Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Metallindustri Använda ytbehandlingskar som dumpats i skogsdungen bakom fabriken. Miljöavdelningen oktober 2005 Johan Wigh

Innehållsförteckning Inventering och identifiering av metallindustri... 3 MIFO-arbetet... 3 Branschklassning... 4 Metallindustrisektorn... 4 Inventeringsarbetet metodik och avgränsningar... 5 Ytbehandling av metall... 5 Gjuterier... 6 Verkstadsindustri... 6 Ackumulatorindustri... 7 Resultat metallindustri... 8 Gjuterier... 8 Verkstadsindustri... 8 Ytbehandling av metall... 9 Ackumulatorindustri... 9 Sammanfattande diskussion... 9 Inventeringsbehovet framöver... 10 Bilaga 1... 12 2

Inventering och identifiering av metallindustri För närvarande pågår runt om i landet ett arbete med att identifiera och inventera förorenade områden. Arbetet finansieras av Naturvårdsverket och utförs till större delen av landets länsstyrelser. Syftet är att identifiera områden där marken/vattnet är eller misstänks vara förorenat och att ur detta material prioritera objekt för fortsatta undersökningar och åtgärder. Enligt Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier, skall bland annat alla förorenade områden vara identifierade senast vid utgången av 2005. Områden där föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt bedöms som förorenade. Föroreningar kan återfinnas i mark, vatten, grundvatten, sediment eller i byggnader och anläggningar. Förorenade områden kan medföra negativa effekter för människa och miljö. Gifterna kan spridas eller riskerar att spridas till tidigare opåverkade områden och föroreningen kan återfinnas på platser där människor och miljö exponeras. Läckaget från förorenade områden kan idag vara begränsat på grund av buffertmekanismer och låga grundvattennivåer. Dessa för fastläggning gynnsamma förhållanden kan ändras, vilket kan innebära att läckaget från området förändras och i värsta fall ökar. MIFO-arbetet Vid inventeringen används en av Naturvårdsverket framtagen metodik 1 kallad MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Inventeringen leder fram till att respektive objekt placeras i en riskklass på en fyragradig skala riskklass 1 betyder att riskerna för människa och miljö bedöms som mycket stora medan riskklass 4 betyder att riskerna bedöms som små. MIFO-arbetet delas även upp i två faser: Orienterande studie, fas 1, innebär att objekt inom respektive bransch identifieras och för de objekt som skall inventeras samlas uppgifter in från t ex arkiv, kartstudier, intervjuer och platsbesök. Inventeringen leder fram till en riskklassning vilket är en samlad bedömning av föroreningsnivå, föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar samt områdets skyddsvärde och känslighet. Klassningen föregås normalt sett inte av någon miljöteknisk undersökning varför bedömningen kan vara osäker. Översiktliga undersökningar, fas 2. För objekt där det finns tillgänglig data från miljötekniska markundersökningar (provtagning på mark, grundvatten etc.) kan riskklassningen göras enligt fas 2. Detta ger en mer tillförlitlig bedömning än i fas 1. Det finns också möjlighet att låta utföra miljötekniska undersökningar på de 1 Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport 4918 3

