GrönaBladet. Landsbygdsprogrammet börjar klarna. Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer s. 7. Allt fler biodlare i länet s.
|
|
- Åke Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landsbygdsprogrammet börjar klarna s. 4-5 Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer s. 7 Allt fler biodlare i länet s. 6 Kurser och utbildningar s GrönaBladet FÖR LANDSBYGDSFÖRETAGARE I ÖREBRO LÄN # En samlande kra!
2 Gröna Bladet Välkomna till årets andra nummer av Gröna Bladet! Våren är här och innan vi vet ordet av blåser varma sommarvindar över åker och äng. Men innan det blir sommar återstår mycket arbete både på åker och kontor. På Länsstyrelsen har vi under vintern arbetat intensivt med att skriva en handlingsplan för det nya Landsbygdsprogrammet. Arbetet har präglats av mycket osäkerhet eftersom det nationella programmet inte varit färdigt. Den 20 mars skickade vi dock iväg vår handlingsplan till Jordbruksverket för att få den godkänd. Under våren ska vi lära oss alla nya förordningar och föreskrifter som gäller med det nya programmet. Samtidigt får vi ett nytt handläggningssystem som vi hoppas ska kunna ge er, som söker stöd hos oss, kortare handläggningstid men också att du på ett bättre sätt ska kunna följa ditt ärende. Fler varianter av Sprutjournalen Behöver du en ny sprutjournal? Nu finns den att få i tre varianter. Antingen som vårt traditionella häfte (A5), som egen utskrift från vår webbplats eller ifyllningsbar pdf till smart telefon eller läsplatta. Vill du ha vår traditionella sprutjournal kan du höra av dig till oss så kan du få den som postförsändelse. Nu har vi också lagt upp sprutjournalen på vår webbplats. Där kan du välja att själv skriva ut sidor hemma eller kanske vill du testa den som ifyllningsbar pdf i telefonen eller i en läsplatta. Under våren och sommaren kommer vi att besöka olika föreningar och delta vid träffar för att berätta om det nya programmet och dess möjligheter. I det här numret av Gröna bladet kan du läsa om några av de nya stöd som öppnar i september. I det här numret kan du också läsa om vad du kan göra om du får besök av tranor, gäss och sångsvan som gör skador på växande grödor. Till sist vill vi passa på och önska lycka till med vårbruket och hoppas att det i år ska bli en bra skörd! Thomas Börjesson För att den ska fungera som ifyllningsbar pdf på telefonen eller läsplattan behöver du ladda ner appen Adobe Reader. När du har fyllt i sidan kan du spara filen och mejla den till dig själv för att spara den på datorn. Du hittar sprutjournalen under Lantbruk och landsbygd, Lantbruk, Växtodling och Växtskydd och behörighet eller via länken på www. lansstyrelsen.se/sprutjournal. Kontaktpersoner: Tobias Kindvall , tobias.kindvall@lansstyrelsen.se Helena Högberg Åkerhielm , helena.h.akerhielm@lansstyrelsen.se Thomas Börjesson Redaktion Charlotte Fredriksson charlotte.fredriksson@lansstyrelsen.se Helena Högberg Åkerhielm helena.hogberg.akerhielm@lansstyrelsen.se Stefan Triumf stefan.triumf@lansstyrelsen.se Therese Erneskog Therese.Erneskog@lansstyrelsen.se Åsa Lindin asa.lindin@lansstyrelsen.se Innehåll Förändrat kompensationsstöd Landsbygdsprogrammet 4 börjar klarna Allt fler biodlare i länet 6 Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer Åtgärder för ortolansparven behövs! Problem med tranor, gäss och sångsvan i grödan? 9 Nya regler för animaliska biprodukter Utbildning Kurser Ny betesförmedling 12 underlättar kontakt 2 Gröna Bladet ges ut av Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Telefon: E-post: grona-bladet.orebro@lansstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Anita Norén Omslagsbild: Mostphotos
3 Förändrat kompensationsstöd I början av mars fick vi mer information om hur kompensationsstödet kommer att se ut. I förslaget finns en del viktiga förändringar som börjar gälla 2015, även för den som är inne i ett åtagande. Eftersom slutgiltigt beslut inte är taget kan det fortfarande bli ändringar i utformningen. Nytt område Några viktiga förändringar är att områdesindelningen har ändrats, vilket är en anpassning till gemensamma regler inom EU. Det innebär att en del som tidigare har fått kompensationsstöd inte längre kan få det eller att de fasas ut med övergångsregler åren Det tillkommer också tre nya områden som kan få stödet från och med I tabellen nedan listar vi de församlingar där det sker förändringar, i övrigt är områdesindelningen över vilka som kan få stöd eller ej den samma som tidigare. Ettårigt stöd Andra förändringar är att du kommer att kunna få stöd för fler grödor. Ersättningsnivåerna kommer att förändras i och med att beräkningen görs på ett nytt sätt. Kompensationsstödet kommer också att bli ettårigt, även för den som nu har ett giltigt åtagande. Ansökan sker i SAM Internet. Läs mer om villkoren På Jordbruksverkets hemsida finns en karta och en lista över vilka kompensationsområden som ska gälla. Du hittar informationen på Jordbruksverkets webbplats under Jordbrukarstöd > Kompensationsstöd > Villkor. Länkar