Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se

Arbetssökande 2013 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter. Rapporten presenterar arbetssökandestatistik för Stockholms stadsdelsområden, huvudsakligen gällande oktober 2013. Uppgifterna i rapporten kommer i första hand från en bearbetning genomförd av Statistiska Centralbyrån (SCB) av Arbetsförmedlingens arbetssökandestatistik. I rapporten ingår även uppgifter som direkt kommer från Arbetsförmedlingen. Sweco Strategy har valt de 14 stadsdelsområden som gäller från och med 2007 som lägsta redovisningsnivå för statistiken. Uppgifterna i tabellbilagan redovisas per stadsdelsområde gällande antalet arbetslösa och antalet personer i program med aktivitetsstöd. Dessa fördelas efter kön, ålder, födelseland/område, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Antalet arbetslösa efter anmälningstidens längd och ersättningsform redovisas även uppdelat per stadsdelsområde. Tabeller finns även som visar utvecklingen över tid för varje stadsdelsområde, där även uppgifter för ungdomar särredovisas. Rapporten är skriven av Linda Wahlman (linda.wahlman@sweco.se). 1

Arbetssökande 2013 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 DEFINITIONER... 4 ARBETSSÖKANDE I STADEN... 5 Arbetslösheten över tid... 5 Utvecklingen på arbetsmarknaden... 7 Jämförelser med länets kommuner... 9 Storstadsjämförelser... 11 Arbetslöshet och ålder... 13 Skillnader mellan kön... 15 Skillnader mellan födelseland... 15 Vistelsetid i Sverige... 17 Utbildningsnivå... 19 Arbetslöshetsersättning... 20 Långtidsarbetslösa... 22 ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA... 24 Förändring av arbetslösheten... 25 Arbetslösa efter kön... 26 Utbildningsnivå... 27 Födelseland... 28 Vistelsetid i Sverige... 29 Arbetslöshetsersättning... 29 Långtidsarbetslösa... 30 Stora skillnader mellan olika områden i staden... 31 ARBETSLÖSHETSUTVECKLINGEN FRAMÖVER... 32 TABELLBILAGA... 33 2

Arbetssökande 2013 SAMMANFATTNING I oktober 2013 var det 20 050 personer i åldern 18-64 år som var anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Under året har det varit en svag antydan till en ökad arbetslöshet. Dock uppgick andelen arbetslösa i oktober 2013 till 3,4 procent vilket i stort sett är i nivå med arbetslösheten vid samma tidpunkt året innan. Arbetsförmedlingens prognos för 2014 indikerar en minskad arbetslöshet under 2014. Samtidigt finns det en svag antydan till en ökning av antalet lediga platser på Arbetsförmedlingen. Antalet varsel i länet har under 2013 i genomsnitt legat på en lägre nivå än under 2012. Antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick i oktober 2013 till 12 050 vilket är en ökning med 750 personer jämfört med året innan. Detta motsvarar 2,0 procent av befolkningen 18-64 år och innebär en ökning med 0,1 procentenheter mot föregående år. Totalt sett var 5,4 procent av befolkningen 18-64 år utan jobb och arbetssökande vid tidpunkten, vilket även det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med oktober 2012. Arbetslösheten i staden varierar mellan stadsdelsområdena. Högst var andelen öppet arbetslösa i Rinkeby-Kista där 7,4 procent av befolkningen var inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Näst högst var arbetslösheten i Skärholmen där 6,4 procent var öppet arbetslösa. Lägst var arbetslösheten i innerstaden där andelen i oktober 2013 var mellan 2,0 och 2,5 procent, allra lägst på Kungsholmen. Högst andel personer i program med aktivitetsstöd var det i Skärholmen med 4,9 procent av befolkningen, medan motsvarande siffra i Rinkeby-Kista var 4,5 procent. Totalt sett resulterar det i att andelen som var utan arbete och arbetssökande var högst i Rinkeby-Kista med 11,9 procent, följt av Skärholmen med 11,3 procent av befolkningen. I oktober 2013 var andelen arbetslösa i staden något högre för män än för kvinnor. Av männen var 3,5 procent arbetslösa medan motsvarande andel för kvinnorna var 3,3 procent. Det är relativt oförändrade andelar jämfört med samma tidpunkt året innan. Andelen arbetssökande är högre bland personer som har kort vistelsetid i landet. Som allra högst är den bland de som har en vistelsetid som är 1 år eller mindre. Av dem var 14,9 procent öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd den sista oktober 2013. Andelen skiljer sig också mellan de som har en vistelsetid på 20 år eller mer och de som inte har invandrat alls. Andelen arbetssökande utan jobb var dubbelt så hög för de som har en vistelsetid på 20 år eller mer jämfört med de som inte har invandrat. Även utbildningsnivå har betydande effekt på arbetslösheten. Andelen som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd är betydligt högre för de som endast har en förgymnasial utbildning. Andelen har ökat med tiden och fortsatte även att göra det 2013. Andelen arbetslösa som saknar ersättning från arbetslöshetskassa eller Alfa ökar. I oktober 2013 var det 47 procent som hade ersättning från någon A-kassa och 13 procent hade ersättning från Alfa. Det innebär att 40 procent av de arbetslösa i Stockholms stad saknade ersättning i oktober 2013. Det har skett mer än en fördubbling av andelen av de arbetslösa som saknar ersättning sedan mitten på 2000-talet fram till oktober 2013. 3

Arbetssökande 2013 DEFINITIONER I definitionen för arbetslösa ingår från och med november 2003 personer som saknar arbete och söker arbete samt betraktas stå till arbetsmarknadens direkta förfogande, kategori 11 hos Arbetsförmedlingen. Kategorierna 12 och 13, som tidigare ingick i definitionen, har integrerats i kategori 11. Dessutom ingår personer i kategorierna 96-98, vilka tillfälligt registrerats på administrativa koder hos Arbetsförmedlingen. De sökande i program med aktivitetsstöd inkluderar sökande i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, ungdomsinsatser, förberedande insatser, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning samt jobb- och utvecklingsgarantin. I rapporten används även uppgifter avseende arbetssökande direkt från Arbetsförmedlingen, som inte bearbetats av SCB, för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden månadsvis. Skillnaden mellan dessa uppgifter, jämfört med SCB, är att de avser personer som är registrerade som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad medan siffrorna från SCB är bearbetade för att avse arbetssökande som är folkbokförda i Stockholms stad. Uppgifterna avseende arbetssökandestatistik bearbetad av SCB avser i huvudsak åldersgruppen 18-64 år. Siffrorna från Arbetsförmedlingen avser däremot åldersgruppen 16-64 år. Vid säsongsrensning tas hänsyn till variationer i arbetslöshet som återkommer årligen. Med hjälp av historiska data korrigeras avsedd tidsserie för att tydligare visa på långsiktiga trender snarare än årligt återkommande variationer. 4

