gröna bladet Text: Marie Edvardsson Svärd

Transkript

1 Information från Länsstyrelsen i Örebro län TELEFON: orebro@lansstyrelsen.se En samlande kraft! Innehåll: Pollinerarna ökar skördeavkastningen Flyghavre Trädgårdsföretagare Bredband för landsbygdsföretagare Kurser Nr 4 Juli 2013 Pollinerarna ökar skördeavkastning och kvalitet på grödorna En eftermiddag i mitten av mars träffades medlemmar från Frö- och Oljeväxtodlarna i Örebro län och Örebro biodlardistrikt vid en gemensam föreläsning i Fjugesta. Under dagen diskuterades vilken betydelse pollinerare har i växtodlingen och hur man som odlare kan gynna naturens bi-tjänster. Prognos odlad oljeväxt- och vallfröareal i Sverige Arealen odlade oljeväxter och fröväxter ökar och där har våra pollinerare en viktig uppgift. Pollinering i dessa grödor är viktig ur flera aspekter exempelvis ger det en ökad skörd och förbättring av kvaliteten samtidigt som dessa grödor är betydelsefulla för biodlingen och dess bin. Prognosen för oljeväxtarealen i Sverige 2013 är hektar - en uppåtgående trend. För vallfröarealen är prognosen ca hektar, Text: Marie Edvardsson Svärd hektar rödklöver och 700 hektar vitklöver. För att få ut en god skörd med god kvalitet på all denna areal kan en fundering över hur det är ordnat med pollineringen löna sig. Ha kontinuerlig tillgång till blommande grödor För att underlätta för alla typer av pollinatörer är det viktigt att ha en kontinuerlig tillgång på blommande grödor. Det är viktigt att maten inte plötsligt tar slut när bi- eller humlesamhället har byggts upp och anpassats efter god tillgång på föda. Ett sätt att gynna pollinerarna är att anlägga skyddszoner och blommande kantzoner samt att spara blomrika småytor. Var rädd om sälgen, den är först ut att blomma på våren och full av proteinoch energirik pollen och nektar. Det ger en bra start för alla nyvaknade bi- och humledrottningar innan sommarens blommor blommar. Forts. på sid. 3 Foto: Carin Remröd Miljöstödsåtaganden -förläng redan i höst Text: Irene Nilsson Jordbruksverket har bestämt ansökningstid för förlängning av miljöersättningarna. Ansökningsperioden kommer att bli den 28 augusti till den 26 september. Väldigt många miljöstödsåtaganden går ut Vill du förlänga dina åtaganden med ett år måste du göra det redan till hösten. Förlängningen kommer att kunna sökas via SAM internet. Viktigt att tänka på: Hela åtagandet skall förlängas Förlängningen måste sökas redan under hösten Väljer man att inte förlänga får man ingen miljöersättning 2014 Tips! Skaffa e-legitimation så slipper du hålla reda på lösenordet för SAM internet.

2 Sommar... Var tog tiden vägen? Vintern har rasat ut och våren drog förbi som en virvelvind. Under vintern har vi inom djurskyddet avslutat vårt kontrollprojekt av mindre fårbesättningar. Vi är glada över att kunna konstatera att vi i det stora hela har en god djurhållning i länet inom detta område. Vårbruk och betessläpp är avklarade. Det är sommarlov för barnen, vallskörd, sommarpratare i P1, myggor, solkräm och glass. Alla älskade och hatade sommarplågor. På vår del av Länsstyrelsen har vi under sommaren tänkt fokusera på en annan sommarföreteelse som kan ses som både plåga och gåva bin. Bina fyller en viktig funktion i primärproduktionen både som producent av honung och som pollinerare för de grödor vi odlar. Ni som följt mediadebatten vet att antalet bin minskar i Sverige och att det finns vissa kemikalier i växtskyddsoch betmedel som står i fokus för diskussionen. Vi kommer därför att titta på bihållningen ur flera aspekter; livsmedelsproduktion, smittskydd, läkemedelsanvändning och djurskydd, men även utifrån samspelet mellan biodlaren och omgivande lantbrukare. Under projektet hoppas vi kunna diskutera medvetenhet bland lantbrukare om vilken hänsyn som bör tas till närliggande bisamhällen. För biodlare är det å andra sidan viktigt att rapportera in sina bikupors placering för att lantbrukaren skall ha en chans att ta hänsyn till detta i sin planering. Sommarplågor till trots önskar jag er en härlig sommar! Hälsningar Pernilla Rydberg Enhetschef Djur och Livsmedel pernilla.rydberg@lansstyrelsen.se Putsa trädan! Text: Magnus Ekelund Nu har vi börjat utföra årets arealkontroller. Varje år upptäcker vi sly på åkermark som leder till onödiga avdrag på gårdsstöd och miljöersättningar. Ofta är det mindre ytor, men det är tillräckligt för att det ska bli ett procentuellt avdrag. Vi uppmanar därför dig som söker jordbruksstöd att se över din mark och putsa bort all sly. Juli är en lämplig månad att putsa trädorna. När får du skörda skyddszonen? Text: Magnus Ekelund Om du får ersättning för att ha anlagt en skyddszon längs med ett vattenområde får du skörda den tidigast den 15 juli. Före den 15 juli är det däremot tillåtet att zonen betas. Det är även tillåtet att putsa zonen under hela växtperioden om den avslagna växtligheten kan ligga kvar utan att skada vegetationen under. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att putsa zonen årligen för att hålla efter ogräsarter. Om ogräsarter tar över zonen så riskerar den att underkännas vid en kontroll. Flyghavre -Plocka innan den drösar! Text: Ingrid Johnsson När vårsäden gått i ax börjar flyghavren synas och då är det viktigt att gå ut och kontrollera fälten! Handplockning av flyghavre tar mycket tid och måste göras innan flyghavren drösar. Har du inte möjlighet att plocka flyghavren själv kan Maskinringen hjälpa till att få fram plockare, kontakta Tomas Molin tfn Kontrollera fälten regelbundet, 2-3 gånger under sommaren, även där det gjorts en kemisk bekämpning. Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker. Flyghavreplantorna ska dras upp med roten, det är viktigt att se till att alla sidoskotten följer med. Plantorna ska direkt läggas i en tät säck som försluts och sedan omgående transporteras bort från fälten. Förstör därefter plantorna genom att bränna dem. Det är också viktigt att täcka vagnar som transporterar spannmål, frö eller opressad halm från brukningsenheter där flyghavre förekommer. Flygande kontroll SAM 2013 Text: Andris Viskonts De flesta gårdarna kontrolleras via satellit med några undantag. Det utesluter dock inte att manuella kontroller måste göras helt eller delvis. De flesta sker oanmält men vi försöker kontakta brukarna vid framkomsten till gården. Vi kan behöva träffas för några frågor och få tillgång till dokument. Ett tips ta bort all sly på åkermarken och se till att betesmarkerna betas. 2

