SVERIGES LANTBRUI<SUNIVERSITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGES LANTBRUI<SUNIVERSITET"

Transkript

1 SVERGES LANTBRU<SUNVERSTET RESULTAT AV 98 ÅRS FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE TÄCKDKNNG, ÖVRG GRUNDFÖRBÄTTRNG OCH BEVATTNNG Gösta Berglund, Janne Eriksson & Sven-Erik Karlsson nstitutionen tör markvetenskap Av ningen tör lantbrukets hydroteknik Avdel n i ng smed delande 83: Uppsala 983

2 SVERGES LANTBRU<SUNVERSTET RESULTAT AV 98 ÅRS FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE TÄCKDKNNG, ÖVRG GRUNDFÖRBÄTTRNG OCH BEVATTNNG Gösta Berglund, Janne Eriksson & Sven-Erik Karlsson nstitutionen tör markvetenskap Avdelningen tör lantbrukets hydroteknik Avdelningsmeddelande 83: Uppsala 983

3 A ) NNEHALLSFÖRTECKNNG Resultat av 98 års täckdikningsförsfik Sida Resultat av fältf6rs6k ~r 98 avseende övrig grundförbäuring 4 GrundfBrbattring p~ fastmarksjoro De organogena jordarnas vattenhush~llning 38 5trukturfbrsbk med kalk Resultat av 98 års bevattningsförsbk 5 so Sammanställningen är uppdelad i tre avsnitt, aranering, övrig gru;;dförbättring och bevattning. Varje avsnitt har en egen innehållsf5rteckning och inleds med en översikt av försökens uppläggni.ng. Därefter följer en länsvis redovisning av årets försöksresultat, där de enskilda försöken är grupperade efter fbrsöksplats. NEDERBÖRDEN UNDER ARET Nederbördens storlek och fö-rdelning under året är av stor betydelse för de resultat som erhålles i dränerings försöken. Av den anledningen har för varje försök lämnats uppgifter om månadsnederbördens storlek under vegetationsaret. Dessutom har medelnederbörden angivits, vilket möjliggör ett studium av det aktuella årets avv:ikelser. LJppgi fterna är hämtade från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska nstituts mätstationer. Beroende p~ stationstätheten och det lokala nederbördsklirnatets variabilitet anger dessa siffror mer eller mindre väl de faktiska förh~llandena på försöksplatserna. Diagrammen på sidorna och 3 är avsedda fb' en överblick i stort. De upptar platser i landet och anger den summerade avvikelsen från medelnederbörden. Medelnederbörden representeras av den vaoräta linjen. Den brutna kurvan anger summerade öv~r- och underskott i det aktuella årets nederbörd, t"lan får med ledning av densamma en god uppfattning om avvikelser i nederbördens fördelning. Summeringen är uppdelad i två peri.oder-. Den första omfattar tiden och den andra tiden Uppdelningen per den april har gjorts därför att marken vid denna tidpunkt ofta är vattenfylld. Växtligheten har ännu ej kommit igång. Det är alltså ett lämpligt utgångsläge för: att med hjälp av summerade Qver- resp. underskott i nederbörden bilda sig en uppfattning om markens vattenbalans under den aktuella vegetationsperioden.

4 Nederb6rdsdiaqram Diagrammen anger den summerade avv ke sen fr~n mede]nederbbrden tiden samt ?"-- f or Summerad avvikelse i mm ~B Upps,gla 57 rom 'j" t -00.,.~.. Q,.. l.,... J: tvalmslätt 545 mm \/i sb't:/ 54 rni Växjö 644 mm! -+00 ~ -00 r ~ ~ '",. ~ - ~.., - il. ffi Lund 633 mm 66: mfn

5 Summerad avvikelse i mm ka.a.. ~ 63 mm '\,,,~~ Kar stac} 597 {mt! ~00 t i.t -b"" L ~ j.fr- _," : _"_.~ t.. _ g,..fl. _$ _ jf Falun 579 mra! +00 t ~ -00 t.j-,t ='..~,! ~ Frösön 478 rnm ud Härnösand ~ 697 mm g. i J ' J -...J; Haparanda 55 mtn

6 4 RESULTAT AV 98 ARS TÄCKDKNNGSrÖRSÖK nnehållsförteckning sid Försökens uppläggning 5 Skaraborgs län Larma R-0 Rl-lOJ Rl-03- Olika dikesdjup Kombinerat diknings- och s.tidsrörsök Kombinerat diknings- och såtidsförsök Västerbottens län Röbäcksoalen fh-c R-08D Olika dikesdjup Kombinerat diknings-. tegläggnings- och s~tidsfö'sök

7 RESULTAT AV 98 ARS TÄCKDKNNGSFDRSDK Gasta Berglund och Janne Eriksson Farsökens uppläggning Under året har sammanlagt 5 fbrsbk skördats, Vrav dj~pfdrsak, s~tidsf6rs6k och avst~nds-tegl~ggnings-såtidsfdrsbk.,..,..::" L 8vs:a.ncs- djupförsöken f';ar dräneringssyste-rnet lagts S8 att dikesdjupet var ie"ar kontinuerligt från det stbrsta djupet till det minsta, i regel från,0 till 0,60 meter (fig. ). Försöken skördas i sex block med vardera Atta parceller belägna mellan två diken vinkelrätt mot dikesriktningen. Parcellerna är placerade bredvid varandra från det största dikesdjupet till det minsta. På sä vis kan dikesdjupets inverkan pa avkastningen regstreras. ; ; ~----,~"----~~--~, ~rf~~h;~t~j~j[j e,.,, [ h---+:---~ ~)~~- t ; i 50!~~.'c. '~,_-~m :; f"o"6~:d.'i;':q:::: Fig.. Plan över fältförsök för registrering av dikesdjupets inverkan pa avkastningen. Försaket består av sex block och inom varje block sker sn kontinuerlig ändring av dikesdjupet. de kombinerade försöken d~kning- sålld läggs dr~neringssystemet enligt figur. dessa försök ingår tre olika dikesavständ som kombineras med fyra skilda sätider. Dessutom förekommer kombinerade rorsak med dikning-såtid-tegläggning. dessa kombineras skilda dikesbvstånd och olika såtider med en plan respektive teglagd markyta.

8 / b Asen! l, l { i l' " l ( l i!! l \ i!!! l rl~~~;+\ ~j l l _----i.l-'-'llw...\.!...l.'...!...j-l---j rq.. Kombinerat diknings-satidsförsök med tre olika dikesavstånd. De kraftigare linjerna anger dikenas läge. SkHrderutorna har tecknats svagare. fhrshket ingår fyra såtider, på figuren betecknade Ä-D. Dessa återkommer med fyra upprepningar.

9 7 RESULTAT AV ENSKLDA FÖRSÖK StU\RABORGS L Lantbruksuniversitetets egendom Lanna. Ar 98 Mat j.: MAttligt mullhaltig styvare mellanlera Alv: Styv lera Nederbörd jan feb mar apr- maj jun jul aug l-edelnederbörd ,'" Arets nederbörd !..J Sep okt nov dec hej.s oret ' - ;:;!,Q r'-'!'/ Rl-0 OLKA DKESDJUP Dikesdjupet vid parce till 0.6 ffi vid parcel är ffi. Pare.nr Dikesdjup. m m m 7 Kl g/lhcl-~ dj. -ff - - Gröda: Höst.\fete ar. m. Det minskar därefter kontinuerligt B. förs5ket ingår 6 upprepningar. Dikesavständet Skörd kg/ha Rel. tal O O 00 /r\ 6050 ou 99 Observationer: f'jågra skillnader i Lppto.;:-knin; eeer bärignet beroende av dikesdjupet har inte konsta~era~s. Skörden~v~n ligger nbgt. Skil:naderna i avkastning fbr olika dikesdjup är obetydlig. R-03 KOMBNERAT DKNNGS- OCH SATDSFÖRSOK {Ej olika satider när fältet bär hbstsädd grbda eller y~roljeväxter) Gröda: Vårraps försöket har komoletterinasdikats. Fr.o.m. 98 finns följande dikesavstånd: 8 m, 6 m~ 3 m QC~ 64 m.

10 8 Frdskörd: kg/ha och rel.tal (Sk6rd 08-3) Pare.nr från dike 8 ffi O.tkesavstand 6 rn 3 m '- J ?7<;n _... U m q,., /L Rymdvikt g/l Parc~nr från dike 8 m Dikesavstand 6 m 3 ryl 64 ffi SD Lt 680 /"'>;' DO, OOO-kornv ikt , f g 3.3 ~ -~ :> ~ 3. 3~, 3 ') ~L J -, 3.3 :J~.J- 3. -z <";..J.L 3.3 3~ \>3 3< ~ , A l 3 i...., { -,.-'.;; Avkastningen är mycket jämn på de korta dikesavstånden l~ och 6 m). På de länga dikesavständen (3 och 64 m) sjunker avkastningen i takt med stigande avständ till diket.

