Svenska nav :5

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 08:5 ISSN Svenska nav 08 - en studie av Sveriges lokala arbetsmarknader Sveriges regering bör satsa på framtiden genom att satsa på de regioner som landets ungdom flyttar till - inte de regioner som landets ungdomar flyttar från.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation där närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 08. Citera oss gärna, men ange källa.

3 Varför har vi gjort denna rapport? För ett tag sedan var jag inbjuden som årsmötestalare till en liten ort i Norrland där jag inte varit tidigare. Jag möttes på flygplatsen - åtskilliga mil därifrån - av en trevlig man som guidade mig genom skogar och små samhällen, förbi sjöar och längs nedlagda järnvägsspår. Väl framme visades jag runt. Ortens invånare kämpade med alla medel - inget snack om saken! Metoderna byggde på allt från ett intensivt entreprenörskap till en ständig jakt på bidrag. Till min förvåning hittade jag en flygplats, med en nybyggd terminal, på orten. Jag tittade undrande på min värd, som förstod frågan, utan att den behövde formuleras. Jo, vi har en flygplats, men det finns inte underlag för så många plan, så vi tyckte att det var bättre att du tog det andra flyget och att vi hämtade dig där. Du åker med samma plan hem. Jag kör dig! Efter mitt anförande på årsmötet frågade någon i publiken vad jag trodde om ortens framtid. Jag försökte undvika svaret, dels därför att det skulle vara förmätet att som västsvensk uttala sig om en trakt, långt borta, som jag besökte för första gången, dels därför att jag inte ville göra mina värdar ledsna, Men, de stod på sig. Jag bestämde mig för att svara med motfrågor och frågade därför hur många som bodde i den geografiskt mycket utbredda kommunen. Nästan.000, visste någon. Hur många ungdomar i en årskull stannar kvar efter gymnasiet? - Kanske 10 procent, gissade någon annan, utan att de övriga protesterade. Och, hur lång tid tar det att pendla till närmaste större ort? - Nästan två timmar! Det var jag själv som, efter morgonens bilresa, kunde svara på den frågan. - Mina två barn flyttade till Stockholm och Jönköping så fort de blev myndiga, berättade en kvinna. Om jag vill träffa dem och barnbarnen så får jag åka dit. Det är rent och vackert och inget knark här. Ändå flyttade de. Nästan alla på årsmötet hade barn som tagit liknande beslut. De frågar efter spännande utbildningar, karriärmöjligheter och likasinnade, förklarade en man. Men jag fattar inte att de klarar sig utan vår natur. Fisket, den rena luften, djuren I höst skall regeringen föreslå riksdagen två för vår framtid viktiga beslut. Det ena rör våra satsningar på infrastrukturen, det andra forskningen. Det står helt klart att pengarna inte räcker till allt som svenska folket vill satsa på. Regering och riksdag kommer att tvingas till smärtsamma prioriteringar. Hela Sverige kan inte leva! Detta trots den välkända paroll som hävdar motsatsen! Hela Sverige har aldrig levt och de områden som har en utvecklingspotential blir snabbt allt färre. Detta är inte något större problem för flertalet svenskar. Nästan alla, speciellt de yngre, har redan flyttat dit där utvecklingsmöjligheterna är som störst. Men några bor kvar och kämpar. Och, de märks, inte minst, politiskt. En klok regering kan prioritera. Sveriges regering bör satsa på framtiden genom att satsa på de regioner som landets ungdom flyttar till inte de regioner som landets ungdom (sedan länge) flyttar från. Det är hårt att säga det. Men ekonomiska beslut ställer ofta tuffa krav på beslutsfattarna. Denna rapport är ett försök att inspirera till det nödvändiga politiska modet. Rapporten är författad av Mårten Andersson och Kajsa Dahlsten på Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Västsverige juli 08 Anders Källström, VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren

4 Sammanfattning av resultaten När Västsvenska Industri- och Handelskammaren för andra gången granskar tillväxtpotentialen i Sveriges regioner framträder bilden tydligt: landets tillväxtkraft utgår från ett fåtal starka nav, som alla dessutom är samlade utefter E, Rv40, E6 och E4 i södra Sverige. I rapporten Svenska nav 08 har landets samtliga 79 lokala arbetsmarknader betygsatts och rankats utifrån åtta olika variabler: befolkningstillväxt, demografi, förvärvsintensitet, nyföretagande, andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn, förvärvsinkomst, utbildningsnivå och hälsa. Detta är faktorer som vi tror kan indikera regioners framtida ekonomiska möjligheter till utveckling. De åtta högst rankade lokala arbetsmarknaderna ligger koncentrerade kring fyra tydliga nav. Tre av dessa är lokaliserade kring de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Det fjärde navet återfinns i Småland, med Värnamo, Jönköping, Växjö och Gislaved som ingående lokala arbetsmarknader. De lägst rankade lokala arbetsmarknaderna är med undantag för Bengtsfors- Dals-Ed och Filipstad alla belägna i Norrland. Pajala, Åsele och Övertorneå delar sistaplatsen med 1,50 medelpoäng på en skala från 1 till 5. Ser man till de enskilda variablerna visar resultaten följande: När det gäller befolkningstillväxt är det bara 22 av de 79 lokala arbetsmarknaderna som ökat sin folkmängd mellan 1997 och 07. Endast sju har ökat med mer än rikets genomsnittliga folkökning på 3,8 procent. Allra mest har Stockholm-Solna ökat (9,9 procent), följt av Malmö-Lund (8,5 procent) och Göteborg (7,9 procent). Den stora merparten av Sveriges lokala arbetsmarknader har tappat i folkmängd den gångna tioårsperioden. Kraftigast befolkningsminskning uppvisar de norrländska lokala arbetsmarknaderna Åsele, Sorsele, Jokkmokk och Pajala, som alla fått se sin folkmängd minska med mer än 15 procent. Storstads- och studentstadsregionerna ligger i topp när det gäller andel av befolkningen som är under 65 år. Dit hör Stockholm-Solna, Umeå och Göteborg, som alla har en andel under 65 år som överstiger riksgenomsnittet på drygt 82 procent. Kartan över andelen unga påminner i mångt och mycket om kartan över befolkningstillväxten. Således återfinns lokala arbetsmarknader med gammal befolkning i delar av Norrland och västra Svealand. Förvärvsintensiteten i landets lokala arbetsmarknader visar ett delvis annorlunda mönster. Här hamnar småländska lokala arbetsmarknader i topp samtliga fem lokala arbetsmarknader med högst förvärvsintensitet hör hemma i Småland. Allra bäst är Värnamo med en förvärvsintensitet på 85,9 procent, att jämföras med riksgenomsnittet på 76,7 procent. Norrland, med undantag för de lokala arbetsmarknaderna vid Tornedalen, klarar sig också ganska bra när det gäller förvärvsintensiteten. Storstadsregionerna placerar sig sämre när det gäller förvärvsintensitet. Stockholm-Solnas och Göteborgs lokala arbetsmarknader placerar sig i mitten medan Malmö-Lund hamnar fyra från slutet. Storstädernas sämre resultat beror bland annat på en högre andel invandrare och studenter som inte arbetar. Även regioner hemmahörande i Dalsland, Värmland, västra Bergslagen och Östergötland uppvisar en låg förvärvsintensitet. Jumbon Haparanda har en förvärvsintensitet på endast 61,51 procent. När det gäller nyföretagande hamnar storstadsregionerna åter högt. Allra bäst är Stockholm-Solna, där drygt 10 företag startades per invånare, vilket kan jämföras med rikets 6,79 nya företag per invånare. Bland mindre lokala arbetsmarknader som placerar sig högt märks Malung-Sälen, Strömstad, Jokkmokk och Härjedalen. Samtidigt återfinns fler lokala arbetsmarknader som kännetecknas av ett lågt nyföretagande i Småland. Precis som när det gäller demografin är det emellertid Pajalas lokala arbetsmark- Bästa Totalt medelpoäng för de bästa respektive sämsta lokala arbetsmarknaderna Stockholm-Solna 4,75 Göteborg 4,63 Värnamo 4,38 Jönköping 4,13 Växjö 4,13 Gislaved 4,00 Malmö-Lund 4,00 Varberg 4,00 Strömsund 2,00 Bengtsfors-Dals-Ed 1,88 Överkalix 1,88 Dorotea 1,75 Filipstad 1,75 Pajala 1,50 Åsele 1,50 Övertorneå 1,50 Sämsta