till karta och lista finns på höger sida. Helena Högberg Åkerhielm Sammanställning över de områden där det sker förändringar i möjligheten att få kompensationsstöd. I övriga församlingar gäller samma indelning som tidigare. Observera att formellt beslut inte är taget. Nytt stödområde 10a Stödet fasas ut med övergångsregler Tysslinge Bergslagen Kil Bergslagen Hidinge Bergslagen Askersund Hammar Nytt stödområde 10b Stödet försvinner 2015 utan övergångsregler Hallsberg skogsbygd Sköllersta södra Bo Nytt stödområde 9:a Nytillkomna församlingar som får stödet fr.o.m.2015 Näsby Lillkyrka - Ödeby Hovsta Betaltjänster vad är på gång? Vi tar ut kontanter eller betalar med kort, oavsett vilket måste det fungera. Företag och föreningar får dagskassor, som man måste sätta in någonstans. Länsstyrelsen arbetar med att göra insatser där marknadskrafterna inte räcker till. Under året ska vi göra en enkätundersökning riktad till företagare och föreningar på mindre orter i följande kommuner: Lindesberg, Hallsberg, Örebro, Degerfors, Lekeberg, Laxå samt Askersund. Om du har synpunkter på kontanthanteringen får du gärna höra av dig till oss även om du inte får enkäten. Den fjärde maj anordnar vi en informationsdag tillsammans med olika pensionärsorganisationer. Alla äldre i länet som vill veta mer om olika möjligheter att betala räkningar, ta ut kontanter eller betala är välkomna till Pingstkyrkan i Örebro. Ett antal banker och andra aktörer finns på plats och berättar om sina tjänster. Under dagen kommer det att vara ett antal föreläsningar och en paneldebatt om kontanter. Programmet håller på mellan 10 och 15, men man kommer och går när man vill. Under sommaren kommer vi att delfinansiera ett slags internetcaféer där IT-guider gratis lär ut användning av datorer, läsplattor och smarta mobil- telefoner. Då sitter man med en guide och lär sig precis de program eller funktioner man är intresserad av, till exempel internetbank, epost eller bildhantering. Detta är i planeringsstadiet, så det är inte klart vilka kommuner eller orter som kommer att ha itguider. Mer information kommer bland annat på Länsstyrelsens hemsida, sökord betaltjänster. Åsa Ödman 3
4 Förutsättningarna i nya Landsbygdsprogrammet klarnar Efter förseningar av det nya Landsbygdsprogrammet börjar vi nu få alltmer information om vad som kommer att gälla i det nya programmet. Trots att en del nu har klarnat är det fortfarande i skrivande stund preliminärt eftersom inga formella beslut är tagna. På Jordbruksverket och i regeringen arbetar man också fortfarande med förordningar och föreskrifter. Formellt beslut om programmet tas troligen i juni 2015 och förhoppningsvis kommer större delen av programmet igång i september. Hur mycket pengar du kan få är ännu inte beslutat. Elektronisk ansökan Från och med september 2015 kommer de flesta av stöden i Landsbygdsprogrammet att öppna för ansökningar. En nyhet i och med det nya stödet är att alla ansökningar kan skickas in elektroniskt till Länsstyrelsen. Stöden kommer att kunna sökas via mina sidor på Jordbruksverkets hemsida. En annan nyhet är att vi kommer att införa beslutsomgångar. Tidigare har vi handlagt och beslutat ärendena allteftersom de kommit in. Nu kommer vi att samla ihop ansökningarna och besluta flera ansökningar samtidigt vid tre fastlagda tillfällen per år. Mer information om beslutsomgångar kommer att publiceras på vår och Jordbruksverkets webbplats. Nedan presenterar vi lite kort några av de stöd som kommer att vara möjliga att söka i det nya programmet. Tänk på att Landsbygdsprogrammet inte är beslutat och kan därför komma att ändras. Miljöinvesteringar I det nuvarande förslaget på LB kommer du att kunna få ersättning för investeringar som gynnar miljön. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller investeringar för att förbättra vattenkvaliteten. Från september 2015 kan du troligtvis söka miljöinvestering i det nya landsbygdsprogrammet för bland annat det här: Stängsel mot rovdjur Syftet är att skydda betande tamdjur så att betesmarker och betesvallar ska kunna fortsätta skötas genom bete i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur. Stängslet ska sättas upp runt betesmark och betesvall som används för bete i områden där varg, björn eller lodjur förekommer eller förväntas förekomma. Engångsröjning av betesmark, mindre ytor Syftet med åtgärden är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och därigenom utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Restaurering av betesmarker och slåtterängar ökar förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Restaureringen innebär också att kvaliteter knutna till kulturmiljöer förstärks. Denna miljöinvestering ska användas när det räcker med röjningsarbete under en säsong för att marken ska återställas till betesmark eller slåtteräng Anlägga och restaurera våtmarker och dammar Precis som tidigare kommer det att finnas stöd för att anlägga våtmarker och dammar. Ett syfte kan vara att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald men våtmarker och dammar kan också skapa en variation i landskapet som uppfattas som positivt för friluftsliv och rekreation. Ett annat syfte är att fånga upp näringsämnen och på så sätt minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Företagsstöd Flera olika investeringsstöd är planerade att öppna för ansökningar i september. Du kommer att kunna söka startstöd om du tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk eller trädgård. Du kommer också att kunna söka investeringsstöd, det gäller även andra verksamheter än jordbruk och trädgård. Foto: Mostphotos 4
