Sammanträdande organ. Tid Onsdag den 29 april 2015, kl 8.15 Plats. Kommunstyrelsen. KTS-salen, Vita Huset

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-23 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 29 april 2015, kl 8.15 Plats Nr Information 1 Kommunstyrelsens ansvarsområde KTS-salen, Vita Huset 2 Ekonomiskutfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 3 Svar på motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet 4 Återremittering av ärendet Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB 5 Återrapportering av särskilda uppdrag från Övergripande plan med budget: Förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola 6 Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun KS/2014:585 3 KS/2015:136 13 KS/2015:176 51 KS/2015:131 76 7 Grundläggande principer för finansiering av IT KS/2015:130 116 8 Årsredovisning 2014 med revisionsberättelse för Vårdförbundet Sörmland 9 Revidering av Västra Sörmlands Räddningstjänsts förbundsordning 10 Förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundssektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst 11 Revidering av reglemente för förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst 12 Revidering av taxa för tjänster till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst 13 Revidering av årtalsangivelse i taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, KFS 4.09 KS/2015:159 137 KS/2015:124 237 KS/2015:125 246 KS/2015:126 251 KS/2015:127 259 KS/2015:181 267 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 14 Slutrapport - projektet Katrineholms Logistikcentrum KS/2015:137 289 15 Begäran om tillsättandet av politiska representanter i styrgruppen för avfalls- och VA-planprocessen KS/2015:169 324 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 16 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 1

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-23 16 Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation 17 Omdisponering av investeringsanslag till Hantverkaregatan i Katrineholm KS/2015:204 329 KS/2015:182 362 18 Omdisponering av medel samt uppdrag KS/2015:202 364 19 Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 KS/2015:149 370 20 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt KS/2015:189 412 21 Långsiktig planering för förskolor och skolor KS/2015:171 418 22 Förstudie - Ekonomiska konsekvenser av förändrade tillämpningsregler för skolskjuts Nr Anmälningsärenden KS/2015:173 449 23 Anmälan av delegationsbeslut 466 24 Anmälan av Sveriges kommuner och Landstings cirkulär 469 25 Meddelanden 470 Sid Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 16 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 2

3 Dnr KS/2014:585-659 Svar på motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionen med hänvisning till de yttranden som lämnats av socialnämnden och viadidaktnämnden. Ärendebeskrivning Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion i vilken de yrkar på att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda om en effektivare och rättvisare väg för försörjningsstödstagare till egen försörjning. Motionen har följande lydelse: I Katrineholm har försörjningsstödet ökat 100 % sedan 2007 och antalet hushåll har nästan fördubblats. Det innebär att våra arbetsmarknadsinsatser har historiskt sett inte varit effektiva eller kunnat möta de grupper som behöver stöd. När vi jämför Katrineholm med kommuner som lyckats med att minska försörjningsstödet så identifierar vi följande framgångsfaktorer; 1)- att arbetsmarknad, integration och försörjningsstöd styrs av samma nämnd och förvaltning. Det skapar snabbare och flexiblare arbete mellan olika områden. 2)- att det förs hårdare arbetslinje. Försörjningsstöd är alltid kopplat till en sysselsättningsinsats. Ingen bidragstagare går bara hemma och får försörjningsstöd. Är man sjuk finns det rehabiliteringsinsatser. Har man låg kunskap finns det kunskapshöjande insatser. Har man sociala problem finns arbetsträning och eller jobb (med lön) inomkommunens verksamheter. Är man frisk finns det praktik i näringslivet som ger erfarenhet eller leder till jobb. Idag remitterar socialförvaltningen den enskilde till Viadidakt som har mål att alla vuxna innevånare i Katrineholm och Vingåker ska kunna försörja sig själva aktivitet i stället för passivitet! Detta ska leda till att antalet medborgare med arbete ökar, i syfte att färre hushåll blir beroende av försörjningsstöd och a-kassa. Men verkligheten är att Viadidakt konstaterar att de inte kan jobba med den enskilde eller har alternativ till sysselsättning för personen som kommer från socialförvaltningen. På så vis kastas individen fram och tillbaka mellan två förvaltningar. Vi är inte nöjda med arbetsmodellen enligt ovan utan vi vill se en utredning som anpassar verksamheten inom försörjningsstödet mot en effektivare och rättvisare väg mot egen försörjning. -Vi yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om en effektivare och rättvisare väg för försörjningsstödstagare till egen försörjning enligt ovan intentioner. 3

4 Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har yttranden inhämtats från socialnämnden och viadidaktnämnden. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-03-30 Motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstöder, 2014-11-14 Sammanträdesprotokoll från socialnämnden, 2015-02-18, 24 Sammanträdesprotokoll från viadidaktnämnden, 2015-02-23, 11 4

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-30 KS/2014:585-659 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet Ärendebeskrivning Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion i vilken de yrkar på att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda om en effektivare och rättvisare väg för försörjningsstödstagare till egen försörjning. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har yttranden inhämtats från socialnämnden och viadidaktnämnden. Sammanfattning av inkomna yttranden Socialnämnden Socialnämnden skriver i sitt yttrande att sedan 2007 har utbetalningarna av försörjningsstöd och antalet hushåll med försörjningsstöd fördubblats. Sedan 2014 har socialnämnden och viadidaktnämnden utvecklats ett närmare samarbete kring försörjningsstödstagare och deras möjligheter till sysselsättning. Socialförvaltningens arbetssätt innebär att bistånd är kopplat till en sysselsättningsinsats, vilken utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Socialnämnden påpekar dock i sitt yttrande att en stor del av försörjningsstödstagarna står långt från arbetsmarknaden och att denna omständighet är en stor utmaning i arbetet. Då socialförvaltningen tillsammans med viadidakt gemensamt tagit krafttag kring personer som står utanför arbetsmarknaden och uppbär försörjningsstöd, så är det socialnämndens uppfattning att låta de båda förvaltningarna få fortsätta utveckla det pågående samarbetet. Nämnden anser därför att motionen ska vara besvarad. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden bekräftar det pågående samarbetet med socialnämnden kring personer som uppbär försörjningsstöd. Viadidaktnämnden anser, på samma sätt som socialnämnden, att det påbörjade samarbetet bör få fortsätta och utvecklas vidare. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 5

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-30 KS/2014:585-659 Stab Kommunledningsförvaltningens bedömning Motionärerna yrkar på att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda om en effektivare och rättvisare väg för försörjningsstödstagare till egen försörjning. I motionen pekar motionärerna på andra kommuner i vilka man lyckats minska försörjningsstödet. De faktorer som motionärerna anger som framgångsfaktorer för ett minskat försörjningsstöd är dels av organisatorisk karaktär och dels krav på prestation från försörjningsstödstagaren för att uppbära bidrag. Arbetsmarknad, integration och försörjningsstöd hanteras av samma nämnd och förvaltning i de framgångsrika kommunerna. Likaså att försörjningsstödet är kopplat till en sysselsättningsinsats där ingen bidragstagare tillåts bara gå hemma. Av yttrandena från de båda nämnderna socialnämnden och viadidaktnämnden framkommer att ett samarbete inletts och som syftar till att effektivisera insatserna för personer som uppbär försörjningsstöd och deras väg mot sysselsättning och egenförsörjning. Båda nämnderna menar att det påbörjade samarbetet ska få fortsatt och utvecklas. De båda nämnder som yttrat sig bedömer att det samarbete som finns mellan dem rörande försörjningsstödet är till fylles och att det inte föreligger något behov av någon översyn för närvarande. Kommunledningsförvaltningen har i sin bedömning inte funnit något att invända mot denna ståndpunkt. Genusperspektiv Kommunens jämställdhetsstrateg har med hänvisning till aktuell forskning lämnat nedanstående synpunkt med koppling till försörjningsstöd och som kan komplettera bilden av ärendet: Arbete är en central del i utredningar om ekonomiskt bistånd. Detta då socialtjänsten har som mål att den sökande ska hitta andra försörjningsmöjligheter och bli självförsörjande. Arbete och sysselsättning får större utrymme i de ärenden som rör män och männen förväntas ta mer ansvar för att hitta ett arbete. Med kvinnorna förs en dialog om sysselsättning och i större utsträckning vad kvinnorna själva vill göra. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 6

7 Krlstdemo raserna KATRINEHOLMS KOMMUN Handl.nr. Kommunstyrelsen 2014-11- 1 7 Handl. D-pian C. Katrineholm 2014-11-14 1~ ~ (~ 7 Ci1~%; ~ ~'i (fl ~ j MOTION OM ETT FÖRÄNDRAT ARBETSSÄTT MED FÖRSÖRJNINGSSTÖDET. I Katrineholm har försörjningsstödet ökat 100% sedan 2007 och antalet hushåll har nästan fördubblats. Det innebär att våra arbetsmarknadsinsatser har historiskt sett inte varit effekriva eller kunnat möta de grupper som behöver stöd. När vi jämför Katrineholm med kommuner som lyckats med att minska försörjningsstödet så identifierar vi följande framgångsfaktorer; 1)- att arbetsmarknad, integrarion och försörjningsstöd styrs av samma nämnd och förvaltning. Det skapar snabbare och flexiblare arbete mellan olika områden. 2)- att det förs hårdare arbetslinje. Försörjningsstöd är alltid kopplat till en sysselsättningsinsats. Ingen bidragstagare går bara hemma och får försörjningsstöd. Är man sjuk finns det rehabiliteringsinsatser. Har man 1åg kunskap finns det kunskapshöjande insatser. Har man sociala problem finns arbetsträning och eller jobb (med lön) inom kommunens verksamheter. Är man frisk finns det praktik i näringslivet som ger erfarenhet eller leder till jobb. Idag remitterar socialförvaltningen den enskilde till Viadidakt som har må1 att alla vuxna innevånare i Katrineholm och Vingåker ska kunna försörja sig själva aktivitet istället för passivitet! Detta ska leda till att antalet medborgare med arbete ökar, i syfte att färre hushåll blir beroende av försörjningsstöd och a-kassa. Men verkligheten är att Viadidakt konstaterar att de inte kan jobba med den enskilde eller har alternativ till sysselsättning för personen som kommer från socialförvaltningen. På så vis kastas individen fram och rillbaka mellan två förvaltningar. Vi är inte nöjda med arbetsmodellen enligt ovan utan vi vill se en utredning som anpassar verksamheterna inom försörjningsstödet mot en effektivare och rättvisare väg mot egen försörjning med exempelvis schemalagd daglig verksamhet. Vi yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och utarbeta om en ny arbetsmodell för försörjningsstödstagare till egen försörjning enligt ovan intentioner. Joha Frondelius Marian Loley Kristdemokraterna 7

8 8

9 SKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN 2014-02-09 SOCN2015:4 754 Vår handläggare Bruno Maras Controller Ert datum Er beteckning KS/2014:585-569 Till Socialnämnden Yttrande över motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet Ärendebeskrivning Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet. Komunfullmäktige har överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen bereder ärendet för kommunstyrelsens räkning. Som en del av beredningen har kommunledningsförvaltningen begärt yttrande från berörda nämnder över motionen. Socialförvaltningens bedömning Sedan år 2007 har utbetalningen av försörjningsstöd ökat med 100 procent i Katrineholms kommun. Även antalet hushåll som får försörjningsstöd har fördubblats sedan år 2007. Under år 2014 har socialförvaltningen tillsammans med Viadidakt börjat samverka ännu närmare. Förvaltningarna har påbörjat ett gemensamt arbete kring försörjningsstödstagare och deras möjligheter till sysselsättning. Socialförvaltningen jobbar med aktivt försörjningsstöd vilket innebär att biståndet är alltid kopplad till en sysselsättningsinsats som ges utifrån den enskildes behov och förmåga. Den stora utmaningen för båda förvaltningar är att en stor del av försörjningsstödstagarna står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av sociala problem, språkhinder och sjukdom. Eftersom socialförvaltningen och Viadidakt har tagit ett gemensamt krafttag kring individerna som står utanför arbetsmarknaden, och som uppbär försörjningsstöd, så bedömer socialförvaltningen att det är lämpligt att låta förvaltningar fortsätta utveckla och förstärka nuvarande samarbete. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens bedömning till sitt eget och överlämna yttrandet till kommunledningsförvaltningen. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340 64180 Katrineholm www.katrineholm.se 9

10 10

Vår handläggare SKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning Anna-Lena Ramstedt 2014-02-10 VIAN/2015:3 Tf förvaltningschef Ert datum Er beteckning 11 Yttrande över motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet Ärendebeskrivning Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om ett förändrat arbetssätt med försörjningsstödet. Komunfullmäktige har överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen bereder ärendet för kommunstyrelsens räkning. Som en del av beredningen har kommunledningsförvaltningen begärt yttrande från berörda nämnder över motionen. Viadidaktnämndens bedömning Förvaltningarna har påbörjat ett gemensamt arbete kring försörjningsstödstagare och deras möjligheter till sysselsättning. Viadidakt jobbar på i nära samarbete med socialförvaltningen för att erbjuda individer med försörjningsstöd en sysselsättningsinsats som ges utifrån den enskildes behov och förmåga. Den stora utmaningen för båda förvaltningar är att en stor del av försörjningsstödstagarna står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av sociala problem, språkhinder och sjukdom. Eftersom Viadidakt och socialförvaltningen tillsammans har tagit ett krafttag kring individerna som står utanför arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd så bedömer Viadidakt att det är lämpligt att låta förvaltningar fortsätta utveckla och förstärka nuvarande samarbete. 11

12 Viadidakts förslag till beslut Viadidaktnämnden föreslås anse motionen besvarad och överlämna yttrandet som sitt eget till kommunledningsförvaltningen. Anna-Lena Ramstedt Tf förvaltningschef 12

13 Dnr KS/2015:136-105 Återremittering av ärendet Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna de föreslagna revideringarna av följande styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB: Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Beslutet att anta revideringar av Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB samt Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB, gäller under förutsättning att övriga berörda kommuner fattar motsvarande beslut. Ärendets handling (tillkommen efter ärendets återremiss) Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-04-23 13

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning FÖRVALTNING 2015-04-23 KS/2015:136-105 Staben Vår handläggare Staffan Källström Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Återremittering av ärendet Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB Ärendebeskrivning Vid fullmäktiges sammanträde den 21 april återremitterades ärendet om Revidering av styrdokumentavseende Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB) och Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) genom en så kallad minoritetsåterremiss. Grunden för återremissen var bland annat i enlighet med Vänsterpartiets, Centerpartiets och Miljöpartiets reservation i kommunstyrelsen den 25 mars 2015 innebärande: - Att stadganden som avser handlingars offentlighet inte ska strykas i styrdokumenten för SVAAB (bland annat 4 i bolagsordningen), - Att det i stadgande som avser styrelse inte ska ändras vad avser suppleanter i styrdokumenten för SVAAB (bland annat 7 i bolagsordningen). Utöver detta angavs även följande som grund: - Att bolagsordningen i SVAAB är felaktig då den inte anger ändamålet med bolagets verksamhet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Styrdokumenten avseende SVAAB är gemensamma med Flens och Vingåkers kommuner. Förslagen har tillkommit genom samverkan mellan tjänstemän och politiker från de olika kommunerna. Vingåkers kommun har redan fattat beslut om revidering. Det finns inte någon legal anledning till att stadgandet avseende handlingars offentlighet eller stadgandet avseende styrelsen inte kan ha föreslagen lydelse. Av denna anledning ser inte förvaltningen någon anledning att göra förändringar i förslagna revideringar utan föreslår att beslut fattas i enlighet med det ursprungliga revideringsförslaget. Vad avser grunden att bolagsordningen skulle vara felaktig då ändamålet med bolagets verksamhet saknas vill förvaltningen informera om skrivningen i den nya paragraf 4 Ändamålet med bolagets verksamhet i bolagsordningen för SVAAB. Paragrafen är tillkommen med anledning av förändringar i kommunallagen och är FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX www.katrineholm.se E-post: EPST 14

15 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning FÖRVALTNING 2015-04-23 KS/2015:136-105 Staben anpassad efter det faktum att SVAAB i huvudsak lyder under lag om allmänna vattentjänster. Den överensstämmer med de förslag som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillhandahåller med anledningen av lagändringen. Av denna anledning anser förvaltningen att kravet på att ändamålet med bolagets verksamhet ska framgå av bolagsordningen är uppfyllt. I tjänsten Staffan Källström FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX www.katrineholm.se E-post: EPST 15

16 Dnr KS/2015:136-105 Ärendeblad till kommunstyrelsen 2015-03-25 Förslag till revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna de föreslagna revideringarna av följande styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB: Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Beslutet att anta revideringar av Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB samt Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB, gäller under förutsättning att övriga berörda kommuner fattar motsvarande beslut. Ärendebeskrivning Katrineholms, Flens samt Vingåkers kommuner har ett avtal om att bedriva VAverksamheten i gemensam bolagsform. Verksamheten består av tre ägarbolag (i Katrineholms kommuns fall Katrineholm Vatten och Avfall AB, KVAAB) som ägs av respektive kommun samt ett driftsbolag (Sörmland Vatten och Avfall AB, SVAAB) som ägs av de tre ägarbolagen. Kommunerna vill revidera samtliga styrdokument. Avtalet mellan kommunerna är skapat före bolagsbildningarna och övriga handlingar behöver uppdateras. Grunderna för revidering är i huvudsak följande: - Samordnade dokument avseende respektive ägarbolag. Tidigare antagna ägardirektiv och bolagsordningar avseende ägarbolagen har inte följt samma struktur. Genom en revidering uppnås samma struktur i respektive ägarbolag. - Förändringar av styrelsens sammansättning i både KVAAB och SVAAB. I huvudsak innebär det ett borttagande av suppleanter i båda bolagen samt minskat antal ledamöter i SVAAB. Detta bör leda till att styrelsearbetet i respektive bolag underlättas och vitaliseras. - Höjning av beloppsgräns i samband med underställningsplikten i punkt 5 i SVAAB:s ägardirektiv. 16

17 Ärendets beredning Kommunjuristerna i Flens och Katrineholms kommuner samt samhällsbyggnadschefen i Vingåker har utvecklat förslagen och förankrat dessa med kommuncheferna i alla tre kommunerna. Ärendet kommer att behandlas av respektive kommuns kommunstyrelse under mars månad. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att det är av godo att samtliga ägarbolag har samma struktur vad gäller styrdokument, eftersom det underlättar samordningen, dels mellan kommunerna och dels för SVAAB. Den politiska ledningen har haft önskemål om förändringar avseende antal ledamöter och borttagande av suppleanter och enligt förvaltningens åsikt kan detta leda till en förenkling av styrelsearbetet i SVAAB. En förändring av ägardialogen är nödvändig då det är av vikt att diskussionerna mellan bolaget och kommunerna sker med rätt kompetenser. I de bifogade styrdokumenten, med undantag för Ägardirektiv och Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB, är det möjligt att se förslag till revideringar som gjorts genom gulmarkerad text. Den överstrukna texten är text som ska tas bort. När det gäller Ägardirektiv och Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB har Flens kommuns disposition legat till grund för alla ägarbolagens handlingar. Av den anledningen är ändringarna omfattande vad avser dispositionen men inte i sak varför tidigare handlingar inte bifogas. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-03-17 Förslag till Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB Förslag till Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB, Katrineholms kommuns författningssamling, KFS nr 5.20 Förslag till Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB, Katrineholms kommun författningssamling, KFS nr 5.10 Förslag till Ägardirektiv för Katrineholm Vatten AB, Katrineholms kommuns författningssamling, KFS nr 5.12 Förslag till Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB, Katrineholms kommun författningssamling, KFS nr 5.11 17

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-17 KS/2015:136-105 Staben Vår handläggare Staffan Källström Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Förslag till revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB Ärendebeskrivning Katrineholms, Flens samt Vingåkers kommuner har ett avtal om att bedriva VAverksamheten i gemensam bolagsform. Verksamheten består av tre ägarbolag (i Katrineholms kommuns fall Katrineholm Vatten och Avfall AB, KVAAB) som ägs av respektive kommun samt ett driftsbolag (Sörmland Vatten och Avfall AB, SVAAB) som ägs av de tre ägarbolagen. Kommunerna vill revidera samtliga styrdokument. Avtalet mellan kommunerna är skapat före bolagsbildningarna och övriga handlingar behöver uppdateras. Grunderna för revidering är i huvudsak följande: - Samordnade dokument avseende respektive ägarbolag. Tidigare antagna ägardirektiv och bolagsordningar avseende ägarbolagen har inte följt samma struktur. Genom en revidering uppnås samma struktur i respektive ägarbolag. - Förändringar av styrelsens sammansättning i både KVAAB och SVAAB. I huvudsak innebär det ett borttagande av suppleanter i båda bolagen samt minskat antal ledamöter i SVAAB. Detta bör leda till att styrelsearbetet i respektive bolag underlättas och vitaliseras. - Höjning av beloppsgräns i samband med underställningsplikten i punkt 5 i SVAAB:s ägardirektiv. Ärendets beredning Kommunjuristerna i Flens och Katrineholms kommuner samt samhällsbyggnadschefen i Vingåker har utvecklat förslagen och förankrat dessa med kommuncheferna i alla tre kommunerna. Ärendet kommer att behandlas av respektive kommuns kommunstyrelse under mars månad. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57201 Telefax: www.katrineholm.se E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se 18

19 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-17 KS/2015:136-105 Staben Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att det är av godo att samtliga ägarbolag har samma struktur vad gäller styrdokument, eftersom det underlättar samordningen, dels mellan kommunerna och dels för SVAAB. Den politiska ledningen har haft önskemål om förändringar avseende antal ledamöter och borttagande av suppleanter och enligt förvaltningens åsikt kan detta leda till en förenkling av styrelsearbetet i SVAAB. En förändring av ägardialogen är nödvändig då det är av vikt att diskussionerna mellan bolaget och kommunerna sker med rätt kompetenser. I de bifogade styrdokumenten, med undantag för Ägardirektiv och Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB, är det möjligt att se förslag till revideringar som gjorts genom gulmarkerad text. Den överstrukna texten är text som ska tas bort. När det gäller Ägardirektiv och Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB har Flens kommuns disposition legat till grund för alla ägarbolagens handlingar. Av den anledningen är ändringarna omfattande vad avser dispositionen men inte i sak varför tidigare handlingar inte bifogas. Ärendets handlingar Förslag till Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB Förslag till Ägardirektiv för Sörmland Vatten AB, Katrineholms kommuns författningssamling, KFS nr 5.20 Förslag till Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB, Katrineholms kommun författningssamling, KFS nr 5.10 Förslag till Ägardirektiv för Katrineholm Vatten AB, Katrineholms kommuns författningssamling, KFS nr 5.12 Förslag till Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB, Katrineholms kommun författningssamling, KFS nr 5.11 Staffan Källström KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57201 Telefax: www.katrineholm.se E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se 19

20 FÖRSLAG 2015-03-17 Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, org.nr. 556742-9302 Mellan 1. Katrineholms kommun och Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2. Flens kommun och Flen Vatten och Avfall AB, samt 3. Vingåkers kommun och Vingåkers Vatten och Avfall AB har denna dag följande avtal träffats. Avsikten med detta Aktieägaravtal är att reglera delägares rättigheter och skyldigheter som långsiktiga ägare av Sörmland Vatten och Avfall AB. Vad som stadgas i detta avtal om aktier ska gälla samtliga nuvarande och framtida aktier men även i tillämpliga delar andra aktierelaterade instrument som parterna under avtalstiden kan komma att äga i Sörmland Vatten och Avfall AB. 1. Bolaget och dess verksamhet m.m. Parterna har gemensamt bildat ett aktiebolag med firma Sörmland Vatten och Avfall AB (nedan kallat Bolaget), med ett aktiekapital uppgående till 1 500 000 kronor. Aktierna i Bolaget ska ägas av kommunernas ägarbolag, dvs Katrineholm Vatten och Avfall AB, Flen Vatten och Avfall AB samt Vingåkers Vatten och Avfall AB, samtliga bolag helägda av respektive kommun, med en tredjedel vardera. Aktieägaravtalet omfattar parternas nuvarande och framtida aktier i Bolaget. Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa. Bolagets verksamhet ska bestå i att ombesörja ägarnas verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, ombesörja ägarnas åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, svara för drift, skötsel och underhåll av ägarnas fastigheter och anläggningar avseende VA och avfall, svara för respektive ägares administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom VA och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare antagen policy. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens och resurser inom vatten och avlopp samt avfallshantering och vid anfordran medverka 20

21 vid den fysiska planeringen i vatten respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget ska vidare kunna åta sig uppdrag som är förenliga med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag Önskar ytterligare någon kommun eller något kommunalägt bolag inträda som aktieägare och delta i verksamheten under samma förutsättning som parterna ska aktietilldelning i första hand ske genom riktad nyemission. Ny aktieägare ska förklara sig beredd att inträda som part tillsammans med övriga parter och ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. 3. Bolagsordning Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska avtalets bestämmelse ha företräde. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska bolagsordningens bestämmelse ha företräde. 4. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst nio sex och högst elva nio styrelseledamöter samt nio styrelsesuppleanter. Kommunerna skall senast tre månader före aktuellt val enas om antalet styrelseledamöter. Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker utser vardera tre en tredjedel av styrelseledamöterna och tre styrelsesuppleanter. Ledamöterna samt suppleanterna ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. Är parterna ense äger bolagsstämman utse ytterligare två styrelseledamöter. Styrelsen ska på kallelse av ordförande sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast två veckor efter det att part styrelseledamot framställt begäran därom till styrelsens ordförande. 21

22 Styrelsen är beslutsför om minst 2/3 delar av ledamöter är närvarande där alla parter måste vara representerade. Utöver aktieägarombuden ska ledamöter i kommunstyrelserna ges rätt att närvara vid ordinarie bolagsstämma. 5. Utdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning. Eventuell vinst i bolaget ska i den mån den inte reserveras helt användas för att främja ägarnas syften. 6. Enighet vid vissa beslut Med undantag av vad som stadgas nedan fattas beslut vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. För giltigt styrelsebeslut i följande frågor krävs att av ägarna utsedda styrelseledamöter varit närvarande och eniga. a. Förslag till bolagsstämma med ändring av bolagsordningen för Bolaget. b. Förslag till bolagsstämma med ändring av Bolagets aktiekapital. c. Förslag till bolagsstämma med ändring av Bolagets strategi och inriktning. d. Ingående av avtal/överenskommelse, vilka - oavsett kontraktsvärde - är av strategisk eller principiell betydelse. e. Beslut om VD i bolaget Om beslut i fråga, där enighet enligt ovan krävs, ej kan fattas beroende på att styrelseledamot inte är närvarande vid sammanträdet eller om enighet eljest ej uppnås, ska ärendet bordläggas och avgöras vid styrelsesammanträde att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. Uppnås ej heller vid detta senare styrelsesammanträde enighet ska, på yrkande av styrelseledamot frågan hänskjutas till avgörande på bolagsstämma, att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. 7. Verkställande direktör Bolaget ska ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 8. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 9. Ikraftträdande Detta aktieägaravtal träder ikraft när det undertecknats av parterna och i huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker 22

23 10. Överlåtelse av avtalet Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får ej överlåtas till annan än ovannämnda bolag under bildande eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande. 11. Inlösen av aktier vid parts kontraktsbrott Bryter part mot bestämmelser i detta avtal eller dess bilagor och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse samt vidtas ej rättelse inom 30 dagar efter anmaning, har övriga parter rätt att i förhållande till tidigare aktieinnehav lösa in den felande partens aktier. Skulle endast en av parterna önska utnyttja sin lösenrätt har denna rätt men ej skyldighet att lösa samtliga den felande partens aktier. Inlösen enligt denna bestämmelse utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet. Aktierna ska inlösas till kvotvärdet. 12.Avtalets upphörande Detta avtal gäller till utgången av år 2023. Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast två (2) år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med fem (5) år i taget med enahanda uppsägningstid. Detta avtal gäller till utgången av år 2023. Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast två (2) år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med fem (5) år i taget med enahanda uppsägningstid. den / 20 Katrineholms kommun Flens kommun.. Vingåkers kommun. KVAAB FVAAB.. VVAAV 23

24 Styrdokument Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Kommunledningsförvaltningens förslag 2015-04-23 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.20) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX 24

25 Förslag 2 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Beslutshistorik Utfärdade och fastställda av kommunfullmäktige i Flens kommun 201x-xx-xx XX, Katrineholms kommun 201X-xx-xx XX och Vingåkers kommun 201xxx-xx XX. Antagna vid bolagsstämma 201X-xx-xx (ska antas årligen på bolagsstämma) 25

26 Förslag 3 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB För den verksamhet som bedrivs i kommunerna Flens, Katrineholms och Vingåker VA- och avfallsverksamhet, nedan kallat Bolaget, gäller dessa särskilda ägardirektiv. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs indirekt, genom Katrineholm Vatten och Avfall AB, Flen Vatten och Avfall AB och Vingåkers Vatten och Avfall AB, tillsammans av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner och är en del av kommunernas verksamhet. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) aktieägaravtal c) dessa ägardirektiv d) av respektive fullmäktige och av eller kommunstyrelse utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen e) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget f) uppdrags- och samarbetsavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunernas insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelse via ägarbolag. Kommunstyrelsen i respektive kommun utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen i respektive kommun ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Respektive kommunstyrelses granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen i respektive kommun enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 26

27 Förslag 4 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 3. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet regleras främst av bolagsordning, aktieägaravtal och uppdrags- och samarbetsavtal och får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med dessa. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Kommunernas syfte med att driva verksamheten tillsammans i bolagsform är att säkerställa kompetensförsörjning, åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägarna och de som utnyttjar bolagets tjänster samt säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Bolaget ska vidare; i all verksamhet agera miljömedvetet och serviceinriktat, planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning, ha en god ekonomisk hushållning och en effektiv verksamhet, ansvara för att ta fram förslag på taxekonstruktioner samt renhållningsordning (föreskrifter och avfallsplan), aktivt bidra till att kommunerna har en aktuell VA planering enligt anvisningar utgivna av Hav- och vattenmyndigheten, aktivt verka för koncernnytta i kommunen där bolagets intressen kan komma att avvägas mot koncernens intressen, samordna budget och verksamhetsplanering så att de är förenliga med kommunernas processer i projekt där både kommunen och bolaget tillsätter resurser, ansvara för att identifiera behov av avtal mellan bolag och kommuner i frågor av gemensamt intresse, aktivt verka för att regional samverkan utvecklas, aktivt arbeta för att kommunerna uppnår nationella, regionala och lokala miljömål inom bolagets ansvarsområden. Bolaget ska ha en affärsplan till stöd för styrelsen och VD att utveckla och förvalta bolaget utifrån ägarnas krav och förväntningar. Kommunfullmäktige beslutar i särskild ordning att ange de kommunövergripande policys som bolaget ska tillämpa 1. Bolaget ska besluta vilka policys som är relevanta för verksamheten. Bolaget ska i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighets- principerna. 1 Kommunerna ska registrera vilka policys bolaget ska omfattas av. 27

28 Förslag 5 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare (kommunstyrelsen i respektive kommun). Styrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelsens ledamöter ska närvara. Om omständigheterna medger kan presidiet genomföra utvärderingen. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar 2 (> 150 prisbasbelopp) d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Vid olika mening i bolagets styrelse om en fråga är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslut fattas av kommunfullmäktige. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. I aktieägaravtalet anges beslut som kräver enighet bland samtliga styrelseledamöter. 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. 2 Kopplat till objekt 28

29 Förslag 6 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret om inte annat överenskommes. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. 8. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad eller gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av respektive kommunkoncerns årsredovisning. Bolagsstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). I årsredovisningen ska dessutom uppföljning av affärsplan redovisas i relevanta delar till stöd för återkoppling och information till kommun och allmänhet. 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla respektive kommun väl informerad om sin verksamhet. Denna information ska lämnas i form av budget för kommande år enligt punkt 6 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till respektive kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget ska träffa alla delägares kommunledningar minst en gång per år där frågor av strategiskt och gemensamt intresse behandlas. Vid dessa möten ska bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske vid ett tillfälle per år. Bolaget är ansvarig för dess genomförande. 29

30 Förslag 7 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolaget ska vidare aktivt kontinuerligt medverka för att vid möten med alla kommuners högsta ansvariga tjänstemän hålls kontinuerligt i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse. Kommunens högsta tjänsteman i Katrineholm är ansvarig för dess genomförande. 11. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Arkivfrågor Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling ska på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. 30

31 Förslag 8 (8) 5.20 ÄGAREDIREKTIV FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelserna på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket. 31

32 Styrdokument Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB Kommunledningsförvaltningens förslag 2015-04-23 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.10) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX 32

33 Förslag 2 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige i Katrineholm 2008-02-11, 23, Flen 2008-01-31 och Vingåker 2008-02-04. Antagen av extra bolagsstämma 2008-02-27. Godkänd av kommunfullmäktige i Katrineholm 20XX-XX-XX, Flen 20XX- XX-XX och Vingåker 20XX-XX-XX. Antagen av extra bolagsstämma 20XX-XX-XX. Organisationsnummer 556742-9302 33

34 Förslag 3 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB 1. Firma Aktiebolagets firma är Sörmland Vatten och Avfall AB 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte innefattande ledning och stab i Katrineholms kommun, Södermanlands län. 3. Verksamhet Aktiebolagets verksamhet ska vara, att för kommuner eller kommunala företag som är ägare av bolaget - ombesörja verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - ombesörja åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, - ombesörja drift, skötsel och underhåll av ägare och delägares fastigheter och anläggningar avseende va och avfall, - ombesörja administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom va och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare och delägare antagen policy. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens inom va- och avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten- respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget ska därjämte kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 4. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kapitlet Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen. 34

35 Förslag 4 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 4 Ändamålet med bolagets verksamhet (NY) Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken, långsiktigt ansvara för förvaltning och drift och underhåll av delägarnas allmänna va-anläggningar och kommunens ansvar för avfallshantering enligt miljöbalken. 5. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor. 6. Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 5 000 och högst 20 000 stycken. 7. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst nio sex och högst elva nio styrelseledamöter samt nio styrelsesuppleanter. Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker utser vardera tre en tredjedel av styrelseledamöterna och tre styrelsesuppleanter. Ledamöterna samt suppleanterna ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. 8. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen av verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman minst en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. 9. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker ska utse vardera en lekmannarevisor med suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. 35

36 Förslag 5 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 10. Kallelse till bolagsstämma årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11. Ärenden på bolagsstämma årsstämma Ordinarie bolagsstämma årsstämma hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövande av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Fastställande av antalet styrelseledamöter samt revisorer och revisorssuppleanter. 10. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisorer med suppleanter som utsetts av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker. 11. I förekommande fall val av styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Annat ärende, som ska tas upp på årsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 12 Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, 36

37 Förslag 6 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 c) övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt 13. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari 31 december. 14. Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nya ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp av köpeskillingen, men eljest av belopp, som, om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) som skiljeförfarandet stadgar. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan ifråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 15. Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna. 16. Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker beredes tillfälle att yttra sig får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 37

38 Förslag 7 (7) 5.10 BOLAGSORDNING FÖR SÖRMLAND VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 17. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Katrineholms, Flens och Vingåkers kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker. 38

39 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Kommunledningsförvaltningens förslag 2015-04-23 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.12) Godkänd av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX 39

40 Förslag 2 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-12-15, 223. 40

41 Förslag 3 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Katrineholms kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen, med stöd av delegation, utfärdade direktiv. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Ändamål med bolagets verksamhet Föremål för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen eller den kommunala kompetensen. 41

42 Förslag 4 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolagets uppgift är att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta VA- och avfallsverksamhetens anläggningstillgångar inom X kommun. Styrelsen i bolaget ansvarar för investeringsbudget och åtaganden som faller inom ramen för huvudmannaskapet för kommunal VA samt kommunens ansvar för avfallsverksamhet (enligt lagen om allmänna vattentjänster respektive miljöbalken). Bolaget äger, tillsammans med Flens kommuns och Vingåkers kommuns motsvarande anläggningsbolag, Sörmland Vatten och Avfall AB, som har uppdraget att ombesörja drift och underhåll av kommunens VA- och avfallsanläggningar. Bolaget ska agera miljömedvetet, ha en god ekonomisk hushållning och planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar 1 (> 200 prisbasbelopp) d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Kommunstyrelsen ska i god tid informeras om en fråga som avser någon av punkterna ovan är aktuell. Skulle olika meningar uppkomma i bolagsstyrelsen om en fråga ska underställas kommunfullmäktige, ska samråd ske med kommunstyrelsen. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. 1 Kopplat till varje objekt 42

43 Förslag 5 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte ska det finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen och framtagen i samråd med kommunens ekonomichef. 8. Årsredovisning Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information ska lämnas i form av dels budget för kommande år, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget ska träffa kommunledningen minst en gång per år där frågor av strategiskt och gemensamt intresse behandlas. Vid dessa möten ska bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske vid ett tillfälle per år. Bolaget är ansvarig för dess genomförande. 43

44 Förslag 6 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolaget ska vidare kontinuerligt medverka vid möten med kommunens ansvariga tjänstemän i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse. 11. Arkivfrågor Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Ekonomisk ersättning till styrelseledamöter för Katrineholm Vatten och Avfall AB ska lämnas i enlighet med kommunens regler. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 44

45 Förslag 7 (7) 5.12 ÄGARDIREKTIV FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket. 45

46 Styrdokument Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB Kommunledningsförvaltningens förslag 2015-04-23 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.11) Godkänd av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, XX 46

47 Förslag 2 (5) 5.11 BOLAGSORDNING FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-11-17, 207 Organisationsnummer 556763-9876 47

48 Förslag 3 (5) 5.11 BOLAGSORDNING FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB 1. Firma Aktiebolagets firma är Katrineholm Vatten och Avfall AB 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Katrineholms kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga Katrineholms kommuns vatten- och avloppsanläggningar samt avfallsanläggningar. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken, tillhandahålla anläggningar dels för produktion av allmänna vattentjänster dels för avfallshantering. Syftet är vidare att tillsammans med Flens Vatten och Avfall AB och Vingåkers Vatten och Avfall AB äga bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB för att långsiktigt säkerställa och tillsammans erhålla en effektiv kundorienterad verksamhet. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet. Vid likvidation ska bolagets behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 5. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon kronor och högst fyra miljoner kronor. 6. Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 1000 och högst 4 000 stycken. 7. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst sju och högst femton styrelseledamöter. Ledamöter utses av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av dem årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. 48

49 Förslag 4 (5) 5.11 BOLAGSORDNING FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. 8. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 9. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. 10. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 11. Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12. Ärenden på årsstämma Ordinarie årsstämma hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b) dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 49

50 Förslag 5 (5) 5.11 BOLAGSORDNING FÖR KATRINEHOLM VATTEN OCH AVFALL AB Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-04-23 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisor med suppleant som utsetts av kommunfullmäktige i Katrineholm. 10. Val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende, som ska tas upp på årsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 13. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar, övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt 14. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari 31 december. 15. Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Katrineholm får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 16. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun. 50

51 Dnr KS/2015:176-032 Återrapportering av särskilda uppdrag från Övergripande plan med budget: Förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till bildningsnämnden att utifrån genomförd förstudie göra en införandeplan med prioriteringar kring satsning på digitala verktyg för elever samt personal inom förskola och grundskola. 2. Införandeplanen med prioriteringar ska avse åren 2016-2018. 3. Prioriteringar samt införandeplan ska redovisas i samband med överlämnande av bildningsnämndens budgetmaterial, som underlag för beredningen av övergripande plan med budget 2016-2018. Ärendebeskrivning I Övergripande plan med budget 2015-2017, fick bildningsnämnden i uppdrag att ta fram en strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. En förstudie är nu upprättad och behandlades av bildningsnämnden på nämndens sammanträde den 31 mars 2015, 26. Syftet med förstudien är att lyfta fram argument för varför Katrineholms förskolor och grundskolor behöver genomföra en övergripande satsning på tidsenliga verktyg samt presentera en kostnadsberäkning för satsningen. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-04-10 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden 2015-03-31, 26 Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola 51

52 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 KS/2015:176-032 Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Återrapportering av särskilda uppdrag från Övergripande plan med budget: Förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Ärendebeskrivning I Övergripande plan med budget 2015-2017, fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med berörda nämnder och aktörer ta fram en strategi för ytterligare ITsatsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. En förstudie är nu upprättad och behandlades av bildningsnämnden på nämndens sammanträde den 31 mars 2015, 26. Syftet med förstudien är att lyfta fram argument för varför Katrineholms förskolor och grundskolor behöver genomföra en övergripande satsning på tidsenliga verktyg samt presentera en kostnadsberäkning för satsningen. Ärendets beredning Förstudien har tagits fram av bildningsförvaltningen i samarbete med IT-avdelningen. Ärendet kommer att behandlas av kommunfullmäktige på sammanträdet i maj månad 2015. Kommunledningsförvaltningens bedömning I Övergripande plan med budget 2015-2017 finns det särskilda uppdraget att ta fram en strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola presenterad. Uppdraget ska avrapporteras senast i september månad 2015. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att uppdraget är genomfört. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden 2015-03-31, 26 Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 52

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03-31 26 9 Blad Dnr 2015:23, 032 Handläggare: Jörgen Rüdeberg Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner förstudien och överlämnar till kommunstyrelsen. Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola redovisas som bildningsnämndens handling 12-2015 Bakgrund Kommunstyrelsen fattade 2014-10-29 (KS handling 37/2014 176) beslut om genomförande av en förstudie benämnd Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Beslutet fastställdes i Kommunfullmäktige 2014-11-29. Uppdraget ska återrapporteras i kommunfullmäktige i september 2015 Ärendebeskrivning Bildningsförvaltningen har arbetat fram en förstudie i samarbete med IT-kontoret. Ärendets handling Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämdens överläggning yttrar sig Jörgen Rüdeberg bitr.förv.chef. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 53

54 Bildningsnämndens handling 12-2015 Förstudie Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Bildningsförvaltningen februari 2015 Handläggare: Lisa Eriksson Per-Åke Jansson Mervi Junttila Jörgen Rüdeberg 54

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 55 Datum 2015-03-05 2 (22) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 UPPDRAG... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 AVGRÄNSNING... 5 ERFARENHETER KRING 1-1... 6 BOTKYRKA KOMMUN... 6 STOCKHOLMS STAD... 6 GISLAVEDS KOMMUN... 7 UNOS UNO... 7 SKOTSK STUDIE... 7 APPKNAPP... 8 SATSNINGAR... 9 GENOMFÖRDA SATSNINGAR... 9 Gymnasieskolan... 9 Förskolan... 10 Förskoleklass... 10 Årskurs 7-9... 11 Lärplattform (Lärknuten)... 12 PÅGÅENDE SATSNINGAR... 12 Årskurs 1-3... 12 KOSTNADER... 13 FÖRSKOLA... 13 Personal... 13 Barn... 14 GRUNDSKOLA... 14 Personal F-6... 15 Elever F-6... 15 Personal 7-9... 16 Elever 7-9... 16 UTBILDNING... 17 ÖVRIGA INVESTERINGAR... 17 SAMMANSTÄLLNING DRIFTSKOSTNADER... 18 SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSKOSTNADER... 18 SLUTSATS... 19 VARFÖR BEHÖVER BARNEN EN UTÖKNING AV TIDSENLIGT VERKTYG?... 19 VARFÖR BEHÖVER PERSONALEN I FÖRSKOLAN ETT TIDSENLIGT VERKTYG?... 19 VARFÖR BEHÖVER ELEVERNA I F-9 ETT EGET TIDSENLIGT VERKTYG... 19 REFERENSER... 22 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 55

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Inledning 56 Datum 2015-03-05 3 (22) "Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra" 1 Uppdrag Kommunstyrelsen fattade 2014-10-29 (KS handling 37/2014 176) beslut om genomförande av en förstudie benämnd Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Beslutet fastställdes i Kommunfullmäktige 2014-11-29. Uppdraget ska återrapporteras i kommunfullmäktige i september 2015. Bakgrund Katrineholms kommun har de senaste åren halkat efter när det gäller tillgången på tidsenliga verktyg 2 i våra förskolor och skolor. Situationen i våra grundskolor är bekymmersam och har så varit under många år. Ett resultatmål i Kommunplanen 2015-2018 är att: Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar 3. För ökad delaktighet krävs god tillgång till digitala verktyg. Beslutet som fattades 2003 om en dator på sju elever i grundskolan gäller än idag. Det har emellertid under åren genomförts enskilda satsningar för barn/elever och personal. Vårterminen 2010 infördes 1-1 4 på Lindengymnasiet. Höstterminen 2011 infördes 1-1 på övriga gymnasieskolor. Vårterminen 2012 fick alla lärare i årskurs 1-9 en egen bärbar dator 5. Höstterminen 2013 fick årskurs 9 medel för att öka måluppfyllelsen. Dessa lades till viss del på ipads/datorer. Vårterminen 2013 fick alla förskoleavdelningar en ipad. Höstterminen 2014 fick alla förskoleklasser en ipad. Gymnasieskolornas satsning på ett digitalt verktyg per varje lärare och elev (1-1) samt grundskolans satsning på en dator per lärare är de två övergripande satsningar som har genomförts. På elevnivå har det förekommit ytterst få och spridda insatser vilka har genererat i en viss förtätning av tidsenliga verktyg lokalt i vissa klasser och på vissa skolor. Rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) vittnar om att användningen av tidsenliga verktyg och internet ökar för varje år och sjunker allt lägre ner i åldrarna. Rapporten visar att 1 Kommunplan 2015-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-01-19, 72, sidan 14 2 Med tidsenligt verktyg avser vi verktyg som ligger i tiden och som vi kan använda för att kommunicera. Till dagens tidsenliga verktyg skulle vi exempelvis räkna: datorer, lärplattor, smartphones och interaktiva skärmar. 3 Kommunplan 2015-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-01-19, 72, sidan 15 4 Med 1-1 menas att alla elever och lärare får tillgång till ett eget digitalt verktyg. 5 Alla lärare som hade en anställning på minst 50 % fick en dator. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 56

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 57 Datum 2015-03-05 4 (22) hälften av tvååringarna (57 %) idag har börjat använda internet, medan en fjärdedel (26 %) av dessa använder internet dagligen. Redan bland treåringarna är tre av fyra internetanvändare och vid sju år är andelen 90 %. Den största förändringen de senaste åren har varit att barnens användning av internet har blivit mycket mer frekvent. Rapporten visar också att surfplattor har fått stort genomslag. Omkring 30 % i alla åldrar från två år och uppåt använde dagligen surfplattan. 78 % av alla elever 12-15 år använder internet för skolarbete och 82 % för att kontrollera fakta. Redan för flera år sedan använde sig de flesta elever i den åldern åtminstone någon gång av internet för ett skolarbete. Den regelbundna dagliga tillgången var dock begränsad och med ökad tillgång har den dagliga användningen av internet för skolarbetet ökat 6. Trenden är tydlig, för varje år har de barn, som börjar förskolan en högre digital kompetens. Skolan har idag enligt lag en skyldighet att erbjuda varje elev, oavsett behov, en likvärdig utbildning. I Kommunplanen 2015-2018 framgår att Barn och elever med särskilda behov ska få stöd, genom bra hjälp av kompetent personal och genom att anpassa lärsituationen till olika barns skilda behov och förutsättningar 7. Kommunen har idag flera elever som har ett behov av att kompenseras för exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Elevhälsan har i februari 2015 cirka 600 aktiva ärenden och av dessa har cirka 500 elever ett behov av digitalt verktyg för att klara sin skolvardag. Avsaknaden av tidsenliga verktyg gör att Katrineholms skolor inte lever upp till läroplanernas krav inom det digitala området. I grundskolans läroplan framgår det bland annat att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 8. Varje år genomförs en undersökning om elevernas syn på skolan och undervisningen. Delar av denna undersökning redovisas i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 9. Frågorna handlar bland annat om trygghet och delaktighet i år 5 och 8. I år 5 är det värt att notera att nästan hälften (42 %) inte anser att Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och i år 8 är resultatet hela 59 %. Det är inte osannolikt att de låga resultaten på frågan i Katrineholm, kan ha ett samband med den bristande tillgången på digitala verktyg vilket omöjliggör tidsenliga undervisningsupplägg. 1-1 kartan som initierats av Datorn i utbildning 10 visar att allt fler skolor och kommuner i landet är på väg att anta utmaningen från en förändrad värld med digitalisering och globalisering. Närliggande kommuner har de senaste åren genomfört stora satsningar på att öka tätheten av tidsenliga verktyg i sina 6 Svenskarna och internet 2014, http://www.soi2014.se/ 7 Kommunplan 2015-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-01-19, 72, sidan 14 8 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, sidan 14 9 http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/grundskola/elevundersokning.4694.html 10 https://www.google.com/maps/d/viewer?oe=utf8&ie=utf8&msa=0&sourc&hl=sv&mid=zjrlbh_juaeo. kahj75ncnzrw BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 57

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 58 Datum 2015-03-05 5 (22) förskolor och skolor. Mot bakgrund av den snabba utveckling som sker, riskerar barn och elever i Katrineholms skolor att halka efter i digitalt lärande. Därför är behovet av en utökning i förskolan och en övergripande satsning på 1-1 i grundskolan nödvändig. Inför budget 2015 skrev bildningsförvaltningen fram ett behov av ekonomiska medel för att öka tätheten av tidsenliga verktyg i förskola och grundskola. Kommunstyrelsen gav bildningsförvaltningen i uppdrag att utreda situationen i förvaltningen. Syfte Syftet med förstudien är att lyfta fram argument för varför Katrineholms förskolor och grundskolor behöver genomföra en övergripande satsning på tidsenliga verktyg, samt presentera en kostnadsberäkning för satsningen. Frågeställningar Avsikten är att besvara följande frågor: Varför behöver barnen förskolan få en förtätning av ipads? Varför behöver personalen i förskolan ett eget tidsenligt verktyg? Varför behöver eleverna i F-9 ett eget tidsenligt verktyg? Avgränsning Avgränsningen har varit förskola och grundskola eftersom gymnasieskolorna redan har 1-1. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 58

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 59 Datum 2015-03-05 6 (22) Erfarenheter kring 1-1 Det finns en del forskning och erfarenheter kring 1-1. Nedan presenteras några forskningsresultat. Botkyrka kommun 11 Botkyrka har satsat på 1-1 för alla elever i årskurs 7-9 en egen dator. Några av de resultat som den tredje och sista utvärderingsrapporten visar är att att: arbetsron har påverkats positivt, det har blivit tystare i klassrummet. de elever som tidigare störde i klassrummet inte längre gör det lika mycket eftersom de är sysselsatta. det har blivit lättare för eleverna att hålla ordning på sitt undervisningsmaterial eftersom de har allt samlat på ett och samma ställe. eleverna upplever sig vara mer motiverade. eleverna i högre grad kan arbeta utifrån sina egna förutsättningar. den digitala tekniken underlättar lärandet. undervisningen har blivit mer elevaktiv. undervisningen har blivit mer varierad. eleverna får redovisa sina kunskaper på flera sätt. kommunikationen mellan lärare och elever har underlättats. lärarna har lättare att följa och ge respons på elevarbeten. eleverna upplever att de får mer frekvent respons på sina elevarbeten. Stockholms stad 12 Stockholms stad satsade under 2013 på ipads i 13 skolor från förskoleklass till gymnasieskola. Fördelningen har varierat från någon eller några per klass till skolor där det finns 1-1. Resultaten från webbenkäten visar att: nio av tio lärare anser att det har blivit lättare att motivera eleverna. åtta av tio anser att det är lättare att låta eleverna välja mellan olika arbetssätt, ta egna initiativ och låta eleverna samarbeta. många lärare menar att dokumentationen av elevernas lärande har blivit mycket rikare och mer mångfacetterad sedan man börjat arbeta med ipads. De allra flesta lärare menar att de nu har ett rikare material för att bedöma sina elever. Rapporten slår fast att en ipad kan ersätta en dator i de flesta situationer och kan komplettera datorn i många sammanhang. I vissa fall överträffar ipaden datorn, när det gäller batteritid, vikt och inloggningshastighet men även att den kombinerar möjligheten att surfa, ta foton, spela in ljud och rörlig bild. 11 http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/ikt-satsning/utvardering 12 Utvärdering av ipadsatsning i Stockholms stad, juni 2013 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 59

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 60 Datum 2015-03-05 7 (22) Gislaveds kommun 13 Gislaveds kommun har sedan hösten 2012 implementerat ipads i årskurs F-9 för att under hösten 2013 uppnå 1-1 på samtliga skolor i kommunen. En utvärdering av lärplattor i undervisningen visar att eleverna upplever sig mer motiverade i skolarbetet och att de lär sig bättre med hjälp av lärplattan. Resultaten visar också att eleverna arbetar mer med sina skoluppgifter sen de fått lärplattor. Unos uno 14 Unos unos årsrapport från 2013, där ett tjugotal skolor i elva kommuner och en friskolekoncern har deltagit, visar positiva effekter. Några exempel på positiva effekter som framkommit i rapporten är att: elevers viktiga förmågor har betydligt förbättrats i att söka information, skriva och presentera resultat av sitt arbete. elever visar mätbara förbättringar i läsförmåga och ökad skrivförmåga. elever ökar sitt självförtroende genom mer lättlästa och faktagrundade rapporter. lärarnas förmågor utvecklas när pedagogerna utnyttjar teknikens möjligheter. kontakten mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet. majoriteten av eleverna och lärarna är nöjda och upplever positiva resultat. Skotsk studie 15 Fem forskare från University of Hull har publicerat en utvärdering av ipads i skotska skolor där de allra flesta eleverna hade tillgång till en egen ipad som de vanligen fick ta med hem efter skolan. Forskarna konstaterar bland annat att: det personliga ägandet av enheten var en avgörande framgångsfaktor som ökade motivationen och intresset för skolarbetet. Det gjorde eleverna mer självständiga och fick dem att ta större ansvar för sitt eget lärande. lärarna menade att tillgången till tekniken och till nätet ökade deras möjligheter att variera arbetsformerna i klassrummet och uppmuntrade dem själva till att hitta nya och alternativa sätt att arbeta. lärarnas syn på sig själva och sin roll förändrades. De noterade att samarbetet ökat både mellan eleverna och mellan lärarna, de upptäckte att eleverna hjälpte varandra mer, fler elever kunde uttrycka sin kreativitet, vara med och bedöma andra elevers arbete och i gruppdiskussioner. Klasslärarna menade att verktyget stöder alla elever oavsett på vilken nivå de befinner sig. Med ipads kunde lärarna ge mer 13 Hylén Jan, Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor 14 http://www.nacka.se/web/barnomsorg_utb/nyheter/sidor/itiskolanlyftereleverochlarare.aspx 15 Informationen om studien är hämtat från: Utvärdering av Ipad - satsning i Stockholms stad Juni 2013 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 60

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 61 Datum 2015-03-05 8 (22) avancerade och större hemuppgifter till eleverna och ge eleverna bättre återkoppling på deras lärande. även föräldrarna tycks ha blivit mer engagerade när eleverna fick ta med sin ipad hem. Av de föräldrar som besvarade föräldraenkäten var en överväldigande majoritet positiva till försöket med ipads. De tyckte försöket varit värdefullt för deras barn och gett barnen en mer positiv attityd till skolan. De menade att det var enklare att få barnen att göra sina hemuppgifter och att få dem att berätta om vad som händer under skoldagen. APPKNapp Susanne Kjällander, filosofie doktor vid Stockholms universitet, har bedrivit projektet APPKNapp tillsammans med Botkyrka kommun. Projektet pågick under ett år i fyra av Tumbas kommunala förskolor. Syftet med projektet var att implementera digitala pekplattor 16 i förskolans vardagliga verksamhet för att stimulera barns lärande genom lek och ett förstärkt samspel mellan förskolebarnen. Projektet visar att pekplattorna har bidragit till att påverka och utveckla verksamheten i förskolorna. Bland annat framkommer att pekplattan: underlättar samarbete, barnen bjuder in varandra och turtagning sker spontant. används för att utforska där barnen blir medforskare. blir en deltagare i lek och aktiviteter både inne och ute, exempelvis genom att den används som kassaapparat när barnen leker affär. erbjuder mening och lockar till lek och olika typer av estetiska uttryck. 17 fungerar som kompletterande verktyg, exempelvis om barnen använder en app som handlar om att rulla en boll genom en labyrint så är det troligt att de försöker hitta ett gammalt träningspel med samma syfte för att sedan använda spelen bredvid varandra. ökar kreativiteten och lärandet samt utvecklar kommunikations- och samarbetsförmågan även bland de minsta förskolebarnen när de använder den som en del av den dagliga verksamheten. vidgar förskolebarnens möjligheter att agera utifrån sina förutsättningar i den digitala lärmiljön då de kan använda ipaden långt innan de kan tala, läsa och skriva. 18 16 Pekplattor har i projektet varit ipads. 17 http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationerlarande/surfplattan-blir-deltagare-i-leken-1.205047 18 http://appknapp.se/?p=1905 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 61

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 62 Datum 2015-03-05 9 (22) Satsningar Bildningsförvaltningen har under de senaste åren gjort enskilda satsningar i verksamheten för att höja tillgången på tidsenliga verktyg och därmed den digitala kompetensen bland pedagoger, barn och elever. Genomförda satsningar Gymnasieskolan 2010 sjösattes en 1-1 satsning på Lindengymnasiet som 2011 inbegrep samtliga gymnasieskolor 19. Satsningen innebar att alla elever och alla lärare fick en personlig dator. Innan satsningen på 1-1 (2008) implementerade gymnasieskolan en lärplattform för elever och personal. Lärplattformen kom att spela en viktig roll när skolorna gick över till 1-1 då den blev navet, en gemensam mötesplats, där elever och lärare kunde kommunicera med varandra. Statistiken visar att användningen av lärplattformen tog fart först efter att 1-1 infördes. Idag loggar personal och elever med daglig närvaro in varje dag i lärplattformen som de kommer åt på skolan, hemma 20 eller på annan plats där det finns internetuppkoppling. Lärplattformen har inte ersatt det lärande som sker i klassrummet, utan bidrar till ett effektivt stöd i det arbetet. De pedagogiska vinsterna ligger i att skolarbetet blir effektivare, då 1-1 har blivit tidsbesparande för pedagogerna eftersom mycket av resursena kan sparas i lärplattformen. Dessutom finns det en hel del digitala resurser på nätet och interaktiva läromedel som kan utnyttjas effektivt när alla har tillgång till en egen dator. När det gäller eleverna i behov av särskilt stöd, så upplever rektorerna på gymnasiet att dessa elever särskilt har gynnats av 1-1. Tidigare hade dessa elever haft flera olika verktyg som stöd, vilket skiljde ut dem från den övriga gruppen och gjorde eleverna ovilliga att använda hjälpmedlen. Idag har alla elever samma verktyg, men som inrymmer såväl elevens alla tidigare hjälpmedel som applikationer. Tack vare att alla elever har tillgång till en egen dator med samma applikationer, kan dessa nyttjas av alla elever. 19 Gymnasieskolan har Macdatorer som hyrs på 36 månader. Efter första året går garantin ut och därefter lagar personal på skolan datorerna när de går sönder. Efter 36 månaderna får eleverna möjlighet att köpa ut sina datorer. Lärardatorerna behålls i 3,5 år och efter denna tid får lärarna möjlighet att köpa ut sina datorer för personligt bruk. De datorer som ingen vill köpa, köper skolan loss och använder som reservdelslager 20 För de elever som inte har tillgång till internetuppkoppling hemma tillhandahåller skolan mobilt bredband. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 62

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 63 Datum 2015-03-05 10 (22) Förskolan Vårterminen 2013 fick alla förskolor en ipad per avdelning. Utdelningen kombinerades med ett obligatoriskt grundutbildningstillfälle i hur ipaden fungerade följt av ett tillfälle i pedagogisk dokumentation. Vid varje tillfälle deltog cirka 80 pedagoger, då båda tillfällena var obligatoriska för en pedagog per avdelning. Under vårterminen 2014 erbjöds ytterligare utbildningar, men då för samtlig personal i förskolan. Totalt erbjöds 21 utbildningstillfällen inom fem olika teman - språkutveckling, matematikutveckling, pedagogisk dokumentation, QR-koder 21 och film. Totalt deltog 119 pedagoger i utbildningsinsatsen. Satsningen på ipads i förskolan har löpande utvärderats. Resultaten från den senaste utvärderingen som gjordes 2014 22 visar att pedagogerna upplever att lärplattan på något sätt har bidragit till att: stödja barnens lärande (93 %). stödja barnets utveckling i förskolan (93 %). bli ett stöd i den pedagogiska dokumentationen (97 %). öka barnens digitala kompetens (90 %). väcka nyfikenheten hos barnen (99 %). utveckla barnens språkliga förmåga (87 %). utveckla barnens kommunikativa förmåga (89 %). utveckla barnens samarbetsförmåga (90 %). bli ett hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten (98 %). Utvärderingen visar också att ett av de största hindren som pedagogerna upplever för att fortsätta utveckla pedagogiken med hjälp av ipaden, är tillgången till endast en per avdelning. Förskoleklass Under höstterminen 2014 gjordes ytterligare en satsning på ipads. För att ta vid den satsning som påbörjats i förskolan och för att de barn som introducerats till ipaden i förskolan skulle få möjlighet att fortsätta använda den, gjordes en satsning i förskoleklasserna. Under hösten har de pedagoger som jobbar i förskoleklassen fått 15 timmar obligatorisk utbildning i hur de pedagogiskt kan använda ipaden. Utbildningskonceptet var i stort sett detsamma som för förskolan och upplagt utifrån fem olika teman - grundutbildning, digital dokumentation, språk och matematik, kreativa appar samt film och rörlig bild. 21 QR står för Quick Respons och är en typ av streckkod som kan läsas av med en QR-läsare på telefonen eller surfplattan. QR-koden kan leder till en sida på internet som kan innehålla exempelvis en bild, film eller ljudinspelning. 22 Totalt svarade 189 pedagoger på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 %. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 63