5 nad som hamnar sist, med endast 2,61 nya företag per 1000 invånare under 07. Andelen sysselsatta i den skattebetalande sektorn (d v s aktiebolag, övriga företag, samt statligt och kommunalt ägda företag och organisationer som bedriver kommersiell verksamhet) är högst i Stockholm-Solna samt de småländska lokala arbetsmarknaderna Gislaved, Älmhult och Ljungby. Dessa lokala arbetsmarknader har alla en andel över 70 procent, att jämföras med rikets andel på 65,1 procent. De femton lägst placerade lokala arbetsmarknaderna när det gäller andelen sysselsatta i den skattebetalande sektorn är samtliga från Norrland. I Övertorneå, Arvidsjaur och Pajala ligger andelen under 50 procent. Endast fyra lokala arbetsmarknader har en förvärvsinkomst som överstiger medelinkomsten i riket, som var kronor före skatt år 06. Dessa fyra är Stockholm-Solna, Kiruna, Göteborg och Gällivare. När det gäller lokala arbetsmarknader med låg förvärvsinkomst går det att urskilja områden i Norrlands inland, Tornedalen samt delar av Värmland och Dalsland. Värmländska Årjäng, med en medelinkomst på kronor, innehar sistaplatsen. Högst utbildningsnivå återfinns i lokala arbetsmarknader med universitet och/eller högskola. Allra högst utbildad befolkning har Umeå (30,1 procent), följt av Stockholm-Solna, Göteborg, Malmö-Lund och Linköping. I tio lokala arbetsmarknader har färre än 10 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år, att jämföras med riksgenomsnittet på 21,7 procent. I Filipstad är endast 7,9 procent av befolkningen högutbildade, vilket gör den till den sämst placerade lokala arbetsmarknaden i landet när det gäller utbildningsnivå. När det gäller variabeln hälsa placerar sig åter småländska lokala arbetsmarknader i topp. Den bästa hälsan, med klart lägst ohälsotal, återfinns i Värnamo, med endast 27,9 utbetalda sjukdagar per person, att jämföras med rikets 38,3 dagar. I toppen får Värnamo sällskap av övriga småländska lokala arbetsmarknader som Gislaved, Växjö, Jönköping och Älmhult men även av Stockholm-Solna. Landsbygden har generellt sett höga ohälsotal. Även kring denna variabel utmärker sig värmländska och norrländska regioner i huvudsak negativt. Det högsta ohälsotalet återfinns i Haparanda, där mer än 65 sjukdagar per person utbetalades. Få arbetsmarknader med mindre än en halv miljon arbetande människor och därmed cirka en miljon invånare lyckas växa av egen kraft. Sverige har endast nio miljoner invånare. Det gör att vi är övertygade om att endast ett fåtal lokala arbetsmarknader har potential att fungera som tillväxtnav. Stockholms lokala arbetsmarknad har cirka två miljoner invånare. Göteborg och Malmös motsvarigheter når knappt en miljon invånare, övriga ligger ganska långt från en sådan volym. I en internationell jämförelse är de svenska arbetsmarknaderna mycket små. Slutsatsen blir att Sverige måste fokusera på de starkaste naven när det gäller tillväxtpolitiska frågor så som forskning, utbildning och kommunikationer. En viktig åtgärd är att bygga ut infrastrukturen, både inom de starka naven och som kopplingar mellan dem. Pendlingsmöjligheterna in till naven skulle då förbättras och därmed styrkan och omfattningen av naven. Samtidigt skulle flödet av gods mellan naven fungera bättre och därmed skulle det svenska näringslivets konkurrenskraft stärkas. Vidare behövs starka forskningsmiljöer i våra mest framgångsrika nav. De innebär att våra spetsforskare måste ha resurser som möjliggör en god bemanning av sina forskningsteam och kunna fokusera hundra procent på forskningen och inte ägna en stor del av tiden åt att söka pengar. Resultaten av 08 års Svenska nav ger en tydlig indikation på vilka kluster av starka lokala arbetsmarknader som har störst potential att fungera som tillväxtnav. Det är kring dessa nav som tillväxtfrämjande satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning bör koncentreras. 5

6

7 Innehåll Varför har vi skrivit denna rapport? 3 Sammanfattning av resultaten 4 Svenska nav 08 9 Tillväxtens regionala logik 9 Landets regionala nav 10 De åtta variablerna 10 Befolkningstillväxt 10 Demografi 12 Förvärvsintensitet 12 Nyföretagande 13 Sysselsatta i den skattebetalande sektorn 13 Förvärvsinkomst 14 Utbildningsnivå 15 Hälsa 16 De lokala arbetsmarknaderna i Västsverige 16 De västsvenska kommunerna 17 Befolkningstillväxt 18 Demografi 19 Förvärvsintensitet 19 Nyföretagande 19 Sysselsatta i den skattebetalande sektorn Förvärvsinkomst Utbildningsnivå 21 Hälsa 21 Bilaga 1. Så gjordes studien 22 Bilaga 2. Vad är en lokal arbetsmarknad? 24 Bilaga 3. De västsvenska kommunerna var för sig 25 Bilaga 4. Tabeller 30 7