5 Ökad konkurrenskraft Stöd kan beviljas för anläggningar, byggnader, utrustning och fast monterade maskiner som hör till driftsgrenar inom jordbruk och trädgård. För uppfödning och hållande av djur för animalieproduktion kan stöd ges till nybyggnation samt om- och tillbyggnation inklusive utrustning för exempelvis mjölkning, foder- och gödselhantering. För investeringar inom trädgårdsproduktion kan stöd ges till växthus med utrustning. Energieffektivisering samt energigrödor Stöd kan beviljas till investeringar som bidrar till energieffektivisering inom jordbruk och trädgård. Exempel på detta kan vara energieffektivare ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering. Investeringsstöd - växthusgaser och ammoniak Stöd beviljas för jordbruks- företag och trädgårdsföretag som gör investeringar för minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Sådant som beviljas stöd är till exempel investeringar som minskar utsläppen vid gödselhantering samt investeringar för extra lagringskapacitet utöver lagkrav, rötresthantering för jordbruksföretagets egna behov och rening av luft från djurstallar. Startstöd Syftet med stödet är att göra det lättare för unga att starta eller ta över ett jordbruks- och trädgårdsföretag. Stöd kan beviljas till personer som är yngre än 40 år och som för första gången blir ägare eller delägare av ett jordbruks- eller trädgårdsföretag. Sökanden ska ha yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer samt arbeta aktivt i företaget. Stödet måste sökas senast 6 månader efter övertagandet. Projektstöd Projektstöd kommer att finnas för att kunna göra investeringar som kan göra landsbygden mer attraktiv. Det kan till exempel vara att investera i bredband, satsa på fritidsanläggningar och turism, service eller att ta tillvara och vårda natur- och kulturmiljöer som hembygdsgårdar. Det kommer också att finnas möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Det kan till exempel vara pilotprojekt för att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan också vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden. Sammanslutningar av företag, kommuner, organisationer, ideella och ekonomiska föreningar är exempel på vilka som kan söka projektstöd. Thomas Börjesson Foto:Anna Nordblad tphotos 5
6 er Waern Trenden börjar vända - allt fler biodlare i länet Traditionellt har biodling varit en manlig syssla. Efter en lång period med allt färre biodlare och allt högre medelålder hos biodlarna ökar intresset för honungsproduktion igen. Och många av de nya biodlarna är kvinnor. Förra året tillkom 48 nya medlemmar i Örebros del av SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund. Två av de nya biodlarna är Carina Åkesson och Yvonne Bergmark som båda, på varsitt håll i länet, kan summera sitt första år som biodlare. Kursen blev startpunkten Förra året ordnade Länsstyrelsen en längre grundkurs i biodling med kursledaren Torbjörn Carleson. Det blev en startpunkt för att börja med egen produktion. Yvonne och hennes man Johan bor på ett mindre lantbruk utanför Stora Mellösa. I samband med att de började odla hallon för självplock på gården började Yvonne även fundera på andra kompletterande verksamheter. Då dök kursen om biodling upp och jag tänkte att nu ska jag ta chansen. Efter kursen 2014 skaffade Yvonne två kupor, men planen är att utöka successivt. I år ska det bli fem kupor men ett längre delmål är tio kupor. Vi är ju nybörjare så vi ökar i små steg. Det gäller ju att ha ett bra flöde och hinna med att ta hand om bina och honungen också. Sedan får vi se vad det leder vidare till, säger Yvonne. Alltid fascinerad av bin Även för Carina blev kursen en vändpunkt. Hon berättar entusiastiskt att hon ända sedan hon var barn har varit fascinerad av bin och att hon ofta pratade med biodlaren som hade kupor på hemgården. När grundkursen i biodling dök upp såg jag det som en unik möjlighet. Men jag trodde aldrig att en kurs skulle kunna ge så mycket kunskap som den gjorde och också mod till att börja med egna bin. Carina och hennes man bor på en gård söder om Fjugesta. Runt huset finns en stor fruktträdgård och där har hon saknat surret av bin. Den biologiska mångfalden är ett skäl till att jag började. Jag tänkte att jag ville bidra lite och så vill jag höra surr i träden så som jag gjorde som barn. Hon är väldigt nöjd med sitt beslut och tycker att biodling är fantastiskt kul och