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 64 Datum 2015-03-05 11 (22) Utvärderingen som gjordes i februari 2015 23 visar att pedagoger i förskoleklass, trots den korta tid som lärplattan varit tillgänglig i förskoleklass, ändå upplever att den på något sätt har bidragit till att: stödja elevens utveckling (100 %). stödja elevens lärande (100 %). bli ett komplement till andra pedagogiska verktyg (100 %). bli ett portabelt arbetsverktyg (100 %). bli ett stöd i den digitala dokumentationen (100 %). öka elevens digitala kompetens (95 %). väcka nyfikenheten hos eleven (100 %). utveckla elevens språk (100 %). utveckla elevens kommunikation (100 %). utveckla elevens förmåga att samarbeta (100 %). De pedagoger som har deltagit i utbildningsinsatsen kommer under vårterminen att få del av en utökning av ipads till en på fyra elever. Årskurs 7-9 Inför 2014 anslog kommunstyrelsen tre miljoner för att höja resultaten i årskurs 9 där skolledarna fick i uppdrag att bedöma vilka insatser, som skulle kunna leda till bättre meritvärde. Skolledarna framhåller att tillskottet på ipads inte har fått något riktigt genomslag i förändrade arbetssätt på grund av småskaligheten i satsningen. De konstaterar att för att få till stånd ett förändrat arbetssätt krävs att eleverna får tillgång till ett eget arbetsverktyg. Satsningen har gett vissa möjligheter att hålla lektioner där varje elev i en klass får tillgång till en egen ipad. Den del i lärplattformen som kallas Mål och Framsteg utnyttjas idag endast i begränsad utsträckning och de moderna bedömningsformer som utvecklats; formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning skulle kunna förverkligas i undervisningen om eleverna fick tillgång till ett eget verktyg. Om eleverna fick tillgång till ett eget verktyg anser skolledarna att kommunikationsmöjligheterna väsentligt skulle förbättras. Idag försöker eleverna, så gott de kan, komma åt resurserna i lärplattformen med sina mobiltelefoner. 2014 fick eleverna i årskurs 9 ett förbättrat meritvärde. Det är däremot svårt att leda i bevis att det var just satsningen på ipads som bidrog till att eleverna uppnådde ett bättre resultat. Istället framhåller skolledarna att det mest påtagliga resultatet står att finna i ökad arbetsglädje som förbättrades av satsningen. En annan positiv påverkansfaktor enligt skolledarna har varit att elever i behov av stöd har haft en stor nytta av ipads. 23 Totalt svarade 24 pedagoger på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 96 %. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 64

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 65 Datum 2015-03-05 12 (22) Lärplattform (Lärknuten) 2007 implementerade Utbildningsförvaltningen en lärplattform på hela gymnasieskolan. Efter sammanslagningen av Utbildningsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen fattades beslut om att även införa samma lärplattform i förskolan och grundskolan. Under de senaste tre åren har personalen i förskolan och grundskolan erbjudits utbildning i hur de kan använda lärplattformen för att stödja och utveckla lärandet samt underlätta och modernisera kommunikationen mellan barn/elev, skola, pedagog och hem. Statistiken visar att användandet i förskolan och grundskolan inte riktigt har kommit igång. Lärplattformen är idag inte en naturliga plattform för eleverna i grundskolan och det som hindrar en ökad användning är elevernas brist på tillgång på verktyg för att kunna tillägna sig innehållet. Lärarna har under flera år erbjudits utbildning och ser vinsterna i den digitala plattformen, men satsningarna får inte genomslag i klassrummen. Pågående satsningar Årskurs 1-3 Under vårterminen 2015 kommer den ipadsatsning som påbörjats i förskolan och förskoleklassen att att byggas på till årskurs 1-3. Alla lärare i dessa årskurser kommer under en heldag att få obligatorisk ipadutbildning. Tillfället syftar till att inspirera lärarna i hur ipaden kan användas som ett pedagogiskt komplement i undervisningen och hur den exempelvis kan användas för att utveckla elevernas språk- och matematikmedvetenhet. Satsningen kommer precis som för förskoleklasserna att generera i en ipad på fyra elever. Under höstterminen 2015 kommer det obligatoriska utbildningstillfället att följas upp med frivilliga workshops där lärarna får tillfälle att fördjupa sig inom i stort sett samma temaområden som förskolan och förskoleklassen har fått möjlighet till. Till dessa tillfällen kommer även personalen i fritidshemmen att bjudas in. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 65

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 66 Datum 2015-03-05 13 (22) Kostnader En satsning på 1-1 skulle innebära att en stor del av den föråldrade utrustning som idag finns tillgänglig för eleverna på skolorna skulle ersättas med tidsenliga verktyg. En förtätning i förskolan samt en utökning till 1-1 i grundskolan F-9 skulle innebära en ökad driftsram på 8 493 788 kronor samt en investeringskostnad på 8 613 457. Vid en satsning på 1-1 väljer flertalet kommuner 24 och företag leasing som ekonomisk modell. Med leasing finns en förnyelsecykel som garanterar att förskolorna och skolorna alltid har tillgång till tidsenliga verktyg. Marknaden för digitala verktyg ändras fort, nyare och i många fall utvecklad teknik gör att friköpt utrustning relativt snabbt riskerar att bli föråldrad. Förskola Personal Vi föreslår att personalen i förskolan utrustas med ett eget digitalt verktyg i form av ipads. Skälen för detta är att personalen under flera år har arbetat med ipads som pedagogiskt verktyg och uttrycker att det är portabelt och smidigt i arbetet både med barnen och dokumentation av verksamheten. Kostnaden uppgår till 180 kronor per månad och personal. Beräknat på 360 anställda 25 innebär det en månadskostnad på 64 800 kronor och en årskostnad på 777 600 kronor. I kostnaden ingår kostnad för ipad, MDM 26 samt en engångskostnad på 395 kronor för installation som vi slagit ut per månad i tre år. Antal personal Kostnad hyra ipad/månad Total kostnad hyra/månad Total kostnad/år ipad 360 129 46 440 557 280 MDM 360 40 14 400 172 800 Installation 360 11 3 960 47 520 Summa 360 180 64 800 777 600 Tabell 1: Kostnad för personal i förskolan att få ett eget arbetsverktyg (ipad). Vid en satsning på ett eget verktyg för personalen i förskolan tillkommer en engångskostnad i form av appar samt fodral med tangentbord på 435 960 kronor. 24 Exempel på några kommuner som valt leasing som modell är: Vingåkers kommun, Trelleborgs kommun och Falkenbergs kommun 25 Antalet anställda baserar sig på det antal som vi hade i våra kommunala förskolor i februari 2015. 26 MDM står för Mobile Device Management och är ett verktyg för att hantera bland annat ipads, konton och appar. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 66

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 67 Datum 2015-03-05 14 (22) Barn Vi förelår en utökning av digitala verktyg för barnen i förskolan med en fortsatt satsning på ipads. Skälen för detta är att barnen redan sedan flera år har arbetat med ipads som ett kompletterande pedagogiskt verktyg med applikationer som stödjer lärandet och utvecklingen i förskolan. En utökning till en ipad på fyra barn skulle, beräknat på 400 barn 27, innebära en månadskostnad på 74 800 kronor eller en årskostnad på 897 600 kronor. I kostnaden ingår ipads, MDM, e- postadresser 28 samt en engångskostnad på 395 kronor för installation som vi har slagit ut per månad i tre år. Antal Kostnad hyra ipad/månad Total kostnad hyra/månad Total kostnad/år ipad 400 129 51 600 619 200 MDM 400 40 16 000 192 000 Installation 400 11 4 400 52 800 E-post konto för AppleID 400 7 2 800 33 600 Summa 400 187 74 800 897 600 Tabell 2: Kostnad för utökning av ipads för barnen i förskolan. Vid en utökning av ipads för barnen i förskolan tillkommer en engångskostnad på 450 800 kronor för appar, hörlurar och fodral. Grundskola Vi föreslår att personalen i F-6 ska ha fortsatt tillgång till en egen bärbar dator 29. Kostnaden för en egen bärbar dator uppgår till 593 kronor per månad och personal. Beräknat på 529 anställda 30 innebär det en total månadskostnad på 313 697 kronor och en total årskostnad på 3 764 364 kronor. I kostnaden ingår datorer, service och support. Antal personal Kostnad/månad Total kostnad/månad Total kostnad/år Bärbar dator 529 298 157 642 1 891 704 Service 3 år 529 36 19 044 228 528 Support - Lärare 529 259 137 011 1 644 132 Summa 529 593 313 697 3 764 364 Tabell 3: Kostnad för datorer till personalen i F-6. 27 Antalet barn baserar sig på det antal (1600) som vi hade i våra kommunala förskolor i februari 2015. 28 Varje ipad måste ha ett unikt AppleID konto som baseras på en unik e-postadress. AppleID kontot behövs för att kunna hämta appar i Appstore. ipads som delas av flera personer (förskolebarn eller pedagoger) kommer att få en e-postadress via kommunens e-postsystem. 29 Vid ett utbyte av personalens datorer från de röda datorerna till ett nytt arbetsverktyg. Modellen som har räknats på är en Fujitsu, bärbar dator LB S935. 30 Antalet anställd baserar sig på det antal som vi hade i F-6 i februari 2015. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 67

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 68 Datum 2015-03-05 15 (22) Personal F-6 Vid en satsning på ipads för eleverna i F-6 kommer personalen också att behöva tillgång till ipads. Den extra kostnad som dubbla verktyg innebär blir ändå mer kostnadseffektivt mot om eleverna skulle få en egen bärbar dator istället för en ipad som verktyg 31. Kostnaden uppgår till 180 kronor per månad och personal. Beräknat på 529 anställda 32 innebär det en total månadskostnad på 95 220 kronor och en total årskostnad på 1 142 640 kronor. I kostnaden ingår ipads, MDM samt en engångskostnad på 395 kronor för installation som vi slagit ut per månad i tre år. Antal personal Kostnad/månad Total kostnad/månad Total kostnad/år ipad 529 129 68 241 818 892 MDM 529 40 21 160 253 920 Installation 529 11 5 819 69 828 Summa 529 180 95 220 1 142 640 Tabell 4: Kostnad för ipads till personalen i F-6. Vid en utökning av ipads för personalen i F-6 tillkommer en engångskostnad på 640 619 kronor för appar och fodral. Elever F-6 Vi föreslår att eleverna i F-6 ska ha tillgång till ett eget verktyg i form av en lärplatta. Skälen för detta är att lärplattan fungerar på samma sätt som en smartphone som många barn idag är väl förtrogna med. Ett annat skäl är att lärplattan är enklare än datorn att komma igång med samt väger mindre, vilket är viktigt att ta hänsyn till för de yngre eleverna. Ytterligare ett skäl är kostnaden, som är ungefär hälften av en dator. Valet av ipads har gjorts utifrån att utbudet av pedagogiska applikationer är större för ipads än för lärplattor av annat slag. Dessutom är ipaden den mest frekvent använda lärplattan i skolsverige 33 vilket innebär ett större nationellt stöd. Kostnaden för en ipad per elev uppgår till 180 kronor. Beräknat på 2 183 elever 34 innebär det en total månadskostnad på 392 940 kronor och en total årskostnad på 4 715 280 kronor. I kostnaden ingår ipads, MDM samt en engångskostnad på 395 kronor för installation som vi slagit ut per månad i tre år. 31 Dubbla verktyg för personalen (bärbar dator + ipad) samt ipads i stället för dator till eleverna i F-6 innebär en årlig skillnad i kostnad på 4 205 710 kronor. 32 Antalet anställda baserar sig på det antal som vi hade i F-6 skolor i februari 2015. 33 https://www.google.com/maps/d/viewer?oe=utf8&ie=utf8&msa=0&sourc&hl=sv&mid=zjrlbh_juaeo. kahj75ncnzrw 34 Antalet elever baserar sig på det elevantal som vi hade i våra kommunala skolor i februari 2015. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 68

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 69 Datum 2015-03-05 16 (22) Antal elever i årskurs F-6 Kostnad hyra ipad/månad Total kostnad hyra/månad Total kostnad/år ipad 2 183 129 281 607 3 379 284 MDM 2 183 40 87 320 1 047 840 E-postkonto för 2 183 0 0 0 AppleID 35 Installation 2 183 11 24 013 288 156 Summa 2 183 180 392 940 4 715 280 Tabell 5: Kostnad för 1-1 ipads för eleverna i F-6. Med en satsning på 1-1 i grundskolan följer en engångskostnad för tillbehör, appar, hörlurar och fodral, på 2 763 678 kronor. Därefter följer en årlig kostnad för tillbehör på cirka 506 400 kronor för de elever som börjar årskurs 1. Personal 7-9 Vi föreslår att personalen i 7-9 ska ha fortsatt tillgång till bärbara datorer och har valt att räkna på en Macbook. Skälen för detta är att överbrygga stadieövergången från årskurs 9 till gymnasieskolan. Kostnaden för en egen bärbar dator uppgår till 548 kronor per månad och personal. Beräknat på 188 anställda 36 innebär det en total månadskostnad på 103 024 kronor och en total årskostnad på 1 236 288 kronor. I kostnaden ingår datorer och support 37. Antal personal Kostnad/månad Total kostnad/månad Total kostnad/år Macbook Pro 188 289 54 332 651 984 Support (lärare) 188 259 48 692 584 304 Summa 188 548 103 024 1 236 288 Tabell 6: Kostnad för 1-1 Macdator för personalen i 7-9. Elever 7-9 Vi föreslår att eleverna i 7-9 ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg i form av en Macdator. Skälen för detta är att de ska få möjlighet att under tre års tid få arbeta med macdatorn som verktyg för att enkelt komma igång på gymnasiet. Kostnaden per elev uppgår till 448 kronor. Beräknat på 856 elever 38 innebär det en total månadskostnad på 383 488 kronor och en total årskostnad på 4 601 856 kronor. I kostnaden ingår datorer och support. 35 Eleverna kommer att få e-postadresser via Google eller Office365 som båda är gratis för elever. 36 Antalet anställda baserar sig på det antal som vi hade i våra kommunala 7-9 skolor i februari 2015. 37 Supportkostnad är beräknad på den information vi har idag. Vår leverantör av IT support har inte tidigare hanterat Macdatorer så därför kan vi endast göra en kvalificerad gissning vad kostnaden kan bli. 38 Antalet elever baserar sig på det elevantal som vi hade i våra kommunala 7-9 skolor i februari 2015. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 69

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 70 Datum 2015-03-05 17 (22) Antal elever i årskurs 7-9 Kostnad hyra Macbook Total kostnad hyra/månad Total kostnad/år Macbook Pro 856 289 247 384 2 968 608 Support 856 159 136 104 1 633 248 Summa 856 448 383 488 4 601 856 Tabell 7: Kostnad för 1-1 Macdator för eleverna i årskurs 7-9. Utbildning Utbildning är en framgångsfaktor vid införande av digitala verktyg. Därför förslår vi att både elever och personal får utbildning i de nya digitala verktygen. Utbildning Antal Timmar Pris/timme Kostnad Förskolan (personal) Temautbildning 360 576 1 000 576 000 F-6 (personal) Temautbildning 529 848 1 000 848 000 7-9 (elever) Grundutbildning 856 72 1 000 72 000 7-9 (personal) Grundutbildning 188 12 1 000 12 000 7-9 (personal) Pedagogisk inspiration 188 56 2 500 140 000 7-9 (personal) Workshops 188 80 1 000 80 000 Summa 1 728 000 Tabell 8: Utbildningkostnad vid utökning i förskolan och 1-1 i F-9. Övriga investeringar I samband med en satsning på 1-1 behöver eluttag och möjlighet till laddning av verktygen i klassrummen ses över. En exakt kostnad är svår att få fram och får därför ses som en uppskattning. Beräknat på att varje klass har ett klassrum och att varje klassrum behöver förses med möjlighet för 30 elever att ladda sina verktyg, behöver bildningsförvaltningen göra en investering på cirka 2 594 400 kronor 39. I och med en satsning på 1-1 behöver även IT-avdelningen ta ekonomiska kostnader beräknade till 800 000 kronor för infrastruktur och utbyggnad av det trådlösa nätverket. IT-avdelningen bedömer att förskolorna och skolorna behöver fördubbla antalet accesspunkter från 225 till 550 stycken. Om alla elever och lärare skulle vilja fortsätta att använda Office vid en 1-1 satsning, skulle det också innebära en ytterligare licenskostnad för IT-avdelningen på 707 300 kronor. 39 Kostnaden är beräknad på att 141 klasser/klassrum behöver förses med totalt 1 128 nya eluttag á 2 300 kronor. Kostnaden är enbart beräknad på de klasser som finns på skolorna idag och inte på övriga gemensamma utrymmen eller lektionssalar som skulle kunna vara i behov av att också förses med nya uttag. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 70

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 71 Datum 2015-03-05 18 (22) Sammanställning driftskostnader Bildningsförvaltningen skulle behöva en ökad driftsram på 8 493 788 kronor för att kunna erbjuda en förtätning tidsenliga verktyg i förskolan samt satsa på ett verktyg per elev i grundskolorna. Befintlig driftskostnad per år Ny driftskostnad per år Differens Förskolan (personal) 316 800 777 600 460 800 Förskolan (barn) 691 020 897 600 206 580 F-6 (elever) 4 202 640 4 715 280 512 640 F-6 (personal) 1 776 000 1 142 640 3 131 004 3 764 364 7-9 (elever) 1 460 880 4 601 856 3 140 976 7-9 (personal) 667 200 1 236 288 569 088 Årskurs 1 40-506 400 506 400 Summa 9 114 540 17 608 328 8 493 788 Tabell 9: Sammanställning av befintlig och ny driftskostnad. Sammanställning investeringskostnader Bildningsförvaltningen skulle behöva ökade medel för en engångsinvestering på 8 613 457 kronor för tillbehör till de digitala verktygen. Kostnad Förskolan (personal) 435 960 Förskolan (barn) 450 800 F-6 (elever) 2 763 678 F-6 (personal) 640 619 7-9 (elever) - 7-9 (personal) - Utbildning 1 728 000 Eluttag på skolorna 2 594 400 Summa 8 613 457 Tabell 10: Investeringskostnad vid utökning i förskolan och 1-1 i F-9. En förtätning i förskolan samt en utökning till 1-1 i grundskolan F-9 skulle innebära en ökad driftsram på 8 493 788 kronor samt en investeringskostnad på 8 613 457 40 Kostnad för tillbehör till de elever som börjar årskurs 1 varje år. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 71

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 72 Datum 2015-03-05 19 (22) Slutsats Bildningsförvaltningens bedömning är att Katrineholms skolor måste genomföra en övergripande satsning på tidsenliga verktyg där 1-1 är lösningen. Det är viktigt att en satsning på 1-1 genomförs på samtliga skolor samtidigt för att alla pedagoger ska få möjlighet till ett nytt digitalt arbetssätt. Det är också viktigt utifrån ett kommunperspektiv att ingen skola halkar efter så att vi får en likvärdig skola för alla elever. Varför behöver barnen en utökning av tidsenligt verktyg? Barnen som idag går på förskolan föds in i en digital värld där förskolan behöver ta hänsyn till och använda sig av de verktyg som barnen känner sig förtrogna med. Den påbörjade satsningen på ipads i förskolan visar att den har bidragit till att stödja barnets lärande och utveckling i förskolan. Ett av de största hindren för att fortsätta utveckla pedagogiken med hjälp av ipaden är i dagsläget antalet ipads per avdelning. Idag delar barn och pedagoger på den ipad som avdelningen har tillgång till. Detta medför att den antingen kan vara upptagen av barnen eller av pedagogerna. För att barnen ska ges möjlighet att stimuleras och träna sina förmågor med hjälp av ipads, krävs god tillgång. Barnens nyfikenhet på ipaden skulle kunna bidra till att pedagogerna kan använda den som ett komplement till annat pedagogiskt material för att få barnen intresserade av exempelvis språk- och matematikutveckling. På längre sikt kan ipaden bidra till att resultatmålet, att alla elever som går ut årskurs 1 kan läsa, uppnås. Varför behöver personalen i förskolan ett tidsenligt verktyg? Idag delar personalen i förskolan arbetsverktyg med varandra. I förskolans läroplan 41 framgår bland annat att den enskilde förskolläraren ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Personalen i förskola behöver därför tillgång till ett eget arbetsverktyg för att genomföra sitt läroplansuppdrag precis som grundskolans och gymnasieskolornas personal. Varför behöver eleverna i F-9 ett eget tidsenligt verktyg Varje stadieövergång gynnas av att det tidigare stadiet redan har jobbat pedagogiskt med ett digitalt verktyg. Därför är det viktigt att inte fortsätta göra enskilda insatser utan planerade övergripande kvalitativa satsningar som gynnar alla elever. I grunden handlar det om att ju högre språklig medvetenhet och matematisk medvetenhet barnen får med sig från förskolan, desto högre progressionsnivå kan förskoleklassen ta vid och i nästa steg årskurs ett och så vidare. Det är därför viktigt att bygga underifrån och börja med att förtäta i förskolan och därefter bygga vidare eftersom ju tidigare barnen får med sig en 41 Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 72

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 73 Datum 2015-03-05 20 (22) språklig och matematisk medvetenhet desto längre kommer varje enskild elev kring dessa förmågor. En satsning på 1-1 innebär att det skapas en röd tråd i digitalt lärande genom alla våra stadier - förskola, F-3, 4-6, 7-9 och gymnasieskolan, där varje stadium har sina utvecklingsmål. De senaste årens satsning och utveckling av förvaltningens lärplattform har bidragit till att behovet av digitala verktyg bland eleverna har ökat. Lärplattformen innehåller en rad resurser för lärande. Om den ska kunna användas fullt ut i syfte att nå ökad måluppfyllelse, behöver eleverna tillgång till ett eget verktyg. Lärarna har under de senaste åren erbjudits utbildning i lärplattformen, men då eleverna saknar tillgång till digitala verktyg har lärplattformen inte fått genomslag i grundskolan. Gymnasieskolorna har däremot bevisat att användningen av lärplattformen har tagit fart sen elever och lärare fick tillgång till en personlig dator. Med 1-1 skulle varje lektion i högre grad kunna individanpassas till elevens behov och möjligheter. Med ett personligt ägande har eleven alltid tillgång till sitt arbetsverktyg och sina arbeten både i skolan och hemma. En likvärdighet för alla elever oavsett applikationer och olika förutsättningar hemma. Det skulle gynna elever i behov av särskilt stöd, som skulle smälta in och slippa utmärka sig i klassen med sina olika verktyg. Dessutom skulle övriga elever också få tillgång till exempelvis auditiva applikationer. Samtliga elever skulle få möjlighet till multisensoriskt lärande med hjälp av sitt personliga verktyg, där också lärplattformen kommer att bidra till ett stöd för de elever som har behov av att få sitt material tillgängligt i olika format enligt tillgänglighetslagen. En övergripande satsning på 1-1 i Katrineholms skolor F-9 kommer enligt andras erfarenheter från 1-1 leda till att eleverna: lär sig bättre. arbetar mer. förbättrar sina förmågor att söka och presentera information. förbättrar sin läsförmåga. ökar sin skrivförmåga. förbättrar kontakten med sina lärare. ökar sin motivation. blir mer självständiga. tar större ansvar. erbjuds en mer multisensorisk arbetsform. ökar sitt samarbete med lärarna. ökar sitt samarbete elever emellan. får bättre återkoppling på sitt lärande. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 73

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret 74 Datum 2015-03-05 21 (22) Tidigare insatser som gjorts när det gäller satsningar på digitala verktyg har i flera fall gjorts med begränsade medel och i begränsad omfattning. Oplanerade insatser som görs från år till år riskerar att inte bli kvalitativa eftersom beslut om dessa sker relativt snabbt. Satsningarna måste istället ske med en tydlig framförhållning och en planerad strategi kring införande och utbildning. För att kunna utbilda medborgare för ett framtida samhälle och bli konkurrenskraftiga, krävs att Katrineholms för- och grundskolor genomför kraftfull satsning på digitala verktyg. I förskolan krävs en förtätning av digitala verktyg för barn och ett eget verktyg för varje pedagog. I grundskolan krävs en satsning på ett digitalt verktyg per lärare och elev. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 74

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Referenser Tryckta källor 75 Datum 2015-03-05 22 (22) Kommunplan 2015-2018. Fastställd i kommunfullmäktige 2015-01-19, 72 Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Elektroniska källor https://www.google.com/maps/d/viewer?oe=utf8&ie=utf8&msa=0&sourc& hl=sv&mid=zjrlbh_juaeo.kahj75ncnzrw (2015-02-01) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-iskolan/relationer-larande/surfplattan-blir-deltagare-i-leken-1.205047 (2015-02- 01) http://appknapp.se/?p=1905 (2015-02-01) http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/grundskola/elevundersokning. 4694.html (2015-02-01) https://www.google.com/maps/d/viewer?oe=utf8&ie=utf8&msa=0&sourc& hl=sv&mid=zjrlbh_juaeo.kahj75ncnzrw (2015-02-01) http://www.nacka.se/web/barnomsorg_utb/nyheter/sidor/itiskolanlyftereleveroc hlarare.aspx (2015-02-01) http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/ikt-satsning/utvardering (2015-02- 01) Lag Diskrimineringslag (2008:567) http://www.notisum.se/news.aspx?itemid=11999 (2015-02-01) Rapporter Svenskar och internet 2014, http://www.soi2014.se/ Utvärdering av Ipad - satsning i Stockholms stad Juni 2013, http://www.janhylen.se/2013/stockholms-ipad-satsning-utvarderad/ Utvärdering av lärplattor i undervisningen i Gislaveds grundskolor, http://www.janhylen.se/2014/utvardering-av-ipads-i-gislaved/ BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 46 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se 75

76 Dnr KS/2015:131-652 Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Kommunstyrelsen och Viadidaktnämnden får i uppdrag att anpassa verksamheten resursmässigt till följd av beslutet. 2. Ett tillägg i Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.02), Reglemente för kommunstyrelsen ska göras under paragraf tre: I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a det strategiska integrations- och mottagningsarbetet. 3. Ett tillägg av paragraf ska också göras, efter paragraf 16 i Reglemente för kommunstyrelsen (KFS nr 1.02), med beskrivning av det strategiska integrationsoch mottagningsarbetet. 4. Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.11), Reglemente för Viadidaktnämnden, ska anpassas utifrån beslutet om kommunstyrelsens funktion att leda och samordna det strategiska integrations- och mottagningsarbetet. Också Avtal om samverkan i gemensam nämnd (Kommunstyrelsens handling nr. 45/2013), ska anpassas efter beslutet. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att återkomma till styrelsen i oktober månad med en återkoppling av uppdraget att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Ärendebeskrivning Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för samordning av flyktingmottagande. I samband med övergripande genomlysningen av Viadidakt, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. Mottagnings- och integrationsuppdragen har resulterat i en utredning. Sammanfattning av utredning I kommunledningsförvaltningens bedömning fastställs bland annat att då det idag inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag vad gäller integrations och 76

77 mottagningsfrågorna och då detta är kommunövergripande frågor, kan det bedömas finnas behov av att ansvaret för att leda och samordna det strategiska integrationsoch mottagningsarbetet ska ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. I det fallet bör en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg, som arbetar strategiskt med frågorna och som har samordningsansvar, tillsättas. Införandet av en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. En sådan funktion leder också till möjligheter att driva ett mer proaktivt arbete inom området. En naturlig placering av strategen skulle vara på kommunledningsförvaltningen. Inkomna yttranden Socialnämnden, bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, Viadidaktnämnden, kultur- och turismnämnden samt service- och tekniknämnden har inkommit med yttrande i ärendet. Samtliga nämnder ställer sig positiva till förslaget att inrätta en strategfunktion inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Flera av nämnderna resonerar kring- och föreslår områden att arbeta vidare med för strategen. I samband med ett eventuellt införande av en strategtjänst inom kommunstyrelsens ansvarsområde, bör de ovan nämnda synpunkterna tas i beaktande och arbetas vidare med. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2015-04-10 Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun, 2015-03-18 Delegationsprotokoll socialnämnden, 2015-04-09, 2 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2015-03-31, 33 Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2015-03-31, 15 Delegationsprotokoll Viadidaktnämnden, 2015-04-09, 455 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2015-04-09, 29 Ordförandebeslut kultur- och turismnämnden, 2015-04-10 77

78 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 Ks/2015:131-652 Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för samordning av flyktingmottagande. I samband med övergripande genomlysningen av Viadidakt, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. Mottagnings- och integrationsuppdragen har resulterat i en utredning. Sammanfattning av utredning I översynen konstateras det att det inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag kring integrations- eller mottagningsfrågorna i Katrineholms kommun. Det är flera olika nämnder som arbetar inom områdena. Genom en omvärldsbevakning ges en bild av hur andra kommuner i landet arbetar med integration och mottagning. Det ges också en beskrivning av hur Katrineholms kommun driver arbetet framåt. I kommunledningsförvaltningens bedömning fastställs bland annat att då det idag inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag vad gäller integrations och mottagningsfrågorna och då detta är kommunövergripande frågor, kan det bedömas finnas behov av att ansvaret för att leda och samordna det strategiska integrationsoch mottagningsarbetet ska ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. I det fallet bör en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg, som arbetar strategiskt med frågorna och som har samordningsansvar, tillsättas. Införandet av en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. En sådan funktion leder också till möjligheter att driva ett mer proaktivt arbete inom området. En naturlig placering av strategen skulle vara på kommunledningsförvaltningen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 78

79 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 Ks/2015:131-652 Staben Inkomna yttranden Socialnämnden Socialnämnden anger i sitt yttrande att för att säkerställa ett kvalitativt arbete med introduktionen av nyanlända, behöver kommunen tillsammans med länsstyrelsen, primärvården, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan se över den regionala överenskommelsen från år 2007 när det gäller mottagande av nyanlända invandrare. Konkreta strategier bör tas fram inom utvecklingsområdena: Sysselsättning och tillväxt Hälsa Barn och ungdomar Språkkunskaper samverkan Socialnämnden bedömer också att ett integrationsteam kan skapas, bestående av representanter från alla förvaltningar i kommunen. Genom teamet kan förvaltningarna tillsammans informera om det stöd som den nyanlände kan förvänta sig av kommunen. Socialnämnden bedömer att en tjänst som arbetar med de strategiska frågorna inom integrations- och mottagningsområdet bör tillsättas. Funktionen föreslås även ansvara för det operativa arbetet genom att bland annat leda integrationsteamet. För att kommunens integrations- och mottagningsarbete ska genomföras på ett effektivt sätt och hålla god kvalitet, behövs en övergripande funktion som ska samordna och leda det operativa arbetet inom områdena. Bildningsnämnden Bildningsnämnden anser att en gemensam funktion på övergripande nivå kan bidra till att förstärka integrationsarbetet och att ansvaret för det strategiska integrationsoch mottagningsarbetet tydligare kommer att ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Bildningsnämnden anger att det är av stor vikt att avgränsa och tydliggöra ansvar, roll och uppdrag för den nya tjänsten. Nämnden anser också att det finns stora vinster med att ytterligare samordna mottagningen av nyanlända. Bildningsnämnden förespråkar att alla funktioner organiseras via en fysisk mötesplats. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden instämmer i stort i kommunledningsförvaltningens bedömning vad gäller integrations- och mottagningsarbetet i Katrinehjolms kommun. Nämnden anger i sitt yttrande att den strategiska funktionen behöver ha förutsättningar att agera över nämndgränserna genom exempelvis en kommunövergripande styrgrupp. Styrgruppens funktioner behöver ha tillräckligt mycket mandat för att driva arbetet på respektive förvaltning på en övergripande nivå. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 79

80 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 Ks/2015:131-652 Staben Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden ställer sig positiva till förslaget att inrätta en kommunövergripande funktion som strategiskt arbetar med integrations- och mottagnings frågorna. Viadidaktnämnden poängterar att det är av vikt att ansvarsfördelningen mellan strateg och förvaltning tydliggörs i det fortsatta arbetet. För Viadidakts del vore det önskvärt med en likartad hantering kring frågans utförande mellan de båda kommunerna Katrineholm och Vingåker. Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden resonerar i sitt yttrande att målguppen för funktionen inte är självklar. Utifrån definitionen av målgruppen, kan arbetsbelastningen se olika ut. Kultur- och turismnämnden ställer sig positiv till förslaget med att införa en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg och betonar vikten av att inkludera kulturen i arbetet med integration, då denna till sin natur är integrationsfrämjande. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden stödjer kommunledningsförvaltningens förslag. Nämnden förutsätter att inrättandet av en sådan tjänst inte leder till ökade kostnader eller minskade ramar för nämnderna. Ärendets beredning Utredningen om mottagnings- och integrationsarbetet i Katrineholms kommun har upprättats på kommunledningsförvaltningen. Utredningen har översänts på remiss till berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att samtliga nämnder ställer sig positiva till införandet av en strategfunktion inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Den övergripande funktionen som samordnar och leder det operativa arbetet inom områdena bedöms behövas för att kommunens integrations- och mottagningsarbete ska genomföras på ett effektivt sätt och hålla god kvalitet. Flera av nämnderna resonerar kring- och föreslår områden att arbeta vidare med för strategen. Socialnämnden framhäver vikten av ett integrationsteam. Genom teamet kan förvaltningarna tillsammans informera om det stöd som den nyanlände kan förvänta sig av kommunen. Bildningsnämnden förespråkar att alla funktioner organiseras via en fysisk mötesplats och ser vikten att avgränsa och tydliggöra ansvar, roll och uppdrag för den nya tjänsten. Vård- och omsorgsnämnden anger i sitt yttrande att den strategiska funktionen behöver ha förutsättningar att agera över nämndgränserna genom exempelvis en kommunövergripande styrgrupp. Kultur- och turismnämnden betonar vikten av att inkludera kulturen i arbetet med integration, då denna till sin natur är integrationsfrämjande. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 80

81 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 Ks/2015:131-652 Staben I samband med ett eventuellt införande av en strategtjänst inom kommunstyrelsens ansvarsområde, bör de ovan nämnda synpunkterna tas i beaktande och arbetas vidare med. Ärendets handlingar Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun, 2015-03-18 Delegationsprotokoll socialnämnden, 2015-04-09, 2 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2015-03-31, 33 Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2015-03-31, 15 Delegationsprotokoll Viadidaktnämnden, 2015-04-09, 455 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2015-04-09, 29 Ordförandebeslut kultur- och turismnämnden, 2015-04-10 Karin Rytter KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 81

82 1 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Sammanfattning En översyn av integrations- samt mottagningsarbetet i Katrineholms kommun har genomförts, utifrån två olika uppdrag från kommunstyrelsen. I översynen konstateras att det inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag kring integrations- eller mottagningsfrågorna i Katrineholms kommun. Det är flera olika nämnder som arbetar inom områdena. Genom en omvärldsbevakning ges en bild av hur andra kommuner i landet arbetar med integration och mottagning. Det ges också en beskrivning av hur Katrineholms kommun driver arbetet framåt. I kommunledningsförvaltningens bedömning konstateras bland annat att då det idag inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag vad gäller integrations och mottagningsfrågan och då detta är kommunövergripande frågor, kan det bedömas finnas behov av att ansvaret för att leda och samordna det strategiska integrationsoch mottagningsarbetet ska ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. I det fallet bör en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg, som arbetar strategiskt med frågorna och som har samordningsansvar, tillsättas. Införandet av en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. En sådan funktion leder också till möjligheter för ett mer proaktivt arbete inom området. En naturlig placering av strategen skulle vara på kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen behandlade den 24 september 2014, 155, ärendet Övergripande genomlysning av Viadidakt. I samband med det ärendet, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 82

83 2 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben I Övergripande plan med budget 2015 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagandet. Uppdraget ska redovisas i april 2015. Utredningen om integrations- och mottagningsarbetet i Katrineolms kommun, är således ursprungligen två olika uppdrag som resulterat i en skrivelse. Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun idag Viadidaktnämnden är Katrineholms och Vingåkers gemensamma nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad för Katrineholm och Vingåkers kommuner. Viadidakt utför integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer. Detta regleras i Katrineholms kommuns författningssamling, Nr 1.11, Reglemente för Viadidaktnämnden. Övriga nämnder i kommunen arbetar också med integration på olika sätt. Det är även flera olika nämnder som arbetar med mottagning inom kommunen. Det finns emellertid inget kommunövergripande ledningsuppdrag kring integrationsfrågan. Livsvillkor i Katrineholm Katrineholms kommun hade den 1 november 2014 33 208 invånare. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns i kommunen 3 215 män och 3 377 kvinnor med utländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. (SCB) I november månad 2014 fanns 1 654 öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Av dessa var 712 personer utrikesfödda. (AMS) Under år 2013 såg mottagandet utifrån medborgarskap ut enligt följande, totalt 314 personer; Eritrea 25, Irak 1, Iran 6, Somalia 217, statslösa 18, Syrien 31 och övriga 16 personer. I Södermanlands län mottogs under år 2014 totalt 1 998 personer, 36 personer från Afghanistan, 307 personer från Eritrea, 34 personer från Irak, 19 personer från Iran, 302 personer från Somalia, 258 statslösa personer, 969 personer från Syrien samt 73 person från övriga länder. Övriga länder utgörs av bland andra Etiopien, Ukraina, Burundi, Jordanien och Armenien. I januari till augusti 2014 mottogs sammanlagt 202 personer i kommunen; Afghanistan 2, Eritrea 26, Somalia 64, statslösa 26, Syrien 74 samt övriga 10 personer. (Migrationsverket, Länsstyrelsen) Integration i kommun Integration syftar på hur väl människor av olika kön, åldrar, härkomst med mera deltar i samhällsgemenskapen. Det kan bland annat handla om att ha ett jobb, att delta i sociala aktiviteter eller att rösta i de politiska valen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 83

84 3 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben I dagens Sverige uppträder begreppet integration i många olika sammanhang. Begreppet används oftast för att rubricera den process genom vilka personer med annat etniskt ursprung än den svenska blir delaktiga i samhället. Integration förutsätter ömsesidig respekt och förståelse mellan människor samt kunskap om varandras kultur, synsätt och samhälle. Integration medför jämlikhet och bättre samförstånd. De svenska kommunerna spelar en viktig roll för mottagande och introduktion av flyktingar och invandrare. Likställighetsprincipen betyder att alla kommunmedlemmar skall behandlas lika, att alla kommunmedlemmar är likställda, både i fråga om rättigheter och i fråga om skyldigheter. Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Det övergripande målet för integrationspolitiken är "Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund." Integrationspolitiken fokuserar på: ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända fler i arbete och fler företagare likvärdighet i skolan, förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna en effektiv bekämpning av diskriminering en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stödjer kommuner och landsting att utveckla sin verksamhet och att de ska få rätt förutsättningar från staten i sina insatser för nyanlända. SKL har också tagit fram förslag på 35 åtgärder till regeringen för att utveckla ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. På SKL:s webb presenteras en idébank där praktiska exempel inom ramen för asyloch flyktingmottagandet, etablering och integration finns. Syftet med idébanken är att underlätta erfarenhetsutbyten och inspirera till utveckling. Syftet är också att synliggöra och sprida de många och framgångsrika verksamheter som SKL:s medlemmar har. Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2014 - Rädda Barnen I årsrapporten som Rädda Barnen tagit fram om barnfattigdom, konstateras det att det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1 procent lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av de barn som har föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 84

85 4 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben I rapporten konstateras också att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften, 53,4 procent av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar. Omvärldsbevakning integration Genom en omvärldsbevakning har en undersökning av hur andra kommuner i landet arbetar med integration gjorts och också en översyn av hur strategfunktioner ser ut i respektive kommun. Kommuner som har kontaktats är Härjedalen, Uddevalla, Trosa, Knivsta samt Borlänge. I omvärldsbevakningen sammanfattas också SKL:s 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Härjedalens kommun Härjedalen har haft en integrationssamordnare sedan september månad 2013. Samordnarens arbetsuppgifter består bland annat av att övervaka lagar och regler som påverkar integrationsarbetet och att informera politiken i kommunen om detta. Funktionen har också en samordnande roll med kontakt särskilt mot arbetsförmedling och näringsliv samt att upprätthålla nära kontakt med Migrationsverket. Integrationssamordnaren arbetar direkt underställd kommunledningsförvaltningens förvaltningschef. Utöver tjänsten som integrationssamordnare har kommunen också upprättat en integrationsservice, som även den ligger under kommunledningsförvaltningen. Integrationsservice arbetar med mottagning och introduktion av nyanlända flyktingar. Härjedalen påpekar vikten av ett nära samarbete med Migrationsverket. Genom en extra filial i Östersund med tre anställda, får kommunen extra hjälp. En god dialog med kommunens medborgare, är också betydelsefullt. Uddevalla kommun I Uddevalla kommun är integration ett av kommunens prioriterade områden. I samband med anställningen av en integrationsstrateg, tillsattes även en politisk beredning, som leder inriktningen i arbetet. Integrationsstrategen stödjer beredningen. Den politiska beredningen tar fram beslutsunderlag åt kommunstyrelsen inom områdena integration och demokrati. Beredningens uppdrag är även att föreslå projekt och insatser som svarar mot mål i kommunens strategiska plan och fungerar som styrgrupp i kommunövergripande samverkansprojekt, beslutande av kommunstyrelsen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 85

86 5 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Uddevalla kommun har också en förvaltningsövergripande integrationsgrupp, Samverkan, Integration, Verksamhet (SIV), som startade år 2011. Gruppen lyder under kommundirektörens ledningsgrupp, vilken också är SIV-gruppens styrgrupp. SIV-gruppens initiala uppdrag är att ha ett arbetssätt där fokus sätts på dialogen ha en dialog med kommundirektören/ledningsgruppen och lämnar statusrapporter varje halvår kring sitt arbete se över behov kring utveckling av integrationsfrågor i kommunen samordna kommunens insatser när det gäller området integration göra kartläggningar av olika aktörers utbud och kompetens när det gäller området integration samverka med andra samhällsorgan kring integration samordna arbetet med den lokala överenskommelsen av nyanlända förankra arbetet i den egna förvaltningen bevaka kurser och konferenser inom området Integrationsstrategens arbetsuppgifter innefattar bland annat omvärldsbevakning driva processer och vara sammankallande arrangera seminarium och konferenser både internt och externt kontaktmannaskap, vilket innebär en ökad tydlighet för såväl anställda inom kommunen som för medborgarna. Uddevallas framgång i integrationsarbetet uppges vara tillsättningen av både tjänstemän och politiker. Integrationsstrategen är en viktig expertfunktion och driver arbetet framåt. Trosa År 2012 kom Trosa kommun högst upp på integrationsrankingen i Fokus undersökning. I tjänsten som integrationssamordnare i Trosa kommun ingår mycket personliga kontakter. Kommunen tar emot ett 30-tal invandrare per år. Samordnaren tar emot nyanlända och hjälper dem att hitta boende samt tar kontakt med organisationer såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Skatteverket. Knivsta kommun I Knivsta kommun finns en projektanställd integrationssamordnare under ett års tid. Tjänsten tillsattes med anledning av behovet att inventera hur de olika verksamheterna inom kommunen arbetar med integration. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 86

87 6 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Integrationssamordnarens arbetsuppgifter är främst att inventera kommunens verksamheter genom att se över deras arbete med integration och då också identifiera utvecklingsområden. Framgången i Knivstas integrationsarbete anges bland annat ligga i det gynnsamma geografiska läget med tio minuters resa till Arlanda samt ett kvalitativt bemötande av invandrarna, då dessa är få till antalet. Borlänge I Borlänge kommun har integrationsfrågorna fått stort fokus genom åren. År 2010 tillsattes ett integrationsutskott under kommunstyrelsen. I samband med detta tillsattes också två integrationsstrateger, för att arbeta med att hitta strategiska lösningar på de integrationsproblem som kommunen stod inför. Fokus låg främst på att hitta sätt att få in de nyanlända på arbetsmarknaden, se över vilka arbetsmarknadsinsatser som är mest gynnsamma samt stödja kommunens politiskt tillsatta kring uttalanden och dylikt angående integration Kommunen har sett vikten av att samverka med andra kommuner genom exempelvis samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt också att samverka internationellt med FN och FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, Unesco. Borlänge har tillsammans med kommunerna Botkyrka, Malmö och Eskilstuna gemensamt bildat ett Unescocenter, det första i norra Europa. Ängelholm I Ängelholm arbetar kommunen mycket med mångfald. Kommunen har en mångfaldsplan som utgår från de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen har både medarbetar- och medborgarfokus. Arbetet med mångfaldsfrågor inkluderar alla som arbetar inom kommunen; såväl medarbetare som chefer. Alla förvaltningar har en till två representanter i den kommunövergripande mångfaldsgruppen. Gruppens medlemmar ger stöd, rådgivning och information om mångfaldsfrågor till förvaltningarna. Gruppen, tillsammans med kommunens mångfaldssamordnare, svarar för övergripande utvecklings-, uppföljnings- och samordningsinsatser inom mångfaldsområdet. På kommunledningskontoret arbetar kommunens mångfaldssamordnare med övergripande mångfaldsarbete. En referensgrupp bestående av representanter från fackliga organisationer, kommunala handikapprådet och kommunala pensionärsrådet, intresseföreningar och förtroendevalda utsedda av kommunstyrelsens personalutskott har funktionen som kunskapsstöd, informationsspridare och pådrivare i mångfaldsarbetet. Kommunstyrelsen har genom personalutskottet politiskt ansvar för mångfaldsarbetet. Varje nämnds ordförande/arbetsutskott har ansvar för att utifrån gällande lagstiftning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 87

88 7 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben kontinuerligt bedriva mångfaldsarbete inom respektive ansvarsområde. Planen följs upp politiskt två gånger per år. Åtgärdsprogram, Sveriges Kommuner och Landsting I SKL:s 35 åtgärdsprogram för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande anges ett framgångsrikt integrationsarbete vara tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftbehov och världens framtida finansiering. Stat och kommun är ömsesidigt beroende av varandra i asyl- och flyktingmottagandet. För ett hållbart system krävs en bättre samsyn mellan stat och kommun om möjligheter och behov. Brister i samspelet anges riskera att spela främlingsfientliga krafter i händerna och missgynna en positiv utveckling av nyanländas etablering. SKL föreslår 35 åtgärder för att utvecklingen till ett hållbart asyl- och flykting mottagande. Det handlar om åtgärder för att förbättra samspel och samverkan mellan stat och kommun, om bosättning och asyl- och flyktingmottagandets fördelning och om det ekonomiska ansvaret. Med förslagen vill SKL föra en bred dialog med regeringen, som ska syfta till omedelbara och mer långsiktiga lösningar. Sammanfattning Utifrån den genomförda omvärldsanalysen är det möjligt att se att viktiga aspekter för ett framgångsrikt integrationsarbete i kommunerna är samarbete med andra aktörer, dialog med medborgarna samt aktiva och engagerade tjänstemän och politiker. Sättet kommunerna arbetar med integration på ser olika ut. De arbetsuppgifter som integrationsstrategen/samordnaren har i kommunerna är bland annat att övervaka lagar och regler som påverkar integrationsarbetet och att informera politiken i kommunen om detta. Integrationsstrategen/samordnaren arbetar också med att ha en samordnande roll med kontakt särskilt mot arbetsförmedling och näringsliv samt att upprätthålla nära kontakt med Migrationsverket. Andra arbetsuppgifter är omvärldsbevakning och att inventera hur de olika verksamheterna inom kommunen arbetar med integration. Att hitta strategiska lösningar på integrationsproblem, framförallt att hitta sätt att få in de nyanlända på arbetsmarknaden samt att se över vilka arbetsmarknadsinsatser som är mest gynnsamma är andra uppgifter som samordnaren/strategen har. Organisatoriskt är funktionen placerad under kommunledningsförvaltningens chef, direkt under kommunens ledningsgrupp eller politiska organ under kommunstyrelsen. Ansvaret för mottagande av nyanlända Ansvaret för att personer som fått uppehållstillstånd ska få ett bra mottagande i Sverige delas mellan kommuner, landsting och olika myndigheter. Arbetsförmedlingen ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan. I det ingår att samordna etableringsinsatserna och att fungera både stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter. En etableringsplan innehåller olika aktiviteter som ska stödja personen på vägen till arbete. En nyanländ har rätt att KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 88

89 8 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben få en etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Myndigheten ansvarar för att en etableringsplan upprättas och att etableringssamtalen genomförs samt är uppdragsgivare åt lotsar och beslutar om etableringsersättning. Etableringslotsen ska fungera som en länk mellan den nyanlända och det svenska samhället. I uppdraget ingår också att fastställa länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket. Länstal anger hur många nyanlända varje län ska ha beredskap att ta emot. Försäkringskassan betalar ut den etableringsersättning Arbetsförmedlingen beslutar om. Myndigheten fattar också beslut om och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning. Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ska vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning. De ansvarar också för undervisning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och annan vuxenutbildning samt för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Kommunerna ansvarar även för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. Utöver kommunens ansvar för nyanlända, har kommunen också ansvar för asylsökande. Asylsökande barn har rätt att gå i förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommunen ska erbjuda skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Socialtjänsten fattar beslut om vissa insatser vid behov - främst när det gäller ensamkommande barn och ungdomar. Vad gäller ensamkommande barn har kommunen ansvar för att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att exempelvis utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet och att utse god man. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren. Kommunen ansvarar även för att barnet får skolundervisning, att ge fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen ansvarar då också för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Länsstyrelserna medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända, tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande samt stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering. De ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända samt följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på både regional och kommunal nivå. Migrationsverket kartlägger den nyanländes bakgrund under asyltiden och tar fram nationell prognos för nyanlända. Myndigheten ansvarar också för bosättning av vissa nyanlända samt beslutar om statlig ersättning till kommuner och landsting. Landstingen erbjuder hälso- och sjukvård. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 89

90 9 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben För att etableringsinsatserna ska bli så bra som möjligt krävs en samverkan mellan många olika aktörer. I många kommuner finns lokala överenskommelser där de olika aktörernas ansvarsområden har definierats. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för de lokala överenskommelserna. Lokala överenskommelser (LÖK) träffas mellan aktörer som har betydelse för de nyanländas introduktion i kommunen. Vilka parter som ansluter sig till den lokala överenskommelsen kan variera i kommuner, men syftet är det samma - att genom samordnade insatser hjälpa individen att utifrån sina förutsättningar snabbt komma in i samhället. Definitioner Nyanländ är en person som omfattas av lagen (2010:197). Personen har fått uppehållstillstånd i Sverige på något av följande skäl: Kvotflykting Fått uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter Är anhörig till ovanstående personer och fått upphållstillstånd på grund av anknytning Mottagande betyder dels det nationella mottagande av nyanlända, dels mottagandet av nyanlända i kommunerna. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) i landet, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp Med ensamkommande barn avses barn under18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i förälders ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Mottagningsarbetet i Katrineholms kommun idag Bakgrund År 1985 fick kommunerna överta ansvaret för det lokala flyktingmottagandet från dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Sex år senare reformerades ersättningssystemet till kommunerna, i syfte att öka incitamenten för att förbättra insatserna för de nyanlända genom ett införande av en schablonersättning till kommunerna. År 1997 genomfördes ytterligare en reform inom området med en KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 90

91 10 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben betoning på integrationspolitik i stället för invandrarpolitik. Insatserna i kommunerna hade benämningen introduktion. I Katrineholm inrättades i samband med detta en Introduktionsenhet inom Viadidakt, med uppdraget att handha introduktionsersättningen till deltagarna och att upprätta en individuell handlingsplan för dessa. Ersättningen till kommunerna sträckte sig över två år. Kommunerna hade under den tiden hela ansvaret för introduktionen av deltagarna. Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I och med den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Enligt etableringsreformen 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för alla nyanlända invandrare från och med 1 december 2010. Kommunerna ansvarar för de som kom hit innan dess. Idag svarar också kommunerna för bostadsförsörjning, för undervisning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och annan vuxenutbildning, för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar samt för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. Ansvarfördelning och uppdrag inom Katrineholms kommun I Katrineholms kommun finns det en upprättad lokal överenskommelse, LÖK, mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Migrationsverket samt Landstinget. Från kommunen deltar representanter från Viadidakt bildningsförvaltningen och socialförvaltningen och också representant från socialförvaltningen i Vingåker. Parterna träffas med jämna mellanrum för att säkerställa och uppdatera överenskommelsen. I samband med att gruppen för den lokala överenskommelsen träffas, ses också en grupp av handläggare från parterna, lilla lokala överenskommelsen. Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn ligger på socialförvaltningen. På socialförvaltningen arbetar två handläggare med gruppen ensamkommande barn. Det är också handläggare och ekonom på förvaltningen som handhar återsökningar från Migrationsverket, både de återsökningar som omnämns under kommunens ansvarsområde och återsökningar kring ensamkommande barn. Mottagandet av nyanlända barn ligger i första hand på Interkulturella enheten, bildningsförvaltningen. Det finns ett utvecklat system med handlingsplan för mottagandet. Enheten har en överblick över samtliga barn med utländsk bakgrund. Ekonom på denna förvaltning handhar de återsökningar från Migrationsverket som rör förskola och skola. Det kan exempelvis handla om kostnader för barnomsorg och extraordinära kostnader för särskilda lokaler, elevassistent och skolskjuts till särskola. I Katrineholms kommun har Viadidakt ansvar för att genomföra integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer. Detta regleras i Katrineholms kommuns KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 91

92 11 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben författningssamling, Nr 1.11, Reglemente för Viadidaktnämnden. En funktion på förvaltningen arbetar till 50 procent med uppdraget. I uppdraget ligger bland annat omvärldsbevakning inom politikområdet, kontakt med myndigheter och övriga förvaltningar inom kommunen, deltagande i konferenser samt utbildningsinsatser. Insamling av statistik, deltagande i LÖK-möten och att vara sammankallande för gruppen av tjänstemän som arbetar med återsökningar ligger också inom ansvarsområdet. Även medverkan i kommunens grupp för hedersrelaterat våld och arbetet med Språkcafé har legat i tjänsten. Viadidakts arbetsmarknadsenhet har också varit delaktig i samarbeten med Arbetsförmedlingen inom etableringsområdet, i projekt och i ordinarie insatser. Det finns i kommunen också ytterligare en konstellation av medarbetare från berörda förvaltningar som arbetar med återsökning av medel från Migrationsverket. I gruppen ingår representanter från Viadidakt, bildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen. Omvärldsbevakning mottagning Genom en omvärldsbevakning har en undersökning av hur andra kommuner i landet arbetar med mottagning gjorts. Kommuner som har kontaktats är Borås, Borlänge, Flen, Östersund, Lycksele, Härjedalen och Kalmar. Borås stad I Borås stad tillämpas en modell för det praktiska mottagande av flyktingar som är vanligt förekommande, en fysisk mötesplats där handläggare från kommunen tar emot de nyanlända. Boråsregionens Etableringscenter (BREC) har ansvaret för flyktingmottagande i sex olika kommuner. På dessa platser ges praktiskt stöd vid bosättning i den BREC-kommun som är vald, kommunal service exempelvis barnomsorg och skola, samhällsorientering samt undervisning i svenska. Enhetschefen påpekar värdet av att samarbeta med andra kommuner kring uppdraget. Det finns stora synergieffekter. Borlänge kommun I Borlänge kommun finns en mottagningsenhet, där de nyanlända erbjuds: Information om boende och andra frågor av praktisk art Mottagning, kartläggning och planering med barn- och ungdomsperspektiv Stöd och råd i sociala frågor Försörjningsstöd Sfi Skolhälsovård Samhällsorientering Pedagogisk mottagningsomsorg och fritidssysselsättning Administration och statsbidragshantering Uppföljning i samverkan med Arbetsförmedlingen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 92

93 12 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Flens kommun I Flens kommun finns Kompassen som är en mottagning för nyanlända vuxna och barn bosatta i Flen. I ett samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen, arbetsmarknad och utbildningscentrum och Arbetsförmedlingen erbjuds den nyanlända: Information, råd och stöd Information om förskola och BVC för barn (0-5 år) Information om skolan Kartläggning av skolbakgrund Hälsosamtal Smittskyddsprovtagning Östersunds kommun I Östersunds kommun har Integrationsservice en stödjande och vägledande roll. I uppdraget ingår att bistå med följande stöd och service: Bostadsförsörjning i samarbete med Arbetsförmedlingen Praktiskt stöd vid mottagande och bosättning Samhällsorientering Integrationsfrämjande insatser t.ex. information om kommunens verksamheter, fritidsaktiviteter, kontakt med Vägvisare och vän. Hantering av ekonomiskt bistånd Lycksele kommun Integrationsavdelningen i Lycksele kommun ansvarar för själva mottagandet och ger stöd och information den första tiden inom det kommunala uppdraget. Representanter från avdelningen medverkar också vid första kontakt med Arbetsförmedlingen, hälsovården och vid behov med annan kommunal verksamhet som till exempel skola och barnomsorg. Informationsavdelningen bistår också övriga invandrare med information och rådgivning. Härjedalens kommun I Härjedalens kommun finns en integrationsservice som har i uppdrag att arbeta med mottagandet av nyanlända. Kalmar kommun I Kalmar kommun finns också en integrationsservice. Verksamheten har ett introduktionsprogram som omfattar: Bostadsfrågor Försörjning Psykologisk och socialt stöd Sfi Praktik Introduktion i skola och barnomsorg KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 93

94 13 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Samhällsinformation Praktiskt stöd vid bosättning Olika kultur- och föreningsaktiviteter Invandrarservice har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Komvux i kommunen. Motala kommun I Motala kommun ansvarar Integrationscentrum och Introduktionsmottagning för nyanlända flyktingar. På Integrationscentrum arbetar en kartläggningsgrupp med att placera nyanlända barn i rätt skolform. Det finns två flyktingsekreterare som tar emot nyanlända, en skolsköterska på 50 procent och en tjänsteman som arbetar med återsökningar för kommunen gentemot Migrationsverket. Även den så kallade glappersättningen administreras här. Övriga exempel I andra kommuner sker mottagandet av nyanlända i anknytning till kommunala servicekontor, exempelvis: Servicecenter i Örebro kommun Medborgarkontor i Nässjö kommun (5 kontor) Kontaktcenter i Karlstads kommun Medborgarkontoret i Uddevalla kommun Det finns även kommuner som inte har en särskilt enhet för mottagande av flyktingar. Här ansvarar Arbetsförmedlingen för att nyanlända inom etableringen vänder sig till kommunens verksamheter för stöd. Detta är fallet i till exempel Linköping, Eskilstuna och Norrköping. I den sistnämnda kommunen förbereds dock för en kommunal representation på ett servicekontor tillsammans med Skattemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Sammanfattning I de studerade kommunerna har flera mottagandeverksamheter organiserats via en fysisk mötesplats, dit de nyanlända kan vända sig för att få service vad gäller bland annat information i olika områden, praktiskt stöd samt kartläggningar. I vissa av dessa mottagningsverksamheter ligger också ansvar för bland annat hantering av ekonomiskt bistånd och statsbidrag. Verksamheterna har ett nära samarbete med andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen, hälsovård och kommunens olika verksamheter. I kommuner där mottagandeverksamheten inte har organiserats via en fysisk mötesplats, ansvarar Arbetsförmedlingen för att nyanlända inom etableringen får kontakt med kommunens verksamheter för stöd. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 94

