Yttre Miljö. Miljörapport LKAB Kimit AB



Relevanta dokument
Mall för textdelen till miljörapporten

Naturvårdsverkets författningssamling

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Yttre Miljö. Miljörapport LKAB Kimit AB

Miljörapport - Textdel

Yttre Miljö. Miljörapport Hopukka Kvartsittäkt

Miljörapport - Textdel

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Svappavaara

Yttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Textdel 2016 års miljörapport

Textdel 2016 års miljörapport

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Textdel 2017 års miljörapport

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Yttre Miljo. Miljörapport LKAB Kimit AB

Miljörapport LKAB Kimit AB

Miljörapport LKAB Kimit AB

Miljörapport - Textdel

Textdel 2018 års miljörapport

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

Rapporteringsmallen får nytt innehåll.

Miljörapport LKAB Kimit AB

Yttre Miljö. Miljörapport Leveäniemi provbrytning

Miljörapport Moräntäkt Malmberget

Yttre Miljo. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Yttre Miljo. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Yttre Miljo. Miljörapport Leveäniemi provbrytning

MILJÖRAPPORT. Grunddel För Hallstahammars Hetvattencentral( ) år: 2017 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN

Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Miljörapport - Textdel

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2016

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Naturvårdsverkets författningssamling

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Miljörapport Beleverket 2016

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Miljörapport KGS Grustäkt Hakkas

Stora förbränningsanläggningar

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Textdel 2016 års miljörapport

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2017 Version 2

Miljörapport. Förslag till beslut. Ärendet

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Malmhamn

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Yttre Miljö. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Svartön Luleå

Miljörapport 2016 Säffle Fjärrvärme AB

Textdel 2017 års miljörapport

Naturvårdsverkets författningssamling

PC Kotorget, Hudiksvall

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport 2015 Säffle Fjärrvärme AB

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Textdel 2016 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2018

OXIE INARBETNINGSYTOR

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Checklista för kontrollprogram

Sammanfattning Björndammens panncentral

Transkript:

Yttre Miljö 2013 Miljörapport LKAB Kimit AB

Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2014-03-31 14-733 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling /Yttre miljö D 0980-535 19 E linnea.sjolund@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Linnea Sjölund LKAB Berg och Betong Ja Linda Dahlström Peter Söderman Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna Kommun, Miljökontoret Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Linda Dahlström Anders Furbeck Linda Harjunpää Nordspets Hans Karlström Ulf Nilsson Liselotte Olausson Peter Popper Peter Söderman Miljörapport LKAB Kimit AB 2013 Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 i miljöbalken (SFS 1998:808). Miljörapporten lämnas till Miljökontoret, Kiruna kommun före utgången av mars månad. Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapporter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda provtagningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare provtagningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av Kimit AB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\14-733 Kiruna - Miljörapport 2013 LKAB Kimit AB.docx

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB Kimit AB(2584-135) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Kimit AB Kiruna Organisationsnummer: 556190-6115 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 2584-135 Anlaggningsnamn: LKAB Kimit AB Postnummer: 981 28 Ort: KIRUNA Besöksadress för anl.: LKAB:s industriområde Kiruna Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1,) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Kemiska produkter (24.110) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: 4.(f) (Anläggningar för industriell framställning av sprängämnen och pyrotekniska produkter) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: Ja Koordinater: 7532426 x 717437 Länk till anläggningens hemsida: www.lkabkimit.se Inlämnad:2014-03-28 09:23:36 Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB Kimit AB(2584-135) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Linnea Efternamn: Sjölund Telefonnummer: 0980-535 19 Telefaxnummer: E-postadress: linnea.sjolund@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Peter Efternamn: Söderman Telefonnummer: 0980-68591 Telefaxnummer: E-postadress: peter.soderman@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 817 Postnummer: 981 28 Postort: Kiruna Inlämnad:2014-03-28 09:23:36 Version:1 2 / 2

Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer LKAB Kimit AB Kiruna 2584-135 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. LKAB Kimit AB är ett dotterbolag till LKAB Berg och Betong AB (tidigare KGS). Bolaget tillverkar sprängämnen vid fabriken i Kiruna, huvudsakligen för att tillgodose LKABs behov. LKAB Kimits anläggningar består förutom av ovannämnda fabrik också av lager- och förrådsbyggnader, kontor, skjutstation och laboratorium. Samtliga anläggningar är lokaliserade till ett eget industriområde på Kiirunavaaras sydvästra del inom LKABs gruvindustriområde, vilket pekas ut i figur 1 nedan. I efterföljande figur visas en översiktsbild över industriområdet. Figur 1. Röd pil pekar ut LKAB Kimit ABs industriområde beläget på Kiirunavaaras sydvästra del.