Arbetssökande 2013 ARBETSSÖKANDE I STADEN Den sista oktober 2013 var drygt 53 300 personer i åldern 18-64 år anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Detta omfattar endast personer som var folkbokförda i staden den sista oktober 2013 och antalet skiljer sig därför något mot Arbetsförmedlingens siffror. Jämfört med oktober 2012 innebär det en ökning av antalet arbetssökande med 1 860 personer, motsvarande närmare 4 procent. Antalet arbetssökande totalt motsvarade 9,0 procent av staden befolkning i åldern 18-64 år den sista oktober 2013. De arbetssökande utgörs, förutom av öppet arbetslösa, bland annat av personer i program med aktivitetsstöd, personer med arbete (med eller utan stöd) och nystartsjobb. I tabell 9 i tabellbilagan redovisas samtliga arbetssökande uppdelat på de olika sökandekategorierna. I rapporten ligger dock fokus på arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten över tid I oktober 2013 var det 20 050 personer i åldrarna 18-64 år som var inskriva hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa och som var folkbokförda i Stockholms stad. Det motsvarar 3,4 procent av befolkningen i staden. Arbetslösheten har legat på samma nivå de tre senaste åren I figur 1 nedan visas arbetslöshetsutvecklingen över tid från oktober 1990 fram till och med oktober 2013. Definitionen av arbetslösheten har dock ändrats något från och med år 1997. Arbetslösheten ökade med 1,3 procentenheter mellan oktober 2008 fram till oktober 2009. Mellan oktober 2010 och oktober 2011 skedde det sedan en minskning med 0,3 procentenheter och arbetslösheten har sedan dess legat kvar legat kvar på samma nivå. Figur 1. Antalet öppet arbetslösa 18-64 år och som andel av befolkningen i Stockholms stad, oktober 1990 oktober 2013. (Källa: SCB) Antal 35 000 30 000 Antal öppet arbetslösa i procent av befolkningen 18-64 år % 7,0 6,0 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5

Arbetssökande 2013 Förändring av arbetslösheten från månad till månad, säsongrensat Arbetslösheten under ett år varierar mellan olika månader. Vissa månader, så som sommarmånader, kännetecknas av en högre arbetslöshet eftersom många ungdomar vanligtvis är arbetssökande då. Att arbetslösheten stiger under sommaren är således normalt för säsongen. På grund av att det föreligger säsongmässiga skillnader mellan månaderna blir förändringen mellan två godtyckliga månader svårtolkad. Tidsserien med månadsdata i figur 2 har därför säsongrensats för att ta bort förändringar som beror på säsongen och istället se till de trendmässiga förändringarna. Som visas i figuren sjönk arbetslösheten under början av 2006 för att sedan öka från mitten av 2008. Arbetslösheten nådde sin kulmen i slutet av 2009 varefter den minskade. Under det senaste året finns det dock en svag tendens till en ökande arbetslöshet. Figur 2. Andelen av befolkningen 16-64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa samt säsongrensad arbetslöshet, mars 2006 december 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) 5,0 Andel arbetslösa, säsongrensat 4,0 Andel arbetslösa 16-64 år % 3,0 2,0 1,0 0,0 Andelen i program med aktivitetsstöd fortsätter att öka Personer i program med aktivitetsstöd är, utöver öppet arbetslösa, en grupp som är utan arbete och inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Sökande i program med aktivitetsstöd är därför ett viktigt komplement till öppet arbetslösa då man ser till utvecklingen av arbetssökande som är utan jobb, se figur 3. Den sista oktober 2013 var det i Stockholms stad 12 050 personer som var i program med aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 750 personer jämfört med samma tidpunkt året innan. Som andel av befolkningen motsvarar det 2,0 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. Det är andra året i rad som andelen i program med aktivitetsstöd ökar. Totalt sett var 5,4 procent av befolkningen 18-64 år arbetssökande och saknade ett arbete, vilket även det innebär en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med året innan. 6

Arbetssökande 2013 Figur 3. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, oktober 2000 oktober 2013. (Källa: SCB) 6,0 5,0 4,0 Program med aktivitetsstöd % 3,0 2,0 1,0 Arbetslösa 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utvecklingen på arbetsmarknaden Det finns flera olika faktorer på arbetsmarknaden som påverkar arbetslöshetsutvecklingen. En viktig faktor är befolkningen i arbetsför ålder. Antalet arbetslösa kan öka som en effekt av att befolkningen i arbetsför ålder ökar. Eftersom att andelen arbetslösa i rapporten redovisas som andelen av befolkningen i arbetsför ålder behöver dock inte en ökning av antalet arbetslösa innebära en ökning av andelen arbetslösa. Det finns en stark samvariation mellan andelen av befolkningen som är sysselsatta och andelen som är arbetslösa. Då andelen sysselsatta ökar, minskar ofta arbetslösheten och vise versa. Något som kan ge en indikation på den kommande sysselsättningsutvecklingen är antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. Dock är även matchningen av de arbetslösa med de nyanmälda platserna av betydelse för utvecklingarna på arbetsmarkanden. En annan faktor som är av betydelse för utvecklingen av arbetslösheten är antalet varsel. Då antalet varsel ökar kraftigt är följdeffekten ofta att även arbetslösheten ökar. Arbetslöshetsutvecklingen och nyanmälda platser, säsongrensat Det finns en samvariation mellan antalet personer som är i program med aktivitetsstöd, öppet arbetslösa och antalet nyanmälda platser på arbetsförmedlingen. I figur 4 visas säsongrensade tidsserier över dessa variabeler. När antalet arbetslösa var lågt under 2007 och 2008 var antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen högt. När antalet lediga platser sedan började minska under 2008 började även antalet arbetslösa att öka. Detta skedde dock med en viss förskjutning; antalet arbetslösa började öka i ett något senare skede. Under slutet av 2009 började antalet nyanmälda platser att återigen öka, i både kommunen och i länet. Den positiva utvecklingen fortsatte under 2010 och även under 2011. Därefter har antalet nyanmälda platser legat på en relativt jämn nivå. Antalet arbetslösa ökade fram till 2010 för att sedan stagnera och därefter avta något. Under det senaste året har både antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd ökat. Antalet arbetslösa har dock ökat i lägre takt än personer i program med aktivitetsstöd. 7