bina har redan gjort nytta även i trädgården. Carina tycker att det blev mer frukt förra säsongen och att den var större och finare. Och nu har vi också superkoll på vad som odlas runtomkring oss, säger hon och skrattar. Stort intresse för honung Båda är nöjda med första årets skörd och upplever att det finns stort intresse för honung. Yvonne berättar att hennes honung tog slut snabbt. Det finns stor efterfrågan och många tycker det är kul att den är närproducerad. Våra bin har ju hämtat sin nektar och pollen häromkring gården. Även Carina har slut på honung trots att årets första resultat blev långt över förväntan. Jag tänkte innan att om jag får ihop 30 kilo så skulle jag vara riktigt nöjd och så blev det 95 kilo i den ena kupan. Nu har släkten fått mycket honung, säger hon och skrattar. Carina är också mycket glad över att kvalitén på honungen blev så bra. I höstas lämnade hon in honungen för bedömning av lukt, smak, renhet och konsistens hos lokalföreningen. Jag var jättenervös förstås men jag blev så glad när jag fick full pott. En väldigt rolig syssla Yvonne berättar att hon under det första året har haft mycket nytta av kursen och den fortsatta kontakten med kursledaren. När man är nybörjare är det jättebra att ha en erfaren biodlare att fråga. Men man ska inte dra sig för att börja. Det är mycket att lära men det är väldigt roligt, säger Yvonne. Carina tycker också att det är roligt att intresset för biodling ökar och hoppas på att allt fler ska börja. Det går inte att missta sig på hennes entusiasm och hon tar ofta chansen att prata om bin. Foto: Mostphotos Om någon börjar prata om att skaffa husdjur brukar jag börja prata om bin, skrattar hon. Det är verkligen något jag kan rekommendera, det är så kul! Helena Högberg Åkerhielm Riklig långtu annat Foto: Pe 6 Foto: Yvonne Haglund
7 Foto: Helena Högberg Åkerhielm Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer Tambin och humlor är viktiga pollinatörer som bidrar till ökad skörd och jämnare kvalitet i flera grödor. Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på HS Konsult AB tipsar om några insatser som du kan passa på att göra på dina ekologiska fokusarealer. tphotos De ekologiska fokusarealerna ingår som en del i det nya förgröningsstödet för dig som bor i slättbygd. Det kan vara salix, baljväxter, träda, obrukade fältkanter och vallinsådd och i några av dem kan du med enkla medel öka värdet för pollinatörerna. Blommande växter på träda och fältkanter För bin och humlor är det viktigt att ha tillgång till blommande växter under hela säsongen. En relativt billig insats kan vara att så in trädan med en vallfröblandning som förutom gräs också innehåller något kilo baljväxter som röd- eller vitklöver. Det är en åtgärd som jag önskar att fler gör eftersom den är enkel, billig och har stor effekt, säger Petter. En gräs- och rödklöverblandning på trädan bidrar också med andra posi- Rikligt med blommor är avgörande för att de långtungade humlorna, som är viktiga i bland annat rödklöverfröodlingar, ska bli fler. Foto: Petter Haldén tiva effekter, exempelvis konkurerrar den med ogräs som kvickrot och tistel. Det är dock viktigt att komma ihåg att areal som är anmäld som träda för ekologisk fokusareal i SAM inte får skördas oavsett hur lockande det kan se ut senare på säsongen. Obrukade fältkanter kan också göras till mer värdefulla ytor för pollinatörerna. Att så in en blommande remsa mellan två fält tycker jag är en mycket bra idé. För att räknas som en obrukad fältkant ska det vara olika grödor på fälten intill fältkanten. Men om man lägger en obrukad fältkant utmed diken så bör man dra ner på baljväxterna i blandningen med tanke på växtnäringsläckage, säger Petter. Gå ner i utsädesmängd Det finns flera ettåriga blomalternativ, exempelvis honungsört som man gärna kan så i blandning med perserklöver för att få längre blomningstid. Utsädeskostnaden är dock högre än för vanligt vallfrö. En vanlig rekommendation är kilo per hektar men då kostar det cirka kronor per hektar för något som bara håller ett år. Jag tycker att ett bra alternativ är att gå ner till 2-3 kilo per hektar. Vallinsådd på våren och försommaren ingår också i de ekologiska fokusarealerna. Även här menar Petter att man kan så in tunt med exempelvis honungsört. Det kan också vara en fördel att så in vitklöver i botten för att få blommor även under sensommaren. Pollinatörer bidrar till både högre skörd och jämnare kvalitet i flera grödor. I höstoljeväxter, där tambin är viktiga, kan pollineringen ge procents högre skörd och en lägre klorofyllhalt. Ekonomiskt med fleråriga åtgärder Genom att tänka flerårigt kan man få ut mer av gjorda insatser. Planera gärna in de ekologiska fokusarealerna så att de ligger kvar under flera år på samma ställe, exempelvis fleråriga trädor eller permanenta blomrika remsor. Då blir insatskostnaderna lägre per hektar och år och det är också mer gynnsamt för den biologiska mångfalden. En alternativ flerårig blommande växt är cikoria som är relativt billig och bidrar med både pollen och nektar till insekter och med skydd och mat till vilt. Cikoriafrö kostar knappt 200 kronor per kilo. Men blandar man in cikoria bör man hålla nere utsädesmängden till max 1 kilo per hektar, annars är det lätt att den tar över. Relativt snabb effekt av åtgärd Hur snabbt man kan se resultatet av sina insatser är svårt att svara på men även om man som odlare inte direkt kan uppfatta förändringen ger mycket blommande växter i landskapet en ganska snabb effekt på antalet humlor. Det som begränsar humlorna är att det är för lite blommor i landskapet. Finns det gott om blommor och blommor över hela säsongen är det fler drottningar som kan bilda nya samhällen kommande/följande vår. Helena Högberg Åkerhielm 7