11 R-03 KOMBNERAT DKNNGS- OCH SATDSFORSOK l Delförsök (dikesavständ 6 och 3 m) Resultat av olika s~tider Såtid A (4/'4) 8 (9/4),..., l- (6/4) D r -" l r:... \ l. -).:../ j Dikesavständ 6 m Skörd kg/ha Rel.tal Dikesa Skörd kg/ha 3 m Rel.ts L} ffi,.-j_ -c = ",l r; "Q,-! ~'... ) kg/ha m diff = 47 kg/ha Jämf5relse mellan avkastningens storlek vid bästa satid p~ 6- och 3- metersävstanden Dikesavstånd,. 6 ffi 3 m Skörd kg/ha Rel<tal mdlf~ ~, r = 3 kg/ha SAtid A har glvlt högsta avkastningen på bäde 6 meters- och 3-metersavstAndet. Utslagen är statistiskt säkra för b~da avstånden. Vid jämfbrelse mellan bästa satid uppvisar 6-metersavstAndet h6gre avkastning än 3-metersavståndet, R-03 Km,mNERAT DKNNCS- OCH SA ndsförsup~ Delförs6k (dikesavständ 6 och 80 meter) r «, '-.JrOda: Havre Resultat av olika satider Såtid fi. B C n u \ 4/4) (, 'l 9/4) ( 6/4) (, 3/5) DikesavsLsnd ::;!/0-,, -; i<" ni=! -...;f".,j.!.- Li! ':;3/ l _ Q Q~6SC m Dikesavst nd BO m Skörd kg/ha Rel.tal "]0 97 m diff = 43 kg/ha m ~;ldi ff = 4 kg ~ha

12 il Jämfbrelse mellan avkastningens storlek vid b~sta tid på 6- och ~------,~-,-~ _ metersvslanoen Sk5:cd Dikesavständ 6 m m Rel"tsl delfbrs6k uppvisar såtid A högsta avkastningen 6-mete'S\/ och såtid B h5gsta avkastningen på 8D-metersavståndet. 6-metersev uppvisar klart hbgre sk5rd än 80-metersavståndet. Utslagen i detta delfjrsbk har viss statistisk säkerhet. Analysdata för delfhrsök och Såtid A (4/4) B (9/4) C (6/4) D ( 3/5) T or r SUDS tans 'J 70 Rymdvikt G/l 6 m 3 m 80 m '6 3 ffi 80 m 86~ 85~ ~6 78~ ~O 76,,4 77~ Såtid A ( '. 4/4) 8 \ 9/4) C, (6/4) D " ~!~ \ \... ~ f J J T usenkq~nvikt "f6 m 3 m 80 fi; 6 El Kärnhelt {j,' /0 -el ""\ ;;L fn CL, ~".::./ "'.,. 7al 73~O 7~./ i ':t ' 7.S 7.7 -~ -)' 'Z '"z A " o -;') ;;,:)~ J...l'l! J t < /!.c...~ <'- ~ 33, n /~. l u. ffi Observationer: DelförsBk och Såtid,Ä. (4/4) Bra se.bruk på '6-meters8v::tånC:et. Tillfredsställande på 3-metersv.ståndet~ Otillräckligt upptol"kat på 80--metersa\Fstår:cet - dåligt myllat", 8 (9/4) 8ra såbruk på 6- och 3-meter'savstb"",-Jen. ~4ågot segt på BO-metersavståndet. c (6/4) Bra såbruk ps samtliga dikesavstånd D (3/5) Lättbrukat p~ samtliga dikesavstånd. Torr såbädd på 6- rnetersvståndet..

13 VÄ.STEHBOTTENS Distriktsf6rsBkss ationen R6bäcksdalen. Ar 98 Mat j: M~ttligt mu lhaltig finmo Alv: Mjälig finma Nederbörd, jan fet (nar- apr ma...,, jun iul aug ~ T' ivledelnederbörd ' ~ /./ "- j -, &rets nederbörd 6 i 34 ' ') <".; sep okt nov dec Hela aret,/0 DL '7.7.J, 507 Rl-0 OLKA DKESDJUP Gröda! Havre Dikesdjupet vid parcell är. m. Det minskar därefter kontinuerligt till 0.5 m vid parcell 8. försöket ing~r 4 upprepningar. Dikesavst~ndet är 8 r.: Parc~nr Dikesdjup ~ fr: if! Skör.d S"f ;- k9//ha?~el. r..3~ '! 00..,' 0 u, ' f":-~ 'i 30!d..." 50 UJ.,. n U! 04!~O m diff = 4 kg/ha Skördenivån ligger högt. Variationerna ~ år liten, skörd för olika dikesdjup ar _ Observationer: Sntsmältningen var avslutad i mitten av april och medfdrde inga större vattenmängder. Varken vid vårbruket eller vid skörden märktes några betydande skillnader i upptorkning eller bärighet f6r olika dikesdjup.,i\nalyser Dikesdjup ni 0.85,0 Ryrndv ikt g/l l 55 QOO-Kornvikt ej i<ärnhalt ~b 75.

14 R-08D KO{ABlr~ERrfj"T DK:~NGS-~ TEGLÄGGNNGS- OCH S.ATDSFuRS~jK Gröda: Korn och havre Dikesavstånd - Tegläggning A. 0 ffi Teglagd markyta if C. 0 (fl Plan m'kyts t! H D~ 80 if! Uppkomst Såtid Sådd Korn Havre " ;..., <; --' Axgång Korn Havre Havre Skörd; Korn;09-7? Havre; sätiderna <ärnskörd korn kg/ha Kärnskörd Såtid A B C D A p Z CJ ~! OS r../ D j 8 l. 6 49iO r' " no ~+ [) ~ LJU korn rel (' '--! ro l l 5 'j 6 7. tql D 00 ' 07 -:;->: ---' i, 'j 6 Kärnskörd Korn Dikes- Såtid kg/ha rel.. tal avstånd 450 JOO 43 'Hl o L:- 8 3 L~740 '4 c D b Kär-n skörd korn kg./hs rel ~ tal L~ K8rnkvalitet~ TusenKOrr'\likt g Ksrnkval.i tet ~ Rymdvikt korn Såtid A B C " u M " 8 C D -Jo -. //'''Z ,)(L 3 3EL l' /b. 8 böj < b... -:rh ~u ~ 9 40, b B~ L~ 38, ~~ ~O 6:n ~ u , q i 37~ o.' g 66 6<;< /././ -.. J.:) " ~Q --/. 38~7 37" / ",.J b../4 ej korn

15 Kärnskörd havre kg/ha Såt.id A B L- D ~~lO , 40 48':, , o " t<ärnskörd ~,~ B 00 'J OG uu n~, 08 ", '- " c 3 ' D9 n u 98 8 ~ Q /~ Q~ /J 96 " n ; ; v, Kärnskörd ha\/fe Såtid kg/ha rel.tal ? " D7 /, 'of 4990.,..:-t or lub /' o CikeSaV'stånd,". K B C D Kärnskörd hsv'e kg/ha 'el" tal )0 94 Kärnkvalitet: Tusenkornvikt g t~avre Såtid?~ " p -, C D 5 p B 6~7 <: '-'o 4 6. O O 6 :: L~ L r, 8...,') L /' o q 8~4,/ Kärnkvalitet: Rymdvikt g/l, havre A 8 C D 'i 559 r:.~.( /./~ :> 557,-"",;'- r -.>-'"l 537 :::>..):; ).~)! // 5""" Avkastningen fb' olika sätider ligger betydligt j~mnare än tidigare ~r. Högsta avkastningen för korn har erhållits p~ såtiderna 4-5 och för havre p~ sätiderna 3-4. Av dikesavstånden har 80-metersavständet lägsta skdrden både för korn och havre.

16 RESULTAT AV FÄLTFbRSbK nneh~llsfbrteckning SJ.C GRU\DFbRBÄTTR~G,-,~ {'"> t }-\:::; Gotlands län Mickels Hablingba VarplöE5e R-3 Grundfbrbättr R-3 Grundförbättringsåtg~rder \/s'mjands län \Järnndern8nSsen Edet Bryngelsrud Västmanlands län Nibbl.a Albo gelsta finnbo R-3 GrundförbättringsAtgärder R-D R-9 Markfbrbättring - Odlingsanpassning R-3 Grundf5rbättrings tgärder R-'3 H-9 R-9 - Cdlingsanpassning Markförbättring - snpssni.ng.~\ > ~ UQl.ings DE ORGA\OGENA JORDARNAS Östergjtlands län Järnvalla Gotlands län Ho lrmny r Västmanlands län v..,d..lto Nibble "..!" -:~.". VM t i R- Vattenhusnållning p8 organogena jordar R- VattenhuShållning p organogena jordar R-9 Markftrbättrin~ - Odlings- 8np8ssn R- Vattenhushållning på organogena STRUKTURFORSOK MED KALK Västmanlands län so Brunna 5