95 14 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Mottagande av nyanlända i Katrineholms kommun Statistik över mottagande av nyanlända till Katrineholms kommun År: Antal personer: 1985-1995 1526 1996-2004 545 2005 38 personer, varav 8 barn 2006 111 personer, varav 33 barn 2007 220 personer, varav 67 barn 2008 217 personer, varav 88 barn 2009 225 personer, varav 106 barn 2010 132 personer, varav 36 barn 2011 82 personer, varav 23 barn 2012 135 personer, varav 51 barn 2013 381 personer, varav 192 barn 2014 242 personer, varav 135 barn (t.o.m. 1/11) Aktuell prognos från Migrationsverket (november 2014) gällande mottagandet i riket År: Antal: 2014 81 000-84 000 personer, varav ensamkommande barn 7 100 7 400 stycken 2015 80 000-105 000 personer, varav 6 800 9 200 stycken Kommentarer Det sammanlagda antalet mottagna personer mellan åren 1985 och november 2014 i Katrineholms kommun är 3 854 stycken. Utöver den redovisade prognosen för år 2015 från Migrationsverket beräknas också anhöriga komma till Sverige. Under åren 2007-2010 hade Katrineholms kommun ett avtal tecknat med Migrationsverket om att ta emot 100 personer om året. Från och med januari 2014 har kommunen ett avtal med Länsstyrelsen om mottagandet till två anvisningsbara platser per år från Migrationsverket. Sedan första januari 2014 ges Migrationsverket möjlighet att anvisa asylsökande ensamkommande barn till landets samtliga kommuner. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 95

96 15 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben År 1994 infördes en lag som gav den asylsökande möjlighet att själv styra sitt boende under och efter asyltiden, ett så kallat eget boende (EBO). Enligt Riksrevisionen (RiR) 2014:15 väljer cirka 85 procent av nyanlända denna bosättningsform. Under år 2011 och 2012 infördes ett stopp för anhöriginvandring för personer från främst Somalia utan giltiga identitetshandlingar. År 2013 följdes detta av att DNAanalys kunde ersätta giltiga handlingar. Organisation av kommunledning i Katrineholms kommun I kommunledningsförvaltningen ingår avdelningarna personal, information, IT, stab, arkiv, sekretariat, ekonomi och upphandling. Kommunledningsförvaltningen har till uppgift att leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens räkning samt att stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i ärendehanteringen. Förvaltningen leder, samordna och stödjer kommunens utveckling inom områdena: ekonomisk hushållning upphandlings- och inköpsverksamhet personalpolitik personal- och löneadministration informations- och kommunikationsverksamhet samt marknadsföring juridisk verksamhet Staben I staben på kommunledningsförvaltningen ingår idag tre handläggare som har som huvuduppgift att bereda ärenden till kommunstyrelsen. Lokalresursplaneraren ansvarar för lokalresursplanering övergripande i kommunen. Jämställdhetsstrategen arbetar till 50 procent med strategiskt jämställdhetsarbete i kommunen och för närvarande till 50 procent med projektledning. Kommunjuristen ansvarar kommunövergripande för juridiska frågor. Kommunledningsförvaltningen bedömning Integer är latin och betyder hel. Med integration menas helhet. Att integrera handlar om att skapa en helhet. Begreppet mångfald kan sägas innebära att alla medborgare ska inkluderas och mötas med respekt oavsett etnisk och religiös tillhörighet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Mångfaldsarbete kan således handla om att alla ska se, förstå, värdesätta och ta tillvara människors olikheter. Alla människors olika erfarenheter, kunskaper och förmågor ska tas tillvara. Jämställdhet är en del av mångfalden och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 96

97 16 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Integration, mångfald och jämställdhet hör således ihop. En viktig del av integrationsarbetet är en väl fungerande introduktion och ett gott mottagande av de flyktingar som kommer till Sverige. Mottagandet av nyanlända är sålunda också en del av integrationen. En viktig del av integrationsarbetet är en väl fungerande introduktion och ett gott mottagande av de flyktingar som kommer till Sverige. Enligt Kommunallagen ska kommunstyrelsen uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Integrationsfrågan är i allra högsta grad en sådan fråga. I underlag för samhällsplanering på längre sikt, Katrineholm 2030, anges att ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle vara ett av fem övergripande utvecklingsområden att gemensamt sträva för mot 2030. I arbetet med Katrineholm 2030 togs i november 2012 också basscenarier för Katrineholm fram av konsulten Anders Wigren, WSP Sverige. En av de sammanfattande slutsatserna i rapporten var att det finns mycket ledig arbetskraft bland de utrikes födda och att det finns mycket att vinna på en ökad integration på arbetsmarknaden. Enligt SKL:s åtgärdsprogram för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, är ett framgångsrikt integrationsarbete tillväxtfrämjande samt bidrar till att klara framtida arbetskraftbehov och världens framtida finansiering. En utmaning som kommunen står inför är vad kommunen kan göra för att öka integrationen på arbetsmarknaden av de utrikes födda. Det är således viktigt att utveckla ett framgångsrikt integrations- och mottagningsarbete, som i sin tur främjar en ökad social rörlighet. Vid avsaknad av ett framgångsrikt integrationsarbete finns risk att medborgare hamnar i ett livslångt utanförskap, där individen får svårt att påverka sin identitet och sina livsmöjligheter. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger idag att leda och samordna bland annat ekonomisk hushållning personalpolitik översiktlig planering och en långsiktigt hållbar utveckling informationsverksamhet näringslivspolitiken arbetet med att effektivisera administrationen juridisk verksamhet säkerhetsarbetet kommunskydd det strategiska folkhälsoarbetet upphandlings- och anskaffningsverksamhet det strategiska tillgänglighetsarbetet strategisk lokalresursplanering KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 97

98 17 (17) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-18 KS/2015:131-652 Staben Då det idag inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag vad gäller integrations och mottagningsfrågan och då detta är kommunövergripande frågor, kan det bedömas finnas behov av att ansvaret för att leda och samordna det strategiska integrations- och mottagningsarbetet ska ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. I detta fall bör en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg, som arbetar strategiskt med frågorna, tillsättas. Införandet av en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. En sådan funktion leder också till möjligheter för ett mer proaktivt arbete inom området. En naturlig placering av strategen skulle vara på kommunledningsförvaltningen. Att arbeta mer kommunövergripande med integrations- och mottagningsfrågan och kunna hantera kulturella olikheter utgör en del av arbetet i att nå Vision 2025. En del av arbetet av ett attraktivt Katrineholm, idag och framåt, att arbeta mot en strävan efter en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. Visionen visar också vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Ett gott mottagande och en ökad integration bidrar på ett positivt sätt till kommunens utveckling, tillväxt och välfärd. Ett samhälle med god integration måste ses som en tillgång för idérikedom, inspiration och tillväxt där alla medborgare ska ha lika möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Ett kommunövergripande ansvar för integrations- och mottagningsfrågorna ger såväl tjänstemän som politiker i kommunen en samlad överblick av området. Detta underlättar i identifiering av utvecklingsområden och i drivandet av arbetet framåt, vilket också leder till en positiv utveckling för invånarna i kommunen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03-31 33 19 Blad Dnr 2015:28, 659 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över utredningen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar till kommunstyrelsen. Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015-2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för samordning av flyktingmottagande. I samband med övergripande genomlysningen av Viadidakt, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. Mottagnings- och integrationsuppdragen har resulterat i en utredning. Utredningen är skickad på remiss till samtliga nämnder för yttrande. Verksamhetsmässigt perspektiv Förvaltningen anser att en gemensam funktion på övergripande nivå kommer att kunna bidra till att förstärka integrationsarbetet och att ansvaret för det strategiska integrations- och mottagningsarbetet tydligare kommer att ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Det är dock av stor vikt att avgränsa och tydliggöra ansvar, roll och uppdrag för den nya tjänsten, annars finns risk för otydliga gränsdragningar till bildningsförvaltningens uppdrag. Framförallt behöver det tydliggöras vad som avses med ledningsuppdraget för tjänsten. Förvaltningen anser att det finns stora vinster med att ytterligare samordna mottagningen av nyanlända. Omvärldsbevakning kring hur mottagningen av nyanlända organiseras i olika kommuner har skett och olika exempel beskrivs i tjänsteskrivelsen men kommenteras ej vidare i dokumentet. Bildningsförvaltningen vill föreslå att ett utvecklingsområde är att alla funktioner organiseras via en fysisk mötesplats. Juridiskt perspektiv Det är viktigt att tydliggöra hur ansvar och beslut fördelas mellan den nya tjänsten och bildningsförvaltningens personal för att undvika otydligheter så att frågor inte hamnar mellan stolar eller att effektiviteten minskar genom dubbelarbete. Verksamhetsområdet omgärdas av omfattande lagstiftning. Externa aktörer såsom arbetsförmedling och försäkringskassa är involverade. Därför krävs tydliga avgränsningar. Beslut måste fattas om vem som ingår i olika samverkansgrupper. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 103

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03-31 33 20 Blad Ekonomiskt perspektiv Det finns ingen redovisning av hur den nya tjänsten ska finansieras. Det finns inte heller en redovisning av den nuvarande kostnaden hos de olika förvaltningarna och om den kommer att förändras. I dagsläget sker en stor del av mottagningsarbetet inom bildningsförvaltningen och den Interkulturella enheten har under senaste läsåret haft förstärkt ledningsfunktionen via extra medel från integrationsfonden. Om denna finansiering försvinner kommer förvaltningen inte att kunna ansvara för delar av mottagningen. Ärendets handling Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkqvist förv.chef, Thamer Mohamad (S) och Inger Hult (FP). Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 104

105 105

106 106

107 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VIADIDAKTNÄMNDEN 2015-04-09 455 Dnr 2015:17-652 Handläggare: Anna-Lena Ramstedt Yttrande över remissen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Ordförandes beslut Viadidaktnämndens ordförande beslutar på Viadidaktnämndens vägnar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande som nämndens eget och översända yttrandet till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i remiss den 18 mars 2015 översänt utredningen för Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 10 april 2015. Förvaltningens synpunkter Viadidakt ställer sig positiva till förslaget att inrätta en kommunövergripande funktion som strategiskt arbetar med integrations- och motagnings frågorna. För Viadidakts del vore det önskvärt med likartad hantering kring frågans utförande mellan de båda kommunerna Katrineholm och Vingåker. Ärendets handlingar Remiss Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Förslag till yttrande över remissen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Gunilla Magnusson (S) Ordförande Viadidaktnämnden Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen Akt 107

Vår handläggare 108 YTTRANDE 1 (2) Datum Vår beteckning Anna-Lena Ramstedt 2015-03-24 VIAN/2015:17 Tf. förvaltningschef Ert datum Er beteckning Yttrande över remissen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i remiss den 18 mars 2015 översänt utredningen för Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 10 april 2015. I samband med att Kommunstyrelsen den 24 september 2014 behandlade ärendet Övergripande genomlysningen av Viadidakt, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. I övergripande plan med budget 2015-2016 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för samordning av flyktingmottagande. Dessa två olika uppdrag har resulterat i utredningen Integrations och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun. Sammanfattning av utredningen I utredningen beskrivs hur integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun är organiserat i dag. Viadidaktnämnden är Katrineholms och Vingåkers gemensamma nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarkand. Viadidakt utför integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer. Detta regleras i Katrineholms kommuns författningssamling, Nr 1.11, Reglemente för Viadidaktnämnden. Det är även fler nämnder som arbetar med integration på olika sätt i kommunen. Det är även fler nämnder som arbetar med mottagning inom kommunen. I dag finns inget kommunövergripande ledningsuppdrag kring integrationsfrågan i Katrineholms kommun, Det är flera olika nämnder som arbetar inom områdena. När det gäller integration har en undersökning av hur andra kommuner i landet arbetat med integration gjorts och en översyn av hur strategifunktioner ser ut i respektive kommun. Kommuner som ingått i undersökningen är: Härjedalen, Uddevalla, Trosa, Knivsta och Borlänge. I omvärldsbevakningen har en sammanfattning av SKL:s 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande vägts in. Utifrån resultatet kan utläsas att viktiga aspekter för ett framgångsrikt integrationsarbete i kommunerna är samarbete med andra aktörer, dialog med medborgarna samt aktiva och engagerade tjänstemän och politiker. De arbetsuppgifter som en integrationsstrateg/samordnare har omfattar bland annat att övervaka lagar och regler, informera politiken, kontakt med samverkanpartners exempelvis arbetsförmedling, näringsliv och migrationsverket. 108

109 Andra arbetsuppgifter kan vara omvärldsbevakning, hitta strategiska lösningar och inventera hur verksamheterna inom kommunen arbetar med integration. Ansvaret för att personer med uppehållstillstånd ska få ett bra mottagande i Sverige delas mellan kommuner, landsting och olika myndigheter. Resultatet utifrån omvärldsbevakningen visar på att flera kommuner har mottagandeverksamheter organiserade via en fysisk mötesplats, dit de nyanlända kan vända sig för att få service vad gäller bland annat information i olika områden, praktiskt stöd samt kartläggningar. I vissa av dessa mottagningsverksamheter ligger också ansvar för bland annat hantering av ekonomiskt bistånd och statsbidrag. Verksamheterna har ett nära samarbete med andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen, hälsovård och kommunens olika verksamheter. I kommuner där mottagandeverksamheten inte har organiserats via en fysisk mötesplats, ansvarar Arbetsförmedlingen för att nyanlända inom etableringen får kontakt med kommunens verksamheter för stöd. Utredningen föreslår att en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg, som arbetar strategiskt med frågorna, tillsättas. Införandet av en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, syftar till att skapa en tydligare organisation såväl internt som externt. Strategen föreslårs vara placerad på kommunledningsförvaltningen. Ärendets beredning Ärendet har beretts genom att företrädare inom förvaltningen fått lämna in synpunkter på utredningen. Förvaltningens synpunkter Viadidakt har tagit del av remissen Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun. Viadidakt ställer sig positiva till förslaget att inrätta en kommunövergripande funktion som strategiskt arbetar med integrations- och mottagnings frågorna. Viadidakt poängterar att det är av vikt att ansvarsfördelningen mellan strateg och förvaltning tydliggörs i det fortsatta arbetet. För Viadidakts del vore det önskvärt med en likartad hantering kring frågans utförande mellan de båda kommunerna Katrineholm och Vingåker. Viadidakt förslag till beslut Viadidaktnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom förvaltningens yttrande samt att vidaresända yttrandet till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Remiss Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun 109

~'~ _~_: `,~ Tr 1\atrineholms kommun SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 110 SAMMANTRÄDESPROiTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2015-04-09 29 10 Dnr 2015:44-652 Handläggare: Håkan Pettersson Yttrande över Integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar ställa sig bakom service- och teknikförvaltningens yttrande och vidaresänder detta till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen behandlade den 24 september 2014, 155, ärendet Övergripande genomlysning av Viadidakt. I samband med det ärendet, uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet ikommunen kan utvecklas. I Övergripande plan med budget 2015 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagandet. Uppdraget ska redovisas i apri12015. Utredningen om integrations- och mottagningsarbetet ikatrineholms kommun, är således ursprungligen två olika uppdrag som resulterat i en skrivelse. Ärendets handlingar Service- och teknikförvaltningens skrivelse, 2015-03-27 Integrations- och mottagningsarbetet ikatrineholms kommun Nämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Sten Holmgren (C), verksamhetsstrategen Håkan Pettersson..lusterandes sign ~~~~ (,'~ ~ Rdragsbestyrkande ',~- Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akten 110

