Den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna Antagen i San Jose, Costa Rica 22 november 1969 Trädde i kraft 18 juli 1978 Inledning De amerikanska stater, som är undertecknare av denna konvention, och som bekräftar sin avsikt att i denna hemisfär, inom ramen för demokratiska institutioner, befästa ett system för personlig frihet och social rättvisa grundat på respekt för människans grundläggande rättigheter; och som erkänner att människans grundläggande rättigheter icke härrör från medborgarskap i en viss stat utan är grundade på egenskaper hos den mänskliga personligheten, och att de därför rättfärdigar skydd i form av en konvention, som stärker eller kompletterar det skydd som ges av den inhemska lagstiftningen i de amerikanska staterna; och som beaktar, att dessa principer har fastslagits i Organisationens för de amerikanska staterna stadga, i den amerikanska deklarationen om människans rättigheter och skyldigheter samt i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, och att de har fastställts och utvecklats i andra internationella instrument av såväl global som regional omfattning; och som upprepar, att enligt den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter kan framtidsmålet, med fria människor som åtnjuter frihet från fruktan och nöd, uppnås endast, om sådana förhållanden skapas, som tillåter envar att åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liksom sina medborgerliga och politiska rättigheter; och som beaktar, att den tredje särskilda interamerikanska konferensen (Buenos Aires, 1967) godkände införlivandet av mer omfattande standarder, vad avser ekonomiska och sociala rättigheter samt rättigheten till utbildning, i organisationens stadga, och beslöt att en interamerikansk konvention om mänskliga rättigheter skulle fastställa strukturen av, befogenheten för och proceduren vid de organ som ansvarar för dessa frågor, har överenskommit som följer: Del I. Staternas förpliktelse och skyddade rättigheter Kapitel I. Allmänna förpliktelser Förpliktelse att respektera rättigheter Artikel 1 1. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera de rättigheter och friheter som erkänns häri och att åt alla personer, som befinner sig under deras jurisdiktion, säkerställa det fria och fulla utövandet av dessa rättigheter och friheter utan diskriminering av något slag såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, ekonomisk ställning, börd eller annat socialt förhållande. 2. Med 'person' avses i denna konvention varje mänsklig varelse. Rättsverkan på inhemsk lagstiftning Artikel 2 Konventionsstaterna förpliktar sig att i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser och med bestämmelserna i denna konvention, genom lagstiftning eller på annat sätt, vidtaga erforderliga åtgärder för att förverkliga de i artikel l anförda rättigheter och friheter, som ej redan är verkande. Kapitel II. Medborgerliga och politiska rättigheter Rätten att vara juridisk person Artikel 3 Envar har rätt att erkännas som person i rättsligt hänseende. Rätten till liv Artikel 4 1. Varje människa har en rätt till respekt för sitt liv. Denna rätt skall skyddas genom lag och i allmänhet från och med

2 avlelsen. Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv. 2. I stater, som ej har avskaffat dödsstraffet, må det avkunnas endast för de allvarligaste brotten och efter slutlig dom av behörig domstol samt i enlighet med lag som fastställer ett sådant straff och som trätt i kraft före brottets begående. Tillämpningen av ett sådant straff får ej utsträckas till att gälla brott, för vilka det för närvarande icke är tillämpbart. 3. Dödsstraffet skall ej återinföras i stater som har avskaffat det. 4. I inget fall skall dödsstraff utdömas för politiska brott eller liknande allmänna brott. 5. Dödsstraff skall ej ådömas personer, som vid tiden för brottets begående var under 18 års ålder eller över 70 års ålder; ej heller skall det verkställas mot havande kvinnor. 6. Envar dödsdömd skall ha rätt att begära amnesti, benådning eller förvandling av straffet, vilket kan beviljas i alla fall. Dödsdom skall ej verkställas under det att en sådan ansökan väntar på avgörande av behörig myndighet. Rätten till människovärdig behandling Artikel 5 1. Envar har rätt till respekt för sin kroppsliga, själsliga och moraliska integritet. 2. Ingen må utsättas för tortyr eller för grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling. Alla personer, som berövats sin frihet, skall behandlas med respekt för människans inneboende värde. 3. Straff må ej ådömas annan person än gärningsman. 4. Åtalade personer skall, utom under utomordentliga förhållanden, hållas åtskilda från dömda personer och skall ges särskild behandling, som är avpassad efter deras egenskap av icke dömda personer. 5. Minderåriga skall, då de är föremål för rättsliga åtgärder, hållas åtskilda från vuxna och skall, så snart som möjligt, ställas inför speciella domstolar, så att de kan behandlas i överensstämmelse med sin ställning som minderåriga. 6. Straff, som utgörs av frihetsberövande, skall ha fångarnas bättring och sociala återanpassning som ett väsentligt syfte. Frihet från slaveri Artikel 6 1. Ingen må hållas i slaveri eller i ofrivillig träldom, vilket är förbjudet i alla former liksom slavhandel och kvinnohandel. 2. Ingen må nödgas att utföra tvångsarbete eller honom påtvingat arbete. Detta stadgande skall ej uttydas så, att det i länder, där straffet för vissa brott består av frihetsberövande i form av straffarbete, utgör hinder för verkställande av en sådan dom, som är avkunnad av behörig domstol. Tvångsarbete skall ej skadligt inverka på fångens värdighet eller kroppsliga eller intellektuella förmåga. 3. Med tvångsarbete eller påtvingat arbete enligt denna artikel förstås ej: a) arbete eller tjänstgöring som regelmässigt utkrävs av den som är berövad sin frihet till följd av dom eller formellt beslut som meddelats av behörig rättslig instans. Sådant arbete eller sådan tjänstgöring skall verkställas under tillsyn och kontroll av offentlig myndighet, och envar som utför sådant arbete eller sådan tjänstgöring skall ej ställas till enskild parts, företags eller juridisk persons förfogande; b) militärtjänstgöring, samt i länder, i vilka samvetsbetänkligheter mot sådan beaktas, samhällstjänst som enligt lag kan erbjudas i stället för militärtjänstgöring; c) tjänstgöring som utkrävs, då nödläge eller olycka hotar samhällets fortbestånd eller välfärd; d) arbete eller tjänstgöring som ingår i de normala medborgerliga skyldigheterna. Rätten till personlig frihet Artikel 7 1. Envar har rätt till personlig frihet och säkerhet. 2. Ingen må berövas sin fysiska frihet utom på sådana grunder och under sådana be-