objekt som prioriterats i fas 1 (hög riskklass) för att kunna göra en mer rättvisande bedömning i fas 2. Branschklassning 1995 presenterade Naturvårdsverket en kartläggning 2 gällande föroreningssituationen för ett 60-tal branscher, fördelade inom ett antal sektorer. Syftet med rapporten var bl a att identifiera inom vilka branscher de allvarligaste efterbehandlingsbehoven kunde förväntas samt att identifiera de största och mest akuta/allvarliga efterbehandlingsobjekten. Arbetet ledde också fram till att varje bransch placerades i en generell riskklass (1-4), en så kallad branschklass. Denna generella bedömning har ändrats något under årens lopp och 2004 presenterade Naturvårdsverket en ny branschlista 3. I denna lista görs inte bara en bedömning av generell branschklass utan det anges även huruvida branschen skall inventeras enligt MIFO eller endast identifieras. Med identifiering menas att en mindre mängd data samlas in om objektet, främst branschtillhörighet, fastighetsbeteckning och koordinater. Objekten förs in i databasen men riskklassas inte. Metallindustrisektorn Enligt den branschkartläggning som nämns ovan består metallindustrisektorn bl a av branscherna gjuterier, verkstadsindustri, ytbehandling av metall och ackumulatorindustri. Denna rapport redovisar resultatet från inventerings- och identifieringsarbetet gällande dessa fyra branscher. Andra branscher inom metallindustrisektorn, t ex gruvindustrin finns presenterade i egna rapporter. I Naturvårdsverkets branschlista är samtliga ovanstående branscher placerade i branschklass 2. För gjuterier avses då tungmetallgjuterier medan järn- och lättmetallgjuterier är placerade i branschklass 3. I branschklass 3 placeras även de verkstadsindustrier som inte använt halogenerade lösningsmedel. Objekt i branschklass 3 skall i första hand endast identifieras. 2 Naturvårdsverket, 1995. Branschkartläggningen en kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige, Rapport 4393 3 Naturvårdsverket, 2004. Branscher inom vilka objekten endast skall identifieras i det efterbehandlingsarbete som utförs med bidrag från Naturvårdsverket. Branschlista 2004-04-21 4

Inventeringsarbetet metodik och avgränsningar Inventerings- och identifieringsarbetet av de aktuella branscherna har pågått under ganska lång tid och har utförts av flera olika personer. Metodik och avgränsningar har därför ändrats något under arbetets gång. Det kan på grund av detta finnas vissa skillnader i förhållande till de metoder och arbetssätt som beskrivs nedan, beroende på när en bransch eller kommun inventerats/identifierats. Enligt direktiv från Naturvårdsverket skall aktiva verksamheter inventeras av respektive tillsynsmyndighet. Sedan den 1 juni 2004 har Länsstyrelsen därför haft som policy att inte inventera pågående verksamheter. Detta gäller dock inte om det funnits andra avvecklade verksamheter på platsen som bedöms ha haft en större påverkan på miljön. Vid inventeringsarbetet har det visat sig att det kan vara svårt att skilja branscherna Verkstadsindustri, Gjuterier och Ytbehandling av metall åt. Många verkstadsindustrier har under perioder gjutit metallföremål eller haft viss ytbehandling. Verksamheterna har därför placerats i den bransch som historiskt bedömts haft den största miljöpåverkan. På grund av det stora antalet verksamheter har det också varit nödvändigt att begränsa antalet objekt som inventerats. För de objekt som identifierats men inte riskklassats gäller branschkartläggningens bedömning som riktlinje. De objekt där lokaliseringen (fastigheten) är känd har lagts in i databasen, dock utan att riskkassas enligt MIFO. De objekt där lokaliseringen ej har kunnat klarläggas finns förtecknade i tabeller som förvaras på Länsstyrelsen. Identifierings- och inventeringsarbetet som redovisas i denna PM avser Skåne län utom Malmö kommun som gör motsvarande arbete i egen regi. Ytbehandling av metall Alla anläggningar som har haft elektrolytisk, kemisk eller termisk ytbehandling har placerats i branschen Ytbehandling av metall om denna inte är av relativt ofarlig natur, t ex svartoxidering, järnfosfatering eller anodisering (eloxering) av aluminium. Dessa typer av verksamheter har bedömts tillhöra branschen Verkstadsindustri. Vid ytbehandling av metall kan miljöproblem uppstå i samband med hantering av processbad, spill, läckage samt påfyllnads- och tömningsolyckor. Föroreningar kan även spridas genom läckage på ledningar och servitut. Vid ytbehandling används kemikalier som kan nöta ner/fräta sönder ledningar, packningar o dyl om 5