Arbetssökande 2013 Figur 4. Antalet personer 16-64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad samt antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i kommunen och i länet, januari 2000 december 2013, säsongsrensade värden (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Antal 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa Nyanmälda platser i kommunen Nyanmälda platser i länet Varsel och säsongrensad arbetslöshet En arbetsgivare måste skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren tänker genomföra driftinskränkning som berör minst fem personer i ett län. När varslen ökar blir effekten även att arbetslösheten ökar, dock med viss eftersläpning eftersom det tar tid att genomföra uppsägningar. Värt att påpeka är att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar och inte heller arbetslöshet. Av de varsel som leder till uppsägning är det många som går direkt över till ett annat arbete eller lämnar arbetskraften genom att exempelvis börja studera. Antal varslade personer är dock en indikation på i vilken riktning utvecklingen går. Antalet varsel ökade under senare delen av 2008 och låg på en hög nivå under år 2009. I och med att antalet varsel började öka kraftigt under 2008 ökade även arbetslösheten strax därefter. Under 2010 föll antalet varsel tillbaka till en lägre nivå, vilket höll i sig även under 2011. Under 2012 började dock antalet varsel återigen att öka. Under 2013 hamnade det genomsnittliga antalet varsel per månad på 1 150 vilket är en minskning med 260 per månad jämfört med året innan. Dock är variationerna mellan olika månader stora under året. Sambandet mellan säsongrensad arbetslöshet och varsel månad till månad illustreras i Figur 5. 8

Arbetssökande 2013 Figur 5. Antalet personer 16-64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad, säsongrensade värden samt antalet varsel i länet, januari 2000 december 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen, Sweco) Antal arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa Varsel i länet 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal varsel Jämförelser med länets kommuner Andelen personer i befolkningen 16-64 år som är arbetssökande och utan arbete, det vill säga öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är högre i Stockholms stad jämfört med hela Stockholms län. Detta framgår av figur 6. Däremot är andelen utan arbete inte lika hög i Stockholms stad som i riket. Lägst andel arbetssökande utan jobb var det i Danderyd följt av Vaxholm, Vallentuna, Täby, Ekerö och Lidingö. Andelen för samtliga av dessa kommuner var mindre än 3 procent den sista oktober 2013. Högst var andelen i Södertälje med 11,0 procent följt av Botkyrka med 9,7 procent utan arbete. Figur 6. Andelen av befolkningen 16-64 år som var öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen). 12,0 10,0 8,0 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa % 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Riket 9

Arbetssökande 2013 Avseende ungdomar i åldern 18-24 år ser arbetslösheten fördelat per kommun i Stockholms län något annorlunda ut, se figur 7. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms stad är relativt låg i jämförelse med många av länets kommuner och är lägre än genomsnittet i Stockholms län. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län är lägre än i riket och det är enbart Södertälje som har en högre ungdomsarbetslöshet än snittet i riket. Danderyd och Lidingö är de kommuner där ungdomsarbetslösheten är som lägst. I Danderyd var 2,1 procent av ungdomarna 18-24 år utan arbete den sista oktober 2013. Detta är samma nivå som för Danderyds befolkning i åldern 16-64 år där 2,0 procent var arbetssökande och utan arbete. Figur 7. Andelen av den unga befolkningen, 18-24 år, som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 12,0 10,0 8,0 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa % 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Riket Gällande utrikes födda i åldrarna 16-64 år är andelen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i Stockholms stad jämförbar med andelen för hela Stockholms län, se figur 8. Den sista oktober 2013 var andelen för staden 11,0 procent och för länet 10,9 procent. Det är lägre än för riket totalt där 14,1 procent av de utrikes födda var arbetssökande och saknade jobb. Även för de utrikes födda är andelen som lägst i Danderyd och som högst i Södertälje. 10

Arbetssökande 2013 Figur 8. Andelen av den utlandsfödda befolkningen 16-64 år som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 25,0 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 20,0 15,0 % 10,0 5,0 0,0 Stockholms län Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Riket Skillnaderna mellan kommunerna förklaras dock inte endast av ålder och andelen utlandsfödda. Andra faktorer som samvarierar med arbetslösheten är vistelsetid i landet, utbildningsnivå, åldersfördelning, födelseland m.m. Storstadsjämförelser I Stockholms stad var andelen öppet arbetslösa och andelen i program med aktivitetsstöd lägre än i både Göteborg och Malmö den sista oktober 2013, se figur 9. Totalt sett var det 5,5 procent som var arbetssökande och utan jobb i Stockholm, vilket kan jämföras med Göteborg där andelen var 7,1 och Malmö där andelen var 10,6 procent. Jämfört med riket totalt var andelen öppet arbetslösa i Stockholm lika stor men däremot var andelen i program med aktivitetsstöd lägre i Stockholms stad jämfört med riket. Det medför att andelen utan jobb var 1,2 procent lägre i Stockholms stad än i riket totalt. Figur 9 Andelen av befolkningen 16-64 år som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 12,0 10,0 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 8,0 4,6 % 6,0 4,0 2,0 2,0 3,5 3,0 4,1 6,0 3,2 3,5 0,0 Stockholm Göteborg Malmö Riket 11

Arbetssökande 2013 Skillnaderna i andelen som saknar jobb mellan olika kommuner är ännu större när man enbart undersöker ungdomar i åldern 18-24 år, se figur 10. I Stockholm var det 5,6 procent av ungdomarna som var arbetssökande och saknade jobb och i Malmö var andelen mer än dubbelt så stor, 13,4 procent. Motsvarande siffra för Göteborg var 8,6 procent och för riket 10,4. Det är framförallt andelen i program med aktivitetsstöd som skiljer sig mellan kommunerna. Figur 10. Andelen av den unga befolkningen, 18-24 år, som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 16,0 Program med aktivitetsstöd 14,0 Arbetslösa 12,0 % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,7 5,9 4,1 2,3 6,0 4,5 4,5 3,3 Stockholm Göteborg Malmö Riket Av den del av befolkningen som är född i utlandet, var andelen arbetssökande utan jobb lägre i Stockholm än i de övriga storstadskommunerna och även lägre än snittet för hela riket, se figur 11. Även i detta fall är den procentuella skillnaden som störst för andelen personer i program med aktivitetsstöd jämfört med öppet arbetslösa. I förhållande till andelen öppet arbetslösa är andelen i program med aktivitetsstöd förhållandevis låg i Stockholms stad i jämförelse med Göteborg och Malmö samt riket. Figur 11. Andelen av den utlandsfödda befolkningen 16-64 år som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i storstadskommunerna, oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 18,0 Program med aktivitetsstöd 16,0 Arbetslösa 14,0 7,0 12,0 10,0 5,7 6,2 % 8,0 4,0 6,0 4,0 2,0 7,0 7,8 9,5 7,9 0,0 Stockholm Göteborg Malmö Riket 12