17 GRUNDfORBÄJTRNGSFbRSÖK F R-3 Grundfbrbättringsåtg~rder R-9 Markförb ttring - Odlingsanpassn Sven-~rik Karlsson Avsikten med försöken är att studera hur olika qrundfbrbättr påverkar avkastningen på jordar med låg skördenivå och stor variation l skörd år från ~r. Undersökningen omfattar &t~a Försök på sex försöksplatser - en i Dalarna, tre i Västmanland och två i Värmland. har tre av dessa försök skördats försbksmässigt. Följande grundfbrbättr åtgärder prövas: kalkning, djupbearbetning och inblandning av organiskt material. FBr att mera direkt studera vattenfaktorns betydelse ingår ven ett bevattnat led. Jcrdbearbetning, gbdsling och sådd utföres av försbksvärden varvid r6rsöket behandlas på samma sätt som fältet i övrigt. Försbksuppläggningen åskådliggörs i fig. där O betecknar obehandlat led och Ä, 8, C och D betecknar de olika grundförbältringsatgärderna. Varje försök är 5 x 40 m och består av 5 parceller som är 5 x 8 m. Ett försök (Arkhyttan ) anlagt 979 är 40 x 40 m~ d,-v.. s~ varje parcell är 8 x 8 m. Utläggningen av försöken skiljer n~got varfbr tillvägagångssättet redovisas. för varje enskilt ~6rsbk. Skillnaderna best~r framf6r allt i p~ vilket sätt man blandat in kalken och det orgariska materialet. de f6rsök som anlades 976 spreds b~de kalk och organiskt material först och blandades sedan in vid djupbearbetningen. Detta ändrades 977 och i de fbrsök som anlades detta Ar har djupbearbetningen utfarts fbrst och kalk och organiskt material p~fjrts efteråt. Jordfbrbättringsmedlen blandas då in till ordinarie plbjningsdjup. försöken har följande olike organisks mstef.lal använtsf fast svin- 9663, fast stallgbdsel, rbtslam, bark och torv. Djupbearbetningen har utförts som en omgrävning med gr~vmaskin till 60 cm djup eller genom djupplöjning~ Sari frarngår av fig" CVe' 3ppar- b::;r\ochingarna \/~:lr8nd.r&" f)ett ger upphov till sexton olika rdrsbksled. ~ia av dessa saknar upprepningar (skuggat omrade i fig. ) medan övriga led består av tv~ paralleller med undantag av obehandlat led som best~r av fyra paralleller. Vid utvärderingen av Förs5ken har upprepningarna använts för att eliminera de skillnader i skörd som kan f6rklaras av gradvisa bonitetsfbränd- ~~:~~~ ~~~:i~b~~~~~~;r~~:r~~:t~~~~:~aa~:~~~e:o:a:n~::~:i:~e~o)~o~:~ianshjälp av denna analys erhblles de korrigerade skbrdevärden sam redovisas för varje försök. <H"" ' 8' d-. o ~<.,, 'f".,.. _,. C-'-'" o f"" OSLen 7l. ~a es tya rorsck mee grunq.orda~[rlngsalgarder ut ps uot~ana. ()ess8 skiljer sig från de ovan beskrivna genom 'at.t behandlingarna inte överlappar varandra. De ätg;rder som prövas i dessa fbrs6k är djupbeatbetnin9 och kalkning. På varje förs6ksplats har markfysikaliska undersökningar gjorts enltg~ rutinförfarande vid Försöksavdelningen för hydroteknik. Jordarten ~skadliggbres med de procenttal som erh~lles frän den mekaniska analysen. *) Den statistiska tekniken har utarbetats av Gunnar Ekbohm, nat. För Ekonomi och Statistik.

18 Exempel: Alba ord: z j : d A. v ~ J E: Alba är namnet pä fbrsbksplatsen. Efter orden ma respektive alv följer prdcentsiffrorna för- jordrten;::; olike f= akt~.oner allt f'8~~n8t.l. viktsprocent. Siffran framför kolon anger mullhalten, efter kolon rö sedan i ordning procentsiffrorna för s~d, mo, anges ingen mullhalt utan d~r betyder sifrrorna fne;: äla och ler.. " t l ~ i! ~,! ~ l J..jJrn Fig. ~ Försakens uppläggning På gelsta och Finnbo i V~stm8nlands lan samt Brjngelsrud i Värmlands län har trf: försök lagts ut. i ett p=~o ekt kllt f' 8.rkförbE~ttring och odlingsanpassning. F5rsriken ~ar ts u i samarbete mellan fdrsdksavdelningarna Fjr hydroteknik, jordbearbetn ng, v~xtndring och växtföljder. F6rsökens upp} beskrivs ~~rmare vid redovisninaen av sk5rderes~ltatet.

19 RESULTAT AV ENSK Mickels Hablingbo Försöksv~rd: Bertil tsscn ~ l'''~j.ckels Jordart: Matjord 4: ph cm 0-50 crr: 50-'00 cm 8.4 J R-3 ~98 Försö!<sled A Utan behandl 8 Alvluckr Skörderesult.at Gröd~ Korn F-led Hel.,tal kg/ha Rymdv. GGO-k~ ~------~ A B 00 'lob Str8st~ 90 Alvluckringen har givit ett klart positivt skördeutslag. Varplöse Rl~3~ Ar 98 Utlagt 98 FBrsöksvärd: Karl Gösta Jespersson, VarDlöse g~rd, Roma kloster Jordart: Matjord : Alv 'i

20 R-3 GRUNDFÖRBÄTRNGSÄTGÄRDER 98 Försö!<sled A Utan kalk 8 Slamkalk 0 ton/hs a b c d Utan behandling Alvluckring, chiselplog cm, varje år Djupplöjning cm Skörderesultat Gröda: Sockerbetor Antal betor 0GG/ha Rena betor ton/ha Socker- Sockerskörd ton/ha Rel~t tal A 8 70 b 70 C 66 d n.'-' 46. 4S. a 47 7 ' 7 ' > ) "i 7 -,! l 6,':] LO 7.;np 8. O f U~.J , ~r' 70 8 > 03 7 ~-.:;:.. /./ ~t.')'t L./ 8 a 67 b 63 ~~ c ö:';- d 83 A 70...,~ Q u,":j 48 9 L~ 7 54~ 55,- y ~ ::>, ~ l 4,,- 7 < b,...,!! 9 7 -,.., i j 8. -,! 09 n O. ~ 03 9,., 5 -,! ; 9 O -' :; 4 8 O 'j 'l, a 68,.,-, b el C 76 d n..., 46.! 49, 9 C;' "./! b j.,.4 ~! 7 :3 '-'.., i! j 6 L R 4- /, 00,..., /' 8" :JO 8 o / "0 9., l 08 Tillförsel av slamkalk (8) har haft Klart posl~lva efpekter. en djupp.löjningen uppvisar positiva skörderesultat.

21 ~ämndemans~sen, ~örsöksvärd~ Sunne Brödern8 Nederbörd ~ an r-eb mar spr rna, juli j u.l auq sep ok J " - \ede lnede rbö rd ~ i Ärvika, ~, \ /,\rets nederbö:rd , BO Jordart: Matjord 3: Al':./ nov dec Hs ~L OJ 'c -, ' ~/ 6 " 8 ", ~r;. le l: Rl-3 GRUNDFÖRBÄTTRNGSÄTGARDER 98 Försöket anlagt 976 Försöksleo l\ r\ ::: kalk 8 ::: gr\/,. '-- ::: arg D ::: bev O Kalk 0 ton Genomgr~vn a~ al~en till 60 cm ~jup Organiskt material, kärrtorv 500 m~/ha c, Bevattning. (ngen bevaltn ar) Obehandlat ph-värden '978 Försöksled o ilatjord!natjord ph 5.3 kalk j gräv rbstjord alv Vid r-6rsöksutläggningen schaktades först matjorden undan i de led som skulle djupbearbetas~ de försöksrutgr där upbe8rbetni~g kombineras med kalk och torv gavs /3 av givan till alven. Därefter gjordes omgrävning av alven och matjorden schaktades sedan tillbaka. Till sist blandades kalken och torven in i matjorden. Gröda! vall Förfrukt: vall

22 Sk~rderesultat (skbrd 80706) F -led Kel. tal ~ ~i /: arg,,..,. -, ~ Lo. gräv arg, 3 gräl~: " " A i l! /, <-;. kalk arg " 07 ~ S kblk ; qräv ; org OLt 6 O ' GO 7 kalk, grä '\,; 98 8 kalk " -, -',.,! Dt,/ha " o... C. < 83 < , 7. f~ f./' > 4 5 C! Tillfbrsel av organogent material är den åtgärd som resultat.. \':it ent Edet, Fryk~sen, Kil F6rsbksvärd: Lantbrukare Bengt Bengtsson Nederbörd: fj~edelnederbörd (Östra Ämtervik; Arets neder*börd jan TeD mar apr maj :. "'..ju,l aug sep okt nov dec Hela Jordart~ Matjord 3: Alv ph-värden 978 rörsöksled o matjord 5,9 alv gräv matjord kalk j gräv matjord alv 7.4 R-3 GRUNDFÖRBÄTTRNGSÄTGÄRDER Ar 98 Ftrsbk nr anlagt 976 Försöksled fl.. = K8k n D = gräv,~ = ero L- D - bev C Kalk 0 ton CaO/ha (osläckt kalk) Genomgrävning 60 cm - Organiskt material, bark SOO cm3/h~ Bevattning. (ngen bevattning detta Obehandlat Vid utläggningen av försöket sp~eds först kalken och jarken ut D~ de rutor som inneh~ller behandlingarna A resp. C. Sedan ordas omor med grävmaskin till 60 cm djup, behandl 8. Kalk och bark blandades p~ detta s~tt till 60 cm _ de fbrsbksled med kalk och bark som inte behandlas enligt B gjordes inblandningen ~ matjorden.