8

9 1 HÖG Svenska nav 08 Tillväxtens regionala logik Tillväxten har en regional logik. Det är regionen som utgör den plattform från vilken våra företag ska nå världsmarknaden inte kommunen eller riket i sin helhet. Kommunen och riket är skapade begrepp, som definieras av en yttre gräns där kommunallagen respektive grundlagen slutar gälla. Denna fasta struktur av gränsdragningar härstammar delvis från Axel Oxenstiernas dagar, och är allt mindre relevant för att förstå och utveckla ekonomisk tillväxt. Den funktionella regionen 1, eller den lokala arbetsmarknaden som den också kallas, är istället ett dynamiskt begrepp, som utgår från ett centrum i form av en större stad. Detta centrum utstrålar ekonomisk kraft ungefär så långt som dess invånare är beredda att pendla. Pendlingsbenägenheten varierar från person till person och tenderar att vara högre när det gäller att resa till institutioner som vi besöker sällan (flygplatsen, kulturinstitutioner, sjukhuset, etc). Det är tiden det tar att pendla som räknas, inte det faktiska avståndet i kilometer. LÅG Minuter Figur 1: Pendlingsbenägenhetens samband med pendlingstid. Källa: Fritt efter Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Vänster kurva speglar mindre, och den högra speglar större städer. Fram växer bilden av den funktionella regionen som ett ekonomiskt centrum, som utstrålar en ekonomisk kraft som i sin tur når maximalt cirka en timmes restid ut från centrum. Därefter kommer den ekonomiska energin att vara avtagande, ända till dess att man når nästa fram gångsrika regions ekonomiska kraftfält.. För att definiera begreppet funktionell region utgår vi i denna rapport från SCB:s definition lokal arbetsmarknad, LA. För en närmare beskrivning av LA, se bilaga 2. Gränserna i detta kraftfält är dynamiska och föränderliga över tid. Det är därför av största vikt att studera de underliggande strömmarna i kraftfältet och vad som driver utvecklingen av starka funktionella regioner med potential att fungera som tillväxtmotorer. Mot bakgrund av detta genomför Västsvenska Industri- och Handelskammaren kontinuerligt analyser av utvecklingskraften i Sveriges regioner. 05 publicerades rapporten Svenska nav 2, där landets lokala arbetsmarknader betygsattes och rangordnades utifrån sju variabler. Handelskammaren har dessutom vid flera tillfällen publicerat Sårbarhetsindex 3, där de västsvenska kommunerna undersökts med avseende på åtta variabler. Dessa båda rapporter bygger på liknande variabler, men skiljer sig åt avseende antalet ingående variabler och de exakta definitionerna av variablerna. Även betygsskala och poängsättning skiljer sig åt. Därför avstår vi i denna rapport från att jämföra utfallet med den förra. För att underlätta jämförelser över tiden har vi i denna rapport synkroniserat både antalet ingående variabler, definitionerna av dem samt poängsättningen. I 08 års Svenska nav undersöks både lokala arbetsmarknader och västsvenska kommuner med avseende på åtta variabler: 1. Befolkningstillväxt 2. Demografi 3. Förvärvsintensitet 4. Nyföretagande 5. Sysselsatta i den skattebetalande sektorn 6. Förvärvsinkomst 7. Utbildningsnivå 8. Hälsa I denna rapport betygsätts och rankas Sveriges 79 lokala arbetsmarknader, samt Västsveriges 4 51 kommuner utifrån hur de presterar med avseende på de åtta variablerna ovan. Resultaten leder i sin tur till att de på de följande kartorna erhåller en av fem möjliga färger, där en 2. Rapport 05:10 Svenska nav. Rapport 07:3 Sårbarhetsindex 07, Rapport 05:2 Sårbarhetsindex Med Västsverige avses i denna rapport de 49 kommunerna i Västra Götalands län samt kommunerna Kungsbacka och Varberg i Hallands län. 9

10 mörkgrön färg är den mest positiva och en röd färg är den mest negativa. För en djupare beskrivning av poäng- och färgsättningen, se bilaga 1. I följande stycken presenteras resultaten av betygsättningen, först på aggregerad nivå i hela riket, därefter för var och en av de åtta ingående variablerna. Landets regionala nav Vilka funktionella regioner i Sverige har då den kraft som krävs för att i fortsättningen fungera som landets ekonomiska motorer? Resultaten av 08 års Svenska nav visar att landets tillväxtkraft utgår från fyra starka nav. De lokala arbetsmarknader som får högst betyg grupperar sig kring de tre storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg, samt delar av Småland. Av karta 1 framgår att de lokala arbetsmarknader som får en medelpoäng på 4,00 eller högre och som därmed blir mörkgröna på kartan i tur och ordning är Stockholm-Solna, Göteborg, Värnamo, Jönköping, Växjö, Gislaved, Malmö-Lund och Varberg. Det är i dessa områden som Sveriges största utvecklingskraft finns. Utöver de tre storstadsområdena samt Varberg, som gränsar till Göteborgs lokala arbetsmarknad, placerar sig alltså flera småländska lokala arbetsmarknader högt. Av de ljusgröna lokala arbetsmarknaderna ligger merparten i sydvästra Götaland, Östergötland samt östra Svealand. Av kartan framgår tydligt det mörk- och ljusgröna stråk som binder samman Sveriges tre största städer. Norrlandsregionerna Umeå och Kiruna återfinns också bland de ljusgröna lokala arbetsmarknaderna. Gula lokala arbetsmarknader, d.v.s. lokala arbetsmarknader som placerar sig i mitten, finns lite varstans i landet medan de brandgula lokala arbetsmarknaderna framförallt finns i Värmland, västra Bergslagen och inre Norrland. De röda lokala arbetsmarknaderna, som alltså utvecklas allra sämst i landet, är med undantag för Bengtsfors- Dals-Ed och Filipstad alla belägna i Norrland. Pajala, Åsele och Övertorneå delar sistaplatsen med 1,50 medelpoäng. En komplett ranking- och resultatlista över de 79 lokala arbetsmarknaderna finns i bilaga Karta 1: Sammanvägd bild över utvecklingskraften i Sveriges lokala arbetsmarknader. De åtta variablerna Befolkningstillväxt En hög befolkningstillväxt indikerar att regionen är attraktiv och skapar en positiv spiral för privatpersoner, företag och arbetstillfällen. Av de 79 lokala arbetsmarknaderna är det bara 22 som ökat sin folkmängd mellan 1997 och 07 och det är bara sju som ökat med mer än 3,8 procent, som är rikets genomsnittliga folkökning under motsvarande period. Allra mest har Stockholm-Solna ökat (9,9 procent), följt av Malmö-Lund (8,5 procent) och Göteborg (7,9 procent) Förteckning - lokala arbetsmarknader 1. Kiruna 2. Gällivare 3. Pajala 4. Jokkmokk 5. Överkalix 6. Övertorneå 7. Luleå 8. Kalix 9. Haparanda 10. Arjeplog 11. Arvidsjaur 12. Sorsele 13. Storuman 14. Lycksele 15. Skellefteå 16. Vilhelmina 17. Dorotea 18. Åsele 19. Umeå. Strömsund 21. Sollefteå 22. Örnsköldsvik 23. Kramfors 24. Östersund 25. Sundsvall 26. Härjedalen 27. Ljusdal 28. Hudiksvall 29. Malung-Sälen 30. Mora 31. Falun-Borlänge 32. Bollnäs 33. Söderhamn 34. Gävle 35. Arvika 36. Torsby 37. Hagfors 38. Vansbro 39. Filipstad 40. Hällefors 41. Ludvika 42. Fagersta 43. Avesta 44. Årjäng 45. Karlstad 46. Karlskoga 47. Örebro 48. Västerås 49. Stockholm-Solna 50. Eskilstuna 51. Nyköping-Oxelösund 52. Bengtsfors Dals-Ed 53. Strömstad 54. Trollhättan- Vänersborg 55. Lidköping-Götene 56. Skövde 57. Göteborg 58. Borås 59. Linköping 60. Norrköping 61. Gislaved 62. Värnamo 63. Jönköping 64. Tranås 65. Vetlanda 66. Vimmerby 67. Västervik 68. Oskarshamn 69. Gotland 70. Varberg 71. Halmstad 72. Ljungby 73. Älmhult 74. Växjö 75. Kalmar 76. Malmö-Lund 77. Kristianstad 78. Olofström 79. Karlskrona 10