3 tingelser som dessförinnan fastställts i berörd konventionsstats grundlag eller i lag som stadfästs i enlighet därmed. 3. Ingen må utsättas för godtycklig arrestering eller godtyckligt frihetsberövande. 4. Den som är berövad sin frihet skall underrättas om skälen för åtgärden och skall ofördröjligen underrättas om anklagelsen eller anklagelserna mot honom. 5. Den som är berövad sin frihet skall ofördröjligen ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag beklätts med domsmakt, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning utan förbindelse vad avser fortsättningen av domstolsförfarandet. För frigivning må krävas garantier för att vederbörande inställer sig till rättegången. 6. Den som berövats sin frihet skall ha rätt att inför behörig domstol påfordra, att lagligheten av arresteringen eller frihetsberövandet prövas utan dröjsmål, och att hans frigivning beslutas, om åtgärden ej är laglig. I konventionsstater, vars lagar föreskriver, att envar, som anser att han hotas av frihetsberövande, har rätt att inför behörig domstol påfordra, att lagligheten av ett sådant hot prövas, må detta rättsmedel ej inskränkas eller avskaffas. Den berörda parten eller annan person i hans ställe har rätt att göra bruk av dessa rättsmedel. 7. Ingen må berövas sin frihet på grund av fordran. Denna grundsats skall ej begränsa ålägganden beslutade av behörig domstol avseende underlåtenhet att fullgöra underhållsskyldighet. Rätten till opartisk rättegång Artikel 8 1. Envar har rätt till rättegång, med laglikmätiga garantier och inom skälig tid, inför behörig, oavhängig och opartisk domstol, som i förväg upprättats enligt lag, på det att varje anklagelse som riktas mot honom avseende brottslig gärning må bestyrkas eller för att fastställa hans rättigheter och skyldigheter av civilrättslig, arbetsrättslig, skatterättslig eller annan natur. 2. Envar som anklagats för brottslig gärning har rätt att betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen fastställts. Under domstolsförfarandet är envar, utan åtskillnad, berättigad till följande minimigarantier: a) rätt för den anklagade att kostnadsfritt bistås av översättare eller tolk, om han icke förstår eller talar det språk som begagnas vid domstolen; b) den anklagade må i förväg i detalj underrättas om anklagelserna mot honom; c) tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar; d) rätt för den anklagade att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde, som han själv utsett, samt att fritt och i enskildhet rådgöra med sitt biträde; e) den oförytterliga rätten till rättegångsbiträde, som anvisats av staten, utan kostnad eller ej i enlighet med vad som stadgas i landets lag, om den anklagade icke försvarar sig personligen eller anlitar eget rättegångsbiträde inom den tid som fastställts i lag; f) rätt för försvaret att förhöra de vittnen som är närvarande under rättegången och att utverka inställelse, i egenskap av vittnen, av experter och andra personer som kan kasta ljus över omständigheterna; g) rätt att ej tvingas vittna mot sig själv eller erkänna sig skyldig; och h) rätt att överklaga domen till högre instans. 3. Ett erkännande av skuld av den anklagade skall vara giltigt endast om det gjorts utan tvång av något slag. 4. En anklagad, som frikänts genom lagakraftvunnet domslut, må ej bli föremål för ny rättegång i samma rättssak 5. Rättegångar i brottmål skall vara offentliga utom i det fall då det är nödvändigt för att skydda rättvisans intresse. Frihet från ex-post-facto lagar Artikel 9 Ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet, som enligt gällande lag ej utgjorde brott då den begicks. Högre straff

4 må ej utmätas än som var tillämpligt vid den tid då den brottsliga gärningen begicks. Om efter brottets begående ny lag stiftas, som föreskriver ett lindrigare straff skall den skyldige komma i åtnjutande därav. Rätten till gottgörelse Artikel 10 Envar skall ha rätt till gottgörelse i enlighet med lag i det fall då den lagakraftvunna domen, genom vilken han dömts, visat sig vara felaktig. Rätten till skydd för privatlivet Artikel11 1. Envar har rätt till aktning för sin heder och till erkännande av sin värdighet. 2. Ingen må utsättas för godtyckliga eller oegentliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens, eller för olagliga angrepp på sin heder eller sitt anseende. 3. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Samvets- och religionsfrihet Artikel Envar har rätt till samvetsfrihet och till religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller byta religion eller tro, samt frihet att utöva eller sprida sin religion eller tro ensamt eller tillsammans med andra, offentligt eller enskilt. 2. Ingen må underkastas inskränkningar, som kan begränsa hans frihet att bekänna sig till eller byta religion eller tro. 3. En vars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten, eller andra personers fri- och rättigheter. 4. Föräldrar och, i förekommande fall, förmyndare har rätt att sörja för sina barns eller myndlingars religiösa och moraliska uppfostran i enlighet med sin egen övertygelse. Tanke- och yttrandefrihet Artikel Envar skall ha rätt till tanke- och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, mottaga och sprida uppgifter och tankar av varje slag, i tal, i skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel. 2. Utövandet av den i föregående stycke avsedda rättigheten må ej underkastas förhandsgranskning men må senare åläggas sådant ansvar, som uttryckligen är angivet i lag, i den utsträckning som är nödvändigt för att säkerställa: a) aktningen för andra personers rättigheter och anseende; eller b) skyddet av den nationella säkerheten, den allmänna ordningen eller den allmänna hälsovården eller sedligheten. 3. Yttrandefriheten må ej inskränkas med indirekta metoder eller medel, såsom maktmissbruk eller privat kontroll över tidningspapper, sändningsfrekvenser över radio, eller utrustning, som nyttjas vid spridande av information, eller med några andra medel, för att söka förhindra överföring och spridning av idéer och åsikter. 4. Oaktat stadgandena i stycket 2 ovan må offentliga tillställningar bli föremål för i lag angiven förhandsgranskning med det uteslutande syftet att reglera tillträdet till dem för det moraliska skyddet av barndomen och uppväxttiden. 5. All propaganda för krig och allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst hat, som innebär uppvigling till lagstridigt våld eller varje annan dylik olaglig handling, som begås mot en person eller grupp av personer, vilka än bevekelsegrunderna må vara, såsom på grund av ras, hudfärg, religion, språk eller nationell härkomst, skall anses vara i lag straffbara handlingar. Rätt till genmäle Artikel Envar som skadas av oriktiga eller sårande tillmälen eller åsikter, som spritts