23 '!...~" r.., ~'(i (i). C) CL ::J t-) TJ L.. ("U ~~oj ::'J ;.., C']') (O... " (J).!.,. :] r:o >,,",.. j.,j ((J CP S.~ l... ~-; (~),\.. O).. Y.. Q)» t" "--. el CD ~::) :>,,",.. ).J or'!,'f) QJ C) -O G. ((;.. J... ' (l ('..-,.. 0 (ij (,... j ~L. (() (l) (...,.. ej (( el.c :: "'J en -ej :: >r'i uj c: ~ ~.. '''"l ~) ",t:.j:;) ('-... ' ~ f--,'--,- (]j >,,.}.).. >!. ::l f.~. ~'" ~"l :0 L.l" l' '""j ~"M ~.. - f'~.vf,"", (() :;:~ (lj "Q :() f,., CCJ 0'\ :'-- '0 el ('... CD u >- :0.Y tf;.-.j (,'!j.,!,~ '--' ~ i!) ~ _ fjj \.J (.., :0,~,(. (J') C '.i, l :0 '~~ '''i'') en,.et. ',..,'!., ~"'i ~~ L~ e"' c:: l:~ c." '''' (j) ( J (J).:'J.",. UJ :(lj ~", ejl.j..j (( C::).r:,,,,,! (ij ~~~!,'''" ' Q) u;,: TJ (i.), ~ LL~,,:), <' <:' '<l <J <:t <' <J' ("'..,~... ',... ~,=... \""'''' ',_o ~~~~~~~~ mmmmmm~~ C~) <>.\ f't\ \'''''"' u-,.... " tf\ (',,: co r'.. <t '"'' O f", 0"\ c() "'" r',.. ''', r" r... \,() ~~~co~o~~ N~oooo~m ~~~~~~ 0 }.-! o :(0 en :(.~ (... ~.~ ~ l 00 ejl >.,.';f,.. :-:l... ':l.. Y. : (l,_.. j,-;,-" r"l r j (l (r.} (v (O erl:;t,. "y,..'::(' _v ej en el "" :;.,. :(\) 0\ ~-! H Cf' Cl,- <'- r',,::j' i, \'fj '''" ('D.{.. j CD _ J Cd..,,).",, :;:J 'n 'o <) t- C.J 'D '--, :ej,,'y. (f) "m CJ., c: ().. Y. ::'- (lj :> c,,, >, ,.. (() U Cl. C ",,;,;...}.. ) t\... (0 J.::' f j) "C) c: (l! 0( en ti c: (]J c:n (" p..c:,...,,, (lj.. 'Y. f"'''''! q ~~ _L el', '-. Ch ~"... +J O') (\ r;::! ((i ('--..} t.., c:.. '::l. :0 O) ~-l :0 lj....'u tl) (j E..c (J... " OCJ i.v <' en.. c...,... '" (f).w (".,..'.''', H t5...l.,(l),..., ro tt"~~ )... J )""- CD <) "O en TJ cn :0 c: C,n )--! (*"' c '- +J.v.J...).;.J <':) () ~> ~... OJ.0 m c ~' ',-j f D '../ CJ C {J) ej.r.j,...,. sr (!) '-' c. \... f:: O j"'! c:y, -+..)..",J. ~~~ ~~J..;:~,5~{ f""i _y. C) :() () c: 'CJ "'" r'''! '''''!. C el. c.~.) r.u _J:: o... Cd 0.r:.,...,., :J en :> (l) (t) 'r") l", (il.l::l ),;~ Cl C en f.:j c.t w,-~ ::- (J >... y. UJ.r) i", D :( ;x 'D o.. o fl) H lt l' :0!.!....,er.: CC! W C) c,:j e >- (J ill :J r- H ''''; O ~i."o."...).. r.: -._J ") ('J C: r~ C '".~,! [: c.:: C).r{ (J) c:,.., (\ al "(j ''''' OJ ""' () QJ O (f) (..,j CD (]J -O el.. Q,j "0 t:: (J) "U,( ;'''''<),.J,0 U.: H c:. :0 '''' ll... (]J (f) () TJ ()) :C) "O en >r-) r~'i :0,, ~- l \"'-! rn et. ~,..~ CL O) :'J,...).. c "O (,j c: o <l) C en UJ C,x ~,..., (J.., c:: (O m O')::~ ~.~~ 0 OJ :''<J 'O "..{ (r) ill -J.-J t;.-i :J c (l) 0 (l). il: _~i C'"oi :0 C H () "", ''' f,..(,...r~ ~-l :0 TJ f,t,j (+," c:.."j (l "CJ.S:: "CJ 'd (.l (\) ;..." J.J e~ r.. j >-t r-l r'~ (( ;:;-;"':0.p,,~t: ::J el (~.. ~d :0.. ~""'"'... ~ ~,-! ~~..!.. '~ W ::> m TJ :(') ~"l ej (/\, ("'~ \i.'j ej ('... ~! co.. u [,-.. :ej.y. Vi.)... \) oi-> ~~! :J (j) () ", QJ.. u ;.., :0.Y. (,f) ;Y'~ -o (-t /_,,' : Y. "", en t [... '<::!:CJ 'ri.. > (.J~ c: C i.. ',- QJ ~ C) Q) ::J 'ej.~..i ;~ i r."t ~:~. :i.g :(ti (,,, Lt... (,::5,'\~ "" (.l::;~':'.. ''''i CG,,~,,) '...! (U (lc~ 'tj (,) ~... <j'. 0::',;J '<:'..:J',,::' ';::'.::' <;"',.. ',"~ "\... ~-~ ".~~ ~:"'" ".,...,... ~~~~~~~~ ~~~~~~~~ cn f'/ v, 0'\ <t [,', \,,"YU CO l..r\ ~~o~co~~~ ~~~~~~~~ ~~NOCONOO OOOO~~com -~~- CJ t., o 0',.. t o o.. o.. :~J (') ::J '!~J }'...l "-j 'CJ o 'D O ;',J,.'.<. ~y. o...~ 0..;X r-i.:: ri ""-, (J (fj Cc!':"..y, _\{. O :; '''' 'ro) W 't'j (. _y. d.y. ~ ("..J f't"\... :t Lf"\ \.0 r.,., CO

24 8:ryngelsrud FBrsBksvärd: Tore Olsson, HBjen, Kil Nederbörd: jan reb mar apr maj juli ul aug sep okt nov dec Hea året 0 /Q P-edelnederbörd Li J/ ~Q OU /0"... (Varpnäs) Å.rets nederbörd r::~...././ Jordart: Matjord : Alv R.-9 MARKFÖRBÄTTiUNG - ODLNGS,Ll,NPASSNNG Ar 98 - Försöksplan - grundåtgärder Försöket anlades hasten 980 och ingår i ett samarbetsprojekt mellan försöksavdelningarna för hydroteknik, växtfbljder, växtnäring och jordbearbetning ~ U;m ~,. l i t Z t i!z f.~ l!! i r Tm r f i j dof! tom f! N! i l och V = Obehandlat Org. mtr i matjorden. 0 ton ts/ha Org. mtr 0 ton ta/ha. Djupplöjning cm V Djupplöjning cm V = luckring under normalt p6jningsdjup (i ~r obehandlat)

25 3 Rutorna och V är obehandlade. Grundätgärderna -V, djupplöjning samt tillförsel av organiskt material) utfördes hösten 980. Det organiska material som anvants i försöket utgöres av barkkompost /3 rötslam /3 bark). Led och har tillförts organogent material i matjorden respektive till cm djup, motsvarande en giva av 0 ton ta/ha. Luckringen i led V är ännu inte utförd. Led V ersätter därf6r led V som obehandlat led. Försöksplan - specialåtgärder Tvärs över grundåtgärderna har de Ollk8 avdelningarna lagt ut sina specialåtgärder. Detaljutformningen av dessa beskrivs i samband med redovisningen av årets skörderesultat. BOm f Jl[ Jl l! ;... ~ t i j j ' l' i ' ' p; l l,! l! l J i '! L'-. i. i. l! LL j', fl J! l Lr l ;' i l! t i i! l! l i l l l t.. J,!.. '._.~ ~l.k i Jl!l ; i i r i f l l!! l' l!, l! J. ; i i,, i i l l i! i!, J,., i! i f t H!Jdmieknik vtjdlö{jtler Skydd VåJ:!Jrårirtg Siqjdd fzjm Al försöksresultat 98 Grundåtgärder Gröda: Havre Förfrukt: Korn V kg/ha rel. tal V Som matt på grund~tgärdernas effekt p~ 8vk~stningen används ett av leden i växtföljdsdelen,