11 Fem i toppen Befolkningstillväxt förändring av folkmängd mellan 1997 och Stockholm-Solna 9,94% Malmö-Lund 8,51% Göteborg 7,93% Varberg 5,25% Halmstad 4,77% Riket 3,79% Övertorneå -14,59% Åsele -15,08% Sorsele -15,41% Jokkmokk -15,69% Pajala -16,90% Fem i botten Fem i toppen Demografi andel av befolkningen under 65 år Stockholm-Solna 85,60% Umeå 84,80% Göteborg 84,65% Gislaved 83,34% Malmö-Lund 82,68% Riket 82,48% Sorsele 72,57% Åsele 72,25% Överkalix 71,73% Dorotea 71,37% Pajala 69,78% Fem i botten Karta 2: Befolkningstillväxt i Sveriges lokala arbetsmarknader Källa: SCB Karta 3: Andel av befolkningen som är under 65 år i Sveriges lokala arbetsmarknader 07. Källa: SCB Övriga lokala arbetsmarknader som ökat mer än rikets genomsnitt är Varberg, Halmstad, Umeå och Värnamo. För Stockholm-Solna och Malmö-Lund har den årliga ökningstakten accelererat under 06 och 07 medan den legat tämligen konstant för Göteborg under hela tioårsperioden. Umeå ökade starkast under men befolkningsökningen har därefter avtagit. För övriga lokala arbetsmarknader, som är mörkgröna på karta 2, befinner sig den årliga ökningstakten i en positiv trend, i synnerhet i Varberg men även i Halmstad. Mer måttlig befolkningsökning kännetecknar flera lokala arbetsmarknader i Götaland och Mälardalen. Två lokala arbetsmarknader är ljusgröna på karta 2 trots att de minskat med några hundradels procent, nämligen Kalmar och Karlstad. Den stora merparten av Sveriges lokala arbetsmarknader har tappat i folkmängd den gångna tioårsperioden. Medan det för vissa lokala arbetsmarknader handlar om nedgångar på några enstaka procent, uppvisar hela 18 stycken nedgångar på mer än 10 procent. Åsele, Sorsele, Jokkmokk och Pajala har till och med fått se sin folkmängd minska med mer än 15 procent. 11

12 Samtliga röda samt merparten av de brandgula lokala arbetsmarknaderna på kartan är belägna i Norrland. Demografi Redan idag har Sverige en hög medelålder på sin befolkning och prognoserna för framtiden visar entydigt att allt färre kommer att få försörja allt fler. Positivt är därför om regionen har en hög andel som är i förvärvsarbetande ålder eller i studieåldern. I hela landet är andelen under 65 år drygt 82 procent. Överlag är det storstads- och studentstadsregioner som ligger i topp, till exempel Stockholm-Solna (85,6 procent), Umeå och Göteborg. Högskolor och universitet lockar till sig ungdomar och många av dem blir också kvar efter studierna. Emellertid kan även lokala arbetsmarknader utan högskola/universitet ha en hög andel unga Gislaved är ett sådant exempel. Andra gröna områden på karta 3 är delar av Götaland och östra Svealand. Lokala arbetsmarknader med gammal befolkning återfinns i delar av Norrland och västra Svealand. Pajala har rikets lägsta andel unga med 69,8 procent. Dock finns det flera norrländska undantag utöver Umeå har Luleå och Kiruna en förhållandevis ung befolkning. Kartan över andelen unga påminner i mångt och mycket om kartan över befolkningstillväxten. Det finns dock vissa skillnader, som till exempel att Luleå, Östersund och Sundsvall tappat i folkmängd men har en hög andel unga. Förvärvsintensitet Förvärvsintensitet definieras som den andel av den lokala arbetsmarknadens nattbefolkning (-64 år) som förvärvsarbetar. I hela riket var förvärvsintensiteten år 06 76,7 procent. En hög förvärvsintensitet är positivt då fler människor kan försörja sig själva och därigenom bidra till en bättre ekonomi för regionen. Kartan över denna variabel (karta 4) visar ett delvis annorlunda mönster än de tidigare. Stockholm-Solnas och Göteborgs lokala arbetsmarknader placerar sig i mitten medan Malmö- Lund hamnar fyra från slutet med en andel på 72,2 procent. I synnerhet är det småländska lokala arbetsmarknader som hamnar i topp samtliga fem lokala arbetsmarknader med högst förvärvsintensitet hör hemma i Småland. Allra bäst är Värnamo med en förvärvsintensitet på 85,9 procent. En tänkbar förklaring till storstädernas sämre resultat är att större städer också lockar till sig människor som inte arbetar. Det kan handla om en hög andel invandrare som misslyckas med att få arbete, men även om ungdomar som studerar. Ingen av de fem småländska lokala arbetsmarknader som toppar listan är någon studentstad Karta 4: Andel av nattbefolkningen (-64 år) i Sveriges lokala arbetsmarknader som förvärvsarbetar 06. Källa: SCB Fem i toppen Förvärvsintensitet andel av befolkningen mellan och 64 år som arbetar Värnamo 85,89% Gislaved 84,69% Ljungby 83,25% Vetlanda 83,18% Älmhult 82,89% Riket 76,74% Övertorneå 72,23% Malmö-Lund 72,18% Årjäng 71,48% Söderhamn 70,38% Haparanda 61,51% Fem i botten Kommentar om statistiken: SCB:s statistik över förvärvsintensitet och till viss del förvärvsinkomst, fångar inte in samtliga svenskar som arbetspendlar till ett annat land, vilket gör att statistiken underskattas något för kommuner och arbetsmarknader som gränsar till Danmark, Norge eller Finland. SCB:s bedömning är dock att detta i de flesta fall endast påverkar värdena marginellt. Läs mer på sidan