111 111

112 112

~~~.~ 113 ~~~1tY111e1ZO11Z1S 1C0117117L1ri ~ 1 (3) Datum KULTUR- OCH TURISMN,4MNDEN 2015-04-10 Vår beteckning Vår handläggare Elin Selig Ert datum Er beteckning KS/2015:131-652 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-04- 1 3 Handi.nr. unr Hand1, Remissvar"Integration- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun" Kultur- och turismnämnden delar i huvudsak utredningens slutsats om att en integration- och mottagnings/mångfaldss~raleg tillsättas som ny funktion under kommunledningsförvalmingen. Dock hinns anledning au fundera över nå~~ra aspekter, vilka beskrivs först nedan. I ett avslutande stycke vill Kultur- och ~urismnämndcn komplettera med information om kulturens betydelse för integration. F~~rslagsvis tas denna aspekt på integrationsarbete med i framtida strategiskt arbete. Arbetsuppgifterna I lörslaget ska intebrations- och mottagnings-mångfaldsstrategen arbeta med strategiska frågor rörande dessa områden samt att Icda och samordna de samma. Arbelsuppgil'tcrna är omfattande vilket vi menar bör tas i boaktning i utlormandet av cn tjänstebeskrivning. Målgrupp I utredningens förslag nämns både mollagning, integration och månglald som målområden för en eventuellt framtida strateg. Det breda lokuset gör att målgruppen tör funktionen inte är självklar. Gäller funktionens service enbart nyanlända från land utanför EU/EES eller ska även nyanlända inom EU/EES inkluderas'? Vad gäller för de invånare som redan hor i Katrineholm som inte längre räknas som nyanlända men som, på grund av bristande integration, riskerar att hamna i "ett livslångt utanförskap"? Ska även dessa inkluderas i de tjänster som funktionen erbjuder? Om delta är taltet blir målgruppen betydligt större än de ca 150 400 individer som anges i utredningen. Beroende på hur Kommuneldningsförvalrningen ser på målguppen kan arbetsbelastningen sc olika ut. KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Besöksadress: Kulturhuset Ängeln, Djulögatan 27 Telefon: +46725607200 Telefax: 113 E-post: elin.selig@katrineholm.se Org.nummer 212000-0340

~T 114 ~~~~~~ I~~iti~ineholi~ls kommun \ z ~3~ Datum Vår beteckning KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 2015-04-10 Kulturens betydelse för integration EU skriver i ett pressmeddelande från 2010 om vikten av att integrera nya invånare i medlcrosslaterna och vilka konkurrensf~~rdelar en lyckad integration kan lå. 131and annat menar de att ''Åtgdrder frir att stärka det demokratiska deltagandet bör omfatta utbildning och ett system med montörer, all underlätta för invandrare att r~~sta i lokala val, all skapa lokala, regionala och nationella rådgivande organ, eller att uppmuntra företagande, kreativitet och innovation.'' Svensk scenkonst har tagit fram en utredning som beskriver värden och effekter av kultur. I denna menar de bland annat att kultur gör människor mer kreativa och benägna att "utmana traditionella lösningar" och att upplevelser och skapandet av kultur gör att människor lättare förflyttar sig mellan olika verksamhetsområden.' Något som bör ses som en nyckelkompetens tör att hygga konkurrenskraft i det framtida globala Europa. Detta stöds också i Kulturutredningen`` som tolkar Florida och menar alt "det mest framgångsrika samhället, dvs. det som har den bästa konkurrenskraften, är det som bäst lyckas mobilisera de kreativa förmågorna hos sina medlemmar."' I samma pressmeddelande som ovan lrån EU definieras också att en lyckad integration innebär "att invandrare får tillfälle att delta fullt ut i samhällslivet i sitt nya hemland. Det innebär att lära sig det språk som talas i del mottagande landet, Få tillgång till sysselsättning och utbildning och att ha socioekonomisk kapacitet att försörja sig själv, vitkel är avgörande faktorer fören lyckad integration."~ Ovanstående kan också härledas vidare till kulturens roll för individer. Svensk scenkonst menar också all kultur får oss att må bra genom att kul~uraktivitcter främjar hälsa genom att bland annat erbjuda delaktighet och inpytande i samhället. Men också genom att stimulera människor alt inse och utveckla sin egen kapacilet.~ Kultur stimulerar också inlärning och kan öka prestationsförmågan. Olika typer av kulturutövande ger olika effekter på inlärningsförmågan. Exempelvis gör musicerande att barns språkliga utveckling förbättras och bildkonst ökar barns kreativa förmåga. Framförallt gäller den ökade inlärningen barn men även vuxna. I en studie fick läkarstudenter en kompletterande konsthistoria-utbildning, vilket resulterade i att dc ökade sin förmåga i att ställa rätt diagnoser i silt läkarutövandc.~ Sist men inte minst menar utredningen alt ett levande kulturliv bidrar och stärker samhället genom att ~ liu~~.,-curo~~~i c_uira~id~pre~s-r~lc ise 1P-I 1,.911 s~_,i~~m, 2015-04-10 lily '~vw~+~,svei~skscenkonst.seimediai~ I X549,-?010-kulwreiu-warden-och-effekter.odf, 2015-04-1U htt~.~_~~~~ti,~overnm~nt.se!con~ent'1 ic(~,'06 ~4!I ~ ås4caead.~,?ol 5-04-10. sid 3~-99 ' h~~ ~~'~.~~w r~~erinc~n sc%shid~ 11?6fiia~ 13033?, 2015-p4-10 ~i~ '.~ w~r.regen'n~c n Sc_%contc m I c6; l? (13_;3!cb~ibf> ;9.~1. 201 ~-U4-10, sicl 61 `'hlt~.nro~a.euira id'~ess-rcle~se IP-II 911 s~~.htm,301~-04-10 htla ;~~,~y~c.s~cnskscenkonst..s~m~dia_~1~ti49%'_q1u-kullerens-~arel~n-och-tlte~~c1 F, 201 >-04-IO.sid 20-2~. ~ htt~. ~www s~~ensksrenkons~.5e/media%31 St,-1~)1201O-kulluren-warden-och_ePfekter. ~df,?015-04-10, sid 26-31 KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Besöksadress: Kulturhuset Ängeln, Djulögatan 27 Telefon: +46725607200 Telefax: E-post: elin.selig@katrineholm.se 114 Org.nummer 212000-0340

~ ~- - ~ 115 ~~~ltl'111~11011115 ~~0 171 111 11t1 ~ 3 (3) Datum KULTUR- OCH TURISMNP,MNDEN 2015-04-10 Vår beteckning "stärka demokrati, mångfald, integration och kommunikation; främja sammanhållning och motverka utanförskap; bygga upp och bredda samhällets identite~ och samhällsanda"`' Kultur- och turismnämnden ställe sig därför positiva till förslaget med att införa en integrations- och mottagnings/mångfaldsstrateg och också vill betona vikten av att inkludera kulturen i arbetet med integration då denna till sin natur är integrationsfrämjande. ULTU - O T RISMNÄMNU~N Cecilia Björk Ordförande httt~.% ~~'wn~.s~~enskscenkomt tic,-mede i, f_s~ayi?o~o-kulturens-v~uden-och-effekter.n~f, 201 ~-04-10, sid 34 KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Kulturhuset Ängeln, Djulögatan 27 Org.nummer 212000-0340 Telefon: +46725607200 Telefax: www.katrineholm.se E-post: elin.selig@katrineholm.se 115

116 Dnr KS/2015:130-044 Grundläggande principer för finansiering av IT Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till grundläggande principer för finansiering av IT inklusive uppgradering av Microsoftlicenser. Finansieringen tas i beaktande i budgetprocessen. Ärendebeskrivning Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015-2017 har kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bakgrunden är verksamheternas krav på flexibla IT-lösningar och en transparent prissättningsmodell. Sammanfattning av ärendet En översyn av kommunledningsförvaltningens nuvarande utbud av IT-administrativa tjänster och verktyg har genomförts i syfte att möta verksamheternas ökande krav på flexibilitet och en kostnadstransparent tjänstekatalog. Det särskilda uppdraget kommer från kommunfullmäktige som en del i Övergripande plan med budget 2015-2017, KF 2014-11-05. Vid översynen konstateras att dagens utbud av IT-verktyg är begränsat och den ekonomiska fördelningen gör det svårt för förvaltningarna att, vid behov, snabbt ställa om sin verksamhet genom minskning eller utbyte av IT-verktyg. Det saknas också utrymme för att bedriva löpande utveckling på IT-plattformen i syfte att öka effektiviteten i verksamheterna. Dagens tjänstekatalog är baserad på verksamheternas gamla behov av exempelvis stationära datorer. Verksamheternas behov har förändrats genom mer digitalisering av kärnverksamheten. I kommunledningsförvaltningens bedömning konstateras att det finns behov av en mer kostnadstransparent tjänstekatalog för att kommunen ska möta verksamheternas krav på flexibel organisation och trender som individualisering. En utvecklad tjänstekatalog bedöms underlätta för en verksamhet att justera sin IT-plattform utan att det påverkar andra verksamheters kostnader. Det finns också behov av att under kommande år uppgradera befintliga Microsoftlicenser samt ta ett samlat grepp kring utveckling på IT-plattformen för att inte hämma utvecklingen i verksamheterna. För att fortsatt kunna erbjuda en modern ITplattform, i syfte att effektivisera administrationen samt erbjuda rätt service till kommunmedborgarna, behöver IT-avdelningen utrymme i IT-ramen för utveckling. Ärendet har skickats ut på remiss till samtliga nämnder. 116

117 Kommunledningsförvaltningens bedömning Samtliga nämnder som inkommit med yttranden är positiva till en omfördelning av IT-ramen. Nämnderna vill dock poängtera det som anses extra viktigt att beakta samt ett förtydligande av kostnadsfördelningen efterfrågas. Svar till bildningsnämnden Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning kan ingen del av den föreslagna centrala IT-budgeten betraktas som läromedel. Kostnaderna som avses täckas av den centrala IT-budgeten är IT-infrastruktur såsom nätverk, servrar, licenser, konsult- och lönekostnader. Svar till vård- och omsorgsnämnden Fördelningen av IT-ramen blir helt kostnadsneutral, det vill säga att priser sänks med motsvarande grad som förvaltningarnas ramar enligt nedanstående fördelning. IT-avdelningens stöd till förvaltningen med förståelse för och kunskap om verksamhetens utvecklingsbehov säkerställs med ett gott samarbete och en bra dialog. Det är viktigt att förvaltningen arbetar med god framförhållning och en bra kravställning. Svar till viadidaktnämnden Möjlighet att köpa datorer istället för leasing har funnits sedan en längre tid tillbaka. Med föreslagen finansieringsmodell blir förfarandet enklare då ingen extra kostnad för den gemensamma IT-infrastrukturen behöver belasta förvaltningarna. Microsoft-licenserna avser licenser för operativsystem på servrar samt PC och är därför inte något hinder vid förvaltningens val av programvaror. IT-avdelningen arbetar för att ge förvaltningarna möjligt till specifika lösningar utanför kommunens standard men att det behöver ske i samordning. Svar till service- och tekniknämnden Fördelningen av IT-ramen blir helt kostnadsneutral, det vill säga att priser sänks med motsvarande grad som förvaltningarnas ramar enligt nedanstående fördelning. Ramfördelning utifrån förvaltningarnas IT-kostnader kvartal 1 2015 IT-kostnad Q1 2015 Till central ram Ny IT-kostnad BIF 1 157 655,19 kr 487 294,62 kr 670 360,58 kr KLF 189 266,80 kr 85 724,82 kr 103 541,97 kr KTF 82 849,10 kr 32 549,86 kr 50 299,25 kr SBF 106 987,93 kr 41 583,06 kr 65 404,86 kr SOC 151 328,70 kr 65 424,80 kr 85 903,90 kr STF 176 896,77 kr 71 446,82 kr 105 449,94 kr Via ADM 161 290,97 kr 71 282,17 kr 90 008,80 kr 117

118 Via EDU 138 010,00 kr 63 532,00 kr 74 478,00 kr VOF 534 723,78 kr 246 423,65 kr 288 300,13 kr ÖF 3 305,00 kr 1 581,00 kr 1 724,00 kr Totalt månad 2 702 314,24 kr 1 166 842,80 kr 1 535 471,44 kr Totalt år 32 427 770,89 kr 14 002 113,65 kr 18 425 657,24 kr Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-04-20 Delegationsprotokoll socialnämnden, 2015-04-09, 1 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2015-03-31, 32 Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2015-03-30, 13 Delegationsprotokoll viadidaktnämnden, 2015-04-09, 456 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2015-04-09 28 STN Yttrande över Grundläggande principer för finansiering av IT 2015-03-25 118

119 1 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-20 KS/2015:130-044 IT-avdelningen Vår handläggare Ulrika Westerberg Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Grundläggande principer för finansiering av IT Ärendebeskrivning Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015-2017 har kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bakgrunden är verksamheternas krav på flexibla IT-lösningar och en transparent prissättningsmodell. Sammanfattning av ärendet En översyn av kommunledningsförvaltningens nuvarande utbud av IT-administrativa tjänster och verktyg har genomförts i syfte att möta verksamheternas ökande krav på flexibilitet och en kostnadstransparent tjänstekatalog. Det särskilda uppdraget kommer från kommunfullmäktige som en del i Övergripande plan med budget 2015-2017, KF 2014-11-05. Vid översynen konstateras att dagens utbud av IT-verktyg är begränsat och den ekonomiska fördelningen gör det svårt för förvaltningarna att, vid behov, snabbt ställa om sin verksamhet genom minskning eller utbyte av IT-verktyg. Det saknas också utrymme för att bedriva löpande utveckling på IT-plattformen i syfte att öka effektiviteten i verksamheterna. Dagens tjänstekatalog är baserad på verksamheternas gamla behov av exempelvis stationära datorer. Verksamheternas behov har förändrats genom mer digitalisering av kärnverksamheten. I kommunledningsförvaltningens bedömning konstateras att det finns behov av en mer kostnadstransparent tjänstekatalog för att kommunen ska möta verksamheternas krav på flexibel organisation och trender som individualisering. En utvecklad tjänstekatalog bedöms underlätta för en verksamhet att justera sin IT-plattform utan att det påverkar andra verksamheters kostnader. Det finns också behov av att under kommande år uppgradera befintliga Microsoftlicenser samt ta ett samlat grepp kring utveckling på IT-plattformen för att inte hämma utvecklingen i verksamheterna. För att fortsatt kunna erbjuda en modern ITplattform, i syfte att effektivisera administrationen samt erbjuda rätt service till kommunmedborgarna, behöver IT-avdelningen utrymme i IT-ramen för utveckling. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 119

120 2 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-20 KS/2015:130-044 IT-avdelningen Inkomna yttranden Socialnämnden Socialnämnden anger i sitt yttrande att Socialförvaltningen är positivt inställd till förslaget Grundläggande principer för finansiering av IT. Socialnämnden gör bedömningen att den utveckling som IT-avdelningen skulle kunna bedriva med en omfördelad budgetram, skulle komma alla förvaltningar till nytta då de har en helhetssyn som saknas inom respektive verksamhet. Nämnden anser att IT-avdelningen besitter en spetskompetens inom IT som kan underlätta den tekniska utvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Bildningsnämnden Bildningsnämnden instämmer i att behoven av utveckling av IT-plattformen ökat de sista åren. Idag är IT-budgeten på bildningsförvaltningen fördelad i den interna skolpengen för att på så sätt ge rektorerna större rörelsefrihet när det gäller val av ITlösning. Med dagens tjänstekatalog blev detta dock inte resultatet då rektorerna har små möjligheter att byta ut befintlig IT-utrustning mot modernare och bättre anpassade lösningar då det skulle innebära inkomstbortfall för IT-avdelningen. För att kunna tillgodose elevernas behov måste en ny och mer flexibel tjänstekatalog komma till stånd. Bildningsnämnden bedömer dock att det finns risk att tjänstekatalogen blir mindre transparent i och med att olika typer av kostnader flyttas till en budgetram för ITavdelningen. Bildningsnämnden poängterar att om någon del av den centrala IT-ramen som föreslås på något sätt kan betraktas som läromedel och inte administration, så måste dessa delar enligt likabehandlingsprincipen även inräknas i bidraget till fristående utförare. Det behöver därför vara tydligt vilka delar av IT-kostnaderna som är att betrakta som administration och vilka delar som är att betrakta som läromedel då dessa hanteras olika i skolpengen. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ser i grunden positivt på förslaget till Grundläggande principer för finansiering av IT. Dock efterfrågas en ekonomisk plan för fördelningen. Vård- och omsorgsnämnden vill även poängtera att det är viktigt med ett tydligt och uttalat IT-stöd till förvaltningen med förståelse för och kunskap om verksamhetens utvecklingsbehov. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 120

121 3 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-20 KS/2015:130-044 IT-avdelningen Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden anser att principen om att IT-kostnaderna ska belasta de verksamheter där kostnaden uppstår i grunden är bra och ställer sig positiv till den förslagna justeringen av finansieringsmodellen. Viadidaktnämnden vill poängtera vikten av att i begränsad omfattning kunna köpa och äga hårdvara då modellen med enbart leasing av datorer ofta utgör ett problem vad gäller administration och finansieringen med EU-medel. Angående frågan om licensavtal för Microsoftprodukter vill Viadidaktnämnden lyfta att är det viktigt att verksamheten inte hindras av kommunens avtal eller avsaknad av avtal. Förvaltningen bör ges möjlighet till att köpa in och nyttja andra versioner av programvaror än de som är standard inom Katrineholms kommun Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ställer sig positiva till förslaget. Nämnden anser att kostnader för PC-arbetsplatser och annan IT-utrustning blir mer förutsägbara och logiska för förvaltningen, samtidigt som IT-avdelningen får större möjlighet att bedriva strategiskt utvecklingsarbete utifrån en i förväg känd budet. Service och tekniknämndens enda förbehåll är att förvaltningens nettokostnader för IT inte ska bli högre i samband med justringen. Ärendets beredning Förslag till grundläggande principer för finansiering av IT har upprättats på kommunledningsförvaltningen. Ärendet har översänts på remiss till berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningens bedömning Utifrån ovan inkomna yttranden är samtliga nämnder som inkommit med yttrande positiva till en omfördelning av IT-ramen. Nämnderna vill dock poängtera det som anses extra viktigt att beakta samt ett förtydligande av kostnadsfördelningen efterfrågas. Svar till bildningsnämnden Enligt kommunledningsförvaltningens bedömning kan ingen del av den föreslagna centrala IT-budgeten betraktas som läromedel. Kostnaderna som avses täckas av den centrala IT-budgeten är IT-infrastruktur såsom nätverk, servrar, licenser, konsult- och lönekostnader. Svar till vård- och omsorgsnämnden Fördelningen av IT-ramen blir helt kostnadsneutral, det vill säga att priser sänks med motsvarande grad som förvaltningarnas ramar enligt nedanstående fördelning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 121

122 4 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-20 KS/2015:130-044 IT-avdelningen IT-avdelningens stöd till förvaltningen med förståelse för och kunskap om verksamhetens utvecklingsbehov säkerställs med ett gott samarbete och en bra dialog. Det är viktigt att förvaltningen arbetar med god framförhållning och en bra kravställning. Svar till viadidaktnämnden Möjlighet att köpa datorer istället för leasing har funnits sedan en längre tid tillbaka. Med föreslagen finansieringsmodell blir förfarandet enklare då ingen extra kostnad för den gemensamma IT-infrastrukturen behöver belasta förvaltningarna. Microsoft-licenserna avser licenser för operativsystem på servrar samt PC och är därför inte något hinder vid förvaltningens val av programvaror. IT-avdelningen arbetar för att ge förvaltningarna möjligt till specifika lösningar utanför kommunens standard men att det behöver ske i samordning. Svar till service- och tekniknämnden Fördelningen av IT-ramen blir helt kostnadsneutral, det vill säga att priser sänks med motsvarande grad som förvaltningarnas ramar enligt nedanstående fördelning. Ramfördelning utifrån förvaltningarnas IT-kostnader kvartal 1 2015 IT-kostnad Q1 2015 Till central ram Ny IT-kostnad BIF 1 157 655,19 kr 487 294,62 kr 670 360,58 kr KLF 189 266,80 kr 85 724,82 kr 103 541,97 kr KTF 82 849,10 kr 32 549,86 kr 50 299,25 kr SBF 106 987,93 kr 41 583,06 kr 65 404,86 kr SOC 151 328,70 kr 65 424,80 kr 85 903,90 kr STF 176 896,77 kr 71 446,82 kr 105 449,94 kr Via ADM 161 290,97 kr 71 282,17 kr 90 008,80 kr Via EDU 138 010,00 kr 63 532,00 kr 74 478,00 kr VOF 534 723,78 kr 246 423,65 kr 288 300,13 kr ÖF 3 305,00 kr 1 581,00 kr 1 724,00 kr Totalt månad 2 702 314,24 kr 1 166 842,80 kr 1 535 471,44 kr Totalt år 32 427 770,89 kr 14 002 113,65 kr 18 425 657,24 kr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 122

123 5 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-20 KS/2015:130-044 IT-avdelningen Ärendets handlingar Delegationsprotokoll socialnämnden, 2015-04-09, 1 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2015-03-31, 32 Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2015-03-30, 13 Delegationsprotokoll viadidaktnämnden, 2015-04-09, 456 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2015-04-09 28 STN Yttrande över Grundläggande principer för finansiering av IT 2015-03-25 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 123

124 124

125 125

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03-31 32 17 Blad Dnr 2015:27, 044 Handläggare: Johanna Siverskog Yttrande över Grundläggande principer för finansiering av IT Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner bildningsförvaltningens yttrande och överlämnar till kommunstyrelsen. Bakgrund I Övergripande plan med budget 2015-2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag att yttra sig över rapporten grundläggande principer för finansiering av IT som tagits fram. Ärendet är översänt till samtliga nämnder för yttrande. Verksamhetsmässigt perspektiv Bildningsförvaltningen instämmer i att behoven av utveckling av IT-plattformen ökat de sista åren. Idag är IT en förutsättning för många av kommunens verksamheter och förvaltningarna arbetar allt mer med att utveckla verksamheterna med IT som stöd. IT börjar för exempelvis bildningsförvaltningens verksamhet bli lika självklart som tillgång till elektricitet, vatten och avlopp. Från 2015 är IT-budgeten hos bildningsförvaltningen fördelad i den interna skolpengen. Detta var tänkt att ge rektorerna större rörelsefrihet när det gäller val av den IT-lösning som de bäst passar deras elevers behov. Med dagens tjänstekatalog blev detta dock inte resultatet då rektorerna har små möjligheter att byta ut befintlig IT-utrustning mot modernare och bättre anpassade lösningar då detta skulle innebära inkomstbortfall för IT-kontoret. Ska bildningsförvaltningen kunna tillgodose elevernas behov måste en ny och mer flexibel tjänstekatalog komma till stånd. Bildningsförvaltningen bedömer att det kan finnas en risk i att tjänstekatalogen blir mindre transparent i och med att olika typer av kostnader finns i en budgetram för ITkontoret. En budgetram som alla förvaltningar indirekt bekostar. Dagens system kan på ett sätt upplevas som mer transparant utifrån att alla kostnader ligger ute i verksamheterna. Juridiskt perspektiv Om någon del av den centrala IT-ram som föreslås i rapporten på något sätt kan betraktas om läromedel och inte administration så måste dessa delar enligt likabehandlingsprincipen även inräknas i bidraget till våra fristående utförare. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 126

127 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN 2015-03-31 32 18 Blad Ekonomiskt perspektiv För bildningsförvaltningens del innebär en minskad budgetram avseende IT att skolpengen för främst förskola och grundskola men även gymnasieskola till viss del behöver justeras. Detta eftersom IT-kostnaderna ingår som en del i skolpengen. Det behöver vara tydligt vilka delar av IT-kostnaderna som är att betrakta som administration och vilka delar som är att betrakta som läromedel då dessa hanteras olika i skolpengen. Ärendets handling Grundläggande principer för finansiering av IT Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning Johanna Siverskog ekonom. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 127

128 128

129 129

130 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VIADIDAKTNÄMNDEN 2015-04-09 456 Dnr VIAN/2015:16-044 Handläggare: Robert Davidsson Yttrande om förslag till grundläggande principer för finansiering av IT Ordförandes beslut Viadidaktnämndens ordförande beslutar på Viadidaktnämndens vägnar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande som nämndens eget och översända yttrandet till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Viadidaktnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter till Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun om förslag på nya principer för finansiering av ITverksamheten. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Viadidakts kommunikationsstrateg i samråd med IKTsamordnaren. Utgångspunkt har varit Viadidakts IKT-policy och tidigare framförda ståndpunkter från förvaltningen om finansiering och kostnader för IT-verksamheten liksom frågor om leasingavtal, avtalslängder, verksamhetsnytta och licenser. Förvaltningens synpunkter Viadidaktnämnden anser att principen om att IT-kostnaderna ska belasta de verksamheter där kostnaden uppstår i grunden är bra och ställer sig positiv till den förslagna justeringen av finansieringsmodellen. Stor del av Viadidakts verksamheter har bedrivits i projektform med extern finansiering, ofta EU-medel. Erfarenhet av detta är att modellen med enbart leasing av datorer ofta utgör ett problem vad gäller administration och finansieringen med EU-medel. Därför vill Viadidakt poängtera vikten av att i begränsad omfattning även kunna köpa och äga hårdvara i förvaltningen. Nämnden betonar att innovation och utveckling av IT-miljön måste ha en tydlig verksamhetskoppling och att uppdragen initieras från förvaltningarna. IT-rådets spelar också en viktig roll för utveckling och förankring inför olika satsningar och bör därför beaktas i processen. Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till 130

131 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VIADIDAKTNÄMNDEN 2015-04-09 456 Angående frågan om licensavtal för Microsoftprodukter är det viktigt att bland annat utbildningsverksamheten, vissa arbetsmarknadsåtgärder samt projekt inte hindras av kommunens avtal eller avsaknad av avtal. Förvaltningen bör ges möjlighet till att köpa in och nyttja andra versioner av programvaror än de som är standard inom Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Grundläggande principer för finansiering av IT (KS/2015:130-044) Förslag till yttrande Grundläggande principer för finansiering av IT Gunilla Magnusson Ordförande Viadidaktnämnden Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen Akt 131

Vår handläggare YTTRANDE 1 (2) Datum Vår beteckning Robert Davidsson 2015-03-26 VIAN/2015:16 Kommunikationsstrateg Ert datum Er beteckning KS/2015:130-044 132 Yttrande om förslag till grundläggande principer för finansiering av IT Ärendebeskrivning Viadidaktnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter till Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun om förslag på grundläggande principer för finansiering av IT-verksamheten. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Viadidakts kommunikationsstrateg i samråd med IKTsamordnaren. Utgångspunkt har varit Viadidakts IKT-policy och tidigare framförda synpunkter från förvaltningen om finansiering och kostnader för ITverksamheten liksom frågor om leasingavtal, avtalslängder, verksamhetsnytta och licenser. Sammanfattning En översyn av kommunledningsförvaltningens nuvarande utbud av ITadministrativa tjänster och verktyg har genomförts i syfte att möta verksamheternas ökande krav på flexibilitet och en kostnadstransparent tjänstekatalog. Viadidaktnämnden ställer sig positiv till en justering av nuvarande finansieringsmodell. Nämnden betonar vikten av ett mer flexibelt och kostnadseffektivt system för att kunna öka eller minska antalet datorer under olika tider men också alternativ med att inom begränsad omfattning kunna köpa och äga viss hårdvara. Utveckling, innovation inom IKT-området liksom licensstandarder måste vara verksamhetsstyrda. Förvaltningens synpunkter Viadidaktnämnden anser att principen om att IT-kostnaderna ska belasta de verksamheter där kostnaden uppstår i grunden är bra och ställer sig positiv till den föreslagna justeringen av finansieringsmodellen. Bedömningen är att denna justering kan gynna datortätheten och flexibiliteten för elever och deltagare inom Viadidakts verksamheter. Då Viadidakts verksamheter är behovs- och efterfrågestyrda på ett sätt som ofta utgår från arbetsmarknadsläge och andra externa påverkansfaktorer (läroplaner, 132

133 projektmedel, uppdragsgivare och samverkansparter) finns behov av att snabbt kunna öka, minska eller på annat sätt förändra IKT-stödet. Därför är möjligheten att snabbt kunna öka eller minska antal datorer viktigt utan att bli bundna i långa eller kostsamma avtal för hårdvara eller licenser. Stor del av Viadidakts verksamheter har bedrivits i projektform med extern finansiering, ofta EU-medel. Erfarenhet av detta är att modellen med enbart leasing av datorer ofta utgör ett problem vad gäller administration och finansieringen med EU-medel. Därför vill Viadidakt poängtera vikten av att i begränsad omfattning även kunna köpa och äga hårdvara i förvaltningen. Nämnden betonar att innovation och utveckling av IT-miljön måste ha en tydlig verksamhetskoppling och att uppdragen initieras från förvaltningarna. IT-rådet spelar en viktig roll för utveckling och förankring inför olika satsningar och bör därför beaktas. Angående frågan om licensavtal för Microsoftprodukter är det viktigt att bland annat utbildningsverksamheten, vissa arbetsmarknadsåtgärder samt projekt inte hindras av kommunens avtal eller avsaknad av avtal. Förvaltningen måste kunna köpa in och nyttja andra versioner av programvaror än de som är standard inom Katrineholms kommun. Detta gäller inte minst för uppdragsverksamheten, utbildningar inom ramen för Campus Viadidakt (högre utbildning) samt utbildningar och verksamhet som bedrivs i och tillsammans med övriga delar inom Vingåkers kommun. Förslag till beslut Viadidaktnämnden föreslås att ställa sig bakom förvaltningens yttrande och översända det som sitt eget till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Grundläggande principer för finansiering av IT (KS/2015:130-044) 133

~, J 1\atrineholms kommun SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-04-09 28 9 Blad Dnr 2015:43-044 Handläggare: Håkan Pettersson Yttrande över Grundläggande principer för finansiering av IT Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar ställa sig bakom förvaltningens yttrande och översända till kommunstyrelsen. Arendebeskrivning I Övergripande plan med budget 2015-2017 har kommunstyrelsen Tuppdrag att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bakgrunden är verksamheternas krav på flexibla IT-lösningar och en transparent prissättningsmodell. Uppdraget ska redovisas senast i april 2015. Ärendets handlingar Service- och teknikförvaltningens skrivelse, 2015-03-25 Grundläggande principer för finansiering av IT Nämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S) och verksamhetsstrategen Håkan Pettersson. Justerandes sign Protokollsutdrag till i ~; ~~~ ` ~~- Kommunstyrel:;en, akten L Utdragsbestyrkande 134

135 135

136 136

137 Dnr KS/2015:159-041 Årsredovisning 2014 med revisionsberättelse för Vårdförbundet Sörmland Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för direktionen och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsrapport till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2014 tillsammans med revisionsrapport till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Förbundsdirektionen har vid sitt sammanträde den 20 mars 2015 godkänt årsredovisningen för förbundets verksamhet för året 2014. Vårdförbundet Sörmland uppvisar ett positivt resultat som uppgår till 1 044 000 kronor. I den bifogade årsredovisningen finns detaljerade uppgifter om förbundets verksamhet och ekonomiska förhållanden under det gångna året. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-04-08 Årsredovisning och bokslut för 2014 Vårdförbundet Sörmland, 2015-03-27 Revisionsberättelse för år 2014 Revisionsrapport: övergripande granskning av intern kontroll (PWC) Granskningsrapport: granskning av delårsrapport 2014 (PWC) Granskning av årsredovisning 2014 (PWC) 137

138 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-08 KS/2015:159-041 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 med revisionsberättelse för Vårdförbundet Sörmland Ärendebeskrivning Vårdförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2014 tillsammans med revisionsrapport till kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Förbundsdirektionen har vid sitt sammanträde den 20 mars 2015 godkänt årsredovisningen för förbundets verksamhet för året 2014. Vårdförbundet Sörmland uppvisar ett positivt resultat som uppgår till 1 044 000 kronor. I den bifogade årsredovisningen finns detaljerade uppgifter om förbundets verksamhet och ekonomiska förhållanden under det gångna året. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Vårdförbundet Sörmlands årsredovisning har granskats av dess revisorer. Revisorernas granskning har utförts i enlighet med enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet. Förbundsordningen och förbundets revisionsreglemente. Revisorerna gör följande bedömningar: Direktionen för Vårdförbundet Sörmland har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Räkenskaperna är i all väsentligt rättvisande. Direktonens interna kontroll bör dock utvecklas. Balanskravet för 2014 år uppfyllt. Direktionen har beslutat om mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Förbundets finansiella mål är uppnådda. Samtliga verksamhetsmål och ekonomiska mål har utvärderats i årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige i medlemskommunerna beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 138

139 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-08 KS/2015:159-041 Stab Kommunledningsförvaltningen har vid sin genomgång av Vårdförbundets Sörmlands årsredovisning för 2014 inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Förvaltningen instämmer i revisorernas bedömningar. Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för direktionen och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsrapport till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 139

140 2015-03-27 Till Kommunfullmäktige Årsredovisning och bokslut för 2014 - Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmlands förbundsdirektion har vid sammanträde 2015-03-20 godkänt bifogade årsredovisning och bokslut för förbundets verksamhet för år 2014. Årets resultat är positivt och uppgår till totalt 1 044 tkr. Det positiva resultatet beror till en stor del på att den förbundsgemensamma kostnaden är avsevärt lägre än förväntat. Väsentligt lägre pensionskostnader än beräknat samt en återbetalning från AFA Försäkring är främsta förklaringen till detta. Det externa patientintaget på Vårnäs behandlingshem om 4,5 patienter per vårddygn ska också framhållas som en starkt bidragande del till det stora överskottet, då det är den högsta beläggningen någonsin. Medlemskommunerna har nyttjat sina avtalade vårdplatser till 113 % inom det Öppna intaget, vilket medför ett lägre genomsnittspris per vårddygn än det som beräknats i budgeten. Vid jämförelse med vårddygnspriset för en extern patient är detta ca 650 kronor billigare. Det positiva ekonomiska utfallet uppgår till drygt 600 tkr för primärbehandlingen på Vårnäs. Det samlade ekonomiska resultatet på Vårnäs behandlingshem som även inkluderar halvvägshusen för kvinnor och män uppgår till ca 760 tkr inklusive avskrivningar. Även övriga verksamheter inom förbundet - familjerådgivning och upphandlingsverksamhet - visar positiva ekonomiska utfall, såväl som projektet HVB Ung. Soliditeten är 77 % vilket är något lägre för 2014 jämfört med föregående år. Årets verksamhetsintäkter består av anslag från huvudmännen för köpt verksamhet med 17,2 Mkr (16,9 Mkr) samt av vårdavgifter från andra intressenter och övriga intäkter med 7,4 Mkr (5,9 Mkr). 140

141 Tre ägarmöten har genomförts på Vårnäs under mars, april och oktober, där samtliga företrädare för de fyra medlemskommunerna deltog. Vid de två mötena under våren diskuterades bl a budgetförutsättningarna för 2015 och då särskilt ett finansieringsförslag med utökad anslagsram för det Öppna intaget på Vårnäs. Vid ägarmötet i oktober beslutades att en HVB-verksamhet för unga startas under det första kvartalet 2015. Eskilstuna och Strängnäs kommuner erlägger anslag för 2015 och 2016. Resterande finansiering sker genom försäljning av behandlingsplatser till övriga medlemskommuner, andra kommuner och uppdragsgivare. Fr o m 2014 tillämpas avgiftsbeläggning vid mernyttjande av vårdplatser inom det öppna intaget på Vårnäs och parsamtal vid familjerådgivningen, som överstiger den budgeterade grunden. Vårdförbundet och Vårnäs behandlingshem deltog i januari 2014 vid en utbildningsdag för landstingsfullmäktiges ledamöter med information om förbundet och om behandlingen på Vårnäs behandlingshem. Förbundet uppskattar att dess medlemmar i allt högre utsträckning ser Vårdförbundet Sörmland som en samarbetspartner, när det är aktuellt att utveckla vård- och behandlingsinsatser för nya målgrupper. Den nya verksamheten HVB Ung är ett utmärkt exempel på utvecklingsarbete i nära samverkan som nu sker mellan företrädare från Vårdförbundet/Vårnäs samt representanter för medlemskommunerna. Förbundsdirektionen ser med stor tillförsikt fram mot det nya verksamhetsåret, där dialogen med Er som medlemskommuner är avgörande för den fortsatta utvecklingen av förbundet och dess nuvarande samt framtida verksamhetsområden. För ytterligare upplysningar om förbundets verksamhet och ekonomi hänvisar vi till bifogad årsredovisning. För Vårdförbundet Sörmland Birgitta Hagdahl förbundschef /Lennart Svensson adm chef 141

142 Vinter på Vårnäs V Å R D F Ö R B U N D E T S Ö R M L A N D Org nr. 222 000 0323 142

143 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDES KOMMENTARER 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 Uppdrag och verksamhet 4 Handlingsplan/Vision 5 Värdegrund 5 Mål, service- och kvalitet samt särskilda uppdrag och aktiviteter 5 Omvärldsanalys 5 Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret 7 Intern kontroll 8 Personal 10 Anställda inom verksamheterna 10 Sjukfrånvaroredovisning 10 Kompetensutveckling 11 Arbetsmiljö 13 Rehabiliteringsarbetets utveckling 13 Förebyggande personalhälsovård 14 Framtid 14 Ekonomi 15 God ekonomisk hushållning 15 Årets resultat Balanskrav 15 16 Upplysning om pensionförpliktelse och ansvarsförbindelse 16 Driftredovisning 17 Verksamhetsmått 19 Investeringsredovisning 20 RÄKENSKAPER 21 Resultaträkning 21 Balansräkning 22 Kassaflödesrapport 23 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport 24 Allmänna redovisningsprinciper 27 Sex år i sammandrag 28 REDOVISNING AV VERKSAMHETERNA 29 Förbundsgemensamt - förbundsdirektion och vårdförbundets kansli 29 Uppföljning av inriktningsmål 29 Uppföljning av miljömål 31 Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 28 Vårnäs behandlingshem 32 Kvalitetsutveckling 33 Uppföljning av inriktningsmål 34 Öppet intag 2014 - utfall/budget - diagram samt mernyttjande 35 Vårddygn per månad - öppet intag och externa placeringar - diagram 36 Uppföljning av verksamhetsmål 37 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 38 Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 39 Upphandling 41 Uppföljning av mål 42 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 44 Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 45 Familjerådgivning 46 Utåtriktad verksamhet 46 Uppföljning av verksamhetsmål 47 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 48 Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 48 Besöksstatistik 49 Projekt HVB Ung 52 FÖRKLARINGAR OCH BEGREPP 54 Vad är ett kommunalförbund - Politisk organisation 54 143 2

144 ORDFÖRANDES KOMMENTARER 2014 har varit ett spännande och fruktbärande år i Vårdförbundets historia. Ett långsiktigt avtal tecknades 2013 med landstinget om deras insatser i avgiftningen på Vårnäs. Det innebar dels en stabil finansiering av de medicinska insatserna på sjukavdelningen. Men också att tre landstingsledamöter adjungerades till Vårdförbundets direktion, vilket visat sig mycket värdefullt. Landstingspolitikerna har bidragit med sina erfarenheter i våra samtal och också hjälpt till med kontakter och tips inför olika beslut. Arbetet i direktionen har med detta berikats, samtidigt som olika beslutsprocesser effektiviserats. Under året har också beslut att starta en ny verksamhet i Vårdförbundets regi fattats av medlemskommunerna - HVB Ung. Verksamheten avser behandling av ungdomar och unga vuxna med beroendeproblematik och den har byggts upp efter modell Vårnäs, med starkt samarbete mellan placerande kommun och behandlingshemmet, förhållandevis korta vårdtider på institution, möjligheter till växelvård och intag på akuta sviktplatser. Allt detta i syfte att bygga upp en kvalificerad behandling för yngre, med hög effektivitet och låga totalkostnader. Verksamheten kommer att starta våren 2015. Eskilstuna och Strängnäs kommuner har genom fasta anslag abonnerat på 80% av platserna. Övriga 20% säljs på den öppna marknaden. Trycket på primärbehandlingen på Vårnäs har varit stort under året. Dels har medlemskommunerna utnyttjat närmare 900 vårddagar mer än vad man betalat för enligt avtalet, dels har antalet platser som sålts på den öppna marknaden ökat väsentligt. Personalen vid Vårnäs har samtidigt på ett utmärkt sätt klarat av det ökade trycket. Ekonomiskt går verksamheten vid Vårnäs med ett betydande överskott 2014. För familjerådgivningen har frågan om lokaler i Katrineholm fått en tillfredsställande lösning genom ombyggnad och förbättringar i befintliga lokaler. Lösningen med en ny chef på halvtid, som också ingår i förbundets ledningsgrupp, har också visat sig falla ut väl. Verksamheten i sin helhet har i övrigt fortlöpt med sedvanlig hög kvalitet. Upphandlingsverksamheten har också fortsatt enligt planerna. Nya avtal har tecknats angående Konsulentstödd familjehemsvård samt Skyddat boende (tecknats för första gången). Ny upphandling av HVB verksamhet för barn och unga har också påbörjats. Ekonomiskt gör verksamheten också ett av sina bästa resultat någonsin, med ett överskott på drygt 1 mkr. Alla verksamheter har bidragit till detta. 2014 var också det sista året på mandatperioden. Det innebär att flera direktionsledamöter avslutade sina uppdrag i Vårdförbundet. Till dem vill vi rikta ett varmt tack. Ett särskilt stort tack ska också ges Björn Andersson (m), som nu lämnat Vårdförbundet efter åtta år i förbundets ledning, varav de senaste fyra åren som vice ordförande. Björn har med sin breda erfarenhet och förtrogenhet inte minst med förhållandena i Vingåkers kommun, gjort stora insatser och kommit att betyda mycket för den positiva utveckling som skett i förbundet under åren som gått. Tack Björn! Torgerd Jansson ordförande 144 3

145 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppdrag och verksamhet Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fyra av sörmlandskommunerna som medlemmar. I förbundsordningens ändamålsparagraf anges förbundets uppdrag som är att svara för gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område omfattande hem för vård och boende (HVB-hem) och/eller öppenvårdsformer, att svara för familjerådgivning och att genomföra viss upphandling som avser vård- och behandlingstjänster för individ- och familjeomsorgens behov. Därav följer de i förbundsordningen nedanstående formulerade uppgifterna som ligger till grund för verksamheten och eventuella tillkommande verksamheter inom Vårdförbundet Sörmland. - ansvara för driften av Vårnäs behandlingshem enligt Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram omfattande abstinensbehandling, primärbehandling, förlängd behandling samt individuellt anpassad eftervård - verka för att samordna vårdkedjor mellan förbundet och olika aktörer - på uppdrag av medlemskommunerna genomföra viss upphandling och teckna ramavtal med vårdgivare för socialtjänstens behov avseende vuxna, barn/tonåringar och familjer - ansvara för familjerådgivningen för Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner. I familjerådgivningen ingår att bearbeta och förebygga kriser i familjer genom rådgivande insatser i öppna former och genom informations- och utbildningsinsatser - bevaka omvärldsförändringar som påverkar verksamhetsområdet Vård och omsorg samt ha en öppenhet för att i samverkan med medlemskommunerna uppta nya verksamheter inom förbundet med denna inriktning Ett exempel på det senare är den HVB-verksamhet för unga personer med missbruk, som är beslutad och startar sin verksamhet i förbundets regi under våren 2015. Det är förbundsmedlemmarnas förtroendevalda i förbundets beslutande församling som har att förverkliga ändamålet och ambitionerna med förbundet. Den beslutande församlingen inom Vårdförbundet Sörmland består av en förbundsdirektion, där varje medlemskommun representeras av en ordinarie ledamot samt en ersättare. Ledamöter till förbundsdirektionen utses av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Därutöver är landstinget fr o m 2014 representerad med tre insynsråd utan beslutsrätt, i enlighet med avtal som träffats mellan vårdförbundet och landstinget. Direktionen har under verksamhetsåret haft sju sammanträden och tre ägarmöten. 145 4

146 Handlingsplan / Vision Med stödjande ägare/medlemmar som grund vara en offensiv aktör i Sörmland inom verksamhetsområdet Vård och behandling. Det offensiva aktörsskapet säkerställs bl a genom en aktiv bevakning av omvärldsförändringar som kan påverka verksamheten. Verksamheten utvecklas och anpassas med beaktande av omvärldsförändringar, ägar- och länsintressen samt aktuell forskning inom området. Värdegrund Vi vill säkerställa att alla boende i medlemskommunerna, med en beroendeproblematik avseende alkohol/droger alternativt relationsproblem inom familjen, får tillgång till lättillgänglig och effektiv vård och behandling. Vi vill över tid trygga dessa verksamhetsområden genom en långsiktig stabil finansiering, som bygger på samfinansiering mellan flera huvudmän. Verksamheten bedrivs med hänsynstagande till och utifrån övertygelsen om människans ansvar för sin och andras sociala situation och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten präglas av respekt för individens självbestämmanderätt och integritet samt tro på varje individs förmåga att själv göra sitt/sina livsval. Mål, kvalitet -och service samt särskilda uppdrag och aktiviteter I verksamhetsplanen för 2014 anges mål, kvalitets- och servicemått samt särskilda uppdrag och aktiviteter som beslutats av förbundsdirektionen. Målen och kvalitets-/servicemåtten ska vara vägledande för verksamheten. Hur förbundet lyckats uppfylla dessa under verksamhetsåret redovisas i förvaltningsberättelsen för respektive verksamhet. Omvärldsanalys Den verksamhet som Vårdförbundet Sörmland ansvarar för åt medlemskommunerna kännetecknas av lättillgänglighet. De rådgivande/behandlande insatserna bygger på att hjälpa människor att hitta sina egna resurser för att kunna påverka sina liv i en för dem gynnsam riktning. De professionella hjälpinsatser Vårdförbundet Sörmland erbjuder både på Vårnäs behandlingshem och inom Familjerådgivningen syftar i stor utsträckning till att erbjuda människor verktyg för hur detta skall gå till. Verksamheterna kännetecknas av personal med mycket god kompetens inom respektive område - såväl utbildningsmässigt som erfarenhetsmässigt. Kännetecknande för förbundets verksamhetsområden är samverkan mellan såväl medlemskommuner och med övriga sörmlandskommuner samt med landstinget i Sörmland. Samverkan med landsting och icke medlemskommuner regleras genom avtal med förbundet. Under verksamhetsåret har samverkan med medlemskommunerna intensifierats främst med anledning av projektering av en ny verksamhet - HVB Gläntan - som Vårdförbundet kommer vara huvudman för. Samverkan har skett under hela projekteringstiden och fortgår. Även samverkan med Landstinget har skett när det gäller verksamhetens utformning. 146 5

147 Medlemskommunerna som var initiativtagare till den nya verksamheten, utifrån upplevelsen av ökade behov av behandlingsplatser för målgruppen unga vuxna, har även varit aktiva i planeringen av det nya HVB-hemmet. Verksamheten kommer att svara för en tidsbegränsad del av en längre behandlingsinsats, där samverkan mellan placerande kommun och HVB Gläntan kommer vara av central betydelse. Den samverkansprocess som lett fram till öppnandet av HVB Gläntan har inneburit ett tätare samarbete mellan medlemskommunerna och VFS. Detta har medverkat till att medlemskommunerna i större utsträckning ser de verksamhetsområden som VFS är huvudman för, som en del i sin egen verksamhet. Det har även framstått som tydligare vilka fördelar som finns med att samverka kring viss verksamhet. Vi hoppas och tror att detta i framtiden kan leda till att idéer om fler verksamhetsområden i Vårdförbundets regi tar form, vilket vore en gynnsam utveckling för förbundet. Under verksamhetsåret har ett par externa kommuner visat intresse för främst verksamheten med Öppet Intag till behandling på Vårnäs behandlingshem. De har erbjudits informationsinsatser från såväl förbundet som från Vårnäs behandlingshem och detta kan förhoppningsvis leda till eventuellt framtida medlemskap i förbundet. Förbundet skulle få en tryggare bas att stå på med fler medlemskommuner, så dessa kontakter känns positiva inför framtiden. När det gäller vården av människor med missbruksproblem ser vi att den ökade användningen av s k nätdroger fortsätter och nya preparat dyker ständigt upp. De vanligaste - under namn som Spice, MDPV och 3mkk - förefaller vara oberäkneliga i sina symptom och abstinensen är ofta mer kraftfull än för traditionella droger. Tillgängligheten förefaller vara stor, då handeln till stora delar sker utan någon form av kontroll och insyn på internet. Under verksamhetsåret beräknas mer än 50 % av de inskrivna patienterna på Vårnäs ha använt eller prövat nätdroger, vilket ställer nya krav på exempelvis drogtester och medicinsk abstinensbehandling. Kompetensutveckling kommer vara nödvändigt inom detta område. Familjerådgivningen startade för drygt 50 år sedan för att ge stöd till föräldrar i skapandet av en så trygg uppväxtmiljö som möjligt för barn. Det är även i framtiden viktigt att möta detta behov genom att vara en lättillgänglig verksamhet. Framtidens familjebildningar kommer att vara mer komplexa. Paren har en mer mångkulturell sammansättning och olika religioner kan rymmas i en och samma familj. Mer än hälften av alla relationer kan komma att upplösas, där barn från olika familjer ska bo på två eller flera ställen - ibland tillsammans med syskon och/eller tillsammans med andra barn och vuxna. För att kunna följa en allt mer komplicerad och snabb samhällsutveckling krävs att familjerådgivarna är uppdaterade om vad som händer i samhället. Allt fler använder internet och sociala medier för att skaffa sig information och för att få den hjälp som behövs i olika frågor. Därför krävs det att familjerådgivningen når ut, och kommer in i så tidigt skede som möjligt när behov av stöd och rådgivning uppstår, samt kontinuerligt utvecklar det förebyggande arbetet. Det senare kan exempelvis ske genom medverkan i föräldrautbildning, i utveckling av hemsidan och i användandet av sociala medier. En annan del i det förebyggande arbetet är samverkan med närliggande vårdgivare och utbildning av föräldrar i de omställningsprocesser som par ställs inför när man skaffar barn, separerar, bildar nya familjer eller hanterar egna och andras barn. Familjerådgivningens roll i framtiden blir att erbjuda en trygg plats för par, där man i lugn och ro kan ta sig tid att diskutera svåra och livsavgörande frågor. Detta kan komma att bli mer aktuellt än någonsin, då uppmärksamheten i vardagen alltmer störs av telefoner, datorer, TV m m redan från tidig ålder. 147 6

148 Att samtala med varandra har i vissa fall blivit en bristvara, vilket kan komma att ha en påverkan i relationen för kommande generationer. Verksamheten med upphandlingstjänster enligt LOU sker i samverkan med en samrådsgrupp, där representanter från samtliga deltagande kommuner ingår. Gruppen definierar behov av vård/behandling för vissa målgrupper och gruppen är även delaktig i att formulera krav och servicenivåer för kommande vårdgivare inför en ny upphandling. Intresset från kommunernas sida när det gäller upphandling av vård och behandling upplevs ha ökat under senare år, liksom kunskapen om att följa de ramavtal som tecknats. Detta leder till att förbundets resurser för upphandlingsverksamheten kan framstå som alltför knappa i framtiden och behov av utökning har diskuterats. Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret Tre ägarmöten har genomförts på Vårnäs under mars, april och oktober, där företrädare för de fyra medlemskommunerna samtliga deltog. Vid de två mötena under våren diskuterades bl a budgetförutsättningarna för 2015 och då särskilt ett finansieringsförslag med utökad anslagsram för det Öppna intaget på Vårnäs. Förslaget till budgetramar för 2015 godkändes av ägarna vid aprilmötet där förbundet också redovisade verksamhet och ekonomi från det föregående året, samt beslutade om att tillsätta en projektledare för det fortsatta utredningsarbetet avseende en HVB-verksamhet för unga. Beslut fattades också om att familjerådgivningen fortsättningsvis ej skall behandlas som en enhet med särskild redovisning enligt förbundsordningens 15. Förbundsordningen kommer i denna del att ändras under 2015. Utifrån ett tidigare ägaruppdrag med Strängnäs kommun som initiativtagare informerade förbundschefen om att Eskilstuna och Vingåkers kommuner meddelat, att de ej har behov av att utöka upphandlingsuppdraget till att även omfatta personer inom LSS-området och socialpsykiatrin. Katrineholms kommun har senare avböjt medverkan i en eventuell upphandling av LSS då de ej har detta behov. Vid ägarmötet i oktober beslutades att en HVB-verksamhet för unga ska startas upp under det första kvartalet 2015. Eskilstuna och Strängnäs kommuner erlägger anslag för 2015 och 2016. Resterande finansiering sker genom försäljning av behandlingsplatser till övriga medlemskommuner, andra kommuner och uppdragsgivare. Fr o m 2014 tillämpas avgiftsbeläggning vid mernyttjande av vårdplatser inom det öppna intaget på Vårnäs och parsamtal vid familjerådgivningen, som överstiger den budgeterade grunden. Se vidare sidorna 35 och 50. Direktionens arbetsgrupp träffade politiker och tjänstemän från medlemskommunerna den 10 januari för att diskutera behov av HVB-verksamhet för målgruppen unga vuxna. Mötet utmynnade i att fortsätta arbetet med förstudien i samverkan med kommunerna Eskilstuna och Strängnäs, samt att förstudien i sin helhet skulle presenteras vid kommande ägarmöte. Vårdförbundet och Vårnäs behandlingshem deltog den 24 januari 2014 vid en utbildningsdag för Landstingsfullmäktiges ledamöter med information om förbundet och om behandlingen på Vårnäs behandlingshem. Medverkade gjorde ordföranden, verksamhetschefen, programledaren och förbundschefen. 148 7

149 Studiebesök från Katrineholms kommun med socialchefen samt socialnämndens ordförande ägde rum i april 2014, då främst den nyligen tillträdda socialchefen fick information om VFS och om Vårnäs behandlingshem. En ombyggnad av fastighetens reningsanläggning planeras att utföras under det första halvåret 2015. Bakgrunden är att samhällsbyggnadsnämnden i Vingåkers kommun, efter genomförd tillsyn, förelagt förbundet en åtgärdsplan i 11 punkter för att förbättra anläggningen. Kostnaden för ombyggnads- och förbättringsåtgärderna uppgår till 488 tkr, som finansieras genom ett tillägg i 2015 års investeringsplan med en avskrivningstid om 20 år. Medlen tas från det budgeterade överskottet. Ny hemsida Förbundet har med hjälp av en konsult arbetat med utvecklingen av en ny hemsida. Arbetet som pågått under en längre tid är ett viktigt led i marknadsföringen av förbundet och dess verksamheter. Hemsidan kommer fortsättningsvis att innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. Avtal med Telia om fibernät I slutet av året har förbundet träffat avtal med Telia om en fast fiberanslutning - Telia ProLane - för att utveckla och säkerställa It- och telekommunikationen. Arbetet med denna fiberlösning planeras vara klar under maj månad 2015. Intern kontroll Ansvaret för den interna kontrollen anges i kommunalagens kapitel 6, 7, där förbundet skall se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Den interna kontrollens syften är att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm efterlevs att verksamhetens kvalitet upprätthålls Vårdförbundet förmedlar information om ekonomi och verksamhet till sina ägare/ medlemskommuner tre gånger om året i årsredovisning, delårsrapport och tertialrapport. I årsredovisningen sker en uppföljning av de finansiella målen och av de verksamhetsmål som angivits i verksamhetsplanen. Verksamhetens mål och andra väsentliga måttbegrepp och nyckeltal följs upp och kommenteras med avseende på hur de uppfylls. I delårsrapporten görs uppföljning av de finansiella målen och vissa av verksamhetsmålen. Dokumenterade rutiner för den ekonomiska redovisningen har upprättats. Varje månad görs en avstämning av bokföringen som även utgör en kontroll av att den ekonomiska redovisningen är korrekt och rättvisande för den aktuella delen av året. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria tillämpas. Dokumentation om avvikelser och tillbud görs både av medicinsk personal och behandlingspersonal, som överlämnas till verksamhetschefen, som i sin tur beslutar om åtgärder samt rapporterar till direktionen. Apoteket genomför årligen en kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen enligt SOSFS 2001:17, vilken ligger till grund för förbättringar inom området. 149 8

150 Manual för rådgivarnas behandlingsarbete på Vårnäs finns och den programansvariges ansvarsområde är bl a att se till att denna följs i behandlingsarbetet. Samtliga patienter, som fullföljer sin behandling, ombeds besvara en enkätundersökning om hur de upplevt vistelsen på behandlingshemmet. Resultaten följs upp i rådgivargruppen. Regelbundna kvalitetsmätningar i form av enkäter genomförs även vid familjerådgivningen samt i upphandlingsverksamheten. Under 2014 har familjerådgivningen ej utfört någon kvalitetsmätning. Se uppföljning av verksamhetsmål. Ett kvalitetsarbete pågår inom Vårdförbundet, som den interna kontrollen är en del av, med syfte att verksamheten ska ha en dokumenterad kvalitet som har förtroende från omvärlden. Dokumenterade rutiner för verksamhetens internkontroll ska utarbetas inom denna arbetsprocess. En interkontrollplan med angivelser om vilka processer/rutiner som ska granskas har upprättats för 2013/2014. Uppföljning av denna har utförts och rapporterats till direktionen i slutet av året. I början av 2015 har PWC granskat uppföljningen av internkontrollplanen som redovisats i särskild revisionsrapport under februari/mars. En internkontrollplan för 2015 har upprättats och beslutats av förbundsdirektionen under september. Planen omfattar nio punkter inom områdena kvalitetsledningssystem, arkivering, miljö samt verksamhetsrelaterade uppföljningar. 150 9

151 Personal Vid verksamhetsårets slut var 29 personer tillsvidareanställda inom Vårdförbundet Sörmland. En av dessa var projektanställd sedan augusti, men tillsvidareanställdes från nyåret. Dessutom var två personer visstidsanställda samt sju personer timanställda. De timanställda - en läkare 10-15 % av heltid, två chaufförer samt tre behovsvikarier på rådgivarsidan har arbetat hela verksamhetsåret. De tre rådgivarvikarierna har tidigare varit anställda på Vårnäs, men är numera pensionärer. En timanställd har vid hög arbetsbelastning och frånvaro hjälpt till inom fastighetsområdet och vaktmästeriet. Verksamhet Antal årsanställda Upphandling 0,55 Familjerådgivning 4,70 Vårnäs behandlingshem 20,45 Vårdförbundets kansli 1,80 Projekt HVB Ung 1,00 Summa 28,50 Av 29 anställda personer vid Vårdförbundet är 10 män och 19 kvinnor. Medelåldern för samtliga anställda i Vårdförbundet är 49,4 år (2013: 51,3 år). Vid familjerådgivningen är medelåldern 53,8 år (2013: 54,8 år), medan den på Vårnäs är 46,7 år (2013: 49,3 år). En läkare har varit knuten till Vårnäs under hela verksamhetsåret på konsultbasis, 10-15 % av en heltid. En konsult har varit knuten till upphandlingsverksamheten under hela året. Det är låg personalomsättning i båda arbetsgrupperna. Vårdförbundet eftersträvar en jämn könsfördelning, både i personalgruppen på Vårnäs och vid familjerådgivningen. Sjukfrånvaroredovisning mm 2014 2013 De anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, timmar 56 046 58 047 Total sjukfrånvaro, timmar 4 228 4 570 Total sjukfrånvaro i % 8% 8% Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron 50% 48% Kvinnornas sammanlagda arbetstid, timmar 36 515 36 114 Total sjukfrånvaro för kvinnor, timmar 3 565 3 371 Kvinnornas sjukfrånvaro i procent 10% 9% Männens sammanlagda arbetstid, timmar 19 531 21 933 Total sjukfrånvaro för män, timmar 663 1 200 Männens sjukfrånvaro i procent 3% 5% Uppgift om sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskilda individer. 151 10

152 Den ordinarie arbetstiden räknat i antal timmar är 2 011 timmar färre än 2013. Den totala sjukfrånvaron har ett något högre timtal jämfört med 2013, men den totala sjukfrånvaron i % av total arbetstid ligger på samma nivå som 2013. Sju personer (två kvinnor och fem män) har ingen sjukskrivning under 2014. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat med 2 % sedan 2013 och det är främst kvinnorna som står för ökningen. En kvinna har varit sjukskriven hela året och det är osäkert om hon återkommer i arbete. Tre kvinnor har varit sjukskrivna på deltid under delar av året. Bland de deltidssjukskrivna kvinnorna har en avgått med pension, en återgått på heltid i arbete och för en pågår fortfarande rehabilitering. Ingen man har sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer. En annan bidragande orsak till att den totala sjukfrånvaron är fortsatt relativt hög är att ett fåtal personal haft flera sjukskrivningsperioder under året, som dock var och en understigit 60 dagar. Sjukskrivningsperioderna har bland annat varit föranledda av personliga kriser, där rehabiliteringsinsatser via företagshälsovård genomförts. Därutöver av influensaliknande sjukdomstillstånd, där landstinget ansvarat för rehabiliteringen. Diskussioner har förts om personalgruppen på Vårnäs, utifrån att beläggningen under 2014 varit ovanligt hög och belastningen därmed ökat på personalen. När några ur personalgruppen får sjukdomar, som medför bortavaro från arbetsplatsen, ökar trycket ytterligare för den personal som är kvar. Vikarier tas in i form av tidigare anställda, som sedan flera år gått i pension. Arbete pågår med att rekrytera nya vikarier inför framtiden. De insatser som arbetsgivaren gör för att anställda, under och efter en rehabilitering, skall kunna återgå till arbetet sker främst genom anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider för att exempelvis möjliggöra deltidsarbete den första tiden. Även arbetsträning förekommer i samverkan med Försäkringskassan. Kompetensutveckling Vårdförbundet - kansli och ledning Ekonomi- och kansliassistenten har deltagit på en HR-dag anordnad av KFS i Stockholm i april. Förbundschefen är ledamot i KFS branschråd och deltog i branschrådsmöte under maj månad i Stockholm. I samband med detta genomfördes studiebesök på verksamhet för ensamkommande flyktingbarn samt familjebehandling, vilka Vårljus är huvudman för. Adminsitrativ chef har deltagit på ekonomimässan Kommek i Malmö under två dagar i augusti. Kansliets båda assistenter har deltagit i grundkurs om Personuppgiftslagen, som anordnades av Datainspektionen i Stockholm under november. 152 11

153 Vårnäs Rådgivare och sjuksköterskor har cirka en gång per månad löpande handledning av extern handledare. Handledaren har utbildning i psykoterapi- steg1 - och systemteoretisk handledarutbildning på högskolenivå, samt 12-stegsutbildning och en lösningsfokuserad bas- och ledarskapsutbildning. En rådgivare har under verksamhetsåret genomgått GSK:s utbildning 12-stegsprogrammets lärprocesser, som ledde fram till certifiering och ytterligare en rådgivare beräknas påbörja sin utbildning under våren 2015. Målsättningen är att samtlig behandlingspersonal (rådgivare) skall genomgå denna utbildning. Under hösten har en rådgivare fullföljt en KBT-utbildning, steg 1. Ansvarig MAS-sjuksköterska har genomgått utbildning i Medicinrättslig grundkurs för MAS. Sjuksköterskorna har genomgått endagsutbildning om nätdroger. Två rådgivare har deltagit på en föreläsning i Norrköping - Craig Nakken - som handlade om Missbruk i familjen - hur missbruket och missbrukaren påverkar familj och vänner. Verksamhetschef och kansliassistent har deltagit på DOK-konferensen i Växjö under tre dagar i november. Konferensen som arrangeras av IKM - Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård - innehåller föreläsningar inom området missbruks- och beroendevård. Verksamhetschef och projektledare har deltagit i konferens om Nationella riktlinjer i Stockholm. Verksamhetschefen har genomgått en sex dagars chefsutbildning i KFS:s regi. Flertalet av medarbetarna på Vårnäs har genomgått endagsutbildning i Hot och Våld. Upphandling Förbundschefen har deltagit i en utbildningsdag arrangerad av KFS angående Lagen om offentlig upphandling. Vidare deltog förbundschefen i en tvådagarsutbildning arrangerad av SIPU under rubriken Tydliga förfrågningsunderlag och effektiv kravställning. Familjerådgivning Personalgruppen har extern handledning regelbundet, som också är den huvudsakliga kompetensutvecklingen. Handledaren har existensiell inriktning. En utbildningsdag har genomförts kring temat att arbeta utifrån ett existentialistiskt perspektiv. Två familjerådgivare har genomgått en internetbaserad sexologiutbildning som omfattar 7,5 poäng. Hela personalgruppen har deltagit i en utbildningsdag kring temat hur vi påverkas av att arbeta med relationsproblem. Tre i gruppen har deltagit i tre studiedagar anordnade av Kommunala familjerådgivare. En familjerådgivare går steg 2-utbildning i Systemisk Familjeterapi vid universitetet i Linköping. Utbildningen är klar i slutet av 2016. 153 12

154 Arbetsmiljö Administrative chefen är genom delegation ansvarig för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förbundet. Arbetsmiljöansvaret på respektive arbetsplats åvilar den verksamhetsansvarige chefen. Arbetsmiljögruppen bestående av huvudskyddsombud och tre skyddsombud med den administrative chefen som sammankallande inrättades i oktober 2006, bl a för att utforma en struktur och ett innehåll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Efter samverkan med de fackliga organisationerna togs i början av året beslut om att avveckla arbetsmiljögruppen. Den bedömning som låg till grund för beslutet var att det systematiska arbetsmiljöarbetet, sedan arbetsmiljögruppens startade, funnit sina former och sin struktur i de aktiviteter som genomförts med en återkommande regelbundenhet. Arbetsmiljöfrågornas forum kommer fortsättningsvis att vara i samverkansgruppen dit skyddsombuden vid två permanenta tillfällen per år inbjuds till möten - ett under våren och ett under hösten. Varje enskilt skyddsombud kan därutöver anmäla arbetsmiljöfrågor, som är generella, för överläggning vid annat mötestillfälle i samverkansgruppen. Arbetsmiljögruppens sista möte genomfördes i februari 2014. En arbetsmiljörond med inriktning mot den fysiska arbetsmiljön har genomförts på Vårnäs under juni 2014. Personalutbildning i Hot om våld har genomförts på Vårnäs och vid familjerådgivningen under hösten. Utbildningsanordnare var Viadidakt i Katrineholm. En medarbetarenkät om arbetsmiljön har genomförts i slutet av året. Redovisning av sammanställningar planeras ske i samverkansgruppen och på APT vid Vårnäs och familjerådgivningen i början av 2015. Rehabiliteringsarbetets utveckling Vårdförbundet Sörmland har avtal om företagshälsovård för sina anställda. De tjänster som förbundet använt under verksamhetsåret är individinriktade och tidsbegränsade, exempelvis psykologsamtal vid ett visst antal tillfällen. Målsättningen är att personal som drabbas av personliga kriser, alternativt allmänt försämrat hälsotillstånd, snabbt skall få inledande hjälp. I dessa inledande behandlingar får även arbetsgivaren en återkoppling från företagshälsovården huruvida problematiken är att betrakta som arbetsrelaterad. Under verksamhetsåret har ingen ohälsa bedömts som arbetsrelaterad. Om behov av stöd kvarstår efter de inledande kontakterna, görs individuella planeringar för eventuellt fortsatt stöd från arbetsgivaren, alternativt fortsatt hjälp genom den ordinarie sjukvården. Övriga rehabiliteringsinsatser som genomförts under verksamhetsåret är att personer efter sjukdomstillstånd, som ett led i rehabiliteringen, till att börja med återkommit till arbetet på deltid. Arbetsgivaren har medverkat till att göra återgången till arbetet så fri från yttre stress som möjligt. Arbetsprövning är också en rehabiliteringsinsats som pågått under verksamhetsåret. Vårdförbundets personalpolicy är att ha regelbunden kontakt med de personer som på grund av sjukdom inte kommer till arbetsplatsen. Kontakten sker genom återkommande telefonsamtal samt besök. De medarbetare som är långvarigt sjukskrivna bjuds alltid in att delta vid olika former av sammankomster för personalen. 154 13

155 Förebyggande personalhälsovård Personalen inom Vårdförbundet Sörmland har tillgång till en friskvårdspeng om 1 500 kronor per år och anställd, att användas utifrån individuella önskemål och behov och i enlighet med Skatteverkets rekommendationer. Majoriteten av personalen använder friskvårdspengen till olika aktiviteter såsom besök på badhus, massage samt som delbetalning av årskort vid gym eller liknande. Arbetsmiljögruppen genomför vartannat år en arbetsmiljöenkät bland personalen, vars resultat utgör ett viktigt underlag för ledningen i bedömningen av behov och vid beslut om generella insatser gällande förebyggande personalhälsovård. Under verksamhetsåret har en enkätundersökning genomförts. För all personal som arbetar i människovårdande yrken, är regelbunden handledning av professionell handledare ett mycket viktigt inslag i det förebyggande personalhälsovårdsarbetet. De yrkesgrupper som arbetar med behandlande insatser har regelbunden handledning som ett obligatoriskt inslag i sitt arbete. Framtid Vårdförbundet har formulerat sin värdegrund och vision i verksamhetsplanen som äger giltighet för den närmaste framtiden. Tillsammans är dessa en grund för utvecklingstankar och idéer inför framtiden. Vid de kommunbesök, som direktionens arbetsgrupp tillsammans med ledande tjänstmän gör regelbundet, uttrycktes under 2013 önskemål från en medlemskommun om att undersöka förutsättningar att samverka kring HVB-verksamhet för ungdomar. En grupp utsågs på ägarmötet med uppdrag att utföra en förstudie i frågan. Vid ägarmötet på våren 2014 beslutades att tillsätta en projektledare för att arbeta fram ett förslag på HVB-verksamhet för målgruppen unga vuxna. Vid ägarmöte i oktober beslutades om att starta upp verksamheten under 2015 och detta arbete pågår med beräknad uppstart april/maj 2015. Samverkan kring HVB-verksamheten finns såväl med medlemskommuner som med landstinget. Arbetet med att locka fler kommuner att bli medlemmar i Vårdförbundet Sörmland pågår och kontakter samt informationer om förbundet och Vårnäs har förekommit. Dessa kontakter sker såväl på tjänstemannanivå, som på politisk nivå. Målsättningen är att VFS på sikt skall få fler medlemskommuner, vilket skulle stärka förbundets ställning i framtiden. Utvecklandet av ett väl fungerande kvalitetsledningssystem fortsätter i första hand inom verksamheten vid Vårnäs och HVB Gläntan. Målsättningen är att kvalitetsfrågor skall stå i fokus och vara en källa till löpande förbättringar i verksamheten. På sikt kommer detta utvecklingsarbete genomsyra all verksamhet inom Vårdförbundet. Marknadsföring som syftar till försäljning av externa behandlingsplatser på Vårnäs har gett resultat genom att allt fler behandlingsplatser använts av externa kommuner. Vårnäs har i dagsläget ett femtontal ramavtal, varav en del omfattar flera kommuner. Under verksamhetsåret har beläggningen på Vårnäs varit högre än tidigare år och det är främst de externa patienterna som ökat i tillströmning. Se vidare under avsnittet Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret, sidan 7. 155 14