26 4 Led, org. material i matjorden har i år det klart b~sta sk5rderesultatet medan led V, djupplbjning, liksom tidigare ger negativt skördeutfall. Hydroteknik - osläckt kalk Gröda; Havre förfrukt : ~<orn Obehandlat dt/ha -530 Osläckt kalk 0 ton CaO/ha 0 T7 V '.:.L J, J.;/ '!,~n ~jj<.j Vid jämförelse mellan leden är det samma bild som för grundatgärderna. Observera att kalken höjt skörden i samtliga led~ Jordbearbetning Gröda: Havre Förfr-ukt: Korn kg/ha Vårplöjt Höstplöjt lättharvning före uppkomst Höstplöjt. marktäckning (halrn) Plöjningsfri odlinq ffi: tal ~, "840 ' 30 6"?n 'JU 690, V V m: tal 'l ~ i r::... ( ~ou "f, 550 '! 30 '] S"-:O~, io.)u " ! s 390, 3 n.j 470 rel<otal VArplöjt 00 Höstplöjt lättharvning före uppkomst 00 Höstplöjt mar-ktäckning (halm) 00 Plöjningsfri GCllng V i, i

27 5 Växtnäringslär8 Gröda ~ Ha"v re kg/ha Förfrukt~ Korn V V m~tal O rj 60 N 70 \] o ' i 7450 : ~~ 90 rh: tal. 580 "'60 '370 { rel tal, T T\ V.L.l -, ~. i:!", tal O N 60 N 0 N m~ tal ( 00 ) r, 00)! '00) 00, J f \, l '- '00) " 00 ;} i08 /, (0 '> 345) 750) f?r_"... '\ { QQ \. J t. {, \" JL":J j ", :././ ; ' 80 9L; (3) [' -z-o ( '../ f }' } \ -0' 3 ) (478) f. 76, ;n~ 00 i;;'..>,,/ i O'; ('ido)! 95 " \ i ( " 384) Växtföljder Gröda~ se nedan F6r-söksplan led 98 a b c d e f Korn+ins Korn Havre V-oljev Korn Havre Vall Vall Korn Havre V-oljev. Korn Korn~ins Vall Vall Korn Havre V-oljev Havre Korn+ins Vall V-oljev Korn Havre 985 Havre Havre Korn Korn Vall V-oljev 986 '/ horn Korn Ha.../re Havre Korn Korn ko s/ha V '\! ~ a Vall "0490 b Havre D 650 c Korn~ins d Korn 0 """/f) Loot.) e Ha\rre ' f V-oljev 60 Q

28 6 rel.. tal l... -:- il le r \/ \j Q~ 8 Vall 00 -" b Havre i c KOrll+ins 00 "J 35 o i:; /./ Q Korn <. /~ ') e HS\!'e 00, 39 9 Q w 05 3 f V-ol je\/ ' v../ 9'

29 Nibble F6rsöksvärd: Lantbrukare Sven-Erik Johansson, Nibbla g~rd, Nederbörd: jan feb mar apr maj jul! jul sug sep okt nov 'i6de l nederbörd Q..// (Sundby) Arets nederbörd ,-o?'" Tillberga dec Hela året ~\4 Jordart: f.'latjord : luv R-3 GRUNDFÖRBÄTTRNGSATGÄRDER. Ar 98. F5rs6ket anlagt 977 Försöksled A :: B :: C :: D :: kalk djup are bev ph-värden 978 Försöksled o Kalk, 0 ton CaO/ha (osläckt kalk) Djupplöjning cm Organiskt material, fast stallgödsel 3S ton/ha Bevattning (Ej bevattnat detta år) ph matjord 6,8 alv djup matjord alv 7.. ' kalk,djtp matjord 6.9 alv 7. Vid försöksutläggningen djupplöjdes f6rst de parceller som innehåller behandlingen B. Kalken och den fasta stal.lgödseln blandades sedan in till ordinarie plöjningsdjup.

30 8 Gröda: Höstvete F-led Rel > tal kg/ha kalk kalk, arg kalk, djup~ org arg ' O kalk djup ae; -",' -' 5070 "7 f djup, org djup 85 L~550 Ry' mc\/ikt g/l ;77!!.J Förfrukt : {{orn, 000- KOrn\/ ikt / 40 q 39.4 ',..-../0, "! ?-,, 7./J, 39 5trastyrka log Kommentar: Kalk ensam och Komo'::'na:'lor:er med kalk(med undantag av kalk + djupplbjning)har givit positivt utslag. Enbart djupplbjning har i ~r givit klart negativt resultat. Alba. R-3. Ar 98 Försöks\:ärd~ Göran Vangbo, Alba, Västsrfärnebo Nederbör-d: jan fab mar apr maj jun jul aug sep okt nov dp0 HelS året yjledelnederbörd (5aj~) Arets nederbbrd ~ Jordart: Alv R-3 GRUNDFORBÄTTRNGSATCÄRDER Ar 98. FBrsöket anlagt 976 Försöksled A = kalk Kalk 30 ton CaO/ha (osläckt kalk) B = gräv Genomgrävning 60 cm ~ C = org Organiskt material rötslam 300 m~/ha D = hav Bevattning ( år ingen bevattning) O = obehandlat ph-värden våren 978 Försöksled 0 - ; J ~ o kalk matjord alv matjord 6,3 5,8 kalk t 9.Lä-\f fnatjord 745 8v

31 c:: JJ ~,) t C (l 0" _~~ b ~J.":',.::t, d,...) o.. m m o.. Cl ::J..c: (.J " "() CJ >---!!]J :::J 07: C',.' c:.'-'~.. C.....-{ :::J \:J C r-t C) E.. p ro (f) r. r- (] (f)..,' "") ("' _y. :c) ä:i cc ~.\ CJ n, Ol'~" E () (t:j.0<: TJ D)' TJ.C.. C~,'ro '/'''j (J () c:: el,l_l (f) (fl».,p:o (", :(0.C 't,..,..-' el ;" a. c: en ~J (l) CJ 0 > ""! c: (\J,--;:: '~" ~" :';:: ~... i \,J :(0 ;,,\ c:.. }-J c: :.J '/'''' (.-/ r:: >- en m,,,. \J ",rd > > (~ C(j :() (TJ (f) "O C (!J Q) ", C :" O,::t, 'O () ' :0 m (l} ~< -p ""'4 en ()..0 C' 'J "-ö (;:: i", -ö :(0 el "ej.~(.,)(t) ""' (J) c: {""'f ~~ i)j.d,,,') O' "O > C ):,., "O t"j o C. ".--) e\j.w,- ro "el ;.::; '''' (\) c. "(J TJ r-; >..-; (O..o,... ~, '(!'-' O o!,,"') "O ro,..., 'O c: m..c. (D..el o,- ~~~~~~~~~~ l Q~~~~~~~~~~ ~=,.- ej CiOaaC:lOCJC)CJC) o",,"" (" ",,:),,\ \0 ["'" (O 0'\ <"" :::J J l '""~l C:J o (. o el o C:.J o a L") C:J <'''' 0 '' <' if\ \,Q )-... ro ()\ i>fvm> 'j\ "', () ~.., >. r:lj X'..!-.J.. ':l. "-j (;.~ :',, :C) l.,j,,, (l) H ;::... ((') ~.'~ (O '\.J :0 t.-j CD U) Q) 'Ö c:: :cn "" c: \J.J-l 'J.! C) -(J..0 Ld "''' C::.:.( ~-l :0,,((' (" LJ.. en o:j.p (f) '.'UJ >,-'.j.,.\( C CJ TJ O m 'O ~'.'i ('fl ~~ -/""'! U (J) J) r..!.. () (LJ "(;:j 'C)... ~{. (\j (t) f": L, c::: CD tu.. -- :tf;,~~.. ~~; (l) )..,.J m m C~ F (l >"., m () c:: > ()) :0 ej) o c e,i),d en O) c (" '/"oi () '" 'T! ".. ') b'l ~::} :oj,--''',i.j C ::J :,\. (;) '-~'- i-:::,.. ~<,:) :0 (f),,_.) ( 't:) (f) ~ c: ~lm) :0 () ;rj t.l,--j ~.{..) (O.w f-'~ :.J (f) lo f., (i,) '0 ~.-t ;().,et U') ~:t).0<: nf,\j -.\ ~»! >.,. J...) "") tf) U],j,,) wo<: "'i l :,:.. n c t5 ~.~; o (] ~..,:::<: :~ ".,/ " 'O t:~ >'\ O::: ('J c.,"'... en.. c,(,"-,o ~,J ('-' (l) o;;: "O JJ t-... ) L;,..... j ~~~~~~~~,~ f"" 0\,/\ "..::' CO \'0 iv", :.",\ ('-.' <:;' ~,- ~'''' t.f\,,"'''.::.j f"''\ r t ", t ('\ \' \ i'j'\, l"'") {'('"" (.f, 0000N~0~ ~~~~~0~4 ~~~~~~~~ O~~~~ON~ m~~~~~~~ ~~0~~~~~ ~Oro~NNO~ N~OOOOO~ ~~~-~~~ Dl ~' o :> > :Cd :w en (J (...j (.. j ~.~ ~~ CT 0 (J o... Y....'::,(, :;:,... y...),l :,:;:.,..;,..; :rö ''''~ Cjl '... :CO ((j (O ~... (U (. (t) ~...,,,~(..::::t. en...y. CJ...Y. o CJl <,",o N r',:.j' l\ \,(; r--- co..!.-.j ;" 'f~.(..) "-/ (fl l,) Q.J~J 'ri '>,,-j (J t.-j 0\:) -"'' t.-j m "c C) C 'ri C.> :r.\.' (." (J,,- f~ m ::J) G o,;... :::J f... j C!l "O ~.l :(0 (J.w ~m (.) 0 '''',..; +J F,6 (fl r... ((j..j.j,p ro c,p OJ rl G ::J S if) O Q) ~~ (j CJ) tk! il) l "-\,,'-,,~,! --,.... (() ",) OJ,.... (i) CJ) ~.--! c CJ (fl (il ("' (.'.."J (J) t.-j (O,... 'Cl r. :,:) >- «(J (f).. $..) :::t. (f) :0,...; ijl )." CJ\ :0 ~ llu...j.~) (l.) (" \OJ u"\...:j~ ",0 <' Uj...,,;.(\ L(\ UJ ::: U id TJ.> (J c ",j S. ej S -.. (,) ej) --' \y "rl,',,' ::J.,'A~) c:: :: """) "', \':) f~: r..\ 0" (tj Lf'\ <:' N l\ C.J L/\ ">(.).J\ \0 f" )\ \[J ~:... >.\ (J\ [> (" ~r\ \0 <' '!;... ""'" ("... j.;~' el) "", (Q c:::; \,0, i"f',... i"'"\ o:)!>.,{ <:' <J ~M ;~.~ ~~i,d fl) G\ ["... l,... (',j (", c: f.'g ('O co. ~.~) i<l r>. TJ 'U '",;,r.:, :\~,o "c. "el '.. r,, ",., rd "O n.l (f) f., TJ "tj,,(t (l,'... :0 d..l r..4 c: >...Cl c:: Ql.,0 4t "'~'l +) (fl "Tl m m (il,..-' c: 'ntj :oxj :J G) ():::'-" H UJ,;;::;..:r.,,.... <!:~;C,.. ~~ el fl) ''-:' \,(,l '.- '-o /,f', C, 0'\ f::j '/;'''''',,-,., ",,,,.. >-0 Tj ;"', o "''''),J,..J > ro,._\ ~,~..x: lv) H ((j U ~..f o '"J (D c: ~- m il! :w c: -p '""'j c (fl e -r-i T > C: CD CD (ö E r,j -- ' (],r-f CP m <u f'w"i r~'- (O C., "'.. ~.,) o «<- """.~':. (:J 'r-f ',-i f""f j~ CQ (... j o """' fl)...' en i:;: fl) "(J l"'" ri'\ ~:l 'is 6.Y. m ("' C ;0 «fl) (l".. (,,, ;:. <l.l:".f. c: (J) ",-; (J ",,'~ ~'-\,- "", 'XJ "''' \\} ~~ (l...,,,'- (.) () :0 o.. ""'4 :> en :-..'." OJ.J,J..t.J '''-- (f) (f) (U o,.: D.. CP.-f p,._j E~ > U f", m co {,.";).> ~".\ :«r- '(-") C'" (j f' rr\ "".. \ U,-;.> (O (j) (t),'''''\''0 C' c ;...,,;o o(\) :->..w \O D W :0 ~),p.c.0 (r),.., c.p 0 (l,) (\) (O '"' ''''', f" CJl r,, O) (O QJ,--; r- -o rl ~ S U( ".;'.....,.. _f

