FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06

FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06

3/87 Innehållsförteckning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Folkhälsoprofil syfte och innehåll... 6 Sveriges folkhälsopolitik... 7 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare... 10 Befolkningsutvecklingen... 10 Ålders- och könsfördelning... 11 Familjesammansättning... 12 Födelsetal... 13 Medellivslängd... 13 Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar... 14 Andel invånare med utländsk bakgrund... 17 Andel ensamhushåll... 18 Folkhälsans utveckling i Nyköping... 19 Positiva trender... 19 Negativa trender... 19 Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv... 20 1. Delaktighet och inflytande i samhället... 23 Valdeltagande... 24 Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut... 26 Ungas politiska engagemang... 26 Förvärvsarbetande... 27 Medlemskap i föreningar... 27 Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter... 28 Bokutlåning... 28 Invånarnas syn på biblioteksverksamheten... 28 Förutsättningar för att utöva fritidsintressen... 29 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar... 30 Självskattad hälsa bland vuxna... 30 Självskattad hälsa bland unga... 31 Utbildningsnivå... 31 Arbetslöshet... 32 Inkomst... 32 Ekonomiskt bistånd... 32 Hemlöshet... 33 Förtroendevalda uppdelat på kön... 33 Föräldrapenning uppdelat på kön... 33 Medellön för kommunalt anställda... 34 Invånarnas upplevda trygghet... 35 Ungas upplevda trygghet... 35 Rädsla för att bli överfallen... 36 Oro att utsättas för brott samtliga... 36

4/87 Oro att utsättas för brott geografiskt... 36 Faktisk utsatthet för brott... 36 Polisens engagemang i lokala problem... 37 Anmälda brott... 37 Brottslighet bland unga... 37 Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer... 37 3. Barns och ungas uppväxtvillkor... 39 Födelsevikt... 39 Barnfattigdom... 39 Personal i förskolan... 40 Behöriga till gymnasieskolan... 41 Kompletterande uppgifter om ungas livssituation... 42 Trygghet i skolan årskurs 5... 43 4. Hälsa i arbetslivet... 44 Ohälsotal... 44 Sjukpenningdagar... 45 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga... 45 Arbetsskador... 46 Sjuk- eller aktivitetsersättning... 46 5. Miljöer och produkter... 48 Luftföroreningar... 48 Buller... 49 Dödlighet i skador och förgiftningar... 50 Självmord... 50 Miljöcertifierade skolor och förskolor... 51 Ekologisk åkermark... 51 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 52 Väntetid för läkarbesök... 52 Vårdkö för operation... 53 Avlidna på grund av sjukdom eller olycka... 53 7. Skydd mot smittspridning... 54 Barnvaccinationer... 54 Förekomst av klamydia... 54 Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen... 55 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa... 56 Aborter... 56 Graviditetstalet... 56 Våldtäkter... 57 Sexuella handlingar under tvång... 57 Användning av preventivmedel... 58 Orsak till skydd vid samlag... 58 9. Fysisk aktivitet... 59 Fysisk aktivitet bland vuxna... 59

5/87 Fysisk aktivitet bland unga... 59 Övervikt... 60 Hjärt- och kärlsjukdom... 61 Diabetes... 61 Tillgång till gång- och cykelvägar... 62 Tillgång till grönområden... 62 10. Matvanor och livsmedel... 63 Amningsfrekvens... 63 Tandhälsa... 64 Kostvanor bland vuxna... 64 Kostvanor bland unga... 64 Ekologisk mat... 65 Ungas läskvanor... 65 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 66 Alkoholvanor bland vuxna... 66 Alkoholkonsumtion bland ungdomar... 67 Berusningsdrickande bland ungdomar... 67 Föräldrars restriktivitet till alkohol bland ungdomar... 68 Dödlighet på grund av alkoholintag... 68 Alkoholförsäljning... 69 Serveringstillstånd... 69 Rattfylleri... 69 Stöd och behandling... 70 Narkotikavanor bland unga... 71 Vanligaste narkotikapreparaten bland unga... 71 Cannabisanvändning bland vuxna... 72 Dödlighet i narkotika... 72 Narkotikarelaterade brott... 72 Användande och attityder kring doping... 73 Rökvanor bland vuxna... 74 Rökvanor bland gravida... 74 Rökvanor bland spädbarnsföräldrar... 75 Ungas tobaksvanor... 75 Passiv rökning... 75 Dödlighet i lungcancer... 76 Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom... 76 Snusvanor bland vuxna... 76 Snusvanor bland unga... 77 Vattenpipa... 77 Spelberoende... 78 Bilagor... 79 Bilaga 1. Statistik på kommundelsnivå... 79 Bilaga 2. Källförteckning... 86

6/87 Inledning Bakgrund Ett av de övergripande målen i Nyköping kommuns Vision 2020 är att de som bor, vistas och verkar i kommunen ska uppleva utvecklingen av ett hållbart Nyköping, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Den sociala dimensionen återspeglar här det nationella folkhälsomålet Skapa samhälleliga förutsättningar för att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunfullmäktige har beslutat att miljö- och folkhälsoarbetet bland nämnder och verksamheter ska följa fem olika inriktningar, vilka anges och beskrivs i Miljö- och folkhälsopolicy 2012-2015. Inriktningarna ska brytas ner i respektive internbudget och verksamhetsplaner samt följas upp och redovisas i den ordinarie årsredovisningen. I årsredovisningen redovisas även folkhälsans och miljöns utveckling i Nyköping utifrån ett antal kommunövergripande indikatorer. För att få en heltäckande bild av folkhälsans utbredning i Nyköping tas en utförligare beskrivning fram vartannat år. Beskrivningen återfinns i följande dokument Folkhälsoprofil - fakta om folkhälsan i Nyköpings kommun, tidigare kallad Kommunprofil. Detta är den sjunde profilen sedan 2002. Folkhälsoprofil syfte och innehåll Följande folkhälsoprofil är framtagen av Nyköpings kommun (Strategienheten på Samhällsbyggnad i samråd med folkhälsosamordnaren på Kommunledningskansliets Strategioch projektenhet) och syftar till att beskriva invånarnas levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Nyköpings Folkhälsoprofil kan ses som ett komplement till den nationella rapporten Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa 1. Dels för att profilen ger en mer detaljerad beskrivning av befolkningens bakgrund och förutsättningar dels för att rapporten innehåller mer än dubbelt så många indikatorer. Folkhälsoprofilens samlade information av folkhälsoläget kan användas som underlag för fortsatt analys och diskussion samt för prioritering och planering av förebyggande och hälsofrämjande insatser. Profilens innehåll riktar sig främst till målgrupperna beslutsfattande politiker respektive tjänstemän inom Nyköpings kommun. Folkhälsoprofilen innefattar varken analys av orsakerna till skillnader i utfallet eller förslag på åtgärder, utan ger en beskrivande bild av folkhälsoläget. Rapporten inleder med en beskrivning av Sveriges folkhälsopolitik och en teoretisk genomgång av faktorer som påverkar folkhälsan på olika nivåer i samhället. Därefter ges en beskrivning av befolkningens grundläggande levnadsförhållanden och demografiska sammansättning. Rapportens huvuddel inleds med en sammanfattning av välfärden och folkhälsoläget i Nyköping varpå en mer omfattande beskrivning av folkhälsan ges utifrån 97 indikatorer. Indikatorerna är fördelade under de elva nationella folkhälsomålen och redovisas oftast över tid och i jämförelse med länet och riket. Indikatorerna utgörs av både registerdata och kvalitativa data, som till exempel befolkningsundersökningar. Majoriteten av indikatorerna redovisas uppdelat på kön och/eller åldersgrupper. I Bilaga 1 redovisas några statistikuppgifter på stadsdels- och sockennivå. I Bilaga 2 finns en förteckning med alla källor. Rapportens fakta är nästan uteslutande taget från Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014 eller myndighetens hemsida. Under våren 2015 kommer en populärversion av Folkhälsoprofilen tas fram. Båda versionerna kommer att finnas tillgängliga på Nyköpings kommuns hemsida www.nykoping.se/folkhalsa. 1 Sveriges kommuner och landsting, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, december 2014.