13 Fem i toppen Nyföretagande antal nystartade företag per 1000 invånare Stockholm-Solna 10,19 Malung-Sälen 7,96 Göteborg 7,76 Strömstad 7,52 Jokkmokk 7,40 Riket 6,79 Oskarshamn 3,64 Kramfors 3,56 Vimmerby 3,49 Övertorneå 3,14 Pajala 2,61 Fem i botten Norrland, med undantag för de lokala arbetsmarknaderna vid Tornedalen, klarar sig ganska bra när det gäller förvärvsintensiteten. Flera av dessa områden har, som tidigare framgått, tappat en stor andel av sin folkmängd. Konkurrensen om jobben blir då inte lika stor, vilket gör att den befolkning under 65 år som bor kvar har lättare att få tag på ett förvärvsarbete. Desto sämre går det för flertalet regioner hemmahörande i Dalsland, Värmland, västra Bergslagen och Östergötland. Jumbon Haparanda i Norrbotten har en förvärvsintensitet på endast 61,5 procent. Nyföretagande Nyföretagandet är viktigt då det skapar nya arbetstillfällen samt främjar innovationer och kreativitet i en tid av ökad internationell konkurrens. Storstadsområdena hamnar åter högt när det gäller nyföretagandet. Allra bäst var nyföretagandet 07 i Stockholm-Solna där drygt 10 företag startades per 1000 invånare vilket kan jämföras med rikets 6,8 nya företag per 1000 invånare. Storstadsregioner kännetecknas av en stor och bred marknad, vilket ger goda förutsättningar för nystartade företag med nischade produkter. Bland mindre lokala arbetsmarknader som placerar sig högt märks Malung-Sälen, Strömstad, Jokkmokk och Härjedalen, där mellan 7 och 8 företag per 1000 invånare startades. Jämfört med tidigare kartor är Norrland, vilket framgår av karta 5, betydligt grönare i bland annat Överkalix och Östersund var nyföretagandet högt. Några av de röda och brandgula partierna på kartan, som alltså kännetecknas av ett lågt nyföretagande, återfinns i Småland. Precis som när det gäller demografin är det emellertid Pajalas lokala arbetsmarknad som hamnar sist. Där startades endast 2,6 nya företag per 1000 invånare under 07. Sysselsatta i den skattebetalande sektorn Karta 5: Antal nystartade företag per 1000 invånare i Sveriges lokala arbetsmarknader 07. Källa: Nyföretagarcentrum Den här variabeln fokuserar på vilka sektorer de förvärvsarbetande är verksamma inom. Det som definieras som skattebetalande sektor är följande som har en kommersiell verksamhet: Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Statligt ägda företag och organisationer Kommunalt ägda företag och organisationer Statliga myndigheter och ordinarie kommunal verksamhet ingår ej i denna definition. Andelen sysselsatta i den skattebetalande sektorn utgörs av summan av

14 Fem i toppen Skattebetalande sektor andel av den sysselsatta befolkningen som arbetar inom den skattebetalande sektorn Gislaved 77,06% Älmhult 73,63% Ljungby 70,03% Stockholm-Solna 70,02% Värnamo 68,73% Riket 65,08% Sollefteå 50,41% Vilhelmina 50,19% Pajala 48,50% Arvidsjaur 48,44% Övertorneå 47,22% Fem i botten Fem i toppen Förvärvsinkomst medelinkomsten före skatt i kronor Stockholm-Solna Kiruna Göteborg Gällivare Värnamo Riket Övertorneå Pajala Haparanda Åsele Årjäng Karta 6: Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn i Sveriges lokala arbetsmarknader 06. Källa: SCB Karta 7: Genomsnittlig förvärvsinkomst i Sveriges lokala arbetsmarknader 06. Källa SCB antalet sysselsatta i de ovanstående fyra sektorerna delat med det totala antalet förvärvsarbetande. Uppgifterna berör nattbefolkning som är 16 år och äldre och gäller för 06. En hög andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn är positivt då denna kännetecknas av hög produktivitet, har en kommersiell prägel och skapar möjligheter för att finansiera välfärden. I riket var denna andel 65,1 procent. Gislaved, Älmhult, Ljungby och Stockholm-Solna är lokala arbetsmarknader med en andel över 70 procent. De gröna områdena på karta 6 återfinns enbart i Götaland och Svealand, medan de femton lägst placerade lokala arbetsmarknaderna samtliga är från Norrland. För Övertorneå, Arvidsjaur och Pajala ligger andelen under 50 procent. Förvärvsinkomst En högre förvärvsinkomst i en region innebär högre produktivitet och bidrar dessutom till ett högt skatteunderlag. I den sammanräknade förvärvsinkomsten ingår inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra Fem i botten 14

15 Fem i toppen Utbildningsnivå andel av befolkningen mellan 25 och 64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning Umeå 30,11% Stockholm-Solna 28,34% Göteborg 25,64% Malmö-Lund 23,89% Linköping 23,16% Riket 21,73% Årjäng 9,07% Vansbro 8,77% Dorotea 8,50% Hällefors 8,37% Filipstad 7,85% Fem i botten Fem i toppen Hälsa ohälsotal, antal utbetalda dagar Värnamo 27,90 Gislaved 32,17 Stockholm-Solna 32,91 Växjö 32,92 Jönköping 34, Riket 38,29 Lycksele 57,10 Söderhamn 58,28 Åsele 59,07 Filipstad 61,37 Haparanda 65, Fem i botten Karta 8: Andel högutbildade i Sveriges lokala arbetsmarknader 07. Källa: SCB Karta 9: Ohälsotalets storlek i Sveriges lokala arbetsmarknader 07. Källa: Försäkringskassan transfereringar, dock ej kapitalinkomster. Här är det medelinkomsten som avses. Medelinkomsten i riket före skatt var kronor år 06. Endast fyra lokala arbetsmarknader placerade sig däröver, nämligen Stockholm-Solna ( kronor), Kiruna, Göteborg och Gällivare. Lokala arbetsmarknader med hög förvärvsinkomst återfinns lite varstans i landet, men när det gäller lokala arbetsmarknader med låg förvärvsinkomst går det att urskilja områden i Norrlands inland, Tornedalen samt delar av Värmland och Dalsland (se karta 7). Värmländska Årjäng, med en medelinkomst på kronor, innehar sistaplatsen. Utbildningsnivå För att regionen ska kunna konkurrera med andra regioner och andra länder är det av betydelse att dess arbetskraft är välutbildad. Utbildningsnivån mäts genom att se hur stor andel av befolkningen mellan 25 och 64 år som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. 07 var denna andel 21,7 procent i Sverige. Listan toppas av lokala arbetsmarknader med universitet och/eller hög- 15