32 R-9 MARKFjRBÄTTR~G - DDLNGSANPASSN\G. Ar 98 rörsökspn Grundätgärder. Försöket anlades mellan fbrsöksavdelningarna för och jordbearbetning. hösten 979 och inglr i samarbetsprojekt hydroteknik, växtföljder, växtnär Förs5ksplan - grund~tgärder l l ', i l,! J i f'. f V v och V - obehandlat :: org. mtrl i matjorden :: omgrävning 60 cm: org. = H " :: f ) mtrl ~ :: omgrävt till ca 80 cm 'j) :: 0 ton ts/ha barkkompost Resultaten fr~n texturanalyserna visar att jordarten ~r mycket j~mn i försbksfältet. Nordvästra hörnet har dock högre andel mjäla och mindre andel let~ Rutorna och V är obehandlade. GrundAtgärderna -V, genomgrävning safnt tillförsel av organiskt. material; utförde.s hösten 979" Det organogena material som använts i försöket utgöres av barkkompost (/3 rötslam /3 bark). Led, och V har tillförts organogent material motsvarande en giva av 0 ton tsl a. Delorganogena materialet ~r inblandat i matjorden i led och och till 60 cm djup i led V.

33 rörsbksplan - special~tg~rder Tvjrs dver grundät rna har de olika ~~=sö~s3,~el sina special~tgirder. Detaljutfo~mningen av sreciai i samband med redovisningen av årets sktr~eresultat. l ro.'! l l { i l.~ ~! l l l lt/f! /5m försöksresultat 98 Grundåtgärder Gröda: Höstvete Förfrukl: V~rrybs l' T r l...i.. V \j V kg/ha 3550 rel. tal WO ; :;. 0. ~, Sorn mått. ps gruno8lgrdernas effekt på Cl\/Knstningen an\!nc-s ett 8v' växtfdljdsdelen. Hydroteknik Gröda: V~rvete leden _. Förfrukl: V~rrybs Osläckt kslk kg/ha re,.l ~ tsj. T J i 5 l T -, \/ ,} " 54 ni '-' V 730, 03 V ',".. Grödan skulle ha varit host'v'ets men okalkat led kan därför inte görat;"

34 3 Växtn8ringslfir-3 GrödB: Höstvete kg/ha Förrrukt ~ Vcrn l -'-. o t\ N ~ i\i O itl:tal V l V m: t '8:ot., ; - l O N ' 80 ( ~i 00 \ ( OG, J,. \ ' DO,/ " ( ~ 00 j c.~ 60 N l \. c.. j: 37,./j j~. j \, ( 5 (. ' 03 l 0 N 00 an " ;..,:_; Q/ 89 u'-:""./ ( 4 ) l 5 \ " h')? \ i \ ; ~.:...t...' j i, 56 \ ffl : tal " l " l V' 74 V V m : Lal SO 98,, " 00 ) 00 '. i\. i ( 00 \ '. j i. 5 -l -, ) 60 " ( 7P ( \ l 'v " 5 ) no ) \, ;,";!-"t 0 '?,,...), ~ ( 430 '\ ~ 3 \ ~ 5 \, ) j J Mycket goda effekter av kv~vegadslingen. ~r den klart b~sta grundätgärden. Led "' 'f..l l.., arg. material ma o'den Växt följder Gröda i Se r~~edan Försöksplan led Korn+ins Vall b V-oljev H-vete Lupin H-vete d f Korn Kor-n Korn KO'T+ins V-oljev Lupin '98 Vall Korn Korn Vall r-j-vete H--vete 983 '984 Vall \/-oljev Lupin Korn H-vete H-vete Val l V-o jev Lup n ;985 HEfV:Ce Hat/re Ha'./re M-Vete H-vete H-\/ete Kor'n ~<orn tiavre Sk5rderesultat 98 kg TS/ha V V V a Vall 7 O 590 b Korn c Korn Q Val e Höstvete f" HöstVete L O?,on.,././ L.:U n u 'lo O , 'Q

35 rel~tal,. t a Val~ 00 b Korn ~i [JO "KOrn 00 d Vall ~ 00 e Höstvete 00 f Höstvete G b ~r 8 0 "07 -L-9 ~!% 9 F- innoo FBrs6ksvärd: Ove Tbrnros, Salbo, Västerfärnebo i\ederbörd : jan fet m8r 8p:r- rfia., jun jul aug ~C~) okt nov dec Hela j r,,edelnederbörd -=to..// (Sala) Arets nederbörd 35 5 hr: j Jordart: Matjord : Alv ~~,f, ":; ::! ,/ 548 '-t.-' 5 3- S i r::. i '" L L~6 548 L- ~ R-9 MARKfbRBÄTTRNG-ODLNGSANPASSNNG 98 Försöksplan - Grund tgärder Försöket anlades hösten 980 och ingår samarbetsprojekt mellan försbksavdelningarna för hydroteknik t växtföljder, växtn~ringsl~ra och jofdbearbet.ning..

36 34 J!l / r ochvl '" Obe/7andlof ]l.. Org. mir! i /!7oljorde.-7. zo ton t-sjha Jl = 0r..q. mtd LO ton is/ho. JjlJpplf:;i7kfg!,;O cm l ]l := rfjwltjlijiifi!7fi 4D (tr, ~Wrri.t;,~t":J :::; j! '~kpj""",, under ndrmolt,fj/oij7inftsdju.'d,.,~.d_. "::l, 'l" Y':; r Rutorna och V är obehandlade. Grund~tgärdern -V, upplöjning samt tillförsel av organiskt material, utfördes hdstar 980. Det crganogena material som använts i fbrsöket utgbres av barkkompost (/3 rörslam /3 bark). Led och har tillförts organogent material i matjorden respektive ti l cm djup! motsvarande en giva av 0 ton ts/ha. Luckringen ed V r ännu inte utfdrd. Led V ersätter därför led V som obehand a led.