5 till allmänheten genom ett i lag reglerat kommunikationsmedium äger rätt till genmäle eller rättelse och att härför använda samma medel för förmedling, på sådana villkor som fastställs i lag. 2. Rättelsen eller genmäle2 må i inget fall minska annan laglig ansvarsskyldighet som åsamkats. 3. För ett verkningsfullt skydd av heder och anseende må varje förlag, tidnings-, film-, radio- och televisionsföretag ha ansvarig person, som ej är skyddad av immunitet eller särskilda privilegier. Församlingsfrihet Artikel 15 Rätten till fredliga sammankomster utan vapen erkännes. Utövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana, som föreskrivits i lag, och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen eller för skyddande av den allmänna hälsovården eller moralen eller andra personers fri- och rättigheter. Föreningsfrihet Artikel 16 Envar skall äga rätt till föreningsfrihet, såsom för ideologiska, religiösa, politiska, ekonomiska, yrkesmässiga, sociala, kulturella, idrottsliga eller andra ändamål. 2. Utövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana, som är angivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen eller för att skydda den allmänna hälsovården eller sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter. 3. Stadgandena i denna artikel må ej förhindra införande av lagliga inskränkningar för medlemmar av de väpnade styrkorna och polisen, även inbegripet förlust av rätten till föreningsfrihet. Familjens rättigheter Artikel Familjen är samhällets naturliga och grundläggande enhet och är berättigad till samhällets och statens skydd. 2. Rätten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och bilda familj skall erkännas, om de villkor som ställs i inhemsk lagstiftning uppfylls av dem, under förutsättning att dessa villkor ej inverkar på den i denna konvention stadgade principen om lika behandling. 3. Äktenskap skall ej ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke. 4. Konventionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa makars likställighet i fråga om rättigheter och en nöjaktig fördelning av plikterna mellan dem vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Vid fall av dess upplösning skall, med utgångspunkt endast från barnens egna intressen, åtgärder vidtagas för att tillförsäkra dem erforderligt skydd. 5. Likställighet i fråga om rättigheter för barn födda i äktenskapet och utom äktenskapet skall erkännas i lag. Rätt till ett namn Artikel 18 Envar har rätt till ett givet namn och till sina föräldrars, eller till den enes av dessa, familjenamn. Sättet på vilket denna rättighet skall tillförsäkras alla, med användande av antagna namn om så är erforderligt, skall regleras i lag. Barnets rättigheter Artikel 19 Varje minderårigt barn äger rätt till sådant skydd av sin familj, samhället och staten, som dess ställning som minderårig kräver. Rätt till medborgarskap Artikel Envar äger rätt till ett medborgarskap. 2. Envar äger rätt till den stats medborgarskap, på vars område han är född, om han ej äger rätt till annat medborgarskap. 3. Ingen må godtyckligt berövas sitt medborgarskap eller rätten att ändra det.

6 Rätt till egendom Artikel Envar har rätt att nyttja och besitta egendom. Sådant nyttjande och besittande må i lag underordnas samhällets intresse. 2. Ingen må berövas sin egendom, annat än mot betalning av skäligt vederlag och annat än i allmännyttigt eller socialt intresse och i de fall och i sådana former, som angivas i lag. 3. Ocker och varje annan exploatering av människor genom människor skall förbjudas i lag. Rörelsefrihet och frihet att bosätta sig Artikel Envar som lagligen befinner sig på en stats område äger rätt att där röra sig och bosätta sig i enlighet med vad som stadgas i lag. 2. Envar äger frihet att lämna vilket land som helst, sitt eget inbegripet. 3. Utövandet av ovannämnda rättigheter må inskränkas endast på sådant sätt, som stadgas i lag, och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för att förhindra brott eller för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, den allmänna moralen, den allmänna hälsovården eller andra personers fri- och rättigheter. 4. Utövandet av de rättigheter, som erkännas i första stycket må även inskränkas i angivna zoner, i det allmännas intresse. 5. Ingen må avlägsnas från den stats område, vars medborgare han är, eller berövas rätten att inresa i det. 6. Utlänning som lagligen befinner sig på en konventionsstats område, må avlägsnas från detta endast efter ett i laga ordning fattat beslut därom. 7. Envar har rätt att söka och beviljas asyl på en främmande stats område i enlighet med landets lagstiftning och internationella konventioner, i det fall då han är förföljd för politiska brott eller likartade allmänna brott. 8. I inget fall må utlänning förvisas eller sändas tillbaka till ett land, oavsett om det är hans ursprungsland eller ej, om hans rätt till liv eller personlig frihet på grund av hans ras, nationalitet, religion, sociala ställning eller politiska åsikter hotas i detta land. 9. Kollektiv utvisning av utlänningar är förbjuden. Rätt att taga del i sitt lands styre Artikel Varje medborgare skall äga följande rättigheter och möjligheter: a) att deltaga i handhavandet av allmänna angelägenheter) direkt eller genom fritt valda ombud; b) att välja och bli vald vid periodiska och hederliga val, förrättade på grundval av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning, varigenom garanteras, att väljarnas vilja kommer fritt till uttryck; och c) att få tillträde på lika villkor till allmän tjänst i sitt land. 2. Utövandet av de i föregående stycke angivna rättigheterna och möjligheterna må i lag regleras på grundval endast av ålder, medborgarskap, religion, hemort, språk, utbildning, medborgerlig och förståndsmässig förmåga, eller domslut, avkunnat av en i straffrättsliga mål behörig domstol. Rätt till lika skydd Artikel 24 Alla är lika inför lagen. Till följd härav har de utan åtskillnad rätt till samma skydd av lagen. Rätt till rättsskydd Artikel Envar äger rätt att enkelt och utan dröjsmål, eller på annat effektivt sätt, ha tillgång till behörig domstol eller domarsäte såsom skydd mot kränkningar av de hans grundläggande rättigheter, som är inskrivna i berört lands konstitution eller lagar eller i denna konvention, även om sådan kränkning begåtts av personer, som handlat under tjänsteutövning 2. Konventionsstaterna förpliktar sig: a) att säkerställa att den som väcker sådan talan skall få sina rättigheter prö-