7/87 Sveriges folkhälsopolitik Nationellt ansvar för folkhälsoarbetet Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen har slagits samman och bildar sedan 1 januari 2014 den nya Folkhälsomyndigheten. Myndighetens grunduppdrag är att främja befolkningens hälsa genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt ansvara för en sektorsövergripande uppföljning av folkhälsan i Sverige, utifrån de elva nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Utvecklingen inom de sex första målområdena styrs nästan uteslutande av strukturella faktorer, vilket innebär faktorer som främst kan påverkas av samhällsaktörer som kommuner, landsting, organisationer och myndigheter. De fem sista målen handlar om levnadsvanor, vilka individen själv kan påverka mycket. Det är dock samhällsaktörerna som skapar förutsättningar och möjligheter för människor att leva ett gott liv och välja goda levnadsvanor. Hälsans bestämningsfaktorer Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers hälsa. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, demokrati och delaktighet, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra exempel på faktorer som påverkar hälsan i stor utsträckning.

Modellen nedan illustrerar vilka faktorer som påverkar och bestämmer folkhälsan. Bilden synliggör hur tvärsektoriellt folkhälsoarbete måste vara och hur många olika aktörer som har betydelse i det förebyggande arbetet. 8/87 Folkhälsans bestämningsfaktorer Halvcirkeln under mitten Ålder, kön och arv är delar som människan inte själv kan påverka, men de spelar en viktig roll för vilka förutsättningar hon har i livet. Denna del går aldrig att bortse från i folkhälsoarbetet. Trots att folkhälsoarbetet huvudsakligen fokuserar på grupp- och samhällsnivåerna ligger dessa faktorer alltid i bakgrunden. Första halvcirkeln ovanför mitten Socialt stöd, nätverk och kontakter är människans närmsta resurser vilka skapar gemenskap, känsla av sammanhang, framtidstro, trygghet osv. Denna del är oerhört viktig för livet, hälsan samt för självkänslan och grundläggs tidigt i livet, framförallt när människorna som barn grundlägger sina sociala förmågor. Ett barn som redan från födseln har en stabil och trygg omgivning växer upp till en trygg och säker vuxen. Andra halvcirkeln ovanför mitten Levnadsvanor är en del människan kan påverka till exempel matvanor, motionsvanor tobaksvanor osv. Denna del påverkas av hur väl de tidigare delarna fungerar. Finns ett stabilt och tryggt socialt nätverk är det lättare att göra hälsosamma val. Det fungerar även som ett skyddsnät som fångar de som gör riskfyllda val. Här har samhället ett stort ansvar genom att stötta, underlätta och möjliggöra ett hälsosamt liv med information och kunskap, mötesplatser, skydd samt möjligheter. Tredje halvcirkeln ovanför mitten Livsvillkoren påverkas av sysselsättningsstatus, arbetsmiljön, utbildningsnivå, fritidssysselsättningar och vilka möjligheter det finns att göra givande saker. Det handlar även om närhet till vård, livsmedelsutbud, boendesituation, kommunikationer, omsorg osv. Listan kan göras lång och utgörs av yttre komponenter som påverkar hälsan. En bra utbildning gör det

lättare att få ett arbete, vilket leder till högre inkomster och en förbättrad ekonomisk situation, vilket ger ökade valmöjligheter och möjligheter att påverka sin livssituation. 9/87 Yttre halvcirkeln ovanför mitten Omgivningsfaktorerna innefattar miljö och samhällsekonomiska strukturer och är kanske det som är grunden för folkhälsa. Finns det tillgång till rent vatten, fungerar avfallshanteringen och finns det grönområden där människor bor? Människan är en del av ett ekosystem. Inte bara ett system där det handlar om att äta, växa, föröka sig o.s.v. utan även ett system där omgivningen påverkar hälsan och där olika människor påverkar varandra. Ett effektivt folkhälsoarbete måste därför utgå både från kunskap om vad som påverkar hälsan och från mer övergripande strukturella förhållanden eftersom allt detta påverkar den individuella hälsan och livsstilen.

10/87 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare Befolkningsutvecklingen Nyköpings kommun hade 53 038 invånare den 31/12 2013 vilket var en ökning med cirka 7 400 personer sedan den 31/12 1968. Procentuellt sett var ökningen 16,2 % under den aktuella tidsperioden. Under tiden 1972-89 stagnerade dock befolkningen, varför huvuddelen av befolkningsökningen har ägt rum från 1990 och framåt. De senaste åtta åren har befolkningstillväxten varit ovanligt hög. Allra högst var ökningen år 2013 då invånarantalet steg med 702 personer. Folkmängd 31/12 åren 1968-2013 54 000 53 000 52 000 51 000 Antal personer 50 000 49 000 48 000 47 000 46 000 45 000 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: SCB Antalet födda har varierat från drygt 400 till drygt 600 sedan 1968. I början av 1990-talet var antalet födda högst varpå en nedgång följde som varade fram till 1998 då kurvan vände uppåt igen. Antalet döda har varierat relativt lite under de senaste 30 åren. En stigande trend kan dock skönjas. Dödsrisken för kvinnor är något högre i kommunen än i riket som helhet. För män däremot är dödsrisken marginellt lägre i kommunen. Såväl in- som utflyttningen sjönk från början av 1970-talet till början av 1980-talet för att därefter stiga stadigt år för år. Inflyttarna från vårt eget län står för cirka 30 % av den inrikes inflyttningen till kommunen. Denna andel har minskat marginellt under den senaste tioårsperioden medan andelen inflyttade från övriga Sverige har ökat marginellt. Inflyttningen från utlandet är fortfarande liten i förhållande till den inrikes inflyttningen även om den ökat under de senaste 10 åren. De åtta senaste åren har inflyttningen legat högre än 2 300 personer/år. Utflyttningen till länet har ökat något sett över de senaste tio åren medan utflyttningen till övriga Sverige ökat klart. Utflyttningen till utlandet har ökat markant under de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande något över 2 200 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun.

