I enlighet med lagen om upphovsrätt förbjudes kopiering och eftertryck av detta arbete utan författarens medgivande.

SLÄKTEN KUOKSU

Släkten Kuoksu Första upplagan. Författare: Erik Johansson Kuoksu (epost: ekuoksu@hotmail.com, hemsida: hem.passagen.se/kuoksu) Formgivning och typografi av författaren. Utgiven i Göteborg 2011 av författaren. Arbetet kan beställas från: Erik Kuoksu: ekuoksu@hotmail.com Lulu.com (USA) För information om övriga arbeten av Erik Kuoksu se hemsidan: hem.passagen.se/kuoksu I enlighet med lagen om upphovsrätt förbjudes kopiering och eftertryck av detta arbete utan författarens medgivande.

S L Ä K T E N K U O K S U ERIK JOHANSSON KUOKSU d GÖTEBORG 2011

INLEDNING I år är det tvåhundra år sedan Lars Larsson Mukka Kuoksu, som är stamfar för Kuoksusläkten, dog. På grund av detta ger jag nu ut denna skrift, som dels kommer att finnas tillgänglig som PDF fil på Internet, dels kommer att ges ut som bok. Lars Larsson Mukka var född i Junosuando 1727 och tillhörde släkten Mukka en släkt som i sin tur är en gren av den sedan 1539 kända birkarlssläkten Pello i Pello, Övertorneå socken. Lars blev åbo på nybygget Kuoksu 1765 ett nybygge som grundats på 1690 talet av hans hustru Lisa Olofsdotters farfar, men som 1736 tagits över av Kengis bruk. Senast på 1780 talet började Lars Larsson Mukka kalla sig Lars Larsson Kuoksu, eftersom det i Tornedalen vid den här tiden var sed att uppta boplatsens namn som sitt eget. Genom ett flitigt uppodlingsarbete lade han grunden till en stor förmögenhet, som skingrades först under mellankrigstidens ekonomiska kriser. Lars Larsson Kuoksus sonsöner Olof och Lars Larssöner Kuoksu köpte Kuoksu nybygge av Kengis bruk den 22 februari 1821 och deras ättlingar och efterträdare äger fortfarande delar av det gamla nybygget. Lars Larsson Kuoksus yngre son Olof Larsson Kuoksu Merasjärvi hamnade efter skiftande öden i Kurravaara. Några av hans ättlingar grundade de yttersta nybyggena i fjällvärlden, andra flyttade ned efter älven. Många av dem som har sitt ursprung i Jukkasjärvi socken härstammar på ett eller annat sätt från Lars Larsson Mukka Kuoksu och Lisa Olofsdotter. De släkter i Jukkasjärvi, Vittangi och Junosuando församlingar (Jukkasjärvi och Pajala kommuner) som härstammar från Lars Larsson Mukka Kuoksu och hans hustru Lisa Olofsdotter i rakt nedstigande led (från far till son) är: Johansson, Isaksson, Pettersson, Kuoksu och Grusmark i Kuoksu; Ulkulahti, Lenasson, Utvik, Tagebo, Ulkén, Umenius och Larsson i Kurravaara; Johansson, Isaksson, Andersson och Grape i Käyrivuopio; Eliasson i Lannavaara; Tornéus i Kurravaara, Jukkasjärvi, Vivungi och Övre Soppero; Johansson, Fagerbäck, Ferneryd, Glimmerber och Gingdal i Salmi/Kiruna; Ylivainio, Alvros och Ylvin i Kangos, Grensjö, Karlsson och Bergefors i Vittangi, samt Bokstrand i Tärendö. Ättlingar till fostersöner till medlemmar av Kuoksusläkten bär namnen Eriksson i Kuoksu, Torneus i Kurravaara; Hansson Torneus i Övre Soppero, samt Snällfot i Silkkimuotka. De mest kända medlemmarna av Kuoksusläkten är skidåkaren Erik Larsson, kallad ʺKiruna Lasseʺ (tabell 74), dennes sondotter, författaren Åsa Larsson, samt kyrkoherde emeritus Jan Erik Kuoksu (tabell 24), som sedan 1980 talet har varit verksam som konstnär. Göteborg den 10 januari 2011 Erik Kuoksu (son till Jan Erik Kuoksu, tabell 24) 5

REGISTER ÖVER SLÄKTGRENAR Namn Ort Tabell Alvros Kangos 149 Andersson Käyrivuopio 56, 57 Bergefors Vittangi 159 Bokstrand Tärendö 162 Eliasson Lannavaara 88 97 Eriksson Kuoksu 171 177 Fagerbäck Kiruna/Salmi 35 Ferneryd Kiruna/Salmi 36 Fredriksson Käyrivuopio 60 Gingdal Kiruna/Salmi 38 Glimmerberg Kiruna/Salmi 37 Grape Käyrivuopio 61 65 Grensjö Vittangi 157 158 Grusmark Kuoksu 23, 25 Hansen Lyngen 27 Hansson Torneus Övre Soppero 210 212 Harju Tärendö 161 Isaksson Kuoksu 16 18 ʺ Käyrivuopio 53, 55, 58, 66 Johansson Kuoksu 13 15, 19 20, 22, 24 ʺ Kurravaara 101 ʺ Käyrivuopio 52, 54 ʺ Salmi 34 Karlsson Vittangi 160 Kurravaara Kurravaara 29, 68, 100, 133 ʺ Lannavaara 87 ʺ Salmi 86 Kuoksu Kuoksu 7 12, 26, 170 Larsson Kurravaara 69 85 ʺ Vittangi 99 Lenasson Kurravaara 39 42 Mariasson Käyrivuopio 59 ʺ Salmi 33 Merasjärvi Kurravaara 28 Oksajärvi Oksajärvi 143 145 ʺ Vittangi 157, 159 Olsson Käyrivuopio 67 Pettersson Kuoksu 21 Snällfot Silkkimuotka 198 199 Tagebo Kiruna/Luleå 47 Torneus Jukkasjärvi 112 120, 122 132 ʺ Kurravaara 102 111, 186 191 ʺ Vivungi 134, 139 142 ʺ Övre Soppero 121, 135 138 Ulkén Kiruna/Handen 46 Ulkulahti Kurravaara 30 32, 43, 46 Umenius Kiruna/Uppsala 48 Utvik Kiruna 44 45, 49 Vainio USA 152 Ylivainio Kangos 156 148, 150 151, 153 155 Ylvin Kangos 153, 156 6

SLÄKTEN KUOKSU Tabell 1 Henrik Staffansson (Pello). Antagligen död 1561/62. Husbonde på sedermera Olli, Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1539 61. Omnämnd som birkarl 1559. 1 Gårdens marker låg på ömse sidor om älven; Antti och Olli ligger i nuvarande Neistenkangas, Viinikka i Väylänmukka, Vuopio vid Jaaravuopio i Nivanpää och Välimaa i Isokylä. Erik Wahlberg antar att själva gårdsbyggnaderna låg i nuvarande Neistenkangas, närmare bestämt på Antinvainio, en plats som troligen är uppkallad efter Henriks son Anders Hindersson. 2 I jordeboken för år 1543 skattar Henrik för 1 spannland åker och 4 lass äng. Hans gård var dock troligen från början på 2 spannland åker och 5 lass äng, om man räknar med den del av gården sonen Jöns Hindersson skattade för 1543. Han ägde 1554 fiskerätten i Pentäsjärvi. 3 Gift med Elin, omnämnd som ʺviduaʺ (änka) 1562 65. 4 1. Jöns. Husbonde på sedermera Olli gård i Pello 1543 1569. Omnämnd som birkarl 1559. 5 Erik Wahlberg antar att hans gård låg på Ollinvainio i nuvarande Neistenkangas. 6 Enlig längden för Älvsborgs lösen 1571 ägde han 4 mark koppar, 2 kor, en kviga, 3 får, ett hästföl för 3 mark, värt 30 mark och 6 öre. 7 2. Erik Pello. Bosatt i Pello 1543 49, husbonde på sedermera Krok gård i Haaparanta, Suensaari, 1555 67. Kallas 1564 ʺPellon Erichʺ, och 1561 ʺPäldo Erichʺ. Sonen Håkan (nämnd 1570 1601) var fogdekarl, sexman och klockare i Nedertorneå socken. 8 3. Staffan. Husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1565 1603. 9 4. Anders tabell 2 Nämndemannen Jöns Hindersson Ollis bomärke i mantalslängden 1694. Jöns Hindersson Olli var son till Henrik Olsson Olli, vilken var son till birkarlen Olof Jönsson, vilken i sin tur var son till Jöns Hindersson (1:1). Tabell 2 Anders Hindersson (Pello) (från tabell 1). Nämndeman (1607) och husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1583 1623. Hans gård var enligt jordeboken 1607 den största i Pello, men han kunde trots det enbart så 4 spannland åker och skörda 4 lass hö, vilket bara var något över medelvärdet för Övertorneå socken. 10 Gift före 1610 11 med N.N. 1. Staffan. Husbonde på sedermera Antti eller Pello, Viinikka och Välimaa gårdar i Pello 1626 27. Enligt 1626 års boskapslängd var hans gård på 1/8 mantal. På gården fanns 1 fåle, 8 kor, 3 kvigor, 4 kalvar, 5 får och 2 lamm. 12 Han var stamfar för de under tidigt 1700 tal utdöda släktgrenarna Antti, Viinikka och Välimaa i Pello. 13 2. Jöns Mukka tabell 3 3. Dotter 4. Dotter Anders Hindersson Pellos sonson, sexmannen Anders Staffanssons (Antti) bomärke i 1635 års boskapslängd. Anders Staffansson var son till Staffan Andersson (2:1). 7