156 Ekonomi God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska mål för god ekonomisk hushållning formuleras och utvärderas i samband med årsredovisning och delårsrapport. Under respektive verksamhetsavsnitt finns ett avsnitt om Uppföljning av mål/ eller verksamhetsmål och i verksamhetsplanen har även formulerats hur vissa av dessa mål anknyter till en god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelse innebär även att kriteriet för en god ekonomisk hushållning är uppfyllt. Se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Vårdförbundets finansiella mål är att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen, samt att det egna kapitalet under planperioden (2014-2016) i genomsnitt skall uppgå till lägst ca 11,5 Mkr. Verksamhetsårets positiva resultat om 1 044 tkr innebär att det första resultatmålet har uppfyllts. Det egna kapitalet uppgår vid verksamhetsårets slut till 12 133 tkr, vilket innebär att den treåriga (2014-2016) planperiodens genomsnittliga mål om lägst ca 11,5 Mkr är uppfyllt för det redovisade året. Därutöver uppnås redan nu strävansmålet att det egna kapitalet i slutet av planperioden (2016) skall uppgå till ca 12 Mkr. Motiven för de uppställda finansiella målen är att kunna göra reinvesteringar i fastigheterna samt att skaffa en tillräcklig marginal för särskilda händelser. Exempel på det senare är att kunna finansiera pensionskostnader som beror på oförutsedda premieökningar i pensionsåtagandet. Ett annat exempel är den ombyggnad av fastighetens reningsverk som mot vite påkallats att genomföras - under första halvåret 2015 - till en kostnad om ca 0,5 Mkr. Utvecklingsprocessen med att utforma tydligare verksamhets- och kvalitetsmål, som även har samband med begreppet god ekonomisk hushållning, planeras fortsätta bl a inom den pågående kvalitetsprocessen som har grund i ISO-9000 modellen. Det är viktigt att framhålla att verksamheten kan vara svår att följa upp avseende god ekonomisk hushållning, med avgränsning till förbundet eller en enskild medlemskommun, då den ur samhällsperspektiv kan framstå som otvedtydigt positiv i detta hänseende. Missbruksproblematiken kan exempelvis inte avgränsas inom snäva kommungränser då den berör hela samhällslivet. Årets resultat Vårdförbundet redovisar ett positivt årsresultat inklusive finansiella poster med 1 044 tkr. Verksamhetens resultat före finansnetto uppgår till 996 tkr. Årets verksamhetsintäkter består av anslag från huvudmännen med 17,8 Mkr (16,9 Mkr) samt av vårdavgifter och övriga intäkter med 7,4 Mkr (5,9 Mkr). Den totala intäkten på ca 25,2 Mkr är endast ca 300 tkr mindre än den budgeterade (25,5 Mkr). Den totala kostnaden som redovisas för verksamheterna inklusive avskrivningar uppgår till 24,2 Mkr, vilket är ca 1 Mkr mindre än de kostnader som är upptagna i budgeten. Avskrivningar har gjorts med ca 830 tkr. Årets positiva verksamhetsresultat på 1 044 tkr avviker från budgeterat resultat (+ 368 tkr) med 676 tkr. 156 15

157 Den sammanlagda anslagsnivån från medlemskommuner och landsting har ökat med 0,8 Mkr jämfört med föregående år, varav ca 0,3 Mkr är projektanslag för vidareutredning av HVB Ung. Den externa efterfrågan av behandlingsplatser på Vårnäs behandlingshem visar en stor ökning med 1,6 patient per vårddygn jämfört med föregående år, och uppgår till 4,5 patienter per vårddygn. Även den förlängda behandlingen för kvinnor och män har en ökad patientbeläggning, från 6,0 patienter per vårddygn föregående år till 6,4 patienter per vårdygn i år. Intäkten från avgifter har ökat med ca 1,4 Mkr vid jämförelse med föregående verksamhetsåret. Trots detta är de sammanlagda vårdavgifterna ca 0,9 Mkr mindre jämfört med budgeten vilket beror på, att det externa patientintaget på Vårnäs underskrider planeringstalet i budgeten motsvarande 0,5 patienter per vårddygn, att patientbeläggningen på halvvägshusen varit 0,6 patienter per vårddygn lägre än budgeten och att familjerådgivningen genomfört färre samtal än det som planerats i budgeten. Vårdförbundets verksamhetsresultat påverkas även av att AFA försäkring - kollektivavtalade försäkringar - har återbetalt beslutad premieåterbetalning för avtalssjukförsäkringar samt avgiftsbefrielseförsäkring som avser åren 2005 och 2006. Premieåterbetalningen som utbetalats i slutet av året uppgår till ca 270 tkr. Årets positiva resultat innebär att kommunallagens grundläggande krav om ekonomisk balans är uppfyllt. Balanskrav Balanskravsutredning Not 2014-12-31 2013-12-31 Redovisat resultat enligt resultaträkning 3 1 044-669 Avgår realisationsvinster mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL 4 4 1 044-669 Upplysning om pensionsförpliktelse och ansvarsförbindelse Enligt rekommendation nr 17 av Rådet för Kommunal Redovisning - RKR - ska upplysning lämnas om pensionsförpliktelse. Vårdförbundet Sörmland har fr o m 2009-01-01 tecknat en tjänstepensionsförsäkring genom särskilt avtal med KPA Pension, som gäller för anställda medarbetare vars anställning upphört före år 1998. Pensionsförpliktelsen är därigenom tryggad med denna försäkring. Premiens omfattning i pensionsförpliktelsen, som är konstant under åren, uppgår till ca 5,7 Mkr och förvaltas inom en kollektiv överskottsfond hos KPA Pension. Vid försäkringstillfället kunde förmånen för fem individer ej fastställas då de ännu ej uppnått pensionsåldern. Dessa personers förmåner måste därför skuldföras och omfattas då heller inte av försäkringen. Pensionsskulden för dessa personer, som numera består av fyra individer, redovisas som en ansvarsförbindelse som vid årsskiftet uppgår till 1 677 tkr. Under året har KPA återbetalat premier för ansvarsförbindelsen med ca 150 tkr inklusive löneskatt. En avsättning om 86 tkr (ca 107 tkr inklusive löneskatt) och som ej ingår i ansvarsförbindelsen i bokslutet 2014, avser en tidigare medarbetare vars anställning upphörde 1998-03-31, d v s tre månader efter brytpunkten för PA-KL. 157 16

158 För anställda efter 1998 gäller pensionsavtalen (PA-KFS) för anställda födda tidigare än 1954 och PA-KFS09 för anställda födda 1954 och senare. För anställda som lyder under avtalet PA-KFS betalar Vårdförbundet en årlig premie per anställd till försäkringsföretaget SPP. Anställda som lyder under avtalet PA-KFS09 erbjuds att göra ett självständigt val av pensionsbolag för placering av avtalspremien, som administreras av Pensionsvalet. Dessa premier betalas in löpande av Vårdförbundet till Pensionsvalet. Årets kostnader för pensionspremier och löneskatt för avtalen PA-KFS och PA-KFS09 uppgår till 1 172 tkr inklusive löneskatt, vilket är en minskning med 13,6 % jämfört med föregående år (år 2013-1 356 tkr). Kostnadsminskningen från 2013 till 2014 med ca 180 tkr inklusive löneskatt beror främst på avtalet PA-KFS, som omfattas av så kallade förmånsbestämda pensioner där förbundet har avtal med pensionsföretaget SPP. Kostnaden blev ca 315 tkr mindre än föregående år på grund av pensionsavgångar. Årets totala pensionskostnader inkluderande premieregleringen med KPA Pension uppgår till 1 224 tkr (1 352 tkr). Förbundet har inga visstidsförordnanden eller förtroendevalda med rätt till visstidspension. Ytterligare information om det ekonomiska verksamhetsutfallet för 2014 visas i nedanstående driftredovisning. Driftredovisning (tkr) Förbundsgemensamt - De förbundsgemensamma kostnaderna omfattar kostnader för förbundsdirektion, ledning, revision, administration samt pensionsavgifter för samtliga anställda inom förbundet. Dessa fördelas till verksamheterna med nyckeltal som har respektive kostnadsandel i budgeten som grund. Kostnaderna under året uppgår till 2 953 tkr, vilket är 806 tkr mindre än de budgeterade på 3 759 tkr. Verksamheter Intäkter Kostnader Nettoresultat Budget Avvikelse Redovisat resultat 2013 Familjerådgivning 3 984-3 824 + 160 + 119 0 Vårnäs primärbehandling 17 290-16 683 + 607 + 143-994 Halvvägshus kvinnor/män 2 971-2 815 + 156 + 134 + 292 Upphandling 675-609 + 66 + 64 + 32 HVB Ung 315-308 + 7 + 7 - S:a verksamheter 25 235-24 239 + 996 + 467-670 Finansiering 61-13 + 48 + 8 + 1 S:a inkl finansiering 25 296-24 252 + 1 044 + 475-669 Familjerådgivningen - Årets resultat är positivt med 160 tkr. Den förbundsgemensamma kostnaden är 127 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. Behandlingsverksamheten vid Vårnäs - omfattande avgiftning, primärbehandling samt förlängd behandling för både kvinnor och män redovisar tillsammans ett ekonomiskt driftöverskott med ca 760 tkr inklusive avskrivningar. Den redovisade intäkten för de externt sålda platserna på primärbehandlingen vid Vårnäs, är ca 500 tkr lägre än den beräknade i budgeten, beroende på att beläggningen varit 0,5 patienter per vårddygn lägre än planerat. 158 17

159 Intäkten för de externt sålda platserna är dock 1 085 tkr större än föregående år. En externt placerad patient motsvarar ca 745 tkr för helåret. Patienter inom det Öppna intaget, som finansieras av anslag från medlemskommunerna, uppgick till 82 % av det totala antalet vårddygn på primärbehandlingen. Under året har patientbeläggningen inom det Öppna intaget varit 113 % (107 % - 2013) jämfört med planeringen i budgeten. För de 869 vårddygn som överstiger planeringstalet i budgeten har medlemskommunerna (Eskilstuna, Katrineholm, Vingåker) erlagt 160 kronor per vårddygn för mernyttjandet (139 tkr). Den förbundsgemensamma kostnaden på primärbehandlingen är 505 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. Halvvägshusen för kvinnor och män redovisar ett driftöverskott med ca 150 tkr. Intäkten av avgifter är ca 150 tkr mindre än i budgeten. Den genomsnittliga patientbeläggningen under året uppgick till 6,4 patienter per vårddygn vilket är 0,6 patienter lägre än planeringstalet i budgeten. Den förbundsgemensamma kostnaden är 154 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. Vårnäs - fastighetsunderhåll enligt plan 2014 Ytrenovering av stora entrén och trappan mellan våningsplanen i huvudbyggnaden har utförts. Den senare åtgärden har tillkommit. Den planerade ytrenoveringen av tidningsrummet har utgått ur underhållsplanen. Fönsterbyte i huvudbyggnadens kopieringsrum och ytrenovering av föreläsningssalarna har utförts. Planerade ramper (3) vid entréerna till boendebyggnaden planeras att anläggas under våren 2015. Fasadmålning av snickeriet har uppskjutits till 2015. Utbyte av garageport har utgått. Eventuellt dörrbyte i reningsverket kommer att ske i samband med andra förbättringsåtgärder av anläggningen under första halvåret 2015. Löpande fastighetsunderhåll Ytrenovering av fem kontorsrum har utförts, men redovisas istället som löpande underhåll då kostnaden understiger ett basbelopp. Detsamma gäller för renovering av duschutrymmen och toaletter på Snobben, som ligger ovanför sjukavdelningen. Ytrenovering av kopieringsrum har utförts i egen regi. Underhåll av kostsammare slag redovisas som investeringar. Se särskild investeringsredovisning enligt nedanstående. Upphandlingsverksamheten - redovisar ett positivt resultat med 66 tkr. Den förbundsgemensamma kostnaden är 19 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. 159 18

160 Verksamhetsmått Vårnäs behandlingshem Kostnad (anslag) per invånare och år i de medlemskommuner som anslagsfinansierar Vårnäs behandlingshem. (Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Vingåker) 59:30 kronor per invånare (58:15 för 2013) Upphandlingsverksamhet Kostnad (anslag/avgift) per invånare i de medlemskommuner och kommuner som finansierar upphandlingsverksamheten. (Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa, Vingåker) 2:07 kronor per invånare (2:40 för 2013) Familjerådgivning Kostnad (anslag) per invånare och år i de medlemskommuner som anslagsfinansierar familjerådgivningen. (Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Vingåker) 19:80 kronor per invånare (19:39 för 2013) 160 19

161 Investeringsredovisning (tkr) Projekt Budget Redovisning Differens Handikappramp, huvudbyggnaden 0 72-72 Möbler, tidningsrummet och lilla matsalen 0 106-106 Dränering grund, sjukavdelningens husbyggnad 200 72 + 128 Byte av fönster - huvudbyggnaden 120 139-19 Renovering av duschutrymmen/toaletter (2) - Snobben 100 0 + 100 Renovering av kontorsrum (5) - huvudbyggnaden 100 0 + 100 Sängar och madrasser - annexet för patientboenden 50 0 + 50 Varmluftsugn, stor modell - köket 100 132-32 Sandspridare, vikplog, frontlyft mm till traktor 30 81-51 Elskåp 0 41-41 Summa 700 643 57 Ovan redovisas årets planerade investeringar i anläggningen som budgeterats till 700 tkr. Tre objekt har fullföljts enligt plan i ovan redovisad investeringsplan. Följande tre objekt har lagts till planen under året; Handikapprampen vid huvudentrén ingick i investeringsplanen för 2013 (30 tkr) men anlades i början av 2014. Anskaffning av möbler till tidningsrummet och lilla matsalen. Ett nytt och säkrare elskåp med överspänningsskydd har anskaffats efter åsknedslag sommaren 2013. Följande tre objekt har flyttats från investeringsplanen, vilka var och en understiger ett basbelopp; En mindre omfattande renovering av duschutrymmen och toaletter på Snobben har utförts och redovisats som löpande underhåll. Även renovering av fem kontorsrum har utförts, som också redovisas som löpande underhåll. Anskaffning av sängar och madrasser till annexet för patientboenden redovisas som en driftkostnad. Vikplog och frontlyft har inköpts till traktorn i slutet av året. Objektet är upptaget i 2015 års investeringsplan med 45 tkr. Investeringar i anläggningen och inventarier för 2013 var 668 tkr. För vidare information avseende förbundets ekonomi under verksamhetsåret hänvisas till den ekonomiska redovisningen med noter. 161 20

162 RÄKENSKAPER Resultaträkning (tkr) Not 2014-01-01 2014-12-31 2013-01-01 2013-12-31 Verksamhetens intäkter 1 7 452 5 979 Verksamhetens kostnader 1-23 407-22 863 Avskrivningar 4-831 - 749 Verksamhetens nettokostnader - 16 786-17 633 *Anslag för köpt verksamhet 2 17 782 16 963 Finansiella intäkter 61 83 Finansiella kostnader - 13-82 Årets resultat 3 1 044-669 Kommentar: * Anslag betalas av förbundets medlemskommuner för köp av patientplatser inom primärbehandlingen på Vårnäs, för familjerådgivning och för upphandling av ramavtal inom vård- och omsorgsområdet. Därutöver redovisas för året 315 tkr i projektanslag för HVB Ung. Landstinget betalar enligt avtal ett årligt anslag - som är indexerat med LPIK exkl läkemedel som beräkningsgrund - för introduktionsavdelningens avgiftningsverksamhet på Vårnäs. För 2014 uppgår anslaget till 2 054 tkr. 162 21

163 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2014-12-31 2013-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 4 6 397 6 586 Finansiella anläggningstillgångar 5 1 534 1 513 Summa anläggningstillgångar 7 931 8 099 Omsättningstillgångar Förråd 30 39 Kortfristiga fordringar 6 1 673 5 913 Likvida medel 7 1 178 776 *Kortfristiga placeringar 5 000 3 455 Summa omsättningstillgångar 7 881 10 183 SUMMA TILLGÅNGAR 15 812 18 282 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 8 12 133 11 089 - därav årets resultat 1 044-669 Avsättningar 9 107 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 10 Leverantörsskulder 1 394 1 274 Övriga kortfristiga skulder 2 178 5 919 Summa kortfristiga skulder 3 572 7 193 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 15 812 18 282 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser 11 Pensionsförpliktelse 1 677 1 619 Löneskatt på pensionsförpliktelse 407 393 Leasingåtaganden 190 331 Summa 2 274 2 343 163 22

164 Kassaflödesrapport (tkr) Not 2014 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 1 044-669 Justering för av- och nedskrivningar 4 831 749 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 107 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 982 80 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 6 4 240-4 689 Ökning/minskning av förråd och varulager 9 11 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 10-3 620 4 321 Medel från den löpande verksamheten 629-357 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar 4 * - 643-668 Investering i finansiella tillgångar 5-21 3 144 Medel från investeringsverksamheten - 664 2 476 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 1 947 2 199 Likvida medel vid årets början 4 231 2 032 Likvida medel vid årets slut (inkl kortfristiga placeringar) 7 6 178 4 231 * Installationskostnaden för objekt 81 i Anläggningslistan om ca 12 tkr har tagits upp tillsammans med inventarieköpet för 2014. Installationen har utförts i början av 2015 och redovisas därför ej i investeringsredovisningen för 2014. 164 23

165 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport (tkr) Samtliga belopp redovisas i tkr om ej annat anges Not 1 Verksamhetens intäkter 2014 2013 Vårdavgifter * 6 550 5 100 Övriga intäkter ** 902 * 879 7 452 5 979 Verksamhetens kostnader Personalkostnader *** 17 205 ** 16 976 Lokalkostnader (inkl fastigheten) **** 1 633 *** 1 365 Leasingkostnader 550 544 Verksamhetskostnader 4 019 3 978 23 407 22 863 * Vårdavgifter omfattar fr o m 2014 avgifter för mernyttjande av behandlingsplatser inom det Öppna intaget och samtal vid familjerådgivningen (143 tkr). *** Personalkostnader för 2014 påverkas positivt av en återbetalning för kollektivförsäkringar (AFA) med 270 tkr. Därutöver har KPA Pension återbetalat premier på 120 tkr (ca 150 tkr inkl löneskatt), för tjänstepensionsförsäkringen som avser anställda inom förbundet före 1998. **** I posten lokalkostnader ingår samtliga driftkostnader för fastigheten Vårnäs (Gäringstorp). ** Övriga intäkter (specifikation) 2014 (kr) 2013 (kr) Försäljning, kiosk 376 736 341 240 Avgift Upphandling - Flen, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Trosa 296 000 287 018 Måltidsersättning, personal 124 178 121 535 Vattenavgifter 29 743 38 146 Ersättning från försäkring m a a skador mm vid åsknedslag 3 690 26 388 Arrendeavgift, mark 3 500 7 000 Arrendeavgift, jakt 7 200 5 400 Oppunda häradsallmänning vägsamfällighet 3 000 2 400 Handledning, FamR (Flens kommun) 50 460 26 460 Hyresintäkter, FamR 2 000 650 Övrigt 1 296 711 Återbetald moms (Ludvika) 4 336 21 924 Summa 902 139 878 872 Not 2 2014 2013 Anslag från medlemskommuner 15 728 14 963 Anslagen omfattar även projektanslag för HVB Ung. Kommun Anslag 2014 (tkr) Anslag 2013 (tkr) Eskilstuna 8 966 8 514 Katrineholm 2 956 2 827 Strängnäs 3 004 2 853 Vingåker 802 769 Anslag från landstinget 2 054 2 000 17 782 16 963 165 24

166 Not 3 Redovisat resultat enligt RR 2014 2013 1 044-669 Verksamhetens resultat före finansiella poster: 996 tkr Not 4 Mark, byggnader och lokaler 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 13 761 13 127 Årets Anskaffningar 322 633 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 083 13 760 Ingående ackumulerade avskrivningar - 7 664-6 989 Årets avskrivningar - 752-675 Utgående ackumulerade avskrivningar - 8 416-7 664 Utgående planenligt restvärde 5 667 6 096 Inventarier 2013 Ingående anskaffningsvärde 988 953 Årets Anskaffningar 319 35 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 307 988 Ingående ackumulerade avskrivningar - 499-424 Årets avskrivningar - 78-74 Utgående ackumulerade avskrivningar - 577-498 Utgående planenligt restvärde 730 490 Summa Materiella anläggningstillgångar 6 397 6 586 Not 5 Finansiella anläggningstillgångar 2014 2013 Andelar i Mellanskog 1 534 1 513 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 534 1 513 Not 6 Kortfristiga fordringar 2014 2013 Kundfordringar 736 4 897 Övriga kortfristiga fordringar 937 1 016 Förråd 30 38 Summa 1 703 5 951 Not 7 Likvida medel 2014 2013 Kassa 28 11 Postgiro 1 146 745 Bank 4 20 Summa 1 178 776 Kortfristiga placeringar 2014 2013 * Aktieindexobligationsfond (Nordea) - Norden Chans 550 550 * Aktieindexobligationsfond (Nordea) - Norden Trygg 500 500 Tillväxtkonto 0 1 065 Räntekonto (3 mån) 0 1 005 Stratega ränta (räntefond) 2 390 200 Placeringsfördelare 1 560 135 Summa 5 000 3 455 * Aktieindexobligationsfonderna har ett garanterat värde på förfallodagen med minst de nominella beloppen. Marknadsvärdena per den 31/12 är 590 150 kr för Norden Chans och 522 950 kr för Norden Trygg. Not 8 Eget kapital och årets resultat 2014 2013 Ingående eget kapital 11 089 11 758 Årets resultat 1 044-669 Utgående eget kapital 12 133 11 089 166 25

167 Not 9 Avsättningar Avsättningen avser pensionsavgift för en tidigare anställd vars anställning upphörde 1998-03-31, d v s tre månader efter brytpunkten för PA-KL. Avsättningen inklusive löneskatt om ca 107 tkr påverkar - med engångseffekt - årsresultatet negativt med motsvarande belopp. Förbundet erlägger en försäkringspremie för de årliga intjänade pensionsförpliktelserna som avser personal som anställts efter 1998. Not 10 Kortfristiga skulder 2014 2013 Leverantörsskulder 1 394 1 274 Personalskatter mm 340 403 Semesterlöneskuld 585 559 Avräkning familjerådgivning * 365 365 Avsättning pension - KPA 107 - Övriga skulder 888 4 592 Summa 3 679 7 193 * Familjerådgivningen upphörde att vara en särskild resultatenhet från årsskiftet 2014. Verksamhetens ackumulerade resultat t o m 2013 redovisas som en balanspost i Balansräkningen. Det ackumulerade värdet av balansposten uppgick till 365 tkr vid årsskiftet 2013/2014. Slutlig reglering av balansposten sker under 2015 genom särskilt beslut om användning av medlen eller senast i samband med årsbokslutet för 2015. Not 11 Ansvarsförbindelser Vårdförbundets samtliga leasingavtal är av operationell karaktär. Följande uppgifter för avtal med löptid > 3 år föreligger. Fr o m 2006 redovisas enbart leasing- och hyresavtal som har en löptid som överstiger tre år. Vårdförbundet har tre leasingavtal med 5 års löptid. Kopiatorer (3) med löptid t o m 2016-08-31 med återstående leasingavgift på 70 tkr, telefonväxel med löptid t o m 2016-03-01 med återstående leasingavgift på 105 tkr samt frankeringsmaskin med löptid t o m 2016-10-31 med återstående leasingavgift på 15 tkr. Leasingavgifter Inom 5 år Efter 5 år Inventarier 190 0 Totalt 190 0 Pensionsmedel enligt avtal PA-KL 2014 2013 Ansvarsförbindelser för pensioner före 1998 2 084 2 012 Summa 2 084 2 012 167 26

168 Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Jämförande värden för år 2013 redovisas. Årsredovisningen är uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bl a kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Resultaträkningens uppställning avviker från den kommunala redovisningslagen eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Förbundet har dokumenterat sitt redovisningssystem med en beskrivning av tillämpningen i enlighet med Kommunala Redovisningslagen - KRL. Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från det år då den tas i bruk. Vårdförbundet Sörmland tillämpar följande avskrivningstider för anläggningar och inventarier: 30 år - Fastigheten 20 år - Energi-, mark - och VVS-anläggningar 15 år - Övriga anläggningar 10 år - Specialanläggningar, renovering och långtidsinventarier 5 år - Telefonväxel, maskininventarier, vissa inventarier 3 år - IT-utrustning, vissa inventarier Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp klassificeras som anläggningstillgångar/inventarier. Korttidsinventarier med ett värde upp till ett basbelopp och en livslängd upp till tre år redovisas som en driftkostnad. 168 27

169 Sex år i sammandrag (tkr) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter 19 684 22 135 23 321 23 373 22 942 25 235 Kostnader 19 828 20 481 22 689 22 167 22 863 23 407 Tillgångar 31/12 14 013 14 098 14 145 14 630 *18 282 15 813 Finansnetto 33 11 54 57 1 48 Avskrivningar 606 783 807 833 749 831 Årets resultat - 717 882-121 430-669 1 044 Nettoinvesteringar 1 142 178 862 1 259 658 643 Pensionsskuld (Inklusive löneskatt) 0 0 0 0 2 012 2 084 Eget kapital 10 568 11 450 11 329 11 759 11 089 12 133 Nyckeltal Soliditet 75% 81% 80% 80% * 61% 77% Investeringar/avskrivningar 188% 23% 107% 151% 88% 77% Kommentar: Vårdförbundet Sörmlands soliditet för 2014 uppgår till 77 %. Soliditeten är ett nyckelmått som jämför det egna kapitalets storlek med summan av tillgångarna (anläggningstillgångar och omsättningstillgångar). Soliditetsmåttet ger en uppfattning om den långsiktigt finansiella stabiliteten i organisationen. Ju större andelsprocent desto större stabilitet. * Den lägre soliditetsgraden för 2013 berodde på en större balansomslutning på grund av att anslagen för 1:a kvartalet 2014 hade fakturerats och bokförts i slutet av 2013. Anslagen redovisades som en kundfordran i balansräkningen. Den tidigarelagda anslagsfaktureringen gjordes av likvididetsskäl för betalning av investeringsobjekt i slutet av året. Vid exkludering av anslagen (4 427 tkr) i kundfordran blev soliditetsmåttet 80 % för 2013. 169 28

170 REDOVISNING AV RESPEKTIVE VERKSAMHET Förbundsgemensamt förbundsdirektion och vårdförbundets kansli Förbundsdirektionen Förbundsdirektionens uppdrag och skyldigheter anges i förbundsordningen och reglementet. Förbundets uppdrag är att svara för en gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område omfattande hem för vård och boende, s k HVB-hem och/eller öppenvårdsformer, att svara för familjerådgivning för Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner och att genomföra upphandling med vårdgivare för socialtjänstens behov avseende vuxna, barn/tonåringar och familjer. Förbundsdirektionen skall fastställa mål och planer för förbundets verksamheter samt följa upp att dessa uppfylls. Samråd med förbundsmedlemmarna om de ekonomiska ramarna för verksamheten, samt om frågor av väsentlig ekonomisk eller organisatorisk betydelse, skall årligen ske under april månad. Direktionen skall förvalta förbundets medel i enlighet med lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning. Vårdförbundets kansli Vårdförbundet leds av förbundschefen som på uppdrag och delegation av förbundsdirektionen har det verkställande ansvaret för hela verksamheten. Verksamhetsansvaret för Vårnäs behandlingshem har delegerats från förbundschefen till verksamhetschefen och för familjerådgivningen till den nyinrättade tjänsten som enhetschef fr o m 2014. Den primära uppgiften för vårdförbundets kansli är att ge stöd i förbundsdirektionens uppdrag och fullgörande av dess skyldigheter enligt gällande förbundsordning och reglemente. Uppföljning av inriktningsmål Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO 9000. Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbete i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd - SOSFS 2011:9 - om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. Den inledda processen har koncentrerats kring Vårnäs behandlingshem samt HVB Gläntan, men kommer på sikt att genomsyra all verksamhet inom förbundet. Inriktningsmålet är uppfyllt såtillvida att den inledda processen fortsatt under året. Arbetet beräknas bli klart vad gäller behandlingsinsatserna vid HVB-verksamheterna under 2015 och kommer att uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter. 170 29

171 Under första kvartalet 2013 utformades ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvårdens arbetsområde på sjukavdelningen, som uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter. Från och med den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS-2011:9) om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Föreskrifter är bindande regler och gäller bl a för verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och enligt 3 kap tredje stycket socialtjänstlagen. Arbetet med att ta fram kvalitetsledningssystem för HVB-verksamheterna är tämligen omfattande. Därför koncentreras arbetet på att uppfylla de krav som Socialstyrelsen ställer. ISO-certifieringen skjuts på till framtiden utifrån måttot en sak i taget och det viktigaste först. Uppföljning av miljömål Vårdförbundet Sörmland vill bidra till att begränsa klimatpåverkan genom strävansmålet att framtida leasingbilar i verksamheten bör ha lägre koloxidutsläpp än de har idag Målet är uppfyllt. Under verksamhetsåret har tre nya avtal tecknats för leasingbilar. Två bilar har bytts ut eftersom de gamla avtalen löpt ut. Ett nytt leasingavtal har tillkommit på grund av att ny verksamhet startats. De tre nya leasingbilarna har lägre koloxidutsläpp än vad de gamla hade. Detta togs upp som ett särskilt krav och kontrollerades i samband med att nya leasingavtal tecknades. att ingen övergödning sker i sjöar och vattendrag genom att rengöringsmedel som inköps av VFS är miljömärkta Målet är uppfyllt. Stickprovskontroll har gjorts i städskåp samt i förråd. Vid kontrollen undersöktes de rengöringsmedel som fanns och resultatet av detta var att 19 olika rengöringsprodukter - handtvål, tvättmedel, sköljmedel, diskmedel samt olika former av rengöringsmedel som används vid städning - var miljömärkta. Tre produkter hittades, som ej var miljömärkta - desinficerande rengöringsmedel samt avkalkningsmedel. Enligt kökspersonalen var detta gamla produkter, som ej längre används i verksamheten och skall lämnas för destruering. en giftfri miljö genom ett successivt utbyte av lågenergilampor mot ledlampor i all belysning inom verksamheterna Målet är uppfyllt. Fastighetsskötaren har under verksamhetsåret köpt in 100 ledlampor och nästan samtliga har förbrukats vid utbyte av lågenergilampor som gått sönder. att återvinning skall ske av allt avfall som kan omvandlas till energi, som material eller som näring, genom att avfallet från förbundets verksamheter källsorteras. Målet är uppfyllt. Allt avfall i förbundets verksamheter källsorteras. 171 30

172 Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter Verka för att bredda verksamheterna inom Vårdförbundet Sörmland genom att vara lyhörd för idéer och förslag från medlemskommunerna om nya verksamhetsområden som kan utvecklas inom förbundet Under verksamhetsåret har en förstudie gällande ny verksamhet, HVB unga vuxna, presenterats. Förstudien genomfördes på uppdrag av medlemskommunerna. Beslut togs av ägarkommunerna att anställa en projektledare för att fortsätta arbetet med att ta fram förslag på utformning av verksamheten. Beslut togs på ägarmöte under hösten att starta upp verksamheten under 2015. Verksamheten har idag lokaler, personal är anställd och några av dem har börjat. Ungdomar kommer att tas emot i verksamheten med början under maj månad. lägga anbud i upphandlingar inom det geografiska närområdet och teckna ramavtal med kommuner, för att därigenom få möjlighet att öka antalet sökanden till Vårnäs behandlingshem och Familjerådgivningen Under verksamhetsåret har förlängning av ramavtal gjorts med Östhammars kommun (t o m 2015-06-30), Tierps kommun (t o m 2015-06-30), Uppsala kommun (t o m 2015-06-30) och Norrtälje kommun (t o m 2015-11-30). Nytt ramavtal har tecknats med Västerviks kommun (omfattar samtliga kommuner i Kalmar län) att gälla tiden 2015-01-01 - - 2016-12-31. Nytt ramavtal har tecknats med Inköp Gävleborg (avser kommunerna Hofors, Ockelbo och Älvkarleby) att gälla tiden 2014-12-01 - - 2016-11-30. Anbud är inlämnat i början av december 2014 till upphandling utannonserad av Kriminalvården. Tilldelningsbeslut är ännu ej fattat. få fler kommuner att ansöka om medlemskap i förbundet Arbetet med att locka fler kommuner att ansöka om medlemskap i förbundet pågår och två/tre kommuner har visat intresse. Informationsinsatser har genomförts av förbundet. Diskussioner pågår. 172 31

173 Vårnäs behandlingshem Målgruppen för Vårnäs är män och kvinnor från 18 år med en beroendeproblematik till alkohol och/eller andra sinnesförändrande droger. Verksamheten vid Vårnäs innehåller en primärbehandling med flera delar. Primärbehandling Introduktion 10 platser, varav två platser kan användas för enbart abstinensbehandling. Alla patienterna skrivs in på en introduktionsavdelning, där man parallellt med den medicinska avgiftningen/abstinensbehandlingen även påbörjar 12-stegsbehandlingen, genom att ingå i ett dagligt behandlingsschema, som innehåller morgonmöten, föreläsningar, gruppsamtal med olika inriktningar. Dagarna avlutas med AA-möte på Vårnäs och ett kvällsmöte. Behandlingstiden är normalt 7-14 dagar. 12-stegsträning Behandlingen grundar sig på AA:s (Anonyma Alkoholisters) 12-stegsprogram. Under 12-stegträningen är dagarna mycket strukturerade och intensiva. Behandlingsprogrammet, innehåller morgonmöten, föreläsningar (35 olika teman), gruppsamtal med olika inriktningar. Dagarna avslutas med AA- eller NA möten ute i samhället och ett kvällsmöte på Vårnäs. Mellan schemapunkterna finns utrymme för individuella samtal efter behov. Eftervård Patienterna återkommer efter primärbehandlingen på återbesök till behandlingshemmet vid fyra tillfällen à tre dagar under den kommande sexmånadersperioden. Patienterna rekommenderas även att regelbundet gå på AA- respektive NA-möten i sina hemkommuner. I Eskilstuna och Strängnäs kommuner erbjuds även en eftervårdsgrupp, som träffas en gång per vecka tillsammans med rådgivare från Vårnäs. Förlängd behandling för kvinnor respektive män För patienter med en mer komplicerad problembild finns möjlighet att fortsätta behandlingen efter primärbehandlingen i s k förlängd behandling under 1-3 månader. Behandlingen är uppdelad i kvinno- respektive mansbehandling med fem platser i kvinnogruppen och sju i mansgruppen. Behandlingsprogrammet i den förlängda behandlingen är inte lika intensivt som tidigare, och i stället läggs större vikt vid att planera för livet efter behandlingen i samverkan med socialtjänsten i hemkommunen och/eller annan remittent. Viss social träning ingår också under behandlingstiden samt friskvård. Utrymme ges för mer individuellt anpassade behandlingsinslag. 173 32

174 Anhörigprogram I vårdavgiften ingår att varje patient ges möjlighet att bjuda in tre närstående personer till anhörigprogram. Övriga anhöriga och andra intresserade är också välkomna till anhörigprogrammet mot en avgift. Anhörigprogrammet omfattar tre dagar samt minst en återbesöksdag efter en månad. 12-stegsprogrammet används som grund i behandlingsarbetet och fokuserar på anhörigproblematiken. Deltagarna rekommenderas därefter att söka stöd i självhjälpsgrupp, Alanon, som finns i många städer. Återvändardag Första lördagen i juni bjuds gamla patienter och anhöriga in till Vårnäs på en återvändardag. Den 7 juni 2014 ägde återvändardagen rum. Trots att dagen var en klämdag lockades cirka 130 personer till Vårnäs som bjöds på korv med bröd och kaffe med kaka. Informationsträffar Informationsträffar har ägt rum vid tre tillfällen under året - vid två tillfällen under våren och vid ett tillfälle under hösten. Socialsekreterare och andra samarbetspartners bjuds in till dessa träffar. Dessutom har socialsekreterare och andra samarbetspartners tagit initiativ till informationsträffar/studiebesök på Vårnäs vid flera tillfällen under året. Under 2014 har cirka 100 personer deltagit i informationsträffarna. Kvalitetsutveckling på Vårnäs I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, anges vad ett ledningssystem för kvalitet i verksamheten enligt SoL, LVU, LVM och LSS skall innehålla och dessa föreskrifter ligger till grund för det kvalitetsutvecklingsarbete inom ISO-standarden som påbörjats på Vårnäs och inom Vårdförbundet Sörmland. Det IT-baserade journalsystemet är nu implementerat och i full funktion. Systemet är anpassat till de krav och förutsättningar som finns på Vårnäs och till de krav som exempelvis socialstyrelsen ställer. Ett IT-baserat kvalitetsmätningssystem i form av remittent- och patientenkäter genomförs i samband med behandlingens avslutning. Det finns även en klagomålshantering åtkomlig på Vårdförbundets hemsida, där personer som kommit i kontakt med Vårnäs, (exempelvis patienter, anhöriga, remittenter) kan lämna synpunkter på verksamheten direkt till verksamhetschefen. Enkäterna och synpunkterna från klagomålshanteringen är en del av den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen på Vårnäs. De redovisas och diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffar. 174 33

175 Uppföljning av inriktningsmål Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/ marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Öppet Intag: Sedan 1996 har medlemskommunerna möjlighet att låta kommuninnevånare med missbruksproblem själva söka hjälp vid Vårnäs genom s k Öppet Intag. De kan då helt anonymt gentemot hemkommunens socialtjänst ringa direkt till Vårnäs och bestämma tid för en behandling. Genom detta förenklade tillvägagångssätt når man personer med missbruksproblem tidigare i beroendeutvecklingen och även en bredare grupp människor med beroendeproblematik - en grupp som vanligtvis inte vänder sig till socialtjänsten. Denna del av verksamheten vid Vårnäs finansieras via anslag från deltagande kommuner (4) samt med anslag från landstinget. Under verksamhetsåret har samtliga fyra medlemskommuner deltagit i Öppet Intag. Inriktningsmålet är uppfyllt genom att 7 429 vårddygn under 2014 använts av sörmlänningar från medlemskommuner, som själva sökt hjälp vid Vårnäs (2013-7 047 vårddygn). att bevaka och lämna anbud på samtliga upphandlingar i Mellansverige Ramavtal har träffats med 62 kommuner. Ett flertal av dessa har förlängts under verksamhetsåret. Separata avtal finns även med Nykvarns kommun och med ett antal privata vårdgivare. att nedan beskrivna aktiviteter genomförts, vars syfte är att göra Vårnäs varumärke känt Offensiva informationsinsatser Under verksamhetsåret har informationsverksamheten fortsatt. Tre informationsträffar av allmän karaktär har genomförts under året med cirka 100 deltagare. Tre verksamhetsinformationer har genomförts på Viadidakt i Katrineholm. Öppenvården i Västerås har varit på studiebesök. Företrädare från landstinget i Västmanland har fått verksamhetsinfomation på plats. Rådgivare från Vårnäs hade under våren utbildningsdag för socialtjänsterna i Örebroregionens upphandlingsområde med 30 deltagare. Öppenvården i Örebro har varit på verksamhetsinformation i två omgångar. Elever från behandlingsassistentutbildningen vid Stensunds folkhögsskola har varit på studiebesök med verksamhetsinformation. Verksamhetschef och rådgivare deltog i direktsändning i Radio Sörmland på temat anhörigbehandling. Avtalskommunerna får varannan vecka uppdaterad information från Vårnäs. 175 34

176 Antal 4500 vårddygn MEDLEMSKOMMUNERNAS NYTTJANDE AV VÅRDDYGN JÄMFÖRT MED BUDGET 4000 3500 3000 2500 2000 Utfall 2014 Budget 2014 1500 1000 500 0 Kommun Eskilstuna Katrineholm Vingåker Strängnäs Öppet intag 2014 - utfall och budget Kronor per Nyttjade Budgeterade Nyttjande Mernyttj. vårddygn vårddygn vårddygn i % av budget vårddygn Eskilstuna 1 424 4 110 3 745 109,8 365 Katrineholm 1 197 1 612 1 235 130,5 377 Vingåker 1 133 462 335 137,9 127 Strängnäs 1 576 1 245 1 255 99,2 - Anm. Budgeterad kostnad per vårddygn är 1 563 kronor. Eskilstuna 58 400 Katrineholm 60 320 Vingåker 20 320 Avgift för mernyttjade vårddygn Kronor per vårddygn inkl meravgift 1 438 1 235 1 177 176 35

177 Under 2014 har andelen externa placeringar ökat med 5 % jämfört med 2013 och uppgick till 18,0 % (13,0%). Målsättningen för det externa patientintaget har för året nästintill uppnått sin andel av den totala beläggningen. Genomsnittsbeläggningen på primärbehandlingen har ökat sedan föregående år, från 22,2 patienter per vårddygn 2013 till 24,8 patienter per vårddygn 2014. Ökningen har skett både för de externa placeringarna, som ökat från 2,9 patienter per vårdygn 2013 till 4,5 för 2014, och placeringarna genom öppet intag. Budgeten utgår från en genomsnittsbeläggning på 23,0 patienter/vårddygn. Patienttillströmningen till den förlängda behandlingen för män och kvinnor har fortsatt att ligga på en jämn nivå. Genomsnittsbeläggningen under året har varit 6,4 patienter per vårddygn jämfört med 6,0 föregående år. Trots ökningen uppnådes ej det förhöjda budgetmålet om 7,0 patienter per vårddygn. Diagrammet visar antalet vårddygn månadsvis inom det Öppna intaget (grå stapel) och externa patientplaceringar (röd stapel) under året. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 28 594 Vårddygn per månad - Öppet intag och externa placeringar 2014 18 200 675 113 163 596 607 650 161 527 654 641 690 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 147 220 99 204 574 133 651 143 570 Öppet intag Externa placeringar Biståndsplaceringar samt externa placeringar Externa uppdragsgivare som placerat patienter på Vårnäs under året: Kommuner 55 % Ljung-Sjöberg 21 % Kriminalvården 15 % Arbetsgivare 6 % Övriga 3 % Genom separata avtal har ett antal avgiftningar gjorts på beställning av privata vårdbolag och behandlingshem. Enstaka patienter betalar sin behandling själv. 177 36

178 Uppföljning av verksamhetsmål 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen ska uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet är uppfyllt då patientbeläggningen uppgått till 24,8 per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA- och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. - Målet är uppnått. 16 personer av 19 tillfrågade är aktiva i Anonyma Alkoholister (AA). 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet är uppfyllt. Av 19 tillfrågade personer, vilka samtliga brukat Alkohol tidigare, har 16 svarat ej bruk av alkohol de senaste sex månaderna. Av fem personer, som tidigare även brukat Heroin, har fyra personer svarat ej bruk av heroin de senaste sex månaderna. Av nio personer, som tidigare även brukat Kokain, har nio personer svarat ej bruk av kokain de senaste sex månaderna. Av elva personer, som tidigare även brukat Amfetamin, har tio personer svarat ej bruk av amfetamin de senaste sex månaderna. Av sex personer, som tidigare även brukat MDMMA/Ecstacy, har sex personer svarat ej bruk av ecstacy de senaste sex månaderna. Av sex personer, som tidigare även brukat Andra medel, (inkl. nätdroger) har fyra personer svarat ej bruk av andra medel de senaste sex månaderna. Av fjorton personer, som tidigare även brukat Hasch, har fjorton personer svarat ej bruk av hasch de senaste sex månaderna. Av elva personer, som tidigare även brukat Bensodiazepiner, har tio personer svarat ej bruk de senaste sex månaderna. Uppföljning sker varje år av ett urval patienter. Var femte patient väljs ut som genomgått primärbehandlingen. Under 2014 har 32 patienter plockats ut för uppföljningsintervju via telefonsamtal. Efter fem försök att nå patienten har 13 av dessa inte gått att nå. Övriga 19 har genomgått intervju och deras svar ligger till grund för ovanstående resultat. Uppföljningsintervjun är en del i de strukturerade intervjumallar som finns tillgängliga inom DOK-systemet. 178 37

179 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Samtliga patienter besvarar en IT-baserad enkät som matas in i ett datasystem. Det samlade reultatet var vid årskiftet 83,4 % av enkätens maxpoäng. Uppföljning av kvalitets- och servicemått 1. Målsättningen är att alla patienter skall beredas plats inom två veckor från kontakten. 317 patienter har skrivits in på Vårnäs under 2014. Medelbeläggningen var under året 24,8 patienter/vårddygn. Beläggningen var som högst under augusti med 27,8 patienter/ vårddygn. Det höga patienttrycket har gjort att väntetiden under stora delar av året varit längre än två veckor. Skälet till detta är den ökande efterfrågan, dels från det öppna intaget och dels från externa remittenter. På behandlingshemmet finns för närvarande 26 platser. 2. Enskilda presumtiva patienter och dem närstående personer skall alltid erbjudas möjlighet till ett informationsmöte med behandlingspersonal innan ställning tas till inskrivning. Detta har skett och informationerna ges av programansvarig och verksamhetschef i de flesta fall. Många gånger är även anhöriga, arbetsledare eller socialsekreterare med vid informationsträffarna. Under 2014 har 53 informationsbesök genomförts (2013: 45 tillfällen). 3. Samtliga rådgivare skall uppfylla kunskapskraven för GSKehf certifiering för tolvstegsbehandlingens lärprocesser (CTL ) för att tillförsäkra patienterna en god professionalitet i behandlingen på Vårnäs. En rådgivare har genomgått utbildningen under året och blev klar under hösten 2014. Ytterligare en rådgivare kommer att påbörja sin utbildning våren 2015. Övrig fast anställd behandlingspersonal har genomgått certifieringsutbildningen. 4. Patienterna på Vårnäs skall erbjudas en näringsriktig och fullgod kost i form av frukost, lunch och kvällsmål (husmanskost) dagligen samt tillgång till frukt/mellanmål i syfte att stimulera tillfrisknandeprocessen. Kökspersonalen iordningsställer fullvärdig frukost, lunch och kvällsmål varje dag. Dessutom finns mellanmål i form av kaffe/te, frukt och några gånger per vecka kaffebröd. Grundkonceptet för matlagningen är husmanskost.vegetarisk kost kan erbjudas. För patienter som är allergiska/intoleranta, eller har etiska/religiösa skäl, mot vissa födoämnen iordningsställs specialkost. 179 38

180 5. Lokalerna på Vårnäs ska erbjuda och tillhandahålla en god standard, vilket bl a säkerställs genom att de årligen planerade förbättringsåtgärderna genomförs. Tre av sju objekt har genomförts i investeringsplanen under året. Tre objekt som understiger ett basbelopp har utförts, men flyttats från investeringsplanen, varav två redovisas som löpande underhåll och det tredje som en driftkostnad. Tre objekt har lagts till planen under året. Tre av sju förbättringsåtgärder i underhållsplanen genomfördes under året. Sammanlagt har de planerade investeringarna (700 tkr) och underhållsåtgärderna (205 tkr) upptagits i budgeten till 905 tkr och kostnadsutfallet för utförda investeringar (643 tkr) och utfört planerat underhåll (97 tkr) uppgick till 740 tkr. Planerade investeringar och underhållsåtgärder som ej utförts tas upp till förnyad prövning i samband med den årliga genomgången och prioriteringen av fastighetens investerings- och underhållsbehov som görs inför den nästkommande budgetprocessen. Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 1. Nätverk av företrädare för medlemskommunerna ska fortsätta kontakterna för att kontinuerligt utvärdera och utveckla verksamheten på Vårnäs. Gruppen ska träffas 5-6 gånger per år och har även som uppgift att se vilka behov som finns i kommunerna och att utveckla det öppna intaget. Två träffar har genomförts med samrådsgruppen. Det har varit vissa svårigheter att samla alla kommuner samtidigt. Syftet med dena grupp är informationsöverföring och verksamhetsutveckling. 2. Utöka utbudet av könsuppdelad gruppverksamhet genom att involvera professioner utanför Vårnäs i den förlängda kvinnobehandlingen. Vårnäs behandlingshem strävar efter att utveckla behandlingsinnehållet för speciellt utsatta grupper, exempelvis missbrukande kvinnor. Några enskilda försök har gjorts med utsatta kvinnor i den förlängda behandlingen. En rådgivare är nu färdig med sin KBT-utbildning, steg 1. Tanken är att Vårnäs i framtiden ska kunna påbörja KBT-insatser i den förlängda behandlingen. Samverkan med hemkommunen måste dock utvecklas så att tydliga vårdkedjor kan skapas som gör att behandlingen kan fortsätta på hemmaplan när vårdvistelsen på Vårnäs avlutats. 3. Marknadsföra verksamheterna på Vårnäs med inriktning mot nya presumtiva kunder/uppdragsgivare, med särskilt fokus mot de kommuner som har ramavtal med vårdförbundet. Samtliga avtalskommuner har varannan vecka fått riktad information om Vårnäs behandlingshem. Kommunerna har bjudits in till Vårnäs för studiebesök och för att auskultera direkt i verksamheten. Besök i kommunerna har avvisats med hänvisning till upphandlingsregler. Vårnäs har genomfört en utbildningsdag i Örebroregionen. Utbildningen riktade sig till socialsekreterare med 30 deltagande. 180 39

181 4. Erbjuda kommunerna att köpa rådgivarkompetens till öppenvårdsinsatser i kommunerna. I Eskilstuna och Strängnäs kommun erbjuder rådgivare på Vårnäs en eftervårdsgrupp en gång per vecka, som besöks av cirka 10-12 personer regelbundet. Ingen särskild ekonomisk ersättning har utgått för dessa tjänster under året. 5. Se över möjligheterna till klimatsmart upphandling av livsmedel med målsättningen att anpassa mathållningen till en långsiktig och hållbar utveckling. Vårnäs samverkar med Katrineholms kommun i upphandlingen av livsmedel. Vid varje upphandlingstillfälle bevakas den upprättade kravspecifikationen så att den uppfyller Vårnäs målsättning enligt ovanstående. 181 40

182 Upphandling Förbundschefen ansvarar för Vårdförbundet Sörmlands uppdrag att samordna viss upphandling åt medlemskommunernas socialtjänst - individ- och familjeverksamheten. Övriga kommuner i Sörmland - Nyköping, Oxelösund, Trosa, Gnesta och Flen - deltar också i den samordnade upphandlingen genom avtal. Under verksamhetsåret 2014 har totalt 50 ramavtal som tecknades under 2012 fortfarande varit aktuella för avrop från kommunerna. Samtliga avser HVB-verksamhet för barn/familj, ungdomar samt vuxna och avser flera olika problemområden. Giltighetstiden för dessa avtal har förlängts vid två tillfällen, då tidsplanen inte hållits vad gäller nya upphandlingar. Upphandlingar under verksamhetsåret Nya upphandlingar har påbörjats under 2014 som utannonserades under senhösten. Prioriterat vårdområde är HVB-verksamhet för ungdomar, eftersom kommunerna signalerat om svårigheter att hitta behandlingsplatser till denna grupp. Nya avtal kommer tecknas under början av 2015. Upphandling gällande konsulentstödd familjehemsvård - område barn samt vuxna - slutfördes med tecknande av ramavtal för tidsperioden 2014-02-01 - - 2017-02-01. Totalt tecknades 11 ramavtal med sex olika vårdgivare. Upphandlingsprocessen för konsulentstödd familjehemsvård förlängdes, eftersom tilldelningsbeslutet överklagades till Förvaltningsrätten, som beslutade till VFS:s fördel. Upphandling av Skyddat Boende - ett nytt vårdområde för VFS:s upphandlingsverksamhet - genomfördes under 2014. Upphandlingen avsåg tre avtalsområden: Kvinnor och män med eller utan barn, enbart kvinnor med eller utan barn samt enbart män med eller utan barn. Ramavtal tecknades för tidsperioden 2014-06-01 - - 2017-06-01. Uppdraget att göra denna upphandling kom från Samrådsgruppen, då kommunerna upplevde svårigheter att hitta boendeplatser för skyddspersoner med tillräckligt skalskydd och där man kan ta emot både kvinnor och män. Samrådsgruppen Arbetet med framtagning av förfrågningsunderlag i upphandlingarna sker med hjälp av en konsult och i nära samarbete med en samrådsgrupp. I samrådsgruppen finns representanter, ofta ifo-chefer eller motsvarande, från varje deltagande kommun. I samrådsgruppen finns den kunskap och kompetens som krävs för att beskriva behov, målgrupper och hur hjälpinsatserna som handlas upp skall vara utformade. Detta ligger sedan till grund för utformning av förfrågningsunderlag. Kompetensen runt Lagen om offentlig upphandling finns hos konsulten och hos förbundschefen, som också ansvarar för all administration runt varje upphandling. Under verksamhetsåret har fyra samrådsträffar ägt rum. Dessutom planerades och genomfördes en informationsträff med nya ramavtalspartners gällande Skyddat Boende, eftersom detta var ett nytt avtalsområde för både VFS och deltagande kommuner. Upphandlingsverksamheten Upphandlingsverksamheten innehåller även en rådgivande funktion gentemot handläggare i deltagande kommuner, där rådgivning ges per telefon och mejl. Frågorna rör oftast val av vårdgivare eller avtalsfrågor. 182 41

183 Under verksamhetsåret har förbundschefen vid flera tillfällen deltagit i olika former av personalgruppsträffar, i framförallt Eskilstuna kommun, för att informera om gällande ramavtal. Vid dessa tillfällen har också kritik framkommit mot vissa HVB-hem, vilket föranlett möten med dessa för diskussion om den kritik som riktats mot dem. Kritiken har inte lett fram till några andra åtgärder mer än tydliggörande av vad som överenskommits i ramavtalet. Eskilstuna kommun bjöd även in nya ramavtalspartners, gällande konsulentstödd familjehemsverksamhet, till informationsträffar vid fem olika tillfällen under våren 2014, där även förbundschefen deltog. Information om gällande ramavtal finns aktuell på förbundets hemsida. Dessutom tillhandahåller förbundet USB-minnen till varje kommun med mer utförlig information om ramavtal, förfrågningsunderlag samt de anbud vårdgivarna lämnat. Nya upphandlingar annonseras i Visma TendSighn, som är ett nätbaserat verktyg för upphandlare och inköpare. Annonsen läggs även ut på Vårdförbundet Sörmlands hemsida. Uppföljning av ramavtalen görs vid minst ett tillfälle per år genom handläggarenkäter, där handläggare som är ansvariga för placeringar hos vårdgivare med ramavtal, får svara på en enkät gällande de olika vårdgivarna, som berör flera områden. Målsättningen är att resultaten från enkätundersökningen även skall komma vårdgivarna till del. Uppföljning av ramavtal är en viktig del av den samordnade upphandlingen, som dessvärre begränsats på grund av tidsskäl. Uppföljning av inriktningsmål Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Detta sker genom att i samverkan med deltagande kommuner inventera behoven av olika behandlingsinsatser och med hjälp av sakkunnig konsult utforma tydliga kravspecifikationer till de förfrågningsunderlag som arbetas fram av förbundet. Vårdförbundet har även en rådgivande funktion gentemot Socialtjänsten när det gäller ramavtalen - både att avtalen följs av vårdgivare och i valen av lämplig vårdgivare. Arbetet med att sprida upphandlingsprocessen över tid pågår och under verksamhetsåret har upphandling av konsulentstödda familjehem slutförts. Ett nytt upphandlingsområde - Skyddat Boende - har förberetts och genomförts. Uppföljning av ramavtalen har genomförts med handläggarenkäter vid ett tillfälle under verksamhetsåret, samt genom de informationsträffar som genomförts. Uppföljning av verksamhetsmål Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem) under ett kvartal under 2014 genom en remittentenkät innehållande18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. 183 42

184 Målet har ej uppnåtts. Medelvärdet för svarspoängen uppgår till 65 % av maxpoängen (2013:72 %). Ovanstående procenttal grundar sig på totalt 69 enkätsvar. Mätningen som genomfördes vid ett tillfälle avsåg alla placeringar under 2014 på HVB-hem med ramavtal. Resultaten har lagts samman med tidigare undersökningsresultat. Det rör sig om samma ramavtal, vilka tecknades under 2011. Denna undersökning avser det tredje avtalsåret och under 2015 kommer nya ramavtal att tecknas. Totalt har remittenterna lämnat svar gällande 18 olika vårdgivare (HVB-hem) med ramavtal. Av enkätsvaren framgår att frågan om personalens anträffbarhet, liksom vårdkostnaderna generellt sett har fått bra omdömen, medan frågor om eftervård och genomförandet av den fått sämre omdömen, vilket stämmer överens med de signaler förbundet fått från tjänstemän i kommunerna. De upplever problem med att koppla HVB-hemmens eftervårdsinsatser till de öppenvårdsinsatser kommunerna driver i egen regi. Handläggarenkät vårdgivare med ramavtal Maxpoäng Svarspoäng Kvalitetspoäng 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fråga Åtskillnaden i svarsfrekvens mellan kommunerna är stor, vilket till viss del har med storleken på kommunerna att göra. Det har varit vissa svårigheter att få in enkätsvar från alla kommuner. 184 43

185 Nedan finns en tabell som visar svarsfrekvens uppdelat på kommun. Det kan konstateras att två större kommuner, Eskilstuna samt Nyköping, lämnat betydligt fler enkätsvar och är också tämligen nöjda med resultatet, medan två mindre kommuner, Gnesta och Vingåker, lämnat tre enkätsvar, där de varit mindre nöjda. Eftersom enkätsvaren gäller 18 olika vårdgivare, är svarsfrekvensen per vårdgivare tämligen lågt, vilket också gör resultatet osäkert. Kommun Maxpoäng Svarspoäng Kval % Antal svar Eskilstuna 4 2,88 71,99 23 Strängnäs 4 3,22 80,56 3 Gnesta 4 2,5 62,5 1 Trosa 4 0 0 Flen 4 3,56 88,89 2 Katrineholm 4 3,14 78,47 4 Vingåker 4 1,97 49,31 2 Nyköping 4 2,98 74,47 32 Oxelösund 4 2,83 70,83 1 Medelvärde 4,5 2,89 72,13 68 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 1. Genom samordnad upphandling tillse att medlemskommuner och avtalskommuner erbjuds ett utbud av vård- och behandlingsplatser för placeringar jämlikt Socialtjänstlagen, som väl motsvarar kommunernas behov. Samrådsgruppen består av en representant från socialtjänsten i varje sörmlandskommun. Samrådsgruppens respresentanter kommer med förslag på de behovsområden som är aktuella inom socialtjänsten och där upphandling av ramavtal är befogat. Förfrågningsunderlag arbetas fram av förbundet i samverkan med samrådsgruppen. Samrådsgruppen deltar i hela upphandlingsprocessen och är särskilt aktiv i att formulera vilka behandlingsmässiga krav som skall ställas på vårdgivarna i förfrågningsunderlaget. 2. Att genom den samlade kompetens som finns i samrådsgruppen säkerställa en hög kvalitet, när det gäller behandlingsinnehållet hos de upphandlade vårdgivarna och att upphandlad vård och behandling arbetar efter metoder som är evidensbaserade. Upphandlingsenhetens samrådsgrupp har haft regelbundna träffar i framtagandet av framförallt kravspecifikationer i förfrågningsunderlaget under hela 2014. Även informationsträffar med nytillkomna ramavtalspartners har genomförts. Vid samrådsträffarna medverkar även den av förbundet anlitade konsulten, som har mycket god kompetens gällande LOU, vilket förmedlas i samrådsgruppen. Genom konsultens kompetens i kombination med samrådsgruppens kompetensområde framställs tydliga förfrågningsunderlag och kravspecifikationer för att säkerställa kvaliteten på de upphandlingar som genomförs. 185 44

186 3. Garantera återkoppling från vårdgivarna gällande kvalitetsmätning i kommande ramavtal. Ett IT-baserat redskap finns för att genomföra både kvalitetsmätning och avvikelsehantering. Kvalitetsmätning och avvikelsehantering är även inskrivet i de ingångna ramavtalen. Kvalitetsmätning har genomförts genom remittentenkäter. Återkoppling sker även via samrådsgruppen gällande enskilda vårdgivare, som kan leda till uppföljningar av förbundet genom kontakter med vårdgivaren. Avvikelsehantering för vårdgivare finns på förbundets hemsida, men används för närvarande inte av vårdgivarna. HVB-hemmen är skyldiga att ha egen avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter Undersöka intresset hos medlemskommunerna för att upphandlingsinsatserna från Vårdförbundet Sörmland även skall omfatta behandlingsinsatser för de personkretsar som omfattas av Lagen om stöd och service (LSS). Under 2014 besökte förbundschef tillsammans med konsult vård- och omsorgsnämnden i Strängnäs kommun, för att främst diskutera uppdrag om upphandling av boende för personer som omfattas av LSS, men även HVB-verksamhet för personer som är aktuella inom socialpsykiatrin. Strängnäs undersökte möjligheten att lägga ett sådant uppdrag på VFS, men undersökte samtidigt även andra vägar. Mötet följdes upp genom kontakter med övriga medlemskommuner, som uttryckte att de inte hade några sådana behov, eftersom de tillhandahöll denna form av boende i egen regi. Resultaten från dessa kontakter har meddelats Strängnäs kommun. 186 45

187 Familjerådgivning Familjerådgivning är en lagstadgad verksamhet för kommunerna (SoL, 5 kap 3 3 st). Vårdförbundet Sörmland har i uppdrag att bedriva familjerådgivning för de fyra medlemskommunerna - Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Vingåker. Familjerådgivningens uppgift är: - att genom samtal bearbeta relationsproblem och konflikter i familjerelationer - att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor. Kontakten med familjerådgivningen bygger på frivillighet och verksamheten omfattas av sträng sekretess. Ingen journalföring förekommer och möjlighet finns till anonym kontakt. Relationsbehandlingen är i första hand inriktad på att bidra till konstruktiva lösningar på problem i parrelationer och andra nära familjerelationer. I relationer där separation sker är uppgiften att minska de negativa konsekvenserna och stödja det gemensamma föräldraansvaret för barnen. Familjerådgivningen kommer in tidigt i familjernas relationsproblem, bl a på grund av korta väntetider och lättillgänglighet per telefon. En stark integritet är ett annat kännetecken för verksamheten. Den förebyggande delen av Familjerådgivningens uppdrag, sker främst i samarbete med mödra-, barnavårds- och familjecentralerna. Samverkan och metoddiskussioner kring våld, separationer och möten med nybildade familjer, förekommer med viss regelbundenhet. Två av fyra familjerådgivare har under året varit auktoriserade av KFR - Föreningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare. Utåtriktad verksamhet I familjerådgivningsverksamheten ingår ett förebyggande arbetet som innebär att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor. De insatser som planeras och genomförs i denna delen av verksamheten kan variera över tid beroende på efterfrågan i huvuduppgiften att ta emot klienter för samtal. Tre familjerådgivare deltog på Familjerådgivarföreningens dagar i Malmö. Deltagande på Regionträff med familjerådgivare som anordnats i Västerås. Samtliga i gruppen deltog i Tor Wennerbergs föreläsningsdag angående psykoterapimetod i Västerås. Fyra familjerådgivare deltog i en existentiell föreläsningsdag på Södertörns högskola. Presentation av familjerådgivningen på Dynama, ett arbetslöshetsprojekt i Eskilstuna. Möte med familjehemssekreterare i Eskilstuna. Deltagande i en föräldrautbildningsdag inom mödravården i Eskilstuna. Möte med kuratorer på vårdcentraler i Eskilstuna. Deltagande i två möten med familjevåldsgruppen, STOPP, i Eskilstuna. Träff med familjecentraler, teamsamordnare i Eskilstuna. Möte med landstingets SESAM- kuratorer. 187 46

188 Träff med kommunchefer i Eskilstuna. Två familjerådgivare deltog i Psykiatrins dag på Mälardagens högskola. Deltagande på en familjevåldsutbildning i Katrineholm. Samverkan med mödrahälsovården, barnmorskor i Katrineholm. Träffat IFO-chef för Katrineholms kommun. Deltagande i föädrautbildningen på MVC i Katrineholm och Vingåker. Två rådgivare har deltagit i möte med socialchef och internetansvarig i Vingåkers kommun. En familjerådgivare har cirka en gång per vecka deltagit i föräldrautbildning på familjecentralen i Strängnäs. Två av rådgivarna har träffat IFO-chefen för Strängnäs kommun. Träffat förstagångsföräldrar, integrerat tillfälle i MVC föräldrakurs, i Katrineholm. Deltagande i en föreläsning på Mälardalens Högskola kring mångfald. Möte kring våld i nära relationer har genomförts med frivilligorganisationen Frida i Katrineholm. Uppföljning av verksamhetsmål 1. Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienter upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Mätresultat saknas eftersom ingen brukarundersökning har genomförts under året. Nästa undersökning planeras att genomföras under det första halvåret 2015. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen. En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Mätresultat saknas eftersom ingen brukarundersökning har genomförts under året. Nästa undersökning planeras att genomföras under det första halvåret 2015. 188 47

189 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 1. Minst 75 % av bokade samtal under året genomförs. (Återbudsfrekvensen under året bör ej överstiga 25 % av bokade samtal.) En god ekonomisk hushållning är att de flesta bokade samtal fullbordas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Målet om att minst 75 % av bokade samtal genomförs under året har uppfyllts, medräknat ombokade återbudstider. Socialstyrelsen redovisar inte återbud i sin statistik. I statistikprogrammet FAM 2000 redovisas återbud som lämnas dagen innan bokad samtalstid samt de som uteblir. I nedanstående statistik redovisas både tidiga och sena återbud, vilket innebär att statistikuppgiften är större än i FAM 2000. Av 1824 (2308) inbokade samtalstider har 360 (468) återbud lämnats, vilket motsvarar 20% (20%). Av uppkomna återbudstider har 60 (93) bokats om för andra klienter, vilket motsvarar ca 17% (20%) av de sammanlagda samtalstiderna för lämnade återbud. Se vidare statistikuppgift nedan över antal återbud och uteblivna från bokat samtal. 2. Sökanden skall senast inom två veckor erhålla en bokad tid. Medelväntetiden i nya ärenden har under året varit 11 (11) dagar. 3. Besöksfrekvensen skall i genomsnitt vara minst tre inbokade besök per arbetsdag och heltidstjänst som familjerådgivare. Har uppfyllts. Med en nettoarbetstid som grund - där dagar för samverkan, utbildning och handledning är frånräknade - uppgår inbokade besök i genomsnitt till 3,2 (3,3) per dag. De planerade klientkontakterna är drygt sex timmar per dag. Uppföljning av särskilda uppdrag och aktiviteter 1. Kartlägga eventuella språkliga eller kulturella hinder för kontakt med familjerådgivningen. Efter kartläggning genomföra möjliga åtgärder eller anpassningar i verksamheten för att underlätta kontakten med presumtiva sökanden. En familjerådgivare har deltagit på en nationell dag inom familjerådgivningen kring mångkultur i Borlänge. Verksamheten har anskaffat en telefonkonferensanläggning som används för att underlätta telefontolkning. 2. Undersöka samverkansmöjligheter med andra verksamheter med syfte att underlätta tillgänglighet och kontakter med social samhällsservice där språkliga och kulturella hinder kan finnas. Se uppföljning punkt 1. Familjerådgivningen har deltagit i en föreläsningsdag på Mälardalens högskola kring mångkultur och hedersproblematik. 189 48

190 3. Undersöka samverkansmöjligheter med andra verksamheter avseende insatser gällande mäns våld mot kvinnor. Kontakter har tagits och ett samarbete pågår med socialtjänsten i samtliga fyra medlemskommuner. Familjerådgivarna har deltagit i seminariedagar på Mälardagens högskola och Mälarsjukhuset. 4. Erbjuda handledningstjänst åt medlemskommunernas familjehem. Ovanstående uppdrag har tillförts verksamheten genom beslut i förbundsdirektionen 2014-03-27, 11, och är därför ej medtagen i verksamhetsplanen. Handledning för familjehemsföräldrar inom Eskilstuna kommun startade under 2014. Handledningen har varit enskild för fem föräldrarpar och i grupp för tre föräldrarpar. Handledningsinsatsen uppgår sammanlagt till ca 40 timmar under året. Besöksstatistik (jämförande uppgifter från föregående år är angivna inom parentes) Antal samtal och ärenden Under verksamhetsåret har 1464 (1840) behandlingssamtal genomförts, vilket innebär en minskning med ca 20 % jämfört med föregående året. Totalt antal ärenden under året har varit 510 (565). Antal nya ärenden har uppgått till 447 (517). Därutöver har 63 (72) ärenden ej aktualiserats på grund av att klienterna avstått från kontakt. Antal samtal i genomsnitt per avslutat ärende - medelbesöket - uppgår till 4 (5). Intentionen är att antal samtal per par begränsas till fem, såvida detta inte strider mot familjerådgivarnas behandlingsansvar. Ytterligare samtal ges efter särskild behovsprövning. Begränsningen till fem samtal per ärende har uppfyllts till 76 % (67 %), eftersom denna andel redovisas inom samtalsintervallet 1-4. Av samtliga ärenden omfattar 10 % (15 %) nio samtal eller fler. Den större samtalfrekvensen inom denna grupp beror på en mer komplex psykosocial problematik, som t ex är påverkad av separationer, sjukdomar, sviktande föräldraansvar och ibland förekomsten av våld i relationen. Parsamtal - 1313 (1634) samtal med par har genomförts under året, vilket är 90 % (89 %) av samtliga ärenden. Enskilda samtal - 124 (170) samtal med man eller kvinna har genomförts under året, varav 40 (68) med man och 84 (112) med kvinna. Samtal i grupp - 22 (25) samtal där även barn deltagit har genomförts under året. 190 49

191 Initiativ och hänvisning 67 % (83 %) av de besökande kommer på eget initiativ 13 % (10 %) av de besökande kommer efter hänvisning från läkare, kurator m fl 3 % (3 %) av de besökande kommer efter hänvisning från sociala myndigheter Kommentar: Av de besökande klienterna på familjerådgivningen under 2014 kom 67 % av dessa genom bokning av samtalstid på eget initiativ, ofta genom information från en vän eller släkting, och 13 % kom efter hänvisning från läkare eller kurator m fl. Mindre än 3 % av besöken tillkom efter hänvisning från sociala myndigheter. Procentuella anslag i förhållande till nyttjade antal samtal per kommun - 2014 60 50 40 30 20 10 Eskilstuna Katrineholm Strängnäs Vingåker 0 anslag i % antal samtal i % Kommentar: Efterfrågan är varierande mellan kommunerna vid en jämförelse mellan anslag och antalet genomförda samtal under året. Endast Strängnäs kommun har under året haft en större efterfrågan än vad som motsvarar anslagets storlek. Eskilstuna, Katrineholms och Vingåkers kommuner har haft en lägre efterfrågan än vad som motsvarar anslagets storlek, varav Katrineholm haft den lägsta efterfrågan i förhållande till anslaget. Åldersfördelning av besökande klienter (nya ärenden) < 20 år 7 (2) 20-29 år 109 (92) 30-39 år 310 (315) 40-49 år 242 (244) 50-59 år 77 (66) 60-69 år 18 (27) 70 år 7 (9) Vet ej 2 (-) Hemmavarande barn (nya ärenden) Par med hemmavarande barn under 18 år 282 (294) 63,1% (66,1%) Par utan hemmavarande barn under 18 år 140 (133) 31,3% (29,9%) Vet ej 25 (18) 5,6% (4,0 %) Totalt berörs 447 (522) barn under 18 år av familjerådgivningens insatser i dessa familjer. 191 50

192 Antal uteblivna från bokat samtal (samtliga ärenden): Sent återbud 158 (247) Uteblev 29 (28) Summa 187 (275) Behandlingskontaktens omfattning (avslutade ärenden) - 2014 10% 14% 29% 1 samtal 2-4 samtal 5-8 samtal 9 el fler samtal 47% Kommentar: Diagrammet visar samtalsintervaller i avslutade klientärenden under året. Ett samtal = 29 %, två-fyra samtal = 47 %, fem-åtta samtal = 14 %, nio el fler samtal = 10 %. Behandlingsarbetets innehåll (avslutade ärenden): Innehåll Antal % Klargörande samtal/information 137 (68) 34,2 (21,9) Reparationsarbete i parrelation 200 (177) 49,9 (56,9) Separationsarbete i parrelation 39 (42) 9,7 (13,5) Redan separerade med vårdnads- och umgängesfrågor 9 (11) 2,2 (3,5) Problem i andra relationer 14 (10) 3,5 (3,2) Övriga 3 (3) 0,5 (0,9) 192 51

193 Projekt HVB Ung Bakgrundsbeskrivning Vid ägarmöte i april 2013 beslutades om att tillsätta en kommungemensam utredningsgrupp, med en representant för varje medlemskommun och med sekreterarresurs från Vårdförbundet, med uppdrag att genomföra en förstudie innehållande inriktning och omfattning av en gemensam HVB-verksamhet för ungdomar i Vårdförbundets regi. Förstudien genomfördes under 2014 i aktiv samverkan med två av medlemskommunerna (Eskilstuna och Strängnäs) där de övriga två kommunerna (Vingåker och Katrineholm), fortlöpande informerades om gruppens diskussioner och ställningstaganden. I förstudien rekommenderades direktionen och ägarkommunerna besluta om målsättningen att starta HVB-hemmet senast vid årsskiftet 2014/2015, samt att anställa en projektledare med tillträde i augusti 2014, med uppdrag att utforma behandlingsprogram, personalbehov, lokaler och övriga verksamhetsfrågor. Planen var också att projektledaren sedan kunde anställas som enhetschef för verksamheten. Vidare rekommenderades förbundet föreslå medlemskommunerna att finansiera projektledaren med anslag om 315 000 kr för 2014. Vid ägarmötet i april 2014 beslutades om finansiering och tillsättning av projektledaren, som i samverkan med en kommungemensam ledningsgrupp skulle fortsätta utredningsarbetet. Finansiering 2015 och 2016 Vid ägarmöte i oktober redovisades en delrapport i projektet bl a med förslag om att verksamheten de första två åren finansieras i sin helhet genom anslag av medlemskommunerna och att verksamheten startas upp under det första kvartalet 2015. Beslutet i den ekonomiska delen blev att Eskilstuna och Strängnäs kommuner erlägger anslag för 2015 och för 2016 till verksamheten. I första hand erbjuds dessa kommuner platser inom anslaget. Resterande finansiering av verksamheten sker genom försäljning av behandlingsplatser till övriga medlemskommuner, andra kommuner och uppdragsgivare till ett vårddygnspris som senare kommer att fastställas av förbundsdirektionen. Aktiviteter inom projektet Under december diskuterades avgiftning/abstinensbehandling för HVB Ung med representanter för psykiatrin på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Hyresavtal tecknades för Gläntan vid den tidigare folkhögskolan Kjesäter. Ombyggnaden är påbörjad och lokalen kommer vara klar för tillträde under februari. Behandlingsprogrammet kommer att ha sin utgångspunkt i 12-stegsprogrammet och anpassas till unga. Miljöterapi i form av deltagande i dagliga sysslor kommer att ske utifrån en veckostruktur. Individuell behandlingsplanering upprättas i samarbete med placerande kommun och den unge. Nuläget Den nuvarande bedömningen - i februari 2015 - är att verksamhetsstarten sker under det andra kvartalet 2015. Målgruppen är fastställd till åldersintervallet 17-23 år. Rekrytering av personal till verksamheten inleddes under december månad. Ett stort antal sökanden anmälde sitt intresse för att arbeta inom verksamheten. 193 52

194 Tidplanen är att ha baspersonal på plats till februari 2015 och att övrig personal finns på plats fr o m april månad. Gläntan kommer att kunna ta emot klienter fr o m maj månad. Baspersonalens uppgift blir att utforma programmet, ta fram regler och rutiner för verksamheten samt att iordningsställa lokalerna. Basgruppen kommer även att hålla informationsträffar med representanter för medlemskommuner, tjänstemän och socialsekreterare från placerande kommuner för att informera om verksamheten. 194 53