Arbetssökande 2013 Andelen arbetssökande utan jobb ökade i Stockholm men inte i riket Andelen i befolkningen 16-64 år som är arbetssökande och utan jobb, det vill säga öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd har under de två senaste åren ökat i Stockholm och uppgick till 5,5 1 procent den sista oktober 2013, se figur 12. Mellan 2010 och 2011 skedde dock en minskning. En liknande utveckling har skett i Göteborg, medan i Malmö har dock ökningen de två senaste åren varit kraftigare. Totalt för hela riket har det inte skett någon ökning under det senaste året, men mellan oktober 2011 och oktober 2012 steg dock andelen med 0,5 procentenheter. Andelen utan arbete är fortfarande förhållandevis låg i Stockholm i jämförelse med de två andra storstadskommunerna och riket totalt. Figur 12. Andelen av befolkningen 16-64 år som är arbetssökande utan jobb (arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd) i storstadskommunerna, oktober 2010 - oktober 2013. (Källa: Arbetsförmedlingen) 12,0 2010 2011 2012 2013 10,0 8,0 % 6,0 10,6 4,0 2,0 5,4 5,0 5,2 5,5 7,3 6,6 6,9 7,1 8,8 8,9 9,7 6,7 6,2 6,7 6,7 0,0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Arbetslöshet och ålder I Stockholms stad är andelen öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år relativt låg. Uppdelat per åldersgrupp, vilket visas i figur 13, är det endast för åldersgruppen 55-64 år som arbetslösheten är lägre. Den sista oktober 2013 var det 3,1 procent av ungdomarna 18-24 år som var arbetslösa och motsvarande bland de äldsta, befolkningen 55-64 år, var 2,6 procent. För den äldsta åldersgruppen har arbetslöshetsutvecklingen under de fyra senaste åren varit i stort sett oförändrad. För ungdomarna har däremot utvecklingen av arbetslösheten varit både upp- och nedgående. Under det senaste året minskade arbetslösheten med 0,2 procentenheten i åldersgruppen 18-24 år men året dessförinnan ökade den med 0,3 procentenheter. Den yngsta åldersgruppen var den enda åldersgruppen som uppvisade en minskning av arbetslösheten under det senaste året. 1 Avser inskrivna på arbetsförmedlingen i Stockholms stad i åldern 16-64 år, inklusive personer som inte är folkbokförda i staden. 13

Arbetssökande 2013 Figur 13. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa fördelat efter ålder, oktober 2010 oktober 2013 (Källa: SCB) 4,5 4,0 2010 2011 2012 2013 3,5 3,0 % 2,5 2,0 1,5 1,0 3,9 3,5 3,6 3,6 3,3 3,0 3,3 3,4 3,4 3,6 3,1 3,7 2,5 2,5 2,5 2,6 0,5 0,0 18-24 år 25-29 år 30-54 år 55-64 år De åldersgrupper där arbetslösheten är som lägst, ungdomar 18-24 år och personer 55-64 år, är däremot de åldersgrupper där andelen i program med aktivitetsstöd är som högst, se figur 14. Att endast se till andelen arbetslösa ger således inte en fullständig bild av i vilka åldersgrupper andelen arbetssökande som saknar jobb är högst respektive lägst. I den sammantagna bilden av personer som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd är andelen istället lägst i åldersgruppen 25-29 år. I den åldersgruppen är andelen personer i program med aktivitetsstöd förhållandevis låg; 1,1 procent den sista oktober 2013. I åldersgruppen 18-24 år är andelen dubbelt så hög och ännu högre är den bland 55-64 åringarna där 2,8 procent är i program med aktivitetsstöd. Det bör nämnas att en stor andel av den yngre befolkningen inte tillhör arbetskraften, framförallt på grund av studier. Att de unga i åldrarna 18-24 år oftare är i program med aktivitetsstöd beror framförallt på jobbgarantin för ungdomar som riktas just till personer under 25 år. Figur 14. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat efter ålder, oktober 2013 (Källa: SCB) 6,0 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 5,0 4,0 2,2 1,1 2,0 2,8 % 3,0 2,0 1,0 3,1 3,4 3,7 2,6 0,0 18-24 år 25-29 år 30-54 år 55-64 år 14

Arbetssökande 2013 Skillnader mellan kön Historiskt sett har det funnits stora skillnader i arbetslöshet mellan könen. Dock har skillnaderna minskat under de senare åren, se figur 15. När arbetslösheten ökade mellan oktober 2008 och oktober 2009 var detta en följd av ökad arbetslöshet bland männen i huvudsak. Från oktober 2009 fram till oktober 2010 minskade däremot arbetslösheten bland männen, medan arbetslösheten bland kvinnorna låg på ungefär samma nivå. Sedan 2010 har arbetslösheten för män och kvinnor varit på ungefär samma nivå. Det är dock inte ovanligt att förändringar sker långsammare beträffande kvinnors arbetslöshet än bland mäns arbetslöshet. Arbetslösheten ökar vanligtvis både tidigare och snabbare för män än för kvinnor under en konjunkturnedgång. När utvecklingen sedan vänder är det samtidigt männen som kommer tidigare i arbete än kvinnorna. En delförklaring är att kvinnor arbetar i högre utsträckning i den offentliga sektorn som påverkas senare av konjunktursvängningarna jämfört med den privata sektorn där männen i huvudsak är representerade. En annan delförklaring är att män och kvinnor till viss del jobbar inom olika branscher vilka kan vara mer eller mindre konjunkturkänsliga. I oktober 2013 var andelen arbetslösa något högre för män än för kvinnor. Av männen var 3,5 procent arbetslösa medan motsvarande andel bland kvinnorna var 3,3 procent. Det är relativt oförändrade andelar jämfört med samma tidpunkt året innan. Figur 15. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa fördelat efter kön, oktober 1990 oktober 2013 (Källa: SCB) 8,0 7,0 6,0 5,0 Män Kvinnor % 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skillnader beroende på födelseland Det är stora variationer av andelen av befolkningen som är arbetssökande och saknar jobb om man ser till olika födelseländer, se figur 16. Av de svenskfödda var det 3,4 procent av befolkningen som var öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd den sista oktober 2013. Bland personer födda i Norden eller i ett EU15 land (exkl. Sverige) var andelen arbetssökande som saknade jobb ungefär en procentenhet högre än för personer födda i Sverige. Motsvarande andelen för personer födda i Afrika var mer än fem gånger så stor jämfört med personer födda i Sverige. Även bland personer födda i Asien, Sydamerika, 15