Tabell 3 Jöns Andersson Mukka (från tabell 2). Husbonde på sedermera Mattila gård i Pello 1635 1643, nybyggare i Junosuando 1644 60. 14 Jöns vistades bevisligen i Junosuando redan 1642, eftersom han var med när Junosuandonybyggaren Lars Larsson Pesu, kallas ʺLasun Lassiʺ, upptäckte malmen i Rautajoki under en ekorrjakt detta år. Det berättas att när Lasun Lassi sköt en järnskodd pil mot en ekorre, vek pilen av, dragen av den starka magnetismen i en sten på en bergssida. Lasun Lassi visade stenen för några borgare i Torneå och efter undersökning befanns den vara järnhaltig. Inom kort anlades Kengis bruk och Junosuando masugn (Masugnsbyn) för att exploatera fyndigheten. Lars Larsson Pesu belönades år 1648 med skattefrihet och frihet och knektutskrivning i sin och sina söners livstid, men för Jöns Andersson Mukka verkade belöningen utebli. Jöns son Olof Jönsson Mukka skrev 1659 ett möjligen egenhändigt brev till bergskollegium. I detta begärde han att hans åldrige far skulle ges samma belöning som Lasun Lassi hade fått. Olof skrev att bergmästaren Isak Tiock två gånger vänt sig till landshövding Johan Graan i ärendet, men att hans far inte fått någon belöning eller ersättning. Bergskollegium tillsatte genast en utredning för att klarlägga Jöns Andersson Mukkas roll i malmfyndet. Resultatet av utredningen blev att bergmästarna Isak Tiock och Hans Filip Lybecker, samt malmletaren Jakob Pfunt intygade att Jöns Andersson Mukka varit med om upptäckten av malmen 1642. Detta bör i sin tur ha lett till att Jöns Andersson Mukka fick samma belöning som Lars Larsson Pesu 11 år tidigare hade fått; skattefrihet och frihet från utskrivningar i sin och sina söners livstid. 15 Han levde troligen ännu 1679, då han var mycket gammal. Trots att han och hans söner fått frihet från utskrivningar togs en av hans söner ut till krigstjänst på 1670 talet, vilket ledde till att hemmanet drabbades av stor fattigdom, och att Jöns två systrar gav sig ut på tiggarstråt. 16 Gift 1:o med N.N., 1642/43, möjligen dotter till nämndemannen Anund Anundsson (Kyrö) i Pello (se tabell 200) 1. Olof tabell 4 2. Anders. Han var vuxen 1644, då hans far enligt mantalslängden detta år hade två vuxna söner. Han tas upp under Junosuando i 1685 års mantalslängde. Han sålde på 1680 talet några ängar i Junosuando till nybyggaren Olof Nilsson Lovikka i Lovikka. Då ängarna ägdes gemensamt av bröderna Olof och Anders Jönsson Mukka, och Anders sålt ängarna utan brodern Olofs samtycke, drog Olof 1685 saken inför rätta. Det beslutades att Olof Nilsson Lovikka skulle få behålla hälften av ängarna, men återlämna de övriga till Olof Jönsson Mukka. 17 3. Margareta. Vid tinget i Övertorneå 1670 fick Anders Andersson Keksi i Marjosaari böta 40 mark silvermynt för att ha lägrat Margareta Jönsdotter i Junosuando. 18 4. Dotter, nämnd i mantalslängderna 1651 60. Gift 2:o 1643/44 med N.N. Tabell 4 Olof Jönsson Mukka (från tabell 3). Antagligen död 1685/86. Han var antagligen vuxen 1642, då hans far enligt mantalslängden detta år hade en vuxen son. Husbonde på Mukka gård i Junosuando 1665 85. 19 Gift 1652/53 med Kerstin. Hon förestod Mukka gård 1686 88. 20 1. Mats tabell 5 2. Dotter, nämnd 1682 88. G. 1685/86 m. en till namnet okänd man, vilken nämns som måg till hustru Kerstin i mantalslängderna 1686 88. 3. Dotter, nämnd i mantalslängderna 1682 98. 8

4. Jöns. Soldat vid Västerbottens regemente, stupad i slaget vid Lund 1676 8/12. 5. Son, nämnd i mantalslängderna 1683 99. Tabell 5 Mats Olofsson Mukka (från tabell 4). 1741 22/1 i Junosuando. Han bör ha varit född under 1660 talets första år, eftersom Olof Jönsson Mukka från och med 1682 hade en vuxen son på gården. Husbonde på Mukka gård i Junosuando 1690 1718. 21 År 1686 drogs Mats inför rätta av Olof Nilsson Lovikkas änka Margareta Andersdotter, sedan han ʺvåldsamligenʺ bärgat hö från de ängar hans farbror Anders Jönsson Mukka sålt till Olof Nilsson Lovikka, och vilka denne enligt föregående års domslut fick behålla. Han fick betala Margareta 9 mark kopparmynt i ersättning, och om dådet upprepades skulle han få böta 40 mark. 22 Förhållandet mellan Mats Olofsson Mukka och hans kusin Erik Andersson Mukka och dennes familj verkar inte ha varit gott. Erik Mukka dömdes nämligen vid tinget i Övertorneå 1687 att böta 3 daler och 3 marker silvermynt, eftersom hans hustru Brita hade slagit Mats Olofsson Mukka så att blånad uppstod när de tillsammans med några andra var på väg till kyrkan i Övertorneå. Enligt domboken hade Brita ʺvarit så skamlös och upplyftat sin Särk och visat Mats sin Födelse Lem uti ivrighet och galenskapʺ Efter detta hade Mats sagt något förolämpande till Brita, och slaget hade fallit. Troligen var Britas blottande av ʺsin Födelse Lemʺ inte en invit, utan en provokation, för domboken antyder att incidenten hade något med den ovannämnda tvisten om ängar att göra. Rätten satte nämndemannen Jöns Persson (Juto) i Tärendö att undersöka ägoförhållandena, och jämka mellan de tvistande släktingarna. 23 Gift med Malin Larsdotter Lasu, 1733, dotter till husbonden på sedermera Kruukka gård Lars Mickelsson Lasu och Margareta Matsdotter i Junosuando. 1. Lars *1695 tabell 6 2. Kerstin *1700 3. Malin. Hon var 1727 28 piga hos Mårten Jonsson Sagare och Anna Olofsdotter i Vittangi. Vid tinget i Jukkasjärvi 1729 erkände Malin Matsdotter från Junosuando att hon begått lönskaläge med Mårten, varför hon dömdes att böta 40 Daler silvermynt, vilket hon erlade i penningar, samt att undgå tre söndagars uppenbar kyrkoplikt. Mårten, som hade rymt till Norge, men följande år återkom, nekade vid tinget 1730 till ʺbeblandelseʺ med Malin och svor sig fri från anklagelsen om enfalt hor, men tingsrätten dömde att den dotter Anna som Malin fött 1728 31/8 var Mårtens dotter, varför hon fick namnet Anna Mårtensdotter. 24 Tabell 6 Lars Matsson Mukka (från tabell 5). *1695 i Junosuando, 1764 i Junosuando. Husbonde på Mukka gård i Junosuando från 1721 till sin död. 25 Gårdarna i Junosuando var skyldiga att hålla soldat till roten Nr. 6: Snällfot vid Västerbottens regemente. Lars Matsson Mukka blev soldat Nr 6 Snällfot 1714 3/3, men rymde från soldattjänsten redan i april samma år. Även soldaten Claes Matsson Mattila Snällfot från Muonionniska, Lars Matsson Mukkas företrädare som soldat Snällfot, hade rymt ur tjänsten. Varken för Claes eller Lars verkar rymningen ha fått några konsekvenser möjligen höll de sig undan fram till stora nordiska krigets slut år 1721. 26 Gift 1:o 1725/26 med Ella Hindersdotter, *1698, 1728 19/11. 1. Lars Kuoksu *1727 tabell 7 Gift 2:o 1730 med Margareta Johansdotter Pekkari, *1697, 1769, dotter till Johan Hansson Pekkari och Anna Andersdotter i Tärendö. 9