11/87 Befolkningsförändringar 1968-2013 Antal personer 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Inflyttning Utflyttning Födda Döda Källa: SCB Ålders- och könsfördelning I befolkningspyramiderna nedan jämförs ålders- och könsfördelningen i kommunen med fördelningen i riket 2012-12-31. Den största skillnaden mellan befolkningen i Nyköpings kommun och hela Sveriges befolkning är att Nyköpings kommun har lägre andel 20-49 åringar. Detta faktum kan förklaras med att Nyköping inte har någon egen högskola varför de ungdomar som vill skaffa sig en högre utbildning måste söka sig utanför kommunen. En del av dessa kommer dock tillbaka senare när de är klara med sin utbildning och skaffat jobb och familj. Den andra stora skillnaden är att Nyköpings kommun har en högre andel 60-94 åringar än riket som helhet. Det är dock enbart Nyköpings tätort som har denna höga andel äldre medan kommunens landsbygdsområden ligger på samma nivå som riket. Detta kan förklaras med att Nyköping är en attraktiv stad att bo i när man blir äldre tack vare sina små avstånd och väl utbyggda service. Könsfördelningen är jämn. Vid det senaste årsskiftet bodde 26 586 kvinnor och 25 750 män i kommunen, vilket motsvarar en procentandel på 50,8% kvinnor och 49,2% män.

12/87 Befolkningspyramider 2012-12-31 för Nyköpings kommun (i förgrunden) och Sverige (i bakgrunden). Källa: SCB Familjesammansättning År 2013 Nyköpings Nyköpings Riket, % kommun kommun, % 0 barn 22440 79,4 78,4 1 barn 2359 8,3 9,3 2 barn 2485 8,8 9,1 3 barn 731 2,6 2,5 4+ barn 226 0,8 0,7 Totalt 28263 100,0 100,0 Källa: SCB Familjesammansättningen i Nyköpings kommun avviker från riksgenomsnittet på så sätt att andelen familjer utan barn är fler och andelen familjer med 1-2 barn är färre i kommunen. Det finns dock klara skillnader mellan olika kommundelar, vilka kommer att redovisas längre fram i folkhälsoprofilen.

13/87 Födelsetal År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nyköping 1,70 1,62 1,71 1,91 1,95 1,94 2,04 2,07 1,98 1,91 1,94 1,96 2,00 1,97 Riket 1,54 1,57 1,65 1,71 1,75 1,77 1,85 1,88 1,91 1,94 1,99 1,90 1,91 1,89 Källa: SCB Antalet födda barn per kvinna i Nyköpings kommun var år 2013 klart över riksgenomsnittet. Tittar man lite längre tillbaka i tiden så har kommunen konstant legat över rikets nivå under de senaste 30 åren med undantag för något enstaka år. Medellivslängd Medellivslängden är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Måttet ger en samlad bild av samhällets resultat för att skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Medellivslängden speglar även hälso- och sjukvårdens arbete. Medellivslängden i Sverige stiger. År 2013 var medellivslängden i Sverige 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Det var första gången som männens medellivslängd nådde över 80 år. Medellivslängden i Nyköping följer rikets utveckling generellt. I Nyköping är dock medellivslängden för män något högre och kvinnornas medellivslängd något lägre än rikssnittet. Statistiska centralbyrån räknar i sin riksprognos över befolkningsutvecklingen med att medellivslängden kommer att öka med ytterligare 7,0 år för män och 5,5 år för kvinnor fram till år 2060. Medellivslängd Nyköpings Riket Nyköpings Riket kommun kommun 1999-2003 1999-2003 2009-2013 2009-2013 Män 78,0 77,5 80,1 79,7 Kvinnor 82,1 82,1 83,3 83,5 Källa: SCB

14/87 Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar Folkmängd Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 67 % av befolkningen. Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. I tabellen nedan redovisas folkmängden den 31/12 2013 i stadsdelarna. De allra minsta stadsdelarna har här slagits ihop med närliggande större stadsdelar. Tre fjärdedelar av stadsdelarna har fått en ökad befolkning under de senaste 10 åren. Denna ökning har uppstått tack vare bostadsbyggnation. Resterande fjärdedel av stadsdelarna har fått en minskad befolkning på grund av utflyttning och förändringar i åldersstrukturen. Stadsdel Befolkning Socken Befolkning 2013-12-31 2013-12-31 Oppeby 1 558 Nicolai landsb 612 Oppeby Gård 951 Alla Helgona landsb 195 Hållet/Blommenhov 563 Tunaberg 1 846 Väster 4 016 Bergshammar 1 422 Spelhagen 286 Tuna 1 588 Högbrunn/Gumsbacken 1 138 Lunda 1 144 Herrhagen 1 399 Kila 1 243 Långsätter 2 146 Stigtomta tätort 1 919 Kuggnäs 529 Stigtomta landsb 649 Örstig 149 Bärbo 186 Krikonbacken 401 Nykyrka 145 Hagalund 557 Halla 58 Harg 1 078 Vrena 805 Oxbacken 405 Råby 543 Brandkärr 4 230 Husby-Oppunda 273 Östra Villastaden 812 Lid 178 Isaksdal 1 404 Ripsa 63 Ekensberg/Påljungshage 446 Runtuna 696 Öster 3867 Spelvik 118 Fågelbo/Kungshagen 2150 Ludgo 464 Stenkulla 1 742 Svärta 1 052 Rosenkälla 2 017 Tystberga 1 239 Bryngelstorp/Labro 2144 Bogsta 125 Brandholmen 1 188 Bälinge 252 Ängstugan/Tjuvholmen 60 Sättersta 207 Malmbryggshagen 307 Lästringe 411 Nyköpings stad 35 555 Landsbygden 17 433 Källa: SCB Kommunens landsbygd består av 25 socknar. I tabellen ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i såväl tätorter, småorter samt på den rena landsbygden räknats med. Stigtomta tätort särredovisas på grund av sin storlek. Förutom Stigtomta är de största socknarna Tunaberg, Tuna och Bergshammar. Merparten av socknarna har fler än 200 invånare. Halla och Ripsa är minst med cirka 60 invånare vardera. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden relativt stabil. Två tredjedelar av socknarna har haft en negativ befolkningsutveckling under den senaste 10-årsperioden.