Figur 2. LKAB Kimit ABs industriområde beläget på Kiirunavaaras sydvästra del. I AN-stationen (ammoniumnitrat-stationen) tillverkas oxidationslösning för bulkemulsionerna Kimulux R, SS och SSAN. Oxidationslösningen pumpas till fabriken där den tvångsblandas med olja och emulgeringsmedel varvid en emulsion bildas (vatten-i-olja). För att tillverka det färdiga sprängämnet Kimulux R tillsätts dessutom glasmikroballonger och aluminiumpulver. Den färdiga produkten pumpas därefter direkt till lagringssilon placerade norr om fabriken. Till produkterna Kimulux SS och SSAN tillsätts inte mikroballonger eller aluminium utan produkten levereras i en icke-känsliggjord form till kunden som sköter sista delen av tillverkningen i samband med laddning. De icke-känsliggjorda emulsionerna pumpas direkt till lagringssilon söder om fabriken. Samtliga processer vid fabriken styrs via datoriserade styr- och övervakningssystem. Kimulux 42 och 82 är baserade på oxidationslösning och oljefas (olja + vax + paraffin) med tillsats av emulgeringsmedel samt glasmikroballonger för känsliggörande. I Kimulux 82 tillsätts också aluminiumpulver som energihöjare. Den huvudsakliga påverkan på miljön består av utsläpp av kväveförorenat vatten till det kommunala avloppsnätet samt av begränsade utsläpp av luftburna föroreningar i form av stoft och förbränningsgaser. Fallande spill vid tillverkningen återanvänds eller förbränns på därtill avsedd brännplats.

2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2000-03-13 Länsstyrelsen LSt 241-246-00 1997-06-03 Länsstyrelsen LSt 2410-9277-95 Länsstyrelsen fastställer slutliga villkor för Kimit AB i fråga om kväveutsläpp. Tillstånd för produktion av sprängmedel enligt miljöskyddslagen för Kimit AB på fastigheten kronoparken Kiruna 1:1, Kiruna kommun. Tillståndet omfattar en årlig produktionsvolym på maximalt 30 000 ton bulksprängämnen samt 5 000 ton patronerade sprängämnen. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: 21 motsvaras av 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) som trädde i kraft 18 juni 2013. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga anmälningsärenden är beslutade under 2013. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2010-09-20 Länsstyrelsen LSt 551-7368-10 2009-09-24 Miljökontoret, Kiruna kommun 2003-09-23 Miljökontoret, Kiruna kommun Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan för den av Kimit AB planerade produktionsökningen på fastigheten Forsnäs 2:1 i Kiruna kommun. Länsstyrelsen beslutar att den planerade produktionsökningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tillfällig omlokalisering av brännplats. Miljökontoret godkänner tillfällig omlokalisering av Kimit AB:s brännplats för destruktion av sprängämnesspill. Ny destruktionsplats för sprängämnesspill. Miljökontoret godkänner flyttning av destruktionsplats och meddelar ett antal villkor gällande destruktionsplatsen.

5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Kiruna kommun, Miljönämnden. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktiskt produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Maximal årlig produktionsvolym: 30 000 ton bulksprängämne samt 5 000 ton patronerade sprängämnen. Kommentar: Produktionsvillkoret har innehållits under 2013. 19 946 ton av bulksprängämnen. 155 ton patronerade sprängämnen. Den totala sprängämnesproduktionen under 2013 har uppgått till 20 101 ton.

