Naturvärdesinventering inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult

Naturvärdesinventering inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult

Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Beskrivning av inventeringsområdet 3 Naturvärdesinventering 4 Eftersök av grönvit nattviol 6 Fågelinventering 7 Bilaga 1 Kartbilaga naturvärdesinventering 12 Bilaga 2 Naturvårdsarter sammanställning, ej fågel 13 Bilaga 3 Bilder områden 14 Referenser 17 Beställare: Borås stad. Kontaktperson: Agnes Sandstedt, planarkitekt,tel 033-35 85 34, agnes.sandstedt@boros.se Projektets organisation: Robert Björklind (projektledare, fältinventering, rapport), Anna Norman och Rebecka Le moiné ( kartor och GIS) Jakob Sörensen (fågelinventering och rapport). Internt projektnummer Calluna: RBD0059 Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind Tel: 0738115283 robert.bjorklind@calluna.se Datum rapport: 2014-06-30 2

Uppdraget Calluna fick under våren 2014 i uppdrag av Borås stad att utföra en naturvärdesinventering (NVI) samt fågelinventering i Brämhult. Borås Stad arbetar med att ta fram en detaljplan för en ny förskola i Brämhult. Planerna är en förskola med 6 avdelningar, om minst 6000 kvm. Området som är utpekat finns med i kommunens grönområdesplan,. En särskild bedömning av förekomsten av grönvit nattviol kommer att göras samt en inventering av sumpskogsområdet. Metod Calluna har utfört en naturvärdesinventering på fältnivå medel enligt remissversionen för Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning enligt svensk standard ftss 199000 (sis.se/tk555). Tillägget klass 4 har gjorts. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. Eventuella naturvärdesobjekt beskrivs och naturvårdsarter listas. Även landskapsobjekt kan avgränsas. Landskapsobjekt är ett större geografiskt område vars betydelse för biologisk mångfald är uppenbart större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse för biologisk mångfald. I området har i enlighet med metoden objekt större än 0,1 hektar avgränsats. Avgränsning och beskrivning har skett i fält. Ett besök har gjorts i området för att avgöra värden för fågellivet. En särskild insats har gjort för att eftersöka grönvit nattviol enligt önskemål från Borås stad. Naturvärdesinventeringen och har utförts i juni 2014 av Robert Björklind och fågelinventeringen av Jakob Sörensen även den i juni. Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet är ca 1 ha stort. I söder ligger en granskog som täcker ca hälften av det inventerade området. Terrängen är lätt kuperad och trädskiktet fleskiktat. I norr har avverkning utförts för några år sedan och lämnat ett hygge. På hygget har man glest lämnat träd av björk, tall och gran med en diameter på 3-4 dm. Stora delar av området är under stark igenväxning med lövsly. Mindre öppna ytor finns med gräsvegetation. Området är omväxlande torrt och fuktigt i markskiktet. I norr finns en bäck och en blockig brant med tätt träd- och buskskikt samt inslag av äldre lövträd. Den del av inventeringsområdet som inte har klassats är hygget. Motiveringen är att att den skogliga kontiniuteten är störd och den saknar tillräckliga värden som t.ex. äldre träd och död ved. 3

Naturvärdesinventering Naturvärdesobjekt 1. Granskog Naturvärdesklass: påtagligt naturvärde, klass 3 Naturtyp: skog Beskrivning Området är ett barrskogsområde på tämligen kuperad mark. Allmänt i området förekommer block. Skogen är flerskiktad med träd i olik ålder men tydliga spår av gallring och avverkning finns. Trots detta ger skogen ändå ett relativt orört intryck. På flera platser i skogen finns stenmurar som vittnar om tidigare öppen mark. Trädskiktet domineras av gran med stamdiametern 2-6 dm. Tall med diametern 3-4 dm förekommer glest. Lövträd av främst björk med diametern 4-5 dm förekommer tämligen allmänt och de har grov bark. Även asp och sälg växer i området. En ek med diametern 6 dm växer i området. I en sänka i sydväst växer al med grövre barkstruktur i ett våtare område. I buskskiktet växer främst rönn med inslag av björk. I fältskiktet är arter som blåbär, vårfryle, ekorrbär vanliga. I bottenskiktet växer arter som västlig hakmossa, husmossa och i våtare delar växer kärrmossa. På död ved växer signalarten långfliksmossa. På några av de äldre granarna växer gammelgranslav. Död ved förkommer tämligen allmänt och den finns i olika nedbrytningsstadier. Bedömning Naturvårdsarter Bedömningen av artförekomsten är att området har ett visst artvärde. Detta är baserat på förekomsten av naturvårdsintressanta fåglar. kryptogamerna som hittats saknar eller har ett svagt signalvärde i denna region. I området hördes talltita och spillkråka födosökte i de döda stående granarna. Västlig hakmossa, visar på kontinuitet av skog, stabila förhållanden och hög luftfuktighet ( i denna region saknar den dock signalvärde) Långfliksmossa, visar på kontinuitet av död ved i olika nedbrytningsstadoer ( i denna region har den dock ett svagt signalvärde). Gammelgranslav, växer på gamla granar där luftfuktigheten är hög. Som arterna ovan är den i denna region vanligt förekommande på grund av högre luftfuktighet. Spillkråka finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet och har därmed ett unionintressen. Talltita bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Bedömning av livsmiljö Området bedöms ha visst värde som livsmiljö med motivering att skogen är flerskiktad och det förekommer äldre träd av både löv- och barrträd samt att det finns tämligen gott om ved i olika nedbrytningsstadier. Livsmiljön för fåglar anses påtaglig och det förekommer värden som t.ex. död ved, flerskiktad vegetation och stengärdesgårdar. 4