15/87 Andel barn och andel äldre Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % 2005 2009 2013 2005 2009 2013 Oppeby 4,3 5,6 5,2 10,0 11,1 10,6 Oppeby Gård 6,0 6,0 6,5 10,7 12,3 14,1 Hållet/Blommenhov 9,0 8,7 8,5 9,9 10,5 10,8 Väster 3,1 3,3 3,8 10,4 10,5 10,2 Spelhagen 6,1 2,2 1,7 0,0 7,7 8,4 Högbrunn/Gumsbacken 4,2 5,7 5,1 6,4 5,6 4,7 Herrhagen 10,9 12,9 12,8 1,8 1,5 1,6 Långsätter 10,8 12,7 12,7 0,9 0,9 1,4 Kuggnäs 17,3 13,7 13,2 0,0 1,0 0,6 Örstig - 27,8 24,2-0,0 0,0 Krikonbacken 8,5 8,2 11,0 2,7 2,0 2,0 Hagalund 8,1 8,4 9,0 3,6 2,5 3,4 Harg 10,7 14,0 12,2 5,7 5,3 4,9 Oxbacken 12,7 12,6 14,1 1,8 1,7 1,2 Brandkärr 9,1 10,1 11,6 8,8 8,5 8,8 Östra Villastaden 8,7 7,1 9,1 2,1 2,3 2,2 Isaksdal 6,5 6,8 6,9 6,0 5,2 4,5 Ekensberg/Påljungshage 12,1 9,3 8,1 1,8 1,3 1,8 Öster 3,3 3,1 3,4 11,7 12,5 11,2 Fågelbo/Kungshagen 3,3 5,0 6,1 9,1 8,5 6,4 Stenkulla 5,8 6,8 8,2 9,5 10,0 9,6 Rosenkälla 6,2 5,6 5,4 9,8 9,6 10,7 Bryngelstorp/Labro 7,9 9,6 8,0 3,7 4,7 5,0 Brandholmen 9,1 7,2 7,3 2,4 2,9 6,4 Ängstugan/Tjuvholmen 12,7 7,0 5,0 0,0 0,0 3,3 Malmbryggshagen 33,3 19,1 16,6 0,0 0,0 0,3 Nyköpings stad 6,7 7,5 7,8 7,4 7,4 7,3 Källa: SCB Andelen barn är högst i stadsdelar med småhusbebyggelse. Allra högst andel barn finns i Örstig, Malmbryggshagen och Oxbacken. Den stadsdel där andelen barn ökat mest sedan år 2005 är Fågelbo. Lägst andel barn finns i Spelhagen samt på Väster och Öster. Andelen äldre är högst i stadsdelar med flerbostadshus såsom Öster, Oppeby och Oppeby Gård. Spelhagen är den stadsdel där andelen äldre ökat mest under senare år. Malmbryggshagen, Örstig och Kuggnäs är de stadsdelar där andelen äldre är lägst.

16/87 Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % 2005 2009 2013 2005 2009 2013 Nicolai landsb 7,2 6,3 6,7 1,8 1,2 1,3 Alla Helgona landsb 5,5 7,7 7,2 3,0 3,8 3,1 Tunaberg 5,0 6,1 5,8 3,9 3,8 5,0 Bergshammar 10,5 10,4 11,3 2,0 2,1 2,6 Tuna 10,7 9,9 10,6 1,5 2,2 2,0 Lunda 8,3 8,6 8,3 5,8 5,9 6,0 Kila 5,6 6,4 8,6 2,6 3,6 3,3 Stigtomta tätort 10,9 13,0 12,1 2,6 2,8 3,4 Stigtomta landsb 8,4 6,8 6,8 1,8 2,1 3,4 Bärbo 10,1 8,2 9,7 1,4 1,5 2,7 Nykyrka 8,2 8,8 9,0 6,3 4,4 2,8 Halla 7,5 2,9 0,0 4,5 5,9 5,2 Vrena 6,3 6,5 7,3 5,3 4,6 4,7 Råby 6,5 8,2 6,8 3,3 4,1 4,2 Husby-Oppunda 6,1 5,5 5,9 3,4 2,2 3,7 Lid 5,6 7,8 3,9 2,8 3,4 2,8 Ripsa 1,1 3,5 6,3 3,3 3,5 3,2 Runtuna 8,5 9,0 8,5 3,0 3,4 2,0 Spelvik 14,2 13,7 14,4 0,8 1,7 0,8 Ludgo 7,5 9,1 6,0 6,1 5,1 5,4 Svärta 8,6 9,5 8,9 2,2 1,7 2,3 Tystberga 6,6 6,8 7,7 5,0 5,8 5,7 Bogsta 5,8 4,6 8,0 0,6 0,0 1,6 Bälinge 6,2 5,5 4,0 3,5 4,3 4,4 Sättersta 5,7 5,5 7,7 5,7 4,0 3,9 Lästringe 7,2 6,1 6,1 0,7 1,1 2,9 Landsbygden 7,9 8,3 8,5 3,2 3,3 3,6 Nyköpings kommun 7,1 7,8 8,0 5,9 6,0 6,1 Sverige 7,5 8,1 5,4 5,4 Källa: SCB På landsbygden är andelen barn högst i Spelviks och Bergshammars socknar samt i Stigtomta tätort. Den största ökningen av andelen barn sedan år 2005 har skett i Ripsa. Lägst andel barn upp till 6 år finns i Halla, Lid och Bälinge. Andelen äldre är betydligt lägre på landsbygden än i centralorten. De högsta andelarna återfinns i Lunda, Tystberga och Ludgo. Sedan 2005 har andelen äldre ökat mest i Stigtomta landsbygd. Lägst andelar äldre har Spelvik, Nicolai landsbygd och Bogsta.

17/87 Andel invånare med utländsk bakgrund Den samlade bilden tyder på att det finns viktiga skillnader i livsvillkor mellan inrikes och utrikes födda. Särskild betydelse har den låga sociala position som många invandrare får i Sverige oberoende av vad de har med sig i form av utbildning och arbetslivserfarenheter från sitt hemland. Flera studier har visat att utrikes födda har större försörjningssvårigheter, ett större bidragsberoende, en svagare position på arbetsmarknaden, en högre andel arbetslösa samt en större risk att få sjukersättning och förtidspension än inrikes födda. Namn Utländsk bakgrund, % Namn Utländsk bakgrund, % 2005 2009 2013 2005 2009 2013 Oppeby 5,4 6,1 7,5 Nicolai landsb 7,0 8,4 10,9 Oppeby Gård 12,9 10,3 10,6 Alla Helgona landsb 3,5 2,4 4,1 Hållet/Blommenhov 9,2 11,1 10,4 Tunaberg 8,1 9,8 9,3 Väster 9,8 11,0 14,8 Bergshammar 5,8 6,2 7,0 Spelhagen 4,1 9,9 11,5 Tuna 6,7 7,2 9,1 Högbrunn/Gumsbacken 8,6 9,6 10,3 Lunda 5,7 6,8 6,5 Herrhagen 43,6 47,2 45,7 Kila 7,5 8,8 10,0 Långsätter 9,9 11,4 13,6 Stigtomta tätort 5,9 5,9 6,9 Kuggnäs 9,1 13,3 17,4 Stigtomta landsb 6,6 5,5 7,7 Örstig - 8,2 7,4 Bärbo 4,8 7,7 6,5 Krikonbacken 2,4 2,5 3,7 Nykyrka 8,2 7,3 6,2 Hagalund 6,1 5,9 6,8 Halla 7,5 8,8 10,3 Harg 8,4 10,1 10,9 Vrena 7,2 8,6 10,6 Oxbacken 5,4 8,3 9,6 Råby 6,5 5,9 6,6 Brandkärr 35,9 45,1 53,7 Husby-Oppunda 4,4 6,2 8,4 Östra Villastaden 7,8 9,9 8,5 Lid 7,5 9,2 9,6 Isaksdal 13,1 13,9 16,5 Ripsa 6,7 5,9 7,9 Ekensberg/Påljungshage 7,6 6,3 7,0 Runtuna 8,0 8,3 8,9 Öster 10,7 12,2 13,0 Spelvik 5,5 5,1 5,1 Fågelbo/Kungshagen 10,4 10,3 12,7 Ludgo 5,4 5,1 6,5 Stenkulla 17,5 20,4 25,6 Svärta 4,9 6,0 6,7 Rosenkälla 10,1 11,4 13,0 Tystberga 7,7 8,4 11,3 Bryngelstorp/Labro 8,3 7,5 8,3 Bogsta 4,5 4,6 3,2 Brandholmen 10,7 7,9 8,7 Bälinge 6,2 3,9 6,3 Ängstugan/Tjuvholmen 7,0 5,6 10,0 Sättersta 10,0 6,5 11,1 Malmbryggshagen 0,0 6,7 8,5 Lästringe 14,5 14,5 17,3 Nyköpings stad 11,6 16,1 18,8 Landsbygden 6,8 7,0 8,2 Nyköpings kommun 11,5 13,1 15,5 Sverige 16,2 18,6 20,7 Källa: SCB Andelen invånare med utländsk bakgrund skiljer sig relativt mycket åt mellan de olika stadsdelarna. De högsta andelarna finns i Brandkärr, Herrhagen och Stenkulla och de lägsta andelarna i Krikonbacken, Hagalund och Ekensberg/Påljungshage. På landsbygden har Lästringe och Tystberga de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund medan Bogsta och Alla Helgona landsbygd har de lägsta andelarna. Andelen invånare med utländsk bakgrund är stigande såväl i kommunen som i riket.