8 Åtgärder för ortolansparven behövs! Ortolansparv, hanne. Foto: Mostphotos Sen 2009 pågår ett projekt som gynnar ortolansparven i Kvismaren. Fem lantbrukare är hittills engagerade i arbetet tillsammans med Kvismare fågelstation, Örebro kommun och Länsstyrelsen. Lantbrukarna i projektet har hjälpt till med att lämna 2-3 meter breda osådda stråk på sina åkerkanter. Tillgång till stråk av blottlagd jord verkar vara en grundförutsättning för ortolansparvens matning av ungarna, som sker under juni och början av juli. Här fångar de insekter som de ger till ungarna. För lantbrukarnas del är det från och med mitten av juli fram till nästa års vårbruk fritt att bruka jorden för att exempelvis bekämpa ogräs. Tecknar avtal Örebro kommun har hjälpt till med att röja åkerholmar och åkerkanter och Kvismare fågelstation övervakar fåglarna och följer upp effekten av åtgärderna. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för ortolansparven och har tecknat avtal med lantbrukarna om åtgärder. Förhoppningen är att fler lantbrukare vill ansluta sig till projektet. Åtgärderna har utförts i anslutning till Sörön och Kvismare fågelstation. Historiskt sett har Hägersta, norr om Rysjön, varit ett viktigt område för ortolansparven. mellan 1980 och Så också i vårt län, där inventeringar utförts i Kvismaredalen under drygt 50 år. Tillbakagången kopplas till rationaliseringar inom jordbruket. Igenväxning, nedläggning av åkermark, ökad användning av bekämpningsmedel, mer höstsådda grödor, färre betesdjur och färre småbiotoper är orsaker som troligen bidragit till den kraftiga minskningen. Ekologiska fokusarealer De ekologiska fokusarealerna som ingår i det nya förgröningsstödet i slättbygder kan vara positivt för ortolansparven då det innebär att det blir mer trädor och obrukade fältkanter i slättbygderna. Inger Holst Ortolansparven Ortolansparven trivs i öppen terräng, i ett mosaikartat jordbrukslandskap med tillgång till vegetationsfattiga jordytor. Hanarna behöver ha tillgång till träd eller stenblock på åkerholmar eller i åkerkanter där de kan sitta och sjunga för att locka till sig honor. De återvänder till samma plats varje år. Ortolansparven återvänder till sina häckningsmiljöer i månadskiftet april-maj. Vintern tillbringar den i Västafrika. Boet läggs på marken i fjolårsgräs t.ex. i kanten av en åkerholme eller i en sydvänd dikeskant. Ortolanen föredrar brynmiljöer, den trivs inte med täta åkerholmar och ridåer av träd mot åkermarken. Är du intresserad av att veta mer? Kontakta Inger Holst, eller inger.holst@ lansstyrelsen.se Minskat kraftigt Ortolansparven var fram till 1950-talet ganska vanlig i större delen av landet. Därefter skedde en snabb minskning. Den uppskattas ha minskat med drygt 80 procent vilket gör den till en av de fågelarter som minskat mest i västra Europa Ortolansparven samlar insekter till sina ungar på stråk som anlagts av lantbrukare i Kvismaren. I kanten av åkerholmen kan den lägga sitt bo direkt på marken. Foto: Inger Holst 8
9 Problem med tranor, gäss och sångsvan i grödan? Fåglar kan orsaka omfattande skador i växande grödor. Försök förebygga skador genom olika skrämselmaterial som till exempel vanliga fågelskrämmor, vimplar eller gasolkanoner. Foto: Per Wedholm ett llller nter till ats k- Skyddsjakt kan vara ett alternativ om jakt är tillåten för arten som gör skada. Grågås och kanadagås får jagas året runt på växande gröda om syftet med jakten är att förebygga skada. I särskilt utsatta områden kan du även få tips, råd eller stöd av Länsstyrelsens resursperson för fågelskador. Kontakta Länsstyrelsen om du vill ha hjälp med skrämsel- material, ansöka om skyddsjakt eller har andra frågor kring skador av fåglar i gröda. Telefonnummer till växeln. Du kan få ersättning för vissa skador på gröda orsakade av tranor och sångsvan. Skador av gäss ersätts i vissa fall. Om dina grödor skadats och du vill söka ersättning ska du snarast efter skadan kontakta Länsstyrelsens besiktningsmän Bengt Olofsson ( ) eller Magnus Olofsson ( eller ) för besiktning. Läs mer på webben: Länsstyrelsen: se/orebro, välj Djur och Natur > Jakt och Vilt > Tranor och gäss Viltskadecenter: Johanna Wikland Månsson i änd jöer, Nya regler för animaliska biprodukter Jordbruksverket har genomfört en rad förenklingar