dessa tillförs avloppsledningsnätet. Även i samband med hantering och förvaring av kemikalier och restprodukter kan föroreningar nå marken. Exempel på föroreningar som påträffas i samband med ytbehandlingsverksamhet är tungmetaller, lösningsmedel (t ex trikloretylen) samt cyanider och oljeföroreningar. Branschen som helhet har i branschkartläggningen placerats i riskklass 2. Gjuterier Gjuterier av olika slag och storlek har funnits på många platser i Skåne. Generellt betraktas problemen med föroreningar som större vid tungmetallgjuterier än vid de verksamheter som enbart gjutit järn eller lättmetall. I Naturvårdsverkets branschkartläggning har tungmetallgjuterier riskklass 2 och järn- och lättmetallgjuterier riskklass 3. Slagg och stoft från gjuterier kan innehålla tungmetaller vilket gör avfallshanteringen intressant ur ett föroreningsperspektiv. Detta gäller även för järngjuterier. Verksamheterna har dessutom ofta varit energikrävande varför hantering av eldningsolja, och för äldre verksamheter även kol och koks, kan vara av betydelse. Branschtypiska föroreningar utöver tungmetaller är främst fenoler samt restprodukter/spill från kol- och oljehanteringen. Inventeringsarbetet har främst inriktats på större verksamheter, eller där det finns indikationer på att området kan vara förorenat. Även verksamheter i anslutning till vattentäkter eller inom särskilt skyddsvärda områden har uppmärksammats. Verkstadsindustri Verkstadsindustrierna varierar kraftigt i storlek från stora fabriker till mindre mekaniska verkstäder med ett fåtal anställda. Inom verkstadsindustrin förekommer processer som svarvning, fräsning mm samt ytbehandling i form av blästring, avfettning och lackering. Miljöproblem förknippas främst med oförsiktig hantering av restprodukter, t ex oljebemängd metallspån, förbrukade avfettningsbad etc. För avfettning användes tidigare ofta klorerade lösningsmedel i större skala, t ex trikloretylen. Dessa lösningsmedel orsakar ofta stora problem om de når mark och grundvatten och de har därför uppmärksammats allt mer på senare tid. Enligt Naturvårdsverkets branschlista skall inventeringen främst inriktas på verksamheter som hanterat halogenerade lösningsmedel. Dessa objekt bedöms generellt tillhöra riskklass 2. Övriga verkstadsindustrier med främst mekanisk inriktning och huvudsaklig risk för oljeföroreningar bedöms tillhöra branschklass 3. Detta har varit utgångspunkten vid inventerings- och identifieringsarbetet. 6

Då särskilt äldre anläggningar är av intresse har gamla telefonkataloger (från 1930-talet och framåt) och industrikalendrar använts vid identifiering av verksamheter inom branschen. Inventeringsinsatserna har, i enlighet med Naturvårdsverkets instruktioner, fokuserats på verksamheter med betydande hantering av klorerade lösningsmedel. Övriga verksamheter har i huvudsak identifierats. Även verksamheter i anslutning till vattentäkter eller inom särskilt skyddsvärda områden har uppmärksammats. Vid identifieringen av verkstadsindustrin har tanken varit att minst ett objekt i varje kommun även skall inventeras. Anledningen till detta är att vid en mer ingående genomgång av en verksamhet som inventering enligt MIFO innebär, framkommer ofta information om liknande företag från trakten. Denna information kan vara viktig för det fortsatta arbetet. Detta förfarande har i vissa fall inneburit inventering av pågående verksamheter. För att identifiera de verksamheter som har hanterat halogenerade lösningsmedel har bl a information från Uddeholmsverken använts. Uddeholmsverken AB i Skoghall har genom åren varit en av landets största leverantörer av denna typ av kemikalier (tri- och perkloretylen). Även uppgifter från aktuella tillsynsmyndigheter har använts samt information från kemikalieinspektionen, vilka är de som hanterat eventuella dispenser från det förbud mot yrkesmässigt användande av trikloretylen som trädde i kraft 1996. Ackumulatorindustri Branschen ackumulatorindustri avser tillverkning av bly- eller nickelkadmiumbatterier. Branschens huvudsakliga föroreningar kan sägas vara tungmetallerna bly, kadmium och nickel Enligt Naturvårdsverkets branschlista skall inventeringen inriktas på tillverkning av bly eller nickelkadmiumbatterier. Dessa objekt bedöms generellt tillhöra riskklass 2. Vid inventeringsarbetet har Länsstyrelsens arkiv använts för att identifiera ackumulatorindustri inom länet (exklusive Malmö kommun) varefter uppgifter erhållits från den enda kommun där det har funnits en torrbatterifabrik (brunstensbatterier). 7