Dessa miljöer gynnar fler fågelarter som t.ex. hackspettar och skogsmesar. Naturvärdesobjekt 2. Vattendrag Naturvärdesklass: påtagligt naturvärde, klass 3 Naturtyp: Vattendrag Beskrivning Området är en liten bäck som som rinner från norr under en cykelväg och in i utredningsområdet. Bäcken har ett naturligt, lätt slingrande lopp och slutar vara synlig då den når tomtmark i nordväst. Vattendraget har en bredd på ca 0,5 m och vid besöket rann det vatten sakta i bäcken och djupet var ca 5 cm. Bottensubstratet består av sand, grus och sten. Kring vattendraget är det tämligen tät vegetation och träd som väl skuggar vattendraget. Närmast bäcken växer al och björk. I buskskiktet växer hallon och olvon och i fältskiktet arter som kabbeleka och gullpudra. Gröngöling, trädpiplärka och kråka sågs i nära anslutning till området. Bedömning Naturvårdsarter Bedömning är visst artvärde. Endast en naturvårdsart gällande kärlväxter gullpudra, påträffades. Fåglarna som är registrerade är inte direkt knutna till vattendraget och får anses som tämligen svaga naturvårdsarter. Bottenlevande organismer med naturvärde finns viss potential för. Gullpudra indikerar fuktig mark och rörligt markvatten. Gröngöling bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Trädpiplärka bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Kråka bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Bedömning av livsmiljö Bedömningen är att bäcken har ett påtagligt värde som livsmiljö i och med det rinnande vattnet och naturliga loppet samt grövre bottensubtrat som ger god potential för en mer krävande bottenfauna. Biotopen är högt värderad enligt standarden för naturvärdesinventering. Tillsammans med naturvärdesobjekt 3 finns ett visst värde för fåglars livsmiljö och det förekommer värden som t.ex. lövträd och tät vegetation. Dessa miljöer gynnar fågelarter som t.ex. hackspettar och mindre fåglar. Naturvärdesobjekt 3. Lövskog Naturvärdesklass: visst naturvärde, klass 4 Naturtyp: Skog 5

Beskrivning Området är ett mindre lövskogsområde med ett tätt yngre trädskikt som ger en god skuggning. Terrängen sluttar ner mot den lilla bäcken (område 2) vilket bildar en liten ravin. I väster blir området flackare och mängden block minskar. Terrängen är dominerande blockig och skrymslen mellan stenarna förekommer rikligt. I trädskiktet växer enstaka lönn med stamdiametern 2-3 dm och de är något senvuxna. Salix sp och rönn med diametern 0,5-1 dm växer rikligt i området. I väster växer al med en diameter på 2-5 dm och de har grov bark som tecken på högre ålder. Buskskiktet är rikligt och här växer hallon, ask, rönn och hassel. I fältskiktet växer signalarten ormbär med arter som harsyra, humleblomster och majbräken. På blocken växer rikligt med signalarten västlig hakmossa med inslag av cypressfläta och husmossa. Bedömning Naturvårdsarter Bedömningen är området har ett visst artvärde i och med förekomsten av lundarten ormbär. Västlig hakmossa har inget signalavärde i denna region. Gröngöling, trädpiplärka och kråka sågs i nära anslutning till området. Ormbär indikerar mullrik mark och lundmiljöer Västlig hakmossa, visar på kontinuitet av skog, stabila förhållanden och hög luftfuktighet ( i denna region saknar den dock signalvärde) Ask är rödlistad (VU) och minskande på grund av askskottssjukan. Gröngöling bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Trädpiplärka bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Kråka bör föras fram i sammanhanget då artens population har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005 enligt uppgifter från Svensk häckfågeltaxering. Bedömning av livsmiljö Bedömning av livsmiljö Bedömningen är att området har ett visst värde som livsmiljö med motivering att det är en välskuggad och blockig miljö som förstärks av närheten till bäcken. Skrymslena kan vara gömslen för t.ex. reptiler och groddjur. Miljön ger potential som växtplats för skuggkrävande kryptogamer. Tillsammans med naturvärdesobjekt 2 finns ett visst värde för fåglars livsmiljö och det förekommer som t.ex. äldre lövträd och rasmiljöer. Dessa miljöer gynnar fler fågelarter som t.ex. hackspettar och mindre fåglar. Eftersök av grönvit nattviol Området genomströvades och grönvit nattviol eftersöktes. Endast några få exemplar 6