Arbetssökande 2013 länder i Europa som inte är med i EU samt Nordamerika är andelen utan jobb betydligt högre än bland svenskfödda. Figur 16. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat efter födelseland, oktober 2013 (Källa: SCB) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1,3 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa 1,9 1,8 1,1 2,1 2,6 3,2 3,9 7,3 4,6 3,7 3,7 2,3 11,1 7,7 5,5 6,5 5,3 Personer födda utanför Europa utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd är inte bara högre bland personer födda utanför Sverige, och då främst utanför Europa, utan utgör även en allt större andel av de arbetssökande utan arbete totalt se figur 17. De utomeuropeiskt födda ökar i befolkningen, men inte i samma höga takt som bland de arbetssökande utan arbete. År 2004 var 28 procent av de arbetslösa och i program med aktivitetsstöd födda utanför Europa. I oktober 2013 var motsvarande andel 43 procent. Figur 17. Andelen av de arbetssökande utan jobb (arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd) i åldern 18-64 år i Stockholms stad som är födda inom Europa (exkl Sverige) eller utomeuropeiskt födda, oktober 2004 oktober 2013. (Källa: SCB) 60,0 50,0 40,0 % 30,0 Utomeuropeisk född 20,0 10,0 Född i Europa (exkl Sverige) 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 16

Arbetssökande 2013 När andelen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd redovisas per kön, se figur 18, föreligger det skillnader mellan personer som är födda i olika länder. Bland personer som är födda i Sverige, övriga Norden eller i Nordamerika var andelen utan jobb lägre bland kvinnorna än bland männen i oktober 2013. I övriga länder var mönstret det motsatta, dvs. högre bland männen än bland kvinnorna. Figur 18. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är arbetssökande utan jobb (arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd) fördelat efter kön och födelseland, oktober 2013. (Källa: SCB) 25 20 män kvinnor 15 % 10 5 0 Vistelsetid i Sverige Utöver födelseland samvarierar även vistelsetid i Sverige med arbetslöshet. Vistelsetiden avser antalet år i landet sedan första kommunplaceringen. Arbetslösheten är högre bland personer med en relativt kort vistelsetid i landet Den högsta andelen arbetssökande som saknar jobb återfinns i den grupp som har en vistelsetid som är 1 år eller mindre. Av dessa var 14,9 procent öppet arbetslösa eller i ett program med aktivitetsstöd. Andelen avtar sedan desto längre vistelsetiden är, se figur 19. Av de personer som hade en vistelsetid på 5-9 år var dock andelen 0,1 procentenheter högre än för de som hade en vistelsetid på 3-4 år i oktober 2013. För de som hade en vistelsetid på 10-19 år var andelen arbetssökande utan jobb 9,3 procent i oktober 2013. Av de som hade en vistelsetid på 20 år eller mer var andelen 2,4 procentenheter lägre. Jämfört med de som inte har invandrat var andelen arbetssökande utan jobb dubbelt så hög för de som har en vistelsetid på 20 år eller mer. 17

Arbetssökande 2013 Figur 19. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat efter vistelsetid sedan invandring, oktober 2013. (Källa: SCB) 16,0 14,0 12,0 2,6 Program med aktivitetsstöd Arbetslösa % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 3,5 3,0 3,8 3,9 12,3 3,3 8,5 7,5 6,8 5,4 1,3 3,7 2,1 < 1 år 1-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20- år Ej invandrat och de utgör en allt större andel av de arbetssökande utan arbete På samma vis som för de utlandsfödda, utgör andelen personer med kort vistelsetid i landet en allt större andel av de arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, vilket visas i Figur 20. Det är främst gruppen med en vistelsetid på 0-2 år som på lång sikt har ökat bland de arbetslösa. Denna grupp har även ökat i befolkningen, men inte alls i samma utsträckning som bland de arbetslösa. Figur 20. Andelen av de arbetssökande utan jobb (arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd) i åldern 18-64 år i Stockholms stad som är som har olika vistelsetider i landet, oktober 2004 oktober 2013. (Källa: SCB) 70,0 60,0 50,0 % 40,0 30,0 10- år 20,0 3-9 år 10,0 0-2 år 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 18

Arbetssökande 2013 Utbildningsnivå En persons utbildningsnivå är av stor betydelse för om man är arbetslös eller inte. Personer med högst grundskoleutbildning är arbetslösa i betydligt större utsträckning än personer som har gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, vilket visas i figur 21. De som saknar uppgift om utbildningsnivå är även arbetslösa i större utsträckning. Personer för vilka uppgift om utbildningsnivå saknas är i huvudsak utrikesfödda. I oktober 2013 var det 11,0 procent av de med folkskoleutbildning som var öppet arbetslösa och ytterligare 8,9 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta innebär att inom denna grupp var det närmare 20 procent som saknade ett jobb och var arbetssökande. Av de som har en grundskoleutbildning var andelen knappt hälften så hög jämfört med de som har en folkskoleutbildning. Påtaglig var också skillnaden mellan de som har en gymnasial utbildning upp till 2 år och de som har en gymnasial utbildning som är mer än två år. Skillnaden mellan dessa två grupper var 3,4 procentenheter i oktober 2013. Figur 21. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat efter högsta utbildningsnivå, oktober 2013. (Källa: SCB) 25,0 Program med aktivitetsstöd 20,0 Arbetslösa % 15,0 8,9 10,0 5,0 0,0 11,0 3,3 3,5 5,2 4,5 1,8 1,7 0,9 2,8 2,9 0,8 2,0 1,6 1,9 7,0 Arbetssökande som saknar jobb ökar kraftigast bland lågutbildade Lågutbildade är den grupp som har högst andel arbetssökande utan jobb. Samtidigt är det även för denna grupp som arbetslösheten ökar kraftigast, vilket visas i figur 22. Under den senaste tvåårsperioden, från oktober 2011 till oktober 2013, har andelen arbetssökande utan jobb ökat med 1,5 procentenheter till 10,7 procent för de som har en förgymnasial utbildning. Under samma period har motsvarande andel bland de med gymnasial utbildning ökat med 0,6 procentenheter till 5,9 procent och med 0,2 procentenheter till 3,5 procent för personer med en eftergymnasial utbildning. 19

