla ärvdes senare av svärsonen Robert v Kraemer och uppges också vara dennes dotter Lotten v Kraemers födelseplats (Szabad, Carl & Elgenstierna, Gustaf (red.) (2008). Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna. Solna: Sveriges släktforskarförbund. Del 1 s. 528). Bild 1: Anders Petter Söderberg (1769-1832) Landshövding Robert v Kraemer gifte sig med Maria Charlotta dotter till Anders Petter Söderberg (se bild 1). Fadern till Charlotta föddes den 13 mars 1769 i Katarina församling i Stockholm som yngre son till kofferdiskepparen1 Petter Söderberg och Anna Maria Holm. Enligt boken Manilla bodde familjen då vid Katarina östra kyrkogata (nu Fjällgatan 8-10), som till häften äges av Petter Söderberg och hans svärmor, Anna Maria Malm, änka efter kofferdiskepparen Abraham Holm (Lindberg 1935, sid.41) (Se bild 2). 1 Ordet koffedi förkommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart,. Skeppsfart för handelns skull. <http://sv.wikipedia.org/wiki/kofferdi> hämtat 2010-05-01. 1

Bild 2: Hälsans hus (nr 23A) avslutar Fjällgatan i norr och i söder avslutas gatan med nr 14 (Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö. [D. 1], Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsfören. s. 130). Om man går längs Fjällgatan upptäcker man att adressen inte längre finns. Bild 2 ovan visar nuvarande Fjällgatans början med Hälsans hus i fonden sett från nuvarande Mäster Mikaels gata. När Renstiernas gata förlängdes för att bli genomfartsled på Östra Södermalm kom Fjällgatan att delas (se bild 3) Bild 3: Skylt vid Fjällgatans slut. Har Söderbergs trappor fått namn efter Anders Petter? Efter 1939 kom den västra delen av Fjällgatan, närmast Katarina kyrka, att ges namnet Mäster Mikaels gata (Harlén 1998, sid. 130). Vi tror därför att Mäster Mikaels gata 8-10 motsvarar adressen Fjällgatan 8-10. Stämmer detta finns husen där Anders Petter föddes och växte upp kvar 2

(se bild nr 4 & 5). Oavsett hur det är med den saken ger dock husen vid gatan en god bild av hur det kan ha sett ut då Anders Petter växte upp. Bild 4 & 5: P-O på Mäster Mikaels gata 6A-10 där husen har byggår 1725 (Harlén 1998, sid. 298) Uppväxtmiljön beskrivs som en genuin stockholmsk skeppar- och sjöfolksmiljö. Far, farbror (som 3

också bodde i huset) och morfar var skeppare. Sjöfolk var hyresgäster i huset. Den lille Anders Petter bor ha haft rikliga tillfällen att närvara, när dessa väderbitna sjöbussar under vinterkvällarna vid en långpipa och ett ölstop konfronterade sina intryck av avlägsna länder och farvatten. Att han var en ivrig lyssnare och tog djupa intryck av vad han hörde, behöva vi ej betvivla (Lindberg 1935, sid. 41). Den äldre brodern gick tidigt till sjöss. Men Anders Petter kom av olika skäl att anträda en annan bana. Förhållandena familjen levde under beskrivs som anspråkslösa men de var relativt välbärgade. Redan som liten fick Anders Petter del i ett hus vid Drakens gränd i Gamla stan genom mormodern Anna Maria Malm (senare kom Anders Petter att friköpa hela huset) (se bild 6 &7). Bild 6 & 7: Huset vid Drankens gränd nr 6 är från 1600-talet (Harlén 1998 sid. 104) 4

Vid mormoderns död 1771 var Anders Petter två år. Familjen ärvde en minde summa pengar. De kom aldrig att själva bo i fastigheten vid Drakens gränd. Fadern till Anders Petter återkom aldrig efter en långresa och äktenskapet upplöstes. Fadern lär ha hört av sig brevledes, skickat pengar och slutligen nåddes familjens av ett meddelande att han avlidit i Marseille 1778, knappt femtio år gammal. Mamman och den unge Anders Petter hade inkomster av sina båda hus men modern började ägna sig åt mångleri och skaffade sig ett stånd på Skeppsbron. Säkerligen var det som hennes biträde i denna anspråkslösa hantering som den unge Anders Petter gjorde sina första merkantila lärospån (Lindberg 1935, sid. 42) (se bilderna 8-11). Bild 8 & 9: Karin vid Skeppsbrokajen 2010. 5