2. Johan Mukka *1737, 1819. Sexman och husbonde på Mukka gård i Junosuando. 3. Hans Lantto *1738, 1812. Husbonde på Lantto gård i Junosuando. 4. Henrik Rovainen *1740, 1825. Husbonde på halva Hurula gård i Haapakylä fram till 1808, sedan husbonde på Rovainen gård i Haapakylä, sockensmed i Övertorneå sn. Han fick år 1768 9/12 tillåtelse av Övertorneå tingsrätt att bli sockensmed i Övertorneå. Han sades i domboken vara ʺen pålitelig bössesmed, och dessutom uti annat smide arbete sig nöjaktig insikt förwärfwatʺ. 27 Lars Matsson Mukkas bomärke 1750. 28 Tabell 7 Lars Larsson Mukka Kuoksu (från tabell 6). *1727, 1811 2/5 i Kuoksu. Bosatt i Junosuando fram till 1765, sedan åbo och gästgivare i Kuoksu. 29 Han kallades antagligen ʺKuoksun Lassiʺ. Lars var antagligen det enda barnet i Lars Matsson Mukkas första äktenskap och det verkar som om Lars Mukka föredrog barnen i det andra äktenskapet, eftersom han till skillnad från sina yngre bröder Johan och Hans inte fick överta någon del av sin fars gård. Han bodde i Junosuando fram till 1765, då han enligt mantalslängden efterträdde Samuel Jonsson Kuoksu som åbo på Kuoksu gård, vilken ägdes av Kengis bruk. Lars Larsson Mukka Kuoksus hustru Lisa Olsdotter var antagligen dotter till Olof Larsson Kuoksusuando, vilken varit husbonde i Kuoksu från 1722 till 1736, då han var så ʺafsigkommenʺ, att bruksinspektorn Samuel Mört gavs tingsrättens tillåtelse att överta nybygget, mot att han lovade försörja Olof och hans två omyndiga barn. Samuel Mört efterträddes på 1730 talet som åbo på gården av den ovannämnde Samuel Jonsson. 1789 28/9 synade kronolänsman Anders Björnström, samt nämndemännen Filip Filipsson Parakkavaara och Anders Hansson Kyrö Kuoksu nybygge. Det befanns att Lars Larsson Kuoksu sedan 1765 hade upptagit 12 åkrar, mestadels belägna på Kuoksunsaari, vilka avkastade 29 tunnor och 1/2 kapper korn. Nybygget hämtade hö från 32 höslogar, av vilka Lars hade anlagt 13, samt myrhö från 21 myrängar, varav Lars hade anlagt 10. Höslogarna och myrarna avkastade tillsammans 216 renlass hö. Anders Björnström konstaterade att ʺLars Larsson Koåxo äre funnit til en flijtig Lans brukare och ökare [oläsligt] åt sigʺ. 30 Lars Larsson Kuoksus gårdsplats låg antagligen i nedre änden av Kuoksunsaari, den plats som idag kallas Iiskonpaikka. Senast på 1790 talet fanns ett gästgiveri på gården. Vid tinget i Jukkasjärvi 1779 framträdde nämndemannen Johan Hindersson Kyrö i Vittangi, Jukkasjärvi sn, och nybyggaren Lars Larsson Kuoksu och berättade att sedan de ringat en björn på berget ʺKuoxuwaraʺ vid övre ändan av ʺAuniswara, en half mihl ifrån gårdenʺ, så hade drängen Erik Nilsson Elingius i Anttis, Pajala sn, ʺmed flera sällar och hundar samma Biörn bortskrämtʺ, varför de krävde ersättning. Erik Elingius sade att han, lainioborna Olof Hansson Lainio, Henrik Mårtensson Lainio, Erik Månsson Lainio och Lars Nilsson Keisari samt kangosbon Zachris Olofsson Nykäinen, hade jagat en annan björn, och att han först när de kommit upp på berget och där sett spåren efter Johans och Lars ackjor hade upptäckt att Johan och Lars hade ringat en björn där. Johan och Lars svarade att de själva hade sagt till Erik Elingius att de ringat en björn, och att han, som hade varit ʺupphofsman och anförareʺ vid jakten, inte hade berättat något om saken till de övriga. Erik Elingius erbjöd sig då gå ed på att han inte känt till något om Johans och Lars björnjakt innan han kommit upp på berget. Johan och Lars förklarade sig nöjda med detta, men sedan Erik Elingius blivit undervisad av prästerskapet om ʺEdens dyra wigtʺ kunde han inte svära eden, utan erkände att Lars Larsson Kuoksu hade sagt till honom att en björn var ringad på Kuoksuvaara, varför han dömdes att ersätta Johan och Lars med 2 riksdaler. 10

Vid tinget i Jukkasjärvi 1788 klagade gamle nämndemannen Henrik Jonsson Sarri över att nybyggarna i Vittangi, samt Lars Larsson Kuoksu olovligen hade fiskat i hans fisketräsk Jostojärvi, beläget över 16 mil från Vittangi by. Nybyggarna svarade att de hade fått tillstånd att fiska i Jostojärvi av vissa av de övriga samer som fiskade där. Tingsrätten förbjöd trots detta nybyggarna vid vite av 1 riksdaler och 32 skilling att fiska i Jostojärvi, då lappmarksreglementet av år 1744 förbjöd nybyggare i Lappmarken att fiska och jaga längre bort än en halvmil från deras gårdar. Vid 1794 års ting klagade Lars Kuoksu över att samen Mats Matsson Massa hade låtit sina renar beta på Kuoksu nybygges ängar, samt under 1793 hade låtit renarna förtära 15 renlass myrhö på Haukijärvenvuoma. Mats intygades vara så sjuk att han inte kunnat komma till tinget varför målet sköts upp till nästa ting. På Lars Larsson Kuoksu anhållan skulle nämndemannen Anders Hansson Kyrö i Vittangi tillsäga honom att fram till nästa ting inte låta sina renar vistas på Kuoksu nybygges ängar. Målet togs dock inte upp något senare ting, varför man kan anta att Lars och Mats gjorde upp i godo. Vid tingen i Jukkasjärvi 1794, 1795 och 1796 krävde Lars Kuoksu att samen Johan Larsson Heikkas änka Karin Andersdotter Vintturi och hans övriga arvingar skulle betala honom 3 riksdaler, 10 skilling och 8 runstycken för de varor (däribland två renostar, ett harrljuster och en hund) Lars hade givit Johan i dennes livstid. Det enda Lars fått i gengäld av Johan hade varit en gammal härk och en järnbit. Vid tinget 1796 styrkte Lars sin fordran med ed och Johan Larsson Heikkas änka och arvingar dömdes att betala Lars den summa han begärt. 31 Gift med Lisa Olofsdotter, *1721, 1807 13/11, antagligen dotter till nybyggaren Olof Larsson Kuoksu eller Kuoksusuando och Ella i Kuoksu. 1. Elin *1752, 1784 5/12. G. 1780 m. Johan Bengtsson (*1756) i Svappavaara. Johan Bengtsson var son till gruvfogden Bengt Olsson och Kerstin Jöransdotter Stålnacke i Svappavaara. Äktenskapet var barnlöst, och Johan gifte sedermera om sig med Margareta Jakobsdotter (*1763). Vid tinget i Jukkasjärvi 1786 krävde Lars Larsson Kuoksu att hans måg Johan Bengtsson i Svappavaara skulle till honom utgiva arvet efter sin avlidna hustru, Lars dotter Ella. Johan ʺgav vid handenʺ att hans hustru hade testamenterat sin egendom till honom. Lars invände att hans dotter inte hade uppsatt något testamente, men Johan kallade hustru Greta Johansdotter och hustru Brita Persdotter som skriftligen intygade att Ella ʺpå sin sotsängʺ kort före sin död ʺmed godt förstånd, och af fri wilja lofvat och Testamenterat all sin qvarlåtenskapʺ till sin make. Efter detta sade Lars, att han innan Ellas och Johans vigsel givit dem en ko, en oxren, 1 Riksdaler i kontanter, en silversked, en bagge, två får och en kista. Efter ʺnågot tvistandeʺ kom parterna överens om att Johan skulle ge Lars 1 Riksdaler, varvid de förlikades och tingsrätten lät saken bero. 32 2. Ingrid *1753 9/5. Utflyttad till Övertorneå sn. 1765. Hon har inte kunnat återfinnas där. 3. Lars *1756 22/2 tabell 8 4. Olof Merasjärvi *1758 tabell 28 5. Hans *1762, 1812 9/2. Inhyst i Karesuando, ogift. 6. Henrik *1768. Han erlade 1790 6/4 3 skilling i kyrkoböter för att ha deltagit i en ʺoloflig sammankomst under Aftonsången om Sång Söndagenʺ. 33 Död eller utflyttad efter år 1800. Lars Larsson Mukka Kuoksus bomärke 1782. 34 11