195 FÖRKLARINGAR OCH BEGREPP Vad är ett Kommunalförbund Kommunalförbund är en form för samverkan, som kommuner/landsting kan använda för praktiskt taget vilken kommunal angelägenhet som helst. Idén med kommunalförbund är att kommuner och/eller landsting överlåter viss verksamhet på förbundet, som de önskar samverka om. Kommunalförbundet är en självständig juridisk person med ansvar för sin verksamhet. När kommunalförbundet har bildats har det självbestämmanderätt inom ramen för förbundsordningen, kommunallagen samt annan lagstiftning som kan gälla för verksamheten - för Vårdförbundet Sörmlands del är det Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen som är aktuella. Kommunalförbundet övertar uppgifterna och anses ha en exklusiv kompetens att sköta dessa. Ett kommunalförbund har i stort sett samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun eller ett landsting och kan jämföras med en specialkommun. I kommunallagen regleras vad som skall ingå i förbundsordningen. Hit hör t ex förbundets ändamål, föreskrifter om styrmedel och styrsystem som budget, löpande rapportering, uppföljning och yttranderätt i principiella frågor. Annat som regleras är organisation, medlemmarnas andel i förbundets tillgångar och skulder, fördelning av förbundets kostnader mellan medlemmarna, förfarande vid en medlems utträde, uppsägningstid m m. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder. Politisk organisation Förbundsdirektion Ordinarie ledamöter Torgerd Jansson (s), ordförande, Katrineholm Björn Andersson (m), vice ordförande, Vingåker Marie Svensson (s), Eskilstuna Tord Tjernström (s), Strängnäs Ersättare Ewa Callhamar (fp), Katrineholm Tomas Ring (s), Vingåker Åke Bjurstam-Wejéus (kd), Eskilstuna Marianne Andersson (c), Strängnäs Revisorer Carl-Åke Söderqvist (s), Katrineholm Bertil Stensgård (kd), Strängnäs Ingvar Lind (s), Vingåker 195 54

196 VArdftirbundet Sdrmland Revisorema Till Kommunfu llmdktige i Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Striingnds kommun VingAkers kommun Revisionsberiittelse liir Ar 2014 Vi, av fullrniiktige utsedda revisorer har granskat Vdrdfiirbundet Sdrmlands verksamhet som bedrivits av direktionen under 2014. Direktionen ansvarar ftir att verksamheten bedrivs i enlighet med gallande mll, beslut och riktlinjer samt de fdreskifter som giiller fiir verksamhetjn. De anwarar ocksl ibr att det finns en tillriicklig intem kontroll. Revisoremas ansvar er att granska verksamhet, intem konholl och rakenskaper och pr6va om verksamheten bedrivits i enlighet med medlemskommunemas uppdrag, mal och ftireskifter som gliller ftjr verksamheten. Granskningen har utibrts enligt kommuna agen, god revisionssed i kommunal verksamhet, ftirbundsordningen och ftirbundets rwisionsreglemente, Granskningen har genomflirts med den inriktning och omfattning som behiivs ftir att ge rimlig gruid ftir bediimning och ansvarspriivning. Vi bediimer att direktionen har bedrivit verksamheten pa ett lindamalsenligt och fren ekonomisk synpunkt ti fredsstiillande siitt. Vi bedomer att rdkenskapema iir i allt vzisentligt riittvisande. Vi bedomer att direktionens intema kontroll b6r utvecklas. Vi instiimmer i {iirbundets beddmning att balanskravet ftir 20l4 iir uppfyllt. Fdrbundet.,\.l redovisar ett dverskott pe I 0, 4 tk. Fiina 6rets resultat pa -,rgttkr toes ur eset kaditai. 'P. A+'ta,* t7, -,; och har i praktiken ltersftillts 2014. -LvJ 1. ffu+ai'u Direktionen har beslutat om mal och riktlinjer som iir av betydelse fdr god ekonomisk hushillning ftir Ar 2014. Vi instiimmer i direktionens beddmning att de bida finansieua m6ren har uppnatts. z{kz 196

197 Samtliga verlrsamhetsmdl har utvaderats i Arsredovisningen. Vi bedtimer att Iiirbundets irsredovisning iir uppriittad i enlighet med lagens kav och god redovisningssed i dvrigt. Samtliga mil ltir god ekonomisk hushlllning har utvlrderats i irsredovisningen. Vi instdmmer i att f1'ra av verksamhetsmdlet har uppfyllts och att tre inte har uppfullts. Vi tillstyrker att respektive fullmiiktige beviljar ansvarsfrihet fiir direktionen samt de enskilda ledamiiterna i densamma, Vi Aberopar bifogad redogdrelse och rapporter fr&n granskning av intem kontroll (bilaga 2), delirsrapport (bilaga 3), bokslut och irsredovisning fiir 2013 (bilaga 4).,'fu Vimiis den 27 mars 2015 Ingvar Lind Till revisionsberiittelsen hdr bilagorna: Revisoremas redogiirelse De sakkunnigas rapporter i olika granskningar ( nr 2-4) 197

198 Virdftirbundet S<irmland Revisorerna Bilaga I Revisorernas redogiirelse fiir kr 2014 Revisorernas granskningsuppdrag utgir frfln kommunallagen och god revisionssed. Av kommunallagen framgir att revisorerna skall granska all verksamhet och diirvid beddma om verksamheten skdts pi ett iindamilsenligt och friln ekonomisk synpunkt tillfredsstiillande siitt, om riikenskaperna?ir riittvisande och om den interna kontrollen 2ir tillriicklig. Under iret har granskning skett av kinehantering, delirsrapport samt bokslut och irsredovisning. Granskning av Intern kontroll(bilaga 2) De overgripande revisionsfrigorna var:. Ar den interna kontrollen effektiv. Ar den interna kontrollplanen implementerad?. Ar arbetet iindamdlsenligt? Vir samlade revisionella bedomning lir att det interna kontrollarbetet inom Virdftirbundet inte iir tillriickligt och effektivt. Fdljande iakttagelser Iigger till grundfor beddmningen: Planen lor 2014 6rs interna kontroll har inte tagit avstamp i en dokumenterad analys av viisentliga risker i verksamheten, som ftjrbundets reglemente loreskriver. Resultatet av aktiviteter i enlighet med planen flor intern kontroll 2014 har itenapporterats till direktionen, men alla aktiviteter iir inte genomftirda fullt ut. Direktionen har inte fattat beslut om itgdrder med anledning av resultatet av den interna kontrollen 2014. Det zir en brist att direktionen godkiint genomford intern kontroll for hr2014 mot den bakgrund av att resultatet inte framgir tydligt for samtliga kontrollmoment. I reglementet ftir intern kontroll har direktionen slagit fast att det med utgingspunkt frin den irliga uppfciljningsrapporten ska bedoma eventuella avvikelser och ftjresli itgiirder till ftjrbiittringar i internkontrollen. Direktionen har inte fattatnhgrabeslut med anledning av resultatet av foregiende irs (2013) interna kontroll. Det sker ingen dokumentation av genomforda internkontrollitgiirder, forutom de som framgir i redovisningen av resultatet. Direktionen behover siikerstiilla att interna kontrollinsatser dokumenteras pi ett iindamilsenligt s?itt si att underliggande handlingar fiir respektive kontrollmoment finns tillgdngliga. q 198

199 Delirsrapp ort 2014 (Bilaga 3) Granskningens syfte?ir att beddma om delirsrapporten har uppriittats i enlighet med de krav som stiills i kommunal redovisningslag, kommunallag och god redovisningssed samt om resultatet iir ltirenligt med de mil som medlemskommunernas kommunfullmiiktise faststiillt. Syftet med den dversiktliga granskningen 2ir att ge direktionens revisorer ett underlag ftir sin beddmning av om delflrsrapporten iir uppriittad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet iir forenligt med de mil som direktionen faststiillt. Revisorernas uttalande avges i den beddmning som de avliimnar till med lem skommunernas kommunful lmiikti ge i samband med att delirsrapporten behandlas. Resultatet fiir perioden iir 398 tkr (-255 tkr), vilket ar 653 tkr hdgre iin i delirsrapporten ftiregiende ir. Prognosen lor heliret pekar mot ett resultat om 400 tkr. Beddmningen i delirsrapporten iir att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifren vir oversiktliga granskning gdr vi ftiljande bedcimning av forbundets delirsrapport:. Har deldrsrapporten upprrittats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedomer att fiirbundets delirsrapport i allt viisentligt iir uppriittad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Utifrin giord <ivergripande granskning av riikenskaperna bed<imer vi att forbundets ekonomiska resultat pi 398 tkr och stiillning per 2014-08-31 i allt viisentligt iir riittvisande. Vi beddmer att den analys som gjorts och de kommentarer som liimnats i allt viisentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Vi beddmer att verksamhetsmitt och jiimforelser finns i tillriicklig omfattning.. Uppfyller resultatet i deldrsrapporten de av direktionenfaststcilldafinansiella mdlen? Vi bedcimer att utviirderingen av de tvi finansiella milen som redovisas i delirsrapporten ger en riittvisande bild av miluppfyllelsen och att milet om resultatet uppfylls och m5let om det egna kapitalet n?istintill uppfylls.. Uppfyller resultatet i deldrsrapporten de av direktionenfaststr)llda mdlenftr verl<samheten? Vir dversiktliga granskning visar ph att miluppfyllelsen avseende de verksamhetsmil som ftiljs upp i delirsrapporten 2ir fiirenliga med de faststiillda milen. Vi instiimmer i ft)rbundets bedrimnins att milen nis. fl 22,-- \'./41,. \ 199

200 Bokslut och irsredovisning 2014 (Bilaga 4) Granskningen sker utifrin ett viisentlighets- och riskperspektiv och har bland annat till syfte att beddma om irsredovisningen iir uppriittad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och dvrig normgivning. Vi bed<imer att irsredovisningen huvudsakligen redogor lor utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska stiillningen. Forbundet lever upp till kommunallagens krav pi en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet uppgir till 1 044 tkr och det finns inga reavinster. Frjrra 6rets resultat pil -699 tkr togs ur eget kapital, och har i praktiken iterst?illts 2014. I irsredovisningen gors en dverskidlig avstiimning mot de finansiella milen for god ekonomisk hushillning. Bida milen uppnis och vi bedd,mer diirmed miluppfyllelsen som mycket god. I verksamhetsplan med budget lor 2014-2016 har forbundet redovisat mil och riktlinjer for verksamheten, vilka iiven iir kopplade till begreppet "god ekonomisk hushillning". Dessa loljs upp i irsredovisningen och fyra av de sju milen bedcims som uppfyllda. Utriver dessa finns iiven inriktningsmil, kvalitets- och servicenivier, s2irskilda uppdrag och aktiviteter flor de olika verksamhetsomridena. Vi bed<imer utifrin irsredovisningens fltenapportering av verksamhetsmfllen miluppfyllelsen som god di fyra av sju mil nis. De andra tre milen bedcims som ej uppfyllda. Vi bed<imer vidare att Arsredovisningen i allt vlisentligt uppfyller kraven pi riittvisande riikenskaper och iir uppriittad enligt god redovisningssed. F6rbundet har anpassat redovisningen till RK nr 7.1 genom att avsiittning ftir pensioner som framkom ft)rra 6ret nu redovisas som avsiittning. Beloppet uppgir till 107 tkr inklusive loneskatt. Det finns nigra mindre ft)rbiittringsomriden och dessa kommenteras i rapporten. Triiffar med fiirbundet Revisionsarbetet har ftjrutom ovanstiende redovisade granskningar [ven omfattat triiffar med d irekti onens ordforande och florbundsl edn in gen. Ovrigt Vir revision har ziven omfattat att ldpande granska och ta del av protokoll, samt genom information hilla oss underriittade om forbundets verksamhet. Virt anslag for 2014 var l3 I 000 kr. Som sakkunnigt bitriide anlitas PwC. Virnls den27 mars 2015 kinsvar l-inls 200

201 www.pwc.se Bilaga 2 Revisionsrapport Jukka Törrö Februari 2015 Övergripande granskning av intern kontroll Vårdförbundet Sörmland 201

202 Övergripande granskning av intern kontroll Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Revisionsfrågor och metod... 1 1.2. Bakgrund intern kontroll... 1 2. Intern kontroll inom Vårdförbundet Sörmland... 3 2.1. Reglemente för intern kontroll... 3 2.2. Genomförande av intern kontroll 2014... 4 3. Vår bedömning... 6 3.1.1. Finns det någon risk- och väsentlighetsanalys dokumenterad (underlag till internkontrollplanen)?... 6 3.1.2. Är aktiviteterna enligt internkontrollplanerna genomförda och rapporterade till direktionen?... 6 3.1.3. Har direktionen fattat beslut om åtgärder med anledning av resultatet?... 7 3.1.4. Har föregående års beslut om åtgärder verkställts och återrapporterats?... 7 3.1.5. Genomförs och dokumenteras internkontrollåtgärd?... 7 Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland PwC 202

203 1. Inledning Av kommunallagen (KL) framgår att direktionen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Att den interna kontrollen fungerar är viktigt för att direktionen ska ha kontroll över sin verksamhet. Detta innebär att verksamheterna själva ansvarar för att ha en ändamålsenlig styrning så att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och att det finns säkra rutiner som förhindrar förlust för förbundet och säkerställer att redovisningen är rättvisande. Direktionen har fattat beslut om intern kontrollplan under 2013. 1.1. Revisionsfrågor och metod De övergripande revisionsfrågorna är: Är den interna kontrollen effektiv Är den interna kontrollplanen implementerad? Är arbetet ändamålsenligt? Granskningen ska ge svar på följande granskningsmål: Finns det någon risk- och väsentlighetsanalys dokumenterad (underlag till internkontrollplanen)? Är aktiviteterna enligt internkontrollplanerna genomförda och rapporterade till direktionen? Har direktionen fattat beslut om åtgärder med anledning av resultatet? Har föregående års beslut om åtgärder verkställts och återrapporterats? Genomförs och dokumenteras internkontrollåtgärd? Granskningen har genomförts genom avstämning av innehåll, omfattning och rapportering av kontrollinsatser enligt planerna och tillförlitligheten i rutinerna för rapportering till direktionen och revisorerna. Därtill har förbundschef och administrativ chef intervjuats. De har också fått möjlighet att faktagranska rapporten. 1.2. Bakgrund intern kontroll Kommunallagen gäller i tillämpliga delar även för kommunalförbund (KL 3 kap. 21 ). Som ovan nämnts omfattar detta även ett intern kontrollansvar. Enligt KL skall nämnderna inom sitt område, se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt (KL 6 kap. 7 ). Inom Vårdförbundet Sörmland är det förbundsdirektionen som ansvarar för den interna kontrollen. Intern kontroll är ett verktyg som omfattar alla system och rutiner/processer och som syftar till att styra mot att ekonomin och verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och att målen uppfylls. Med andra ord behöver direktionen skapa en tillräcklig kontroll över verksamhetens ekonomi och kvalitet. Utöver att den interna kontrollen skall vara tillräcklig anger inte kommunallagen hur den ska utövas. I praktiken behöver den interna kontrollen baseras på en riskbedömning över verksamheten och dess processer så att den kan utformas på lämpligt sätt. Något förenklat handlar det om att säkerställa att rätt person eller funktion gör rätt saker i rätt tid på rätt sätt. Valet av kontrollmetoder behöver Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 1 av 8 PwC 203

204 anpassas till uppgiften samt hur sannolikt det är att något inträffar, misslyckas eller inte uppnås inom en viss process (risk), samt hur stora konsekvenser som det skulle kunna medföra (väsentlighet). Dessa ställningstagande behöver ske kopplat till verksamhetens ordinarie styrning och uppföljning. Det bör också ske en omprövning av risker och kontrollmetoder utifrån erfarenhet och förändringar i verksamheten och dess förutsättningar. Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 2 av 8 PwC 204

205 2. Intern kontroll inom Vårdförbundet Sörmland Enligt förbundschef och administrativ chef har Vårdförbundet Sörmland under de senaste åren bedrivit ett arbete för att utveckla och formalisera administrativa och verksamhetsprocesser, varav intern kontroll utgör en del. Cheferna beskriver att den interna kontrollen ska ha en tydlig koppling till ordinarie styrning och uppföljning som utgår från verksamhetsplan och det relativt nya kvalitetsledningssystemet. Man framhåller att formaliserat arbete med intern kontroll är nytt inom förbundet och att intern kontrollplan för 2013-2014 är den första som tagits fram. Det har förekommit olika kontroller även tidigare, främst kopplat till ekonomiadministration, men som inte dokumenterats. 2.1. Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll antogs av direktionen för Vårdförbundet Sörmland 2012-11-29. Enligt den syftar den interna kontrollen till att uppnå: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter m.m. Den interna kontrollen skall utformas med en bedömning utifrån väsentlighet och vilka risker som finns i verksamheterna. Intern kontroll är en del av det processinriktade kvalitetsarbetet. Internkontrollarbetet ska enligt reglementet organiseras på följande vis: Förbundsdirektionen Har det övergripande ansvaret för att det finns en tillfredsställande intern kontroll och att en organisation av denna upprättas inom förbundets samtliga verksamhetsdelar. Beslutar om regler och anvisningar för den interna kontrollen Ska årligen anta en internkontrollplan Ska med utgångspunkt från den årliga uppföljningsrapporten bedöma eventuella avvikelser och föreslå åtgärder till förbättringar i internkontrollen Förbundschefen Ansvarar för att konkreta regler och anvisningar utformas Ansvarar för att en årlig internkontrollplan upprättas med angivelse av vad som ska granskas Ska minst en gång per år rapportera till förbundsdirektionen om hur den interna kontrollen fungerar Har ansvar för att åtgärda brister i internkontrollen Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 3 av 8 PwC 205

206 Verksamhetsansvariga chefer Är skyldiga att följa reglerna och anvisningarna om intern kontroll Ska informera sina medarbetare om reglernas innebörd Ska verka för att arbetet sker enligt regelverket samt har sikte mot beslutade mål och kvalitetsmått i verksamhetsplanen Ska se till att arbetsmetoder används som främjar en tillfredsställande intern kontroll 2.2. Genomförande av intern kontroll 2014 Förbundets ledningsgrupp (förbundschef, administrativ chef samt verksamhetscheferna) utarbetade fram ett förslag till intern kontrollplan för 2013/14. Enligt förbundsledningen togs det fasta på områden med identifierade brister såsom diarieföring och löneadministration som bl.a. påtalats av förbundets revisorer. Någon mer utförlig analys kring väsentliga risker har inte genomförts. Enligt förbundschef och administrativ chef är ambition att vidareutveckla internkontrollarbetet såväl när det gäller riskbedömning som kontrollinsatser. Förbundsdirektionen fastställde planen 2013-09-05. Planen består av sex kontrollpunkter beträffande diarie-/posthantering (1), kvalitetsledningssystem (1), löneadministration (3) och arkivering (1). För varje kontrollområde anges kontrollmoment, kontrollmetod, frekvens, kontrollansvarig, samt resultat av granskning (se bilaga). Redovisning av genomförd intern kontroll har skett till och godkänts av förbundsdirektionen 2014-12-04. Resultatet finns dokumenterat i interna kontrollplanen. I övrigt finns ingen underliggande dokumentation av utförda kontrollinsatser att ta del av. Av redovisningen av genomförda kontrollinsatser 2014 framgår bl.a att: Kontroll av att inkommande och upprättade handlingar diarieförs har skett genom att varje chef på egen hand kontrollerat att aktuella dokument och handlingar som kräver diarieföring lämnats till diariet. Kontroll av kvalitetsledningssystemet - att rutinbeskrivningar utifrån HSL och SoL uppdateras och finns tillgängliga för all personal i Gemensamma mappen kommer att ske i samband med att medicinskt ansvarig sjuksköterska uppdragsenligt lämnar rapport till verksamhetscheferna före årsskiftet. Kontroll av löneadministration - att de rutiner som finns och tillämpas är tydligt dokumenterade, där det framgår vem som ansvarar för vilka kontroller har skett genom att löneadministratör kontrollerat att löneunderlaget är korrekt. Detaljkoll uppges vara orimligt att utföra på individnivå och eventuella felaktigheter rättas i efterhand. Kontroll av arkivering - att aktuell arkivplan, gallringsplan samt arkivförteckning finns upprättade arbetet har inletts och uppföljning kommer att ske innan årets utgång. Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 4 av 8 PwC 206

207 Enligt förbundschef och administrativ chef har det inte varit någon diskussion i direktionen i samband med redovisning av genomförd intern kontroll år 2013 eller 2014. Direktionen har inte vidtagit några åtgärder med anledning av resultatet. Däremot framhålls att den nya planen för intern kontroll 2015 som direktionen fastställt 2014-09-04 utgör en vidareutveckling till mer verksamhetsanknutna kontrollinsatser som komplement till tidigare i huvudsak administrativa. Flera kontrollmoment anknyter till kärnverksamheten och verksamhetsplanen såsom miljö, behandlingsplanering, tillgänglighet och handläggning, samt upphandling. Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 5 av 8 PwC 207

208 3. Vår bedömning Enligt vår bedömning är det interna kontrollarbetet inom Vårdförbundet Sörmland, sett till år 2014, inte tillräckligt ändamålsenligt och effektivt. Den interna kontrollen behöver den ta tydligare utgångspunkt i en riskbedömning över verksamheten och dess processer. Intern kontrollplan för 2014 är delvis implementerad och återrapporterad till direktionen. En brist är att genomförda kontrollinsatser inte är dokumenterade. Direktionen behöver vidta åtgärder för att säkerställa detta. Vårdförbundet Sörmland har emellertid under de senaste åren lagt en grund för arbetet med intern kontroll genom ett reglemente som tydliggör ansvarsfördelning och former för arbetet. Av 2015 års plan framgår att den interna kontrollen har en tydligare koppling till kärnverksamheterna och verksamhetsplanenen, vilket är en förbättring. Bedömningen baseras på iakttagelserna nedan. 3.1.1. Finns det någon risk- och väsentlighetsanalys dokumenterad (underlag till internkontrollplanen)? 2014 års plan för intern kontroll har inte tagit avstamp i en dokumenterad analys av väsentliga risker i verksamheten, såsom förbundets reglemente föreskriver. Kontrollinsatser har identifierats bl.a. utifrån påpekanden i tidigare revisionsgranskningar. Detta är ändamålsenligt, men för att den interna kontrollen ska vara effektiv behöver den ske med utgångspunkt i en bredare riskbedömning av verksamheten och dess processer. 3.1.2. Är aktiviteterna enligt internkontrollplanerna genomförda och rapporterade till direktionen? Resultat av aktiviteter i enlighet med planen för intern kontroll 2014 har återrapporterats till direktionen. Däremot är inte alla aktiviteter genomförda fullt ut. Exempelvis framgår det inte om verksamhetschefer säkerställt att rutinbeskrivningar utifrån HSL och SoL uppdaterats och finns tillgängliga för all personal. I redovisningen hänvisas till att medicinskt ansvarig sjuksköterska ska lämna rapport om detta till verksamhetschef före årsskiftet 2014/15. Ett annat exempel är kontroll av att arkivplan och gallringsplan finns upprättade. Av redovisningen framgår att arbetet att ta fram dokumenten inletts under året och att det fortsätter under 2015. Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 6 av 8 PwC 208

209 3.1.3. Har direktionen fattat beslut om åtgärder med anledning av resultatet? Direktionen har inte fattat beslut om åtgärder med anledning av resultatet av den interna kontrollen 2014. Det är en brist att direktionen godkänt genomförd intern kontroll för år 2014 mot bakgrund av att resultatet inte framgår tydligt för samtliga kontrollmoment. I reglementet för intern kontroll har direktionen slagit fast att det med utgångspunkt från den årliga uppföljningsrapporten ska bedöma eventuella avvikelser och föreslå åtgärder till förbättringar i internkontrollen. 3.1.4. Har föregående års beslut om åtgärder verkställts och återrapporterats? Direktionen har inte fattat några beslut med anledning av resultatet av föregående års (2013) interna kontroll. 3.1.5. Genomförs och dokumenteras internkontrollåtgärd? Det sker ingen dokumentation av genomförda internkontrollåtgärder, förutom det som framgår i redovisningen av resultatet. Direktionen behöver säkerställa att interna kontrollinsatser dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt så att underliggande handlingar för respektive kontrollmoment finns tillgängliga. Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 7 av 8 PwC 209

210 2015-02-23 Jukka Törrö Projektledare Annika Hansson Uppdragsledare Februari 2015 Vårdförbundet Sörmland 8 av 8 PwC 210

211 Bilaga 3 Granskningsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Vårdförbundet Sörmland 211

212 Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier 2 2.4 Metod 3 3 Granskningsresultat 4 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 4 3.2 Resultatanalys 5 3.3 God ekonomisk hushållning 6 3.3.1 Finansiella mål 8 3.3.2 Mål för verksamheten 9 Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland PwC 212

213 Granskning av delårsrapport 2014 1 Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer översiktligt granskat förbundets delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-08-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2014. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge direktionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som direktionen fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till medlemskommunernas kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är 398 tkr (-255 tkr), vilket är 653 tkr högre än i delårsrapporten föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 400 tkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att förbundets delårsrapport i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Utifrån gjord övergripande granskning av räkenskaperna bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på 398 tkr och ställning per 2014-08-31 i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Vi bedömer att verksamhetsmått och jämförelser finns i tillräcklig omfattning. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda finansiella målen? Vi bedömer att utvärderingen av de två finansiella målen som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen och att målet om resultatet uppfylls och målet om det egna kapitalet nästintill uppfylls. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda målen för verksamheten? Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmål som följs upp i delårsrapporten är förenliga med de fastställda målen. Vi instämmer i förbundets bedömning att målen nås. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 1 av 10 PwC 213

214 Granskning av delårsrapport 2014 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Detta gäller även för kommunalförbund. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av direktionens mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av medlemskommunerna fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 2 av 10 PwC 214

215 Granskning av delårsrapport 2014 Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per 2014-08-31 samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på förbundet. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 3 av 10 PwC 215

216 Granskning av delårsrapport 2014 3 Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 398 tkr. Förbundets delårsrapport består förutom av förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning, kassflödesrapport, drift- och investeringsredovisning. Fr o m 2014 gäller en ny rekommendation från rådet för kommunal redovisning som avser delårsrapporter, RKR 22. Enligt denna ska resultaträkningen jämföras med motsvarande period föregående år medan balansräkningen nu ska jämföras med senaste årsredovisning. Förbundet följer detta avseende resultaträkningen. Vi ser byte av jämförelseperiod för balansräkningen som ett förbättringsområde till nästa år. I resultaträkningen ska jämförelse göras med budget. Detta görs i delårsrapporten med belopp som avrundats till närmast jämna 100 000 kr. Uppställningsformen för resultat- och balansräkningen regleras i KRL. Detaljeringsgraden kan vara lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen i förbundets delårsrapport 2014 innehåller avsnitt om direktion och ledning, förbundsgemensamt, Vårnäs behandlingshem, familjerådgiviningen och upphandlingen (inklusive väsentliga händelser för samtliga avsnitt samt redovisning av inriktningsmål och verksamhetsmål), personalekonomisk redovisning, ekonomisk översikt (innehållande driftredovisningen och prognos, investeringsredovisning, periodens resultat och balanskravet, ekonomiska mål och pensionsförpliktelser). Driftredovisningen kommenterar på ett tydligt sätt de olika verksamheternas utfall och årsprognosen. Av investeringsredovisningen framgår att 97 tkr av investeringsbudgeten har förbrukats. Av beloppet är 72 tkr en rest från föregående investeringsplan. Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till 700 tkr och den beräknas utnyttjas innan årets slut. Den personalekonomiska redovisningen lämnar information om sjukfrånvaron i enlighet med KRL 4:1a. Det framgår att sjukfrånvaron har minskat från 7 % till 6 % av total arbetstid i jämförelse med motsvarande period förra året. Männens sjukfrånvaro har minskat medan kvinnornas har ökat. Avsnittet innehåller information i tillräcklig omfattning. Förbundet följer kravet i RKR på att det ska finns en redogörelse för vilka redovisningsprinciper som tillämpas. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 4 av 10 PwC 216

217 Granskning av delårsrapport 2014 Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster, bl a periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt utom avseende semesterlöneskulden. Denna redovisas med samma belopp som i årsredovisningen och någon upplysning om detta lämnas inte i delårsrapporten. Skulden är väsentligt lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen då förbundet på samma sätt som kommuner har innevarande kalenderår som intjänandeår. Ett belopp för avsättning av pension finns, men redovisas bland ansvarsförbindelsen i balansräkningen. Beloppet är ej väsentligt, men en ändring av redovisningen bör ske till årsredovisningen. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Verksamhetsmått och jämförelser redovisas i viss omfattning i delårsrapporten. Vi bedömer det som tillräckligt för att vara en delårsrapport. Flertalet av verksamhets-, service- och kvalitetsmåtten följs endast upp i årsredovisningen. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller syftet att ge direktionen möjlighet att använda den som underlag för styrning, ledning och kontroll av förbundets samlade verksamhet. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat på 400 tkr, vilket är 100 tkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Resultatet för Vårnäs behandlingshem beräknas bli ca 300 tkr bättre än budgeterat främst pga en ökning av antalet externt placerade patienter per vårddygn. Resultatet för familjerådgivningen beräknas bli ca 100 tkr bättre än budgeterat pga lägre förbundsgemensamma kostnader än budgeterat. Förbundet har fått uppgift från AFA Försäkring att man kommer att få en återbetalning på ca 250 tkr i slutet av 2014. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 5 av 10 PwC 217

218 Granskning av delårsrapport 2014 I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2014, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning 2014-08-31 jämfört med föregående år Utfall delår föreg år Utfall delår 2014 Prognos för 2014 1) Avvikelse mot budget hela 2014 Ökn/ Minskn. % jmf föreg år delårsperioden Budget Verksamhetens intäkter 4 107 4 412 6 700-1 100 7,43% 7 800 Verksamhetens kostnader -15 141-15 194-22 900 1 200 0,35% -24 100 Avskrivningar -497-551 -800 0 10,87% -800 Verksamhetens nettokostnader -11 531-11 333-17 000 100-1,72% -17 100 Driftsbidrag 11 308 11 708 17 400 0 3,54% 17 400 Finansiella intäkter 46 35 0 0-23,91% 0 Finansiella kostnader -78-12 0 0-84,62% 0 Årets resultat -255 398 400 100 256,08% 300 1) Avrundning har gjorts till jämna 100-tusentals kronor Utifrån gjord övergripande granskning bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på 398 tkr och ställning per 2014-08-31 i allt väsentligt är rättvisande. Vi instämmer i förbundets bedömning att man kommer att klara balanskravet utifrån den prognos som lämnas. 3.3 God ekonomisk hushållning I verksamhetsplanen med budget 2014-2016 har förbundet redovisat mål och riktlinjer för verksamheten, vilka även är kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Förbundet har beslutat om 4 inriktningsmål, 7 verksamhetsmål, 2 finansiella mål, särskilda uppdrag och aktiviteter, verksamhetsmått samt service- och kvalitetsmått. Inriktningsmål 1. Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO 90000. Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbetet i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta kon- Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 6 av 10 PwC 218

219 Granskning av delårsrapport 2014 kurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. 2. Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Hemsidan, som är ett viktigt verktyg i marknadsföringen ska göras mer modern och tidsenlig samt innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. 3. Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barn i våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. 4. Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Uppföljning av inriktningsmål 1, 2 och 4 sker i årsredovisningen. Det tredje inriktningsmålet är inte avsett att särskilt följas upp. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 7 av 10 PwC 219

220 Granskning av delårsrapport 2014 3.3.1 Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot förbundets finansiella mål som fastställts i verksamhetsplan med budget 2014-2016: Finansiella mål, fastställda i verksamhetsplan med budget 2014-2016 Att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen. Det egna kapitalet skall under planperioden 2014 2016 i genomsnitt uppgå till lägst ca 11,5 mnkr. Strävansmålet är att det egna kapitelet i slutet av planperioden skall uppgå till ca 12 mnkr, som vid en försiktighetsbedömning anknyter till resultatmålet. Prognos 2014 Resultatet per 2014-08-31 är 398 tkr, 2,5 % av omsättningen. Prognos för helåret 2014 är 400 tkr, 1,7 % av omsättning, vilket innebär att målet nås. Det egna kapitalet uppgick 2014-08-31 till 11 487 tkr. Prognosen för helåret är 11,5 mnkr (11 489 tkr). Måluppfyllelse, förbundets bedömning Prognosen pekar på att målet kommer att nås. Målet har nästan uppnåtts i delårsbokslutet. Prognosen pekar på att målet uppnås i årsbokslutet. Bedömning Vår översiktliga granskning visar att det prognostiserade resultatet är förenligt med förbundets mål om resultatet, medan det nästintill är förenligt med målet om det egna kapitalet. Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 8 av 10 PwC 220

221 Granskning av delårsrapport 2014 3.3.2 Mål för verksamheten I Verksamhetsplan med budget 2014-2016 framgår att verksamhetsmål 1 och 4 för Vårnäs behandlingshem ska följas upp i delårsrapporten. Övriga verksamhetsmål ska följas upp i årsredovisningen. Vårnäs behandlingshem 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen skall uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet bedöms som uppfyllt då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår till 24,7 patienter per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen ska ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet bedöms som uppfyllt då 85 % av patienterna är nöjda med behandlingen i förhållande till enkätens maxpoäng. Familjerådgivningen 1. Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienterna upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Upphandlingen Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 9 av 10 PwC 221

222 Granskning av delårsrapport 2014 1. Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem) under ett kvartal 2014 genom en remittentenkät innehållande 18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmål som följs upp i delårsrapporten är förenliga med de fastställda målen. Vi instämmer i förbundets bedömning att målen nås. 2014-11-03 Annika Hansson Projektledare/Uppdragsledare Oktober 2014 Vårdförbundet Sörmland 10 av 10 PwC 222

223 www.pwc.se Bilaga 4 Annika Hansson, certifierad kommunal revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Vårdförbundet Sörmland 223

224 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 5 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 6 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper... 10 3.2.1. Resultaträkning... 10 3.2.2. Balansräkning... 11 3.2.3. Kassaflödesanalys... 11 3.2.4. Tilläggsupplysningar... 11 PwC 224

225 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet uppgår till 1 044 tkr och det finns inga reavinster. Förra årets resultat på -669 tkr togs ur eget kapital, och har i praktiken återställts 2014. I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Båda målen uppnås och vi bedömer därmed måluppfyllelsen som mycket god. I verksamhetsplan med budget för 2014-2016 har förbundet redovisat mål och riktlinjer för verksamheten, vilka även är kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Dessa följs upp i årsredovisningen och fyra av de sju målen bedöms som uppfyllda. Utöver dessa finns även inriktningsmål, kvalitets- och servicenivåer, särskilda uppdrag och aktiviteter för de olika verksamhetsområdena. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering av verksamhetsmålen måluppfyllelsen som god då fyra av sju mål nås. De andra tre målen bedöms som ej uppfyllda. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Förbundet har anpassat redovisningen till RK nr 7.1 genom att avsättning för pensioner som framkom förra året nu redovisas som avsättning. Beloppet uppgår till 107 tkr inklusive löneskatt. Det finns några mindre förbättringsområden och dessa kommenteras i rapporten. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 225 1 av 12

226 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Detta gäller även för kommunalförbund. Revisionsobjekt är Direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål medlemskommunernas fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 226 2 av 12

227 Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som medlemskommunernas fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundet. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-11. Direktionen fastställer årsredovisningen 2015-03-20. Rapportens innehåll har sakgranskats av personal på förbundet. 2.3. Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av medlemskommunernas kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Direktionens beslut om god ekonomisk hushållning Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 227 3 av 12

228 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Förbundets bokslut med bilagor och övriga handlingar har dokumenterats på ett bra sätt. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om förbundets pensionsförpliktelser. Under avsnittet Ekonomi beskrivs ekonomin i tillräcklig omfattning. Nyckeltal och finansiella uppgifter visas under rubriken Sex år i sammandrag. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsens avsnitt om ekonomi under rubriken God ekonomisk hushållning återfinns en utvärdering av förbundets ekonomi som tar sin utgångspunkt i det finansiella målet för det egna kapitalet. En utveckling kan ske genom att förbundet kopplar finansiella mål till utvärdering av den ekonomiska ställningen och att detta görs tydligt i budget och årsredovisning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka förbundets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor. Redovisning lämnas utförligt av den kompetensutveckling personalen har genomgått under året. Det finns också avsnitt om rehabilitering och förebyggande hälsovård. Personalavsnittet lämnar information i tillräcklig omfattning. Pensionsredovisning Det pensionsåtagande som framkom i samband med bokslutsarbetet 2013 redovisas Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 228 4 av 12

229 nu korrekt som avsättning och uppgår till 107 tkr inklusive löneskatt. Uppgift om detta redovisas i förvaltningsberättelsen. Detta åtagande uppgår totalt för avsättning och ansvarsförbindelse till 2 191 tkr inklusive löneskatt. Det avser i sin helhet personer som har gått i pension och kommer att minska framåt. För de årligt intjänade pensionerna betalar förbundet i sin helhet särskilda premier, vilket också gäller det pensionsåtagande för tidigare intjänade pensioner som är känt. Utveckling av redovisningen kan göras genom att förändringen av ansvarsförbindelsen redovisas i enlighet med RKR 17. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. För de olika verksamheterna har på ett tydligt sätt en utvärdering gjorts utifrån fastställda mål, service- och kvalitetsnivåer samt särskilda uppdrag och aktiviteter. Redovisning lämnas också för förbundets arbete med intern kontroll. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Dessa uppgår till 643 tkr och de tre största investeringarna avser möbler till tidningsrummet och lilla matsalen, byte av fönster i huvudbyggnaden och varmluftsugn till köket. Jämförelse med budget redovisas och vilka åtgärder som har bedömts som och redovisats som driftskostnad i stället för investering, då de uppgått till mindre än ett basbelopp. 3.1.1.3. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till direktionens budget. Justering av budgeten har gjorts under året då verksamheten HBV Ung har tillkommit. Verksamheten har under 2014 inneburit förberedelse inför start som kommer att ske under våren 2015. Familjerådgivningens resultat ingår nu i förbundets redovisning på samma sätt som övriga verksamheter. Tidigare års resultat finns fortfarande redovisat som en kortfristig skuld. Samtliga verksamheter redovisar positivt resultat. Förklaringar till de positiva resultaten lämnas. 3.1.2. Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i förbundets bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett i förvaltningsberättelsen. Resultatet uppgår till 1 044 tkr och det finns inga reavinster. Förra årets resultat på -669 tkr togs ur eget kapital, och har i praktiken återställts 2014. Balanskravsutredning görs inte på resultaträkningen, men resultatet är samma före och efter balanskravsutredning, varför detta accepteras i år. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 229 5 av 12

230 3.1.3. God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god. I verksamhetsplanen med budget 2014-2016 har förbundet redovisat mål och riktlinjer för verksamheten, vilka även är kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Förbundet har beslutat om 4 inriktningsmål, 4 miljömål, 7 verksamhetsmål, 2 finansiella mål, särskilda uppdrag och aktiviteter, verksamhetsmått samt service- och kvalitetsmått. Uppföljning av dessa redovisas i årsredovisningen på ett tydligt sätt. Inriktningsmål 1. Vårdförbundet fortsätter att utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Arbetsprocessen har inletts med inriktning mot Vårnäs behandlingshem och ska uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO 90000. Systemet ska även uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbetet i socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. Målet bedöms som uppfyllt såtillvida att den inledda processen fortsatt under året. Arbetet beräknas bli klart vad gäller behandlingsinsatserna vid HVB-verksamheterna under 2015 och kommer att uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter. 2. Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Hemsidan, som är ett viktigt verktyg i marknadsföringen ska göras mer modern och tidsenlig samt innehålla ett kontinuerligt uppdaterat informationsmaterial. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 230 6 av 12

231 3. Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barn i våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. 4. Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Målet bedöms med en glad gubbe och beskrivning vad som gjorts. Uppföljning av inriktningsmål 1, 2 och 4 sker i årsredovisningen. Det tredje inriktningsmålet är inte avsett att särskilt följas upp. 1. Miljömål. Vårdförbundet Sörmland vill bidra till o o o o Att begränsa klimatpåverkan genom strävansmålet att framtida leasingbilar i verksamheten bör ha lägre koloxidutsläpp än de har idag. Målet bedöms som uppfyllt. Att ingen övergödning sker i sjöar och vattendrag genom att rengöringsmedel som inköps av VFS är miljömärkta. Målet bedöms som uppfyllt. En giftfri miljö genom ett successivt utbyte av lågenergilampor mot ledlampor i all belysning inom verksamheterna. Målet bedöms som uppfyllt. Att återvinning skall ske av allt avfall som kan omvandlas till energi, som material eller som näring, genom att avfallet från förbundets verksamheter källsorteras. Målet bedöms som uppfyllt. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 231 7 av 12

232 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot förbundets finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiella mål, fastställda i verksamhetsplan med budget 2014-2016 Att under 2014 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen. Det egna kapitalet skall under planperioden 2014 2016 i genomsnitt uppgå till lägst ca 11,5 mnkr. Strävansmålet är att det egna kapitelet i slutet av planperioden skall uppgå till ca 12 mnkr, som vid en försiktighetsbedömning anknyter till resultatmålet. Utfall per 2014-12-31 Resultatet är 1 044 tkr, vilket motsvarar 4 % av omsättningen. Det egna kapitalet uppgick 2014-12-31 till 12 133 tkr. Måluppfyllelse, förbundets bedömning Målet har uppfyllts. Målet har uppfyllts. Vi instämmer i förbundets bedömning att båda målen har uppnåtts och detta underlättar ekonomiskt för förbundet i framtiden. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Verksamhetsmål Vårnäs behandlingshem 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen skall uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet bedöms som uppfyllt då patientbeläggningen uppgått till 24,8 per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. Målet bedöms som uppfyllt. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen ska ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 232 8 av 12

233 fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet bedöms som uppfyllt. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet bedöms som uppfyllt. Familjerådgivningen 5. Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienterna upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Någon bedömning har inte gjorts i årsredovisningen då det inte har gjorts någon brukarundersökning under året. Det planeras att genomföras en undersökning under det första halvåret 2015. 6. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Någon bedömning har inte gjorts i årsredovisningen då det inte har gjorts någon brukarundersökning under året. Det planeras att genomföras en undersökning under det första halvåret 2015. Upphandlingen 7. Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem) under ett kvartal 2014 genom en remittentenkät innehållande 18 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Målet har ej uppfyllts. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 233 9 av 12

234 Samtliga verksamhetsmål har följts upp och utvärderats i årsredovisningen. Verksamhetsmål 1-4 bedöms som uppfyllda medan mål 5-7 bedöms som ej uppfyllda. Det betyder att 4 av 7 mål har uppnåtts. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Resultaträkning 2014-12-31 jämfört med föregående år Utfall föreg år Utfall 2014 Prognos delår Avvikelse mot budget Ökn/ Minskn. % jmf föreg år Verksamhetens intäkter 5 979 7 452 6 700-431 24,64% Verksamhetens kostnader -22 863-23 407-22 900 804 2,38% Avskrivningar -749-831 -800-1 10,95% Verksamhetens nettokostnader -17 633-16 786-17 000 372-4,80% Driftsbidrag * 16 963 17 782 17 400 369 4,83% Finansiella intäkter 83 61 0 1-26,51% Finansiella kostnader -82-13 0 7-84,15% Årets resultat -669 1 044 400 749 256,05% *) Ägarmötet har fattat beslut om 315 tkr i ytterligare anslag för projekt HVB Ung En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Förbundet har haft fler externt finansierade patienter i verksamheten än föregående år. Intäkterna når inte budget p.g.a. det externa patientintaget varit lägre än planerat och att familjerådgivningen genomfört färre samtal än budgeterat. Kostnaderna har varit lägre än budgeterat. Ett extra anslag för vidareutredning av HVB Ung har erhållits med 315 tkr, vilket inte fanns med i den ursprungliga budgeten. Förbundet har erhållit 270 tkr från AFA försäkring, som återbetalning av avgiftsbefrielseförsäkring för 2005 och 2006. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 234 10 av 12

235 3.2.2. Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av förbundets materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Förbundet har inte vidtagit några särskilda åtgärder med anledning av detta, då man uppfattar att man redan har en uppdelning. Vi anser att detta kan utvecklas genom att ta ställning till olika avskrivningstider för olika delar på fastigheterna. Den avsättning till pensioner som framkom förra året redovisas nu som avsättning. Beloppet uppgår till 107 tkr inklusive löneskatt. Den ansvarsförbindelse som kom fram redovisas som ansvarsförbindelse. Båda beloppen återlånas, vilket kan förtydligas. Huvuddelen av pensionsåtagandet är försäkrat med kollektiv överskottsfond, varför någon sådan inte finns att redovisa. Redovisning enligt RKR 20 om finansiella tillgångar och skulder redovisas bland noterna. Denna kan utvecklas genom att även marknadsvärdet för korta placeringar anges. Placeringar jämfört med regler enligt finanspolicy kan också kommenteras. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Kommentera eventuella brister. Ange eventuella åtgärdsförslag. 3.2.3. Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att det finns överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 235 11 av 12

236 Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Några förbättringsområden finns och dessa redovisas på annan plats i rapporten. 2015-03-21 Annika Hansson Projektledare/Uppdragsledare Vårdförbundet Sörmland Granskning av årsredovisning 2014 PwC 236 12 av 12

237 Dnr KS/2015:124-170 Revidering av Västra Sörmlands Räddningstjänsts förbundsordning Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastsälla föreslagna revideringar av Förbundsordningen för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänst(VSR) har inkommit till medlemskommunerna Katrineholm och Vingåker med ett revideringsförslag av förbundsordningen. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Förvaltningen konstaterar att revideringarna är endast av mindre betydelse och har inget att erinra. Revideringsförslaget innebär bland annat att funktionsansvarig/funktionschef har närvaro och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Vidare att ersättningsbeloppen för räddningstjänstkostnader räknas fram med hjälp av Statens Räddningsverks författningssamling SRVFFS 2004:11, vilket i princip inte innebär någon förändring jämfört med tidigare. Medlemskommunerna väljer, i samråd med VSR, att återkomma till revideringsförslaget för Uppdrag till VSR (bilaga till förbundsordningen) samt eventuellt förslag om revidering av inriktning på målen (bilaga till förbundsordningen). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastsälla föreslagna revideringar av Förbundsordningen för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar likalydande beslut. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-04-12 Protokoll från VSR (direktionen), 2015-02-17, 15 Förslag till Förbundsordningen för Västra Sörmlands Räddningstjänst 237

238 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-12 KS/2015:124-170 Staben Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av Västra Sörmlands Räddningstjänsts förbundsordning Ärendebeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänst(VSR) har inkommit till medlemskommunerna Katrineholm och Vingåker med ett revideringsförslag av förbundsordningen. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Förvaltningen konstaterar att revideringarna är endast av mindre betydelse och har inget att erinra. Revideringsförslaget innebär bland annat att funktionsansvarig/funktionschef har närvaro och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Vidare att ersättningsbeloppen för räddningstjänstkostnader räknas fram med hjälp av Statens Räddningsverks författningssamling SRVFFS 2004:11, vilket i princip inte innebär någon förändring jämfört med tidigare. Medlemskommunerna väljer, i samråd med VSR, att återkomma till revideringsförslaget för Uppdrag till VSR (bilaga till förbundsordningen) samt eventuellt förslag om revidering av inriktning på målen (bilaga till förbundsordningen). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastsälla föreslagna revideringar av Förbundsordningen för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar likalydande beslut. Ärendets handlingar Protokoll från VSR (direktionen), 2015-02-17, 15 Förslag till Förbundsordningen för Västra Sörmlands Räddningstjänst Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2015\150429\124-15 MSK\Dokument3.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57000 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se 238

239 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen 2015-02-17 17 Sida Dir 15 Revidering av förbundsordning med bilaga, Uppdrag till VSR, för förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens beslut Direktioen överlämnar förslag till revidering av förbundsordning och bilagan, Uppdrag till VSR, för fastställande till medlemskommunerna samt önskar medlemskommunerna återkomma med eventuella förslag till revidering av bilagan med inriktning på målen. Beskrivning av ärendet Räddningschef, Roger Larsson, presenterar revideringsförslag på förbundsordning och bilagan; Uppdrag till VSR för förbundsdirektionen Västra Sörmland Räddningstjänst (VSR). Räddningschef, Roger Larsson, informerade arbetsutskottet vid sammanträdet den 13 januari 2015 om att förbundsdirektionens förbundsordning och bilagan, Uppdrag till VSR behöver revideras och presenterade förslag till revideringar. Beslutsunderlag Revidering av förbundsordning för VSR och bilagan; Uppdrag till VSR. Expediering Katrineholms kommun Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 239

240 FÖRBUNDSORDNING FÖR VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Förbundsordningen gäller fr.o.m. 2009-07-01 tills ny förbundsordning fastställs och ersätter samtidigt tidigare antagen förbundsordning. Förbundsordningen har antagits av räddningstjänstförbundets förbundsdirektion 2009-02-25 och fastställts av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun 2009-06-08 och av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun 2009-05-18. Revidering har gjorts 2003, 2004, 2009, 2012 och 2013 Reviderad 2015 och antagits av direktionen 2015-02-17 samt fastställts av kommunfullmäktige i Vingåker 2015-XX-XX och av kommunfullmäktige i Katrineholm 2015-XX-XX 1 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Katrineholms och Vingåkers kommuner (förbundsmedlemmar). 2 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Västra Sörmlands Räddningstjänst, nedan kallat förbundet. Förbundet har sitt säte i Katrineholm. 3 Varaktighet Förbundet är bildat för obestämd tid. 4 Ändamål mm Förbundet ska hålla en för Katrineholms och Vingåkers kommuner gemensam organisation för att utföra räddningstjänstverksamhet. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadehjälpande insatser. Förbundet kan också, mot särskild ersättning och/eller avtal, åta sig andra frivilliga uppgifter som har anknytning till räddningstjänstverksamhet. Exempel på sådana uppgifter är akuta sjukvårdsinsatser, organtransporter, restvärdesräddning, sanering, larmförmedling, teknisk service och utbildning. Förbundet ska fastställa ett handlingsprogram för sin verksamhet. 5 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande och verkställande organ. Ytterligare organ som direktionen finner nödvändiga får tillsättas. 240

241 För förbundet och dess verksamheter gäller föreskrifterna i kommunallagen, de lagar och andra författningar som reglerar verksamheterna samt denna förbundsordning, bilagda reglemente för direktionen, bilagda reglemente för revisorerna samt Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet. 6 Förbundsdirektionens sammansättning Direktionen, som också utgör sådan nämnd som sägs i 3 kap 11 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), ska bestå av nio ledamöter och nio personliga ersättare. Katrineholms kommun ska utse fem ledamöter och fem ersättare. Vingåkers kommun ska utse fyra ledamöter och fyra ersättare. Ledamöter och ersättare ska utses bland ledamöter och ersättare i respektive kommuns fullmäktige. Förbundsdirektionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Förbundsdirektionen väljer ordföranden och vice ordföranden med följande villkor: Ordföranden ska vara en direktionsledamot från Vingåkers kommun. Vice ordföranden ska vara en direktionsledamot från Katrineholms kommun. 7 Närvarorätt Direktionen får bestämma att förtroendevald från förbundsmedlemmarna, som inte är ledamot eller ersättare, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Förbundsmedlemmarnas kommunalråd och minoritetsföreträdare/oppositionsråd har närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Närvarorätten gäller ej vid myndighetsutövning mot enskild. Räddningschef, funktionsansvarig / funktionschef samt ekonom har närvarooch yttranderätt vid direktionens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Övrig personal har efter kallelse närvarooch yttranderätt vid behandling av ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde. I enlighet med 7 kap 9 Kommunallagen så äger personalföreträdare rätt att närvara vid beredning av ärenden som rör förhållande mellan förbundet som arbetsgivare och dess anställda. 8 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: Förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse Ledamot i direktionen Räddningschefen samt Organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt 241

242 9 Arvoden och ersättningar Arvode och ersättningar till direktionens ledamöter och ersättare ska utgå enligt Vingåkers kommuns Bestämmelser om ekonomisk ersättning för förtroendevalda. Följande årsarvoden ska utgå inom förbundet (% av riksdagsledamöternas årsarvode): Ordförande 13 % Vice ordförande 8 % Ledamot i AU 5 % Respektive medlemskommun svarar för ersättning till revisorerna som en del i kommunrevisionsuppdraget. 10 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll och andra kungörelser, liksom kungörelse om budgetsammanträde ska ske på Katrineholms kommuns och Vingåkers kommuns anslagstavlor. 11 Budgetprocess Förbundet och medlemskommunerna ska sammanträda för att diskutera inriktning för budgetarbetet. Medlemmarna ska före april månads utgång ha enats om, och angivit, budgetram. När budgeten fastställts beslutar direktionen om sin detaljbudget enligt grunderna i 16. 12 Allmänhetens frågestund Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor vid följande sammanträden med förbundsdirektionen: när direktionen behandlar årsredovisningen när direktionen behandlar budgeten Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde då budgeten ska fastställas. Platsen där förslaget finns tillgängligt ska anges i kungörelsen (8 kap 10 kommunallagen). Allmänhetens frågestund hålls innan direktionen behandlar det ärende där frågor från allmänheten får förekomma. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. Direktionen ansvarar för att årsredovisningen hålls tillgänglig för allmänheten på Katrineholms stadshus och Vingåkers kommunkontor från och med den dag då den inkommit. Direktionen ansvarar för att det på varje förbundsmedlems anslagstavla kungörs var årsredovisningen finns tillgänglig. 13 Styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Kommunerna ska inom ett år efter varje mandatperiod fastställa Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet. 242

243 Direktionen ska rapportera till medlemskommunerna på det sätt som anges i Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet. Därutöver ska förbundet informera medlemmarna kring frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om investeringar utöver budget, ska samråd ske med förbundsmedlemmarna. 14 Lån, borgen och andra ansvarsförbindelser Förbundet får uppta lån från annan än medlemskommunerna till högst ett sammanlagt belopp av 15 miljoner kronor eller det belopp som medlemskommunerna lämnar sitt medgivande till. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser och inte heller förvärva fastigheter utan förbundsmedlemmarnas godkännande. 15 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad förbundsmedlemmarna tillskjutit till förbundets verksamhet. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska samma grund som sägs i första stycket tillämpas. 16 Kostnadstäckning Kostnaderna för förbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, finansieras genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidragen ska fördelas mellan förbundsmedlemmarna där kostnadsfördelningen av det totala bidraget baseras på befolkningsmängd i respektive kommun den 1 november. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Samma fördelning ska ske för borgensåtagande eller andra förbindelser för förbundsmedlemmarna. Om en förbundsmedlem önskar att verksamheten i något avseende ska utformas eller dimensioneras på ett sätt som avviker från den för förbundet gemensamma risk- eller ambitionsnivån, får förbundet tillgodose dessa önskemål. Särskild avgift som motsvarar de faktiska merkostnaderna uttages uttas av medlemmen. 17 Övre gräns för räddningstjänstkostnader För olyckshändelser inom respektive kommun, som medför betydande kostnader för räddningsinsats, får förbundet ersättning av respektive kommun för den del av räddningskostnaderna som överstiger 2 basbelopp för varje tillfälle. Ersättningsbeloppet framräknas enligt beräkningssätt som framgår av Statens Räddningsverks författningssamling SRVFFS 2004:11 samt tillhörande aktuellt PM utgett av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). för vad tid gällande allmänna råd i serien Meddelande från Räddningsverket. 243

244 18 Arkiv Direktionen är arkivmyndighet enligt arkivlagen. Direktionen får genom avtal med medlem överlåta sitt ansvar enligt lagen såvitt avser den beredande och verkställande funktionen och att vara arkivdepå. Om förbundet upplöses ska dessa arkivhandlingar överlämnas till Katrineholms kommuns arkivmyndighet. 19 Revision Förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar utser bland kommunrevisorerna vardera två revisorer för samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisionen sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen och revisionsreglemente enligt bilaga till förbundsordningen. Revisorernas berättelse ska, jämte årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige senast under februari månad, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. 20 Ändringar av förbundsordningen och reglementen Ändringar och tillägg i förbundsordningen fastställs av respektive förbundsmedlems fullmäktigeförsamling. Direktionen får väcka fråga om ändring av förbundsordningen hos förbundsmedlemmarna. 21 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan behandlas av direktionen, som därefter kan föreslå att ny medlem får ingå i förbundet. Beslut om ny medlems inträde i förbundet fattas av respektive kommuns kommunfullmäktige. Ny medlem har antagits när samtliga fullmäktigebeslut har fattats samt en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemmar. 22 Utträde och likvidation Om förbundsmedlem säger upp sitt medlemskap, ska förbundet träda i likvidation och upplösas tre år efter uppsägningen. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. I 16 angivna fördelningsgrunder ska tillämpas vid skifte av förbundets behållna tillgångar vid upplösning av förbundet. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. 244

245 När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts förbundsmedlemmarna är förbundet upplöst. 23 Tvister Uppstår tvist mellan förbundet och förbundsmedlem ska tvisten lösas genom allmän domstol. 245

246 Dnr KS/2015:125-170 Förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundssektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastsälla föreslagna revideringar av reglemente för revisorerna till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har till medlemskommunerna överlämnat ett förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundssektionen. Kommunledningsförvaltningens bedömning I förslaget till revidering av reglemente för revisorerna har ett tillägg gjorts i paragraf tre, att ordförande för revisorerna senast i mars månad ska informera Direktionen om önskvärda budgetäskanden för kommande granskningsår. En ändring har också gjorts i paragraf sju, att revisorernas berättelse ska överlämnas till kommunfullmäktige senast under april månad, istället för under mars månad. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-04-10 Sammanträdesprotokoll Västra Sörmlands Räddningstjänst, 2015-02-17, 17 Reglemente för revisorerna 246

247 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-10 KS/2015:125-170 Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundssektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har till medlemskommunerna överlämnat ett förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundssektionen. Ärendets beredning Ärendet behandlades av direktionen på sammanträde den 17 februari 2015. I beredningen har kommunjuristen tagit del av ärendet. Kommunledningsförvaltningens bedömning I förslaget till revidering av reglemente för revisorerna har ett tillägg gjorts i paragraf tre, att ordförande för revisorerna senast i mars månad ska informera Direktionen om önskvärda budgetäskanden för kommande granskningsår. En ändring har också gjorts i paragraf sju, att revisorernas berättelse ska överlämnas till kommunfullmäktige senast under april månad, istället för under mars månad. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll Västra Sörmlands Räddningstjänst, 2015-02-17, 17 Reglemente för revisorerna KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57 000 641 80 Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se 247

248 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen 2015-02-17 19 Sida Dir. 17 Revidering av reglemente för revisorerna till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens beslut Direktioen överlämnar förslag till reglemente för revisorerna, för fastställande till medlemskommunerna samt önskar medlemskommunerna att återkomma med eventuella förslag till revidering. Beskrivning av ärendet Räddningschef, Roger Larsson, presenterar revideringsförslag på reglemente för revisorerna till förbundsdirektionen, Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR). Räddningschef, Roger Larsson, informerade arbetsutskottet vid sammanträdet den 13 januari 2015 om att förbundsdirektionens reglemente för revisorerna behöver revideras och presenterade förslag till revideringar. Beslutsunderlag Förslag till revidering av reglemente för revisorerna till förbundsdirektionen, VSR. Expediering Katrineholms kommun Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 248

249 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Detta reglemente gäller fr.o.m. 2007-01-01 tills nytt reglemente fastställs med samtidigt upphävande av tidigare gällande reglemente. Reglementet har antagits av räddningstjänstförbundets förbundsdirektion 2006-09-27 och fastställts av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun 2006-11-27 och av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun 2006-12-18. Reglementet har reviderats 2015 och antagits av förbundsdirektionen 2015-02-17 samt fastställts av kommunfullmäktige i Vingåker 2015-XX-XX och av kommunfullmäktige 2015-XX-XX. Formaterat: Teckenfärg: Röd 1 Organisation Förbundet har fyra revisorer vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen 19. Katrineholm utser ordförande och Vingåker utser vice ordförande. 2 Revisorernas uppgifter För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv samt detta reglemente. Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt från vad som anges i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet. 3 Budget Förbundet ska tillhandahålla medel för sakkunnigt biträde till revisionen. Ordförande för revisorerna ska senast mars månad informera Direktionen om önskvärda budgetäskanden för kommande gransknings år. Formaterat: Teckenfärg: Röd 4 Sakkunniga Revisorerna anlitar enligt 9 kap. 8 kommunallagen själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Bestämmelserna i 9 kap. 12 kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. 5 Revisorernas sammanträden Ordföranden kallar revisorerna till sammanträden i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om revisorernas förvaltning och om jäv. Ordföranden får även kalla sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda. Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammanträden i granskningsarbetet. 2015-02-17 2015-01-272011-02-252007-01-04 1(2) 249

250 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om skrivelsens innehåll. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en revisor Av 9 kap. 15 kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Protokollet justeras av ordförande och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 6 Arkiv För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och fastställt arkivreglemente i Vingåkers kommun. 7 Revisorernas rapportering Revisorernas berättelse ska, jämte årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige senast under april mars månad, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Revisorernas utlåtande om delårsrapport ska överlämnas till respektive kommunfullmäktige senast under oktober månad. Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till direktionen. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs direktionens arbetsutskott så snart granskning är avslutad. Arbetsutskottet svarar för vidare spridning till direktionens alla ledamöter. 8 Revisorerna och direktionen Revisorerna och direktionens arbetsutskott har regelbundna överläggningar, minst två gånger per år. 2015-02-17 2015-04-172015-03-302015-03-302015-01-272015-01-272011-02-252007-01-04 2 (2). 250

251 Dnr KS/2015:126-170 Revidering av reglemente för förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade reglementet för Västra Sörmlands Räddningstjänsts direktion. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar motsvarande beslut. Ärendebeskrivning Direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst har överlämnat förslag till revidering av reglemente för direktionen för fastställande av medlemskommunerna samt önskar att medlemskommunerna återkommer med eventuella förslag till revidering. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kommunjuristen tagit del av revideringsförslaget. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-03-31 Sammanträdesprotokoll från Västra Sörmlands Räddningstjänst, 2015-02-17, 16 Reglemente för direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst med föreslagna ändringar 251

252 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-31 KS/2015:126-170 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har överlämnat förslag till revidering av reglemente för direktionen för fastställande av medlemskommunerna samt önskar att medlemskommunerna återkommer med eventuella förslag till revidering. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kommunjuristen tagit del av revideringsförslage. Sammanfattning av revideringarna i förslaget Förslaget till reglemente för VSR:s förbundsdirektion innehåller följande huvudsakliga revideringar (förslaget med gjorda ändringar bifogas till ärendet): 2 Ekonomi. Tidpunkten för antagande av budget och fastställande av taxor 7 Ersättares tjänstgöring. Hur ersättare ska meddela sitt deltagande i sammanträde då denne kallas till tjänstgöring. 10 Kallelse. Ska skickas via e-post. 17 Utskott. Behörigheten att handlägga ärenden. Kommunledningsförvaltningens bedömning Vid en genomgång av revideringsförslaget har kommunledningsförvaltningen inte funnit något att invända mot eller tillföra förslaget. Revideringarna är av sådan art att de inte innebär några förändringar i direktionens uppdrag eller står i strid med förbundsordningen. De är närmast att betrakta som redaktionella ändringar och anpassning till aktuella förhållanden. Kommunjuristen har meddelat att det inte föreligger några oklarheter eller andra synpunkter i juridiskt hänseende. Förslag Mot bakgrund av ovanstående, föreslår kommunledningsförvaltningen därför kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade regle- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 252

253 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-03-31 KS/2015:126-170 Stab mentet för VSR:s direktion. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåker fattar motsvarande beslut. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 253