när det gäller animaliska biprodukter och framställda produkter, det vill säga animaliska biprodukter som bearbetats eller behandlats till en färdig produkt. akta lst@ Här följer en sammanställning över några av förenklingarna. För fullständig information hänvisar vi till lagstiftningen och till information som du hittar på Jordbruksverkets webbplats under Djur > Produkter från djur > Nya regler. Ändringarna gäller från 1 februari Råmjölk från annan plats Råmjölk får tas emot från annan produktionsplats och användas om det finns djurhälsoskäl. I brist på råmjölk från den egna produktionsplatsen får råmjölk från en annan produktionsplats användas. Användning och transport av ull Ull från svenska får omfattas normalt sett inte längre av lagstiftningens krav och får alltså användas och trans- porteras inom Sverige bland annat utan krav på registrering eller handelsdokument. Nedgrävning av död häst Det krävs inte längre tillstånd från länsstyrelsen för att gräva ner döda hästar, men precis som tidigare gäller kravet på att du måste följa kommunens anvisningar och de krav EUlagstiftningen ställer. Biprodukter vilt Biprodukter från slakt vid vilthanteringsanläggning får grävas ner om kommunens anvisningar följs. De krav EU-lagstiftningen ställer på nedgrävningen måste också följas. Stödutfodring med slaktbiprodukter Vilda djur får stödutfodras och lockas i samband med jakt med vissa typer av biprodukter från slakt av kategori 3 utan att det ställs krav på särskilt tillstånd. I fortsättningen räcker det med en registrering som är kostnadsfri och som inte är tidsbegränsad. Lagring av vissa gödningsmedel Kravet på tillstånd för att lagra bearbetat animaliskt protein (till exempel benmjöl) i primärproduktion med produktionsdjur har upphört. För användning krävs fortfarande registrering. Lagrar du åt någon annan krävs, precis som tidigare, godkännande som lagringsanläggning. Elisabeth Mustonen 9
10 KURSER FINANSIERADE GENOM LANDSBYGDSPROGRAMMET Uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Måndag 18 maj, eller måndag 1 juni, Grimsö Forskningsstation, Riddarhyttan Länsstyrelsen, Viltskadecenter och Grimsö Forskningsstation bjuder in till kurs i att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Kursen är teoretisk med praktiska diskussioner ute i fält under eftermiddagen. Under dagen får vi bland annat lära oss om: Viltskadesystemet och viltskadestatistik. Akuta och permanenta skadeförebyggande åtgärder. Viltskadecentrets rekommendationer av olika stängseltyper. Val av stängselmaterial, säkerhet, olika typer av aggregat, jordning, grindar. Kursen är kostnadsfri och ges vid två olika tillfällen. Information: Caroline Lundmark, , caroline.lundmark@lansstyrelsen.se Anmälan senast 11 maj via kalendern på Länsstyrelsens hemsida se/orebro (startsidan, längst ner till höger). Rådgivning kring våtmarker Har du anlagt en våtmark? Funderar du på att göra det? Då kanske du är intresserad av att få kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen om hur du kan anlägga en våtmark eller hur du kan sköta en redan anlagd våtmark för att förbättra funktionen. Vänd dig hit för kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen om våtmarker Naturvårdsgruppen För kontakt ring Anders Himmerland, telefon eller För mer information: HS Konsult AB För kontakt ring Sören Eriksson, telefon eller E-post: soren.eriksson@hushallningssallskapet.se Studieresa Borgeby Fältdagar juni 2015 Vi planerar en studieresa till Borgeby Fältdagar. Årets tema är Entreprenörskap med fokus på produkt- och företagsutveckling inom de gröna näringarna. Första dagen, på väg ner till Skåne, gör vi några intressanta studiebesök. Dag två går vi på mässan hela dagen. Information: Ann-Sofie Hedberg, , ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se. Helena Högberg Åkerhielm, , helena.h.akerhielm@lansstyrelsen.se. För mer information och anmälan kan du gärna besöka vår webbplats www. lansstyrelsen.se/orebro. Gå in på Kalendern på startsidan längst ner till höger. Godkänd biodlare Tisdag 14 april, Scandic Örebro Väst, Örebro Kursen vänder sig till alla biodlare men för att få ett intyg måste du ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. Du kan läsa mer om vad som krävs och vad det innebär att vara godkänd biodlare på Sveriges biodlares riksförbunds webbplats. Ur programmet: Regelverk och bestämmelser Allmänt om bisjukdomar, parasiter och skadegörare Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Europeisk yngelröta, säckyngel och kalkyngel Varroakvalster biologi, skadebild, diagnos, bekämpning, spridning, zonindelning Trakékvalster biologi, diagnos och bekämpning Nosema - biologi, diagnos, bekämpning och förebyggande åtgärder Förebyggande av sjukdomar, åtgärder mot smittspridning, tillvägagångssätt vid besiktning Föreläsare: Bihälsokonsulent Preben Kristiansen Kostnad: Kursen är avgiftsfri. Landsbygdsprogrammet står för kostnaderna. Fika och middag, 275 kronor inklusive moms, betalas av deltagarna själva och faktureras i efterhand. Info: Yvonne Haglund eller yvonne.haglund@lansstyrelsen.se Anmälan senast den 7 april via kalendern på Länsstyrelsens webbplats (längst ner till höger). 10