12 Tabell 8 Lars Larsson Kuoksu (Från tabell 7). *1756 22/2 i Junosuando, 1835 7/12 i Kuoksu. Gästgivare, postförare och husbonde på Kuoksu gård i Kuoksu (Kuoksu Nr. 1, 1/16 mtl.). Han efterträdde sin far som åbo på Kuoksu gård under 1800 talets första år. Han erlade 1785 5/5 1 skilling i kyrkoböter för försummande av husförhör. Samma år fick han sammanlagt 42 skilling och 8 runstycken i lön för 5 och 1/3 dagsverken vid reparationerna av Jukkasjärvi kyrka. 35 Lars Larsson Kuoksu stämde vid tinget i Jukkasjärvi 1795 samen Knut Larsson Muddapuoli inför rätta och krävde att Knut skulle ersätta honom med 1 riksdaler och 32 skilling, eftersom han hade skött Knuts hustru och två barn när de legat sjuka i kopporna i Kuoksu. När målet upplästes framkom dock att parterna förlikats ʺi wänlighetʺ sedan Knut betalat Lars 1 riksdaler och 16 skilling, varvid rätten lät saken bero. 36 Den 10 juli 1821 passerade Lundaprofessorn J. W. Zetterstedt Kuoksu på sin resa mot Lappland. Han beskriver trakten och nybygget på följande sätt: ʺDetta farvatten, som heter Kuoxu suando förer direkte till Kuoxu gård, hwilken redan på långt afstånd lyser så ny och så wacker på sin holme. Kl. 9 e.m. stego wi ur båten och gingo opp till den första af oß sedda Lappska Gästgifwaregård. Wi woro nu trötta till sinne och kropp, och hwad skulle icke då de stackars karlarne wara, som hela dagen i 13 timmar, genom 5 forsar, hade modigt stridt mot alla de hinder, hwilka förswåra framgåendet af den opp efter elfwen stakade båten. Wi behöfde alla hwilan, och wi njöto den uti Kuoxu till följande morgon. Kuoxu Nybygge ligger på en ungefär 1/8 mil lång holme, och har blott 1 Åbo [Lars Larsson Kuoksu] men hwilken torde wara en af de förmögnare Nybyggare i Lappland. Årliga utsädet wid gården äro 3 tunnor korn (ty råg skulle här troligen icke kunna trifwas eller hinna mogna), och efter detta utsäde skördas i goda år 15 till 16 tunnor. Nybygget, som har sina fäbodar och storägor på andra sidan om elfwen, föder 8 kor, 2 hästar och 30 får. Jag såg en myckenhet menniskor wid gården i rörelse: karlar, qwinnor och barn, och man sade mig, att de alla hörde till huset. Egentliga lappar syntes här inga.ʺ37 Gift med Brita Olofsdotter Kemiläinen, *1763, 1849 6/12, dotter till nybyggaren Olof Olsson Kemiläinen och Marget Markusdotter Keinosuando i Lainio. 1. Maria Lisa *1789, 1852 17/5. G. 1813 25/3 m. brukskarlen Olof Hansson Kemi (*1789, 1843 17/3) i Svappavaara. Han var son till limkokaren Hans Olofsson Kemiläinen Kemi el. Svappavaara och Margareta Johansdotter Stålnacke i Svappavaara. Äktenskapet var barnlöst. 2. Olof *1792 17/11 tabell 9 3. Lars *1796 6/3 tabell 11 4. Hans *1798 18/6 tabell 26 5. Greta *1800 18/6, 1865 9/1. G. 1825 m gästgivaren, kronoåbon och snickaren Henrik Henriksson Lindmark (*1799 8/12, 1885 19/2) i Svappavaara. Han var son till kronolänsmannen Henrik Johansson Kemi Lindmark och Brita Hansdotter Kemi el. Stålnacke i Svappavaara. Barn (Lindmark): 1. Johan Henrik *1825 7/10 2 Brita Maria *1826 22/9 3. Greta *1828 14/7 4. Kajsa Stina *1830 13/3 5. Lars *1832 6. Elias *1834 7. Anna Lisa *1834, 1835 8. Olof *1836, 1837 9. Olof *1838 3/3 10. Hans Petter *1840

11. Nils *1842 13/3 12. Zachris *1845 20/6 6. Brita Kajsa *1805 24/9, 1871 2/3. Inhyst hos brodern Lars. Hon skänkte i april 1849 en halsduk till Lainio skola. 1854 och 1856 skänkte hon 2 riksdaler till skolan i Torne lappmark. 38 7. Henrik *1808 20/9, 1854 14/5. Dräng hos brodern Lars. När posten från Alta kom till Torneå stad den 1831 10/7 befanns att någon stulit 22 riksdaler banko ur ett brev i den öppna postväskan, samt att den låsta postväskan blivit uppbruten och flera brev i den rivits sönder. Misstankarna föll på Henrik Larsson Kuoksu, vilken midsommartiden 1831 fört posten mellan Kuoksu och Junosuando, då hans bror Lars, som var postförare på denna sträcka, var på husförhör i Svappavaara när posten ankom. Urtima ting hölls i Kuoksu by den 1831 19/12. Det fastslogs att Henrik med vilja eller av misstag vid forsen Ojustankoski hade öppnat ett brev avsänt av missionären Anders Fjellner i Jukkasjärvi och sedan ur det tagit 22 riksdaler banko i sedlar. Henrik själv hävdade att han bara tagit pengarna i förvar, då han befarade att pengarna skulle kunna förkomma i Junosuando, inte minst som han hade hört sägas att postföraren Johan Johansson Johdets far Johan Gustavsson Johdet brukade ʺkröna falska tjärtunnor och nyttja falskhet i ett och annat avseende.ʺ Senare under sommaren hade Henrik dock i Junosuando velat växla 22 riksdaler banko i sedlar till mindre valörer. Den 28 november 1831 hade Henriks bror Hans Larsson Kuoksu slutligen återlämnat pengarna till Fjellner. Henrik Larsson Kuoksu, vilken intygades hittills hade ʺfört ett ärligt lefwerneʺ, och ʺi sitt väsende [röja] ett enfaldigt och lättroget uppförandeʺ, nekade till att med flit ha brutit upp Fjellners brev eller rivit sönder de övriga breven, men rätten fann att han bevisligen ʺolovligen hade tillägnat sigʺ Anders Fjellners pengar, varför han enligt 40 kapitlet 1 Missgärningsbalken dömdes att böta det stulnas tredubbla värde, alltså 66 riksdaler banko samt att en söndag utstå offentlig kyrkoplikt. Han frikändes från misstanken att ha brutit upp den låsta postväskan och rivit sönder de brev som fraktades i den. Då Henrik inte kunde betala böterna skulle han istället sitta 20 dagar i fängelse på vatten och bröd Domen underställdes Svea hovrätt. 39 Av Piteå kronohäktes fångrulla framgår att Henrik Larsson Kuoksu av någon anledning gjorde sin kyrkoplikt i Övertorneå kyrka, samt att han den 1832 12/1 överfördes till Piteå kronohäkte. Hovrätten bekräftade tingsrättens dom, varför Henrik den 1832 29/2 (det var skottår) började avtjäna sitt fängelsestraff. 40 Från vänster: Lars Larsson Kuoksus (1756 1835) bomärke 1796; hans dotter Brita Kajsa Larsdotter Kuoksus bomärke 1844. 41 Tabell 9 Olof Larsson Kuoksu (Från tabell 8). *1792 17/11 i Kuoksu, 1874 30/10 i Kuoksu. Husbonde på Kuoksu gård i Kuoksu (Kuoksu Nr. 1, 3/32 mtl). Han kallades antagligen ʺKuoksun Olliʺ. Han och hans bror Lars (tabell 11) köpte 1821 22/2 i Vittangi Kuoksu gård för 100 riksdaler banko av bruksägaren i Kengis Jonas Ekström 42. År 1841 avskildes halva hemmanet för brodern Lars räkning. 43 År 1863 fanns på gården 1 häst, 9 kor, 16 renar, samt 20 får och getter. År 1861 skördades 14 tunnor och 16 kappar säd, samt 7 tunnor potatis. 1862 skördades 6 tunnor och 16 kappar säd, samt 5 tunnor potatis. 44 Vid tinget i Jukkasjärvi 1818 framkom att Olof Larsson Kuoksu, Johan Persson Ylipää i Lainio, samt Filip Eriksson i Vittangi år 1817 hade ringat fyra björnar, som Olof och Filip sedan dödade utan att meddela Johan något om saken, varför de vid tinget 1818 dömdes att ersätta Johan Persson Ylipää för hans del av jaktbytet. 45 13