7 vade av en enligt statens rättsordning behörig myndighet; b) att förbättra åtkomsten till judiciella rättsmedel; och c) att säkerställa att behöriga myndigheter verkställer dom som avkunnats i sådana fall, där talan befunnits ha fog. Kapitel III. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Progressiv utveckling Artikel 26 Konventionsstaterna förpliktar sig att genom såväl egna åtgärder som internationellt samarbete, framför allt på de ekonomiska och tekniska områdena, vidtaga åtgärder för att genom lagstiftning eller andra därtill ägnade medel, gradvis förverkliga i sin helhet de rättigheter, som är inbegripna i de standarder på de ekonomiska, sociala, utbildningsmässiga, vetenskapliga och kulturella områdena, som är framställda i organisationens för de amerikanska staterna stadga i enlighet med tilläggsprotokollet från Buenos Aires. Kapitel IV. Suspension av garantier, tolkning samt tillämpning Suspension av garantier Artikel Under krig, allmänt nödläge eller annat nödläge, som hotar nationens oberoende eller säkerhet, må konventionsstat vidtaga åtgärder, som innebär avvikelser från dess skyldigheter enligt konventionen, i den utsträckning och under den tid, som är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till situationens krav, under förutsättning att dessa åtgärder ej strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten och ej innebär åtskillnad, såsom på grund av ras, hudfärg, kon, språk, religion eller social härkomst. 2. Ovanstående bestämmelse ger ej rätt till suspension av följande artiklar: artikel 3 (Rätt att erkännas som rättssubjekt), artikel 4 (Rätt till liv), artikel 5 (Rätt till människovärdig behandling), artikel 6 (Frihet från slaveri), artikel 9 (Frihet från ex-post-facto lagar), artikel 12 (Samvets- och religionsfrihet), artikel 17 (Familjens rättigheter), artikel 18 (Rätt till ett namn), artikel 19 (Barnets rättigheter), artikel 20 (Rätt till medborgarskap) samt artikel 23 (Rätt att taga del i sitt lands styre) eller av de rättsliga garantier som är grundläggande för skyddet av dessa rättigheter. 3. Konventionsstater som begagnar sig av rätten till suspension skall genom förmedling av organisationens för de amerikanska staterna generalsekreterare omedelbart underrätta övriga konventionsstater om de stadganden, vilkas tilllämpning suspenderats, om de skäl som föranlett suspensionen, samt om den tidpunkt då suspensionen avses upphävas. Förbundsstatsklausul Artikel Varest konventionsstat är inrättad såsom förbundsstat skall den nationella regeringen i sådan konventionsstat verkställa bestämmelserna i den konvention, över vars innehåll den utövar lagstiftande och dömande makt. 2. Vad avser de stadganden, över vars innehåll förbundsstatens konstituerande delar äger domsmakt, skall den nationella regeringen, i överensstämmelse med sin konstitution och sina lagar, omedelbart vidtaga lämpliga åtgärder för att behöriga myndigheter i de konstituerande delarna träffar bestämmelser i syfte att verkställa denna konvention. 3. Närhelst två eller flera konventionsstater överenskommer om att bilda ett statsförbund eller annan förening, skall de vinnlägga sig om att därav följande förbundsfördrag eller annan överenskommelse omfattar de stadganden som är nödvändiga för att standarderna i denna konvention skall bestå och bli verksamma i den nya stat som grundas. Inskränkningar av tolkning Artikel 29 Ingen bestämmelse i denna konvention må tolkas som: a) rätt för någon konventionsstat, grupp eller person att förhindra åtnjutandet

8 eller utövandet av de fri- och rättigheter, som inskrivits i denna konvention, eller att inskränka dem i större utsträckning än som däri medgivits; b) inskränkning av åtnjutandet eller utövandet av någon av de inskrivna frioch rättigheterna i kraft av någon konventionsstats lagar eller i kraft av annan konvention, vilken tillträtts av nämnda konventionsstater; c) hinder för andra rättigheter eller garantier, som är inneboende i människan, eller härrör från representativ demokrati som styrelseskick; eller d) undanröjande eller begränsning av den verkan, som den amerikanska deklarationen om människans rättigheter och skyldigheter och andra internationella instrument av samma slag, må utöva. Inskränkningars omfattning Artikel 30 Inskränkningar, som enligt denna konvention må göras på åtnjutandet och utövandet av de häri inskrivna fri- och rättigheterna, må ej åvägabringas annat än i överensstämmelse med lagar, som stiftats i det allmännas intresse och i överensstämmelse med det syfte för vilket dessa inskränkningar har åvägabragts. Erkännande av andra rättigheter Artikel 31 Andra fri- och rättigheter, som inskrivits i överensstämmelse med de procedurregler, som fastställts i artiklarna 76 och 77, må tilläggas denna konventions skyddssystem. Kapitel V. Personligt ansvar Förhållandet mellan skyldigheter och rättigheter Artikel Envar har skyldigheter mot sin familj, samhället och mänskligheten. 2. Den enskildes rättigheter begränsas av andra personers rättigheter, av allas trygghet och de rättmätiga kraven på allmän välfärd i ett demokratiskt samhälle. Del II. Skyddssystem Kapitel VI. Behöriga organ Artikel 33 Följande organ må äga behörighet vad avser frågor som berör fullgörandet av de av konventionsstaterna gjorda utfästelserna rörande denna konvention: a) den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, här benämnd 'kommissionen'; samt b) den interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna, här benämnd 'domstolen'. Kapitel VII. Den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna Sektion l. Organisation Artikel 34 Den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna skall bestå av sju ledamöter, vilka skall vara personer av hög moralisk beskaffenhet och med erkänd sakkunskap på de mänskliga rättigheternas område. Artikel 35 Kommissionen må företräda alla organisationens för de amerikanska staterna medlemsstater. Artikel Kommissionens ledamöter skall väljas i sin personliga egenskap av organisationens generalförsamling från en av medlemsstaternas regeringar upprättad kandidatlista. 2. Varje regering må uppställa högst tre kandidater, vilka kan vara medborgare i den stat, som uppställer dem, eller i någon annan av organisationens för de amerikanska staterna medlemsstat. När en kandidatlista med tre kandidater upprättas, skall minst en av kandidaterna vara medborgare i annan stat än den som upprättar kandidatlistan. Artikel Kommissionens ledamöter skall väljas