3 Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogrammet för Sverige , som finansieras av EU och svenska staten. Forts. från sid. 1 Sår man honungsört och perserklöver tillsammans i en anlagd kantzon kan resultatet bli en lång blomningstid, även inpå höstkanten. Var inte för städivrig, humlor söker bo i gamla sork- och musbon och andra skrymslen och hålor där gammal förna samlats. En kvarglömd halmbal kan vara värdefull övervintringslokal för humledrottningar där det inte naturligt finns obrukade ytor. Tambin och vilda pollinatörer har olika preferens för olika grödor därför är det ingen större konkurrens dem emellan. Dessa insekter jobbar också under lite olika förhållanden. Vid soligt och lugnt väder jobbar våra bin och de är många, vid lite lägre temperatur och i blåsigare väderlek kan humlorna jobba men de är färre till antalet. Humlor och bin kompletterar således varandra. Varför har antalet vilda pollinatörer minskat? Anledningen till att de vilda pollinatörerna minskat beror till stor del på att blomrika miljöer försvunnit. Ängarna är borta Ogräsbekämpning, mekanisk/kemisk på och utanför åkern (vägkanter, diken) Ändrad vallskötsel, ensilage ersätter hö Igenplantering och igenväxning i skogsbygd Färre betesdjur När gör bisamhällen nytta i odlingen? Med våra vilda pollinatörer finns det alltid en viss bakgrundspollinering. Tillförs dessutom pollinerare upp till en viss nivå ger det en ökad skörd och en jämnare avmognad samt bättre kvalitet på grödan. Detta gäller till en viss gräns, därefter är pollineringsbehovet mättat. Var mättnadsgränsen går är svårt att säga generellt. Tipset för att uppnå en god skörd i vårraps är två kupor per hektar och helst kupor runt om hela fältet eftersom effekten av honungsbin är störst närmast kupan. För en god pollinering i klöverodlingar krävs tre till fem starka samhällen, vilket innebär, två bin eller en humla per kvadratmeter Foto:Henrik Josefsson Vem är mest lämpad? Honungsbiet är en viktiga pollinatör i grödorna raps och rybs. Dessa grödor utgör dragväxter för honungsbiet och är därför en viktig gröda för både oljeväxtodlarna och biodlarna. Höstraps blommar tidigt. Vårrapsen blommar senare och är därmed mycket värdefull för bina då samhällena är som starkast. Antalet bin i ett bisamhälle är som störst i slutet av juni och varar hela juli ut. I rödklöverodlingar är de långtungade humlearterna, exempelvis vallhumlan, mest effektiv. Med sin långa tunga når de ner till nektarn i den djupa blomkalken. Medan honungsbina kan vara nog så effektiva i pollineringsarbetet i klöverodlingen eftersom de söker runt efter pollen bland ståndarna och pistillerna. Vilka är våra pollinatörer? De viktiga och flitiga pollinatörerna kan i stort indelas i Bin de är många och blomtrogna Humlor de är tåligare och flyger vid sämre väderlek Vilda pollinatörer exempelvis blomflugor, vilda bin, humlor och fjärilar Mellan procent högre skörd Hur stor nytta bina gör i växtodlingen har undersökts i flera försök där bisamhällen placerats intill oljeväxtodlingar. Enligt försöken bidrar insektspollineringen med 20 % av skörden, vind- och självpollineringen med vardera 40 %. I ett Uppsalaförsök påvisades också att insektspollineringen ökar oljehalten och tusenkornvikt och att självpollinering ger högre klorofyllhalt. Försök i Mälardalen visar att oljehalten steg med 1,5 % och gav en skördeökning på 20 %. För åkerböna gäller samma sak med 20 % högre skörd. I detta försök från 2011, framkom också att god tillgång på pollinatörer gav jämnare avmognad, förbättrad grobarhet och det gav också flera bönor. Ett tips för att uppnå detta är att underlätta för humlorna, eftersom de är mest lämpade med sin långa tunga, och komplettera med 1 2 bikupor per hektar. Försöket visar att bäst pollinering skett i områdena närmast bikupan. Dessa försök visar tydligt att alla våra pollinatörer är oerhört nyttiga på flera sätt i våra odlade grödor. Här gäller win- win för alla parter både djuren, grödorna och för oss människor. Föreläsarna var Petter Haldén, Hushållningssällskapet Uppsala, Gunilla Larsson, Svenska Raps, Alnarp, Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård samt Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Örebro. 3