Enligt ett intyg skrivet av kyrkoherde Per Palmgren i Jukkasjärvi 1825 19/3 var Olof Larsson Kuoksu ʺtill lefvernet ärligʺ, samt hade ʺmed enfalldig Christendoms kunnskap ärligen begått den Hel. Nattvarden, ärligen bivisat allmänna Gudstjensten och Catechismi förhörʺ. 46 Han skänkte i april 1849 en liten kalk, en halskedja och en ring till Lainio skola. Samma år skänkte han 16 öre till Tärendö skola. Julafton 1850 skänkte han 7 riksdaler till Junosuando skola och i april 1851 36 öre till samma skola. Mellan 1854 och 1859 skänkte han sammanlagt 7 riksdaler till skolan i Torne lappmark. 47 Gift 1828 med Ulrika Stina Olofsdotter Kangoinen eller Alainentalo *1794, 1869 13/2, dotter till husbonden på Alatinentalo gård Olof Olofsson Kangoinen eller Alainetalo och Ella Gustavsdotter Kyöstäjä i Kangos. 1. Johan *1827 11/5 tabell 10 2. Brita Helena *1830 14/12, 1891. G. 1:o 1850 m. nybyggaren Hans Petter Hansson Lainio (*1826 27/1, 1856 14/9) i Lainio. Han var son till Hans Olofsson Lainio och Brita Henriksdotter Martti i Lainio. G. 2:o 1861 m. Hans Mårtensson Martti (*1818 20/8, 1888 17/4) i Lainio. Han var son till Mårten Henriksson Lainio Martti och Marget Henriksdotter Nykäinen i Lainio. Brita Helenas senare make var husbonde på Alapää gård i Lainio, men satte sig i skuld hos en handlande, kunde inte betala, och tvingades ge honom sin gård som ersättning, varefter han blev backstugusittare. 48 Brita Helena skänkte i april 1849 en sidenklänning till Lainio skola. I april 1851 skänkte hon 36 öre till Junosuando skola. 49 Barn i första äktenskapet (Lainio): 1. Brita Stina *1851, 1851 2. Kristina Katarina (Kristina Maria) *1852 6/9. Hon var fosterdotter hos sin morbror Johan Olofsson Kuoksu (tabell 10). 3. Petter Olof *1853, 1854 4. Anna Greta *1855 4/8 Barn i andra äktenskapet: 5. Maria *1862, 1863 Olof Larsson Kuoksus bomärke 1837. 50 Tabell 10 Johan Olofsson Kuoksu (Från tabell 9). *1827 11/5 i Kuoksu, 1878 28/11 i Kuoksu. Bönhållare 51 och husbonde på Kuoksu gård i Kuoksu (Kuoksu Nr. 1, 3/32 mtl.). Han övertog omkring 1860 sin fars gård och var sedan husbonde på gården fram till sin död. Han skänkte i februari 1851 1 riksdaler till Gällivare skola. Julafton samma år 24 öre till Junosuando skola. Mellan 1854 och 1859 skänkte han sammanlagt 4 riksdaler till skolan i Torne lappmark. 52 År 1863 ägde han 1 häst, 9 kor, 16 renar, 20 får och getter. År 1861 skördade han 14 tunnor och 16 kapper säd, samt 7 tunnor potatis. 53 Hans bouppteckning av den 22 januari 1879 upptar ett rikt urval av möbler, jaktredskap, snickeriverktyg, jordbruksredskap, samt en hel del nymodigheter, däribland kaffepanna av koppar, fyra kaffekoppar (med tre fat), gräddsnipa och sockerkärl. Hans garderob var stor och underkläderna bestod förutom åtta par skjortor av två par kalsonger ett ovanligt plagg i Lappland vid denna tid. Han ägde förutom en bibel och Laestadii postilla, ʺett parti böcker.ʺ Hans största tillgång var kronohemmanet Kuoksu Nr. 1 på 3/32 mtl, vilket värderades till 1000 kr ett standardvärde för ett kronohemman vid denna tid. Hans djurbesättning på en häst, 6 kor, en kviga och 10 får värderades till 304 kr. Boets behållning var på 1534 kr. och 80 öre. 54 14

Johan Olofsson Kuoksu och hans hustru Maria Johansdotter Soppero var barnlösa och efter Johans död gifte änkan om sig med Isak Olsson Fors Kuoksu, som tidigare varit dräng hos Johan Lars Larsson Kuoksu (tabell 12). Isak Olsson Fors blev genom detta giftermål husbonde på Kuoksu gård, som efter honom kom att kallas Iiskonpaikkia. Han blev så småningom en framstående predikant. Gift 1850 17/11 med Maria Johansdotter Soppero *1828 21/11, 1894 12/6, dotter till husbonden på Pietari gård Johan Persson Soppero el. Pietari och Brita Andersdotter Kyrö i Vittangi. Maria Johansdotter gifte 1880 31/3 om sig med sedermera predikanten Isak Olsson Fors Kuoksu i Kuoksu. Fosterbarn: 1. Kristina Katarina (även kallad Kristina Maria) Hansdotter Lainio *1852 6/9 i Lainio. Hon var dotter till Brita Helena Olofsdotter Kuoksu och Hans Petter Hansson Lainio (se tabell 9:2). G. 1872 m. hemmansägaren Petter Olof Henriksson Kangas (*1847) i Junosuando. Han kallades ʺKankaan Pekkaʺ och var son till Henrik Mårtensson Martti Kangas och Ulrika Henriksdotter Poromaa i Junosuando. Barn (Kangas): 1. Johan *1875 22/11 2. Isak Lars *1880 3. Levi *1883 4. Maria Eufrosyne *1886 5. Petter Lorens *1889 8/11 2. Sofia Johanna Holma *1867 30/9 i Kangos, 1944 29/8 i Kuoksu. Hon var dotter till Johan Petter Isaksson Holma och Anna Stina Johansdotter. G. 1887 m. kronoåbon Anders Johansson Lasu (*1859 5/6, 1946 9/7) i Kuoksu. Han kallades ʺAutiomen Anttiʺ och var son till hemmansägaren Johan Henrik Olsson Lasu och Johanna Isaksdotter Tjäder i Junosuando. Anders Johansson Lasu inkom till Kuoksu 1883 som dräng hos Johan Lars Larsson Kuoksu (tabell 12). Han blev sedan kronoåbo på krononybygget Kuoksu Nr. 9 (Autio), vilket var på 5/16 mantal år 1921. Anders hade anlagt nybygget på 1890 talet. Barn (Lasu): 1. Johan Henrik *1888 18/1, 1910 27/3 2. Jenny Maria *1889 31/10 3. Anders Levi *1891 17/11. Kallad ʺAutiomen Leeviʺ. 4. Sofia Fredrika *1893 20/9 5. Anna Karolina * 1895 1/10 6. Eva Johanna *1897 12/11 7. Isak Arthur *1899 18/4 8. Evelina Elisabet *1901 27/1 9. Viktor *1904 2/8. Kallad ʺAutiomen Viktoriʺ. 10. Amanda *1906 30/5 11. Elli Aurora *1909 18/2 12. Matilda *1911 24/3 Tabell 11 Lars Larsson Kuoksu (Från tabell 8). *1796 6/3 i Kuoksu, 1877 13/2 i Kuoksu. Gästgivare, postförare och husbonde på Lassinpaikka (Lassinpää) gård i Kuoksu (Kuoksu Nr. 2; 1/8 mtl.). Han kallades antagligen ʺKuoksun Lassiʺ, ʺLassin Lassiʺ och ʺLassi faariʺ. Han övertog 1821 halva Kuoksu gård sedan han och hans bror Olof köpt gården av Kengis bruk (se familj 11), köpte 1839 27/12 nybygget Kuoksu Nr. 2, som hans bror Hans Larsson Kuoksu anlagt 1827 (se familj 25), och fick den 1841 26/11 rätt att slå ihop sin andel i Kuoksu Nr. 1 med Kuoksu Nr. 2. Detta nybygge kom fortsättningsvis att kallas Kuoksu Nr. 2. 55 Den 1857 9/10 omvandlades krononybygget till skattehemman. År 1863 fanns på Lars Larsson Kuoksus 15