254 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen 2015-02-17 18 Sida Dir. 16 Revidering av reglemente för förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens beslut Direktioen överlämnar förslag till revidering av reglemente för direktionen, för fastställande till medlemskommunerna samt önskar medlemskommunerna att återkomma med eventuella förslag till revidering. Beskrivning av ärendet Räddningschef, Roger Larsson, presenterar revideringsförslag på reglementet för förbundsdirektionen, Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR). Räddningschef, Roger Larsson, informerade arbetsutskottet vid sammanträdet den 13 januari 2015 om att reglementet för förbundsdirektionen VSR behöver revideras och presenterade förslag till revideringar. Beslutsunderlag Förslag till revidering av reglemente för förbundsdirektionen, VSR. Expediering Katrineholms kommun Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 254

255 REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN FÖR VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Detta reglemente gäller från och med den 1 februari 2011 tills nytt reglemente fastställs med samtidigt upphävande av tidigare gällande reglemente. Reglementet har fastställts av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun den XX december 2010 och av kommunfullmäktige i Katrineholms kommun de XX januari 2010. Revidering Reviderats 2015 och antagits av kommunfullmäktige i Vingåker 2015-XX-XX och i Katrineholms kommunfullmäktige 2015-XX-XX. Direktionen ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de uppdrag som fullmäktige i medlemskommunerna har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten liksom förbundsordning och detta reglemente. 1 Övergripande Direktionen är kommunalförbundets beslutande, förvaltande och verkställande organ. Direktionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Direktionen ska särskilt ägna sig åt målsättnings-, framtids- och uppföljningsfrågor samt hos förbundsmedlemmarna, landstinget, statliga myndigheter och andra organisationer göra de framställningar som direktionen anser påkallade. Direktionen har till uppgift att vara förbundsmedlemmarnas räddningsnämnd och därvid fullgöra och ansvara för de uppgifter inom räddningstjänsten som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom räddningstjänsten. Direktionen ansvarar även för de uppgifter som åligger kommunen enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 2 Ekonomi Direktionen ansvarar för förbundets redovisning och medelsförvaltning. Direktionen ska anta budget senast oktober månad året innan aktuellt budgetår övervaka efterlevnaden av den fastställda budgeten och därvid se till att förbundets förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. följa förbundsmedlemmarnas regler för upphandling och inköp och delta i samordnade upphandlingar. vårda och förvalta förbundets egendom väl och se till att förbundets behov av försäkringsskydd är tillgodosett. fastställa taxor och avgifter för lagstadgade tjänster samt för tjänster som har anknytning till den lagstadgade verksamheten som förbundet frivilligt tar på sig., samt överlämna taxorna till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige för faststälande fastställande. Formaterat: Teckenfärg: Röd Formaterat: Teckenfärg: Röd 3 Personalfrågor Direktionen är förbundets personal- och arbetsgivarorgan samt löne- och pensionsmyndighet och har hand om frågor som rör förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare. I uppgiften ingår bl a anställningsärenden 1 (4) 255

256 REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN kollektivavtal, centrala överenskommelser och tvister löne- och anställningsvillkor beslut om stridsåtgärd arbetsmiljöansvar Direktionen ska ansvara för att de anställda inom förbundet har rätt kompetens i förhållande till de fastställda målen. 4 Speciella arbetsuppgifter Förbundsdirektionen är registeransvarig för de personuppgifter som direktionen för i sin verksamhet och förfogar över. Direktionen är arkivmyndighet. 5 Styrning och uppföljning Direktionen ska: fastställa mål och planer för förbundets verksamhet, personalbehov och ekonomi övervaka att de fastställda målen och planerna efterlevs se till att förbundets organisation är ändamålsenlig och bedrivs effektivt Förutom den rapportering som anges i Förbundsordningen 13 ska direktionen vid anmodan rapportera till respektive kommunstyrelse hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 6 Sammansättning Direktionen består av 9 ledamöter och 9 personliga ersättare i enlighet med vad som sägs i förbundsordningens 6. 7 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i dennes ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättaren återgår då som ersättare. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till direktionens sekreterare VSR's expedition samt kalla in sin personliga ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt även vid sammanträde där den ej tjänstgör. 8 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den med längst tjänstgöringstid i direktionen tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. 2 (4) 256

257 REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN 9 Sammanträden Direktionen bestämmer sammanträdesdagar för varje år. Direktionen sammanträder också, när ordföranden anser att behövs eller när minst två av ledamöterna begär det. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen, ställas till ordföranden och ges in till VSR's expedition. En sådan begäran ska innehålla uppgift om det eller de ärenden om ledamöterna önskar att direktionen ska behandla. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden. Om direktionen inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i samråd med vice ordföranden plats för sammanträdena. Sammanträdena bör förläggas omväxlande till de båda förbundsmedlemmarnas orter. 10 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska skickas ut med E-post vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslista, ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annan sätt. 11 Protokollsanteckningar På ordförandens ansvar ska direktionen föra protokoll. Protokoll från varje sammanträde ska tillställas direktionens ledamöter och ersättare samt förbundsmedlemmarnas styrelser och förbundets revisorer. Utdrag ur protokoll ska tillställas de kommunala nämnder, andra myndigheter och enskilda som berörs av beslutet i protokollet. 12 Protokollsjustering Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Direktionen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan direktionen justerar den. Bestämmelser om hur justering av protokoll ska tillkännages framgår av förbundsordningen 10. 13 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 14 Delgivning Delgivning med direktionen sker med ordföranden eller med någon annan som direktionen bestämmer. 3 (4) 257

258 REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN 15 Delegering av beslutanderätt Direktionen ska i ett särskilt beslut förteckna de beslutsuppdrag som direktionen lämnar till förtroendevalda och anställda (delegationsordning). 16 Undertecknande av handlingar som inte delegerats vidare Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av direktionen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som direktionen bestämmer. 17 Utskott Om direktionen bestämmer att utskott ska finnas inom direktionen ska följande tillämpas. Antalet ledamöter och ersättare bestäms av direktionen Direktionen väljer för den tid direktionen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av direktionen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet som inte utsetts vid proportionellt val ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften två eller fler av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av direktionen i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller direktionens sekreterare överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. På ordförandens ansvar ska utskottet föra protokoll. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Protokoll från varje sammanträde ska tillställas direktionens ledamöter och ersättare samt förbundets revisorer. 4 (4) 258

259 Dnr KS/2015:127-170 Revidering av taxa för tjänster till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa taxan för tjänster till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåkers kommun fattar motsvarande beslut. Ärendebeskrivning Direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har antagit förslag till revidering av taxa för tjänster för VSR. Taxorna har sedan 2012 justerats med årligen (från 1 januari) med konsumentprisindex (KPI). Den reviderade taxan har överlämnats för fastställande till kommunfullmäktige i medlemskommunerna. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredning av ärendet har underhandskontakter tagits med VSR. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-04-01 Sammanträdesprotokoll från Västra Sörmlands Räddningstjänst, 2015-02-17, 21 Taxa för tjänster, Västra Sörmlands Räddningstjänst 259

260 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-01 KS/2015:127-170 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av taxa för tjänster till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har antagit förslag till revidering av taxa för tjänster för VSR. Taxorna har sedan 2012 justerats med årligen (från 1 januari) med konsumentprisindex (KPI). Den reviderade taxan har överlämnats för fastställande till kommunfullmäktige i medlemskommunerna. Den reviderade taxan redovisas i sin helhet som en av ärendets handlingar. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredning av ärendet har underhandskontakter tagits med VSR. Sammanfattning av förslaget Enligt beslut av VSR:s direktion 2012, ska alla VSR:s taxor regleras enligt KPI (från oktober föregående år). Det reviderade förslaget, som bifogas till detta ärende, omfattar allmänna principer för debitering och en detaljerad redovisning av de tjänster som VSR tillhandahåller inklusive prissättning. Vid prissättningen tillämpas självkostnadsprincipen. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag Kommunledningsförvaltningen har gått igenom VSR:s reviderade taxa för dess tjänster och inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxan, under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåkers kommun fattar motsvarande beslut. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 260

261 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen 2015-02-17 23 Sida Dir. 21 Revidering av taxa för tjänster till förbundsdirektionen Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) Direktionens beslut Direktionen antar förslag till revidering av taxa för tjänster för VSR samt överlämnar det till medlemskommunerna för fastställande. Taxorna från 2012 justeras 1 april med KPI från oktober 2011. Därefter justeras taxorna 1 januari varje år med KPI från oktober föregående år. Beskrivning av ärendet Räddningschef, Roger Larsson, presenterar revideringsförslag på taxa för tjänster för VSR till förbundsdirektionen, VSR. Räddningschef, Roger Larsson, informerade arbetsutskottet vid sammanträdet den 13 januari 2015 om att taxa för tjänster för VSR behöver revideras och presenterade förslag till revideringar. Beslutsunderlag Förslag till revidering av taxa för tjänster för förbundsdirektionen, VSR. Expediering Katrineholms kommun Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 261

262 TAXA FÖR TJÄNSTER VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Allmänt Efter beslut i direktionen 2012-03 01 ska alla VSR taxor regleras enligt KPI fr.o.m. 2012. VSR bas år är okt-2010 (305,57 Kr) Taxorna 2012 justeras 1 april med KPI från okt 2011 (313,42 Kr). Därefter kommer taxorna att justeras 1 jan varje år med KPI från oktober föregående år. Minsta debiteringstid är en timme. Därutöver beräknas ersättning per halvtimme, varvid påbörjad halvtimme räknas som fullgjord. Tidsräkning sker från avfärd till hemkomst. Utlåning av materiel och lokaler kan ske under förutsättning att det ej inverkar på verksamhetens ordinarie arbetsuppgifter. Utlåning av materiel skall ske mot låneförbindelse. För utlånad, förstörd eller saknad materiel debiteras reparationskostnad eller fulla återanskaffningskostnaden. Funktionsansvarig har rätt att i speciella fall medge undantag från denna taxa samt att debitera enligt särskild kostnadsredovisning, avsteg från taxan ska dokumenteras. Dokumentationen ska arkiveras. Samtliga priser anges exklusive moms. Påminnelseavgift utgår med 50 kronor. Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen. 262

263 TAXA FÖR TJÄNSTER VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST 1. Personal Personal Personal per person och timme 780:- Tillståndhantering Brandfarlig vara och Explosiv vara Se bilaga 1 Tillsyn LSO och LBE Timersättning 895:- Olycksutredning Timersättning 1 120:- Sakkunnigutlåtande Ersättning per tillfälle 1 120:- Extern utbildning Instruktör per person och timma 895:- Utbildningar anpassas efter önskemål. Anbud lämnas vid förfrågan, även Avtal kan upprättas. Specifika kurser (pris inkl förberedelser instruktör och fika) BSU 5 025:- 1:a hjälpen 5 360:- Brandombud 6 700:- HLR 4 810:- D-HLR 6 140:- Barn HLR 5 030:- SBA 5 steg 9 495:- Utrymningsövning 5 595:- Luftvägsstopp 3 350:- Restvärdesräddning Enligt avtal med RVR-tjänsten. Hissnödläge Debiteras enligt prislista för personal och fordon Sanering av vägar Debiteras enligt nationellt avtal upprättat med RVR tjänsten AB. Avtal även upprättat med medlemskommunerna. Sanering av järnväg Enligt avtal med RVR tjänsten AB 263

264 TAXA FÖR TJÄNSTER VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Räddningssamverkan Enligt avtal med grannkommunerna, självkostnadsprincipen gäller. 2. Fordon (endast tillsammans med personal) Tunga fordon/tim (bil och en person) 1 230:- Lätta fordon/tim (bil och en person) 1 010:- Båt/tim (inkl dragbil och en person) 1 120:- 3. Övriga tjänster Flagglina 670:- Katt i träd 670:- Gångbandstest 280:- Bärhjälp åt medlemskommunerna 1 230:- Luftfyllning/behållare 55:- Avgift för kopior mm av allmän handling 0-9 sidor fritt fr o m 10:e sidan (per sida) 2:- OBS! Avgift tas ej ut för läsning av allmän handling på plats. 4. Materiel Självkostnadspris för förbruknings mtrl Brandpumpar klass II och III Brandpump klass I Länspump, el Länspump, bensindriven Elaggregat, rökfläkt Brandslang, samtliga dimensioner, inkl slangvård Handbrandsläckare (exklusive ev. omladdning) Värmekamera (inkl en person) 5. Lokaler Teorisal på övningsfältet Övningsfältet inklusive teorisal och en person 670:-/dygn 390:-/dygn 280:-/dygn 335:-/dygn 280:-/dygn 55:-/dygn 55:-/dygn 1 120:-/timme 1 120:-/heldag 670:-/halvdag 11 170:-/heldag 6 700:-/halvdag 6. Räddningstjänstens avgifter för automatiskt brandlarm Årsavgift 1 450:- Startavgift 1 450:- Debitering samordnas med SOS-D. VSR förbehåller sig rätten att debitera avgift per timme vid särskilda fall. Åtgärder i samband med onödigt larm. 6 700:- Serviceavgift för åtgärder efter onödigt automatlarm, orsakat av felaktigheter i anläggningen, felaktig hantering eller bristande underhåll. I åtgärderna ingår bl a kontroll, återställande av anläggningens funktion och eventuella kontakter mellan räddningstjänsten och innehavaren för att förhindra nya felaktiga larm. 264

265 TAXA FÖR TJÄNSTER VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Bilaga 1. Nedanstående taxor ska gälla som riktlinjer. I särskilda fall förbehåller sig VSR rätten att övergå till timtaxa (870 SEK/h). Typ av hantering/anläggning Indelning Nytt tillstånd Förläng. av tillstånd Bensinstation, automat 9 175 6 880 Bensinstation med butik 11 470 8 600 Lackeringsanläggning 5 735 4 300 Hantering av brandfarlig 1 cistern 5 735 4 300 vätska i cisterner -ll- 2-4 cisterner 9 175 6 880 -ll- 5 eller fler cisterner 11 470 8 600 Lantbruk, mindre omfattning 1-2 cisterner 5 735 4 300 Hantering av brandfarlig vätska i lösa behållare 100 V 1000 3 825 2 870 [L] 1000 < V 4000 5 735 4 300 [L] 4000 < V [L] 9 175 6 880 Hantering av brandfarlig gas V 5000 [L] 5 735 4 300 i cisterner -ll- 5000 < V 9 175 6 880 40000 [L] -ll- 40000 < V [L] 11 470 8 600 Hantering av brandfarlig gas V 250 [L] 5 735 4 300 i lösa behållare -ll- 250 < V 1000 6 880 5 160 [L] -ll- 1000 < V 4000 6 880 5 160 [L] -ll- 4000 < V [L] 9 175 6 880 Byte av tillståndsinnehavare, brandfarlig vara Byte av tillståndsinnehavare, explosiv vara 765 1 530 265

266 TAXA FÖR TJÄNSTER VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Hantering, pyrotekniska varor Hantering, övriga explosiva varor m 200 [kg] 3 825 2 870 200 < m [kg] 5 735 4 300 m 60 [kg] 3 825 2 870 60 < m 500 5 735 4 300 [kg] 500 < m [kg] 9 175 6 880 Mindre komplettering till 765 gällande tillstånd Större komplettering till 4 300 gällande tillstånd Avslag utan utredning 765 Avslag med utredning 5 735 4 300 Administrativa åtgärder 765 Med mindre komplettering avses ett tillstånd som utökas med maximalt 50% av tidigare hanterad mängd och som inte medför betydande förändringar i hanteringen. Med större komplettering avses utökning däröver eller där flera olika ämnen ska hanteras i kompletteringen. Efter beslut i direktionen 2012-03-01 ska alla VSR taxor regleras enligt KPI fr.o.m. 2012. VSR bas år är okt-2010 (305,57 Kr) Taxorna 2012 justeras 1 april med KPI från okt 2011 (313,42 Kr) Därefter kommer taxorna att justeras 1 jan varje år med KPI från oktober föregående år. Taxan uppräknad och reviderad: 2014-12-18/ÅB 266

267 Dnr KS/2015:181-003 Revidering av årtalsangivelse i taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, KFS 4.09 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige ta bort årtalen från Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, KFS 4.09, enligt förslag från Katrineholms Vatten och Avfall AB. Ärendebeskrivning Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVVAB) har uppmärksammat kommunstyrelsen genom sitt styrelseprotokoll av den 12 mars 2015, att det finns en felaktighet i rubricerad taxa och som behöver korrigeras. I den nuvarande versionen av KFS 4.09 står att taxan gäller för 2014 men då ingen justering av taxan gjorts för 2015 blir den aktuella rubriceringen missvisande. Om årtalet - "2014" - stryks, blir det tydlig att taxan gäller tills vidare, d v s fram till den tidpunkt då förändringar fastställs av kommunfullmäktige. KVAAB föreslår följande textrevideringar i KFS 4.09: På det aktuella styrdokumentets försättsblad stryks årtalet 2014 I styrdokumentets första rubrik ska årtalet 2013 tas bort. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-04-08 Skrivelse från Sörmland Vatten och Avfall AB, 2015-03-05 Sammanträdesprotokoll från Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2015-03-12 Taxa för Katrineholms allmänna vatten- och avloppsanläggning, KFS 4.09, med föreslagna ändringar. 267

268 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-08 KS/2015:181-003 Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av årtalsangivelse i taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, KFS 4.09 Ärendebeskrivning Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVVAB) har uppmärksammat kommunstyrelsen genom sitt styrelseprotokoll av den 12 mars 2015, att det finns en felaktighet i rubricerad taxa och som behöver korrigeras. I den nuvarande versionen av KFS 4.09 står att taxan gäller för 2014 men då ingen justering av taxan gjorts för 2015 blir den aktuella rubriceringen missvisande. Om årtalet - "2014" - stryks, blir det tydlig att taxan gäller tills vidare, d v s fram till den tidpunkt då förändringar fastställs av kommunfullmäktige. KVAAB föreslår följande textrevideringar i KFS 4.09: På det aktuella styrdokumentets försättsblad stryks årtalet 2014 I styrdokumentets första rubrik ska årtalet 2013 tas bort. Till ärendet bifogas styrdokumentet KFS 4.09 med markerade ändringar enligt ovan. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens förslag Kommunledningsförvaltningen har tagit del av KVAAB:s skrivelse och kan konstatera det riktiga i att ta bort de föreslagna årtalen så att det blir tydligt att den aktuella taxan gäller tills vidare. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen besluta förslår kommunfullmäktige ta bort årtalen i VA-taxan, enligt KVAAB:s förslag. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 268

269 Bilaga 7 Handläggare: Lotta Edström Katrineholm 5 mars 2015 Katrineholm Vatten och Avfall AB Beslut gällande årtalsangivelse i KFS nr 4.09, Taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Förslag till beslut Att för egen del ställa sig bakom förslaget att på styrdokumentets försättsblad ta bort årtalet, VA-taxa 2014 i styrdokumentets första rubrik ta bort årtalet, VA-taxa 2013 samt föreslå Katrineholms Kommuns fullmäktige eller annan behörig funktion inom Katrineholms kommun göra samma ändringar i taxedokumentet för Katrineholms allmänna vatten- och avloppsanläggning. Sammanfattning I gällande VA-taxa finns felaktigheter som behöver rättas till för att dokumentet ska hålla över tid om ingen taxehöjning sker vid ett årsskifte eller inte. Idag står det på styrdokumentets försättsblad att taxan gäller för år 2014 men eftersom ingen taxehöjning är gjord inför 2015 blir det missvisande för dokumentets läsare. Om årtalet tas bort på försättsbladet står sig taxedokumentet över tid och det är alltid den av kommunfullmäktige sist beslutade taxan som gäller. Katrineholm Vatten har inte föreslagit försättsbladets utseende utan detta är något som gjorts i samband med att dokumentet har publicerats i författningssamlingen. I första rubriken i taxedokumentet står det idag att det är VA-taxa för 2013 vilket blir förvirrande med olika årtal, så i rubriken föreslås att VA-taxa 2013 tas bort med samma motivering som ovan. Post- och fakturaadress Sörmland Vatten och Avfall AB Orgnr 556742-9302 Telefon 0150-800 100 Vingåkersvägen 18 Regnr för moms SE556742930201 Fax 0150-800 199 641 51 Katrineholm Företaget innehar F-skattebevis www.sormlandvatten.se Styrelsens 269 säte: Katrineholm kundtjanst@sormlandvatten.se

270 270

271 271

272 272

273 273

274 Styrdokument Taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning - VA-taxa 2014 Kommunledningsförvaltningens förslag 2015-04-08 Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.09) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-18, 186 274

275 2 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1988-11-28, 9 Ändring av kommunfullmäktige 1989-11-27, 256 1989-12-18, 269 (moms) 1990-01-29, 3 1990-11-26, 189 1991-11-25, 16 1992-11-23, 190 1993-11-22, 132 1995-02-20, 89 1995-11-20--21, 269 1996-12-16, 153 1997-11-17--18, 151 1998-12-14, 31 1999-11-15, 246 2000-11-20, 209 2001-12-17, 207 2002-12-16, 56 2003-12-15, 252 2004-11-15, 167 (ny taxekonstruktion) 2005-11-21, 195 2006-11-20, 12 2007-11-09, 273 2009-02-09, 27 2010-11-15, 12 2011-11-21, 304 2012-11-19, 245 2012-12-17, 274 och 275 2013-11-18, 186 275

276 3 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Taxa för Katrineholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning - VA-taxa 2013 Huvudman för Katrineholms kommun allmänna vatten- och avloppsanläggning är Katrineholm Vatten och Avfall AB. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Katrineholms kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 Lagen om allmänna vattentjänster, SFS 2006:412, jämställs med fastighetsägare. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet. Bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådan fastighet är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men bygglov ännu inte meddelats. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av bebyggnad, 276

277 4 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisad som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp Ja Ja från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän Ja Ja platsmark 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när vaverket upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren därom. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för avledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 277

278 5 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-11) I de angivna avgifterna ingår lagstadgad mervärdeskatt. 5 5.1 För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Anläggningsavgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar om 45 000 kronor till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättandet av varje uppsättning förbindelsepunkter om 74 800 kronor för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta om 24 kronor d) en avgift per lägenhet om 22 200 kronor Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.l angivna ändamål, se 8. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) och b) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar en tomtyta om 3 500 kvadratmeter. För fastighet taxerade som småhusenhet tas avgift ut endast intill ett belopp motsvarande en tomtyta på maximalt 2 000 kvadratmeter. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-verket godkänner. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål räknas varje påbörjat 150- tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 52 som en lägenhet. 5.5 Framdras ytterligare servisledningar och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 278

279 6 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 6 6.1 För annan fastighet ska erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar om 45 000 kronor till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättandet av varje uppsättning förbindelsepunkter om 74 800 kronor för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta om 62 kronor Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) och b) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-verket godkänner. 6.4 Va-verket kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 279

280 7 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 6 räntelagen. 6.5 Framdras ytterligare servisledningar och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, ska erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. 7 7.1 För obebyggd fastighet ska erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostads- Annan fastighet fastighet Servisavgift 5.1 a 100 % 6.1 a 100 % Avgift per förbindelsepunkt 5.1 b 100 % 6.1 b 1 Tomtyteavgift 5.1 c 100 % 6.1 c 70 % Lägenhetsavgift 5.1 d 0 % Avgifterna är uttryckta i procent av hel anläggningsavgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar en tomtyta om 3 500 kvadratmeter. För obebyggda fastigheter som är taxerade som småhusenheter tas avgift ut intill ett belopp motsvarande en tomtyta på maximalt 2 000 kvadratmeter. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet ska erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostads- Annan fastighet fastighet Tomtyteavgift 5.1 c 0 % 6.1 c 30 % Lägenhetsavgift 5.1 d 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av hel anläggningsavgift. Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 280

281 8 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för framdragen servisledning en ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) resp. 6.1 a) två ledningar 85 % - tre ledningar 100 % - Avgifter i övrigt V S Df Dg Avgift per förbindelsepunkt 5.1 b 30 % 50 % 20 % Tomtyteavgift 5.1 c 30 % 50 % - 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d 30 % 50 % - 20 % Avgift per förbindelsepunkt 6.1 b 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c 30 % 50 % - 20 % Avgifterna är uttryckta i procent av hel anläggningsavgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar ej till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar ska, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 25 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka va-verkets merkostnader till följd av att arbetet ej utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och spillvatten i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. (se 2006:412 31) 281

282 9 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 träffar vaverket istället avtal om avgiftens storlek. Beräkning av kostnaden för varje enskilt område ska ske efter beslutad särtaxemodell och fastställas beloppsmässigt av huvudmannen. 10 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning. 10.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett. 10.3 Uppgår avgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, ska om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, dock högst tio år. Ränta ska erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas enligt 10.2. 10.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t.ex. ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till va-verket när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta enligt 10.2 för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 11 11.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av vaverket ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än verket funnit erforderligt, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta va-verket överenskomna kostnader härför. 11.2 Begär fastighetsägare att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner va-verket skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 11.3 Finner va-verket påkallat att utföra ny servisledning, i stället för och med annat läge än redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans 282

283 10 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. BRUKNINGSAVGIFTER ( 12 18) I de angivna avgifterna ingår lagstadgad mervärdeskatt. 12 12.1 För bostadsfastighet eller annan fastighet ska erläggas brukningsavgift. Brukningsavgift utgår per fastighet med: a) en fast avgift per år om 1 806 kronor b) en rörlig avgift per m³ levererat vatten om 21,40 kronor c) en fast avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet om 1 692 kronor d) en avgift per år och varje påbörjat 100-tal m² tomtyta för annan fastighet om 233 kronor Avgift enligt 12.1 d) uttas för upptill 30 000 m 2 tomtyta per fastighet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål räknas varje påbörjat 150- tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 52 som en lägenhet. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter ska därvid erläggas för resp. ändamål: V S Df Dg Fast avgift 12.1 a 40 % 60 % Avgift per m 3 12.1 b 40 % 60 % Avgift per lägenhet 12.1 c 30 % 30 % 20 % 20 % Avgift efter tomtyta 12.1 d 30 % 30 % 20 % 20 % Avgifterna är uttryckta i procent av hel brukningsavgift. 12.2 Har va-verket bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 12.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 120 m 3 /lägenhet i permanentbostad och med 1 000 kr/år för fritidsbostad. 283

284 11 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 12.3 För s.k. byggvatten ska erläggas brukningsavgift enligt 12.l b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. 12.4 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) ska erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 12.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 12.5 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligt 13.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. 12.6 För spillvattenmängd, som enligt va-verkets medgivande avleds till dagvattennätet (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 20 % av avgiften enligt 12.1 b). Beloppet avrundas till närmaste hela öretal. 12.7 För spillvatten med föroreningshalter utöver följande gränsvärden uttas särskild reningsavgift Susp (Suspenderande ämnen) 0,35 kg/m 3 BOD 7 (organiskt material) 0,30 kg/m 3 P-total (Totalfosfor) 0,014 kg/m 3 Avgiften är per kg extra föroreningsmängd Susp BOD7 P-total 5,50 kronor 6,50 kronor 55,00 kronor Kostnaden för överenskommen provtagning och analys bekostas av fastighetsägaren. Avledande av spillvatten med extra föroreningsmängd förutsätter att överenskommelse träffas mellan va-verket och fastighetsägaren eller att va-verkets medgivande för avledande föreligger. Om speciella skäl föreligger kan särskild reningsavgift reduceras efter överenskommelse mellan va-verket och fastighetsägaren. 13 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. 284

285 12 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan va-verket och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 14 För obebyggd fastighet ska erläggas brukningsavgift enligt 12.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.l angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter ska därvid erläggas för resp. ändamål: V S Df Dg Fast avgift 12.1 a 40 % 60 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 15 Har va-verket på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet och vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av va-verket debiteras följande avgifter: Nedtagning och uppsättning av vattenmätare Förberedelse för och/eller avstängning och påsläpp av vattentillförsel Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare Länsning av vattenmätare i mätarbrunn 500 kr 500 kr 500 kr 250 kr 16 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 12-14 träffar vaverket i stället avtal om avgiftens storlek 17 Avgift enligt 12.1 a), c) och d) debiteras i efterskott varannan månad. Avgift enligt 12.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 12 och 13. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 10.2. 285

286 13 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Sker enligt va-verkets beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska därjämte ske på fastighetsägares begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 18 Har fastighetsägare begärt att va-verket ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, har vaverket rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. TAXANS INFÖRANDE 19 Denna taxa träder i kraft 2014-01-01. De brukningsavgifter enligt 12.1, 12.3 och 12.6 samt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Statens va-nämnd prövar i övriga mål om frågor som regleras i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (SFS 2006:412). 286

287 14 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Särtaxemodell för anläggningsavgifter för Katrineholms kommuns verksamhetsområden Principer för uttag av särtaxa Då huvudmannen för vatten och avlopp, Katrineholm Vatten och Avfall AB, utanför befintligt verksamhetsområde bygger ut vatten och spillvattennätet räknas en förkalkyl fram som visar utbyggnadskostnaden för respektive utbyggnadsområde. Lagen om allmänna vattentjänster beskriver hur huvudmannen ska förfara när utbyggnadskostnaden per fastighet (anläggningsavgift) vid en utbyggnad avviker i beaktansvärd omfattning. När detta inträffar ska en särtaxa tas ut. En särtaxa fastställs och används områdesvis för att få kostnadstäckning via anläggningsavgifter. Från Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, 31 Avgifterna skall bestämmas så att kostnaden fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Särtaxan är beräknad på ledningsslagen vatten och spillvatten. Övriga kombinationer med olika ledningsslag följer taxemodellen i anslutningstaxan. Alla kostnader som är angivna nedan avser därför enbart vatten och spillvatten. När huvudmannen får i uppdrag att bygga ut vatten och spillvatten fördelas utbyggnadskostnaden på antalet fastigheter i området. Så länge utbyggnadskostnaden understiger normaltaxa multiplicerat med faktorn 1,3 per fastighet betalar fastighetsägaren normal anläggningsavgift. Om utbyggnadskostnaden däremot överstiger normaltaxa multiplicerat med faktorn 1,3 bildas särtaxeområde där fastighetsägarna betalar en förhöjd anläggningsavgift (särtaxa). Särtaxekunder kommer i dessa områden att betala anläggningsavgift bestående av normal anläggningsavgift plus den kostnad för utbyggnaden som överstiger normaltaxa multiplicerat med faktorn 1,3. Exempel utan beloppsmässig verklighet: Normal anläggningsavgift för vatten och spillvatten uppgår till 130 000 kr. Utbyggnadskostnaden beräknas enligt förkalkyl till 180 000 kr. Särtaxa enligt modellen ovan utgår då med 141 000 kr (normaltaxa 130 000 + särtaxetillägg180 000 - (130 000x1,3)). 287

288 15 (15) 4.09 TAXA FÖR KATRINEHOLMS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VA-TAXA 2014 Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 Utbyggnadskostnad Som kostnadsunderlag för respektive utbyggnadsprojekt används förkalkylen alternativt lämnat anbud plus interna kostnader (byggledning, ledningsrätter etc.). Kostnaden beräknas för de ledningar och anläggningar som erfordras för att försörja det nya området med kommunalt vatten och spillvatten. Beslut av särtaxa Huvudmannens styrelse beslutar om särtaxetilläggets storlek enligt denna modell. Tak för särtaxa Huvudmannen sätter inget tak för särtaxan. Om särtaxeavgifter är betungande med hänsyn taget till fastigheternas ekonomiska bärkraft kan avgiften delas upp till årliga delbetalningar under viss tid, högst 10 år. Tillkommande bebyggelse inom särtaxeområdet Vid beräkning av särtaxa ska hänsyn tas till ytterligare bebyggelse inom området som kan antas ske inom en tioårsperiod. Särtaxans förändring över tiden Huvudmannen räknar upp alla befintliga särtaxetillägg med förändringen av KPI inför varje nytt kalenderår. Det innebär att om en fastighet skulle tillkomma efter ett antal år (t ex genom styckning) ska den betala gällande normaltaxa med tillägg för uppräknat särtaxetillägg. Basmånad för KPI ska vara juli månad det år som särtaxetillägget för utbyggnadsområdet beslutats. Dokumentets giltighet Detta dokument gäller från den 1 januari 2014. 288

289 Dnr KS/2015:137-141 Slutrapport - projektet Katrineholms Logistikcentrum Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för projektet Katrineholms Logistikcentrum och lägger den till handlingarna. Projektet betraktas därmed som slutfört. 2. Kommunfullmäktige meddelas att projektet är slutfört. Ärendebeskrivning Projektet Katrineholms Logistikcentrum påbörjades 2008 och skulle enligt projektdirektiven avslutas senast 2014. Beställare av projektet har varit kommunstyrelsen som också ska godkänna projektets slutresultat. Styrgruppen har utgjorts av kommunstyrelsens presidium. Slutrapporten redovisar de delprojekt/etapper som projektet uppdelats i. Vidare redovisas det ekonomiska utfallet som visar att projektet har hållits inom de ramar som beslutats. Rapporten redovisar också den närmaste framtiden som i dagsläget kan ses för hela området kring KLC. Styrgruppen för projektet Katrineholms Logistikcentrum har godkänt slutrapporten och beslutat att överlämna den till kommunstyrelsen med förslag om att med godkännande lägga slutrapporten för projektet Katrineholms Logistikcentrum till handlingarna och att projektet därmed ska betraktas som slutfört. Ewa Callhammar (FP), kommunstyrelsens andre vice ordförande, har valt att inte delta i styrgruppens beslut. Kommunfullmäktige meddelas att projektet är slutfört. Ärendets handlingar Skrivelse från styrgruppen KLC, 2015-04-20 Avslutsrapport utvecklingsprojektet Katrineholms Logistikcentrum Rapport från IUC, maj 2014 289

290 1 (1) Datum KOMMUNSTYRELSEN 2015-04-20 STYRGRUPPEN FÖR PROJEKTET KLC Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Slutrapport för utvecklingsprojektet Katrineholms Logistikcentrum Projektet Katrineholms Logistikcentrum påbörjades 2008 och skulle enligt projektdirektiven avslutas senast 2014. Beställare av projektet har varit kommunstyrelsen som också ska godkänna projektets slutresultat. Styrgruppen har utgjorts av kommunstyrelsens presidium. Slutrapporten redovisar de delprojekt/etapper som projektet uppdelats i. Vidare redovisas det ekonomiska utfallet som visar att projektet har hållits inom de ramar som beslutats. Rapporten redovisar också den närmaste framtiden som i dagsläget kan ses för hela området kring KLC. Projektet har också haft till uppgift att utreda en lämplig organisation för den närmaste framtiden. Ett förslag är under diskussion men inte beslutat. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därför i nuläget ansvaret för infrastrukturen. Styrgruppen för projektet Katrineholms Logistikcentrum har godkänt slutrapporten och beslutat att överlämna den till kommunstyrelsen med förslag om att med godkännande lägga slutrapporten för projektet Katrineholms Logistikcentrum till handlingarna och att projektet därmed ska betraktas som slutfört. Kommunfullmäktige meddelas att projektet är slutfört. Ewa Callhammar (FP), kommunstyrelsens andre vice ordförande, har valt att inte delta i styrgruppens beslut. För styrgruppen för projektet KLC Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens förste vice ordförande KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Fredsg 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57000 641 80 Katrineholm Telefax: www.katrineholm.se E-post: kommunstyrelsen@katrineholm.se 290

291 Avslutsrapport utvecklingsprojektet KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM, KLC. SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun beslutade 2008 att bygga ett Logistikcentrum med kombiterminal och vagnslastterminal. Målsättningen var redan från början att bereda mark för etablering av företag inom området samt att först färdigställa vagnlastterminalen och därefter kombiterminalen. Logistikcentrum var totalt färdigställt i november 2014 helt enligt den tidplan som finns angiven i Projektplanen, som bygger på innehållet i Projektdirektivet 2011-01-26. BAKGRUND I samband med att Katrineholm år 2001 drabbades av att flera företag valde att flytta sina verksamheter till andra orter försvann drygt 1500 arbetstillfällen. Katrineholms kommun var då i en situation då man måste agera för att skapa arbetstillfällen till kommunen. Efter olika analyser och överväganden och en av staten finansierad utredning där hela Katrineholms näringsliv genomlystes kom man bl a fram till att försöka utnyttja de fördelar som Katrineholm har med avseende på läget i närhet av Stockholmsområdet och den s k fjärde storstadsregionen samt läget där två stambanor möts, den västra och den södra. Förväntningarna på framtida tillväxt i Mälardalen var också en faktor som hade stor betydelse för beslutet. Katrineholms kommun erhöll vid den här tiden s k KLIMP-pengar, 4,5 mkr, från Naturvårdsverket för att bygga en järnvägsterminal mellan Värmeverket och Mogetorps koloniområde. Förläggningen av en terminal till detta område bedömdes inte optimal utan man fick tillstånd att använda dessa medel för att elektrifiera ett spår fram till den byggnad där Byggvaruföretaget Setra hade beslutat att bygga ett centrallager och därmed också flytta all sin verksamhet till Katrineholm. Setra hade en stark ambition att överflytta sina transporter från lastbil till järnväg. Detta var det första steget till att bygga den Södra Terminalen. Intresset från andra företag att använda sig av järnvägstransporter framkom tydligt i olika diskussioner med det lokala näringslivet. Kommunfullmäktige beslutade då att investera 50 mkr för utveckling av området till ett Logistikcentrum. Ytterligare en avgörande faktor att satsa på ett Logistikcentrum med kombiterminal och vagnslastterminal var att olika företag visade intresse för Katrineholm. Det internationellt välkända transportföretaget Van Dieren Multimodal förklade sig villigt att gå med sitt järnvägsgods för Mälardalen till Katrineholm. Till följd av bl a detta beslutade Kommunfullmäktige att successivt investera i området för att utveckla det till ett modernt Logistikcentrum. Styrande för projektets arbete har varit Projektplanen som bygger på innehållet i Projektdirektivet som kommunfullmäkige fattade beslut om 2011-01-26. 291

292 UPPDRAGET Uppdraget för projektet som formulerades i Projektplanen var följande. Projektet är ett infrastruktur- och näringslivsutvecklingsprojekt och består av följande huvudområden: - Bygga och driftsätta järnvägsspår - Bygga och driftsätta kombiterminal och terminal för vagnslaststrafik - Etablera samarbeten med hamnar och införa Railport-koncept - Marknadsföra KLC och verka för nyetableringar SYFTE och MÅL Syfte Att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. Mål Fullmäktiges beslut ska verkställas genom att: Södra och norra terminalytorna, med tillhörande infrastruktur, ska byggas, färdigställs i juni 2011 Spår 6 ska förlängas för att effektivt kunna hantera 750 meter långa tåg Södra terminalen ska anpassas för vagnslasttrafik Ny anslutning till stambanan mot Stockholm ska utredas Aktivt marknadsföra KLC, nationellt och internationellt, i syfte att attrahera nya etableringar och nya godsflöden En miljöprofil för KLC ska utarbetas OMFATTNING och RESULTAT Omfattning och innehåll Utöver vad som sägs i avsnittet UPPDRAGET ska två nya bolag bildas. Ett fastighetsbolag, Logistikposition Katrineholm AB och ett bolag för drift av terminalerna, Katrineholm Rail Point AB. Katrineholms kommun kommer, i vart fall inledningsvis, att ha ägarintresse i dessa båda bolag genom ett minoritetsägande. De privata ägarna i bolagen är i fastighetsbolaget Catena Fastigheter AB och i driftbolaget M4 Gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Projektets åtaganden enligt kommunens Övergripande plan är: Att möjliggöra överflytta långväga transporter från lastbil till järnväg Att lägga förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Att arbeta aktivt för nyetableringar Att bidra till utveckling och stöd till befintliga företag Form för resultat Resultat redovisas i form av fysiska resultat och en slutrapport. 292

293 PROJEKTORGANISATION Kommunstyrelsen Är beställare och slutgiltig godkännare av projektet. Styrgrupp Kommunstyrelsens presidium utgör styrgrupp och består av Göran Dahlström, Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström, Kommunstyrelsen 1:e vice ordförande Ewa Callhammar, Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Projektchef Anders Thörnström, seniorkonsult Projektledningsgrupp Anders Thörnström, projektchef Roger Andersson, projektledare Lennart Bohman, seniorkonsult Erik Hellqvist, seniokonsult Sverker Jakobson, controller Samrådsgrupp Projektledaren, controllern samt representanter för Samhällsbyggnadsförvaltningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst Marknadsgrupp Lennart Bohman, ordförande Roger Andersson Conny Petrén Erik Hellqvist Dennis Johansson, konsult Mats Gillstam, representant för KRP AB Pelle Jonsson, van Dieren AB Projektcontroller För kvalitetssäkring och som stöd till projektchef och projektledare Stig Hansson, projektkonsult Sverker Jakobson, ekonomicontroller Koncernledningsgruppen Koncernledningsgruppen som består av kommunens förvaltningschefer och kommunala bolagscheferinformeras löpande av projektet. Projektorganisationen har förändrats under projktetslöptid. Flera deltagare har övergått till andra uppgifter eller avslutat sina uppdrag i kommunen. 293

294 GENOMFÖRANDE PROJEKTETS ETAPPER Projektets stortlek och komplexitet ställer stora krav på planering och uppföljning. Projektet har därför delats upp i olika delprojekt/etapper. Nedanstående delprojekt har ingått i huvudprojektet. Delprojektens löpande arbete har kontinuerligt rapporterats till Projektchefen som isin tur rapporterat till Styrgruppen. - Etapp 1 Södra terminalen med elektrifierade dubbelspår som förbinds med västra stambanan - Etapp 2 Norra terminalen med lastyta, tre lastspår, två ankomstspår, ett utdragsspår (spår 6) och elektrifiering - Etapp 3 Utbyggnad av uppställningsspår i anslutning till Norra terminalen - Etapp 4 Förlängning av spår 6 till 750 meter - Etapp 5 Utbyggnad av nya uppställningsspår - Etapp 6 Signalering av Norra terminalen (TRV ansvar) - Etapp 7 Ny anslutning, spår 10, till västra stambanan - Etapp 8 Strategisk utveckling av KLC, vilket kan innebära att ägarförhållandena omprövas - Etapp 9 Spår öster om Österleden Mark har avsatts för framtida utbyggnad av last- och lagerhantering samt spåranslutningar. Parallellt sker arbetet med att aktivt marknadsföra Katrineholms Logistikcentrum, nationellt och internationellt, i syft att attrahera nya etableringar och nya godsflöden. Arbetsmetod inklusive hantering av ändrade förutsättningar Koncernledningsgruppen finns tillgänglig under hela projektets gång. Avstämning sker med kommunstyrelsen vid tre ordinarie sammanträden varje år och med projektets Styrgrupp enligt fastställd mötesplan. Samrådsgruppen sammanträder en gång per månad enligt plan. Kalkyler och prioriteringar arbetas fram av projektledningsgruppen, vilken sammanträder en gång per vecka. Ändrade förutsättningar under projektets gång avhandlas med Projektchefen och föredras i Styrgruppen. Uppföljning, rapportering och styrning Projektet rapporterar löpande till och följs upp av Projektchefen och Styrgruppen. PROJEKTRESULTAT Resultaten som projektet uppnått delas upp i olika delar; byggnation mm, logistikverksamhet, uthyrning av lager, övrigt. Byggnation av terminalerna Här avses byggnation av terminalerna samt viss infrastuktur i anslutning inom området. Det material som använts för att bygga spår och växlar är sådant som har kunnat återanvändas från andra områden. Detta har kunnat begränsa kostnaderna i jämförelse med helt nytt material. Under hela byggnationstiden har olika konsultföretag deltagit och ansvarat för uppbyggnad av terminalerna. Trafikverket har haft den mest framträdande rollen i detta sammanhang. 294

295 Etapperna 3 och 5 ovan har inte genomförts eftersom det konstaterade att behov av detta inte fanns. I stället byggdes ytterligare ett lastspår samt kvalitetsförbättring av stickspåret till AWI genomfördes. I samband med beredning av mark upptäcktes omfattande föroreningar i de områden där fd Banverket har haft verksamhet. Trafikverket påtog sig ansvaret rengöring av marken, vilket var ett komplicerat och kostsamt arbete. Kommunens andel av kostnadera uppgick till 10% (9,1 msek). Södra terminalen Terminalen ligger i anslutning till befintlig fastighet, som ägs av LPK AB, och kommer att användas i första hand som vagnslastterminal och i någon nån som omlastningspunkt för timmertransporter. Innan Norra terminalen färdigställts har Södra terminalen fungerat som kombiterminal. Södra terminalen, som är elektrifierad, består av två 450 meter långa lastspår och har direktanslutning till västra stambanan. Terminalen omfattar en yta av c:a 13.000 kvm. Norra terminalen Terminalen består av två ankomstspår, vardera 1.000 meter långa, fyra lastspår vardera 750 meter långa, vilket innebär att terminalen kan ta emot tåg med en längd enligt nu gällande EU-standard. Terminalen är elektrifierad och terminalytan uppgår till 65.000 kvm och är därmed en av de största i landet. Terminalytan är stenbelagd och av sådan karaktär att hållfastheten beräknas mycket god och klarar de tunga fordon som trafikerar och används inom området. Inom terminalområdet finns en kontorsbyggnad för hantering av alla administrativa uppgifter som följer med godshanteringen Säkerhet Utöver ledord för terminalen, som effektivitet, miljöprägel, är ledordet säkerhet mycket viktigt. Norra terminalen har därför försetts med bästa möjliga utrustning för att leva upp till den säkerhetsnivå som projektledningen beslutats om. För att få underlag för dessa viktiga beslut har bl a hamnars säkerhet studerats. Vidare har olika råd från olika experter beaktats. Terminalgatan För att kunna nå olika delar av området och de redan befintliga fastigheterna har Terminalgatan byggts. Gatan är så pass bred att den också kan användas för uppställning av trailers. Finansiering av Terminalgatan har kommunens mark- och exploateringsenhet ansvarat för. Logistikverksamheten Södra terminalen var färdigställd under senare delen av 2009 och kunde där med ta emot tåg. I december tecknade Katrineholm Rail Point AB avtal med det holländska bolaget van Dieren Multimodal (VDM). Avtalet innebar att att VDM trafikerar sträckan Herne-Katrineholm 5 dagar per vecka tur och retur. Herne, där VDM då hade sin eropeiska HUB, är beläget i Ruhrområdet i Tyskland. Väderförhållandena i januari 2010, när tågen började ankomma, var mycket besvärliga. Trots besvärande mycket snö löpte verksamheten friktionsfritt och Södra terminalen var den enda terminal i den här delen av Sverige inte tvingades stänga p g a snöhinder. Norra terminalen var färdigställd, så när som på markbeläggningen, sommaren 2011. VDMs verksamhet flyttade då hit från Södra terminalen. Deras verksamhet hade då ökat i omfattning till att uppgå till fullånga tåg varje dag fem dagar per vecka. Avtalet mellan VDM och KRP AB förlängdes att gälla ytterligare två år fr om 2013-01-01. Under den här tiden hade VDM öppnat sin terminal i Duisburg i Tyskland och man expanderade sin verksamhet 295

296 kraftigt med tåg bl a till och från nordöstra Turkiet, vilket har påverkat godsvolymerna till Katrineholm positivt. I samband med detta har VDM börjat att marknadsföra Katrineholm som sin Skandinaviska HUB. Detta har innburit att VDM har ökat sin verksamhet och trafikerar nu Katrineholm - Duisburg sex dagar per vecka tur och retur. Fr o m 2015-01-01 förlängdes avtalet mellan VDM och KRP AB med ytterligare två år t o m 2016-12- 31. Då överenskoms bl a att gemensamt utveckla tredagarstrafik mellan Katrineholm och norra Sverige liksom trafik från Spanien och Frankrike via Duisburg till Katrineholm I takt med att VDMs verksamhet har expanderat har ytterligare tåganslutningar kommit till Katrineholm. Södra terminalen har i allt större utsträckning börjat användas för timmertransporter genom att TÅGAB ramtar timmer för Specialvirke AB räkning. Green Cargo AB trafikerar Södra terminalen även de med timmer. Green Cargo trafikerar också Norra terminalen med visst gods varje vecka. RailPort En bärande tanke när det gäller over-sea gods är att utveckla RailPortkonceptet, som Göteborgs Hamn ligger bakom. Konceptet innebär att en inlandsterminal ska kunna fungera som en traditionell hamn vad gäller ankommande gods. Tanken är att gods, som traditionellt lossas i hamnen och stannar där till dess det är förtullat och distribueras först när mottagaren önskar få det levererat, i stället vidaresänds till lämplig kombiterminal och hanteras där i stället för i hamnen. Terminalen utgör därmed en s k Torrhamn åt den traditionella hamnen. KRP AB har tecknat avtal med Göteborgs Hamn om att ingå i deras RailPort-koncept. KRP AB har också teknat samarbetsavtal med Köpenhamn-Malmö Hamn och Trelleborgs Hamn för att inleda samarbete med dessa hamnar i framtiden. EKONOMISKT RESULTAT Ekonomiskt utfall I kommunens årliga budget har avsatts investeringsmedel för att bygga Logistikcentrum enligt de planer som fastlagts. Pengarna har stått till Projektchefens förfogande och använts efter beslut i Styrgruppen, dvs för att genomföra de Etapper som finns beslutade i Projektplanen. Projektet har under projekttiden hållit sig inom de ramar som beslutats. Uppföljning har skett i Styrgruppen. Det ekonomiska slutresultatet återfinns i bifogade sammanställning, bilaga 1. Samhällsekonomisk kalkyl I syfte se hur en investering av det slaget påverkar samhället i stort har projektet låtit göra en Samhällsekonomisk kalkyl. Företaget, Industrins Utvecklings Centrum, som använta för detta, har stor erfarenhet av den här typen av analyser. Resultatet visar att samhället i stort gör vinster av olika slag. Kalkylen i sin hethet finns som bilaga 2 till denna rapport. LOGISTIKPOSITION KATRINEHOLM AB, LPK AB, VERKSAMHET Fastighetsbolaget, som ägs av Catena Fastigheter och kommunen, äger den s k Setrafastigheten. Denna var i inledningsskedet av utvecklingen av KLC fullt uthyrd till Setra Bygg. Relativt snart beslutade dock Setra att gå ur fastigheten eftersom man ändrade sin verksamhet. Detta innebar att fastigheten har stått utan hyresgäster till senare delen av 2014. Därefter har merparten av ytorna hyrts ut dels till ett byggmaterialföretag, Ljungberg&Fritzoe AB, och Gillstam&Lindström, som bedriver tredjepartlogistik för några mindre företag. 296

297 LPK AB har under 2014 analyserat möjligheten att utöka lagerytorna inom KLC detta har inneburit att man har beslutat att förvärva 75.000 kvm beredd mark avkommunen. I första skedet kommer LPK AB att bygga en lagerbyggnad på 10.000 kvm och därefter bygga ytterligare ett lager i motsvarande storlek. I det inledande skedet kommer också Katrineholms kommunen sälja sina aktier i LPK AB till Catena Fastigheter, som därmed blir ensamägare till den befintliga fastigheten samt den nu förvärvade marken. NÄRMASTE FRAMTIDEN Utveckling av godsflöden på järnväg samt etableringar KLC är, som tidigare redovisats, färdigställt. Detta innebär att man nu, i allt större utsträckning, kan arbeta med utveckling av hela området, dvs såväl tågtrafik som etablering av logistikföretag. Drivmedelsförsörjning Under 2014 har drivmedelsföretaget QStar beslutat att etablera en tappstation för lastbilsdiesel inom området. Returträ/flis Returträ till värmeverk i Sörmlnd och Östergötland bedöms på sikt kunna ge stora volymer vad gäller tågtrafik till Katrineholm. Förhandlingar tillsammans med Green Cargo för den här typen av godstransporter pågår med såväl leverantörer som mottagande värmeverk. Tågpendel mellan Katrineholm och Norra Sverige Norra Sverige kommer i allt större utsträckning behöva gods av olika slag, inte minst byggnadsmaterial, för att tillgodose den mycket stora byggnation som kommer att starta inom en inte allt för lång framtid. Detta projekt arbetas med tillsammans mellan olika intressenter bl a KLC, van Dieren, Green Cargo m fl. Tågpendel mellan Spanien/Frankrike En framtida pendel mellan södra Europa och Skandinavien anses vara mycket intressant för flera aktörer som ser Katrineholm en gateway för mellansverige. Diskussioner mellan olika parter pågår. Företagsetablering i Katrineholm Arbetet med att attrahera företag till etablering i Katrineholm har pågott under hela uppbyggnadsarbetet med KLC. Bl a har ett företag, Nordic Bulkers AB, sett en möjlighet att flytta sin verksamhet till KLC. I det här fallet rör det sig om en flerstegsraket där totalt fyra steg finns, hittills har tre steg genomförts. UTVECKLING AV LOGISTIKREGIONEN Enskilda logistikområden har svårt att hävda sig i de rankingar som årligen upprättas av företag som bevakar logistikbranchen. KLC har i ett antal analyser kunnat konstatera att det är nödvändigt att en logistikregion måste kunna erbjuda komplett logistikutbud, t ex järnväg med kombiterminal, flyg, hamn, riksvägar och mark för etableringar. KLC och Catena har gemensamt kommit överens om att försöka etablera en logistikregion där näraliggande kommuner går samman i någon form för att på så sätt erbjuda marknaden olika typer av logistikprodukter. 297

298 LOGISTIKCENTRUMS ORGANISATION KLC projektet har också haft till uppgift att utreda lämplig organisation för för den närmaste framtiden. Ett förslag är f n under diskussion men inte beslutat. Dock är den infrastrukturella delen av KLC överförd till Samhällsbyggnadsförvaltningen, som därmed har ansvaret för anläggningen som sådan. PROJEKTAVSLUT Denna avslutsrapport överlämnas till Projektets Styrgrupp för godkännande och därefter överlämnas rapporten till Kommunstyrelsen för beslut. I och med Kommunstyrelsens beslut är projektet avslutat och projektorganisationen upplöst. Katrineholm 2015-04-01 Anders Thörnström Projektchef Katrineholms Logistikcentrum 298

299 Slutresultat KLC-projektet Aktivitet Belopp i mnkr Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Total kostnad för projektet Södra (spår, el, terminal) -11,5-19,8-13,7 0,4-44,6 Norra (spår, el, terminalyta, inkl spår 6) -0,8-1,2-42,4-62,4-2,6-56,7-166,1 Systemhandling -8,2-8,2 Marknad -0,2-1,6-1,6-4,9-3,5-3,2-2,8-17,8 Projekt -1,0-4,0-7,9-3,9-2,5-1,8-2,3-23,4 Summa -12,7-26,2-32,6-50,8-68,4-7,6-61,8-260,1 299

300 Slutresultat KLC-projektet Budget - Utfall 2008-2014 Budget / Utfall Belopp i kkr Budget Utfall Slutresultat 2008 19 000 12 723 2009 35 000 26 146 2010 22 500 32 569 2011 48 000 50 836 2012 65 500 68 367 2013 34 500 7 620 2014 35 100 61 812 Summa 259 600 260 073-473 300

301 IUC Sverige AB RAPPORT Från projektering till expansion KLC- Katrineholm Logistikcentrum 2008-2016 SEK Samhällsekonomisk kalkyl Utförd av IUC Sverige AB maj 2014 2014/IUC Sverige AB, mh 301

302 Samhällsekonomisk Kalkyl - SEK Beräkningarna omfattar en detaljerad genomgång av samtliga direkt, indirekt och dynamiska effekter av verksamhet vid Katrineholms Logistikcentra (KLC) i Katrineholms kommun, Södermanland, sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Denna SEK kalkyl har utförts under våren 2014 med utgångspunkt i de underlag och den statistik som fanns tillgänglig från verksamhetsåret 2008 till prognoser för 2016. KLC, www.katrineholmslogistikcentrum.se, drivs inom ramen för Katrineholms kommun i samverkan med flera externa partners. För att kunna värdera insatser på investerade medel i uppbyggnad, utveckling och daglig drift av en anläggnings som Katrineholms Logistikcentrum (KLC) har IUC Sverige AB fått i uppdrag att genomföra en Samhällsekonomisk kalkyl, SEK Beräkningarna omfattar ett tidsspann från första projektering och spadtagen 2008 fram en prognostiserad daglig drift år 2016. Beräkningarna är genomförda under våren 2014 och bygger på kända faktiska siffror fram till slutet av 2013. Prognoserna i sin tur bygger på den verksamhet som är befintlig i början av 2014 och vad som vid den tidpunkten är känt för framtiden. I prognoserna tillkommer även beräkningar av verksamheten för 2015 och 2016 inklusive de verksamheter och aktiviteter som bedöms ha stor sannolikhet att infrias. Kontakter och diskussioner för framtiden där etableringar eller nyttjade av KLC idag (2014) är att betrakta som osäkra har inte inkluderats i de prognosticerade beräkningarna. Att värdera framtiden innebär att göra bedömningar och prognoser, vilket också medför viss osäkerhet. I kalkylen har därför försiktighet i bedömningar om framtiden fått företräde. KLC är en omfattande investering både för regionen, men även för staten genom att området kopplas samman i en infrastruktur som kombinerar tågtrafik och landsvägstransporter. Investeringen innebär samtidigt att möjligheter till industriell verksamhet, logistikhantering, distribution eller lagerhållning skapats. För att möjliggöra etableringen av ett logistikcentra med intermodal trafik har investeringar skett i vägnät, anslutningar, VA-nät, fjärrvärme, spårförlängningar, växlar, signaler samt sanering av mark. Sammantaget har detta skapat ett stort antal sysselsättningstillfällen i form av projektledning, konsulter, bygg- och anläggningspersonal för entreprenadverksamheter i Katrineholm eller dess närområde. Det byggda och idrifttagna logistikcentrat har inneburit och innebär att nya verksamheter identifierar Katrineholm som ett intressant logistisk centra för sin nuvarande och framtida verksamhet. Det bedöms i framtiden finnas goda förutsättningar för etableringar eller nyttjande av KLCs tjänster bland fler aktörer inom logisiktområdet och verksamheter med egen produktion där transportmöjligheterna är en viktig parameter för verksamheten. 2014/IUC Sverige AB, mh 302

303 IUC Sverige AB En viktig parameter att notera för de prognoser och bedömningar om framtiden som i försiktiga steg görs i denna rapport är den allt tydligare europapolitiska kravbilden som pekar ut tågtransporter som ett uttalat strategiskt område. Målbilden bygger på att etablera sk. korridorer genom hela Europa där tågtrafiken ur miljö-, säkerhets- och trafikbelastningssynpunkt är helt avgörande. IUC Sverige AB har i arbetet med att genomföra denna SEK -beräkning samlat in ett stort antal underlag för åren 2008 2014, genomfört intervjuer med medverkande personer inom både kommunen, trafikverket, privata företag samt tagit del av kontakter med tänkbara framtida intressenter. Uppgifter har i flera fall (där det varit möjligt) dubbelkontrollerats, liksom bedömningar skett av vilka fördelningar som är rimliga att göra mellan en investerings allmänvärde och den andel som rimligen kan kopplas till KLC. Vid genomförandet av SEK en har beräkningar av de samhällsekonomiska värdena som omfattat: verksamheten vid själva KLC de till KLC direkt kopplade externa verksamheterna de dynamiska effekter som vi kunnat identifiera i form av merkonsumtion i anslutning till verksamhet vid KLC Det är viktigt att redan här säga att den i denna rapport redovisade samhällekonomiska kalkylen (SEK ) tar sin utgångspunkt i dagens verksamhet vid KLC och det värde som den genererar till det lokala, regionala och nationella nivåerna i samhället. Katrineholms Logistikcentrum KLC är idag, 2014, en logistikpark med en tillgänglig total yta om 1 500 000 kvm och är uppdelad i 2 terminalområden (norra och södra). Tillsammans har företagen Katrineholm Rail Point AB och Logistikposition Katrineholm AB där Katrineholms kommun är en av delägarna bidragit till utvecklingen från projekteringsarbetet 2008 fram till dagens successivt växande logistikcentra. Trafikverket har samtidigt varit en viktig nationell aktör vad gäller järnvägsanslutningar, sanering av markområdet och vägbyggen som underlättat den intermodala trafiken i och kring Mälardalsregionen. Terminalen kan ta emot upp till 750 m långa tågset och hantera både containrar, trailers och vagnlastat gods. Samtliga ankomstspår är elektrifierade vilket innebär en låg miljöbelastning vid hantering av tåg i terminalen. Idag kan man se logistikcentrat som en fullserviceverksamhet med allt från lossning och lastning av tågset/trailer till förtullning, depå eller möjlighet till företagsetablering. Kunskap har byggts upp genom åren av etablering och utveckling så att kunders önskemål i någon form alltid kan mötas i den befintliga verksamheten eller genom fortsatt expansion och utbyggnad inom befintligt område. 2014/IUC Sverige AB, mh 303

304 Sammanfattning Samhällsekonomiska beräknar utförda av projektet att etablera och utveckla KLC till ett logistikcentra i Katrineholm visar, hur verksamheten från starten 2008 till den bedömning av verksamhet som finns där 2016, har genererat ekonomiska och sysselsättningsmässiga värden till samhället. Våra beräkningar visar att. 402 Mkr i ekonomiskt värde har tillförts samhället från uppbyggnaden av KLC för tidsperioden 2008 2016. Vi har i våra beräkningar delat in projektet i 3 huvudfaser: Fas 1 2008-2010 Projekterings- och Etableringsfasen Fas 2 2011-2013 Verksamhetsinledande- och Utvecklingsfasen Fas 3 2014-2016 Expansionsfasen För var och en av dessa har de samhällsekonomiska värdena och sysselsättningseffekterna beräknats. Vi kan tydligt se hur en successiv övergång sker från de grundläggande och långsiktiga investeringarna (mark, spår, byggnader, VA mm.) till mer och mer verksamhet och därmed årligt återkommande sysselsättning och samhällsintäkter. Totalt ser vi sysselsättningseffekter i och i anslutning till KLC under tidsperioden på: Period Direkta och indirekta helårsarbeten Helårarbeten från dynamiska effekter Summa helårsarbeten 2008-2016 1627* 145 1772 *Chaufförer, ca 225 helårsarbeten över tidsperioden tillkommer, skattar ej i Sverige, men konsumerar Under tidsperioden genereras skatteintäkter, avgifter och indirekta skatter till samhället motsvarande: Period Kommunala intäkter Regionala intäkter Statliga intäkter 2008-2016 92 Mkr 45 Mkr 265 Mkr Bland de företag som idag bedriver aktiv verksamhet inom logistikcentrat ser vi en tillväxt samtidigt som ytterligare intressenter avser etablera sig eller visat intresse för etablering. Investeringarna i KLC som idag är gjorda innebär långsiktigt möjlighet för ytterligare verksamheter att etablera sig utan att det krävs större insatser/investeringar. Det långsiktiga värdet av fasta anläggningar, byggnader och installationer har inte värderats i sig utan endast värdet av den sysselsättning som skapats vid projektering, byggande och verksamhetsdrift. Den fasta investeringen har en avsevärt längre livslängd (>50 år) än de 9 år som den samhällsekonomiska kalkylen omfattar. 2014/IUC Sverige AB, mh 304

305 IUC Sverige AB Grunder för SEK - beräkningarna För att kunna genomföra beräkningarna, omfattande den 9 årsperiod som ansetts överblickbar, med både kända och prognostiserade värden har en uppdelning i olika yrkerskategorier med olika uppdrag inom arbetet vid KLC arbetats fram. I modellen har årssysselsättningsnivåer fastställts och en fördelning mellan olika yrkesområden i enskilda uppdrag har också skett där så varit möjligt. Exempelvis har fördelning mellan projektledning, bygg- och anläggning samt entreprenadarbete gjorts vid bla. spårförlängning. Uppdelningarna inklusive de områden som berör sk. dynamiska effekter uppgår totalt till 19 olika områden. För vart och ett av dessa har den sk. multiplikatorn fastställts. Den anger hur stor volym indirekta sysselsättningstillfällen som varje årsarbete direkt jobb skapar av annan verksamhet. Den effekten varierar mellan olika yrkeskategorier. Till detta kommer en genomgång av lönestatisk eller lönenivåer hämtade från arbetsmarknadens parter avseende 2013 års nivåer. Samtliga beräkningar har därefter skett med 2013 års nivå som utgångpunkt vilket innebär att nivåerna 2008-2012 har överskattats något medan nivåerna 2014-2016 har underskattats. Beräkningarna har därefter baserats på de 2013 gällande skattesatserna kommunalt, regionalt och statligt inklusive de statliga brytpunkterna för olika steg i den statliga beskattningen. (skattesatser för Katrineholm resp. Sörmland har konsekvent använts). Arbetsgivaravgifter och momsnivåer är de som gäller 2013. Följande uppdelningar för individuella delberäkningar utgör grunden i de indata som hanteras. KLC - Etablering o Projektledning o Externa konsulter, projektering o Byggnations-/anläggningspersonal o Maskinarbeten o Bevakning o Terminalpersonal service, fastighet, IT o Ledningspersonal o Fastighetsverksamhet o Sälj och marknadsverksamhet Verksamheter i direkt anslutning till KLC o Befintliga företag o Framtida tillkommande verksamheter o Investeringar byggnationer och anläggningar o Fastighetsförvaltning o Operatörer vid terminalen 2014/IUC Sverige AB, mh 305

306 Dynamiska effekter o Övernattningar av extern personal o Boende av externa anställd personal o Konsumtion av externt anställd personal o Energi- och C02 skatter o Fordonservice Samtliga dessa beräknade områden har vi valt att redovisa var för sig i ett antal tabeller. Därefter sammanförs dessa deltabeller till en totalberäkning där vi får en årssummering av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna för KLC. I våra beräkningar har sysselsättning som skapas vid de investeringar som skett genom åren beräknats var för sig under den tidsperiod som dessa investeringar sker. Det är viktigt att ha i åtanke att många av dessa investeringar är infrastrukturella och har en mycket lång livslängd (ofta > 50 år), men är nödvändiga för att den drift och verksamhet som bedriv vid logistikcentrat ska kunna ske och utvecklas. Utöver investeringarna kan läggas ett antal direkt riktade kostnader såsom sanering, projektering, konsulter mm. som är nödvändiga och som medför sysselsättning men som inte är att betrakta som en långsiktig investering. Dessa långsiktiga investeringar och nödvändiga kostnader ska ställas i relation till den successiva utvecklingen och expansionen av daglig verksamhet vid logistikcentrat. Denna verksamhet genererar årliga samhällsekonomiska återbetalningar genom den sysselsättning som skapas direkt, indirekt, genom konsumtion och i form av dynamiska effekter. Mer om dessa relationer i avsnittet Analys av beräkningarna KLC från projektering till expansion Vi har i vårt arbete med de samhällsekonomiska beräkningarna sett att utvecklingen vid KLC i någon form kan delas upp i 3 samlade faser. Fas 1 2008-2010 Projekterings- och Etableringsfasen Fas 2 2011-2013 Verksamhetsinledande- och Utvecklingsfasen Fas 3 2014-2016 Expansionsfasen Fas 1 Projekterings- och etableringsfasen I fas 1 har framförallt infrastrukturella investeringar skett i byggnation, spårdragning, vägar, VA och saneringsarbeten för att förbereda det avsatta markområdet till det avsedda logistikcentraverksamheten. I detta arbete har Trafikverket varit en väsentlig aktör med både investeringar och personal på plats. Totalt har denna period omfattat stora investeringar med många personer engagerade i byggnations-, anläggnings- och entreprenadarbeten. I slutet av denna fas börjar de första kunderna nyttja terminalen. 2014/IUC Sverige AB, mh 306

307 IUC Sverige AB Fas 2 Verksamhetsinledande- och utvecklingsfas Övergången till allt mer operativ verksamhet sker under fas 2, inledningsvis genom att det internationella holländskbaserade logistikföretaget Samskip Van Dieren Multimodal, etablerar och successivt utökar sin verksamhet vid KLC. Det innebär också att personal stationeras i Katrineholm på en form av permanent basis. Vidare tillkommer verksamhet kopplad till att den dominerande svenska tågtransportören Green Cargo väljer att inkludera KLC som en av deras intermodala nätverk i Sverige. Det innebär också en sammankoppling med samverkande partners i Europa. Fas 3 Expansionsfasen Fas 2 övergår successivt i en fas 3 där volymerna och turtätheten för de befintliga aktörerna ökar samtidigt som intresse för och etablering av nya verksamheter tillkommer. Byggnader för tillkommande verksamheter är under projektering samtidigt som kompletterande arbeten för att bereda mark, komplettera spår och undersöka framtida kapacitetsbehov sker. Kännedom om och möjlighet att möta nya kundönskemål medför ett stegvis ökat intresse för KLC. Det är viktigt att poängtera att det under expansionsfasen finns en kontinuerlig verksamhet som innebär ger KLC en bas att expandera från. 2014/IUC Sverige AB, mh 307