Resultat metallindustri Sammanlagt har nästan 600 objekt identifierats i länet (exklusive Malmö kommun) inom branscherna gjuteri, verkstadsindustri, ytbehandling av metall och ackumulatorindustri. Av dessa har drygt en femtedel inventerats. Antal objekt och riskklassfördelning för respektive bransch presenteras nedan. Eftersom inventerings- och identifieringsarbetet fortfarande pågår kan det tillkomma objekt i de olika branscherna vartefter arbetet fortskrider. Riskklassade objekt i respektive bransch som placerats i riskklass 1 eller 2 presenteras kommunvis i bilaga 1. Gjuterier Totalt har knappt 60 objekt identifierats inom branschen. Av dessa har 19 riskklassats. Riskklassfördelningen framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Riskklassade objekt inom branschen gjuterier. Riskklass Antal inventerade objekt 1 0 2 7 3 6 4 6 Verkstadsindustri Totalt har närmare 480 objekt identifierats inom branschen. Av dessa har 77 riskklassats. Riskklassfördelningen framgår av tabellen nedan. Tabell 2. Riskklassade objekt inom branschen verkstadsindustri. Riskklass Antal inventerade objekt 1 0 2 29 3 42 4 5 8

Ytbehandling av metall Totalt har knappt 60 objekt identifierats inom branschen. Av dessa har 31 riskklassats. Riskklassfördelningen framgår av tabellen nedan. Tabell 3. Riskklassade objekt inom branschen ytbehandling av metall. Riskklass Antal inventerade objekt 1 1 2 19 3 7 4 4 Ackumulatorindustri Totalt har 1 objekt identifierats inom branschen. Detta objekt har även riskklassats, se tabell nedan. Tabell 4. Riskklassade objekt inom branschen ackumulatorindustri. Riskklass Antal inventerade objekt 1 0 2 0 3 1 4 0 Sammanfattande diskussion Arbetet med inventering och identifiering av metallbranscherna har, som redan tidigare nämnts, pågått under ganska lång tid. Flera personer har därför varit inblandade i arbetet och direktiven för hur arbetet skall bedrivas har till viss del ändrats under arbetets gång. Metodik och avgränsningar kan därför skilja sig något åt beroende på vilken bransch och vilken kommun man tittar på. Störst betydelse har ovanstående resonemang för branschen verkstadsindustri. Enligt Naturvårdsverkets instruktioner 4 är verksamheter som hanterat halogenerade lösningsmedel, ofta i form av klorerade lösningsmedel så som tri- 4 Naturvårdsverket, 2004. Branscher inom vilka objekten endast skall identifieras i det efterbehandlingsarbete som utförs med bidrag från Naturvårdsverket. Branschlista 2004-04-21 9