9 för en tid av fyra år och må återväljas endast en gång. Mandattiden för tre av de ledamöter, som utsetts vid första valet, skall emellertid utlöpa med utgången av det andra året. Omedelbart efter detta val skall generalförsamlingen fastställa namnen på dessa tre ledamöter genom lottdragning. 2. Från en och samma stat må ej två ledamöter med samma medborgarskap taga säte i kommissionen. Artikel 38 Om vakans uppstår, som ej har sin grund i att den normala mandattiden utlöper, skall organisationens permanenta råd fylla den i överensstämmelse med föreskrifterna i kommissionens stadga. Artikel 39 Kommissionen skall själv utarbeta sin stadga, vilken den skall underställa generalförsamlingen för godkännande. Den skall själv fastställa sin arbetsordning. Artikel 40 Som sekretariat skall vederbörande särskilda avdelning, organisationens generalsekretariat, tjäna kommissionen. Denna avdelning skall ges de resurser, som är nödvändiga, för att den skall kunna fullgöra de uppgifter, som kommissionen ålägger den. Sektion 2. Uppgifter Artikel 41 Kommissionens huvuduppgifter skall vara att främja aktningen för och försvaret av de mänskliga rättigheterna. Vid utövandet av denna sin uppgift skall den ha följande uppgifter och befogenheter: a) att utveckla medvetenheten om de mänskliga rättigheterna bland folken i Amerika; b) att till medlemsstaternas regeringar avge rekommendationer, när den så finner för gott, att vidtaga progressiva åtgärder för främjandet av de mänskliga rättigheterna inom ramen för inhemsk lagstiftning och konstitutionella bestämmelser, samt lämpliga åtgärder för att främja iakttagande av dessa rättigheter; c) att utarbeta sådana undersökningar eller rapporter, som den finner för gott, vid fullgörandet av sina uppgifter; d) att av medlemsstaternas regeringar begära upplysningar om av dem vidtagna åtgärder på de mänskliga rättigheternas område; e) att genom organisationens för de amerikanska staterna generalsekretariat avge svar på av medlemsstaterna gjorda framställningar i frågor som berör de mänskliga rättigheterna, samt att, inom ramen för sina möjligheter, stå till tjänst med råd, när så begärs; f) att behandla inlämnade framställningar och klagomål inom ramen för sina befogenheter, i enlighet med föreskrifterna i artiklarna 44 till och med 51 i denna konvention; samt g) att till organisationens för de amerikanska staterna generalförsamling avlägga årlig rapport. Artikel 42 Konventionsstaterna skall till kommissionen överlämna en kopia av var och en av de rapporter och undersökningar som de årligen inlämnar till de verkställande utskotten för det interamerikanska ekonomiska och sociala rådet samt det interamerikanska rådet för utbildning, vetenskap och kultur, inom respektive områden, så att kommissionen må tillse, att de rättigheter, som är uttryckta i de standarder på de ekonomiska, sociala, utbildningsmässiga, vetenskapliga och kulturella områdena, som är inskrivna i organisationens för de amerikanska staterna stadga, i enlighet med tilläggsprotokollet från Buenos Aires, främjas. Artikel 43 Konventionsstaterna förbinder sig att till kommissionen lämna av den begärda upplysningar rörande det sätt, på vilket deras inhemska lagstiftning garanterar en effektiv tillämpning av stadgandena i denna konvention. Sektion 3. Behörighet Artikel 44 Envar person eller grupp av personer eller

10 ickestatlig organisation, som i lag är erkänd av en eller flera av organisationens medlemsstater, må till kommissionen rikta framställning med kritik eller klagomål avseende medlemsstats kränkning av denna konvention. Artikel Konventionsstat må, när den deponerar sitt instrument för ratifikation av eller anslutning till denna konvention, eller vid en senare tidpunkt, avge förklaring om, att den erkänner kommissionens behörighet att upptaga och pröva framställningar, i vilka en konventionsstat påstår, att annan stat kränkt en i denna konvention inskriven mänsklig rättighet. 2. Framställningar enligt denna artikel må upptagas och prövas endast om de härrör från stat, som avgivit förklaring om, att den erkänner kommissionens ovan nämnda behörighet. Kommissionen skall ej upptaga en framställning, om den berör en konventionsstat, som ej avgivit sådan förklaring. 3. En förklaring om erkännande av behörighet må äga giltighet på obestämd tid, under angiven tid eller i angivet fall. 4. Förklaring skall deponeras hos organisationens för de amerikanska staterna generalsekretariat, vilket skall översända kopior därav till organisationens medlemsstater. Artikel Upptagande av till kommissionen i enlighet med artiklarna 44 eller 45 riktad framställning skall uppfylla följande fordringar: a) att rättsmedlen i inhemsk lagstiftning prövats och uttömts i överensstämmelse med allmänt erkända grundsatser i internationell rätt; b) att framställningen eller klagomålet anhängiggjorts inom en period av sex månader efter det datum, då den part, som hävdar kränkning av sina rättigheter, erhöll underrättelse om slutligt beslut; c) att den, som framställningen eller klagomålet berör, ej är föremål för internationell förhandling i annat ärende; samt d) att framställningen, då den berör artikel 44, innehåller namn, medborgarskap, yrke, hemort och underskrift av den person eller de personer eller det lagenliga ombudet för den organisation som överlämnat framställningen. 2. Stadgandena i styckena l a) och l b) i denna artikel må ej tillämpas då: a) den inhemska lagstiftningen i den berörda staten ej erbjuder lagstadgad rätt till rättslig prövning till skydd för den rättighet eller de rättigheter, som menas kränkta; b) den part, som hävdar kränkning av sina rättigheter, blivit nekad tillgång till inhemska rättsmedel eller hindrats från att uttömma dem; eller c) det förevarit obefogat dröjsmål med att meddela det slutliga beslutet vid anlitandet av ovan nämnda rättsmedel. Artikel 47 Kommissionen må ej upptaga framställning eller klagomål, som anhängiggjorts i enlighet med artiklarna 44 eller 45, om: a) någon av förutsättningarna i artikel 46 ej är uppfylld; b) framställningen eller klagomålet ej anför omständigheter, som synas fastställa en kränkning av de i denna konvention garanterade rättigheterna; c) de av petitionären eller staten anförda omständigheterna utvisar, att framställningen eller klagomålet uppenbarligen saknar grund eller ej har stöd i föreskrifter; eller d) framställningen eller klagomålet i det väsentliga innefattar samma yrkande som ett som redan prövats av kommissionen eller av annan internationell organisation. Sektion 4. Procedurregler Artikel Då kommissionen upptager en framställning eller ett klagomål, som hävdar kränkning av någon av de rättigheter, som är skyddade av denna konvention,