16 gård 2 hästar, 14 kor, 30 renar, samt 16 går och getter. År 1861 skördades 21 tunnor säd och 7 tunnor potatis. 1862 skördades 10 tunnor och 16 kappar säd, samt 7 tunnor potatis. På gården bedrevs tjärbränning som bisyssla. 56 Lars Larsson Kuoksu var den mest betydande spannmålsproducenten i Jukkasjärvi socken; han hade på 1840 talet inkomster så stora som 25 riksdaler årligen av att sälja spannmål till Jukkasjärvi sockens fattigkassa. Den 1841 7/2 beviljade Jukkasjärvi socken honom 20 riksdaler riksgäldssedlar som ersättning ʺför dess gjenom brand å Kläder och möbler lidne Skada.ʺ57 Året därpå lämnade kronobefallningsman Per Öhrling in en skrivelse, daterad 1842 12/2, till Jukkasjärvi häradsrätt, där han hävdade att någon för honom anmält att det ʺi byn Kuoxu skall wara upplagdt brännvin till tusendetal Kannor.ʺ Öhrling kunde inte detta låta passera, utan anhöll om att kronolänsman Ragnar Laestadius och några nämndemän ʺi lador och uthusʺ skulle ʺforska efter den brännvins flod, hvarmed Juckasjärwi Sockn skall hotasʺ. Vid häradstinget uppdrogs nämndemännen Anders Andersson Lahti, Johan Nilsson Fjellborg, Johan Johansson Soppero och Filip Johansson att biträda Ragnar Laestadius i efterspaningen av detta brännvin. Då några ytterligare anteckningar om saken inte finns i senare domböcker, kan man anta att resultatet av spaningen blev negativt. 58 Lars Larsson Kuoksu och hans hustru Eva Kajsa Poromaa upprättade ett testamente den 10 juni 1858. Det stadgade att Eva Kajsas systerson Erik Anders Hezekielsson Lantto Kuoksu (familj 21), vilken Lars och Eva Kajsa hade ʺupptaget wid späd ålder till foster barnʺ, och hade visat dem ʺbarnslig lydnad, och efter det han blifwit arbetsför med särdeles flit och omtanke till wårt nöje förrättadt sina sysslor till husets bästa, utan någon annan lön eller ersättning än kläder och födaʺ, skulle ärva halva gården mot att han gav sin fostersyster Brita Maria Larsdotter Kuoksu 150 riksdaler riksmynt. Lars och Eva Kajsas son Johan Lars Larsson Kuoksu (familj 16), skulle på samma villkor ärva den andra halvan av gården. 59 Erik Anders kom att tillträda sin halva av gården 1863; Johan Lars sin halva 1876. Enligt ett intyg skrivet 1836 23/3 av kyrkoherde Ingemar Lindstedt i Jukkasjärvi hade Lars Larsson Kuoksu ʺmed hedrande Christendoms kunskap och berömlig vandel förenat ett alltid redbart manlig väsende.ʺ60 Lars skänkte i april 1849 en silvertumlare till Lainio skola. Samma år skänkte han en silverbägare med ringar till Tärendö skola. Julafton 1850 24/12 skänkte han 3 riksdaler till Junosuando skola. I mars 1854 skänkte han 1 riksdaler till skolan i Torne lappmark. 61 Gift 1838 med Eva Kajsa Henriksdotter Poromaa, *1814 19/8, 1876 23/11, dotter till husbonden på Poromaa gård Henrik Johansson Mukka Kangas Poromaa, kallad ʺRitariʺ, och Anna Stina Andersdotter Kyrö i Junosuando. Eva Kajsa kallades ʺKuoksun mummuʺ, ʺLassin mummuʺ och möjligen ʺKuoksun mammaʺ, inkom från Pajala sn 1839 30/5 och hade enligt flyttningsbetyget ʺådagalagt någorlunda Christendoms kunskapʺ och fört ʺen ärlig vandelʺ. Hon antecknas i husförhörslängden för Jukkasjärvi 1828 40 för ʺbeskedlig vandel och salighets medlens ordentliga begagnande.ʺ 1. Johan Lars *1849 6/5 tabell 12 2. Maria *1852 28/5, 1852 30/6 3. Brita Maria *1855 10/8, 1912 2/8. Hon tillerkändes 1863 av sin fosterbror Erik Anders Hezekielsson 150 Rdr mot att hon avsade sig arvsrätten till den del av gården Kuoksu 2 som han detta år köpte av sina styvföräldrar. År 1876 fick hon 150 kr av brodern Johan Lars Larsson Kuoksu, mot att hon avsade sig arvsrätten till hans del av Kuoksu 2. 62 G. 1874 m. färjkarlen och hemmansägaren Per (Petter) Henriksson Fors (*1853 24/2, 1941 6/9) i Kuoksu. Han var son till Henrik Olofsson Karvonen Fors och Anna Greta Isaksdotter Fors i Tornefors, flyttade på 1878 från Tornefors till Vuopio (Nurmasuando), men köpte redan 5/2 1879 1/80 mantal av hemmanet Kuoksu Nr. 2 av Johan Lars Larsson Kuoksu för 100 kronor samt 1/80 av den halva av Kuoksu Nr. 2 Erik Anders Hezekielsson Kuoksu ägde för 150 kronor. 63 Dessa delar av Kuoksu Nr. 2 slogs ihop till ett hemman, som fick numret