eller perkloretylen, placerade i branschklass 2 och skall därför inventeras. Verksamheter utan denna kemikaliehantering skall i första hand identifieras och branschklassas (branschklass 3). Problemet är dock att det ofta är svårt att få fram uppgifter om eventuell hantering av dessa kemikalier utan att noga studera varje enskild verksamhet. Erfarenheterna tyder på att väldigt många företag i branschen i någon, om än lite, omfattning och under någon tidsperiod använt trikloretylen. Detta bör uppmärksammas, t ex när en f d verkstadsindustri skall exploateras. Klorerade lösningsmedel är en kemikaliegrupp som fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren. Ämnenas farlighet kan generellt sägas vara mycket hög och gränsvärdena för dricksvatten är låga. Relativt små utsläpp/mängder kan därför påverka stora områden och göra grundvattnet otjänligt för mycket lång tid framöver. Nedbrytningstiden kan, beroende på bland annat syretillgång, uppgå till hundratals år. På grund av ämnenas höga densitet är spridningsrisken ofta mycket stor eftersom kemikalierna kan tränga igenom både betonggolv och tjocka lerlager som normalt sett bedöms som täta. Den höga densiteten gör dessutom att föroreningarna sprids genom grundvattenmagasinen, till skillnad från t ex bensin som återfinns i anslutning till grundvattenytan. Ämnena kan därför vara svåra att upptäcka vid traditionell provtagning. Klorerade kolväten kan också ställa till stora problem i inomhusmiljön i t ex bostadshus eftersom föroreningarna i gasfas kan tränga upp i byggnader. Inventeringsbehovet framöver Som nämns ovan så är det inte alltid så lätt att avgöra huruvida en verkstadsindustri har hanterat klorerade lösningsmedel utan att ganska grundligt sätta sig in i verksamheten i fråga. Det är därför i dagsläget inte lätt att bedöma hur stor del av de identifierade verkstadsindustrierna som skall/bör inventeras. Det finns dessutom ett stort antal aktiva verksamheter med kommunal tillsyn som bör uppmärksammas och inventeras i samband med den löpande tillsynen. Med tanke på den stora mängden objekt och svårigheten att avgöra huruvida klorerade lösningsmedel har hanterats eller inte, bör kanske fokus läggas på att inventera objekt inom/i anslutning till skyddsområden för grundvatten. För branscherna gjuteri och ytbehandling av metall bedöms flertalet av de större anläggningar som finns i länet vara inventerade. Detta gäller dock inte aktiva verksamheter (både med kommunal- och länsstyrelsetillsyn) som det senaste året inte prioriterats för MIFO-inventering. Inom branschen ackumulatorindusti har endast ett objekt identifierats. Detta har dessutom inventerats så något framtida inventeringsbehov inom denna bransch finns inte. 10

För samtliga branscher gäller att identifierings- och inventeringsarbetet är en pågående process. Det kan därför inte uteslutas att vissa riskklassningar kan komma att ändras då ytterligare information framkommer eller att fler objekt kommer att identifieras och inventeras framöver. 11

Bilaga 1 Inventerade objekt i riskklass 1 eller 2 inom branscherna gjuteri, verkstadsindustri, ytbehandling av metall samt ackumulatorindustri. Objekt Bransch Riskklass Fastighet Bromölla Fd ABOS-Näsumfabriken AB VI 2 Näsum 12:168 Burlöv Fd gjuteri och numera mek. verkstad i Arlöv GJ 2 Arlöv 19:38 Båstad Lindab Ventilation VI 2 Ängelsbäck 5:82 Lindab Profil YT 2 Vistorp 7:73, 7:78 m fl Eslöv Stockamöllan VI 2 Stockamöllan 2:1 m fl Helsingborg Helsinborgs Elektodiesel AB på Tyfonen 12 VI 2 Tyfonen 12 Mek. verkstäder på Rågångsgatan 6 VI 2 Karpen 3 Fd Pileprodukter på Bergavägen 6, Hbg VI 2 Musköten 19 Fd Scaniaverktyg på Rundgången 22 i Hbg VI 2 Mimer 22 Ädelmetallförädling på Ringstorp GJ 2 Jupiter 4 Hässleholm Verkstadsindustri på Fabriksgatan, Sösdala VI 2 Vannaröd 52:9, 2:191, 50:7 Norra Kringelvägen, mek. verkstad VI 2 Kuggen 14 Verkstadsindustri i Bjärnum VI 2 Bistret 6 SVA i Tyringe YT 2 Tyringemöllagården 5 Barnvagstillverkning i Emmaljunga YT 2 Emmaljunga 2:247 Industriområde norr om järnvägen i Tyringe YT 2 Mosebacke 19, 21, 28, 39 Gjuteri i Hästveda GJ 2 Hästveda 1:49 Höör Backer i Tjörnarp VI 2 Åkeriet 1, Korsaröd 2:194 Plåtindustri i Höör VI 2 Hällbo 17 Kristianstad Fd Långebro galvaniseringsfabrik YT 2 Ventilen 10 Fd Olssons Galvaniseringsverkstad YT 2 Vilan 1:23 Kävlinge Lilla Harrie Verkstad AB VI 2 Lilla Harrie 14:49, 14;35 Mek. Verkstad på Bangatan 8 i Kävlinge VI 2 Exporten 32 Vagnfabrik i Håkantorp VI 2 Håkantorp 1:19 Landskrona 12