37 tgärder~ Tv~rs bver grundåtgärderna har de olika fbrsöksavdelningarna lagt ut sina specialätgärder. Detaljutformningen av dessa beskrivs l samdana med redovisningen av årets skörderesultat. bh; m 80m l ~ i! l Sk.fdd VÖk-fnlr:;7ij Skydd :tm fzm sm!~() tri FBrsbksresultat 98 Grundåtqfirder Gröda! H8vre För-frukt: Korn ~ i : \i...j..- ~, V kg/}~s 3L~OO rel. tal.. ~ OC 3980 n Hydroteknik Gröda: Havre förfrukt: Korn V \J Obehandlat Osläckt kalk 0 ton CaO/ha l. kg/na ' Kalktillfcirseln har förbättrat skördeutbytet i samtl led.

38 36 v'äxtnär _i..ngsj.~ir i<g/ha o N ~ioo N \ 0 N Ej skbrdat. Maskinfel vid kvävegödslingen WO m~tal ~t stråstyrka 00 '00 00 log ido rel"c.al f o \) (00) (00) (00) 00) (00) (00) 60 \) (6) (83) (33) 96) (39) (77) Ej skördat. Maskinfel vid kvävegödslin:;jen m~tal Jordbesrbetning Gröda; Havre kg/ha l l - ~, V Hl. tal Vårplöjt Höstplöjt marktäckning halm P löjnj.ngsfr i od.ling ,, O bt"os C O in: tal '8,:8 7' J.. r -r, -, L V V Vå rplöj t Höstplöj t markt ckning hal.m -~ p lö J n.ings f,i,.-3.:: OU-LLng 00 '~ 00 ~i UU l 03.': 03 Qj, /-'-;- 98 Q -, " :> l

39 Växt fä~~ jde.r Gröda: Se nedan Försöksp8n led ~ ';985 b c d Korn \/~olje\/ \/a. Korn Y8.. L L V-olje\i V3. Havre V.Gin V-CJ.ljs\/ Havre <arr-; Korn Skörderesultat 98 kg is/ha.l.t.i V v a Vall l 5500 D Havre 3400 c Korn+.insådd 850 d Korn 3730 rel.tsl " l/D i T -" V V a \/8 J. CD b Havre 00 C Korn+insådd ", 00.., d Korn l 00 ao o -'/ i 08 7 er.: /j ", B'J 0 0,., OS! 0 t

40 3-8 DE ORGANOGENA JORDARNAS VATTENHUSHALLNNG R- Vattenhush~llning p~ organogena jordar R-9 MarkfBrbättring odlingsanpassning Sven-Erik Karlsson Under 970-talets fbrsta ~r konstaterades p~ flera h~ l i landet, att organogena jordar unoer torra somrar inte gav den avkastn ng man väntade. GrBdan fick en god start men tynade. bort redan vid mi sommartid. Vattenbristen var påtaglig i de avrs niv~erna, där s& gott som alla rattar fanns. Längre ner fanns det gott om tillgängligt vatten, men växternas rötter verkade inte kunna ta sig ner dit. Senars i växtens utveckling visade sig flera bristsymptom som fosforbrist, mikronäringsbrist m.m. Orsaken till växternas svaga utveckling och det l~ga skörderesultatet torde vara en kombination av flera faktorer, varav bristen p~ vatten är en. 974 startades en orienterande undersökning, vars syfte var, att med grundfarbättrings~tgärder a\n~a~p8 felen. Då lades två orienterande försök ut i Örebro län. Aret därpå startades projektet"de organogena jordarnas vattenhushållning~ detta projekt ing~r fbr närvarande sex riksf6rs6k varav tre redovisas här. Ett nytt projekt, Markf6rbättring och odlingsanpassning startades under 980 i samarbete med försöksavdelningarna för jordbearbetning, växtnäringslära och växtfbljder. Resultaten från samarbetsfbrsbket p~ organogen jord~ Kurö i Västmanlands län 5 redovisas här. Resultaten från de olika delarna redovisas också i de enskilda avdelningarnas försbksredog6relser. uppläggningen av fbrsöken har vi strävat efter att kombinera ett antal åtgärder enligt den försöksplan, som beskrivs under rubriken "Grundförbättrings försök på fastmarksjord". Avvikelser finns dock och dessa beskrivs i redogörelsen för enskilda fbrsöksplatser. Skörderesultaten har bearbetats statistiskt pi samma sätt som i projekt flgrundförbättringsföl'sök på fastmarksjord". Undantag utgör försöket vid Kurä i Västmanlands län, samt Holmmyr i Gotlands län som herr en annorlunda försöksuppläggning än övriga försök. SignifikansnivAn har satts till 5 %. Många av åtgärderna och flertalet kombinationer är inte statistiskt säkra. Orsaken till detta kan återfinnas dels i försakens uppläggning med få paralleller t dels i problemens mångfacetterade natur. Understrykas bar att de senaste grens nederbördsrika somrar gjort att de olika försöksleden inte utsatts för nåara större påfrestninoar. Som tidigare antytts är det Främst under torr~r som de s~ora sk6rd~nedsättningarna kornrner >; Markfysikaliska undersökningar enligt Avd. fbr Hydrotekniks rutiner har gjorts med undantag för mekanisk analysj sorn ej går att genornföra om mullhalten överstiger 0 viktprocent. FöRSöKSA T Grl:\RDER Djupbearbetning. Denna kan göras med djupplog eller genom omgrävning med grävmaskin. Det senare är att föredra i ett försök, då man f~r en intensivare omblandning och kan se resultatet av åtgärden snabbare. Dessutom ger markprovtagningar enhetligare resultat, när det inte finns

41 halvmeterstora tiltor i alven. Atgärden avser att bka rotdjupet genom att fara ner en del matjord och neutralisera den ofta kemiskt sura alven. Andra effekter är minskad frostl~nthet och lägte motstånd mot bevätning av jorden genom inblandning av mineraljord, som ofta finns under det organogena msterialet~ Kalkning. Atgärden gars främst för att motverka den ph-sänkning man får vid djupbearbetning, men även enbart kalkning kan ge gott resultat på denna typ av jordar. Kalkningen har utfarts f Bre djupbearbetningen på samtliga fbrsök utom två. Vid Skälboö i Östergbtlands l~n har kalken delats upp p~ två givor, en fbre och en efter bearbetningen och vid Ola i Uppsala län har kalken endast brukats in i matjorden. Anledningen till dessa senare farfaringssätt är att man vid djupbearbetningen ofta far ned den ur många synpunkter goda matjorden på djupet och i stället får upp den sämre alvjorden i ytan. För att förbättra den nya matjorden brukas därfbr hela eller delar av kalkgivan in endast i det Bvre skiktet av profilen. Bevattning. En bättre vattenfdrsörjning till grödan kan ernås antingen genom att växterna ges mbjlighet att utveckla ett djupare rotsystem eller genom att vatten tillföres de ytliga jordlager som genomrotats. Det räcker sällan med en enda vattengiva i sä fall. samtliga försbk har bevattning skett med spridare i givor på 30 mm. 8evattningstidpunkterna har bestämts med hjälp aven vattenhushållningsbudget. På nägra platser har underbevattning bbrjat användas. Det är en l mänga fall bättre metod, men den är svär att genomfara försbksmässigt. Gödsling. Vid fbsakens anläggning gavs en stor giva thomasfosfat på vissa rutor. Detta qjordes för att man skulle kunna se) vad en grundgödsling med fosfor kunde ge far resultat i kombination med Bvriga grundfbrb~ttringsätgärder. På rdrsdket vid Ola i Uppsala län har man i ett av försdksleden tillfart stallgödsel. nblandningsn i matjorden skedde efter djupbearbetningarna. ChiselplBjning. Denna ~tg~rd har använts i ett av rbrsbken (Skälbaa). Chiselplogen är egentligen en djupkultivator, som användes huvudsakligen i U.S.A. och Kanada. En svensk tillverkare har byggt en prototyp med sju pinnar monterade i V-form. Pinnarna består av plogäsaf med stenutlösning. Dessa har försetts med kraftiga kultivatorbillar, som ger ett starrs bearbetningsdjup. En vanlig traktor med 00 kw kraftuttagseffekt klarade bearbetning till 45 cm djup i det aktuella fallet. Med redskapet avser man kunna göra en djup bearbetning utan att lyfta upp jordmaterial till ytan. Därigenom kan man öka rotdjupet och förhoppningsvis undvika de problem som uppstår, när kemiskt sur jord blandas in i matjorden. Pinnarnas placering i förhållande till varandra är mindre lyckad i en lös högförmultnad torvjord, där rötter, stubb och halmrester lätt förorsakar stopp. Alvluckring. Den alvluckring som gjorts i försöket vid Ola i Uppsala län paminner i viss mån om chiselplöjningen som beskrivits ovan. Målet, att undvika kemiskt sur jord i matjorden är detsamma, men tillvägagångssättet något annorlunda. Alvluckraren som här använts har endast en bill som bestär aven fast och en rörlig del. Den r6rliga delen är kopplad till kraftuttaget på traktorn och den lyfter jorden med en frekvens som motsvarar halva varvtalet p~ kraftuttaget. Plogbillen är endast ca dm bred men kommer ändä att päverka ett drygt m brett (kilformigt) str~k av den ovanliggande jordmassan. Vid försöket Ola har bearbetningen skett till 50 resp. 70 cm djup.