16 skola. Allra högst utbildad befolkning har Umeå (30,1 procent), följt av Stockholm-Solna, Göteborg, Malmö-Lund och Linköping. I studentstädernas fall handlar det dels om att de själva utbildar människor, men även att de lockar till sig redan välutbildad personal för arbete inom universitet, forskning och utveckling, med mera. I tio lokala arbetsmarknader är färre än 10 procent högutbildade, bland dem märks Gislaved, som placerar sig högt i flera andra avseenden. I Filipstad är endast 7,9 procent av befolkningen högutbildade, vilket gör den till den sämst placerade lokala arbetsmarknaden i landet. Hälsa Hur frisk den lokala arbetsmarknadens befolkning är, mäts genom att undersöka ohälsotalets storlek. Ohälsotalet redovisar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna I hela riket utbetalades i snitt 38,3 dagar 07. Ett högt ohälsotal leder till att skattemedel, som skulle kunna utnyttjas för andra ändamål, istället används till utbetalningar samt att antalet arbetade dagar sjunker. Ett lågt ohälsotal innebär en mörkgrön färg på karta 9 på föregående sida. Klart lägst ohälsotal redovisar Värnamo med endast 27,9 utbetalda dagar per person. I toppen får Värnamo sällskap av övriga småländska lokala arbetsmarknader som Gislaved, Växjö, Jönköping och Älmhult men även av Stockholm-Solna. Ohälsotalet varierar stort mellan olika lokala arbetsmarknader. Landsbygden har generellt sett betydligt högre ohälsotal. Återigen utmärker sig värmländska och norrländska regioner i huvudsak negativt. Det högsta ohälsotalet återfinns i Haparanda där mer än 65 dagar per person utbetalades. I merparten av de lokala arbetsmarknader med högt ohälsotal, är den aktuella målgruppen (16-64-åringar) redan liten, vilket gör läget än mer allvarligt. De lokala arbetsmarknaderna i Västsverige Studerar man de västsvenska lokala arbetsmarknaderna är bilden tydlig. Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg. Göteborgs lokala arbetsmarknad är bäst i Västsverige och även näst bäst i hela landet med en medelpoäng på 4,63, vilket framgår av tabell 1 nedan. Göteborg får högsta betyg (d.v.s. fem poäng) för befolkningstillväxt, demografi, nyföretagande, andel sysselsatta i skattebetalande sektor, förvärvsinkomst och utbildningsnivå. För variabeln hälsa får Göteborg en fyra medan variabeln förvärvsintensitet endast ger en trea. Plats Lokal arbetsmarkand Medelpoäng Ingående västsvenska kommuner 2 Göteborg 4,63 Göteborg, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Orust, Ale, Lerum, Bollebygd, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Vårgårda 6 Varberg 4,00 Varberg (även Falkenberg ingår i den lokala arbetsmarknaden) 10 Borås 3,75 Borås, Tranemo, Svenljunga, Herrljunga, Ulricehamn Karlstad 3,50 Åmål (även Karlstad, Kil, Hammarö, Forshaga, Grums, Kristinehamn och Säffle ingår i den lokala arbetsmarknaden) Lidköping-Götene 3,50 Götene, Lidköping, Vara, Essunga 30 Strömstad 3,25 Strömstad, Tanum 30 Trollhättan-Vänersborg 3,25 Vänersborg, Trollhättan, Grästorp, Mellerud, Uddevalla, Munkedal, Färgelanda, Lysekil, Sotenäs 40 Skövde 3,00 Skövde, Karlsborg, Tibro, Mariestad, Skara, Hjo, Tidaholm, Falköping, Gullspång, Töreboda 73 Bengtsfors-Dals-Ed 1,88 Bengtsfors, Dals-Ed Tabell 1: De västsvenska lokala arbetsmarknadernas resultat 16

17 1 Förteckning - västsvenska kommuner 1. Strömstad 2. Dals-Ed 3. Bengtsfors 4. Åmål 5. Tanum 6. Sotenäs 7. Munkedal 8. Färgelanda 9. Mellerud 10. Lysekil 11. Uddevalla 12. Vänersborg 13. Orust 14. Tjörn 15. Stenungsund 16. Lilla Edet 17. Trollhättan 18. Kungälv 19. Öckerö. Göteborg 21. Ale 22. Lerum 23. Härryda 24. Partille 25. Mölndal 26. Kungsbacka Varberg 28. Mark 29. Svenljunga 30. Tranemo 31. Bollebygd 32. Borås 33. Ulrichamn 34. Alingsås 35. Vårgårda 36. Essunga 37. Grästorp 38. Lidköping 39. Vara 40. Herrljunga 41. Falköping 42. Skara 43. Götene 44. Mariestad 45. Gullspång 46. Töreboda 47. Karlsborg 48. Tibro 49. Skövde 50. Hjo 51. Tidaholm Karta 10: Sammanvägd bild över hur Västsveriges kommuner utvecklas Den andra västsvenska lokala arbetsmarknad som får en mörkgrön färg på den sammanvägda kartan (karta 1) är Varberg (där även Falkenbergs kommun ingår) med medelpoängen 4,00 och en delad sjätteplats bland de 79 lokala arbetsmarknaderna i hela riket. Det som drar upp Varbergs medelpoäng är befolkningstillväxten, förvärvsintensiteten och hälsan (fem poäng), medan demografin, förvärvsinkomsten och utbildningsnivån (tre poäng) drar ner medelpoängen. Borås lokala arbetsmarknad får en femma för variabeln andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn, treor för förvärvsinkomst, utbildningsnivå och hälsa samt fyror för resterande fyra variabler. Därmed får Borås medelpoängen 3,75 och delar tiondeplatsen i riket. Karlstad och Lidköping-Götene hamnar båda på plats med en medelpoäng på 3,50. Utbildningsnivå och nyföretagande är två av fem variabler där Karlstad får en fyra, medan endast en tvåa erhålls när det gäller andel sysselsatta i skattebetalande sektor. Lidköping-Götene har en mycket hög förvärvsintensitet (en femma) men ett betydligt lägre nyföretagande (en tvåa). 3,25 poäng och plats nummer 30 i riket gäller för Strömstad och Trollhättan-Vänersborg. Strömstads främsta variabel är nyföretagande (en femma) medan förvärvsintensitet och förvärvsinkomst är de sämsta (tvåor). Trollhättan-Vänersborg får fyra poäng för sin befolkningstillväxt och sin förvärvsinkomst och tre poäng för övriga variabler. Skövde får en fyra för sin förvärvsintensitet, en tvåa för sitt nyföretagande och treor för resten, vilket leder till medelpoängen 3,00 och plats nummer 40. Bengtsfors Dals-Ed är den västsvenska lokala arbetsmarknad som kommer klart sist, med 1,88 medelpoäng och plats nummer 73 av totalt 79 lokala arbetsmarknader. Hyggligt går det beträffande hälsan och andelen sysselsatta i den skattebetalande sektorn (treor). Riktigt dåliga resultat uppvisar Bengtsfors Dals-Ed när det handlar om förvärvsintensitet, nyföretagande och inkomstnivå där ettor erhålls. De västsvenska kommunerna Totalt ingår 51 västsvenska kommuner i redovisningen. Av dem har åtta så pass hög medelpoäng att de blir mörkgröna. Den högst placerade kommunen på karta 10 är Kungsbacka, med en medelpoäng på 4,75. Kungsbacka följs sedan av Härryda, Lerum, Bollebygd, Partille, Stenungsund, Mölndal och Kungälv. Ett antal kommuner, däribland Göteborg, blir ljusgröna. Tillsammans bildar de ljusgröna och mörkgröna kommuner ett mycket tydligt avgränsat bälte från Stenungsund i norr till Varberg i söder och med Vårgårda som östligaste utpost. Det är i detta område som Väst- 17