Bild 10: Utsikt över Skeppsbron vid slutet av 1700-talet. En ursprungligen färglagd teckning av J.P. Cumelin. Stockholms stadsarkiv. "Ett av de i bildens mitt synliga bodestånden förhyrdes under en följd av år av skepparänkan A. M. Söderberg" (Lindberg 1935, sid. 42f) Bild 11: Skeppsbron 2010. Samma vy och delvis samma hus som bild 10. 6

Moder och son flyttade vid mitten av 1770-talet till Gamla stan dock inte till Drakens gränd utan till en lägenhet på Österlånggatan 19 Skottgränden 8 (Lindberg 1935, sid. 42) (se bild 12-13). Bild 12: Karin vid hörnet Österlånggatan och Skottgränd. Bild 13: Österlånggatan 19 är ett hus från 1600-talet (Harlén 1998, sid. 548). 7

Efter en tid flyttade familjen till en annan bostad men i samma kvarter. I boken beskrivs Anders Petter som att ha börjat sin karriär till förmögen grosshandlare med två tomma händer (Lindberg 1935, sid. 42). Helt sann är kanske inte den beskrivningen då han förefaller haft en del givet genom mormodern Anna Maria f. Malm och en driftig mamma Anna Maria f. Holm. Han friköpte 1798 sitt fädernehus på Söder. Vid denna tid gifte han sig med Johanna Fredrika Liedbeck f. 1778 och nio år yngre än sin make. Bild 14: Johanna Fredrika Liedbeck (1778-1859) De bosatte sig på Österlånggatan 41 (se bild 15) som Anders Petter sedermera köpte (Lindberg 1935, sid. 43). Bild 15: Huset vid Österlånggatan 41 är från 1640-talet (Harlén 1998, sid. 548) Söderberg var i första hand handelsman, men bedrev också rederiverksamhet och placerade pengar i fastigheter. År 1804 införskaffar han en brädgård i Katarina församling och 1811 köpte han en stor och lukrativ tomt vid Brunkebergstorg mitt i Stockholms centrum. Söderberg uppförde vid 8

Brunkebergstorg ett nytt gårdshus i två våningar och flyttade dit med sin familj på 1820-talet (Lindberg 1935, sid. 43). Husen vid Brunkebergstorg revs när Stockholms moderna city växte fram. I huset vid Brunkebergstorg bodde således Maria Charlotta, som sedermera skulle gifta sig med Robert v Kraemer. Senare skulle också Robert v Kraemer stå som ägare av huset. Ett litet kuriosa är att Karins farfars far, Erik Alexanderson, föddes här 1839 när hans familj i drygt 10 år hyrde en lägenhet i von Kraemerska huset (GID 2698.25.12600 Stockholm (Klara) CIB:8 Dop 18281850). År 1817 köpte Anders Petter ett hus vid Skeppsbron nr 22 (Lindberg 1935, sid. 43) (se bild 16). Bild 16: Huset vid Skeppsbron 22 är från 1670 (Harlén 1998, sid. 398) Han förvärvade också några magasinshus, ett i kvarteret Stenbodarna på Söder och ett liknande vid Österlånggatan. 1809 inköptes slottet Stenhammar utanför Flen i Södermanland (Lindberg 1935, sid. 43-44). Anders Petter Söderberg dog 1832 och hans efterlevande var hustrun Johanna Fredrika som dog först 1859 samt dottern Maria Charlotta gift von Kraemer. Som redan antytts blev Robert von Kraemer den enda arvtagaren. Makarna von Kraemer och deras efterlevande har troligtvis Anders Petter att tacka för den myckna förmögenhet de fått del av. Stenhammar testamenterades till kungahuset av Robert och Charlottes äldste son Robert von Kraemer den yngre då sistnämndas enda dotter Nina dog ung. Robert och Charlottes yngsta dotter Lotten von Kraemer använde sin förmögenhet för instiftandet av samfundet de Nio. Det är således genom samfundet som Anders Petters förmögenhet förvaltas vidare och gör viss nytta. Resterande delar lär vid det här laget ha spridits för vinden eller... Denna lilla exposé skapar nya frågor. Det är troligt att Anders Petters mor och mormoder haft ett finger med i spelet vad gäller hans framgångar såväl ekonomiskt som personligt. Karin mamma Inger Alexanderson drar sig till minnes att ha hört någon i släkten tala om munkbromadammen. Vem som avses och vad som kan läggas i begreppet återstår att undersöka. Var det Charlotta von Kraemer f. Söderberg, Anna Maria Holm eller Anna Maria Malm och vad finns mer att veta om dem? En gissning är att Anders Petters mor månglerskan Anna Maria Holm ligger bakom uttrycket. Karin Alexanderson och Per-Olof Tellander 1 maj 2010 9