7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar Om inte annat framgår av detta beslut skall verksamheten Villkoret innehålls. bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan (det s k allmänna villkoret). Vid förbränning av sprängämnesrester ska en fullständig förbränning av ingående ämnen eftersträvas. Förbränningen ska därvid utföras med god åtkomlighet av förbränningsluft. Utsläpp av kväveföroreningar från produktionsspill ska begränsas genom att ammoniumnitrat så långt som möjligt samlas upp och återtas i processen. Kemikalier och oljor ska förvaras på sådant sätt att spill och läckage inte kan ske till avlopp eller omgivning. Rest- och avfallsprodukter från verksamheten ska förvaras i märkta kärl på sådant sätt att läckage till avlopp eller omgivning inte kan ske samt omhändertas och journalföras på ett sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Aska från förbränning av sprängämnesrester ska samlas upp och deponeras så att utlakningen minimeras. Deponeringen ska utföras på ett sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Bolaget ska senast tre månader efter beslutsdatum till tillsynsmyndigheten inkomma med ett förslag till kontrollprogram för verksamheten. Senast ett år före en eventuell avveckling av bolagets verksamhet ska en avvecklingsplan redovisas till länsstyrelsen. Planen ska omfatta efterbehandlingsåtgärder och en undersökning av eventuella föroreningar i mark och vatten inom företagets påverkansområde. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret uppfyllt. Villkoret kvarstår att uppfylla, bevakas.

Slutligt villkor i fråga om kväveutsläpp: Utsläppet av kväve i avloppsvattnet får som gränsvärde högst uppgå till 11 ton per kalenderår, och som riktvärde och månadsmedelvärde 450 kg per månad. Månadsmedelvärde 2013 (kg): Månad Mängd kväve (kg) januari 873 februari 936 mars 1017 april 468 maj 391 juni 470 juli 318 augusti 217 september 439 oktober 440 november 437 december 179 Ackumulerat 2013: 6,2 ton. Gränsvärdet innehålls. Villkor meddelade av Miljönämnden, Kiruna kommun 2003-09-23, med anledning av ny destruktionsplats för sprängämnesspill: - de villkor som länsstyrelsen meddelat i beslut 970603 och som rör destruktion av sprängämnesrester skall gälla även den nya platsen. - Det kontrollprogram som Miljönämnden 971015 förelagt om och som berör destruktion av sprängämnesrester skall även gälla den nya platsen. - Städning av den nuvarande destruktionsplatsen skall ske. - För att minska risken för utlakning av föroreningar ur aska bör upplag av snö ej ske in närhet av askdeponering. Riktvärdet avseende månadsmedelvärde har inte innehållits under fem månader. Tillsynsmyndigheten är underrättad och åtgärder avseende de förhöjda halterna har vidtagits utifrån den framtagna handlingsplanen. Mer information om detta finns i kapitel 10. Villkoren innehålls.

8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella. Aktuell Ej aktuell x x x x x 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuell

10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Utsläpp till luft Under 2012 har 226 m 3 eldningsolja EO1 förbränts i värmecentralen. Utifrån denna oljemängd samt oljans beskaffenhet har följande beräkningar genomförts. Stoft Förbränningen av eldningsolja i värmecentralen har under året gett upphov till ett begränsat stoftutsläpp på ca 193 kg (jämför med 197 kg 2012). Uträkningen är baserad på förbrukad mängd eldningsolja samt en uppskattad mängd stoftutsläpp i relation till mängden olja framtagen 2008. Svaveldioxid Oljans densitet är 0,83 ton/m 3 och svavelhalten är 0,05 vikts-%. Svavelemissionen kan således beräknas till ca 94 kg S (jämför med 96 kg 2012), vilket motsvarar ca 187 kg SO 2 (jämför med 191 kg 2012). Här är S tot = S energi. Kvävedioxid Oljans densitet är 0,83 ton/m 3 och den består av 0,02 vikts-% N. Kvävedioxidemissionen kan således beräknas till ca 123 kg räknat som NO 2 (jämför med 126 kg 2012). NO x,tot är här detsamma som NO x,energi. Koldioxid Oljans densitet är 0,83 ton/m 3 och den består av 85 vikts-% C. Koldioxidemissionen kan således beräknas till ca 585 ton CO 2 (jämför med 598 ton 2012).