av arten påträffades strax utanför utredningsområdet. Några av dessa exemplar var i blom medan andra bara hade blad. Med hänvisning till de få exemplar som påträffades är bedömningen att grönvit nattviol inte har ett starkt fäste i utredningsområdet. Fågelinventering Den 19 juni gjordes ett besök till utredningsområde för att undersöka områdets värde för fåglar. Inventeringsområdets utbredning övergår gränsen för utredningsområdet(figur 1). Anledningen till den utökade arean för inventeringsområdet är fåglars rörlighet samt områdets sammanhang. Fågelutredning Borås 2014 Teckenförklaring Utredningsområde Inventeringsområde 0 25 50 100 Meter Figur 1. Utredningsområdet syns här med rött och runt detta (svart/vit) syns inventeringsområdet 7

Tidig morgon genomströvades området och alla fågelarter som hördes samt observerades noterades. Samtidigt noterades speciella delområden tillsammans med värdeelement som ger förutsättningar för fågellivet. Resultat Hela inventeringsområdet har delats in i två områden som nedan kommer beskrivas. Bedömningen har skett utifrån värdet för fåglar samt vilka arter som har noterats (figur 2). Fågelutredning Borås 2014 1 2 Teckenförklaring Utredningsområde Inventeringsområde Värde för fåglar Visst fågelvärde Högt fågelvärde 0 25 50 100 Meter Figur 2. Inventeringsområdet är indelat i 2 delområden utifrån värdet på fåglar. Området i nord (grönt) har ett visst värde för fåglar och området i söder (rött) har ett högt värde för fåglar. 8

Enligt tabell 1 är två arter typiska arter för Natura 2000 noterats. Vidare förekommer sju arter i fågeldirektivet och fyra har haft en 50 % minskning på 30 år (1975-2005). Spillkråka är både en typisk art och förekommer i fågeldirektivet. Kråka är med i fågeldirektivet och har minskat 50% på de sista 30 år. I övrigt är de andra arter vanliga för denna del av Sverige. Tabell 1. Alla noterade arter från fältbesöket. Typiska arter och arter som har minskat 50 % är framtagit av Naturvårdsverket. Vad gäller fågeldirektivet så är dessa arter framtagna av SLU. Fåglar Brämhult 2014 Sökord (Svenska/Latin) Svenska Latin Info från artlistor Fåglar 50% Typiska arter Natura 2000 Fågeldirektivet minskning 1975-2005 Område blåmes 1,2 bofink 1,2 gröngöling Gröngöling Picus viridis x 1 grönsångare 1 koltrast Koltrast Turdus merula x 1,2 kråka Kråka Corvus corone x x 1 kungsfågel 2 lövsångare 1 morkulla Morkulla Scolopax rusticola Fåglar x 2 nötskrika Nötskrika Garrulus glandarius x 2 ringduva Ringduva Columba palumbus x 1,2 rödhake 1,2 skata Skata Pica pica x 1 Skogsbevuxen myr (91D0), Spillkråka Dryocopus martius Taiga (9010), Fågeldirektivet, x x spillkråka bilaga 1 2 större hackspett 2 svartmes 2 svartvit flugsnappare 1 talgoxe 1,2 talltita Talltita Parus montanus x 2 taltrast Taltrast Turdus philomelos x 1 tofsmes Tofsmes Parus cristatus Taiga (9010) x 2 trädpiplärka Trädpiplärka Anthus trivialis x 1 Delområde 1. Öppnare miljö Värdeklass: visst fågelvärde Beskrivning Området finns längst i norr och omsluts av bostäder, GC-väg och bilväg. Området är troligen ett resultat av stormarna Gudrun och Per där man i efterhand bland annat har tagit ut stormfällda träd och skog, varefter området har börjat växa igen med lövsly. Både söder och norr om GC-väg centralt i område finns blötare områden med lövträd där enstaka bohål finns. I enstaka träd finns äldre fågelholkar. Bedömning av värdet för fåglar Området bedöms ha ett visst värde för fåglar. Fågelfaunan är normal och förutsättningar för mer kvävande arter förekommer småskaligt i form av blötare partier med äldre lövskog och enstaka äldre barrträd. Delområde 2. Sluten miljö Värdeklass: högt fågelvärde (preliminärt) 9