Kuoksu Nr. 4 (1/40 mantal), och kom att kallas Vanhatalo. Gården var 1890 på 7/32 mantal. Per var Kuoksus förste färjkarl och kallades ʺFäri Pekkaʺ, ʺFäri faariʺ, eller ʺVaaran Pekkaʺ. Det berättas att Per Fors en gång såg sin farfars far Anders Karvonen i en dröm. Gubben uppmanade honom att resa till Palokorva (i Pajala sn) och gräva fram en kittel som var full av pengar. Den skulle innehålla tvåhundra tvåriksdalersmynt och ligga nergrävd under ett dike. Anders Karvonen hade i drömmen beskrivit platsen så noga, att Petter Fors kände igen den från sin barndom. År 1938 var Petter i Palokorva och letade efter skatten, men han kunde inte återfinna platsen där skatten skulle finnas, eftersom odlingslandskapet hade förändrats sedan hans barndom, och diket var borta. År 1939 tänkte han åter leta efter skatten i Palokorva, men tilltagande sjuklighet förhindrade honom att resa. 64 Barn (Fors): 1. Johan *1875 21/8. Kallad ʺForsiʺ och ʺForsin Junttiʺ. 2. Hilda Maria *1878 23/1. Kallad ʺValkea nainenʺ. 3. Greta Johanna *1882 11/12, 1886 16/3 4. Anna Kajsa *1886 6/3 5. Greta Johanna *1891 23/12 Fosterson, hustruns systerson: 1. Erik Anders Hezekielsson Lantto Kuoksu *1838 se vidare tabell 170 Lars Larsson Kuoksus och Eva Kajsa Henriksdotter Poromaas bomärken 1863. 65 Tabell 12 Johan Lars Larsson Kuoksu (Från tabell 11). *1849 6/5 i Kuoksu, 1924 24/1 i Kuoksu. Husbonde på Lassinpaikka (Lassinpää) gård i Kuoksu (Kuoksu Nr. 2, som var på 27/64 år 1897). Han kallades ʺPikku Lassiʺ och senare Vanha Lassi. 1876 10/5 fick Johan Lars Larsson Kuoksu och hans hustru Maria Isaksdotter Poromaa rätt att tillträda sin del av gården Kuoksu Nr. 2. (motsvarande 1/16 mantal med ett taxeringsvärde på 1500 kronor) mot att de betalade Johan Lars syster Brita Maria 150 kronor, samt lät Johan Lars föräldrar disponera ett varmt och ett kallt rum på gården, samt årligen gav dem två tunnor korn, fyra lispund kött, fyra lispund fisk, tio skålpund tobaksblad, tio skålpund kaffe och socker, två lispund salt och två skoämnen, samt rätt att mjölka en ko, årligen klippa ullen av ett får och få en kokalv. 66 Johan Lars och hans familj flyttade enligt uppgift år 1911 från Kuoksunsaari till Lassinpaikka (Lassinpää) på fastlandet. Han var liksom sin mor Eva Kajsa Henriksdotter Poromaa djupt religiös och han följde tidvis predikanterna Isak Niku, Isak Olsson Fors Kuoksu (som han annars djupt ogillade av personliga skäl) och Samuel Johansson Vettasjärvi på deras predikoresor. Han umgicks även i den för sin tid intellektuellt framstående kretsen kring sin svärfar, Isak Poromaa i Junosuando. Johan Lars Larsson Kuoksu var på sin ålderdom allmänt känd för att vara sällsynt godhjärtad och rent av något världsfrånvänd. Detta i kombination med ett sällsynt dåligt sinne för affärer ledde till att hänsynslösa affärsmän, främst handlarna Hannu och Green i Kiruna, drog fördel av hans svagheter och åsamkade honom stora skulder. Han tvingades sälja det mesta av sina ägor för att kunna betala sina kreditorer, men han kunde inte hindra att han på 1920 talet försattes i konkurs. Dessförinnan hade han sålt det sista av sin mark till sonen Arvid och dottern Lydia. Sonen Isak hade redan 1897 anlagt ett eget nybygge. Under sina sista år lär han ha brukat säga att: ʺsedan jag gav bort min mark är jag ingenting; inte för att jag hade så mycket kvar att geʺ. 17

Gift 1870 12/12 med sin kusin Maria Isaksdotter Poromaa, *1846 14/3, 1937 28/1, kallad ʺPoromaan Maijaʺ, dotter till predikanten, hemmansägaren och smeden Isak Johansson Lampa Barsk Poromaa och Anna Greta Henriksdotter Poromaa (syster till Eva Kajsa Henriksdotter Poromaa se tabell 11) i Junosuando. Maria Poromaa var känd för sin stora hjälpsamhet. 1. Johan Arvid *1871 24/9, 1872 3/4 2. Isak (som barn kallad Isak Vilhelm) *1873 7/1 tabell 13 3. Lars Levi *1874 11/10, 1890 5/7. Drunknade i forsen Potinkurkkio i Torne älv. 4. Gossebarn *1877 17/3, 1877 24/3 5. Johan Petter *1878 25/5, 1878 6/6 6. Petter Arvid *1879 30/6 tabell 19 7. Maria Serafia *1882 25/1, 1885 11/9 8. Emil *1883 17/10, 1918 9. Johan *1885 15/8, 1886 10/2 10. Anna Maria *1887, 1887 11. Karl Henrik *1888 19/2, 1906 12. Lydia Amalia *1889 28/6, 1969 7/5. Hemmansägare i Kuoksu. Hon kallades ʺLyytiäʺ. G. 1:o 1929 (skilda 1932 16/12) m. handelsagenten och skogsarbetaren Johan Petter Sturk Holkman (*1893 18/6, 1976 9/4) i Kuoksu. G. 2:o 1941 m. Axel Tallberg (*1885 22/10, 1965 2/12) i Kuoksu. Båda äktenskapen var barnlösa. 13. Hjalmar *1893 27/10, 1899 11/4 Från vänster: Johan Lars Larsson Kuoksu och Maria Isaksdotter Poromaa. Johan Lars Larsson Kuoksus namnteckning.67 Tabell 13 Isak Johansson (Kuoksu) (Från tabell 12). *1873 7/1 i Kuoksu. Kronoåbo, sedan hemmansägare, på nybygget Keskivaara, sedermera kallat Kuoppa (Kuoksu Nr. 8, vilket var på 7/32 mantal år 1897), vilket han anlagt redan i tonåren. Han kallades Kuoppan Iisko. Gift 1896 31/12 med Maria Josefina Henriksdotter Martti, *1874 22/6, 1938 15/8, dotter till backstugusittaren Henrik Olsson Martti, kallad ʺHeikkanenʺ och Maria Johansdotter Lainio i Lainio. 1. Maria Elvina (Maria Elmina) Isaksdotter *1895 8/10, 1979 5/1. G. 1918 22/7 m. hemmans ägaren Johan Fredrik Fredriksson (*1891 19/8, 1974 14/5) i Nurmasuando. Han var son till Fredrik Larsson Kurkkio och Amanda Johdet på Palosaari i Kurkkio och inkom till Vuopio (Nurmasuando) 1913. Byn Vuopio bytte namn till Nurmasuando på 1930 talet. Johan Fredrik var husbonde på Fredrikinpaikka i Nurmasuando (Vuopio Nr. 2), samt snickare, smed och båtbyggare. Barn (Fredriksson): 1. Adolf Fredrik *1919 2. Uno Fabian *1920 18

3. Anna Ingeborg *1923 4. Aina Elmina *1924 5. Teresia Aurora *1926 6. Bror Erling *1928 7. Sigurd 8. Olga 9. Ingrid 10. Karin 11. Eila 2. Sofia Johanna *1899 1/7, 1899 28/10 3. Helmer Johannes Johansson *1900 9/8 tabell 14 4. Anna Teresia *1902 4/12, 1994 26/12. G. 1929 22/6 m. hemmansägaren Karl Albert Fredriksson (*1900 20/9, 1971 12/11) i Kurkkio. Han var son till Fredrik Larsson Kurkkio och Amanda Johdet på Palosaari i Kurkkio. Barn (Fredriksson): 1. Karl Olof (Kalle) *1933 2. Anna Lisa 5. Isak Fabian Johansson *1905 3/2 tabell 15 6. Ida Ilona *1907, 1907 7. Emil Isaksson *1909 9/9 tabell 16 8. Lars Edvin Isaksson *1912 27/1 tabell 17 9. Agnes Olivia Isaksson *1915 5/7, 2003 28/7. G. 1935 24/9 m. Oskar Wiss (*1914 24/4, 1991 11/7) i Nuuksujärvi. Han var son till Hjalmar Isaksson Wiss och Josefina Snabb i Nuuksujärvi. Barn (Wiss): 1. Lennart *1937 2. Börje *1939 3. Gunhild 10. Frans Fredrik Isacsson *1919 16/2 tabell 18 Från vänster: Isak och Maria Josefina Johansson. Isak Johansson Kuoksus namnteckning 1922 och hans bomärke 1889. 68 Tabell 14 Helmer Johannes Johansson (Från tabell 13). *1900 9/8 i Kuoksu, 1967 4/11 i Kuoksu. Hemmansägare i Kuoksu. Han kallades ʺJussiʺ och ʺAlavaaran Juhanesʺ. Gift 1928 9/8 med Hilma Johanna Eriksson, *1905 18/3, 1988 19/1, från tabell 175.. Barn 1. Isak Helmer *1929, 1979 2. Helny Jemina *1931 19