Arbetssökande 2013 Figur 22. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är arbetssökande utan jobb (arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd) fördelat efter högsta utbildningsnivå, oktober 2004 oktober 2013. (Källa: SCB) 12,0 10,0 8,0 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning % 6,0 4,0 2,0 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetslöshetsersättning Anledningen till att en person saknar arbetslöshetsersättning kan bero på att personen inte sökt ersättning, alternativt inte är berättigad ersättning. Även de som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa har möjlighet att få grundersättning från Alfa. Även i detta fall måste dock ersättningsrätten prövas enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238). Allt fler av de arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning År 2003 låg andelen försäkrade arbetslösa på en hög nivå, se figur 23. Det var 70 procent av de arbetslösa som hade A-kassa och drygt 15 procent hade ersättning från Alfa. I oktober 2013 var det däremot endast 47 procent som hade ersättning från någon A-kassa och 13 procent hade ersättning från Alfa. Det innebär att det var 40 procent av de arbetslösa i Stockholms stad som saknade ersättning i oktober 2013. Det har alltså skett mer än en fördubbling av andelen av de arbetslösa som saknar ersättning sedan mitten på 2000-talet fram till oktober 2013. Att andelen med arbetslöshetsersättning minskar är inte specifikt för Stockholm utan är en utveckling som gäller hela riket. IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) pekar på tre olika förklaringar till utvecklingen 2. Till att börja med har de arbetssökandes karaktär förändrats; nytillträdda på arbetsmarknaden, födda utanför Norden och däribland personer med korta vistelsetider i landet utgör en allt större andel av de arbetssökande, samtidigt som dessa grupper saknar ersättning i större utsträckning. En annan förklaring till utvecklingen, enligt IAF, är att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program i ökad omfattning har kommit att användas för personer som haft ersättning men vars ersättningsperiod tagit slut. Idag utgörs detta i huvudsak av jobb- och utvecklingsgarantin, vilket på sätt och vis kan ses som en förlängning av den inkomsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. När fokus riktats mot dem vars 2 IAFFS 2009:7 20

Arbetssökande 2013 ersättningsperiod tagit slut har detta inneburit försämrade möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsprogram till dem som saknar arbetslöshetsersättning på grund av att de är nytillträdda på arbetsmarknaden eller tidigare varit inskrivna som arbetssökande. Den tredje förklaringen är att det skett regelförändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Tidigare har det funnits möjlighet att bli beviljad förlängning av ersättningsperioden, en möjlighet som tillkom 2001 och sedan avskaffades år 2007. Detta innebär att alla som förbrukat sina 300 ersättningsdagar hänvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Avskaffandet av studerandevillkoret i januari 2007 och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan studieterminerna har inneburit att andelen arbetslösa ungdomar med arbetslöshetsersättning minskat. Figur 23. Andelen av de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad som har arbetslöshetsersättning och som saknar ersättning, oktober år 2000 oktober 2013. (Källa: SCB) 80,0 70,0 60,0 50,0 % 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 A-kassa Alfa Saknar ersättning Ungdomar saknar i stor utsträckning arbetslöshetsersättning Främst bland ungdomar är det vanligt att arbetslösa saknar arbetslöshetsersättning, vilket visas i figur 24. I åldersgruppen 18-24 år är det 79 procent av de arbetslösa som saknar ersättning. I åldersgruppen 25-54 år är det 38 procent som saknar ersättning medan det är 21 procent i åldrarna 55-64 år som saknar ersättning. Anledningen till att ungdomar saknar ersättning i så hög grad beror till stor del på att dessa är nytillträdda på arbetsmarknaden. Gällande andelen arbetslösa som har Alfa-kassa är det dock ingen större skillnad mellan åldersgrupperna, utan skillnaderna ligger främst i andelen arbetslösa som har arbetslöshetskassa (a-kassa). 21

Arbetssökande 2013 Figur 24. Andelen av de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad som har arbetslöshetsersättning och som saknar ersättning fördelat efter ålder, oktober 2013 (Källa: SCB) 100,0 90,0 21,2 80,0 37,6 70,0 10,4 60,0 79,3 13,3 Saknar ersättning % 50,0 40,0 Alfa 30,0 68,4 A-kassa 20,0 49,1 11,1 10,0 0,0 9,6 18-24 år 25-54 år 55-64 år Långtidsarbetslösa Hos Arbetsförmedlingen räknas en person som långtidsarbetslös om denne varit arbetslös i minst sex månader och är 25 år eller äldre. Arbetslösa under 25 år definieras som långtidsarbetslös redan efter 100 dagar. Efter tre sammanhängande månader som arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan en person som är mellan 16-24 år anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Den som är i Jobbgarantin för ungdomar får ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. En person som är i Jobbgarantin för ungdomar räknas därmed inte som arbetslös utan är då i ett program med aktivitetsstöd. Många långtidsarbetslösa går även över till Jobb- och utvecklingsgarantin. Denna insats har olika faser och är främst utformad för de personer som varit borta från arbetsmarknaden under en längre period. För att få Jobb- och utvecklingsgarantin måste man vara arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Andra kriterier för att få denna aktivitet är bland annat att man haft arbetslöshetsersättning och förbrukat 300 ersättningsdagar i en ersättningsperiod, alternativt att man inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under minst 18 sammanhängande månader. Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin är således exempel på aktiviteter som erbjuds de som varit arbetslösa under längre perioder. Dessa riktade insatser motverkar således långtidsarbetslösheten eftersom de inte räknas som arbetslösa så länge de är i någon av dessa aktiviteter. Dessa personer ingår istället i den grupp som kallas för Program med aktivitetsstöd. Andelen långtidsarbetslösa ökar igen Andelen med långa anmälningstider, 7 månader eller mer, utgjorde 52 procent av de öppet arbetslösa i oktober 2013, se figur 25. Det är en ökning med drygt 2 procentenheter jämfört med samma tidpunkt året innan. I början av 2000-talet var det runt 30 procent av de öppet arbetslösa som hade långa anmälningstider vilket innebär att andelen långtidsarbetslösa har sedan dess ökat med över 20 procentenheter. Anmälningstiderna på Arbetsförmedlingen är nu 22

Arbetssökande 2013 på liknande nivåer som de var i slutet på 1990-talet. Detta har skett trots insatser såsom Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin. En förklaring till den negativa utvecklingen går att finna i de arbetslösas bakgrund. En allt större andel av de arbetslösa har kort vistelsetid i landet samt låg utbildningsnivå. Andelen med låg utbildningsnivå ökar bland de arbetslösa trots att en allt högre andel i befolkningen har minst gymnasial utbildning. Yrken som endast kräver förgymnasial utbildningsnivå minskar, vilket medför att lågutbildade får allt svårare att få jobb och därmed blir kvar i arbetslöshet under längre perioder. Figur 25. Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad, oktober 2000 oktober 2013. (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% > 12 mån 7-12 mån 4-6 mån 0-3 mån 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vanligare med långa anmälningstider bland äldre än bland unga Det är betydligt färre arbetslösa som har långa anmälningstider hos ungdomar 18-24 år jämfört med de som är äldre, se figur 26. I den yngsta åldersgruppen är det 18 procent som har en anmälningstid som är mer än 6 månader, vilket kan jämföras med åldergruppen 25-54 år samt 55-64 år där motsvarande andelar är 55 respektive 66 procent. Ett av skälen till att de är förhållandevis få ungdomar som har långa anmälningstider är att många av dem som definieras som långtidsarbetslösa anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Det är främst äldre som stannar kvar länge i arbetslöshet. En delförklaring till detta är att insatser inte sätts in lika snabbt för arbetslösa personer som är över 25 år. 23