308 Samhällsekonomiska effekterna KLC I följande avsnitt finns beräkningarna av de samhällsekonomiska effekterna kopplade till de i föregående avsnitt redovisade faserna. I tabellerna som sammanställts ser vi också den volym på sysselsättning (beräknat som helårsarbeten) som genereras genom de investeringar, verksamhet och dynamik som KLC skapat genom åren och beräknas bidra med kommande 3 årsperiod. Tabellen för FAS 1 omfattar Period 2008-2010 och bygger på kända och verifierade utfall av investeringar, sysselsättning och inledande verksamhet. I tabellen har samtliga intressenters engagemang sammanförts, dvs. där finns både kommunala investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga verks investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar. Sammanställning FAS 1 - KLC 2008-2010 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 17 842 847 690 543 18 533 390 Regional nivå 8 734 808 340 285 9 075 093 Statlig nivå 41 604 725 4 788 202 46 392 927 Summa intäkter offentliga sektorn 2008-2010 68 182 380 5 819 030 74 001 410 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning FAS 1 - KLC 2008-2010 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 138 < 1 138 Indirekt sysselsättning* 231 9** 240 Summa sysselsättning i samhället 2008-2010 369 9 378 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer Tabellen för FAS 2 omfattar Period 2011-2013 och bygger även den på kända och verifierade utfall av investeringar, sysselsättning och utveckling av verksamheter. I tabellen har samtliga intressenters engagemang sammanförts, dvs. där finns både kommunala investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga 2014/IUC Sverige AB, mh 308

309 IUC Sverige AB verks investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar så lång dessa varit tillgängliga att ta del av. Sammanställning FAS 2 - KLC 2011-2013 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 23 010 019 5 297 055 28 307 074 Regional nivå 11 263 032 2 609 326 13 872 358 Statlig nivå 53 696 144 34 793 598 88 489 742 Summa intäkter offentliga sektorn 2011-2013 87 969 195 42 699 979 130 669 174 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning FAS 2 - KLC 2011-2013 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 163 < 1 163 Indirekt sysselsättning* 286 65** 351 Summa sysselsättning i samhället 2011-2013 449 65 514 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer När det gäller FAS 3 som omfattar Period 2014-2016 bygger den på delvis kända och överenskomna avtal och investeringar men också på förväntade investeringar som med stor sannolikhet komma att genomföras under dessa 3 år. Bland annat ingår i beräkningarna byggnationer av nya lokaler där intentionsavtal har slutits. I dessa byggnader kommer också verksamhet att bedrivas vilket har uppskattats i samråd med avtalsparterna. Vad vi kan konstatera är att verksamheten under Fas 3 till stor del övergår från att kommunen är dominerande till att fler privata aktörer engagerar sig i expansionen. I tabellen har samtliga intressenters prognostiserade engagemang sammanförts, dvs. där finns samtliga intressenters investeringar i fastigheter, anläggningar, områden med, liksom statliga verks fortsatta investeringar i spår, signaler, växlar, men också enskilda privata företags investeringar i utrustningar och anpassningar. 2014/IUC Sverige AB, mh 309

310 Sammanställning FAS 3 - KLC 2014-2016 Totala samhällsekonomiska effekter (SKR) Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Kommunal nivå 38 993 541 5 776 094 44 769 635 Regional nivå 19 087 952 2 845 308 21 933 260 Statlig nivå 90 870 578 38 792 474 129 663 052 Summa intäkter offentliga sektorn 2014-2016 148 952 071 47 413 876 196 365 947 *i den statliga nivån ingår arbetsgivaravgifter, ev. statlig skatt, bolagsskatt, nettomoms samt moms på konsumtion. Sammanställning KLC 2014-2016 Totala sysselsättningseffekter Effekter av investeringar Dynamiska effekter Summa Direkt sysselsättning 304 < 1 304 Indirekt sysselsättning* 505 71** 576 Summa sysselsättning i samhället 2014-2016 809 71 880 *Innehåller underleverantörer, service och tjänster i relation till det direkt utförda jobben ** Inkluderar beräknade multiplikatorfaktorer till de utländska helårs chaufförer Underlag för beräkningarna I tabellerna ovan redovisas ett detaljberäknat resultat över vilka ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter som verksamheten vid KLC har bidragit med och förväntas bidra med den närmaste 3 årsperioden. För att bättre förstå de resultatsiffror som redovisas redogörs nedan för vilka faktorer som inkluderats i beräkningarna. Offentliga investeringar som i huvudsak utgörs av kommunala och statliga insatser för att projektera och färdigställa det markområde som krävs för ett logistikcentra. I detta ingår allt från VA-ledningar, markberedning till växlar, signaler, tunnel och spårförlängningar. Huvuddelen av dessa investeringar omfattar Bygg- och anläggningsarbeten och Maskinarbeten(entreprenadmaskiner). Till detta kommer projektering och projektledning samt konsultinsatser. Vi har vid olika typer av jobb i diskussioner med projektledare eller medverkande fördelat sammanhållna jobb mellan de olika funktionerna då dessa har olika multiplikatorer och olika andel fasta kostnader. 2014/IUC Sverige AB, mh 310

311 IUC Sverige AB Externa investeringar enskilda privata bolags investeringar och verksamheter kopplade till KLC såsom Van Dieren, AWI Gruppen AB, Katrineholm Rail Point AB, Logistikposition Katrineholm AB, QStar tankställe samt planerade byggnader under 2015 och 2016 ingår. I våra framtidsinriktade beräkningar har försiktighet använts, vilket innebär att osäkra planer eller lösa förfrågningar inte inkluderats i beräkningarna. Investeringar generellt utgör investeringar i byggnationer och anläggningar att det sker en engångsinsats av resurser i form av sysselsättning. Alla sådana underlag har värderats genom att omvandlas till helårarbeten under respektive period. Kontinuiteten utföra av den successivt växande driften och verksamheterna som etablerar sig vid logistikcentrat. Dynamiska effekter huvuddelen av de direkta dynamiska effekteran är kopplade till den verksamhet som genereras av van Dierens transportverksamhet i anslutning till KLC. Där finns chaufförer som bor och konsumerar, där finns ett stort antal dragbilar som kräver service, reparationer och förbrukar diesel. En andel av de projektledare och konsulter som medverkat, medverkar och kommer att göra det de närmaste åren har också bidragit med lokalt hotellboende, konsumtion under vistelsen som i sin tur genererar sysselsättning och samhällsintäkter. I våra beräkningar har vi inkluderat respektive exkluderas följande faktorer: I beräkningarna inkluderas: o All berörd personal, uppdelad i de angivna yrkeskategorierna o Den genomförda och den budgeterade investeringsvolymen o Skatte och avgiftssatser gällande år 2013 o Lönenivåer 2013 liksom den avvägda multiplikatorfaktorerna o Investeringar som helt eller delvis direkt kan knytas till projektet o Kända respektive kalkylerade bolagsskatter och nettomomsbetalningar o Privata företags verksamheter i anslutning till KLC o Utländska förare som bor i Katrineholm men beskattas i sitt hemland (50% av svensk chaufförslön har utgjort underlag för beräkningarna) o Jobbskatteavdrag liksom grundavdrag har tagits hänsyn till I beräkningarna exkluderas: o Skillnader i kommunal- och landstingsskatt beroende på vilken kommun den anställde är bosatt i. underlag för Katrineholm resp. Södermanland har genomgående använts. o Nu gällande tillfälligt reducerade arbetsgivaravgifter för ungdomar och pensionärer o Indirekta momsnetton som uppkommer hos underleverantörer I varje kolumn presenteras de värden som omfattar direkt sysselsättning, indirekt sysselsättning (oftast i underleverantörsledet) och all konsumtionsrelaterad sysselsättning. 2014/IUC Sverige AB, mh 311

312 Nettomoms hos privata företag i produktionsledet på maskinindustri och konsulttjänster samt samhällsekonomiska effekter för minskad arbetslöshet är inte medräknade, vilket innebär att beräkningen totalt sett visar ett något lägre samhällsekonomiska värde än om även dessa skulle inkluderas. Vi har i våra beräkningar utgått från att sysselsättningen berör personer som varit i arbete, dvs. inte att de gått från arbetslöshet till arbete. Sannolikt innebär ett projekt av denna omfattning att ytterligare någon/några personer kommer i arbete någonstans i den sammanlänkade kedjan på arbetsmarknaden. Varje sådan person innebär inte bara en direkt intäkt för samhället utan även en avlastning i kostnaderna för bidrag och aktiviteter. Dessa beräkningar har inte varit möjliga att göra då tillförlitliga underlag saknats. Observera att resultaten på kommun- och landstingsnivå är kopplat till Katrineholm resp. Södermanlands län. Vi har antagit att huvuddelen av intäkterna kommer att hamna där eller i de näraliggande områdena (som getts samma värden). Resultatet är beroende av var de sysselsatta personerna bor och därmed betalar skatt. SEK - totalberäkning I tabellen nedan har vi sammanställt samtliga deltabeller FAS 1-3 - som redovisats i föregående avsnitt. Siffrorna avrunda till närmaste tusental Samhällsekonomiska effekter (Skr) FAS 1-2008-10 FAS 2 2011-13 FAS 3 2014-16 Kommunal nivå Landstings/ regional nivå Staten SUMMA 18 534 000 9 075 000 46 393 000 74 002 000 28 307 000 13 872 000 88 490 000 130 669 000 44 770 000 21 933 000 129 663 000 196 366 000 SUMMA 91 611 000 44 880 000 264 546 000 401 037 000 Vi kan i sammanställningen se att det samhällsekonomiska värdet enligt SEK beräkningarna näst intill har fördubblats för var och en av de 3-årsperioder som har legat till grund för beräkningarna. Totalt innebär den samlade 9-års perioden att det i genomsnitt har tillförts samhället genom skatter, avgifter, indirekta jobb, konsumtion och ev. punktskatter minst 40 000 000 SKR/år. 2014/IUC Sverige AB, mh 312

313 IUC Sverige AB På samma sätt ser vi att sysselsättningen som genererats i form av helårsarbeten på samma sätt har ökat för var och en av de beräknade faserna. Vad som framförallt är viktigt att notera är: En övergång från investering inför drift till mer och mer verksamhet Vi ser att den dynamiska sysselsättningen ökar vilket är ett tecken på aktivitet I genomsnitt har 200 årsjobb skapats under vart och ett av de 9 åren Område FAS 1 - etablering av KLC FAS 2 - utveckling av KLC FAS 3 - expansion av KLC Direkt sysselsättning* Indirekt sysselsättning* Dynamiska effekter* Årsarbeten** 138 231 9 378 163 286 65 514 304 505 71 880 SUMMA 605 1022 145*** 1772 *Antalet är omräknat till helårsarbeten **Observera att i antalet årsarbeten ingår både direkta, indirekta, konsumtionseffekter och dynamisk sysselsättning ***ca 225 helårsarbeten för chaufförer tillkommer över tidsperioden, skattar ej i Sverige, men konsumerar Analys av resultaten Investeringar och verksamhet I en analys av de beräkningar som genomförts visar de underliggande siffrorna i form av investeringar och direkta kostnader i relation till verksamhet att det skett en proportionell utveckling där investeringarna var klart dominerade under de båda inledande faserna. I den prognostiserade fasen sker fortsatta investeringar men de minskar i proportion till den dagliga verksamhet som växer år från år. I diagrammet nedan visas en bild av hur förhållandet i genomsnitt ser ut under de 3 faserna: 2014/IUC Sverige AB, mh 313

314 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mkr FAS 1 FAS 2 FAS 3 SEK värde - Investeringar (Mkr) SEK värde - verksamhet (Mkr) Brytpunkt för investeringar Ett sätt att värdera investeringar i fasta tillgångar är att beräkna när dessa återbetala till sitt nominella värde. Med utgångspunkt i det samlade samhällsekonomiska värdet (SEK beräkningarnas resultat) kan vi i sammanfattningstabellen se att drygt 400 Mkr minst har återförts till samhället under perioden. Totalt beräknas investeringar och nödvändiga kostnader (ex. sanering) fram till 2016 uppgå till ca 625 Mkr. Dessa kostnader är fördelade med ca 50% var för kommunen respektive stat och privata investeringar. Om vi antar att det genomsnittliga SEK värdet för verksamhet vid KLC motsvarar snittvärdet under fas 3 (2014-2016) innebär det ett årligt värde om ca 50 Mkr/år. Det skulle innebära att utan ytterligare tillväxt skulle de samhällsekonomiska effekterna motsvara investeringarna år 2020-2021. Observera att detta inte är samma sak som en företagsekonomisk återbetalningsmodell där investeringar innebär avskrivningar, räntekostnader på investering som ska matchas mot företagets/-ens intäkter till dessa att brytpunkten (återbetalningen uppnås). Efter år 2020/21 genererar verksamheten ett årligt samhällsekonomiskt överskott som överstiger de investerade kapitalets värde. Samtidigt har dessa infrastrukturella investeringar både bidragit genom att skapa sysselsättning vid byggande och utveckling, men också genom under en mycket lång tid framöver utgöra en bas för verksamhet som årligen kan generera mervärden. Fortsätter trendkurvan med en för varje fas växande verksamhet kommer med sannolikt brytpunkten där samhällseffekterna matchar totalinvesteringarna att förkortas ytterligare något år. 2014/IUC Sverige AB, mh 314

315 IUC Sverige AB Utmaningar och Möjligheter för KLC Investeringarna är gjorda Idag, 2014, kan vi konstatera att de grundläggande investeringarna i mark, spår och initiala byggnader har genomförts. Dessa är nu basen för en verksamhet som kan och ska marknadsföras till nya kunder. Det arbetet pågår och har visat sig successivt medföra fler och nya intressenter liksom att de som etablerat sig tidigt sakta växer i volym. Denna tillväxt medför både lokal sysselsättning och intäkter till kommun, region och nation ökade SEK värden varje år. Logistikcentrat finns de facto på plats och området är berett för att hantera dagens och morgondagens godsvolymer med utrymme för logistikverksamhet som kan etablera sig där. Investeringarna som är gjorda har en livslängd på 50 år eller mer, vilket innebär att alla tillkommande verksamheter redan har ett förberett område att utgå ifrån. Anslutningsvägar och spårförbindelser är väl utbyggda och har kapacitet för ökade volymer. Utmaningen är att nå ut till intressenter som i sina affärsverksamheter kan se mervärden i att dra nytta av denna investering. Sannolikt finns det viktiga intressenter utanför Sverige som med mer kunskap om och överblick av KLC ser möjligheter att komma nära Mälardalsregionen och göra det genom att nyttja tågtransporter. EU-strategiska transportmål I de beslut och strategier som fastställt inom EU kommissionen har ett stort antal sk. Korridorer fastställts. Dessa är tänkta att utgöra ett europeiskt transportnät med miljöaspekter i fokus. Att hantera gods på längre distanser genom den miljömässigt mest fördelaktiga transportmodellen järnväg blir därför självskrivet. Genom att rangera gods via trailertransporter till och från kund kan snabbhet och precision upprätthållas i samverkan mellan järn- och landsväg. KLCs läge, med närhet till hela Mälardalen, som är Sveriges mest tätbefolkade region, innebär strategiska fördelar för hantering av mer omfattande transportflöden utan att intervenera i storstädernas expansionsbehov för bostäder, kontor, industri och infrastruktur. Knutpunkten som en profil för transporter, logistikhantering och lagring måste därför exponeras mer. Miljöprofilen kräver också en väl genomarbetad kommunikation och förmåga att bryta traditionella mönster hos exportörer och importörer. Det är också viktigt att KLC visar att de genom effektiv hantering kan säkerställa kunders önskemål. Etablering och expansion Utöver miljöaspekter och direkta affärsaspekter för en etablering och nyttjande av KLC bör också närheten till flera av storstadsregionerna i landet vara en drivkraft för expansion och nyttjande. Att etablera och driva ett logistikcentra i exempelvis stockholmsregionen innebär snabbt konkurrens om markytor och behov av ökad trafik på befintliga vägar (eller bygge av nya). Samtidigt krävs det enskilda individer och företagare som vill, kan och vågar visa upp och lyfta fram de fördelar som KLC kan erbjuda. Dessa drivkrafter för en expansion kan vara avgörande för att nå ytterligare fortsatt goda samhällsekonomiska värden genom ökad sysselsättning. Något som både kommunen, regionen och staten har god nytta av. Ytorna som finns tillgängliga och till stora delar är beredda för fler etableringar utgör en möjlighet för 2014/IUC Sverige AB, mh 315

316 verksamheter att etablera sig i Katrineholm. Hittills visar erfarenheterna att etablering och verksamhet växer mer och mer för varje år i och med att själva infrastrukturen finns på plats och kännedom om positionen KLC sprids mellan användare. Det är naturligtvis en utmaning att locka till sig den eller de stora etableringarna där det ofta råder konkurrens mellan kommuner, men KLC erbjuder både utrymmen, en tills stora delar färdig lösning och befintliga aktörer som redan valt att förlägga sin verksamhet där. Det underlättar i kommunikationen och kontakterna med möjliga framtida kunder/etableringar. Samtidigt är det viktigt att hela tiden lyssna på de nu verksamma företagen vid logistikcentrat för att underlätta och vidareutveckla deras verksamhet. Många gånger kan det vara snabbare och enklare att expandera befintliga verksamheter än att initiera nya. 2014/IUC Sverige AB, mh 316

317 IUC Sverige AB Slutsummering Logistikcentrat i Katrineholm har i våra beräkningar indelats i 3 faser som innefattar det inledande skedet etableringsfasen där ett antal byggnationsarbeten, anläggningsarbeten och projekteringsinsatser genomförts. Därefter följde utvecklingsfasen där både verksamheter etableras och växer samtidigt som kompletterande investeringar sker. I den framåtblickande fasen expansionsfasen minskar de stora grundläggande investeringarna medan tillväxten sker genom nya etableringar och en tillväxt hos de befintliga. Huvuddelen av de investerade medlen utgörs av anläggningstillgångar i form av byggnationer(markytor, byggnader, spår, växlar, signaler, säkerhet), alla med en livslängd på sannolikt mer än 50 år. De medel som investeras i KLC har, via sysselsättning och beräknade ekonomiska värden, till stor andel återförts till samhället. Beräkningarna visar att fram till 2016 har det återförts medel som fördelar sig mellan beskattningsnivåerna enligt: Offentlig beskattningsnivå Kommunal Landsting / Region Statlig Summa Tillförda medel 91 611 000 44 880 000 264 546 000 401 037 000 Den procentuella fördelningen mellan de olika beskattningsenheterna visar att det till staten återfört hela 66% av den totala summan. För staten handlar det framförallt om arbetsgivaravgifter, bolagsskatter, punktskatter och moms på konsumtion. 2014/IUC Sverige AB, mh 317

318 Fördelning av samhällsekonomiska effekter KLC 2008-2016 22,85% 11,15% 66% Staten Regionen Kommunen Avslutningsvis vill vi betona att de genomförda beräkningarna avseende samhällets ekonomiska effekter är förknippade med prognoser och bedömningar om de närmaste åren vilket också innebär viss osäkerhet. Det totala resultatet menar vi ger en väl avvägd och rättvisande bild av i vilken storleksordning de samhällsekonomiska värdena och sysselsättningen påverkas av just denna verksamhet och de beslut som berör verksamheten. Vi kan även se en tydlig utvecklingstrend där mer kontinuerlig verksamhet etableras och utvecklas medan de tunga basinvesteringarna minskar. Fler och fler av investeringarna blir också privata eller en kombination av privata och kommunala från att ha varit i huvudsak kommunala och statliga. Ansvariga för modellen Den beräkningsmodell som beskrivits ovan har utarbetats av Bengt Roström, makroekonom och senior analytiker, Martin Hedman, VD för IUC Sverige och Lars Lars Svensson, uppdragsledare och analytiker för SEK-modellen. Modellen överensstämmer med allmän praxis, dels när det gäller utnyttjande av input-output data och dels när det gäller själva beräkningen av nettoeffekterna på den offentliga sektorns finanser. 2014-05-07 IUC Sverige AB Lars Svensson Uppdragsledare SEK Martin Hedman VD IUC Sverige AB Bilaga 1: Begrepp använda i SEK Bilaga 2: Referenser för uppdraget Bilaga 3: Referensuppdrag SEK 2014/IUC Sverige AB, mh 318

319 IUC Sverige AB Begrepp använda i SEK Bilaga 1 Input - Output De samhällsekonomiska beräkningarna bygger på att använda sig av input-outputanalys med vars hjälp man beräknar de totala effekterna i ekonomin vid en efterfrågeökning av produktion, import, direkta och indirekta skatter, sysselsättning, löner, och driftsöverskott (vinster). Följdeffekter som uppstår i olika branscher kan också följas upp. Vår beräkningsmodell bygger på denna grundprincip. Sysselsättningseffekt Med hjälp av input-output-data kan en övergripande bild byggas som visar i vilken utsträckning olika sektorer av näringslivet berörs av en ökad/minskad produktion i en viss industribransch. Utöver den direkta effekten på t ex sysselsättningen i branschen ger produktionsökningen också en indirekt effekt på sysselsättningen inom övriga branscher genom att den ökade produktionen leder till en ökad efterfrågan på produkter från andra branscher som ibland används som insatsvaror. Den totala sysselsättningseffekten kan vara avsevärt större än den för verksamheten direkta effekten. För att få grepp om hur den totala sysselsättningen påverkas av ökad produktion i en viss bransch bör de direkta och indirekta effekterna på sysselsättningen summeras för samtliga branscher som påverkas. Detta kan göras med hjälp av s k inverterade inputoutput-matriser som utgår från några relevanta antaganden. Exempelvis antas att en ökning av efterfrågan leder till en rent proportionell ökning av produktionen utan att det föreligger några kapacitetsproblem i några branscher. Dessutom antas att samma teknologi i produktionen används och att proportionerna mellan det kapital och den arbetskraft som används inte förändras, s k linjära samband. Produktionsökningen ger också upphov till en ökning av import, indirekta skatter, lönekostnader och driftsöverskott. Genom input-output analysen kan den totala ökningen av dessa poster beräknas. Observera att en del av effekten består av s k importläckage, dvs. att vid en ökad efterfrågan skaps samtidigt en ökad andel import i underleverantörsleden, vilket modellen tar hänsyn till. Offentliga sektorns påverkan Lönekostnaderna innefattar arbetsgivaravgifter och direkta skatter som tillsammans med ökade indirekta skatter kommer stat, region/landsting och kommun till del. Det gör det möjligt att beräkna de primära effekterna på offentliga sektorns finanser. Därutöver har hänsyn också tagits till s k sekundära effekter. De inkluderas i den resterande delen av lönesummeökningen och leder t ex till en ökning av den disponibla inkomsten, vilken i sin tur antas bidra till ökad privat konsumtion, s k konsumtionseffekter. Det leder i sin tur till att produktionen ökar ytterligare och bidrar till ökade inkomster för stat och kommun samt att ytterligare öka den disponibla inkomsten och därmed den privata konsumtionen osv. Även denna sekundära effekt har i beräkningen inkluderats med hjälp av input-output. 2014/IUC Sverige AB, mh 319

320 På samma sätt ökar även det totala driftsöverskottet (vinsten) i ekonomin till följd av den ursprungliga produktionsökningen. Här antas att en del av denna ökning av driftsöverskottet används för ökade investeringar, vilket i sin tur medför behov av ytterligare produktionsökning, vilket bidrar till att indirekta skatter, löner och driftsöverskott ökar ytterligare. Även dessa sekundära effekter har inkluderats i beräkningarna. 2014/IUC Sverige AB, mh 320

321 IUC Sverige AB Bilaga 2 Referenspersoner för uppdraget Kontakter genom intervjuer och dokument har skett under våren 2012. Utöver externa referensuppgifter från andra verksamheter i motsvarande branscher har ett stort antal personer som är eller varit verksamma i projektutvecklingen vid KLC kontaktats. Björn Winnberg-Persson, Katrineholms kommun Lennart Olsson, konsult Jan Nilsson, AWI Lars Ramstedt, Katrineholms kommun Anders Thörnström, projektchef Roger Andersson, projektledare Dennis Johnasson, konsult Håkan Toregaard, Trafikverket Anna Axelsson, Katrineholms Energi/Bixia Björnar Berg, Sörmland Vatten Erik Hellqvist, konsult Lars Larstorp, van Dieren 2014/IUC Sverige AB, mh 321

322 bilaga 3 Vi* kan i SEK n visa värdet av din verksamhet/investering/projekt i direkta samhällsekonomiska siffror Samhällsintäkter årliga, ackumulerade eller framtida Sysselsättningseffekter direkt/indirekt, nu/i framtiden Investeringars mervärden Industriella utvecklingsmöjligheter Dynamiska effekter av verksamheter Möjligheter och konsekvenser vid olika alternativ Bättre kunskap om värden i den egna verksamheten * IUC Sverige AB, www.iuc.se 2014/IUC Sverige AB, mh 322

323 IUC Sverige AB Exempel på utförda SEK:ar med olika inriktning KOLMÅRDENS DJURPARK idag och imorgon Dagens samhällsekonomiska värde och hur det kan se ut inom en framtids med nya satsningar Ref: Mats Olsson, Vd Kolmårdens Djurpark HAVSBASRAD VINDKRAFT Om Sverige bygger ut den tillståndgivna vindkraften Hur stor samhällsek. Nytta och hur många jobb omfattar det? Ref: Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen BAE Systems Hägglunds Sysselsättningseffekten och samhällsvärden av utökad eller minskad produktion? Ref: Håkan Karlsson, BAE Systems Hägglunds AB NYFÖRETAGARCENTRUM Vilken samhällsekonomisk nytta finns vid start av nya företag? Ref: Harry Goldman, Jobs&Society/ NYC PITEÅ KOMMUN Sysselsättningseffekter och utvecklingsmöjligheter för vindkraftspark i Markbygden? Ref: Erik Persson Tillväxtkontoret Piteå Kommun JUSTITIEDEPARTEMENTET Vilken samhällsekonomiska utrymmen skapas om företagare får skuldsanering? Ref: Emma Regnér, justitiedepartementet BANK- och FÖRSÄKRING Vilka blir effekterna av en nyetablering med olika stor omfattning Ref:Fredrik Blom, Näringslivsbolaget, Sundsvall Skellefteå AIRPORT Regionala nyttan och företagarnas behov av flygplatsen? Ref: Robert Lindgren, Skellefteå Airport Kontakta för mer info: Martin Hedman, IUC Sverige AB 0708-281732; martin.hedman@iuc.se 2014/IUC Sverige AB, mh ÖREBRO AIRPORT Är en flygplats lönsam för samhället utöver regionala bidrag? Ref: Mikael Smedberg, Örebro Airport LINKÖPINGS HC Vilken storlek och inom vilka områden skapas samhällsnytta med en elitförening? Ref: Mike Helber, LHC WALLENSTAM NATURENERGI AB Fakta och argument för en etablering av vindkraftparker? Ref: Marika Åkerman LOGISTIKCENTRUM I KATRINEHOLM Hur lönsam är en investering för kommunen? Ref: Conny Petrén, Anders Thörnström, Katrineholms kommun Branschföretag i Eskilstuna Hur viktig är en hel bransch, verkstadsindustrin, i en kommun för samhällsekonomin? Ref: Gösta Reinl, Eskilstuna Fabriksförening MFI Mikrofinansieringsinstiutet Värdet av tidig och liten finansiering för att starta nya företag? Ref: Maria Nilsson, MFI 323 SAAB Vad är samhällets kostnad för en nedläggning? VOLVO Cars Corp. Samhällsnyttan av offentlig upphandling av bilar producerarade med svensk arbetskraft? Ref: Anders Kärrberg, Volvo Cars Corp Ferex X-Design AB Volvo PV Proxy Electronic AB Enercon Windpower Scandinavian Wind och.. Skelleftekraft Tranemo kommun EBP AB Subsea Camito AB

324 Dnr KS/2015:169-010 Begäran om tillsättandet av politiska representanter i styrgruppen för avfalls- och VA-planprocessen Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar välja Anneli Hedberg (S) som politisk representant i styrgruppen för avfalls- och VA-planprocessen. Ärendebeskrivning Sörmland Vatten och Avfall AB (SVVAB) har till kommunstyrelsen inkommit med en begäran om politisk representation i styrgruppen för avfalls- och VAplanprocessen. SVAAB och kommunerna har tillsammans arbetat fram kommunala avfallsplaner för kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker för perioden 2013-2017. Genomförandet av planerna är ett samspel mellan olika aktörer där kommunerna och SVAAB har nyckelroller. En arbetsgrupp och en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Sörmland Vatten arbetar med planen under ledning av Sörmland Vatten. Styrgruppen ansvarar för att beslut fattas och ansvarsdelegeringar sker för att avfallsplanen och dess mål och åtgärder genomförs. Styrgruppen rapporterar fortlöpande till kommunernas politiska organ. Ulrica Truedsson (S) har varit kommunens politiska representant i styrgruppen. Med anledning av ny mandatperiod behöver en ny politisk representant utses till styrgruppen för avfalls- och VA-planen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-03-25 Skrivelse från Sörmland Vatten och Avfall AB, 2015-03-25 324

325 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Datum Vår beteckning 2015-03-25 KS/2015:169-010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Begäran om tillsättandet av politiska representanter i styrgruppen för avfalls- och VA-planprocessen Ärendebeskrivning Sörmland Vatten och Avfall AB (SVVAB) har till kommunstyrelsen inkommit med en begäran om politisk representation i styrgruppen för avfalls- och VAplanprocessen. SVAAB och kommunerna har tillsammans arbetat fram kommunala avfallsplaner för kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker för perioden 2013-2017. Genomförandet av planerna är ett samspel mellan olika aktörer där kommunerna och SVAAB har nyckelroller. En arbetsgrupp och en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Sörmland Vatten arbetar med planen under ledning av Sörmland Vatten. Styrgruppen ansvarar för att beslut fattas och ansvarsdelegeringar sker för att avfallsplanen och dess mål och åtgärder genomförs. Styrgruppen rapporterar fortlöpande till kommunernas politiska organ. Ulrica Truedsson (S) har varit kommunens politiska representant i styrgruppen. Med anledning av ny mandatperiod behöver en ny politisk representant utses till styrgruppen för avfalls- och VA-planen. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens förslag Efter avstämning med kommunstyrelsens ordförande, föreslår kommunledningsförvaltningen att Anneli Hedberg (S) väljs till ny politisk representant i styrgruppen för avfallsplanprocessen. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 25 www.katrineholm.se E-post: per.johansson@katrineholm.se 325

326 Katrineholm 25 mars 2015 Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun Val av representant till styrgrupp för avfallsplanen Ärendebeskrivning Sörmland Vatten och kommunerna har tillsammans arbetat fram kommunala avfallsplaner för kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker för perioden 2013-2017. Genomförandet av planerna är ett samspel mellan kommunerna och Sörmland Vatten. Avfallsplanerna innehåller 11 mål och 26 åtgärder som ska genomföras under planperioden. Ulrica Truedsson har tidigare valts av kommunstyrelsen och har sedan 2011 representerat kommunledningen. Med anledning av ny mandatperiod behöver representant utses till styrgruppen för avfallsplanen. Beslut behöver vara fattat så att representanten har möjlighet att delta i styrgruppsmöte 2015-05-19. Organisation En arbetsgrupp och en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Sörmland Vatten arbetar med planen. Under 2015 har organisationen förändras i syfte att arbetet ska bli mer effektivt och därför kommer chef för samhällsbyggnadsförvaltningen/samhällsbyggnadsenheten i respektive kommun försättningsvis delta i styrgruppen och ha samma mandat som övriga deltagare i styrgruppen. Detta är förankrat med nämnda chefer. Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, 641 51 Katrineholm Telefon: 0150-800 100. Fax: 0150-800 199 Org.nr 556742-9302, Regnr för moms SE556742930201 Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb: www.sormlandvatten.se 326

327 Organisation Representant Namn SVAAB VD Björnar Berg Flens kommun Flens kommun Styrelseledarmot Flen Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Björn Berglöv Arne Lundberg representerar kommunledningen idag Flens kommun Katrineholms kommun Katrineholms kommun Katrineholms kommun Vingåkers kommun Vingåkers kommun Vingåkers kommun Samhällsbyggnadschef Styrelseledarmot Katrineholm Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Samhällsbyggnadschef Styrelseledarmot Vingåker Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Enhetschef samhällsbyggnadenheten Peter Israelsson Johan Hartman Ulrica Truedsson representerar kommunledningen idag Lars Hågbrandt Kristina Jonsson Marita Skog som representerar kommunledningen idag Thorsten Schnaars Sweco Konsult (stöd) Pär Johansson Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, 641 51 Katrineholm Telefon: 0150-800 100. Fax: 0150-800 199 Org.nr 556742-9302, Regnr för moms SE556742930201 Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb: www.sormlandvatten.se 327

328 Styrgruppens ansvar Styrgruppen ansvarar för att erforderliga beslut (ekonomiska, etc) och ansvarsdelegeringar sker för att avfallsplanen och dess mål och åtgärder genomförs. Detta gäller särskilt vid tillsättande av projektgrupper samt genomförande av projekt som kräver större ekonomiska eller personella resurser. Styrgruppen rapporterar fortlöpande till kommunernas politiska organ. Kopia Sörmland Vatten önskar få kopia på kommunstyrelsens beslut i frågan. Styrgruppen genom Matilde Törnqvist Projektledare för avfallsplanen Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, 641 51 Katrineholm Telefon: 0150-800 100. Fax: 0150-800 199 Org.nr 556742-9302, Regnr för moms SE556742930201 Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb: www.sormlandvatten.se 328

329 Dnr KS/2015:204-001 Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppmanar Viadidaktnämnden att genomföra förändringar utifrån Public Partners rekommendationer. 2. Kommunstyrelsen beslutar, inom ramen för uppsiktsplikten, att Viadidaktnämnden ska återkomma till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 med en redovisning av plan för ny organisation. 3. Vidare beslutar kommunstyrelsen att Viadidaktnämnden kontinuerligt ska informera styrelsen om hur arbetet fortskrider. Ärendebeskrivning I planeringsdirektiv 2015 med plan för 2016-2017, fick Viadidaktnämnden i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas, inom tilldelad ekonomisk ram. Under augusti 2014 genomfördes en första översiktlig genomlysning av Public Partner, med syfte att identifiera utvecklingsområden inom styrning och ledning. I september månad 2014 fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans med Viadidakt genomföra en fördjupad genomlysning av Viadidaktnämndens verksamhetsområde. Public Partner har nu tagit fram rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation. Rekommendationerna behandlades på Viadidaktnämndens sammanträde den 17 april 2015. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att uppdraget om en fördjupad genomlysning av Viadidaktnämndens verksamhetsområde är genomfört. Det kan bedömas vara av betydelse att Viadidakt kontinuerligt återkopplar till kommunstyrelsen kring hur förändringsarbetet fortlöper. Detta inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Eftersom Viadidaktnämnden beslutade att ett förslag till ny organisation ska tas fram och redovisas för nämnden i september månad 2015, är det lämpligt att en första återkoppling till kommunstyrelsen sker på sammanträdet i oktober månad. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, 2015-04-17 Sammanträdesprotokoll Viadidaktnämnden, 2015-04-17 (skickas ut efter justering) Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation, Public Partner, 2015-04-09 329

330 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-04-17 KS/2015:204-001 Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation Ärendebeskrivning I planeringsdirektiv 2015 med plan för 2016-2017, fick Viadidaktnämnden i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas, inom tilldelad ekonomisk ram. Under augusti 2014 genomfördes en första översiktlig genomlysning av Public Partner, med syfte att identifiera utvecklingsområden inom styrning och ledning. I september månad 2014 fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans med Viadidakt genomföra en fördjupad genomlysning av Viadidaktnämndens verksamhetsområde. Public Partner har nu tagit fram rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation. Rekommendationerna behandlades på Viadidaktnämndens sammanträde den 17 april 2015. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att uppdraget om en fördjupad genomlysning av Viadidaktnämndens verksamhetsområde är genomfört. Det kan bedömas vara av betydelse att Viadidakt kontinuerligt återkopplar till kommunstyrelsen kring hur förändringsarbetet fortlöper. Detta inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Eftersom Viadidaktnämnden beslutade att ett förslag till ny organisation ska tas fram och redovisas för nämnden i september månad 2015, är det lämpligt att en första återkoppling till kommunstyrelsen sker på sammanträdet i oktober månad. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll Viadidaktnämnden, 2015-04-17 (skickas ut efter justering) Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation, Public Partner, 2015-04-09 FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX www.katrineholm.se E-post: EPST 330

331 Rekommendationer för utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation! 9 april 2015! Eva Lagbo Bergqvist! Patrik Lidström! Mattias Norling! Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm www.publicpartner.se 331

Innehåll! 332 Vårt uppdrag Våra utgångspunkter Utvecklingssituation Viadidakt Våra rekommendationer Konsekvenser av rekommendationerna 2 332

333 Vårt uppdrag! 3 333

334 Public Partners uppdrag! I 2015 års planeringsdirektiv fick Viadidaktnämnen i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas, inom tilldelad ekonomisk ram. Public Partner ska, på uppdrag av kommunledningen i Katrineholm, stödja förvaltningen Viadidakt i arbetet med att lägga en grund för en ändamålsenlig organisation. Med utgångspunkt från Public Partners genomlysning hösten 2014 och seminarier ska konsulterna i nära samarbete med uppdragsgivaren utarbeta ett förslag på ny organisationsstruktur. Förslaget ska förankras i grupper definierade av uppdragsgivaren. 4 334

335 Sammanhanget! Förberedande möte Uppdragsgivare Historien 16 jan Workshop organisationsstruktur 5 feb Seminarium Situationsanalys Workshop organisationsstruktur 25 feb 12 mar WS II Avstämning uppdragsgivare 5 335 16 mar 9 apr Presentation organisationsförslag medarbetare Fortsatt Process

336 Våra utgångspunkter! 6 336

337 på uppdraget! Public Partners helhetssyn inte bara organisation! Med utvecklingssituationen Utvecklingssituationen Strukturen Organisation och styrsystem Vision och strategi Styrning och ledning av förvaltningen Viadidakt Med aktörerna avses chefer medarbetare, nyckelaktörers och deras förmåga att åstadkomma resultat i samverkande processer, i riktning mot visioner, strategier och mål. Med strukturen menas förmågan att organisera arbetet för att bäst understödja verksamhetens syfte och mål, samt ha adekvata system, modeller och arbetssätt för styrning och uppföljning. Aktörerna Ledarskap, kultur och kompetens 7 avses verksamhetens yttre förutsättningar och förmågan att i inriktning, mål och strategier anpassa sig till nuläge och omvärld. 337

Om gemensam nämnd! 338 En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna och ingår i denna kommuns organisation. Varje kommun ses som huvudman för de frågor som man lägger på den gemensamma nämnden. Den gemensamma nämnden företräder samtliga huvudmän och ingår avtal för deras räkning. De samverkande kommunerna är gemensamt ansvariga för att avtalen följs. Nämndens uppgifter, verksamhet och arbetsformer ska grundas på en överenskommelse om samverkan och ett reglemente. Överenskommelsen reglerar parternas gemensamma vilja och avsikt kring samarbetet. Överenskommelsen ska godkännas av respektive fullmäktigeförsamling. Reglementet måste innehålla en reglering av vilka uppgifter respektive fullmäktigeförsamling delegerat till nämnden. Reglementet fungerar också som en delegeringsordning i relationen fullmäktige nämnd. Budgeten för den gemensamma nämnden ska upprättas av den kommun som tillsatt nämnden. Budgeten ska dock upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna. Hur budgetprocessen ska gå till bör framgå av överenskommelsen. 8 338

339 Reglementet för Viadidakt! Viadidaktnämnden har ansvar för följande i Katrineholms och Vingåkers kommuner: Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, grundläggande utbildning för vuxna och eftergymnasial utbildning Särskild undervisning för vuxna Svenskundervisning för invandrare Lokala lärcentra lokaler med kommunikationsmöjligheter Tillhandahållande av uppdragsutbildningar Genomföra av respektive kommunstyrelse beställda personalutbildningar Universitets- och högskoleutbildningar Validering Utvecklingsinsatser för personer som står utanför arbetsmarknad och utbildning eller har behov av särskilt stöd. Fokus är individens självförsörjning. Integrationsinsatser i samverkan med berörda aktörer 9 339

340 Reglementet för Viadidakt (forts)! Nämnden kan även bedriva verksamhet i projektform, med separat finansiering inom ramen för de frågor som nämnden har ansvar för, och som i sin slutliga form kan gagna båda kommunerna inom ramen för den gemensamma nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för samordning, utformning och arrangemang av kompetensutvecklande insatser för de kommunala organisationerna. Arbetet ska ske i samverkan med kommunledningar och förvaltningar i de båda kommunerna. Nämnden ska även erbjuda kompetensutvecklande insatser till externa aktörer. 10 340

341 Avtal mellan Katrineholm och Vingåker! Till grund för samverkan i den gemensamma nämnden har kommunerna tecknat ett samverkansavtal för den gemensamma nämnden (2013-08-22) Av det avtal som tecknats mellan kommunerna regleras följande: 11 Avtalsområden Verksamheternas placering Administration Personal Äganderätt till egendom Försäkringar Samråd, information och beslut om budegt Kostnadsfördelning och betalning Insyn i förvaltning Nämndens sammanträden Tvist Avtalets giltighet och uppsägning 341

342 Utvecklingssituation Viadidakt! 12 342

343 Slutsatser Case 2030*! Att A tt Viadidakt utvecklar en organiserad samverkan med i första hand liknande verksamheter i andra kommuner för att få större underlag för specialiserad kompetens samt ett brett och flexibelt utbud inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. F För ör att öka flexibiliteten men framför allt för att möjliggöra en utökad samverkan behöver Viadidakts framtida organisationsform utredas. Ö Ökad kad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter och andra organisationer för att kunna utveckla individuella och flexibla lösningar samt förbättra effektiviteten. Ett tydligt fokus inom kommunorganisationerna för att förändra de bristande studietraditionerna och den negativa attityden till högre studier. Att utbildningssystemets utbud tydligare fokuserar planering, utbud och uppföljning utifrån matchningsproblematik på arbetsmarknaden och regionala arbetsmarknadsoch utbildningsprognoser. Ökade Ökade resurser och flexiblare organisation för att möta förändringar. 13 * Case 2030 2013-02-25 343

344 Slutsatser från genomlysning aug 2014! Förvaltningsledningen för Viadidakt i samråd med kommunledning och ekonomikontoret i Katrineholms kommun avsätter personella resurser för att skapa en ekonomisk överblick över hela förvaltningens verksamhet. Förvaltningsledningen, med utgångspunkt i såväl interna som externa utmaningar och behov, inleder arbetet med att utforma en situationsanalys för hela verksamheten. Sätt formerna för samverkan och samarbete mellan Viadidakts enheter (Stab och service, Utbildning och Arbetsmarknad) och förtydliga enheternas uppdrag och roller. Förtydliga och strukturera ledningsorganisationen inom Viadidakt och lägg grunden för dess uppgift och roll. Förvaltningsledningen med utgångspunkt i den ovan nämnda situationsanalysen, den ekonomiska genomgången och tidigare genomförda uppdrag (exempelvis Case 2030) påbörjar arbetet med att definiera verksamhetens vision, uppdrag och mål. 14 344

345 Slutsatser från situationsanalysen i februari! Det övergripande uppdraget för Viadidaktnämnden har inte ändrats sedan 2002. Nya grupper med nya behov kräver nya insatser och kompetenser. Allt fler i målgruppen står långt från både utbildnings- och arbetsmarknaden. Det finns idag bra samverkan mellan Arbetsförmedlingen, socialförvaltningarna och Viadidakt vilken måste värnas. Det är viktigt att sätta Viadidakt i ett större sammanhang vilket uppdrag är det som ska utföras och tillsammans med vem? Ett tydligt grunduppdrag för Viadidakt behövs då det finns flera funktioner i verksamheten där det råder osäkerhet om vad de utför. Viadidakts tre kännetecken behöver genomsyra verksamheten flexibilitet, tydlighet, kvalitet Det finns önskemål om en utökad samverkan mellan Viadidakt och andra förvaltningar/organisationer, exempelvis kommunledning, utbildning och vård och omsorg. 15 345

346 Slutsatser från arbetsseminarium i februari! Det finns ett behov av att förtydliga verksamhetens uppdrag och utgångspunkter Viadidakt ska som förvaltning vara enkel och tydlig, lätt att förstå Verksamheten ska vara behovsstyrd, individuellt anpassad med ett tydligt erbjudande till målgrupperna Förvaltningen behöver definieras utifrån begreppen kärnverksamhet och stödfunktioner De uppgifter som ska utföras ska vara tydligt beskrivna och fördelade Flexibiliteten är viktig, inte minst utifrån de samverkande aktörernas skiftande behov (man behöver kunna ställa om snabbt) 16 346

347 Våra rekommendationer! 17 347

348 Förslag till ny organisation! Verksamhetsidé förvaltningen Viadidakt Organisationsgrundande principer Kännetecken för Viadidakt kärnverksamhet/verksamhetsstöd Fokus på Viadidakts primära uppdrag Föreslagen organisationsstruktur Konsekvenser av förslagen 18 348

349 Verksamhetsidé, förvaltningen Viadidakt! Uppdraget för Viadidakt är att vara en trampolin i syfte att föra individer vidare i riktning mot arbete eller studier. Viadidakt ska kännetecknas av en hög grad av flexibilitet i förhållande till individens behov och i förhållande till samhällsutvecklingen. Målet är att höja utbildningsnivån och få människor att stärka sin relation till arbetsmarknaden. Det här leder till minskade samhälleliga kostnader. För att tillgodose behoven hos dem Viadidakt är till för ska vi tillhandahålla Individanpassade studier och eller andra typer av kompetensstärkande åtgärder Vägledning genom att vara motiverande och stödjande 19 349

350 Organisationsgrundande principer Viadidakt! Renodla verksamhetsstöd och kärnverksamhet Kärnverksamheten och dess olika logiker (arbetsmarknad och utbildning för vuxna) betonas och bejakas Verksamhetsstödet ska vara stödjande till hela ledningsorganisationen (förvaltningschef/enhetschef) 20 350

351 Kännetecken för Viadidakt! Kännetecken för kärnverksamheten: Behovsstyrd, individuellt anpassad, innefatta ett tydligt erbjudande till målgruppen. Kompetens, medarbetarskap, service, professionalitet och effektivitet ska prägla verksamheten. Kännetecken för verksamhetsstödet: Fokus på stöd åt nämnd och kärnverksamhet. Kompetens, medarbetarskap, service, professionalitet och effektivitet ska prägla verksamheten. 21 351

352 Fokus på Viadidakts primära uppdrag! Det primära uppdraget är att tillhandahålla utbildning och stöd för personer som står långt från arbetsmarknaden att vara en trampolin för personer som behöver komma vidare Alla insatser ska präglas av en utvecklingstanke där vägen vidare är en del i planeringen från början till slut. Uppdraget utförs med insatser inom vuxenutbildning/sfi och arbetsmarknadsinsatser, organiseras i två enheter: Vuxnas lärande respektive Arbetsmarknad. Utforma det administrativa stödet till enheterna så det blir mer likartat till form och innehåll (adm stöd, ekonomiass) Förvaltningen bör också ses som en del av Vingåker och Katrineholm, inte som en egen verksamhet det är en gemensam nämnd 22 352

353 Fokus på Viadidakts primära uppdrag (forts)! Stabsfunktionen bör vara till stöd för förvaltningschefen och kärnverksamheterna med fokus på strategi, uppföljning och administrativt stöd Personalutbildningar kan läggas på personalkontoret i Katrineholm eller Vingåkers kommun saknas tydlig koppling till Viadidakts primära uppdrag Integrationssamordningen är en KS-fråga och bör organiseras därifrån. Det måste göras tydligt i organiseringen att det är hela kommunens ansvar Ett föränderligt uppdrag kräver föränderliga verksamheter högre andel köpta tjänster är en väg att gå Ambitionen bör vara att administrativa tjänster så långt som möjligt köps av kommunledningsförvaltningen vilket påverkar dimensioneringen av det interna administrativa stödet. 23 353

354 Fokus på Viadidakts primära uppdrag (forts)! Campus Katrineholm/Vingåker bör vara en del av enheten för Vuxnas lärande, fungera som en mötesplats för personer i behov av utbildning eller andra utvecklingsinsatser Campus Katrineholm/Vingåker en väg in flera vägar ut oavsett om det är till högre utbildning eller grundläggande vuxenutbildning Ett lärcenter ska ha en rekryterande effekt, vara en mötesplats där du ser andra personer som läser och kan inspireras av detta 24 354

355 Fokus på Viadidakts primära uppdrag (forts)! Arbetsmarknadsenheten är starkt beroende av samverkan med framför allt Arbetsförmedlingen och socialförvaltningarna ställer höga krav på flexibilitet i utförande av insatser Arbetsmarknadsenheten behöver närma sig även vård- och omsorgsverskamheten (daglig verksamhet, socialpsykiatri) utifrån en gemensam målgrupp som står mycket långt från arbetsmarknaden 25 355

356 Föreslagen organisationsstruktur! Viadidaktnämnden Förvaltningschef Viadidakt stab och service Viadidakt arbetsmarknad Arbetsmarknadschef Viadidakt utbildning Utbildningschef Pedagogisk verksamhet Verksamhetsstöd Praktisk verksamhet Viadidaktnämnden Insatser Förvaltningschef Viadidakt Enhetschef Vuxnas lärande 26 356 Stab Enhetschef Arbetsmarknad

357 Förvaltningschefens stab! Förvaltningens stab styrs av förvaltningschefen. Staben ska arbeta med service, styrning och uppföljning i syfte att bereda och ge underlag till nämnden, den ska också vara ett stöd till kärnverksamheten. 27 Stab Staben bör inrymma följande funktioner/uppdrag: 357 Stöd till nämnd Stöd till förvaltningschefen Stöd till kärnverksamhet Ekonomi Administration Planering och kvalitet Strategisk utveckling Kommunikation Uppföljning och kontroll Utredning

358 Enhet Vuxnas lärande! Enhet Vuxnas lärande De funktioner/uppdrag som bör finnas inom enheten är: Enheten styrs av en enhetschef, tillika rektor. Enheten Vuxnas lärande ska motivera till och tillhandahålla utbildning för vuxna. 28 Stödfunktioner ekonomi Stödfunktioner administration Kvalitetsarbete (uppföljning m.m.) Vägledande/rådgivande funktioner (SYV/kurator) Utbildning SFI Grundläggande utbildning för vuxna Gymnasial utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna Samhällsorientering Campus Katrineholm/Vingåker 358

359 Enhet Arbetsmarknad Enhet Arbetsmarknad! Enheten styrs av en enhetschef. Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda flexibla utvecklingsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden genom coachande insatser och arbetsträning/praktik. 29 De funktioner/uppdrag som bör finnas inom enheten är: Stödfunktioner ekonomi Stödfunktioner administration Kvalitetsarbete (uppföljning m.m.) Strategisk utveckling (arbetsmarknad) Utvecklande insatser (utredning, coachning, handledning) 359

360 Konsekvenser av rekommendationerna! 30 360

361 Konsekvenser av rekommendationerna! Reglementet för den gemensamma nämnden ses över i syfte att renodla verksamheten efter de två kärnverksamheterna Avtalet/överenskommelsen behöver ses över för att beskriva förväntningar och arbetsformer i den gemensamma nämnden Förvaltningsledningen behöver se över innehåll i verksamheten och anpassa uppdrag/funktioner/tjänster Personalkontoren i Katrineholm och Vingåker behöver se över hur personalutbildningar ska koordineras och tillhandahållas En lokalöversyn behöver göras med fokus på flexibilitet, mötesplats och lärmiljö Integrationsuppdraget förs över till KS i respektive kommun särskilt beslutad utredning 361

362 Dnr KS/2015:182-049 Omdisponering av investeringsanslag till Hantverkaregatan i Katrineholm Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar, att för täckande av ökade kostnader för Hantverkaregatan, omdisponera samtliga medel från anslaget ur 2015 års investeringsbudget från projekt Vasavägen. Ärendebeskrivning I Samhällsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget för år 2015 finns 1 miljon kronor anvisat för upprustning av Vasavägen i Katrineholm delen mellan Oppundavägen och Skogsborgsgatan. Under förvaltningens utredningsarbete med ett annat projekt, Hantverkaregatan delen mellan Fredsgatan och infarten till Kv. Violen, har det framkommit att kostnaderna för detta projekt blivit högre än förväntat varför ett förslag till omdisponering i investeringsbudget 2015 föreligger. Anledningen till omprioriteringen är förutom att kostnaderna för Hantverkaregatans ombyggnad till Gångfartsgata har ökat, också att avtalen med angränsande markägare vid Vasavägen ännu inte är klara varför det nu kan vara lämpligt att avvakta till 2016 med det senare projektet. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår Kommunstyrelsen besluta, att för täckande av ökade kostnader för Hantverkaregatan (investeringsprojekt 60062), omdisponera samtliga medel från anslaget ur 2015 års investeringsbudget från projekt Vasavägen (investeringsprojekt 60030). Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, 2015-03-12 362

363 1 (1) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-03-12 Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Vår handläggare Lars Ramstedt, projektchef Tel. 0150-571 43 Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Omdisponering av investeringsanslag till Hantverkaregatan i Katrineholm Ärendebeskrivning I Samhällsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget för år 2015 finns 1 Mkr anvisat för upprustning av Vasavägen i Katrineholm delen mellan Oppundavägen och Skogsborgsgatan. Under förvaltningens utredningsarbete med ett annat projekt, Hantverkaregatan delen mellan Fredsgatan och infarten till Kv. Violen, har det framkommit att kostnaderna för detta projekt blivit högre än förväntat varför ett förslag till omdisponering i investeringsbudget 2015 föreligger. Anledningen till omprioriteringen är förutom att kostnaderna för Hantverkaregatans ombyggnad till Gångfartsgata har ökat, också att avtalen med angränsande markägare vid Vasavägen ännu inte är klara varför det nu kan vara lämpligt att avvakta till 2016 med det senare projektet. Samråd har skett med Ekonomi- och Upphandlingsavdelningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår Kommunstyrelsen besluta, att för täckande av ökade kostnader för Hantverkaregatan (investeringsprojekt 60062), omdisponera samtliga medel från anslaget ur 2015 års investeringsbudget från projekt Vasavägen (investeringsprojekt 60030). Lars Ramstedt 4 H SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 ö 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 37 www.katrineholm.se E-post: samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se 363 D j u l h e

364 Dnr KS/2015:202-049 Omdisponering av medel samt uppdrag Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att omfördela 8 000 000 kronor från kommunstyrelsens medel till förfogande till socialnämnden för att underlätta situationen för socialnämnden. 2. Vidare avsätts 3 000 000 kronor ur integrationsfonden till socialnämnden för att utveckla arbetssätt och ge ett utökat stöd till nyanlända barn och vuxna. 3. För att möta de ökade volymerna inom främst hemtjänsten avsätts 2 000 000 kronor av återbetalning från AFA försäkring till vård- och omsorgsnämnden. 4. Utöver ovanstående förutsätts att socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden fortsätter att minimera de befarade underskotten som nämnderna aviserat. 5. Kommunstyrelsen avsätter 1 500 000 kronor från kommunstyrelsens medel till förfogande till viadidaktnämnden för en extra satsning på sommarjobb under tre veckor till ungdomar födda 1998. 6. Kommunstyrelsen avsätter 500 000 kronor ur integrationsfonden till bildningsnämnden för kostnader för skolskjuts till Valla för elever år F-6 inom den interkulturella enheten då den flyttas till Valla skola från och med höstterminen 2015. 7. Kommunchefen uppdras att efter samråd med förvaltningscheferna återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i juni med förslag på samordningsvinster och administrativa effektiviseringar i den kommunala organisationen inför budgetåret 2016 på 10 000 000 kronor. 8. Kommunchefen uppdras vidare att tillsammans med förvaltningscheferna från och med den 1 maj 2015 införa en prövning vid tillsättning av administrativ personal för att i första hand hitta möjliga samordningsvinster inom den kommunala organisationen. Anställning sker först efter samråd i förvaltningschefsgruppen. 9. Effekten av ovanstående åtgärder syftar till att eliminera det befarade underskottet för året. Åtgärderna medför att kommunens prognostiserade resultat för 2015, baserad på den aktuella skatteprognosen, bör uppgå till + 24 miljoner kronor. Ärendebeskrivning Beredning av kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens förste vice ordförande, Lars Härnström (M), 2015-04-01 364

365 I samband med månadsuppföljningen per februari som presenterades för kommunstyrelsen vid marssammanträdet, framkom det att två nämnder prognostiserar negativa budgetavvikelser vid årets slut. Socialnämnden prognostiserar en negativ avvikelse om 17 miljoner kronor och vård- och omsorgsnämnden lämnar en prognos om negativ budgetavvikelse om 4 miljoner vid årets slut. Därutöver visar den senaste prognosen från SKL att skatteintäkterna och utjämning beräknas bli 8 miljoner lägre än vad som budgeterats. Sammantaget innebär detta att kommunens prognostiserade resultat vid årets slut skulle uppgå till -10 miljoner kronor. I samband med att beslut fattades om övergripande plan med budget 2015-2017 fanns det flera osäkerhetsfaktorer avseende 2015. Som en följd av detta sattes en buffert i kommunstyrelsens medel till förfogande. Kommunstyrelsens medel till förfogande uppgår till 11,8 miljoner kronor i årets budget. AFA försäkring har beslutat att återbetala premier för kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004. Det innebär att ca 5 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun, landsting och regioner samt till bolag inom, Pacta, KFS m.fl. Återbetalningen till kommuner, landsting och regioner kommer att äga rum under det sista kvartalet 2015. För Katrineholms del innebär återbetalningen en engångsintäkt på cirka 15 miljoner kronor. Bedömning Som en följd av det uppkomna läget enligt beskrivningen ovan, föreslås att följande beslut fattas avseende omfördelning av kommunstyrelsens medel till förfogande, medel i integrationsfonden samt disponering av återbetalning från AFA försäkring. Kommunstyrelsen medel till förfogande För att underlätta situationen för socialnämnden föreslås att 8 miljoner kronor omfördelas från kommunstyrelsens medel till förfogande till socialnämnden. För att bland annat öka anknytningen till arbetsmarknaden för unga, föreslås en extra satsning på sommarjobb till ungdomar som i år är 17 år, födda 1998. De jobb som erbjuds varar tre veckor och man kommer under de tre veckorna arbeta sammanlagt 90 h. I kommunen finns det idag sammanlagt 388 ungdomar som är födda år 1998. Viadidaktnämnden ansvarar för sommarjobben i kommunen. Nämnden har i sin budget 1 miljon kronor för ändamålet. För att kunna erbjuda samtliga ungdomar födda år 1998 sommarjobb, satsas ytterligare 1,5 miljoner kronor för ändamålet. Satsningen föreslås finansieras från kommunstyrelsens medel till förfogande och utbetalas till Viadidaktnämnden efter återredovisning. Integrationsfonden Den integrationsfond som bildades under 2014 uppgår per 2014-12-31 till 6,8 miljoner kronor. Medlen i integrationsfonden ska, enligt beslutet, användas till utvecklande insatser för förbättrad integration. 365

366 Under 2013 och 2014 har 700 barn från andra länder kommit till Katrineholm. Hittills i år har 80 barn anlänt och prognosen för helåret 2015 är 400 barn. För att inte barnens utslussning från Interkulturella enheten till ordinarie skolundervisning ska avstanna efter introduktionen behövs det fler lokaler för den ordinarie verksamheten. På Valla skola finns tomma lokaler i dagsläget och därför föreslås att Interkulturella enheten år F-6 flyttar till Valla skola från och med höstterminens start. År 7-9 på Interkulturella enheten kommer även fortsättningsvis att ha sin verksamhet på Södra skolan. Som en följd av ovanstående, uppkommer kostnader för skolskjuts mellan Katrineholm och Valla. De ökade kostnaderna bedöms uppgå till 500 000 kr och föreslås finansieras med medel från integrationsfonden. Utökat samarbete, kvalitetssäkring och utveckling av arbetssätt behövs för att möta behov och för att kunna ge ökat stöd till det ökade antal nyanlända barn och vuxna. För att bidra till detta, föreslås 3 miljoner kronor ur integrationsfonden att överföras till socialnämnden för ändamålet. Disponering av medel från AFA försäkring Vård- och omsorgsnämnden beskriver i sin prognos de ökade volymerna inom främst hemtjänsten. För att underlätta situationen för nämnden föreslås att 2 miljoner av återbetalning från AFA försäkring att disponeras av vård- och omsorgsnämnden. Utöver ovanstående fortsätter socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden att minimera de befarade underskotten som nämnderna aviserat. Uppdrag lämnas till kommunchefen att efter samråd med förvaltningscheferna återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i juni med förslag på samordningsvinster och administrativa effektiviseringar i den kommunala organisationen inför budgetåret 2016 på 10 miljoner kronor. Uppdrag lämnas vidare till kommunchef att från och med den 1 maj 2015 införa en prövning vid tillsättning av administrativ personal för att i första hand hitta möjliga samordningsvinster inom den kommunala organisationen. Anställning sker först efter samråd i förvaltningschefsgruppen. Effekten av ovanstående åtgärder syftar till att eliminera det befarade underskottet för året. Åtgärderna medför att kommunens prognostiserade resultat för 2015, baserad på den aktuella skatteprognosen, bör uppgå till + 24 miljoner kronor. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens förste vice ordförande, Lars Härnström (M), 2015-04-01 366

367 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-04-01 KS/2015:202-049 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Omdisponering av medel samt uppdrag Ärendebeskrivning I samband med månadsuppföljningen per februari som presenterades för kommunstyrelsen vid marssammanträdet, framkom det att två nämnder prognostiserar negativa budgetavvikelser vid årets slut. Socialnämnden prognostiserar en negativ avvikelse om 17 miljoner kronor och vård- och omsorgsnämnden lämnar en prognos om negativ budgetavvikelse om 4 miljoner vid årets slut. Därutöver visar den senaste prognosen från SKL att skatteintäkterna och utjämning beräknas bli 8 miljoner lägre än vad som budgeterats. Sammantaget innebär detta att kommunens prognostiserade resultat vid årets slut skulle uppgå till -10 miljoner kronor. I samband med att beslut fattades om övergripande plan med budget 2015-2017 fanns det flera osäkerhetsfaktorer avseende 2015. Som en följd av detta sattes en buffert i kommunstyrelsens medel till förfogande. Kommunstyrelsens medel till förfogande uppgår till 11,8 miljoner kronor i årets budget. AFA försäkring har beslutat att återbetala premier för kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004. Det innebär att ca 5 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun, landsting och regioner samt till bolag inom, Pacta, KFS m.fl. Återbetalningen till kommuner, landsting och regioner kommer att äga rum under det sista kvartalet 2015. För Katrineholms del innebär återbetalningen en engångsintäkt på cirka 15 miljoner kronor. Bedömning Som en följd av det uppkomna läget enligt beskrivningen ovan, föreslås att följande beslut fattas avseende omfördelning av kommunstyrelsens medel till förfogande, medel i integrationsfonden samt disponering av återbetalning från AFA försäkring. Kommunstyrelsen medel till förfogande För att underlätta situationen för socialnämnden föreslås att 8 miljoner kronor omfördelas från kommunstyrelsens medel till förfogande till socialnämnden. För att bland annat öka anknytningen till arbetsmarknaden för unga, föreslås en extra satsning på sommarjobb till ungdomar som i år är 17 år, födda 1998. De jobb som erbjuds varar tre veckor och man kommer under de tre veckorna arbeta sammanlagt KOMMUUSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se 367

368 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-04-01 KS/2015:202-049 90 h. I kommunen finns det idag sammanlagt 388 ungdomar som är födda år 1998. Viadidaktnämnden ansvarar för sommarjobben i kommunen. Nämnden har i sin budget 1 miljon kronor för ändamålet. För att kunna erbjuda samtliga ungdomar födda år 1998 sommarjobb, satsas ytterligare 1,5 miljoner kronor för ändamålet. Satsningen föreslås finansieras från kommunstyrelsens medel till förfogande och utbetalas till Viadidaktnämnden efter återredovisning. Integrationsfonden Den integrationsfond som bildades under 2014 uppgår per 2014-12-31 till 6,8 miljoner kronor. Medlen i integrationsfonden ska, enligt beslutet, användas till utvecklande insatser för förbättrad integration. Under 2013 och 2014 har 700 barn från andra länder kommit till Katrineholm. Hittills i år har 80 barn anlänt och prognosen för helåret 2015 är 400 barn. För att inte barnens utslussning från Interkulturella enheten till ordinarie skolundervisning ska avstanna efter introduktionen behövs det fler lokaler för den ordinarie verksamheten. På Valla skola finns tomma lokaler i dagsläget och därför föreslås att Interkulturella enheten år F-6 flyttar till Valla skola från och med höstterminens start. År 7-9 på Interkulturella enheten kommer även fortsättningsvis att ha sin verksamhet på Södra skolan. Som en följd av ovanstående, uppkommer kostnader för skolskjuts mellan Katrineholm och Valla. De ökade kostnaderna bedöms uppgå till 500 000 kr och föreslås finansieras med medel från integrationsfonden. Utökat samarbete, kvalitetssäkring och utveckling av arbetssätt behövs för att möta behov och för att kunna ge ökat stöd till det ökade antal nyanlända barn och vuxna. För att bidra till detta, föreslås 3 miljoner kronor ur integrationsfonden att överföras till socialnämnden för ändamålet. Disponering av medel från AFA försäkring Vård- och omsorgsnämnden beskriver i sin prognos de ökade volymerna inom främst hemtjänsten. För att underlätta situationen för nämnden föreslås att 2 miljoner av återbetalning från AFA försäkring att disponeras av vård- och omsorgsnämnden. Utöver ovanstående fortsätter socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden att minimera de befarade underskotten som nämnderna aviserat. Uppdrag lämnas till kommunchefen att efter samråd med förvaltningscheferna återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i juni med förslag på samordningsvinster och administrativa effektiviseringar i den kommunala organisationen inför budgetåret 2016 på 10 miljoner kronor. KOMMUUSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se 368

369 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2015-04-01 KS/2015:202-049 Uppdrag lämnas vidare till kommunchef att från och med den 1 maj 2015 införa en prövning vid tillsättning av administrativ personal för att i första hand hitta möjliga samordningsvinster inom den kommunala organisationen. Anställning sker först efter samråd i förvaltningschefsgruppen. Effekten av ovanstående åtgärder syftar till att eliminera det befarade underskottet för året. Åtgärderna medför att kommunens prognostiserade resultat för 2015, baserad på den aktuella skatteprognosen, bör uppgå till + 24 miljoner kronor. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande KOMMUUSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-57025 www.katrineholm.se 369

370 Dnr KS/2015:149-042 Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 Ordförandes förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018, enligt upprättat förslag. Ärendebeskrivning Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun påbörjas den årliga planeringsprocessen på våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden 2016-2018. I planeringsdirektivet anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. För beredningen av övergripande plan med budget 2016-2018 ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2015 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende resultatmål, indikatorer, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. Övergripande plan med budget 2016-2018 behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 28 oktober och beslutas därefter av kommunfullmäktige den 16 november 2015. Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas senast i december 2015. Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens förste vice ordförande Lars Härnström (M), 2015-04-23 Förslag till Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 370

371 KOMMUNSTYRELSEN Datum Vår beteckning 2014-04-23 KS/2015:149-042 Ert datum Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 Ärendebeskrivning Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun påbörjas den årliga planeringsprocessen på våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden 2016-2018. I planeringsdirektivet anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. För beredningen av övergripande plan med budget 2016-2018 ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2015 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende resultatmål, indikatorer, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. Övergripande plan med budget 2016-2018 behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 28 oktober och beslutas därefter av kommunfullmäktige den 16 november 2015. Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas senast i december 2015. Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Ordförandes förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018, enligt upprättat förslag. Ärendets handlingar Förslag till Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens förste vice ordförande Katrineholms kommun Besöksadress: Fredsgatan 38 Kommunstyrelsen Telefon: 0150 570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150 570 25 Org.nummer 212000-0340 371 www.katrineholm.se Kommunledningsförvaltningen@katrineholm.se

372 Planeringsdirektiv 2016 med plan för 2017-2018 Socialdemokraternas och Moderaternas förslag till kommunstyrelsen 372

373 2 (24) INNEHÅLL Inledning... 3 Styrsystemet och planeringsprocessen... 3 Tidsplan för planeringsarbetet inför planperioden 2016-2018... 5 Planeringsförutsättningar... 6 Samhällsekonomisk utveckling... 6 Katrineholm 2030... 6 Regional samverkan... 7 Ekonomiska ramar... 8 Osäkerhetsfaktorer i planeringsförutsättningarna... 10 Nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget... 11 Prioriteringar inför 2016 utifrån kommunplan 2015-2018... 11 Nämndens/bolagets resultatmål... 11 Synpunkter på indikatorer för uppföljning av kommunplan 2015-2018... 12 Prioriteringar av investeringar... 12 Behov av nya upphandlingar... 13 Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2016 med plan 2017-2018... 14 Bilaga 2: Investeringsplan 2016-2017... 20 Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR... 24 Bilaga 4: Förslag till indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan 2015-2018 373

374 3 (24) INLEDNING Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden 2016-2018. I planeringsdirektivets bilaga 1 och 2 anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. Bilaga 3 innehåller en redovisning av medel som i årsredovisningen öronmärkts för framtida särskilda satsningar, medel som har avsatts till en resultatutjämningsreserv samt medel i integrationsfonden. Bilaga 4 innehåller förslag till indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan 2015-2018. Styrsystemet och planeringsprocessen Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av 2014. Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som 374