Thorn Lightning AB (Ö om fd gasverksgatan) VI 2 Viadukten 5 Gamla Landsverk, Landskrona hamn VI 2 Stenen 11 Nya Landsverk, Landskrona hamn VI 2 Stenen 10 Fd Ribemetall VI 2 Saxtorp 39:2 Fd Kirurgiska Sliperiet m fl., Landskrona YT 1 Lokstallet 15 hamn Fd Varmförzinkning/Sv Stängselnät, Landskr. YT 2 Syret 7 hamn Galvanoverken, Landskrona hamn YT 2 Kulverten 3 Elpolering, Landskrona hamn YT 2 Stenen 12 Lomma Lomma hårdkrom YT 2 Lomma 31:7 Lund F d AB Nordiska armaturfabriken (NAF) VI 2 Armaturen 1 Osby KAK mekaniska, kv Tången VI 2 Tången 3-4 Fd Osby Metall och Galvano VI 2 Tackjärnet 7 Trio Perfekta (IFÖ AB) YT 2 Lönsboda 52:44-45 Fd Brio Barnvagnar, idag KAK Mek AB YT 2 Barnvagnen 1 Lönsboda Gjuteri GJ 2 Lönsboda 1:324 Perstorp DAAB Portteknik (fd ESAB) VI 2 Svarven 19 m fl. Simrishamn Nilsson rör och mek. verkstad, Raskarum VI 2 Raskarum 11:64 Sjöbo Sjöbo bruk GJ 2 Stamhem 3 Skurup Stängselfabriken i Rydsgård YT 2 Örsjö 6:171 Svalöv Fd CEBE AB VI 2 Södra Svalöv 24:1 Svedala Fd Svedala Arbrå AB, idag Sandvik SRP AB GJ 2(fas 2) Svedala 74:1 Trelleborg Fd Velocipedfabrik, Mustangfabriken VI 2 Kronan 2 Fd Tamö och Taméns, Hedv. Trelleborg VI 2 Lavetten 2 Fd A-svarv på Mellanköpingevägen VI 2 Spelmanshejan 2 Fd kretstryckstillverkning i Slågarp YT 2 Stora Slågarp 27:38 Vellinge Scanianickel YT 2 (fas2) Gösen 13 Ystad Fd AB Athena VI 2 Röda Bodarna 11

Ystad Metall, Persöner Verkstad AB, Presona VI 2 Svarvaren 9 Tankmobil i Ystad AB, fd lokstall och verkstad GJ 2 Röda Bodarna 7 Åstorp Ytbehandling i Åstorp YT 2 Igelkotten 1 Örkelljunga Fd ABU AB Multofabriken YT 2 Ljungaskog 14:6 Östra Göinge Skogs Krom och förnickling i Glimåkra YT 2 Hyttan 10 VI Verkstadsindustri YT Ytbehandling av metall GJ Gjuteri 14

Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se