Arbetssökande 2013 Figur 26. Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad fördelat efter åldersgrupper, oktober 2013. (Källa: SCB) 100,0 9,4 90,0 8,8 33,9 80,0 45,6 16,6 70,0 60,0 > 12 mån % 50,0 21,4 7-12 mån 20,3 40,0 4-6 mån 16,3 65,3 30,0 0-3 mån 14,7 20,0 10,0 28,4 19,5 0,0 18-24 år 25-54 år 55-64 år ARBETSLÖSHETEN I STADSDELSOMRÅDENA I detta avsnitt kommer arbetslöshet och personer i program med aktivitetsstöd presenteras mer specifikt för Stockholms stads 14 stadsdelsområden. I Stockholms stad var det 3,4 procent av befolkningen som var öppet arbetslösa i oktober 2013. Arbetslösheten varierade dock mellan stadens stadsdelsområden, från 2 procent upp till över 7 procent. Högst andel öppet arbetslösa 18-64 år var det i Rinkeby-Kista där 7,4 procent av befolkningen var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Näst högst arbetslöshet var det i Skärholmen med 6,4 följt av Spånga-Tensta där 6,3 procent var arbetslösa. Som lägst var arbetslösheten i innerstaden där andelen i oktober 2013 varierade mellan 2,0 och 2,5 procent, som allra lägst på Kungsholmen. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena har dock minskat något. År 2011 skiljde det 5,7 procentenheter mellan stadsdelen med högst arbetslöshet respektive lägst arbetslöshet. Motsvarande siffra för år 2012 var 5,5 och 2013 var den 5,4 procent. Högst andel personer i program med aktivitetsstöd var det i Skärholmen med 4,9 procent av befolkningen. I Rinkeby-Kista låg denna andel på 4,5 procent medan andelen i innerstaden varierade från 0,8 på Östermalm till 1,3 på Södermalm. Totalt var andelen utan arbete och arbetssökande högst i Rinkeby-Kista med 11,9 procent följt av Skärholmen med 11,3 procent av befolkningen, se figur 27. I innerstaden varierade motsvarande andelar mellan 2,9 procent på Östermalm och 3,7 procent på Södermalm. 24

Arbetssökande 2013 Figur 27. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat efter stadsdelsområde, oktober 2013 (Källa: SCB) % 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 4 7 4 6 3 5 Program med aktivitetsstöd 1 1 1 1 1 3 2 2 2 2 Arbetslösa 3 2 3 4 3 4 2 2 3 3 5 6 Förändring av arbetslösheten Utvecklingen av andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa har varierat i de olika stadsdelsområdena. I Spånga-Tensta och Skärholmen ökade arbetslösheten med 0,5 procentenheter mellan oktober 2013 och oktober 2012. I Skärholmen hade andelen under året dessförinnan, perioden oktober 2011 till oktober 2012, minskat med 0,9 procentenheter. Även i Spånga-Tensta skedde en minskning med 0,6 procentenheter mellan 2011 och 2012. I två stadsdelsområden minskade arbetslösheten mellan oktober 2012 och oktober 2013. I Hässelby-Vällingby var minskningen kraftigast, där andelen öppet arbetslösa minskade med 0,6 procentenheter. I Rinkeby-Kista minskade andelen öppet arbetslösa med 0,1 procentenheter. I Hässelby-Vällingby hade det året dessförinnan skett en ökning med 0,6 vilket innebär att arbetslösheten nu är tillbaka på samma nivå som i oktober 2011. I övriga stadsdelsområden hade andelen antingen ökat eller varit oförändrad mellan oktober 2012 och oktober 2013. Sett till hela tidsperioden, 2010-2013, har den kraftigaste ökningen skett i Rinkeby-Kista, där andelen öppet arbetslösa ökat med 0,6 procentenheter, följt av Spånga-Tensta med en ökning på 0,4 procentenheter. Det stadsdelsområde som haft den största minskningen av arbetslösheten är Skärholmen, där andelen har minskat med 0,8 procentenheter. I Skarpnäck minskade andelen med 0,7 procentenheter och i Hägersten-Liljeholmen med 0,6 procentenheter. I Enskede-Årsta-Vantör och Farsta har andelen arbetslösa minskat med 0,5 procentenheter. 25

Arbetssökande 2013 Figur 28. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa fördelat efter stadsdelsområde, oktober 2010 oktober 2013. (Källa: SCB) % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Oktober 2010 Oktober 2011 Oktober 2012 Oktober 2013 Arbetslösa efter kön I Stockholms stad var andelen öppet arbetslösa högre för männen än för kvinnorna den sista oktober 2013, se figur 29. Detta gällde dock inte i alla stadsdelsområden. I Rinkeby-Kista var andelen arbetslösa 0,4 procentenheter högre bland kvinnorna än bland männen. Samma mönster var det också i Skärholmen och på Östermalm där arbetslösheten var 0,3 respektive 0,2 procentenheter högre för kvinnorna än för männen. I övriga stadsdelsområden var arbetslösheten högre bland männen än bland kvinnorna, med undantag för Kungsholmen där det inte var någon skillnad mellan könen. Figur 29. Andelen av befolkningen 18-64 år i Stockholms stad som är öppet arbetslösa fördelat efter kön och stadsdelsområde, oktober 2013 (Källa: SCB) % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Män Kvinnor Skillnaderna i arbetslöshet mellan könen är betydligt mer påtagliga i de yngre åldrarna, se figur 30. I staden totalt var andelen öppet arbetslösa 3,7 procent bland männen i åldern 18-24 26