11 Nya aktiviteter kan ha tillkommit sedan Gröna Bladets pressläggning. Den senaste kursinformationen hittar du på Länsstyrelsens webbplats Lästips! Vill du hålla dig uppdaterad i frågor som berör lantbruk och landsbygd erbjuder Länsstyrelsen ett antal kostnadsfria nyhetsbrev. Några går att få både via vanlig post och digitalt, andra distribueras enbart digitalt. Miljöråd för lantbrukare är ett informationsblad för lantbrukare om miljöfrågor inom jordbruk som utkommer med cirka tolv nummer per år. Miljöråd går att få både med posten och via e-post. Beställning kan göras per telefon eller via e-post helena.h.akerhielm@lansstyrelsen.se Ekologiskt lantbruk är ett informationsblad om ekologisk produktion och kommer ut med cirka tio nummer per år. Liksom Miljöråd kan du få den både med posten och via e-post. Beställning kan göras per telefon till Ann-Sofie Hedberg eller via e-post ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se Fiber till landsbygden innehåller nyheter och information om utbyggnaden av fiber på landsbygden i Örebro län. Nyhetsbrevet publiceras cirka en gång i månaden och innehåller information om vad som är på gång och vad som är viktigt att tänka på när man planerar och genomför utbyggnad av fiber. Fiber till landsbygden ges bara ut digitalt. Du kan prenumerera genom att fylla i din e-postadress på Länsstyrelsens hemsida under Samhällsplanering & kulturmiljö/ Infrastruktur och IT/Bredband/Fiber till landsbygden eller kontakta Åsa Lindin, e-post asa.lindin@lansstyrelsen.se Alla nyhetsbrev publiceras också som nyheter på Länsstyrelsens hemsida. Hönsskötsel för småskalig äggproduktion Onsdag 22 april, , (fika från 09.30). Gårdsmejeri Ostbiten, Granhammar, Vintrosa Har du redan höns eller funderar du på att skaffa? Ta då tillfället i akt och kom och lyssna till landets främsta rådgivare inom fjäderfä, Åsa Odelros. Åsa tar upp frågor som hur man börjar med höns, regelverk, raser, äggproduktion, kläckning, byggnader, inredning, utfodring och skötsel av hönsen samt sjukdomar. Målgrupp för kursen är företagare på landsbygden. Medverkande: Åsa Odelros, fjäderfärådgivare och Ann-Sofie Hedberg, Länsstyrelsen. Information: Ann-Sofie Hedberg, eller ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se Anmälan senast fredag 17 april via kalendern på Länsstyrelsens webbplats www. lansstyrelsen.se/orebro (startsidan längst ned till höger). Kostnad: Kursavgift 125 kronor inklusive moms. Förtäring kostar 290 kronor inklusive moms. Då ingår förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Kostnaderna faktureras i efterhand. 11
12 Avsändare: Länsstyrelsen i Örebro län Örebro GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL JORDBRUK Ny betesförmedling underlättar kontakt Är du intresserad av bete till dina djur eller djur till dina betesmarker? Då kan du göra en intresseanmälan eller kontakta markägare eller djurhållare som redan har anmält sitt intresse via Länsstyrelsens nya betesförmedling. Du hittar den på Nu lanserar Länsstyrelsen en betesförmedlingstjänst via myndighetens webbplats i ett försök att förmedla betesdjur och betesmarker. Syftet med betesförmedlingen är att förhindra att de värdefulla ängs- och betesmarkerna i länet växer igen. Kan vi med hjälp av en betesförmedlingstjänst bidra till att underlätta kontakten mellan djuroch markägare så är vi en bit på väg, säger Yvonne Haglund, Landsbygd och näringsliv, Länsstyrelsen i Örebro län. Djur- eller markägare fyller helt enkelt i ett formulär med nödvändiga uppgifter och därefter skapas en lista där intresserade kan söka kontakt. Vi genomför detta som ett försök. Efter en tid kommer vi att utvärdera och se hur det har gått, säger Yvonne Haglund. Stefan Triumf Foto:Anna Nordblad Informationsträffar om de nya jordbruksstöden Den 12 maj är sista ansökningsdag för att söka jordbruksstöd Om du vill veta mer om jordbruksstöden är du välkommen på någon av våra fem informationsträffar runtom i länet. Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Information Telefon Be att få bli kopplad till Örebro om du hamnar på en annan länsstyrelse. Efter kl ringer du till länsstyrelsens växel och ber om att bli kopplad till jordbruksstöd. Örebro Måndag 13 april kl 18:30-21:30, Scandic Hotell Örebro Väst, Örebro Anmälan senast 9 april Lindesberg Torsdag 16 april kl 18:30 21:30, Masugnen, Lindesberg Anmälan senast 9 april Örebro Tisdag 7 april kl 13-16, Scandic Hotell Örebro Väst, Örebro Anmälan senast 6 april Askersund Torsdag 9 april kl 18:30 21:30, Hotell Norra Vättern, Askersund Anmälan senast 6 april Karlskoga Måndag 20 april kl 18:30-21:30, Hotell Bofors, Karlskoga Anmälan senast 14 april Du anmäler dig via kalendern på Länsstyrelsens webbplats. Kalendern hittar du på startsidan längst ner till höger. Välj den träff du vill gå på i kalendern så hittar du en länk till anmälan.
Vilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merBredband på gång i Kalmar län 2014-08-26
Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)
Läs merFör en levande, smart och hållbar landsbygd
Webbversion Skicka vidare Dela: Augusti 2015/Nr 2 För en levande, smart och hållbar landsbygd Helene Holstein I slutet av augusti öppnar merparten av Landsbygdsprogrammet för ansökningar ett nytt paket
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020
SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merLägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet
Läs merEnergi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020
Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar
Läs merDu behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor
1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är
Läs merJordbrukarstöd
Jordbrukarstöd 2016 Läs mer på www.jordbruksverket.se/stöd 1 Innehåll De här stöden kan du söka i år...3 Tips som gör det enklare för dig...4 Nyheter...5 Tänk på det här...14 Adresser till länsstyrelserna...16
Läs merViltskadestatistik 2010
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om
Läs merSKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014
SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014
Läs merLandsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Läs merMiljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
Läs merKursprogram 2012. Kurser för människor för rovdjur!
Kursprogram 2012 Kurser för människor för rovdjur! Elstängsel för att förebygga angrepp från stora rovdjur Kursbeskrivning Denna tvådagarskurs genomförs i samarbete med Viltskadecenter på plats i Grimsö.
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merOm din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.
Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merBra att veta innan du börjar använda SAM Internet
Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar
Läs merRestaurering av betesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla
Läs merI detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet
I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre
Läs merFörprövning av djurstall. Kristina Thunström Förprövningshandläggare
1 Förprövning av djurstall Kristina Thunström Förprövningshandläggare 2 Vad är förprövning och varför? Förprövning är en granskning av djurutrymmen ur djurskyddssynpunkt med syfte att förbättra djurhälsan
Läs merHur når vi lantbruksföretagarna?
Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro
Läs merMiljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Läs merViltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 20101 Innehåll Inledning... 2! Delområden i statistiken... 3! Rovdjursforum... 4! 1. Tamdjur...
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merVillkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet
1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merI Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.
Förgröningstöd Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett hjälpmedel
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merLägesrapport för landsbygdsprogrammet
Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning 1 Skador på tamdjur 2 Rovdjursangrepp på tamdjur 3 Vargangrepp på tamdjur
Läs merEU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?
jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merVem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merAnvisning till blanketten
Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning
Läs merStöden 2015 - ta reda på vad som gäller!
Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merSå här gör du SAM-ansökan
Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merRapport Bushresa Örebro 20 september 2016
Rapport Bushresa Örebro 20 september 2016 Den 20 september 2016 genomfördes en Bushresa i Örebro. Resan startade på morgonen från Örebro slott och målet för dagen var området runt sjön Tysslingen. På vägen
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merPROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Läs merLandsbygdsprogrammet Strategiskt samtal 29 februari 2016
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Strategiskt samtal 29 februari 2016 Detta gäller generellt Investeringsstöden är på 40% av stödberättigade kostnader om inte annat anges Maximalt stödbelopp gäller en period
Läs merViltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-1 Versioner av Viltskadestatistik 2013 Version 1.0 Utgivningsdatum 2014-02-17 Förändring
Läs merSJVFS 2014:37. Bilaga 1
Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merA Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten
KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merUtvärdering av NP
09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten
Läs merOvanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.
Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen
Läs merEU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus
EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per
Läs merGreppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet
Greppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet 20 21 januari 2015 Ta tillfället att lyssna på några av Sveriges främsta forskare inom området jordbruk och klimat! Som rådgivare i Greppa Näringen behöver
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merViltskadestatistik 2009
Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.
Läs merUtlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Läs merLägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-11-02 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Förväntningar på övervakningskommittén Övervakningskommittén ska ta del
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs mer2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merOm att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information
Läs merGårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020
Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter
Läs merViltskadestatistik 2007
Viltskadestatistik 2007 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2007...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2007...7 SKADOR
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning... 2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 3 1. Tamdjur... 4 Om
Läs merÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017
Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs mer1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merHumleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Läs merSammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merEtablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Läs merJägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet
Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundet erbjuder och arrangerar tillsammans med Studiefrämjandet ett antal utbildningar 2013
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs merDu söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.
Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om
Läs merEn svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merNya tider, nya utmaningar!
Webbversion Skicka vidare Dela: Nya tider, nya utmaningar! Maj 2015/Nr 1 Nu är jag tillbaka igen på länsstyrelsen efter en tids tjänstledighet. Under min frånvaro från länsstyrelsen har jag arbetat i Konkurrenskraftsutredningen
Läs mer