18/87 Andel ensamhushåll Familjesituationen är en viktig bestämningsfaktor för problem som rör välfärd, hälsotillstånd och trygghet. Framförallt ensamstående föräldrar, men också ensamstående utan barn har visats ofta ha flera välfärdsproblem samtidigt. Att vara gift eller sambo har visat sig utgöra ett skydd mot ohälsa, något som är känt från många vetenskapliga studier. Både i fråga om dödlighet och självrapporterad hälsa finns ett mönster där frånskilda har högst dödlighet och sämst hälsa och gifta tvärtom. Ogifta brukar ligga däremellan. Speciellt i självmord och alkoholrelaterade dödsorsaker är dödligheten högre hos dem som inte är gifta eller sambor. 80 Andel ensamhushåll 70 60 50 40 Procent 30 20 10 0 Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsba Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljung Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvhol Malmbryggshagen Källa: SCB I Nyköpings centralort är andelen ensamhushåll högst i Högbrunn, Öster och Stenkulla. Malmbryggshagen, Krikonbacken och Kuggnäs har lägst andel ensamhushåll. 80 Andel ensamhushåll 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Nicolai landsb Alla Helgona Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby- Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe På landsbygden är andelen ensamhushåll i allmänhet lägre än i centralorten. Skillnaderna mellan olika områden är också mindre. Halla, Ripsa och Lid har högst andelar ensamhushåll medan Bergshammar, Tuna och Stigtomta tätort har de lägsta andelarna. Källa: SCB

19/87 Folkhälsans utveckling i Nyköping Folkhälsoprofilen visar att folkhälsan bland Nyköpingsborna på flera håll följer den nationella utvecklingen men också att det finns positiva och negativa trender för enbart Nyköping. Det är framför allt Nyköpingsbornas levnadsvanor som skiljer sig. Det är ofta stora skillnader i ohälsa kvinnor och män, personer med lång respektive kort utbildning samt den geografiska tillhörigheten, vilket signifikant för folkhälsans utveckling generellt. Positiva trender Positiva trender för både Nyköping och Sverige generellt är att medellivslängden ökar, ohälsotalet minskar, antalet sjukpenningdagar sjunker, dödligheten i hjärtinfarkt minskar, andelen gravida rökare minskar och andelen elever i årskurs 9 som dricker alkohol, röker och/eller snusar minskar. Områden där Nyköping sticker ut positivt är att allt fler invånare är fysiskt aktiva (framför allt tonårsflickor) och att andelen överviktiga vuxna har minskat totalt sett. Andra positiva trender är att invånarnas tandhälsa har förbättrats och att andelen män som snusar minskat. Flera grundläggande förutsättningar för en god hälsa och välfärd har också förbättrats i Nyköping. Utöver den positiva utvecklingen av ohälsotal och sjukpenningdagar har andelen invånare med ekonomiskt bistånd har minskat och utbildningsnivån samt andelen med gymnasiebehörighet har generellt ökat. Negativa trender Negativa trender för både Nyköping och Sverige generellt är att allt fler kvinnor och unga flickor skattar sin allmänna hälsa sämre samt att samma målgrupp känner sig otrygga och rädda för att gå ut på kvällen. Vidare ökar dödligheten i diabetes, cancer och KOL 2. Andelen personer med riskabla alkoholvanor blir allt högre och den narkotikarelaterade dödligheten ökar i takt med antalet narkotikabrott. Områden där Nyköping sticker ut negativt jämfört med riket eller länet är den höga andelen elever i årskurs 2 som röker dagligen och att gravida kvinnor respektive småbarnsföräldrar röker i större utsträckning. Samtidigt har dödligheten i lungcancer bland kvinnor nästan fördubblats. Andra negativa trender är att antalet självmord bland män ökar, fler flickor än pojkar i årskurs 9 dricker alkohol, kostvanorna bland flickor i årskurs 9 har försämrats, andelen pojkar i årskurs 9 som dricker läsk dagligen har ökat, narkotikavanorna bland elever i årskurs 2 har försämrats, dubbelt så många pojkar i årskurs 9 är överviktiga jämfört med flickorna. 2 KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

20/87 Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv För att påvisa de geografiska skillnaderna när det gäller folkhälsan i Nyköping har ett välvärdsindex räknats ut för samtliga stadsdelar och socknar. Indexet baseras på åtta indikatorer i Folkhälsoprofilen som beskriver den socioekonomiska statusen, det vill säga de grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Samtliga 26 stadsdelar (respektive 26 socknar) har fått poäng efter hur pass positiv/negativt värde indikatorerna visar. Den stadsdel eller socken med högst poäng har högst välfärdsindex, det vill säga bäst förutsättningar för en god folkhälsa. Välfärdsindexet baseras på följande åtta indikatorer: andel förvärvsarbetande disponibel inkomst ekonomiskt bistånd andel högskoleutbildade andel öppet arbetslösa ohälsotal sjukpenningdagar valdeltagande i kommunvalet (socknar/stadsdelar har sorterats in i rätt valdistrikt) Exempel på uträkning; den stadsdel/socken med högst andel högskoleutbildade har fått 26 poäng medan den stadsdel/socken med lägst andel högskoleutbildade fått 1 poäng. Därefter har stadsdelens/sockens totala poäng för de åtta indikatorerna slagits samman. Summan är densamma som välfärdsindex. Den stadsdel/socken med flest poäng (högst index) har rangordnats högst upp i tabellen vilket innebär att området har en god folkhälsa enligt välfärdsindexet. Stadsdel Välfärdsindex Socken Välfärdsindex 1 Oxbacken (7) 173 1 Svärta (1) 186 2 Malmbryggshagen (2) 166 2 Bergshammar (2) 173 3 Örstig (3) 164 3 Stigtomta tätort (ny) 160 4 Brandholmen (6) 160 4 Spelvik (7) 159 5 Bryngelstorp/Labro (5) 154 5 Lid (12) 144 6 Hagalund (4) 153 6 Nykyrka (18) 139 7 Ängstugan/Tjuvholmen (1) 150 7 Husby-Oppunda (9) 132 8 Spelhagen (14) 149 8 Tuna (11) 131 9 Krikonbacken (8) 147 9 Råby (14) 128 10 Ekensberg/Påljungshage (11) 142 10 Bogsta (3) 123 11 Östra Villastaden (10) 142 11 Halla (6) 120 12 Långsätter (12) 135 12 Runtuna (19) 112 13 Kuggnäs (9) 130 13 Lunda (21) 106 14 Hållet/Blommenhov (13) 124 14 Ludgo (17) 105 15 Rosenkälla (19) 101 15 Bärbo (13) 103 16 Väster (18) 96 16 Bälinge (10) 101 17 Oppeby (16) 88 17 Stigtomta landsb (ny) 101 18 Högbrunn/Gumsbacken (15) 80 18 Alla Helgona landsb (15) 95 19 Öster (21) 79 19 Nicolai landsb (ny) 86 20 Fågelbo/Kungshagen (17) 77 20 Tunaberg (24) 86 21 Herrhagen (23) 55 21 Sättersta (16) 80 22 Isaksdal (22) 52 22 Kila (20) 79 23 Harg (20) 50 23 Ripsa (4) 77 24 Stenkulla (24) 34 24 Lästringe (22) 67 25 Oppeby Gård (25) 21 25 Vrena (23) 62 26 Brandkärr (26) 19 26 Tystberga (25) 46 Siffran inom parentes är placeringen i den förra kommunprofilen.

21/87 Nedan redovisas välfärdsindexet geografiskt. Det är generellt mycket stora skillnader mellan de olika stadsdelarna vad gäller folkhälsan. Kartan över stadsdelarna (Karta 1) visar tydligt att villaområden generellt sett har högre socioekonomisk status (god folkhälsa) än flerbostadshusområden, med undantag för stadsdelen Harg som domineras av småhusbebyggelse och har ett lågt välfärdsindex. Stadsdelarna Brandholmen och Spelhagen har högst välfärdsindex bland flerbostadsområdena. Karta 2 visar att skillnaderna mellan Nyköpings socknar inte är fullt så stora som mellan stadsdelarna. I tidigare kommunprofiler fanns det generellt en svag tendens som visade att den socioekonomiska statusen var högst närmast centralorten och lägst i kommunens ytterkanter. I årets folkhälsoprofil är denna tendens inte lika tydlig, utan det finns även socknar i kommunens ytterkanter som har bra socioekonomiska föreutsättningar för en god folkhälsa såsom exempelvis Lid, Nykyrka och Husby-Oppunda. Karta 1. Det samlade folkhälsoläget i Nyköpings stadsdelar

Karta 2. Det samlade folkhälsoläget i kommunens socknar 22/87

23/87 1. Delaktighet och inflytande i samhället Indikatorer för målområdet: Valdeltagande Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Ungas politiska engagemang Förvärvsarbetande Medlemskap i föreningar Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Bokutlåning Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande förutsättningar för folkhälsan då människor har behov av att känna sig delaktiga och samt ha möjligheter att kunna påverka både sina egna liv och hela samhällsutvecklingen. Människor som visar ett positivt engagemang och aktivt deltar i samhällslivet och i kulturella aktiviteter får en större känsla av sammanhang och meningsfullhet vilket leder till bättre hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att påverka samhällsutvecklingen utmärks nästan alltid av hälsoproblem. Nyköpings kommun har som mål att alla invånare ska kunna vara delaktiga i samhälls- och kulturlivet oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion. Med en god tillgänglighet ska alla invånare och övriga besökare på lika villkor komma in i kommunens lokaler, ta del av kommunal information samt delta i kommunalt arrangerade evenemang. Alla brukare inom förskola, skola, omsorg och äldrevård ska uppleva att de kan ta del av information och att kunna påverka sin vardag. Valdeltagande är en viktig indikator för att få en bild över folkhälsan i ett samhälle då det ger en bild av i vilken utsträckning människorna tror på demokratins möjlighet att påverka och att det finns ett förtroende för staten/kommunen. Studier har visat att de platser där det är minst sannolikt att folk röstar är samma platser där det är större risk att dö i förtid.

24/87 Valdeltagande Nyköping Norra Nyköping Västra Valdistrikt Valdeltagande, % 2006 2010 2014 Helgona 82,0 84,0 84,5 Isaksdal 83,5 83,2 86,7 Kila 81,0 82,4 81,9 Oppeby Gård 74,0 74,7 79,7 Råby-Ripsa 85,5 84,0 85,6 Stenkulla 74,7 78,2 79,1 Stigtomta centrum 87,8 89,7 90,3 Stigtomta ytteromr 82,7 84,9 87,1 Vrena 84,0 84,7 84,2 Västra Brandkärr 63,0 65,2 66,4 Östra Brandkärr 73,1 73,2 72,8 Valdistrikt Valdeltagande, % 2006 2010 2014 Bergshammar 88,4 87,2 88,3 Centrum 82,2 82,9 82,7 Herrhagen 78,0 82,1 83,7 Högbrunn 81,2 90,0 82,6 Koppartorp 89,7 88,5 90,4 Lunda 79,3 79,9 85,6 Långsätter 88,1 88,5 91,0 Nävekvarn 85,6 85,0 85,9 Oppeby 82,8 84,9 83,7 Tuna 86,0 86,7 88,4 Väster 78,8 79,0 80,1 Nyköping Östra Valdistrikt Valdeltagande, % 2006 2010 2014 Alla Helgona 77,8 82,4 81,1 Brandholmen 86,5 87,6 89,4 Bryngelstorp 90,5 91,0 90,5 Rosenkälla 80,7 83,1 87,6 Runtuna 83,9 84,7 87,8 Svärta 86,8 87,9 88,7 Tystberga 79,0 81,4 81,3 Öster 82,9 83,0 84,9 Östra Bergen 81,6 83,8 83,5 Källa: Valmyndigheten I Nyköpings kommun ökade valdeltagandet i 2014 års kommunval. Totalt röstade 85,3 procent vilket är att jämföra med 82,8 procent i riket som helhet. Högst var valdeltagandet i Långsätter där 91,0 procent av invånarna röstade. Mycket högt valdeltagande noterades också i Bryngelstorp, Koppartorp, Stigtomta centrum och Brandholmen. Lägst var valdeltagandet i Västra Brandkärr där endast 66,4 procent röstade. Även i Östra Brandkärr, Oppeby Gård och Stenkulla var valdeltagandet lågt. Lunda och Oppeby Gård är de valdistrikt där valdeltagandet ökat mest sedan 2010. Den största minskningen har skett i Högbrunn och Alla Helgona. Valdeltagande bland förstagångsväljare, procent 2006 2010 2014 Nyköpings kommun 72 72 79 Sverige 71 75 77 Källa: Sveriges kommuner och landsting Valdeltagandet bland förstagångsväljarna ökade betydligt i kommunfullmäktigevalet 2014 jämfört med tidigare val. 79 procent av förstagångsväljarna gick till valurnorna och det var över riksgenomsnittet som var 77 procent.