11 skall den förfara som följer: a) Om den menar att framställningen eller klagomålet må upptagas, skall den begära upplysningar av den stats regering, som angives som ansvarig för den påstådda kränkningen, och skall till denna regering översända en kopia av de relevanta delarna av framställningen eller klagomålet. Dessa upplysningar skall inom rimlig tid överlämnas till kommissionen för avgörande i överensstämmelse med omständigheterna i vart fall. b) Efter mottagandet av upplysningarna, eller efter det att frist, som fastställts, utlöpt, utan att upplysningar inkommit, skall kommissionen fastställa huruvida det ännu finns grund för framställningen eller klagomålet eller ej. Om så ej är fallet, skall kommissionen avvisa framställningen. c) Kommissionen må även avvisa, eller förklara ogrundad, framställning eller klagomål, på grundval av upplysningar eller bevisning, som sedermera inkommit. d) Om framställning ej avvisats, skall kommissionen, med parternas kännedom, genomgå framställningen eller klagomålet i syfte att utröna de faktiska omständigheterna. Om det befinnes nödvändigt eller tillrådligt skall kommissionen företaga en undersökning, för vars effektiva genomförande den av de berörda staterna skall begära, att de på allt sätt underlättar den. e) Kommissionen må begära, att de berörda staterna lämnar alla upplysningar som rör fallet och må, om den begär det, höra muntlig Sakframställning eller mottaga skriftlig Sakframställning från de berörda parterna. f) Kommissionen skall ställa sig till de berörda parternas förfogande i syfte att nå en reglering av frågan i godo på grundval av respekterandet av de mänskliga rättigheter, som är inskrivna i denna konvention. 2. I svåra och brådskande fall må emellertid enbart framläggandet av en framställning eller ett klagomål, som uppfyller alla de formella kraven på att upptagas, vara nödvändigt för att kommissionen skall företaga en undersökning med den stats samtycke, på vars område den påstådda kränkningen har ägt rum. Artikel 49 Om en uppgörelse i godo åvägabragts i enlighet med första stycket f) av artikel 48, skall kommissionen utarbeta en rapport, som skall tillställas petitionären samt denna konventions signatärstater, och som därefter skall översändas till organisationens för de amerikanska staterna generalsekreterare för offentliggörande. Denna rapport skall innehålla en kort redogörelse för de faktiska omständigheterna och för den lösning, som uppnåtts. Om någon part så begär, skall han ges en så omfattande information som möjligt. Artikel Om en lösning ej kunnat uppnås, skall kommissionen, inom den frist, som är fastställd i dess stadga, utarbeta en rapport rörande de faktiska omständigheterna samt avgiva sitt yttrande. Om rapporten helt eller delvis ej återger en enhällig slutsats bland kommissionens ledamöter, må varje ledamot bifoga sitt särskilda yttrande till den. De skriftliga eller muntliga sakframställningarna från parterna i enlighet med första stycket av artikel 48 skall också bifogas rapporten. 2. Rapporten skall översändas till de berörda staterna, vilka ej må ha tillåtelse att offentliggöra den. 3. Kommissionen må vid översändandet av rapporten avge sådana förslag och rekommendationer som den finner för gott. Artikel Om en lösning av fallet efter en frist av tre månader från det datum, då kommissionens rapport översändes till de berörda staterna, antingen ej har nåtts eller ej av kommissionen eller berörd stat överlämnats till domstolen och dess domsmakt godtagits, må kommissionen genom ett beslut fattat med absolut majori-

12 tet bland ledamöterna avge sitt yttrande och sina slutsatser i det ärende som hänskjutits till den för prövning. 2. När den så finner för gott må kommissionen avge lämpliga rekommendationer och föreskriva en frist, under vilken berörd stat må vidtaga de åtgärder, som åvilar den, för att nå rättelse i den omständighet som undersökts. 3. När den föreskrivna fristen utlöpt, må kommissionen genom ett beslut, fattat med absolut majoritet bland sina ledamöter, avgöra, om berörd stat har vidtagit lämpliga åtgärder, och om den skall offentliggöra sin rapport. Kapitel VIII. Den interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna Sektion l. Organisation Artikel Domstolen skall vara sammansatt av sju ledamöter, som är medborgare i organisationens medlemsstater, valda i sin personliga egenskap bland rättslärde av högsta moraliska beskaffenhet och med erkänd sakkunskap på de mänskliga rättigheternas område, vilka vidare äger de kvalifikationer, som erfordras för innehav av de högsta juridiska ämbetena enligt lag i den stat, vars medborgare de är, eller i den stat, som uppställer dem som kandidater. 2. Från en och samma stat må ej två ledamöter med samma medborgarskap taga säte. Artikel Domstolens ledamöter skall väljas av konventionsstaterna i organisationens generalförsamling i hemlig omröstning med en absolut majoritet av rösterna, som avgivas på en lista över kandidater, som uppställts av dessa stater. 2. Varje konventionsstat må uppställa högst tre kandidater, vilka skall vara medborgare i den stat som uppställer dem eller i annan stat, som är medlem i organisationen för de amerikanska staterna. När en kandidatlista med tre personer upprättas, skall minst en av kandidaterna vara medborgare i annan stat än den, som upprättar kandidatlistan. Artikel Domstolens ledamöter skall väljas för en tid av sex år och må återväljas endast en gång. Mandattiden för tre av de ledamöter, som utsetts i det första valet, skall utlöpa med utgången av det tredje året. Omedelbart efter valet skall namnen på dessa tre ledamöter fastställas genom lottdragning i generalförsamlingen. 2. Ledamot, som utsetts att ersätta annan ledamot, vars mandattid ej utlöpt, skall bekläda befattningen under återstoden av företrädarens mandattid. 3. Ledamöterna skall utöva sitt uppdrag, intill dess att deras mandattid utlöper. De skall emellertid fullfölja handläggningen av sådana mål, med vilka de redan tagit befattning, för vilket ändamål de ej skall ersättas av nyvalda ledamöter. Artikel Om en ledamot är medborgare i en konventionsstat, som är part i ett mål, som hänskjutits till domstolen, må han behålla sin rätt att taga säte som domare. 2. Om en av de ledamöter, som kallats att taga säte som domare i ett mål, är medborgare i en av de konventionsstater, som är part i målet, må varje annan konventionsstat, som är part i målet, utse en person efter eget val; att taga säte i domstolen som ad hoc domare. 3. Om det bland de ledamöter, som kallats att taga säte i ett mål, ej finns någon som är medborgare i någon av de konventionsstater, som är parter i målet, må var och en av de senare utse en ad hoc domare. 4. En ad hoc domare skall äga de kvalifikationer, som angivas i artikel Om flera konventionsstater har samma partsintressen i ett mål, skall de anses som en enda part för de syften som stadgas ovan. Om tvekan råder, må domstolen besluta i saken.