18 sveriges största utvecklingskraft finns. Merparten av de västsvenska kommunerna får en medelpoäng mellan 2,50 och 3,50 vilket innebär att de blir gulmarkerade på kartan. Sju kommuner blir också brandgula eller röda, på karta 10. Det handlar uteslutande om kommuner i Dalsland och den nordöstra delen av Skaraborg. Sistaplatsen delas av Bengtsfors och Gullspång, vilka båda får poängen 1,75. Sammantaget är några fler västsvenska kommuner mörkgröna/ljusgröna än brandgula/röda, vilket visar att fler av dem utvecklas positivt än negativt. Slår man ihop alla 51 västsvenska kommuner och jämför med rikets genomsnitt, visar det sig att riket noterar bäst resultat i fyra av de åtta variablerna, medan Västsverige får bäst resultat i övriga fyra, vilket framgår av tabell 2. Skillnaderna mellan Västsverige och riket är dock genomgående små. Västsverige som helhet går alltså bättre än rikets genomsnitt när det gäller bland annat befolkningstillväxt och förvärvsintensitet, men halkar efter något beträffande bland annat nyföretagande och ohälsotal. Notera att ohälsotalet ska vara så lågt som möjligt. Befolkningstillväxt Folkmängden i de 51 västsvenska kommunerna har ökat med 4,7 procent på tio år och har därmed alltså ökat snabbare Variabel Riket Västsverige Befolkningstillväxt +3,79% +4,69% Andel under 65 år 82,48% 82,83% Förvärvsintensitet 76,74% 77,75% Antal nya företag per 1000 inv. 6,79 6,51 Andel i skattebetalande sektor 65,09% 66,01% Förvärvsinkomst Andel högutbildade 21,73% 21,43% Ohälsotalet 38,29 38,92 Tabell 2: Rikets och Västsveriges resultat för de åtta variablerna än riket som helhet. 26 kommuner redovisar en befolkningsökning, medan 25 redovisar en befolkningsminskning. Ökar gör framförallt kommunerna i Göteborgsområdet samt vid kusten, med undantag för Lysekil och Sotenäs. 14 av de 26 kommuner som ökar, har dessutom ökat med mer än rikets genomsnitt, dvs. med mer än 3,8 procent. Tre kommuner har ökat med mer än 10 procent, nämligen Stenungsund (16,9 procent), Kungsbacka (15,5 procent) och Härryda (13,2 procent). Dessa kommuner är också de tre mörkgröna kommunerna på karta 11. Stenungsunds höga tillväxt överträffas bara av tre andra kommuner i landet, samtliga i Stockholmsområdet. För många kommuner rör sig befolkningsförändringen bara om någon enstaka procent upp eller ner. Två kommuner har emellertid fått se Karta 11: Befolkningstillväxt i Västsveriges kommuner. Källa: SCB Karta 12: Andelen av befolkningen i Västsveriges kommuner som är under 65 år 07. Källa: SCB 18

19 Karta 13: Andelen av nattbefolkningen (-64 år) i Västsveriges kommuner som förvärvsarbetar 06. Källa: SCB sitt invånarantal sjunka med över 10 procent, Bengtsfors ( 11,8 procent) och Gullspång ( 13,2 procent). På karta 11 är de båda kommunerna rödmarkerade. Demografi Andelen under 65 år i de västsvenska kommunerna är 82,8 procent, vilket är marginellt högre än andelen i riket (82,5 procent). Totalt 14 av Västsveriges kommuner överträffar rikets andel. Den högsta andelen återfinns i Göteborgs kranskommuner. Allra högst andel unga har Härryda (86,9 procent). Härryda kommer därmed på plats 11 när rikets samtliga 290 kommuner jämförs. Motsatsen, dvs. en gammal befolkning, kännetecknar flera kommuner i Dalsland och östra Skaraborg samt Lysekil, Sotenäs och Tanum vid Bohuskusten. Bengtsfors har den lägsta andelen under 65 år, endast drygt 75 procent. Förvärvsintensitet Kartan över förvärvsintensitet visar ett till viss del annat mönster. Klart lägst förvärvsintensitet i Västsverige har Göteborg. Med 72,1 procent hamnar Göteborg på plats 280 av 290 vid en nationell kommunjämförelse. Bengtsfors, Dals-Ed och Strömstad är andra kommuner där förvärvsintensiteten är låg. Högst är förvärvsintensiteten i Karta 14: Antal nystartade företag per 100 invånare i Västsveriges kommuner 07. Källa: Nyföretagarcentrum Tranemo där nästan 86 procent av nattbefolkningen mellan och 64 år förvärvsarbetar. Bara fyra svenska kommuner visar upp en högre andel. Kungsbacka, Öckerö och Bollebygd placerar sig strax bakom Tranemo. Förvärvsintensiteten i Västsverige är 77,8 procent, en procentenhet högre än i riket. Hela 42 västsvenska kommuner har högre förvärvsintensitet än rikets genomsnitt. Nyföretagande När det gäller nyföretagande går det sämre för Västsverige än för riket. 6,5 nya företag per 1000 invånare startades år 07 i Västsverige jämfört med 6,8 i hela Sverige. Bara sju västsvenska kommuner har ett högre nyföretagande än rikets genomsnitt. I topp ligger Strömstad och Göteborg med drygt 9 nya företag per 1000 invånare. Generellt sett är det västsvenska nyföretagandet högre vid kusten än i inlandet, vilket också framgår av karta 14. Många kommuner i Västsverige utmärks av ett riktigt lågt nyföretagande. I Töreboda, Tidaholm och Tranemo startades färre än 3 nya företag per 1000 invånare. De tre kommunerna är därmed bland de tio sämsta i hela landet. Anmärkningsvärt är att Tranemo, som hamnade i topp i Västsverige beträffande förvärvsintensiteten, nu alltså kommer sist. 19