25/87 Karta 3. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings tätort. Karta 4. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings kommun

26/87 Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning 2014 ligger Nyköpings övergripande Nöjd-Inflytande-Index (NII) på 41, vilket är ungefär som snittet för jämförbara kommuner (50 000 invånare eller fler). Nedbrutet på enskilda frågor är drygt hälften av Nyköpings medborgare nöjda eller mycket nöjda med insynen och inflytandet över kommunens politiska beslut och verksamheter. Resterande är inte nöjda alls. Cirka 60 procent av medborgarna anser att de politiska besluten genomförs väl. Minst nöjda är medborgarna med möjligheten att påverka politiska beslut. Jämfört med tidigare är resultatet både NII och värdet på dessa enskilda frågor något bättre. Hur nöjd är du med den insyn och inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Vad tycker du om hur väl politiska beslut genomförs? Mycket nöjd Nöjd Inte nöjd Hur nöjd är du med invånarnas möjlighet att påverka politiska beslut? 0 20 40 60 Procent Källa: SCB Medborgarundersökning 2014, rapportbilaga. Ungas politiska engagemang I landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung ställs frågor om ungdomars deltagande i olika aktiviteter som berör inflytande och påverkan. Medan 45 procent av eleverna i årskurs 2 kan tänka sig att delta i ett möte för att påverka frågor som rör kommunen, har 6 procent aktivt deltagit i ett sådant möte senaste året. Nyköping skiljer sig inte nämnvärt mot länssnittet. Andelen elever i Nyköping som har kontaktat en politiker senaste året har minskat jämfört med 2011 medan andelen elever som chattat/debatterat/bloggat om politik på nätet är ungefär densamma som tidigare (12 procent). Har deltagit i aktivitet (procent) Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet Ta kontakt med politiker 2008 2011 2014 Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen 0 20 40 60 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2

27/87 Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet Ta kontakt med politiker Kan tänka sig delta i aktivitet (procent) 2008 2011 2014 Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen 0 20 40 60 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Förvärvsarbetande Arbetslivet fyller flera viktiga funktioner för människan. Ett arbete ger utöver en ekonomisk trygghet, även en social gemenskap med en känsla av delaktighet och tillhörighet. Andelen förvärvsarbetande i Nyköping har i stort sett varit oförändrat sedan 2000. Nyköping har en högre andel förvärvsarbetande riket generellt. Andel förvärvsarbetande, procent 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Nyköpings kommun 79,0 78,4 78,2 79,6 80,1 78,9 80,1 Sverige 75,2 75,4 75,8 76,7 77,5 75,9 77,1 Källa: SCB, AMPAK Medlemskap i föreningar Medborgare som är medlemmar och aktivt deltagande i föreningar, frivilligorganisationer, studiecirklar med mera kännetecknar ett samhälle med ett engagemang, nyfikenhet och en vilja att utvecklas. Andelen föreningsaktiva ungdomar i Nyköping har minskat markant sedan år 2004. Idag är drygt hälften av ungdomarna medlem i någon förening enligt enkätundersökningar, vilket är en minskning på cirka 10 procent. Andelen föreningsaktiva är något högre i kommunen än i länet som helhet. Andel elever som uppger att de är medlemmar i en förening, procent Nyköpings kommun Länet 2004 2008 2011 2014 2004 2008 2011 2014 Flickor 60,4 62,0 47,0 50,0 59,9 58,0 44,0 46,0 Pojkar 63,1 59,0 58,0 55,0 57,8 57,0 51,0 52,0 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9

28/87 Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga för det sociala deltagandet i samhället. Studier har visat att kultur kan motverka och förebygga ohälsa genom förmågan att stimulera människor att ta vara på sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära av erfarenheter och bilda sig uppfattningar. Kommuninvånarnas möjligheter att ta del av olika former av kultur påverkas av hur mycket kommunen satsar på kulturutbudet. Nyköpings kommun satsar relativt mycket pengar på biblioteksverksamhet och allmän kulturverksamhet. När det gäller stöd till studieorganisationer och bidrag till musik- och kulturskolor ligger dock kommunen tydligt under riksgenomsnittet. Kommunal nettodriftkostnad efter typ av kulturverksamhet (kronor/invånare) Nyköpings kommun Riket 1998 2002 2007 2011 2013 1998 2002 2007 2011 2013 Stöd till studieorganisationer 46 54 38 0 0 59 66 60 53 52 Allmän kulturverksamhet 514 272 265 257 353 283 267 327 347 368 Bibliotek 412 383 369 384 400 305 356 396 411 426 Musik- och kulturskola 77 92 107 120 129 134 165 195 204 224 Totalt 1048 800 779 762 882 790 855 978 1015 1071 Källa: Kulturfakta 2012:1 Bokutlåning Även att mäta antalet utlånade böcker i en kommun ger en fingervisning av invånarnas engagemang, nyfikenhet och vilja att lära sig, vilket signalerar välmående. Nyköpings invånare lånar cirka 9 böcker per person och år, vilket är klart högre än rikssnittet. Medan bokutlåningen i Nyköping är stabilt sedan 2003, minskar snittet för riket. Antal utlånade böcker per invånare 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nyköpings kommun 8,9 9,5 9,2 9,1 9,4 9.8 9.6 9.6 9.2 8,8 9,0 Riket 8,5 8,3 7,9 7,7 7,5 7.6 7.6 7.3 7.3 7,1 6,9 Källa: SCB Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Enligt SCB:s medborgarundersökning är 96 procent av kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med kommunens biblioteksverksamhet. Andelen mycket nöjda invånare har ökat något jämfört med föregående års undersökning. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte från snittet för samtliga kommuner. Andel nöjda invånare, procent 2012 2013 2014 Inte nöjd 3 5 4 Nöjd 36 34 33 Mycket nöjd 61 61 63 Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga

29/87 Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Andelen som anser att möjligheterna för att utöva fritidsintressen är mycket bra har ökat markant sedan år 2012. 91 procent av kommuninvånarna anser att möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv) är bra eller mycket bra i kommunen. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte från snittet för samtliga kommuner. Andelen invånare som värderar möjligheten att utöva fritidsintressen, procent. 2012 2013 2014 Inte bra 8 8 10 Bra 44 41 37 Mycket bra 48 51 54 Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga

30/87 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikatorer för målområdet: Självskattad hälsa bland vuxna Självskattad hälsa bland unga Utbildningsnivå Arbetslöshet Inkomst Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Förtroendevalda uppdelat på kön Föräldrapenning uppdelat på kön Medellön för kommunalt anställda Invånarnas upplevda trygghet Ungas upplevda trygghet Rädsla för att bli överfallen Oro att utsättas för brott samtliga Oro att utsättas för brott geografiskt Faktisk utsatthet för brott Polisens engagemang i lokala problem Anmälda brott Brottslighet bland unga Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Arbete och utbildning är grundläggande faktorer för folkhälsan, då de bidrar såväl ekonomisk som social trygghet. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och ohälsa. Individer med låg utbildningsnivå har enligt forskning en sämre hälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. De största hälsoskillnaderna finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Största orsaken är att högutbildade har en högre förmåga att skaffa, tolka och använda information om till exempel hälsa och olika risker. Även om socioekonomiska faktorer sägs vara avgörande för folkhälsan är det viktigt att uppmärksamma hur människorna själva upplever sin hälsa och välmående. Enkätundersökningar som beskriver invånarnas självskattade hälsa ger en övergripande bild för folkhälsan i kommunen totalt sett eller uppdelat på kön, ålder, invånare med utländsk bakgrund med mera. Självskattad hälsa bland vuxna Precis som i riket som helhet är den självskattade hälsan i kommunen sämre för kvinnor än för män. Skillnaderna i självskattad hälsa är generellt större mellan grupper med olika utbildningsnivå än mellan könen. Skillnaden mellan hur personer med olika lång utbildning upplever sitt allmänna hälsotillstånd har ökat bland kvinnor sedan 1990. Kvinnor med endast förgymnasial utbildning har haft den minst gynnsamma utvecklingen. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän i alla åldrar. Andel vuxna med bra hälsa, procent Nyköping Riket 2007-2010 2011-2014 2007-2010 2011-2014 Kvinnor 72 71 69 71 Män 77 76 73 75 Samtliga 74 73 71 73 Källa: Hälsa på lika villkor

31/87 Självskattad hälsa bland unga Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 88 procent av pojkarna som uppger att de mår bra eller mycket bra. Bland flickorna i samma årskurs är det 71 procent som mår bra eller mycket bra. Skillnaden gentemot länet är liten. Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra, procent Nyköping Länet 2008 2011 2014 2008 2011 2014 Flickor 75 77 71 75 77 69 Pojkar 93 90 88 89 89 88 Samtliga 84 83 80 82 83 79 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Även i årskurs 2 på gymnasiet är den självskattade hälsan bättre hos pojkar än hos flickor. År 2014 uppgav 84 procent av pojkarna att de mår bra eller mycket bra jämfört med 70 procent hos flickorna. Sedan 2004 har den självuppskattade hälsan försämrats mer hos flickorna än hos pojkarna. 100 Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra Procent 80 60 40 20 pojkar flickor 0 2004 2006 2008 2011 2014 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning i Nyköping har ökat markant sedan år 2000. Trots det är andelen långt under rikssnittet. Andel elever som är behöriga till gymnasiet redovisas under målområdet Barn och ungas uppväxtvillkor. Andel med eftergymnasial utbildning 25-74 år 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Nyköpings kommun 25,1 26,6 28,2 29,6 30,7 31,8 32,5 Sverige 28,8 30,6 32,3 33,8 35,2 36,7 38,0 Källa: SCB, AMPAK

Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa i Nyköping är något lägre än rikssnittet och har så varit senaste decenniet. Värdet har varit relativ oförändrat sedan 2002. Andel öppet arbetslösa, procent 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Nyköpings kommun 2,9 2,6 3,5 2,5 3,9 2,8 2,9 Sverige 5,3 4,2 5,5 2,5 4,1 3,5 3,3 Källa: SCB, Arbetssökandestatistik 32/87 Inkomst Den disponibla inkomsten har ökat stadigt sedan år 2000 i såväl kommunen som riket i helhet. År 2012 låg snittet i Nyköpings kommun marginellt under rikssnittet. Skillnaden mellan de olika kommundelarna skiljer sig dock markant. Se tabellbilagan längst bak i denna rapport. Disponibel inkomst, tusentals kronor 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Nyköpings kommun 222,6 236,3 248,5 277,2 304,2 316,7 336,6 Sverige 222,4 237,2 248,5 278,3 310,0 318,7 340,4 Källa: SCB, INKOPAK Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd består av det kommunala försörjningsstöd som tidigare benämndes socialbidrag samt introduktionsersättning till flyktingar. Även det statliga äldreförsörjningsstödet ingår. Andelen med ekonomiskt bistånd har minskat från 2010 till 2012. Numera ligger kommunen under riksgenomsnittet. Andel med ekonomiskt bistånd, procent 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Nyköpings kommun 5,6 4,6 4,2 2,9 2,8 3,1 2,6 Sverige 4,8 3,9 3,7 3,5 3,4 3,8 4,2 Källa: SCB, INKOPAK

33/87 Hemlöshet Hemlöshet beror på olika typer av faktorer, både strukturella och individuella. Individuella faktorer som missbruk och psykiska funktionsnedsättningar kan leda till att en person blir hemlös och det är socialtjänstens ansvar att se till att individen får det stöd och den hjälp som personen kan behöva. Ur det perspektivet är hemlöshet en socialpolitisk fråga. Men hemlöshet är även en fråga som berör strukturella faktorer som integration, hälso- och sjukvård samt bostads- och arbetsmarknaden. Få hemlösa har ett arbete och då ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan bland hemlösa utestängs dom från den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet hemlösa i Nyköpings kommun kartläggs regelbundet och redovisas av Socialstyrelsen. Antalet hemlösa i Nyköping ökade kraftigt mellan 1999 och 2009 för att sedan sjunka igen. 2009 var antalet hemlösa över 18 år 199 personer (38,9 personer per 10 000 invånare) enligt kartläggningen. Motsvarande siffra för 2011 var 167 personer eller 32 personer per 10 000 invånare). Antal hemlösa per 10 000 invånare 1999 2005 2009 2011 Nyköpings kommun 7,3 11,6 38,9 32,0 Riket 9,5 20,0 i.u. 36,0 Källa: Socialstyrelsen och Nyköpings kommun, Sociala divisionen Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter vad gäller exempelvis att vårda barn och hem, att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende och att kunna delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Forskning visar att ojämställda levnadsförhållanden orsakar skillnader i hälsa mellan könen. Statistiska jämförelser mellan olika kommuner visar att jämställdheten i landet följer ett tydligt mönster. Jämställdheten är överlägset mest utvecklad i storstadsregionerna. De mest jämställda kommunerna finns i Storstockholm. De kommuner som har lägst jämställdhet är mer spridda över Sverige och de kännetecknas av att de är mindre. Förtroendevalda uppdelat på kön År 2014 var 47 procent av de förtroendevalda i Nyköpings kommun kvinnor jämfört med 43 procent i riket som helhet. Jämfört med år 2003 har andelen förtroendevalda kvinnor ökat såväl i kommunen som i riket. Föräldrapenning uppdelat på kön Vad gäller föräldrapenning bland anställda i Nyköpings kommun generellt togs 25 procent av dagarna ut av papporna år 2013, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Drygt 36 procent av VAB-dagarna togs ut av pappor generellt i Nyköping, vilket också är i nivå med rikssnittet.