3. Helmi Maria Ingeborg *1932 4. John Hilding *1937 5. Sten Gustaf *1941 6. Ale Simeon *1942 7. Eivor 8. Sune Tabell 15 Isak Fabian Johansson (Från tabell 13). *1905 3/2 i Kuoksu, 1987 18/2 i Kuoksu. Hemmansägare i Kuoksu. Han kallades ʺKuoppan Faapiʺ. Minnesruna: ʺHemmansägare Isak Fabian Johansson, Kuoksu, Vittangi, har avlidit 82 år gammal. Han var född i Kuoksu där han också bodde livet ut. Vid sidan av skötseln av hemmanet var Johansson även verksam som skogsarbetare. Under tidigare år hade han en rad förtroendeuppdrag. Bland annat var han både ordförande och kassör i vägföreningen Kuoksu Alavaara. Han var också på den tiden ordförande i lokalavdelningen av LRF. Fabian Johansson efterlämnar som närmast sörjande makan Marta, åtta barn med familjer samt syskon.ʺ Gift 1933 22/12 med Märta Elina Rova, *1907 8/12, 1990 23/12, dotter till hemmansägaren Karl Johansson Rova och Anna Greta Mikko i Kangos. 1. Ann Marie *1934 2. Sven Fabian *1935 3. Nanna Olivia *1937 4. Greta *1939 5. Elof Verner *1942 6. Märta Karin Elvira *1945 7. Karl Erik Lennart *1947, 1979 8. Svea Ingeborg *1951 Tabell 16 Emil Isaksson (Från tabell 13). *1909 9/9 i Kuoksu, 1999 27/7 i Kuoksu. Hemmansägare och kyrkvärd i Kuoksu. Han kallades ʺKuoppan Eemeliʺ. Gift 1:o 1940 24/3 med Maria Linnéa Ingeborg Olofsson, *1914 29/12, +1940 4/7, dotter till hemmansägaren Johan Levi Olofsson och Eva Maria Kemi i Merasjärvi. Gift 2:o 1947 13/12 med Eeva Esteri Kinnunen, *1913 21/12, 1966 9/5, från Kivijärvi, Finland. 1. Olavi *1949 2. Eva *1951 Tabell 17 Lars Edvin Isaksson (Från tabell 13). *1912 27/1 i Kuoksu, 1973 4/3 i Kuoksu. Hemmansägare och landhandlare i Kuoksu. Han kallades ʺKuoppan Lassiʺ. Gift 1938 6/6 med Ester Wiss, *1915 1/12, 1979 3/5, dotter till hemmansägaren Hjalmar Isaksson Wiss och Josefina Snabb i Nuuksujärvi. 1. Lars Erik *1938 2. Bror 3. Roland 4. Nils 5. Bengt 20

Tabell 18 Frans Fredrik Isacsson (Från tabell 13). *1919 16/2 i Kuoksu, 1971 24/10 i Kiruna. Ingenjör. Gift 1942 4/4 med Gerda Kristina Niemi, *1919 16/2. 1. Gunnel 2. Fred Göran *1947 Tabell 19 Petter Arvid Johansson (Kuoksu) (Från tabell 12). *1879 30/6 i Kuoksu, 1960 21/12 i Kuoksu. Hemmansägare i Kuoksu. Han kallades ʺLassin Arviʺ och köpte större delen av sin fars gård på 1910 talet, och ägnade sig sedan främst åt utdikning och uppodling av dittills oanvända marker i Kuoksu. Gift 1905 25/2 med Kristina Maria Isaksdotter (Isaksson), *1879 22/7, 1928 11/3 dotter till backstugusittaren Isak Henriksson (Hannunjussa), kallad ʺHeikun Iiskoʺ och Anna Kajsa Isaks dotter Perälä (från tabell 186) i Jukkasjärvi. 1. Frans Vitalis *1905, 1907 2. Isak Valfrid Johansson *1907 10/2 tabell 20 3. Hjalmar Pettersson *1908 8/10 tabell 21 4. Lars Levi Johansson *1909 18/11 tabell 22 5. Uno Arvid Grusmark *1912 3/4 tabell 23 6. Hugo Albin Johansson *1914 10/6 tabell 24 7. Frans Oskar Grusmark *1915 14/7 tabell 25 8. Anna Paulina *1917 5/8, 1967 25/4 i Boden. G. 1946 5/8 m. Holger Elov Hansson (*1909 9/5 i Malmberget, 2003 4/9 i Boden). Han var son till Petter Adolf Hansson och Hilma Maria Berg i Malmberget. Båda föräldrarna var födda i Råneå. Barn (Hansson): 1. Kaj 2. Anita Från vänster: Arvid Johansson. Hans namnteckning 1922.69 Tabell 20 Isak Valfrid Johansson (Från tabell 19). *1907 10/2 i Kuoksu, 1981 4/1 i Kiruna. Gruvarbetare i Kiruna. Han kallades ʺFriittiʺ eller ʺFrideʺ. Minnesruna: ʺF. gruvarbetare Isak Valfrid Johansson, Kiruna, har avlidit 73 år gammal. Johansson var född i Kuoksu men lämnade hemmet vid 20 års ålder och bosatte sig i Kiruna. Han var bl a anläggningsarbetare och var med om att bygga vägen till Kurravaara innan han fick anställning vid LKAB. Han stannade i gruvan i drygt 30 år fram till pensioneringen. Johans son var intresserad av fiske och vistelse i stugan i födelsebyn Kuoksu. Han var också intres 21

serad av resor och besökte bl a Amerika så sent som för ett par år sedan. Närmast sörjande är maka, barn, barnbarn samt bröder.ʺ Gift 1941 8/3 med Berta Ingrid Rovaniemi, *1913 4/3, 2002 6/6, dotter till Abner Rovaniemi och Vendla Sofia Auno i Kiruna. 1. Stig Valfrid *1941 2. Anna Birgitta *1943 3. Maj 4. Ivar Tabell 21 Hjalmar Pettersson (Från tabell 19). *1908 8/10 i Kuoksu, 1973 17/1 i Kuoksu. Färjkarl och vägarbetare i Kuoksu. Han kallades ʺJalmariʺ. Minnesruna: ʺFörre färjkarl Hjalmar Pettersson, Kuoksu, Kiruna, har avlidit, 64 år gammal. Pettersson var född i Vittangi. Redan som liten skolpojke fick han börja göra rätt för sig och arbetade under ett 30 tal år i skogen. Därefter fick han anställning i vägverket och tjänstgjorde i många år som färjkarl i Kuoksu. Han var känd som en redbar och hjälpsam man. Närmast sörjande är makan, fem döttrar, son, måg, sonhustru, barnbarn och syskon.ʺ Gift 1940 2/7 med Emma Kristina Töyrä, *1919, 2010 20/11, dotter till Petter Herman Persson Töyrä och Fanny Maria Karkea i Lautakoski. 1. Fanny Else Maj *1942 2. Sixten Olof *1947 3. Anja Inga Britt *1949 4. Doris Anna Christina Kuoksu *1951. Återupptog namnet Kuoksu 2007. 5. Karin Gunnel Ingegerd Kuoksu *1954. Återupptog namnet Kuoksu 2007. 6. Birgith Eva Lis Kuoksu *1958. Återupptog namnet Kuoksu 2007. Tabell 22 Lars Levi Johansson (Från tabell 19). *1909 18/11 i Kuoksu, 1989 8/8 i Vittangi. Åkeriägare i Vittangi. Han kallades ʺBiili Lassiʺ. Minnesruna: ʺÅkeriägare Lars Levi Johansson, Vittangi, har avlidit i en ålder av 79 år. Han var född i Kuoksu men flyttade i unga år till Vittangi. Vid 20 års ålder startade han det åkeri som kom att bli hans liv, både som arbete och hobby. Ända till sin sista levnadsdag var han i garaget och mekade med sina bilar. Han var gift med nu framlidna Hilma Niva. Tillsammans fostrade de fyra barn. Han sörjes närmast av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.ʺ Gift 1930 med Hilma Ingeborg Niva, *1899 18/6, 1983 29/8, dotter till Herman Niva och Vilhelmina Johansdotter i Lovikka. Minnesruna: ʺFru Hilma Ingeborg Johansson, Vittangi, har avlidit i en ålder av 84 år. Hon var född Niva i Pajala där hon i unga år arbetade som hembiträde i olika bondgårdar. 1930 flyttade hon till Vittangi, där hon gifte sig med åkeriägare Lars Levi Johansson. Makarna har fostrat fyra barn. Närmast sörjande är maken Lars Levi, fyra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.ʺ 1. Lars Gunnar *1929, 1993 2. Yngve Per Erik *1932 3. Sixten Per Allan *1934 4. Majvor Ingeborg *1936 5. Assar *1942, 1942 22