Arbetssökande 2013 år och 2,5 procent bland kvinnorna i samma ålder. Det var alltså en skillnad på 1,2 procentenheter mellan könen. Ungdomsarbetslösheten var som högst i Rinkeby-Kista där 6,7 procent av ungdomarna var arbetslösa. Näst högst var den i Spånga-Tensta på 5,6 procent. Spånga-Tensta var också det stadsdelsområde där skillnaden mellan könen var som störst; bland 18-24 åringar var arbetslösheten 3,0 procentenheter högre bland männen än bland kvinnorna. Lägst ungdomsarbetslöshet var det i innerstaden och som allra lägst på Östermalm där 1,5 procent av ungdomarna 18-24 år var arbetslösa. Kungsholmen och Normmalm hade en ungdomsarbetslöshet på 1,7 procent och på Södermalm var den 1,8 procent. Minst skillnad mellan könen var det dock i Bromma, där arbetslösheten bland männen endast var 0,2 procentenheter högre än bland kvinnorna. Figur 30. Andelen av den unga befolkningen, 18-24 år, som är öppet arbetslösa fördelat efter kön och stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Unga män Unga kvinnor Utbildningsnivå Andelen öppet arbetslösa skiljer sig för grupper med olika utbildningsnivå, se figur 31. Arbetslösheten är, i samtliga stadsdelsområden, som högst bland de som endast har en förgymnasial utbildningsnivå och som lägst bland personer med en eftergymnasial utbildning. I Skärholmen var dock arbetslösheten densamma för personer med gymnasialrespektive eftergymnasial utbildning. I Skärholmen likväl som Rinkeby-Kista var andelen arbetslösa förhållandevis hög även bland de som hade en eftergymnasial utbildning. Av dem var 5,5 respektive 5,6 procent arbetslösa den sista oktober 2013. Bland de som endast hade en förgymnasial utbildning var andelen öppet arbetslösa som högst i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, 10,1 respektive 9,8 procent den sista oktober 2013. Även i Skärholmen var det en hög arbetslöshet bland personer med förgymnasial utbildning, 8,0 procent var öppet arbetslösa där. Av de som endast har en förgymnasial utbildning var andelen arbetslösa som lägst i innerstaden där andelen varierade från 3,5 procent på Östermalm och Norrmalm till 4,4 procent på Södermalm. Arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning i innerstaden är således lägre än arbetslösheten bland de som har en eftergymnasial utbildning i 27

Arbetssökande 2013 Rinkeby-Kista och Skärholmen. Det kvarstår alltså fortfarande skillnader mellan stadsdelsområdena även då befolkningen delas upp efter utbildningsnivå. Figur 31. Andelen av befolkningen 18-64 år som är öppet arbetslösa fördelat efter högsta utbildningsnivå och stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) 12,0 10,0 8,0 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning % 6,0 4,0 2,0 0,0 Födelseland Det finns även skillnader i arbetslöshet beroende på födelseland. Störst är skillnaden mellan svenskfödda och personer födda utanför Europa, se figur 32. Andelen öppet arbetslösa bland svenskfödda var högst i Rinkeby-Kista med 4,0 procent. Av de som är födda utanför Europa var andelen arbetslösa lägst på Östermalm med 3,9 procent och högst med 11,2 procent i Spånga-Tensta. I samtliga stadsdelsområden var andelen öppet arbetslösa mer än dubbelt så hög bland de utomeuropeiskt födda jämfört med bland svenskfödda. I Spånga-Tensta var skillnaden allra störst där mer än 4 gånger så många var arbetslösa av de utomeuropeiskt födda. Skillnaderna avseende andelen arbetslösa i stadsdelsområdena kvarstår även då hänsyn tas till födelseland. Figur 32. Andelen av befolkningen 18-64 år som är öppet arbetslösa fördelat efter födelseland och stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) 12,0 10,0 8,0 % 6,0 4,0 2,0 0,0 Svenskfödda Europeiskt födda (exkl. Sverige) Utomeuropeiskt födda 28

Arbetssökande 2013 Vistelsetid i Sverige I samtliga stadsdelsområden har vistelsetiden betydelse för arbetslösheten, vilket tydliggörs i figur 33. Ju kortare vistelsetid i landet, desto större är andelen arbetslösa. Enda undantaget är Östermalm där arbetslösheten var något högre bland de som hade en vistelsetid på 10 år eller mer jämfört med de som hade en vistelsetid på 3-9 år. De som har kortast vistelsetid, 0-2 år, är den grupp som har högst arbetslöshet. Dock finns det även bland dem variationer mellan olika stadsdelsområden. På Östermalm var det 3,9 procent av befolkningen med vistelsetid på 0-2 år som var öppet arbetslösa i oktober 2013 medan motsvarande andel i Spånga-Tensta var 15,7 procent. Arbetslösheten är alltså 4 gånger så hög i Spånga-Tensta jämfört med Östermalm för de som har en vistelsetid i landet på 0-2 år. För personer som inte invandrat är variationen i arbetslöshet mellan stadsdelsområdena inte lika stor. Andelen arbetslösa bland de som inte invandrat var som lägst på Kungsholmen med 1,6 procent öppet arbetslösa och som högst i Rinkeby-Kista och Skärholmen med 3,9 procent. Figur 33. Andelen av befolkningen 18-64 år som är öppet arbetslösa fördelat efter vistelsetid i landet och stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) 18,0 16,0 0-2 år 3-9 år 10- år Ej invandrat 14,0 12,0 10,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslöshetsersättning Av de som var arbetslösa den sista oktober 2013 var det i genomsnitt 40 procent som saknade arbetslöshetsersättning i staden. Högst var andelen i Rinkeby-Kista, där 54 procent av de öppet arbetslösa saknade ersättning, se figur 34. Även i Spånga-Tensta och Skärholmen var andelen runt 50 procent. Detta beror till stor del på att många av de arbetslösa i dessa områden är födda utanför Norden och har kort vistelsetid i landet. Generellt har dessa grupper ersättning i betydligt lägre grad än personer födda inom Norden och/eller som har lång vistelsetid i landet. Skillnaderna mellan stadsdelsområdena beror även på att åldersfördelning skiljer sig åt i stadsdelsområden med hög andel utan ersättning är även andelen unga i befolkningen hög. Andelen som saknade ersättning var som lägst i innerstaden samt i Bromma, där andelen var runt 30 procent. 29

Arbetssökande 2013 Figur 34. Andelen av de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad som har arbetslöshetsersättning och som saknar ersättning fördelat efter stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) 70,0 60,0 50,0 A-kassa Alfa Saknar ersättning % 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Långtidsarbetslösa Skillnaderna mellan stadsdelsområdena avseende andelen av de arbetslösa med långa anmälningstider är inte lika påtagliga som skillnaderna avseende arbetslöshetsersättningen, se figur 35. Stadsdelsområden med hög arbetslöshet har dock även en stor andel arbetslösa med långa anmälningstider. I Rinkeby-Kista var det 61 procent av de arbetslösa som hade en anmälningstid på mer än 6 månader i oktober 2013. På Kungsholmen, där andelen var som lägst, var det 43 procent som var långtidsarbetslösa. Figur 35. Anmälningstidens längd hos Arbetsförmedlingen bland de arbetslösa 18-64 år i Stockholms stad fördelat efter stadsdelsområde, oktober 2013. (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-6 mån >6 mån 30