Beskrivning Området finns längst i söder och fortsätter med samma typ av miljö på andra sidan inventeringsområdet mot söder. Skogen är flerskiktad med träd i olik ålder men även här syns spår efter tidigare stormar samt gallring och avverkning. Vissa delar har angripits av granbarkborre och träden har därmed dött och står kvar. Centralt i området finns en sänka där det växer al med grövre barkstruktur. Denna del är vidare fuktigare och har stående död ved. Bedömning av värdet för fåglar Området bedöms ha högt värde för fåglar. Fågelfaunan anses vara över normal och förutsättningar för mer kvävande arter som t.ex. ugglor finns i området. Den olikåldriga skogen tillsammans med den döda veden bidrar till områdets värde vilket i sin tur bidra till både föda, boplatser och skydd. I området identifierades tre skogsmesar knutna till barrskogen nämligen talltita, tofsmes och svartmes. Dessa arter gynnas av den äldre barrskogen och dennas variation. Vidare häckar de, som andra mesar, i hål och då gärna i gamla hackspetthål. Ett spillkråkepar observerades i området men inget bohål. De döda/döende barrträden skapar föda samt möjlighet för boplatser. Områdets bedömning är preliminär med tanka på det korta besöket till området samt att det finns förutsättningar för intressanta arter. Därför har området med försiktighetsprincipen fått en högre klassning. 10

Resultat och bedömning Tre objekt har naturvärdesklassats. Två objekt har fått naturvärdesklassen 3, påtagligt naturvärde och det är en liten bäck och ett granskogsområde som täcker ca 50 % av det inventerade området.ett mindre område med blockig lövskog har fått klass 4, visst naturvärde. Enligt de byggplaner som finns är det inte rimligt att kunna spara några större delar av de klassade områdena. Bäcken (område 2) och lövskogen (område 3) borde kunna sparas om byggnationen planeras efter detta. Bäcken är också ett av de områden som har fått högst klass i inventeringen och bör prioriteras. För bäckens värden är det av vikt att det finns träd och buskskikt kring denna. Område 1 är stort och är svårt att planera in och spara med tanke på byggplanerna. Strax söder om utredningsområdet finns dock ytterligare ytor med naturvärdesintressant barrskog. Denna bör avsättas som naturvårdsskog och om möjligt kan de södra delarna av område 1 sparas för att stärka detta område. Några Grova träd som avverkas inför byggnationen kan med fördel placeras ut söder om utredningsområdet för att stärka förekomsten av död ved. Detta område har dessutom ett större värde för fåglar vilket förstärker rekommendationen om att spara detta område. Områdets värde för fågel skapar ett pedagogisk värde som i framtiden kan användas bättre om delar området som ingår i exploateringsområdet kan sparas. Området som har ett visst värde för fåglar bedöms i exploateringssammanhanget ha liten påverkan på fågelvärdet. Skulle rekommendationer för naturvärdesinventeringen ovan efterlevas kommer detta även att gynna fågellivet. Förekomsten av grönvit nattviol i området är sparsam och utgör inte särskilda behov för hänsyn. Bedömningen är att byggnation av området kommer att få en liten till måttlig påverkan på naturvärdena. Om rekommenderad hänsyn tas kommer påverkan att minska ytterligare. 11

Bilaga 1 Kartbilaga naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Borås 2014 (! 2 3 1 Teckenförklaring (! Grönvit nattviol Naturvärdesklass 3 Naturvärdesklass 4 Naturvärdesklass 3 Utredningsområde 0 2014-06-30 12 100 Meter

Bilaga 2 Naturvårdsarter sammanställning, ej fågel Kärlväxter Ask Fraxinus excelsior Rödlistan 2010 Sårbar (VU) Tuva signalarter 2002-2004 Signalarter Skogsstyrelsen Typiska arter Natura 2000 Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Fridlysning enl 6, 8, 9 Fåglar 50% minskning 1975-2005 Gullpudra Chrysosplenium alternifolium x x Aapamyrar (7310), Lövsumpskog (9080), Källor och källkärr (7160) Ormbär Paris quadrifolia x x Näringsrik granskog (9050) Lavar Gammelgranslav Lecanactis abietina x Trädklädd betesmark (9070) Mossor Långfliksmossa Nowellia curvifolia Västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus x x 13

Bilaga 3 Bilder områden Bild område 1. 14

Bild område 2. 15

Bild område 3. 16

Referenser Artdatabanken, 2014-06-10. Utdrag av rödlistade djur och växter. http://www.slu.se/globałexternwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/ Dokument/Art-och-habitat-artlista.pdf http://www.slu.se/globałexternwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/ Dokument/fageldirektivet-artlista.pdf https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-0160-5.pdf GIS-data http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/karttjanster.aspx 17

Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, info@calluna.se Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95 18