13 Artikel 56 Fem ledamöter skall utgöra quorum när det gäller domstolens verksamhet. Artikel 57 Kommissionen skall närvara i alla de mål som hänskjutas till domstolen. Artikel Domstolen skall ha sitt säte på plats som beslutas av konventionsstaterna i organisationens generalförsamling; den må emellertid sammanträda på varje stats område, om denna är medlem i organisationen för de amerikanska staterna, när en majoritet i domstolen så anser önskvärt, och i samförstånd med den berörda staten. Domstolens säte må flyttas genom beslut med två tredjedels majoritet av konventionsstaterna i generalförsamlingen. 2. Domstolen utser själv sin sekreterare. 3. Sekreteraren skall ha sitt kansli på den plats, där domstolen har sitt säte, och skall närvara vid de sammanträden, som domstolen håller på annan plats än sitt säte. Artikel 59 Domstolen skall upprätta sitt eget sekretariat, vilket skall verka under domstolens sekreterares ledning och, i enlighet med organisationens generalsekretariats administrativa normer, vara i alla avseenden förenlig med domstolens oavhängighet. Organisationens generalsekreterare skall i samråd med domstolens sekreterare tillsätta personal vid domstolens sekretariat. Artikel 60 Domstolen skall själv utarbeta sin stadga, vilken den skall underställa generalförsamlingen för godkännande. Den skall själv fastställa sin arbetsordning. Sektion 2. Jurisdiktion och funktioner Artikel Endast konventionsstaterna och kommissionen skall äga rätt att hänskjuta ett mål till domstolen. 2. För att domstolen skall pröva ett mål är det nödvändigt att det i artiklarna 48 till 50 fastställda förfarandet har fullgjorts. Artikel Konventionsstat må, när den deponerar sitt instrument för ratifikation av eller anslutning till denna konvention, eller när som helst senare, förklara att den erkänner som tvingande, ipso facto, och utan krav på särskild överenskommelse därom, domstolens domsrätt i alla frågor, som rör tolkningen eller tillämpningen av denna konvention. 2. En sådan förklaring må göras utan förbehåll, och under förutsättning av ömsesidighet, att gälla viss tidsrymd eller i vissa mål. Den skall avges till organisationens generalsekreterare, som skall översända kopior därav till organisationens övriga medlemsstater samt till domstolens sekreterare. 3. Domstolens domsrätt skall innefatta alla de mål rörande tolkning och tillämpning av stadgandena i denna konvention, som hänskjutas till den, under förutsättning att konventionsstaterna erkänner eller har erkänt dess domsrätt antingen genom särskild förklaring i enlighet med vad som stadgas ovan eller genom särskild överenskommelse. Artikel Om domstolen finner, att kränkning av en i denna konvention skyddad rättighet eller frihet ägt rum, må den besluta, att den förfördelade parten skall tillförsäkras den rättighet eller frihet, som blivit kränkt. Den må även besluta, om den finner för gott, att följderna av den åtgärd eller omständighet, som utgjorde kränkningen av sådan rättighet eller frihet, skall avhjälpas, samt att skälig ersättning skall utbetalas till den förfördelade parten. 2. I utomordentligt svåra och brådskande mål och, då det är nödvändigt för att undvika ohjälplig skada för personer, skall domstolen vidtaga sådana interimistiska åtgärder, som den finner för gott, i de frågor den har att: ta ställning till. Beträffande mål som ännu ej hänskjutits till

14 domstolen kan den på kommissionens begäran ingripa. Artikel Organisationens medlemsstater må rådgöra med domstolen angående tolkningen av denna konvention eller av andra traktater beträffande skyddet av de mänskliga rättigheterna i de amerikanska staterna. Inom sina kompetensområden må på samma sätt de organ, som är upptagna i kapitel X av organisationens för de amerikanska staterna stadga, i enlighet med tilläggsprotokollet från Buenos Aires, rådgöra med domstolen. 2. Domstolen må på begäran av medlemsstat i organisationen avge utlåtande till den, avseende förenligheten av någon av dess inhemska lagar med ovan nämnda internationella instrument. Artikel 65 Till varje lagtima session, som hålles av organisationens för de amerikanska staterna generalförsamling, skall domstolen avlägga rapport om sitt arbete under föregående år, vilken skall behandlas av församlingen. Den skall i synnerhet angiva de mål, i vilka en stat ej rättat sig efter dess utslag, och därvid avge lämpliga rekommendationer. Sektion 3. Procedurregler Artikel Domskälen skall angivas i domstolens utslag. 2. Om domarna icke är eniga om utslaget i dess helhet eller till någon del, äger varje domare rätt att avgiva sitt avvikande eller särskilda votum. Artikel 67 Domstolens utslag skall vara slutgiltigt och utan appell. Om det råder oenighet vad beträffar betydelsen eller omfattningen av ett utslag, må domstolen på parts begäran avge tolkning av det, förutsatt att begäran är gjord inom nittio dagar från det datum då utslaget kungjordes. Artikel Konventionsstaterna förpliktar sig att rätta sig efter domstolens utslag i alla de mål, i vilka de är parter. 2. Den del av ett utslag, som fastställer gottgörelse, må verkställas i den berörda staten i överensstämmelse med det inhemska förfarande, enligt vilket domslut till statens nackdel skall verkställas. Artikel 69 Parterna i ett mål skall underrättas om domstolens utslag och det skall översändas till konventionsstaterna. Kapitel IX. Allmänna föreskrifter Artikel Domstolens och kommissionens ledamöter skall, från den tidpunkt då de väljas och under hela sin mandatperiod, åtnjuta de immuniteter, som enligt internationell rätt kommer diplomatiska ombud till del. Under utövandet av sitt ämbete skall de därutöver åtnjuta de diplomatiska privilegier, som är nödvändiga för fullgörandet av deras uppgifter. 2. Icke någonsin skall domstolens och kommissionens ledamöter hållas ansvariga för utslag eller yttranden som de avgivit under sin tjänsteutövning. Artikel 71 Ställningen som ledamot vid domstolen eller kommissionen är oförenlig med varje annan verksamhet som kan påverka hans oavhängighet eller oväld, på det sätt som är uttalat i respektive stadgor. Artikel 72 Domstolens och kommissionens ledamöter skall erhålla löneförmåner och reseersättningar på det sätt och under de förutsättningar, som fastställts i deras stadgor, med skälig hänsyn tagen till tjänsteutövningens betydelse samt dess oväld. Dessa löneförmåner och reseersättningar skall fastställas i organisationens för de amerikanska staterna budget, vari även domstolens och dess sekretariats utgifter skall inberäknas. För detta ändamål skall domstolen utarbeta sin egen budget och underställa den generalförsamlingen genom generalsekretariatet för godkännande. Det senare må ej införa några