Utsläpp till vatten Under 2013 har 32 st samlingsprov, i form av tvåveckors-prover, tagits på utgående vattenflöde från verksamheten till kommunens avloppsnät. Månadsmedelvärde avseende koncentrationer i vattnet av ammonium och nitrat tillsammans med uppgift om mängd utgående avloppsvatten för respektive månad ger följande beräknade mängder kväve utgående till avloppssystemet: Månad Kväve (kg) Riktvärde (kg) Villkor bedömning Januari 873 450 Riktvärde överskrids Februari 936 " Mars 1017 " April 468 Maj 391 Riktvärde innehålls Juni 470 Riktvärde överskrids Juli 318 Riktvärde innehålls Augusti 217 " September 439 " Oktober 440 " November 437 " December 179 " Totalt 2013 6,2 ton 11 ton (gränsvärde för kväveutsläpp på årsbasis) Gränsvärde innehålls Riktvärdet på månadsbasis kunde ej innehållas för fem av årets månader under 2013. Dessa månader infaller under kvartal ett och kvartal två. Det totala kväveutsläppet under 2013 fastställs till 6187 kg (2012: 7967 kg). Gränsvärdet på årsbasis innehålls med god marginal. Under slutet av 2012 och början av 2013 konstaterades kraftigt förhöjda utgående kvävemängder från verksamheten utifrån genomförda mätningar vilket resulterade i upprepade överskridanden av riktvärdet. Dock har aldrig gränsvärdet överskridits. Arbetet som startade i början av 2013, för att komma tillrätta med överskridandena, har varit omfattande och omsorgsfullt. Med anledning av överskridandena togs en handlingsplan fram, vilken omfattade administrativa samt praktiska åtgärder på både kort och lång sikt för att komma tillrätta med kväveproblematiken. Såväl automatisk provtagningsutrustning som flödesmätare har bytts ut och provtagning och analys har setts över. Översyn av eventuella brister och läckage i fabriken har gjorts och det ligger idag hos alla anställda ett stort fokus på kvävefrågan. Av det som framkommit från arbetet enligt handlingsplanen pekar mycket på att de uppmätta utgående kvävemängderna har varit ett resultat av felaktiga provtagning och inte faktiska utsläpp. Det har konstaterats att det inte har skett några större omfattande systematiska utsläpp av varken oxidationslösning eller emulsion under det aktuella tidsintervallet. Det har heller inte gått att hitta förhöjda kvävehalter nedströms i avloppssystemet inne på LKABs område, ej heller kan det noteras några förhöjda värden i det inkommande vattnet till reningsverket som samstämmer med de rapporterade höga mängderna hos LKAB Kimit. Status för handlingsplanen och planerade åtgärder har under året löpande redovisats till tillsynsmyndigheten i samband med ordinarie kvartalsrapportering avseende vatten. Nu förefaller läget åter vara stabilt. Under kvartal tre och fyra 2013 har utgående mängd kväve legat inom gällande villkor. Sedan vattenprovtagningsutrustningen bytts ut och justerats har mängderna kväve tydligt minskat. Arbetet med att bevaka kvävehalter och flöden i utgående vatten fortsätter dock.

Flödesmätning av vatten Under 2012 installerades en ny flödesmätare och under 2013 har arbete enligt handlingsplanen pågått med att bland annat kontrollera tillförlitligheten hos mätaren. Resultaten från den kontinuerliga flödesmätningen av utgående vatten visar att det under året gått ut ca 6483 m 3 vatten från Kimit till kommunens avloppsledningsnät. Denna siffra är högre i jämförelse med hur mycket vatten som har utgått till avloppsledningsnätet tidigare år (3464 m 3 2012 och 1670 m 3 2011). Orsaken till ökningen är att det numer sker en aktiv kylning av lösningen för att få till en bättre slutprodukt till kund. Utsläpp av metaller till vatten Utsläppen av metaller för 2013 har beräknats med hjälp av 3 st stickprov på utgående vatten från Kimits område. Medelhalten samt framräknade årsutsläpp av vissa metaller sammanställs nedan. Generellt är metallhalterna genomgående låga och ligger i nivå med tidigare år. Den beräknade totala mängden metall som har utgått till avloppssystemet för 2013 och 2012 är dock högre än tidigare år i de flesta fall vilket beror på att mängden utgående vatten har varit betydligt mycket högre under 2013 och 2012 jämfört med 2011 och 2010. Ämne Halt (µg/l) 2010 Mängd (g/år) 2010 Halt (µg/l) 2011 Mängd (g/år) 2011 Halt (µg/l) 2012 Mängd (g/år) 2012 Halt (µg/l) 2013 Mängd (g/år) 2013 Arsenik 0,12 0,13 0,20 0,34 <0,12 0,43 0,18 1,02 Kadmium 0,16 0,18 0,30 0,49 0,18 0,62 0,11 0,63 Krom 3,02 3,22 4,00 6,65 1,82 6,29 1,03 5,82 Koppar 26,8 28,5 21,7 36,0 14,4 49,9 39,0 219,6 Kvicksilver 0,006 0,006 0,003 0,005 <0,003 0,011 <0,003 0,018 Nickel 18,1 19,3 14,8 24,5 7,32 25,3 4,8 26,8 Bly 0,77 0,82 0,28 0,47 0,22 0,75 0,42 2,39 Zink 1303 1389 2110 3502 1224 4239 477 2689 Energiförbrukning LKAB Kimits värmecentral består av en 1,0 MW panna. Oljeförbrukningen i pannan uppgick under 2013 till mängder enligt nedan där oljekvaliteten är EO1. Kvartal Oljeförbrukning m 3 1 62 2 63 3 44 4 57 Totalt 226 Den totala energiförbrukningen vid LKAB Kimits anläggning uppgick under året till: Olja (värmecentral) El Totalt 2 188 MWh 1 252 MWh 3 440 MWh Restprodukter Destruktion genom förbränning 2013 Ca 94 ton sprängämnesrester har bränts på brännplatsen och ca 540 kg aska har deponerats intill brännplatsen, som är belägen på södra delen av Kiirunavaara.

11. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Med anledning av de förhöjda kvävemängderna som konstaterades för kvartal fyra 2012 och kvartal ett 2013 upprättades en handlingsplan för att komma till rätta med kväveproblematiken. Arbetet utifrån denna har pågått under året och genomförda åtgärder har bland annat omfattat översyn av provtagningsutrustning och skötsel och kontroll av denna. Utöver detta har hanterings- och underhållsrutiner för samtlig utrustning samt moment rörande kväveprovtagning upprättats. Uppföljningen av provtagningsutrustningen, flödesmätaren och övrigt kring provtagningen är omfattande för att undvika felaktiga provtagningar. Under 2013 har daglig tillsyn tillämpats på utrustningen, andelen missade prover kan räknas ut då den nya utrustningen larmar ifall prov inte kan tas. Vidtagna åtgärder har löpande redovisats tillsynsmyndigheten. Se mer information under kapitel 10. 12. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Se information ovan samt under kapitel 10. 13. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Aluminiumpulver används i vissa produkter för att öka energiinnehållet samt öka varaktigheten i tryckpulsen som bildas då sprängämnet detonerar. Normalt används jungfruligt aluminium till detta, speciellt inom militära applikationer. Eftersom lagringskraven hos civila produkter är mycket lägre jämfört med militära kan LKAB Kimit AB använda återvunnet aluminium. Detta förutsätter dock kontroll på vissa inlegerade ämnen så som toxiska ämnen (Cd, Hg, Pb) och emulsionsstörande ämnen (Cu, Mg, Zn). LKAB Kimit AB har använt återvunnet aluminium sedan 1993 och innan dess användes jungfruligt aluminiumpulver. 14. Ersättning av kemiska produkter m.m. 4 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga kemiska produkter har under 2013 kunnat ersättas med någon som anses vara mindre farlig.

15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB Kimit ABs avfallshantering (hushålls- och industriavfall) sköts i enlighet med instruktioner och rutiner i LKAB Kirunas källsorteringshandbok. Målet på över 100 % sorterat avfall för 2013 har uppnåtts. 16. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder har vidtagits under året. 17. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 17 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga undersökningar har genomförts under året.

18. Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser 4 18. För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp). a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IEDverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 2013 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 2012:11 har upphävts genom NFS 2013:12. Tillämplig slutsats: Bedömning: Ej aktuellt b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas. Slutsats som inte bedöms uppfyllas: Planerade åtgärder: Bedömning av behov av krav på prövning eller anmälan: Planerad dispens- eller alternativvärdesansökan: Ej aktuellt c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IEDverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. -

Emissionsdeklaration LKAB Kimit AB 2013 Parameter Värde Enhet Metod Mottagare Kommentar Metodkod Metodbeskrivning N-tot 6187 kg/år M Beh.ARV Kiruna kommuns reningsverk OTH Ammonium som kväve SIS 028134/1 Nitrat som kväve QV 6,5 1000m³/år M Beh.ARV Kiruna kommuns reningsverk OTH Kontinuerlig flödesmätning