20 Karta 15: Andelen sysselsatta i den skattebetalande sektorn i Västsveriges kommuner 06. Källa: SCB Karta 16: Genomsnittlig förvärvsinkomst i Västsveriges kommuner 06. Källa: SCB Sysselsatta i den skattebetalande sektorn Drygt 66 procent av de förvärvsarbetande västsvenskarna är sysselsatta i den skattebetalande sektorn, jämfört med drygt 65 procent i hela riket. Än en gång utmärker sig Tranemo kommun, nu genom att ha den högsta andelen med 73,1 procent. Tranemo ligger en bit före Stenungsund, Lilla Edet, Vara, Kungsbacka och Herrljunga som samtliga får värden mellan 70 och 71 procent. Totalt är det 28 av de 51 västsvenska kommunerna som har en högre andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn än rikets genomsnitt. Den klart lägsta andelen i Västsverige noterar Karlsborg med endast 51,5 procent. Det innebär att Karlsborg bara har åtta kommuner efter sig i hela landet. Skövde, Skara, Uddevalla och Vänersborg är andra västsvenska kommuner med en andel under 60 procent. Förvärvsinkomst Med kronor före skatt har Kungsbacka Västsveriges högsta genomsnittliga förvärvsinkomst. Några av Göteborgs övriga kranskommuner kommer därnäst, vilket framgår av den mörkgröna färgen på karta 16. I botten återfinns återigen kommuner i Dalsland och nordöstra Skaraborg. Såväl Mellerud som Dals-Ed återfinns bland de tio lägst placerade kommunerna i hela landet. Förvärvsinkomsten i Mellerud är endast kronor. Förvärvsinkomst är en variabel där Västsverige, med drygt kronor, ligger något under rikets genomsnitt på kronor. Det är bara elva västsvenska kommuner som har en förvärvsinkomst över riksgenomsnittet.

21 Karta 17: Andelen högutbildade i Västsveriges kommuner 07. Källa: SCB Karta 16: Ohälsotalets storlek i Västsveriges kommuner 07. Källa: Försäkringskassan Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Västsverige är mycket ojämn. Endast sex kommuner, som samtliga är hemmahörande i Göteborgsområdet, har en andel högutbildade som överstiger rikets genomsnitt på 21,7 procent. Som helhet har Västsverige en lägre andel högutbildade (21,4 procent). Göteborg och Mölndal står i en klass för sig. I dessa två kommuner är närmare 30 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år högutbildade. Göteborg hamnar på plats 13 av 290 när alla Sveriges kommuner jämförs och överträffas av ett antal universitetskommuner samt kranskommuner till Stockholm och Malmö. I tio västsvenska kommuner är andelen högutbildade lägre än 10 procent. Allra lägst är andelen i Svenljunga där bara 8,8 procent är högutbildade. Hälsa Västsveriges friskaste befolkning återfinns i Kungsbacka där ohälsotalet endast ligger på 28,1 dagar. Kungsbacka följs av Stenungsund, Lerum, Härryda och Bollebygd. Utanför Göteborgsområdet är ohälsotalet betydligt högre. Gullspång har det högsta ohälsotalet av de västsvenska kommunerna, nämligen 57,6 dagar. Som helhet har Västsverige ett högre ohälsotal än riket, 38,9 dagar jämfört med 38,3. Av de 51 västsvenska kommunerna har bara 15 ett lägre ohälsotal än rikets genomsnitt. En genomgång av de 51 västsvenska kommunerna var för sig återfinns i bilaga 3. 21

22 Bilaga 1. Så gjordes studien Ingående variabler De åtta variabler som ingår i rapporten är följande: 1. Befolkningstillväxt Demografi, andel av befolkningen som är under 65 år 31/ Förvärvsintensitet, andel av den lokala arbetsmarknadens nattbefolkning -64 år som förvärvsarbetar Nyföretagande, antal nystartade företag per 1000 invånare Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn Förvärvsinkomst, medelinkomst Utbildningsnivå, andel högutbildade mellan 25 och 64 år under Hälsa, storleken på ohälsotalet 07. Källor Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) med undantag för nyföretagandet, som NyföretagarCentrum redovisar, samt hälsan som bygger på uppgifter från Försäkringskassan. Statistiken har i samtliga fall redovisats på kommunnivå, varefter den slagits ihop till lokala arbetsmarknader utifrån SCB:s senaste indelning som är från 06. Kommunerna har viktats med avseende på befolkningsstorlek, vilket innebär att i en lokal arbetsmarknad bestående av flera kommuner väger en kommun med invånare tyngre än en kommun med invånare. Både förvärvsintensitet och förvärvsinkomst är allmänt vedertagna begrepp i statistiksammanhang. De är variabler som SCB årligen redovisar och som ofta används vid regionala jämförelser. Vad som dock inte fullt ut fångas in i SCB:s statistik är de svenskar som arbetspendlar till ett annat land vilket gör att i synnerhet förvärvsintensiteten underskattas något för de lokala arbetsmarknader och kommuner som gränsar till Danmark, Norge och Finland. För förvärvsinkomsten är underskattningen mindre eftersom personer som får sin inkomst från en norsk eller finsk gränsregion ingår i den svenska statistiken. SCB:s bedömning är att många av dessa regionala enheter endast påverkas marginellt, vilket är ett skäl till att trots allt låta både förvärvsintensitet och förvärvsinkomst ingå i analysen. Den sammanvägda bilden av utvecklingskraften för respektive lokal arbetsmarknad/ kommun påverkas ytterst marginellt då resterande sex variabler inte alls präglas av motsvarande gränsregionala problem. Poängsättning lokala arbetsmarknader De 79 lokala arbetsmarknaderna har därefter rangordnats och fått en placering mellan 1 och 79. Fördelningen av poäng följer en normalfördelning, där 10 procent av de lokala arbetsmarknaderna får poängen 5, procent får poängen 4, 40 procent får poängen 3, procent får poängen 2 och 10 procent får poängen 1. Det här innebär följande: Placering Poäng Tabell 3: Poängsättning för de lokala arbetsmarknaderna. 22