15 ändringar i den. Artikel 73 På begäran endast av kommissionen eller domstolen, alltefter omständigheterna, må generalförsamlingen besluta om sanktioner att vidtagas mot kommissionens eller domstolens ledamöter, när det föreligger rättmätiga skäl härför, i enlighet med vad som föreskrives i deras respektive stadgor. En majoritet med två tredjedels majoritet bland organisationens medlemsstater skall krävas för ett beslut beträffande kommissionens ledamöter. Även beträffande domstolens ledamöter skall en majoritet med två tredjedels majoritet bland konventionsstaterna krävas. Del III. Allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser Kapitel X. Undertecknande, ratifikation, förbehåll, tillägg, protokoll och uppsägning Artikel Denna konvention skall vara öppen för undertecknande och ratifikation eller anslutning för medlemsstaterna i organisationen för de amerikanska staterna. 2. Ratifikation av eller anslutning till denna konvention skall ske genom deposition av ett ratifikationsinstrument vid organisationens för de amerikanska staterna generalsekretariat. Så snart som elva stater har deponerat sina instrument för ratifikation eller anslutning, skall konventionen träda i kraft. För signatärmakt, som sedermera ratificerar eller ansluter sig till konventionen, skall denna träda i kraft från den dag då den deponerar sitt instrument för ratifikation eller anslutning. 3. Generalsekreteraren skall underrätta alla organisationens medlemsstater om konventionens ikraftträdande. Artikel 75 Förbehåll med avseende på denna konvention må endast göras i överensstämmelse med bestämmelserna i Wienkonventionen om traktaträtten, undertecknad den 23 maj Artikel Förslag om tillägg till denna konvention må överlämnas till generalförsamlingen för åtgärd, som den finner för gott, av varje konventionsstat direkt samt av kommissionen eller domstolen genom generalsekreteraren. 2. Tillägg skall träda i kraft för de stater som ratificerar dem den dag, då en två tredjedels majoritet av konventionsstaterna deponerat sina respektive ratifikationsinstrument. För övriga konventionsstater skall tilläggen träda i kraft den dag, då de deponerar sina respektive ratifikationsinstrument. Artikel I enlighet med artikel 31 må varje konventionsstat överlämna förslag till protokoll till denna konvention, att övervägas av konventionsstaterna i generalförsamlingen, i syfte att gradvis foga andra frioch rättigheter till dess skyddssystem. 2. Varje protokoll skall fastställa det sätt, på vilket det skall träda i kraft, och skall tilllämpas endast av de konventionsstater som ansluter sig till det. Artikel Konventionsstaterna må uppsäga denna konvention med utgången av en femårsperiod, med början från den dag, då den trädde i kraft, och med notifikation ett år i förväg. Notifikation om uppsägning skall ställas till organisationens generalsekreterare, som skall underrätta de övriga konventionsstaterna därom. 2. Sådan uppsägning skall ej få till följd, att konventionsstaten löses från sina förpliktelser enligt denna konvention beträffande någon åtgärd, som kan utgöra kränkning av sådana förpliktelser och som parten må ha utfört före den dag, då uppsägningen blev verkande. Kapitel XI. Övergångsbestämmelser Sektion l. Den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna Artikel 79 Vid ikraftträdandet av denna konvention

16 skall generalsekreteraren skriftligen av varje medlemsland begära, att de inom nittio dagar uppställer sina kandidater till medlemskap i den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Generalsekreteraren skall upprätta en lista i alfabetisk ordning av de uppställda kandidaterna och översända den till medlemsstaterna minst trettio dagar innan generalförsamlingens nästa session. Artikel 80 Kommissionens ledamöter skall väljas i hemlig omröstning av generalförsamlingen från den i artikel 79 åsyftade kandidatlistan. De kandidater, som erhåller det största antalet röster och en absolut majoritet av rösterna bland medlemsstaternas representanter, skall förklaras valda. Skulle flera omröstningar bli nödvändiga för att välja alla kommissionens ledamöter, må de kandidater som erhåller det minsta antalet röster efter hand uteslutas, på det sätt som fastställs av generalförsamlingen. Sektion 2. Den interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna Artikel 81 Vid ikraftträdandet av denna konvention skall generalsekreteraren skriftligen av varje konventionsstat begära, att de inom nittio dagar uppställer sina kandidater för medlemskap i den interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Generalsekreteraren skall upprätta en lista i alfabetisk ordning av de uppställda kandidaterna och översända den till konventionsstaterna minst trettio dagar innan generalförsamlingens nästa session. Artikel 82 Domstolens ledamöter skall väljas i hemlig omröstning från den i artikel 81 åsyftade kandidatlistan av konventionsstaterna i generalförsamlingen. De kandidater, som erhåller det största antalet röster och en absolut majoritet av rösterna bland konventionsstaternas representanter, skall förklaras valda. Skulle flera omröstningar bli nödvändiga för att välja alla domstolens ledamöter, skall de kandidater som erhåller det minsta antalet röster efter hand uteslutas, på det sätt som fastställs av konventionsstaterna.