42 40 dstergbtla~ds LÄN Järnvalla r5rs5ksvärd: Arne J~rnvall, J~rnvalla, Ö. Husby Nederbörd jan feb mar 8pr fnaj jun jul aug sep okt no\/ dec Hela Hedenederbörd {i5 (Norrköping) Arets nederbörd ~"""t :;il ' " J! -' Jordart. Gyttjelera cm djup. Hög mullhalt i matjorden. ph-värdena är låga ~ " rran Djup, Glödförlust ph cm (viktsprocent) (obehandlad jord) b 4 /. /, y. ~ ~+ [.) ,, "< "- j~j L R- VATTENHUSHÄLLNNG FA ORGANOGENA JORDAR. Är 98. Försöket anlagt 976 Försöksled A = kalk 8 = djup C = fos D = bev O = Kalk, 0 ton eao/ha (osläckt kalk) före djupbearbetning Djupbearbetning till 60 cm djup (genomgrävning med grävmaskin) Thomasfosfat, 50 kg/ha vid fbrsökets anläggande Bevattning 30 mm 5/6 Obehandlad

43 4 Gröda: Ha\/re FÖf:-'ukt : \i8 F-led Hel~t8 Otks R\irnd\/ikt 0GOg/l kor-nvikt -- sl:yrka 'j kalk,bev 0 46~6 56L:. c:n 33" 5...JU 0.-"[7 kalk, fos,bev L, ' er JU -,.J kalk,djup9 bev kalk fas "0"' 7C, f./ 40,,5 564 Jj. l 50 r::.. kalk ' cp.-j d 6 kalk,djup, fos 3' be\l 60 34~O , "Z-:( "Z; kalk,djup, ros -'57.../../;,---' kalk, diuo,-,. 4' ~ djup, fos,bev 39 9.,4 57 ~)4. 6 r:: r ~)LJ 0 djup,bev ' # 40 r-;') l'l djup~ fas 8 7. ~J" fos~bev ~9 c,n./0?.. be\! '-'".L ~-:..., 4 fos 5. j./ll djup -6,/l. c. -,"+",./ ,! 50 % O sr. Fbrsbksplatsen k nnetecknas aven mycket lättdränerad matjord, som inneh ller fbr mycket luft och ofta ger dåliga groningsbetingelser p~ våren. På ungefär 35 cm djup finns en kemisk rotspärr, som stoppar rötternas vidare nedträngande. Dessa båda egenskaper ger tillsammans ett mycket litet vattenmagasin för växterna. Alla åtgärder har hajt skdrdeni i är bkat sk5rden med 40-0 %.. Kalk och kombinationer med kalk har

44 4 GOTLi\NDS LÄN Holmmyr Försöksvärd: Rune Olssons Godrings~ Ganthem Nederbörd jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela 8'et f'iedelnederbörd ?; i! J~ " j c:, J! r:~ j) (Roma) Ärets nederbörd ' 'j Jordart. Matjorden är en högförmultnad mineralblandad kärrtorvmulljord. Under matjorden följer ett 5-0 cm tjockt skikt med grovmo och sand som dominerande fraktioner. Därefter följer en varvig styv lera. Det grova skiktet under matjorden är en effektiv spärr för rötterna. Det effektiva rotdjupet blir endast ca 5 cm och grödan blir mycket torkkänslig. p~ grund av den kalkrika berggrunden ligger ph över sju i hela profilen. R- VATTENHUSHAlLNNG ra ORGANOGE~A JORDAR Ar 98. Förs~ket anlades hasten 979 och har en relativt enkel fbrsbksplan där alla led har fyra upprepningar. Försöks/ed: A. PlÖjd ned lo,m. sandm B. 0cm lera ör upplöjd c..30c!!l lera lir uppgrävd D. Obearhe.tat :ViiiVfg /fa - 7tJ=

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKS UNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKS UNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKS UNIVERSITET RESULTAT AV 1988 ARS FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE DETALJAVVATTNING, MARKV ARD OCH MARKFÖRBÄTTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson,

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88

Läs mer

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK 2019-03-02 07:25 / 1 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk",

Läs mer

Kalkens inverkan på jordens struktur

Kalkens inverkan på jordens struktur Kalkens inverkan på jordens struktur Gösta Berglund - STENCILTRYCK NR 46 INSTITUTIONEN FÖR LANTB,RUKETS HYDROTEKNIK UPPSALA 1971 ~mtitl.tionen för lantbrukets hydroteknik delger bl. a. i sin tidskrift

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 05-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Läs mer

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast STENCILTRYCK NR 67 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK

LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast STENCILTRYCK NR 67 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK LANTBRUKSHÖGSKOLAN.~. r Slamavsättning i släta och i korrugerade dräneringsrör av plast Gösta Berglund STENCLTRYCK NR 67 NSTTUTONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNK UPPSALA 1973 imtituionen för lantbrukets hydroteknik

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 10-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVE

SVERIGES LANTBRUKSUNIVE SVERIGES LANTBRUKSUNIVE I o Il!! 1111 ESU 1990 A FALTFO DETALJAVVt\TTNIN,MARKVÅRD MARKFORBATTRIN M Harry Unnar, Ragnar l Kerstin lund och rik Karlsson Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

.1fl.=::5, =E; E=E*r;!;E 5. d5eige?2a U. i i o = .2 B=lJ3S. - :'x.=f= o.. () ie.:.: (J'O tr:1= l,r'\ E cj-o -, ^i.i.= -i -., l-n.

.1fl.=::5, =E; E=E*r;!;E 5. d5eige?2a U. i i o = .2 B=lJ3S. - :'x.=f= o.. () ie.:.: (J'O tr:1= l,r'\ E cj-o -, ^i.i.= -i -., l-n. L... 't. ' l, 'l, r{ r. 'r U 6l q/ 'l >' 'p tr. 3 b+ 91 r9 '.Q 1 > Y_r )t,)24., _ ' g * A/;Al ccgc' uj6 5 cgx 9 (J r l,?

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18

Läs mer

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.

Läs mer

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen

Läs mer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Blåsen nu alla (epistel nr 25) lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas

Läs mer

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:

Läs mer

St. Rycketofta 250, Påarp

St. Rycketofta 250, Påarp R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 Viol Viol Stat: Viol Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av VIOSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2 tal

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara, Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS A018

FÄLTKORT 2003 OS A018 eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än l v M Tl på v ll omp T OP Mo D m k u f. lo k o oc gg f å y l T J, m h mobl vg! D lk h komm å ho kk? V gå! Jg h US 7 gåg föu på fvl, m å o jg mglåg få c, u vll jg å lg fm, jj! Och h jg u kk jg få uogf Hy

Läs mer

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA. Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +

Läs mer

Bekämpning av skräppa

Bekämpning av skräppa Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning per i Västra Götaland

Äldres läkemedelsanvändning per i Västra Götaland ., I Äldres läkeedelsanvändning per 2011-09-01 i Västra Götaland Antal persner Mål (inskning ed 10 prcent) 5000 0000 25000 20000 15000 10000 5000 0+1--- läpliga läkeedel Antal persner 65 år ch äldre läpliga

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

1--861". o '" CI CI .: ;: .:.. 0 ~ M ~ ~ D022 :: '" OJ .. ;. C :: i- 0- Kungl Järnvägsstyrelsen str 422 Mbr regnr 114 Ut

1--861. o ' CI CI .: ;: .:.. 0 ~ M ~ ~ D022 :: ' OJ .. ;. C :: i- 0- Kungl Järnvägsstyrelsen str 422 Mbr regnr 114 Ut Kungl Järnvägsstyrlsn str 422 Mbr rgnr 114 Ut 1 1 59 9.. POSTVAGAR 22 1--861". n ;-1'1-- J : Q..: ;: : 2 x OJ 2 OJ : C Q. C OJ Q. - ;..:..: ë3 V' - "' c n - a. OJ l: l: OJ l: l: OJ ;: C C Q. Q) : - C Q.

Läs mer

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala

Läs mer

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 244 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 244 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 52-2014 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg

Läs mer

Låt oss tillsammans se till att vi blir många fler

Låt oss tillsammans se till att vi blir många fler B L L f ö j öj Ä I! D V y 2014 Fö,! D ö! E V, f E Kf D E f j P ö Ry öj, ö B! Fö ö D 200 j ö, 31 A Dö f F L j y ö-f, Ky, L ff f f MUF A jö f V ö, M f, f f ö f f! P,, f ö j f, ö j j L-I Lj Fö LAR-INGVARLJUNGMAN@VELLINGEE

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen

Läs mer

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik

Läs mer

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer