Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen Del 2, Befolkning i tätorter = Population and Housing Census Part 2, Population in localities Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1970_02

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Folk- och bostadsräkningen 1970 Del 2. Befolkning i tätorter STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Population and Housing Census 1970 Part 2. Population in localities Form för hänvisning. Folk- och bostadsräkningen 1970 (SOS). Del 2. Befolkning i tätorter. Statistiska centralbyrån. Stockholm Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år, därefter vart femte år med undantag för år 1955 och från år 1960 i kombination med bostadsräkningar. Resultaten från räkningarna har fr o m folkräkningen 1910 publicerats inom serien Sveriges officiella statistik: Folkmängden och dess förändringar. Publikationerna, i avseende på huvudtitel tom årgång 1960 benämnda Folkräkningen årgång 1935/36 dock Särskilda folkräkningen och därefter Folk- och bostadsräkningen, har utgivits av statistiska centralbyrån. Tidigare publicering skedde inom serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik. Uppgifter som motsvarar de i föreliggande publikation redovisade har för närmast föregående räkningar publicerats i Folkräkningen 1960, Del II, samt Folkoch bostadsräkningen 1965, Del II. Suggested citation. Population and Housing Census 1970 (SOS). Part 2. Population in localities. National Central Bureau of Statistics. Stockholm Published by the National Central Bureau of Statistics S Stockholm 27 Allmänna Förlaget ISBN O044-X (hft) ISBN (inb) Printed in Sweden Berlingska Boktryckeriet Lund 1972 In the period between population censuses have been taken every tenth year and since the latter date every fifth year with the exception of 1955 and from 1960 in co-ordination with housing censuses. Ever since the population census in 1910 the results of the censuses have been published in the Official Statistics of Sweden series as "Population and Vital Statistics". These publications, entitled until the 1960 issue the "Census of the Population" (the 1935/36 issue however being called the "Special Census of Population") and since then the "Population and Housing Census", have been issued by the National Central Bureau of Statistics. Earlier publications were issued in the Contributions to the Official Statistics of Sweden series. A. Population statistics. Figures corresponding most closely to those published in the present publication were issued for the last two censuses in the "Census of the Population in 1960", Part II, and the "Population and Housing Census in 1965", Part II.

5 3 Förord Preface Statistiska centralbyrån framlägger härmed den andra redogörelsen för folkoch bostadsräkningen Den innehåller uppgifter om befolkningen efter kön, ålder och civilstånd inom landets tätorter. Geografisk expert vid planeringen och genomförandet av 1970 års tätortsavgränsning har varit fil lic Hans Ylander med biträde av aktuarien Anne Hellström. Tätortsavgränsningen har utförts på huvudsakligen ekonomisk karta efter fria linjens metod. Utifrån denna kartdokumentation utföres arealmätningar, vilkas resultat kommer att publiceras i serien Statistiska meddelanden. Denna publikation har redigerats av byrådirektör Lars Ove Larsjö. Stockholm i januari 1972 INGVAR OHLSSON Rune Tryggveson

6 4 Innehåll Contents 5 Engelsk översikt 6 Svensk-engelsk ordlista 7 Inledning 8 Tätortsredovisningen 8 Tätortsbegreppet 8 Definition av tätort 9 Avgränsningsmetoden 10 Markering av tätortsbefolkningen 12 Tabellernas innehåll Summary List of terms Introduction The recording of localities The locality term Definition of locality The method of demarcation Marking of the population in localities Contents of the tables Texttabell 13 A. Antalet tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1965 och 1970 Table in text A. Number and population of localities, by county, 1965 and 1970 Tabeller Befolkning efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november Befolkning efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1970 Tables 1. Population by sex and marital status in localities 2. Population by sex and age (year of birth) in localities Bilagor Tätorter som sträcker sig över länsgräns m m Förändringar i tätortsbeståndet m m jämfört med Register över tätorterna Appendices 1. Localities extending across county boundaries, etc. 2. Changes in localities registered etc. compared with Index of localities Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Upprepning Intet finns att redovisa Repetition Magnitude nil

7 5 Summary Introduction The processing of the Population and Housing Census of 1970 has been divided into a number of sections. The findings of its demographic section, which is a processing of demographic data from the magnetic-tape registers of the population registration authorities, records the population according to the national registration distributed by sex, age, marital status, etc. as per 1 st November 1970 for various forms of regional division; these findings are presented in four volumes. The first volume presents demographic figures for communes, parishes and districts of parish register, and co-operating communes. In this, the second volume, corresponding particulars are given for localities. A third volume will contain, among other particulars, county and national tables, tables for larger communes and localities in various size-groups and particulars relating to aliens and foreign-born persons. The fourth and last part will contain a more detailed commentary, with tables in the text, on the findings of the demographic section. The other sections of the Population and Housing Census are primarily based on particulars collected direct from the general public and real-estate owners on special forms. The findings of these sections mainly relate to housing conditions, economic activity, occupation, industry, education, commuting between place of residence and place of work, and income. Before these statistics can be presented the time-consuming work of preparing the primary material has to be carried out; the findings of these sections will accordingly not be available in final form for some time. The data in the demographic section will be merged with the data obtained from the census forms and the income tape. It is not unlikely that some minor discrepancies will arise between the results obtained and the findings of the demographic section. The recording of localities By locality is meant an area having at least 200 inhabitants in which the buildings are very much closer together than in the surrounding more sparsely populated area. In addition, the nature of the settlement in a locality is generally different, the inhabitants of localities often have a different distribution by occupation and industry and certain service functions which also serve the surrounding countryside are usually to be found in localities. The localities are demarcated according to a common Nordic definition of a locality which was laid down in 1960 and used for the first time in the census the same year. According to this definition all groups of houses having at least 200 inhabitans are counted as localities as long as the distance between the houses does not normally exceed 200 meters. The distance may however be permitted to exceed 200 meters in the case of groups of houses within the sphere of influence of a major community. On the other hand the maximum distance between the houses may be put at less than 200 meters when this is called for by the character of the settlement, that is to say in small localities where no distinct centres are apparent and in cases where the boundary between locality and sparsely populated area is ill-defined. Areas used for public purposes such as parks, sports grounds, churchyards, wharfs, etc. are not to be regarded as a break in the settlement. The localities are demarcated irrespective of the administrative divisions. The guiding principle for the demarcation of localities in the Population and Housing Census in 1970 was comparability with the immediately preceding censuses and thus continuity in the statistics of localities. This naturally does not mean that in the demarcation of localities changes in the physical environment such as localities that have merged etc. have been disregarded. When the localities were being demarcated their boundaries were plotted on large-scale maps (by the "free-lines method"); an economic map was used when possible. First of all the National Central Bureau of Statistics (SCB) drew on the maps the boundaries of localities from 1960 and These maps were then sent to the district offices of the land surveying authority so that any adjustments to the boundaries, because of new settlements, could be plotted on them. For certain parts of the country, such as the counties for which new economic maps have been issued since the previous census, the 1970 adjustments to boundaries were plotted centrally by the geographer employed by SCB. Representatives of the communes were also given an opportunity to study the maps and to comment on the demarcation adopted. During the autumn of 1970 a meeting was held between the county experts and SCB's geographer to examine and finally approve the demarcation of the localities. At the beginning of 1971 the maps were sent to the communes where the scrutinising bodies set up for the Population and Housing Census used the demarcations to mark the population living in localities on special copies of the national registration lists. This material was then sent to the respective county planning departments, which checked to see that the marking of the localities was a reasonable one. The material was then sent to SCB where this marking of localities on the lists,

8 6 when punch-carded, was entered on the tape relating to individuals during the processing of the demographic section. Contents of the tables Table I records data on the population in localities, with distribution by sex and marital status. Returns according to age are given in Table 2, age here being indicated in five-year groups up to the age of 85. The age distribution relates to year of birth; this means that the 0 4 agegroup covers those born between the 5 9 age-group those born between , etc. irrespective of their date of birth. It should be noted in particular that children born after 1st November 1970 are not included in the population. The text column, which is the same in both tables, records localities in alphabetical order by county. Localities coming within two counties have been entered under the county in which the majority of the inhabitants of the locality reside. Furthermore the text column indicates the commune in which the locality is situated according to the administrative divisions in force on 1st January Where a locality is divided among two or more communes, the locality has been so divided into the various parts of communes. Appendix 3 contains an index of the localities with reference to the page in Table 1. The Population and Housing Census in 1965 recorded localities. 83 of them have been excluded in the present census, while 63 have merged with another locality. There are 102 newly constituted localities. Table A on p. 13 records, by county, the number of localities and the size of the population in localities in 1965 and In addition figures are presented relating to the degree of urbanisation and the increase of the population in localities compared with List of terms antal tätorter frånskilda gifta hela befolkningen hela länet hela riket kommun kvinnor (Kv) län män (M) ogifta summa tätort tätortens belägenhet tätortsfolkmängd i % av länets folkmängd âr änklingar och änkor ökning i % number of localities divorced married total population the whole county the whole country commune women county men single total locality situation of locality population of localities in percent of population of the county year(s) widowers and widows increase in percent

9 7 Inledning Introduction Bearbetningen av folkoch bostadsräkningen 1970 är uppdelad i ett antal avsnitt. Resultaten från räkningens demografiska avsnitt, som avser en bearbetning av demografiska uppgifter ur folkbokföringsväsendets magnetbandsregister, redovisar den mantalsskrivna befolkningens fördelning efter kön, ålder, civilstånd m m den 1 november 1970 för olika former av regional indelning och framläggs i fyra volymer. I en första volym har demografiska uppgifter redovisats för kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt samt kommunblock. I föreliggande andra volym lämnas motsvarande uppgifter för tätorter. En tredje volym kommer att innehålla bl a läns- och rikstabeller, tabeller för större kommuner och tätorter inom olika storleksklasser samt uppgifter om utlänningar och utrikes födda personer. I en fjärde del kommer slutligen en närmare beskrivning av det demografiska avsnittets resultat att framläggas i form av text och texttabeller. Folk- och bostadsräkningens övriga avsnitt bygger främst på uppgifter, som inhämtats direkt från allmänheten och fastighetsägarna på särskilda blanketter. Resultaten från dessa avsnitt avser huvudsakligen boendeförhållanden, sysselsättning, yrke, näringsgren, utbildning, pendling mellan bostad och arbetsplats samt inkomst. Framställningen av denna statistik föregås av en tidskrävande preparering av primärmaterialet, varför resultaten från dessa avsnitt inte kan föreligga i slutligt skick förrän senare. Preliminärstatistik började emellertid att framställas redan hösten Det demografiska avsnittets uppgifter kommer att maskinellt sammanföras med uppgifterna i blankettmaterial och inkomstband. Vissa smärre avvikelser torde därvid komma att uppstå jämfört med de från det demografiska avsnittet framlagda resultaten.

10 8 Tätortsredovisningen The recording of localities Tätortsbegreppet Med tätort har man i allmänhet brukat avse ett område med minst 200 invånare, där bebyggelsen är avsevärt tätare än inom omgivande mera glesbebyggda områden. Därtill kommer att bebyggelsens karaktär i regel är annorlunda, att invånarna ofta har annan yrkes- och näringsgrensfördelning och att vissa servicefunktioner, som även betjänar omlandet, vanligen finns i tätorten. Uppgifter om tätorter har bearbetats vid varje folkräkning sedan år En sammanfattande beskrivning av metoder m m beträffande tätortsredovisningen vid de olika folkräkningarna finns publicerad i redogörelsen för folkräkningen 1960, Del V, s 40. Redovisningen t o m år 1945 avsåg endast tätorter på den egentliga landsbygden (dvs landsbygden utom köpingar och municipalsamhällen). Städer, köpingar och municipalsamhällen ansågs nämligen i sin helhet kunna räknas som tätorter (»administrativa tätorter»), varför någon avgränsning av dessas tätbebyggda delar inte gjordes. Vid avgränsningen av tätorter på den egentliga landsbygden (»icke-administrativa tätorter») medräknades inte orter där jordbruksbefolkningen var betydande. Vid folkräkningen 1950 utfördes för första gången tätortsavgränsningen utan att någon principiell skillnad gjordes för städer och landsbygd; ej heller undantogs orter med stor jordbruksbefolkning. I de fall där en stads, en köpings eller ett municipalsamhälles gräns endast obetydligt avvek från den faktiska bebyggelsen, följdes dock den administrativa gränsen. I och med räkningen 1960 genomfördes generellt principen att enbart bebyggelsens utsträckning och ej administrativa gränser skall vara avgörande för vad som skall anses höra till en tätort. Definition av tätort En gemensam nordisk tätortsdefinition fastställdes vid det nordiska chefsstatistikermötet Definitionen på tätort (tätbebyggt område), som tillämpats 1960, 1965 och 1970, har följande lydelse:»som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. A andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande till huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort, såvida anstaltens bofasta personal med familjer osv, men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttigt ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen.» Som framgår av tätortsdefinitionen hänsköts frågan om huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej till de enskilda ländernas avgörande. Genom kartavgränsningsmetoden går det i princip inte att urskilja fritidsbebyggelse. Då det emellertid fordras minst 200 invånare, dvs 200 mantalsskrivna personer, för att en tätort skall anses föreligga, och sommarstugornas ägare med familjer endast i undantagsfall torde vara mantalsskrivna där, blir aldrig de renodlade sommarstugeorterna räknade som tätorter. Beträffande fritidsbebyggelse i direkt anslutning till en tätort har man i Sverige sökt tillämpa principen att denna bebyggelse ej skall inräknas i tätorten. Speciella svårigheter upp-

11 9 står emellertid i de fall där en permanentning av fritidsbebyggelsen påbörjats. Fritidsbebyggelse av denna blandade typ har förts till tätort, där det kunnat bedömas att bebyggelsen permanentats till minst 50 %. De variationer i fråga om godtagbart avstånd mellan husen, som tätortsdefinitionen medger, har möjliggjort en avgränsning, som tar hänsyn till den väsentligt olika bebyggelsestrukturen i olika delar av riket. För de flesta tätorter har ett avstånd på mellan 150 och 200 meter ansetts vara lämpligast. I tätbebyggda jordbruksbygder tillämpas i regel ett avstånd på omkring 150 meter. Om 200-metersregeln här skulle ha tillämpats, skulle vidsträckta områden utan annan bebyggelse än spritt liggande småbruk komma att räknas som tätorter. Även vid pärlbandsbebyggelse längs en väg skulle 200-metersregeln ofta medföra orimligt långsträckta tätortsbildningar; genom tillämpning av ett avstånd på 150 meter har dylika tätorter givits en mer begränsad utsträckning eller uppdelats på två eller flera tätorter. Avstånd på mer än 200 meter kan å andra sidan stundom tolereras för att inkludera grupper av samlad bebyggelse med nära anknytning till en större tätort. Som framgår av det föregående tas ej någon hänsyn till administrativa gränser. Ett undantag finns dock från denna regel; av praktiska skäl inräknas den fåtaliga glesbygdsbefolkningen i Stockholms kommun i tätorten. Avgränsningsmetoden Folkräkningarna t o m år 1945 avsåg den kyrkobokförda befolkningen och grundade sig i huvudsak på av pastorsämbetena gjorda utdrag ur församlingsböckerna. Då pastorsämbetena ansågs äga god lokalkännedom, uppdrogs åt dessa att avgöra vilka fastigheter och därmed vilka personer som skulle anses tillhöra tätort. Trots att uppgifterna granskades av statistiska centralbyrån (SCB) och blev föremål för en stundom omfattande skriftväxling, och trots att olika myndigheter, såsom överlantmätare och länsarkitekter, fick ta del av uppgifterna, torde avgränsningen inte ha blivit konsekvent genomförd för hela riket. Även vid folkräkningen 1950, som avsåg den mantalsskrivna befolkningen och där pastorsämbetenas medverkan eljest var tämligen ringa, var det pastorsämbetena som utförde tätortsavgränsningen i flertalet län. Beträffande tre län uppdrogs dock åt geografisk expertis, såsom ett försök, att med hjälp av kartor och flygbilder göra avgränsningen. Vid folkräkningen 1960 genomfördes tätortsavgränsningen centralt medelst kartavgränsningsmetoden (»fria linjens metod»); sålunda anförtroddes åt geografisk expertis att i enlighet med tätortsdefinitionen avgränsa tätorterna efter enhetliga principer för hela landet. Arbetet utfördes på storskaligt kartmaterial (ekonomiska kartor, flygbilder, grund- och översiktskartor m m). Till stor del anskaffades kopior av länslantmäterikontorens med hänsyn till fastighetsbildningen ajourförda kartor. För städer och vissa köpingar med kommunalt mätningsväsende erhölls kartor från stadsingenjörskontor eller byggnadsnämnd. Efter en preliminär avgränsning, vilken där så erfordrades skedde efter jämförelse med senaste flygbild, tillställdes kartorna överlantmätarna. I samband därmed bereddes representanter för kommunerna möjlighet att studera de på kartorna inritade tätortsgränserna och att inkomma med eventuella synpunkter beträffande dessa. Därefter hölls för varje län sammanträde med länsexpertis och den av SCB anlitade geografen. Därvid genomgicks avgränsning, namnfrågor m m i detalj, och vid behov korrigerades avgränsningen. Kartorna tillsändes därefter de för folkräkningen inrättade kommunala granskningsorganen, vilka enligt erhållen instruktion markerade de i tätort boende personerna i folkräkningens mantalslängd. Huvudprincipen vid tätortsavgränsningen i samband med folkoch bostadsräkningen 1965 var att uppnå direkt jämförbarhet mellan tätorterna 1960 och Det ansågs vidare önskvärt att förenkla rutinerna i avgränsningsarbetet genom att främst inrikta detta på en aktualisering av 1960 års avgränsning. Förenklingen av arbetssättet skedde genom övergång till lokal rutin samt genom användning av 1960 års kartor utom i vissa fall, då dessa visade sig vara föråldrade. Övergången till lokal rutin innebar att avgränsningen utfördes vid lantmäteristatens läns- och distriktskontor. Där aktualiserades tätortsgränserna med ledning av lantmäteriets ajourförda fastighetskarta. Tätorterna i Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län, där ny ekonomisk karta var under utgivning eller just utgiven vid denna tidpunkt, avgränsades dock centralt enligt 1960 års rutin av den av SCB anlitade geografen. Avgränsningen för varje tätort fastställdes slutligt vid sammanträden mellan länsexpertis och SCBs geograf. Även vid folkoch bostadsräkningen 1970 har målet vid tätortsavgränsningen varit att uppnå jämförbarhet med de närmast föregående räkningarna och därmed kontinuitet i tätortsstatistiken. Denna huvudprincip har självfallet inte

12 10 hindrat att förändringar sedan 1965 i den fysiska miljön i form av sammanvuxna tätorter m m har inregistrerats vid tätortsavgränsningarna. Inte heller har principen om jämförbarhet varit ett hinder för att, på samma sätt som skedde vid 1965 års tätortsavgränsning, utnyttja nyutkommet och bättre kartmaterial i vissa län. I sådana fall har en annan princip ansetts viktigare, nämligen att alltid använda det bästa tillgängliga kartmaterialet för att tätortsredovisningen skall bli så fullständig och aktuell som möjligt. Jämförbarheten i rummet är med andra ord en lika viktig princip som jämförbarheten i tiden. Mot denna bakgrund är det ett stort framsteg att den successiva utgivningen av den ekonomiska kartan nu har möjliggjort att tätortsavgränsningarna i ytterligare några län har kunnat överföras till detta kartmaterial. Detta gäller Hallands län, Värmlands län, samt flertalet tätorter i Kopparbergs och Västernorrlands län. Däremot utgör bristen på ny ekonomisk karta ännu ett problem i de tre sydligaste länen, vilket inverkar menligt på jämförbarheten med riket i övrigt. Arbetsgången vid 1970 års tätortsavgränsning kan beskrivas som en kompromiss mellan central och lokal rutin. Vid SCB har geografisk expertis svarat för avgränsningen av tätorterna i de län, som sedan 1965 fått ny ekonomisk karta. Vidare har man centralt överfört samtliga tätortsgränser från 1960 och 1965 med grön resp röd färg på kopior av lantmäteriets ajourförda fastighetskarta, dvs ekonomiska kartan. Detta kartmaterial har sedan återsänts till lantmäteriets distriktskontor för inritning av eventuell nytillkommen bebyggelse 1970 med brun färg. Även specialblad i större skala till fastighetskartan har i förekommande fall försetts med tätortsgränser. Samma tillvägagångssätt har använts beträffande tätorter under kommunalt mätningsväsende, dvs förutvarande städer och vissa förutvarande köpingar, där den största tätortsexpansionen försiggår. Det har därför bedömts som väsentligt att få fram helt aktuella kartor för dessa tätorter. Kartmaterialet har införskaffats från stadsingenjörerna, och centralt har 1960 och 1965 års gränser inlagts på detta. Vidare har en preliminär gräns för 1970 inritats på åtskilliga stadskartor med stöd av färska flygbilder, varefter materialet har återremitterats till länen för vidare justeringar av 1970 års tätortsgräns enligt lokal rutin. Kommunernas representanter har haft möjlighet att ta del av kartmaterialet och inkomma med eventuella synpunkter på avgränsningarna och tätorternas benämning under den tid kartorna varit tillgängliga på lantmäteriets distriktskontor. Under hösten 1970, i nära anslutning till räkningstillfället, har tätortsavgränsningarna slutgiltigt granskats och fastställts vid länssammanträden i närvaro av överlantmätare, länsplanerare, länsarkitekt, länsbostadsdirektör och SCBs geograf. Dessa länssammanträden har liksom vid tidigare räkningar visat sig vara av stort värde. Där har tätorternas exakta utbredning kontrollerats, och i speciella fall har bedömningarna gjorts med hänsyn till liknande fall i andra län. Vidare har namnfrågor för sammanslagna och nytillkomna tätorter diskuterats och namnen fastställts. Kartmaterialet med de inritade tätortsgränserna kommer att arkiveras hos SCB. Rikets överlantmätare har även i de allra flesta fall låtit överföra gränserna till lantmäterikontorets kartor. Markering av tätortsbefolkningen Under januari månad 1971 sändes kartorna till kommunerna, där de för folkoch bostadsräkningen inrättade granskningsorganen med ledning av avgränsningarna markerade tätortsbefolkingen i särskilt exemplar av stomme till mantalslängd. I de fall kartorna saknade fastighetsbeteckningar, fordrades god lokalkännedom för att utföra arbetet. Efter genomförd markering summerades befolkningen för varje enskild tätort. Materialet översändes därefter till respektive länsplanerare, vilken genomförde en rimlighetskontroll av tätortsmarkeringen. Mindre felaktigheter i avprickningen korrigerades i allmänhet vid länsplanerarenheten, medan vid större fel materialet återlämnades till granskningsorganet. Efter att ha rättats i kommunen återsändes materialet till länsplaneraren för kontroll av att erforderliga korrigeringar vidtagits. Avslutningsvis avgav länsplaneraren ett utlåtande över resultatet av granskningen. Från länsplanerarenheterna insändes materialet till SCB. Som en uppföljning av länsplanerarnas kontroll har där skett en bedömning av tätorternas folkmängdsutveckling mellan 1965 och I de fall befolkningsutvecklingen har avvikit från den förväntade och ingen tillfredsställande förklaring härtill lämnats av länsplaneraren, har som första åtgärd företagits en kontrollsummering av avprickningen i stommen. Kontakt har i sådana fall även tagits med länsplaneraren. Denne har då oftast kunnat lämna en mer detaljerad beskrivning, som förklarat utvecklingen. Där man i samband med nämnda genomgång eller vid den övriga

13 11 granskningen av materialet funnit att markeringen varit felaktig, har materialet återremitterats till kommunen för korrigering. Länsplanerarna har även härvid biträtt och i åtskilliga fall utfört korrigeringen vid länsplanerarenheten efter kontakter med det berörda granskningsorganet. Personer mantalsskrivna under rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist har ej tätortsmarkerats vid den lokala bearbetningen. Dessa personer har i stället vid den centrala bearbetningen fördelats på tätort respektive glesbygd enligt följande regler. Först har undersökts hur stor del tätortsfolkmängden utgjorde av kommunens hela befolkning. Då uppgifter per den 1 november ej förelåg, har uppgifter från den löpande befolkningsstatistiken per den 31 december 1970 använts. Om tätortsfolkmängden exkl under rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist upptagna personer understigit 50% av kommunens hela befolkning, har personerna under ifrågavarande rubriker förts till glesbygd; om tätortsfolkmängden utgjort 50 % eller mer av kommunens befolkning, har de förts till den största tätorten i kommunen som finns representerad i församlingen eller, därest tätort saknas i församlingen, till glesbygd. Tätortsmarkeringarna har efter stansning vid bearbetningen i det demografiska avsnittet införts i personbanden. Folkmängden har härefter maskinellt summerats för de enskilda tätorterna, varefter orter med mindre än 200 invånare utgallrats, och det slutliga tätortsbeståndet erhållits.

14 12 Tabellernas innehåll Contents of the tables Föreliggande publikation omfattar två tabeller, vilka framställts genom direktreproduktion av datalistor. I tabell 1 lämnas uppgifter om tätorternas befolkning med fördelning efter kön och civilstånd. Redovisning efter ålder meddelas i tabell 2, varvid åldern anges i femårsklasser upp till 85 år. Åldersfördelningen avser födelseår; således omfattar gruppen 0 4 år personer födda , gruppen 5 9 år personer födda osv, oberoende av vederbörandes födelsedatum. Det är särskilt att observera att barn födda efter den 1 november 1970 inte ingår i populationen. Förspalten, som är densamma i de båda tabellerna, redovisar tätorterna i alfabetisk ordning länsvis. Tätorter, som är delade på två län, har upptagits under det län där huvuddelen av tätortens befolkning är bosatt. I förspalten lämnas vidare uppgift om i vilken kommun tätorten är belägen enligt indelningen den 1 januari I de fall en tätort är delad på två eller flera kommuner, har uppdelning på dessa kommundelar skett. I bilaga 1 redovisas länsvis inom länet belägna tätortsdelar, som upptagits under annat län. Därutöver anger not 1 i bilagan sedan 1965 nytillkommen tätort. Bilaga 2 meddelar uppgifter om nytillkomna, utgående, sammanvuxna och namnändrade tätorter. Vid länsplanerarnas kontroll av tätortsmarkeringen har i vissa fall felaktigheter upptäckts även beträffande 1965 års markeringar; för berörda tätorter lämnas i bilagan uppgifter om korrigerad folkmängd Bilaga 3 innehåller ett register över tätorterna med sidhänvisning till tabell 1. I registret anges tätortens belägenhet i län och kommunblock. Vid folkoch bostadsräkningen 1965 redovisades tätorter. Av dessa har vid innevarande räkning 83 utgått, medan 63 har sammanvuxit med annan tätort. Antalet nytillkomna tätorter är 102. I tabell A redovisas länsvis antalet tätorter samt tätortsbefolkningens storlek 1965 och Dessutom lämnas uppgifter om urbaniseringsgraden samt om tätortsbefolkningens ökning jämfört med 1965.

15 13 Tabell A Antalet tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1965 och 1970 Number and population of localities, by county, 1965 and 1970 Tätorter, som sträcker sig över länsgräns, har förts till det län där huvuddelen av tätortens befolkning är bosatt

16

17 15 Tabell 1 Befolkning efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1970 Population by sex and marital status in localities

18 Tabell 1 (forts) Befolkning efter kön och civilstånd i tätorter

54 Tabell 2 Befolkning efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november

55 Population by sex and age (year of birth) in localities 53

56 Tabell 2 (forts) Befolkning efter kön och ålder i tätorter

57 55

59 57

61 59

63 61

65 63

67 65

69 67

71 69

73 71

75 73

77 75

79 77

81 79

83 81

85 83

87 85

89 87

91 89

93 91

95 93

97 95

99 97

101 99

103 101

105 103

107 105

109 107

111 109

113 111

115 113

117 115

119 117

121 119

123 121

125 123

127 125

128

129 Bilaga Tätorter som sträcker sig över länsgräns m m Localities extending across county boundaries, etc. 1) Ny tätort ) En del av den under Södermanlands län förda tätorten Gnesta är belägen inom Södertälje, en del av den under Uppsala län förda tätorten Bålsta inom Upplands-Bro, Stockholms län. 3) En del av den under Västmanlands län förda tätorten Kärsta är belägen inom Enköping, Uppsala län. 4) En del av den under Västmanlands län förda tätorten Kvicksund är belägen inom Eskilstuna, Södermanlands län. 5) En del av den under Kronobergs län förda tätorten Lindshammar är belägen inom Vetlanda, Jönköpings län. 6) En del av den under Blekinge län förda tätorten Brömsebro är belägen inom Torsås, Kalmar län. 7) En del av den under Kristianstads län förda tätorten Valje

130 Bilaga Förändringar i tätortsbeståndet m m jämfört med 1965 Changes in localities registered etc. compared with 1965

131 129

132 Förändringar i tätortsbeståndet m m jämfört med 1965 (forts) 130

133 131

135 133

137 135

138 Bilaga Register över tätorterna Index of localities Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Abbekås, Skurup, Malm 28 Abborrträsk, Arvidsjaur, Nb 49 Adak, Norsjö, Vb 48 Adakgruvan, Norsjö, Vb 48 Alberga, Eskilstuna, Söd 17 Alby, Botkyrka, Sthlm 15 Alby, Ånge, Vrnl 45 Alfta, Bollnäs, Gävl 43 Alingsås, Alingsås, Älvsb 33 Allerum, Helsingborg, Malm 28 Almunge, Uppsala, Upps 16 Alsike, Uppsala, Upps 16 Alsterbro, Nybro, Kalm 23 Alstermo, Uppvidinge, Kron 22 Alunda, Östhammar, Upps 16 Alvesta, Alvesta, Kron 22 Alvik, Luleå, Nb 49 Alvik, Sundsvall, Vrnl 45 Ambjörby, Kyrkheden, Värml 37 Ambjörnarp, Tranemo, Älvsb 33 Anderslöv, Trelleborg, Malm 28 Anderstorp, Gislaved, Jönk 20 Aneby, Aneby, Jönk 20 Ankarsrum, Västervik, Kalm 23 Ankarsvik, Sundsvall, Vrnl 45 Anneberg, Kungsbacka, Hall 30 Anneberg, Nässjö, Jönk 20 Annelund, Herrljunga, Älvsb 33 Annelöv, Landskrona, Malm 28 Antnäs, Luleå, Nb 49 Aplared, Borås, Älvsb 33 Arboga, Arboga, Västm 40 Arbrå, Bollnäs, Gävl 43 Ardala, Skara, Skar 36 Arentorp, Vara, Skar 36 Arild, Höganäs, Malm 28 Arjeplog, Arjeplog, Nb 49 Arkelstorp, Kristianstad, Krist 26 Arnäsvall, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Arvidsjaur, Arvidsjaur, Nb 49 Arvika, Arvika, Värml 37 Askeby, Linköping, Östg 19 Askersund, Askersund, Ör 39 Askim, Göteborg, Göteb 32 Asmundtorp, Landskrona, Malm 28 Avaheden, Boden, Nb 49 Avesta, Avesta, Kopp 41 Axvall, Skara, Skar 36 Backaryd, Ronneby, Blek 25 Backberg, Sandviken, Gävl 43 Backe, Strömsund, Vrnl 45 Baggetorp, Vingåker, Söd 17 Ballingslöv, Hässleholm, Krist 26 Balsby, Kristianstad, Krist 26 Bankekind, Linköping, Östg 19 Bankeryd, Jönköping, Jönk 20 Bara, Malmö, Malm 28 Barkarö, Västerås, Västm 40 Barnarp, Jönköping, Jönk 20 Barsebäck, Kävlinge, Malm 28 Baskemölla, Simrishamn, Krist 26 Bastuträsk, Norsjö, Vb 48 Beddinge läge, Trelleborg, Malm 28 Bengtsfors, Bengtsfors, Älvsb 33 Bengtsheden, Falun, Kopp 41 Bensbyn, Luleå, Nb 49 Berg, Åtvidaberg, Östg 19 Berga, Högsby, Kalm 23 Bergby, Gävle, Gävl 43 Bergeforsen, Timrå, Vrnl 45 Berghem, Mark, Älvsb 33 Bergkarlås, Mora, Kopp 41 Bergkvara, Torsås, Kalm 23 Bergnäset, Luleå, Nb 49 Bergsbyn, Skellefteå, Vb 48 Bergshammar, Nyköping, Söd 17 Bergshamra, Norrtälje, Sthlm 15 Bergsjö, Bergsjö, Gävl 43 Bergs slussar, Linköping, Östg 19 Bergsviken, Piteå, Nb 49 Bergsäng, Kyrkheden, Värml 37 Bergvik, Söderhamn, Gävl 44 Berthåga, Uppsala, Upps 16 Bestorp, Linköping, Östg 19 Bettna, Flen, Söd 17 Bie, Katrineholm, Söd 17 Billdal, Göteborg, Göteb 32 Billeberga, Svalöv, Malm 28 Billesholm, Bjuv, Malm 28 Billinge, Eslöv, Malm 28 Billingsfors, Bengtsfors, Älvsb 33 Billsta, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Bispfors, Hammarstrand, Jämtl 47 Bispgården, Hammarstrand, Jämtl 47 Bjurholm, Vännäs, Vb 48 Bjursås, Falun, Kopp 41 Bjuv, Bjuv, Malm 28 Bjärnum, Hässleholm, Krist 26 Bjärred, Lomma, Malm 28 Bjärsjölagård, Sjöbo, Malm 28 Bjästa, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Björbo, Gagnef, Kopp 41 Björketorp, Mark, Älvsb 33 Björklinge, Uppsala, Upps 16 Björknäs, Nacka, Sthlm 15 Björkvik, Katrineholm, Söd 18 Björkö, Öckerö, Göteb 32 Björköby, Vetlanda, Jönk 20 Björna, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Björneborg, Kristinehamn, Värml 37 Björnlunda, Södertälje, Söd 18 Björsäter, Åtvidaberg, Östg 19 Blankaholm, Västervik, Kalm 23 Bleket, Tjörn, Göteb 32 Blentarp, Sjöbo, Malm 28 Blidsberg, Ulricehamn, Älvsb 33 Blikstorp, Hjo, Skar 36 Blombacka, Karlstad, Värml 37 Blomstermåla, Mönsterås, Kalm 23 Blötberget, Ludvika, Kopp 41 Bockara, Hultsfred, Kalm 23 Boda, Rättvik, Kopp 41 Boda glasbruk, Emmaboda, Kalm 23 Bodafors, Nässjö, Jönk 20 Boden, Boden, Nb 49 Bodträskfors, Boden, Nb 49 Boliden, Skellefteå, Vb 48 Bollebygd, Borås, Älvsb 33 Bollmora, Tyresö, Sthlm 15 Bollnäs, Bollnäs, Gävl 44 Bollstabruk, Kramfors, Vrnl 45 Bollstanäs, Upplands-Väsby, Sthlm 15 Bonäs, Mora, Kopp 41 Bonäset, Örnsköldsvik, Vrnl 45

139 137 Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Bor, Värnamo, Jönk 20 Borensberg, Motala, Östg 19 Borggård, Finspång, Östg 19 Borghamn, Motala, Östg 19 Borgholm, Borgholm, Kalm 23 Borgstena, Borås, Älvsb 33 Borgvik, Grums, Värml 37 Borlänge, Borlänge, Kopp 41 Borrby, Simrishamn, Krist 26 Borås, Borås, Älvsb 33 Botsmark, Umeå, Vb 48 Bottnaryd, Jönköping, Jönk 20 Bovallstrand, Gravarne, Göteb 32 Boxholm, Boxholm, Östg 19 Brantevik, Simrishamn, Krist 26 Brastad, Lysekil, Göteb 32 Braås, Växjö, Kron 22 Bredaryd, Värnamo, Jönk 20 Bredbyn, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Bredsel, Älvsbyn, Nb 49 Bredsjö, Hällefors, Ör 39 Bredviken, Kalix, Nb 49 Brevens bruk, Örebro, Ör 39 Brevik, Lidingö, Sthlm 15 Brickebacken, Örebro, Ör 39 Bro, Upplands-Bro, Sthlm 15 Broaryd, Gislaved, Jönk 20 Broby, Broby, Krist 26 Brodalen, Lysekil, Göteb 32 Brokind, Linköping, Östg 19 Bromölla, Bromölla, Krist 26 Brunflo, Östersund, Jämtl 47 Brunn, Gustavsberg, Sthlm 15 Brunna, Uppsala, Upps 16 Brunnsberg, Älvdalen, Kopp 41 Bruzaholm, Eksjö, Jönk 20 Brålanda, Vänersborg, Älvsb 33 Bräcke, Bräcke, Jämtl 47 Bräkne-Hoby, Ronneby, Blek 25 Bränna, Mellerud, Älvsb 33 Brömsebro, Karlskrona och Torsås, Blek resp Kalm 25 Brösarp, Tomelilla, Krist 26 Brötjärna, Gagnef, Kopp 41 Bua, Varberg, Hall 30 Bunkeflo, Malmö, Malm 28 Bunkeflo strand, Malmö, Malm 28 Bureå, Skellefteå, Vb 48 Burgsvik, Gotland, Gotl 24 Burseryd, Gislaved, Jönk 20 Burträsk, Skellefteå, Vb 48 Buskhyttan, Nyköping, Söd 18 Bygdeå, Robertsfors, Vb 48 Bygdsiljum, Skellefteå, Vb 48 Byske, Skellefteå, Vb 48 Bålsta, Enköping och Upplands- Bro, Upps resp Sthlm 16 Bårslöv, Helsingborg, Malm 28 Båstad, Båstad, Krist 26 Båtskärsnäs, Kalix, Nb 49 Bäckebo, Nybro, Kalm 23 Bäckefors, Bengtsfors, Älvsb 33 Bäckhammar, Kristinehamn, Värml 37 Bälinge, Uppsala, Upps 17 Bäsna, Gagnef, Kopp 41 Böksholm, Växjö, Kron 22 Charlottenberg, Eda, Värml 37 Dala-Floda, Gagnef, Kopp 41 Dala-Husby, Hedemora, Kopp 41 Dala-Järna, Vansbro, Kopp 41 Dalarö, Haninge, Sthlm 15 Dalby, Lund, Malm 28 Dalsjöfors, Borås, Älvsb 34 Dals Långed, Bengtsfors, Älvsb 34 Dals Rostock, Mellerud, Älvsb 34 Dalstorp, Tranemo, Älvsb 34 Dalum, Ulricehamn, Älvsb 34 Danholn, Falun, Kopp 41 Dannemora, Östhammar, Upps 17 Dannike, Borås, Älvsb 34 Degeberga, Kristianstad, Krist 26 Degerfors, Degerfors, Ör 39 Degerhamn, Mörbylånga, Kalm 23 Degeränget, Piteå, Nb 49 Deje, Forshaga, Värml 37 Delary, Älmhult, Kron 22 Delsbo, Hudiksvall, Gävl 44 Dikanäs, Vilhelmina, Vb 48 Dingle, Munkedal, Göteb 32 Dingtuna, Västerås, Västm 40 Diseröd, Kungälv, Göteb 32 Diö, Älmhult, Kron 22 Djura, Leksand, Kopp 41 Djurmo, Gagnef, Kopp 41 Djurås, Gagnef, Kopp 41 Djurö, Gustavsberg, Sthlm 15 Docksta, Kramfors, Vrnl 45 Domsten, Helsingborg, Malm 28 Donsö, Göteborg, Göteb 32 Dorotea, Åsele, Vb 48 Drottningholm, Ekerö, Sthlm 15 Drottningskär, Karlskrona, Blek 25 Duved, Järpen, Jämtl 47 Dångebo, Tingsryd, Kron 22 Dösjebro, Kävlinge, Malm 28 Ed, Bengtsfors, Älvsb 34 Eda glasbruk, Eda, Värml 37 Edane, Arvika, Värml 37 Edebäck, Hagfors och Kyrkheden, Värml 37 Edsbro, Norrtälje, Sthlm 15 Edsbruk, Västervik, Kalm 23 Edsbyn, Ovanåker, Gävl 44 Edsele, Sollefteå, Vrnl 45 Edsvalla, Karlstad, Värml 37 Ekeby, Bjuv, Malm 28 Ekeby, Södertälje, Sthlm 15 Ekeby, Kumla, Ör 39 Ekeby-Almby, Örebro, Ör 39 Ekedalen, Tidaholm, Skar 36 Ekenässjön, Vetlanda, Jönk 20 Eket, Örkeljunga, Krist 26 Eksjö, Eksjö, Jönk 20 Ekås, Borås, Älvsb 34 Eldsberga, Halmstad, Hall 30 Ellös, Orust, Göteb 32 Emmaboda, Emmaboda, Kalm 23 Emmaljunga, Hässleholm, Krist 26 Emsfors, Mönsterås och Oskarshamn, Kalm 23 Emtunga, Vara, Skar 36 Enbacka, Säter, Kopp 41 Eneryda, Älmhult, Kron 22 Enköping, Enköping, Upps 17 Enstaberga, Nyköping, Söd 18 Enviken, Falun, Kopp 42 Enånger, Hudiksvall, Gävl 44 Erikslund, Ånge, Vrnl 45 Eringsboda, Ronneby, Blek 25 Ersmark, Skellefteå, Vb 48 Eskilstuna, Eskilstuna, Söd 18

140 Register över tätorterna (forts) 138 Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Tätort, kommunblock och län Sida Eslöv, Eslöv, Malm 28 Essvik, Sundsvall, Vrnl 45 Evertsberg, Älvdalen, Kopp 42 Everöd, Kristianstad, Krist 26 Fagerhult, Högsby, Kalm 23 Fagerhult, Habo, Skar 36 Fagersanna, Tibro, Skar 36 Fagersta, Fagersta, Västm 40 Fageras, Kil, Värml 37 Falerum, Åtvidaberg, Östg 19 Falkenberg, Falkenberg, Hall 30 Falköping, Falköping, Skar 36 Falla, Finspång, Östg 19 Falun, Falun, Kopp 42 Fegen, Falkenberg, Hall 30 Fellingsbro, Lindesberg, Ör 39 Fengersfors, Åmål, Älvsb 34 Figeholm, Oskarshamn, Kalm 23 Filipstad, Filipstad, Värml 37 Finja, Hässleholm, Krist 26 Finnerödja, Laxå, Ör 39 Finspång, Finspång, Östg 19 Fiskebäckskil, Lysekil, Göteb 32 Fittja, Botkyrka och Huddinge, Sthlm 15 Fjugesta, Örebro, Ör 39 Fjälkinge, Kristianstad, Krist 26 Fjällbacka, Tanum, Göteb 32 Fjärdhundra, Enköping, Upps 17 Fjärås kyrkby, Kungsbacka, Hall 30 Flen, Flen, Söd 18 Fleninge, Helsingborg, Malm 28 Flerohopp, Nybro, Kalm 23 Flisby, Nässjö, Jönk 20 Fliseryd, Mönsterås, Kalm 23 Floby, Falköping, Skar 36 Floda, Lerum, Älvsb 34 Flygsfors, Nybro, Kalm 23 Flyinge, Eslöv, Malm 28 Fornåsa, Motala, Östg 19 Fors, Avesta, Kopp 42 Forsbacka, Gävle, Gävl 44 Forserum, Nässjö, Jönk 20 Forshaga, Forshaga, Värml 37 Forsheda, Värnamo, Jönk 20 Forssjöbruk, Katrineholm, Söd 18 Forsvik, Karlsborg, Skar 36 Fotö, Öckerö, Göteb 32 Fredrika, Åsele, Vb 48 Fredriksberg, Ludvika, Kopp 42 Fredriksdal, Nässjö, Jönk 20 Fridafors, Tingsryd, Kron 22 Fridlevstad, Karlskrona, Blek 25 Friggesund, Hudiksvall, Gävl 44 Frillesås, Kungsbacka, Hall 30 Frinnaryd, Aneby, Jönk 20 Fristad, Borås, Älvsb 34 Fritsla, Mark, Älvsb 34 Frufällan, Borås, Älvsb 34 Frånö, Kramfors, Vrnl 45 Frändefors, Vänersborg, Älvsb 34 Fränsta, Ånge, Vrnl 45 Frödinge, Vimmerby, Kalm 23 Fröseke, Uppvidinge, Kron 22 Frösön, Östersund, Jämtl 47 Frövi, Lindesberg, Ör 39 Funäsdalen, Sveg, Jämtl 47 Furuby, Växjö, Kron 22 Furudal, Orsa, Kopp 42 Furulund, Kävlinge, Malm 28 Furusjö, Habo, Skar 36 Furuvik, Gävle, Gävl 44 Fågelfors, Högsby, Kalm 23 Fågelmara, Karlskrona, Blek 25 Fågelsta, Motala, Östg 19 Fåglavik, Herrljunga och Vara, Älvsb resp Skar 34 Fåker, Östersund, Jämtl 47 Fårbo, Oskarshamn, Kalm 23 Fårösund, Gotland, Gotl 24 Fäggeby, Säter, Kopp 42 Fällfors, Skellefteå, Vb 48 Färgelanda, Färgelanda, Älvsb 34 Färila, Ljusdal, Gävl 44 Färjestaden, Mörbylånga, Kalm 23 Färlöv, Kristianstad, Krist 26 Färna, Skinnskatteberg, Västm 40 Färnäs, Mora, Kopp 42 Föllinge, Krokom, Jämtl 47 Förslövsholm, Båstad, Krist 26 Gagnef, Gagnef, Kopp 42 Gamla Uppsala, Upps 17 Gamleby, Västervik, Kalm 23 Gammelstad, Luleå, Nb 50 Gantofta, Helsingborg, Malm 28 Gargnäs, Sorsele, Vb 48 Garpenberg, Hedemora, Kopp 42 Garphyttan, Örebro, Ör 39 Geijersholm, Hagfors, Värml 37 Gemla, Växjö, Kron 22 Genarp, Lund, Malm 28 Genevad, Laholm, Hall 30 Gesunda, Mora, Kopp 42 Getinge, Halmstad, Hall 30 Gideåvallen, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Gimo, Östhammar, Upps 17 Gimåt, Örnsköldsvik, Vrnl 45 Gislaved, Gislaved, Jönk 20 Gislövs läge, Trelleborg, Malm 28 Gistad, Linköping, Östg 19 Glanshammar, Örebro, Ör 39 Glava kyrkby, Arvika, Värml 37 Glemmingebro, Ystad, Malm 28 Glimåkra, Broby, Krist 26 Glommen, Falkenberg, Hall 30 Glommersträsk, Arvidsjaur, Nb 50 Glumslöv, Landskrona, Malm 28 Glöstorp, Göteborg, Göteb 32 Gnarp, Bergsjö, Gävl 44 Gnesta, Södertälje, Söd resp Sthlm 18 Gnosjö, Gnosjö, Jönk 20 Gonäs, Ludvika, Kopp 42 Grangärde, Ludvika, Kopp 42 Granön, Vindeln, Vb 48 Grebbestad, Tanum, Göteb 32 Grebo, Åtvidaberg, Östg 19 Grevie, Båstad, Krist 26 Grillby, Enköping, Upps 17 Grimslöv, Alvesta, Kron 22 Grimstorp, Nässjö, Jönk 20 G rimsås, Tranemo, Älvsb 34 Gripenberg, Tranås, Jönk 20 Grisslehamn, Norrtälje, Sthlm 15 Grums, Grums, Värml 37 Grundsund, Lysekil, Göteb 32 Grycksbo, Falun, Kopp 42 Gryt, Valdemarsvik, Östg 19 Grytgöl, Finspång, Östg 19 Grythyttan, Hällefors, Ör 39 Gråbo, Lerum, Älvsb 34 Grängesberg, Ludvika, Kopp 42 Gränna, Jönköping, Jönk 20

Visa mer