4 Sagan om Tant Grön, en trädg Text o bild: Helena Högberg Åkerhielm Det är viktigt att ha med hjärtat i verksamheten, att det är kul och att man gör det man brinner för, säger Susanne Nilsson som tillsammans med syster Pernilla har byggt upp företaget Tant Grön från grunden. Det är ingen tvekan om att Susanne och Pernilla brinner för sitt företag när de berättar sin historia för företagare i projektet Trädgård som tillgång, ett projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västmanland. Det är mycket skratt och glädje i historien som också inrymmer mycket hårt arbete och en lojal familj. Om inte våra familjer hade ställt upp på det här så hade det inte gått, säger Susanne. Från noll till tio Sagan om Tant Grön började för sju år sedan i en fårhage på pappans gård i utkanten av Vintrosa. Ett enkelt växthus, lite krukor, frön och jord har nu vuxit till en åretruntverksamhet med handelsträdgård, inredningsbutik och många kunder. De första åren blev det många gratistimmar vid sidan om de vanliga jobben och nu är det en arbetsplats för tio tanter. Ålderspannet är imponerande 27 till 83 år där den äldsta är farmor Britta. Det är ifrån henne vi har fått intresset för trädgård, berättar Pernilla. Kundklubben är näringen I början skedde mycket av marknadsföringen via reklamblad men de insåg att den var alltför ineffektiv. Så vi bestämde oss helt enkelt för att starta en kundklubb som heter Fina rabatter och genom den skulle man kunna få fina rabatter, säger Pernilla och skrattar. Idag är den deras viktigaste marknadsföringskanal och har runt medlemmar. Två gånger i månaden får medlemmarna ett brev med erbjudanden och inbjudningar till olika event. Och kunderna sprider det vidare i sin tur. En anledning att komma Båda menar att det är viktig att ordna olika event. Det är faktiskt avgörande för verksamheten att hitta på lite saker runt omkring, säger Susanne och påpekar samtidigt att det inte behöver vara så stort och omfattande men det ger kunderna en anledning att åka dit. Varje år drar till exempel vårsläppet av de tjugo tackorna massor av familjer till Tant Grön. Utöver fårsläppet anordnar de också modevisningar, sommarfest, Morsdagsfirande och mycket mera. Det kostar att växa Efter cirka två år valde de att släppa sina jobb och satsa på en verksamhet året runt. Och för ungefär tre år sedan gick de för första gången till banken och de sökte också investeringsstöd från Länsstyrelsen. Den 23 oktober 2010 stod nya butikshuset klart. Årets projekt är en vinterträdgård, sommarkassor och ett mer lättskött växthus. Nu bygger vi för att möta en efterfrågan från kunderna, men sedan har vi lovat pappa att det är det sista vi bygger, säger Pernilla och skrattar. Alla är med Ekonomin är viktig och Susanne och Pernilla tycker nu för tiden att det är roligt att jämföra varje månads resultat med föregående år. Även personalen är med och drivs av att veta hur de lyckas förbättra verksamheten. 4

5 ård med hjärta De är numera en viktig komponent i företaget när Susanne och Pernilla längtar efter att kunna vara lediga ibland och då måste personalen också kunna förmedla känslan av Tant Grön. Och den känslan har de lyckats föra vidare. Man vet att man har lyckats när de nästan ställer sig framför oss och säger: Det här är Tant Grön! Och det är otroligt kul, säger Susanne. Några tips! Bestäm dig för en kundgrupp Våga ta betalt för eget arbete Förmedla företagets själ till personalen Djur lockar, speciellt barnfamiljer Ordna event runt omkring En kundklubb är en bra marknadsföringskanal Våga fråga om råd och utnyttja vidareutbildning Trädgård som tillgång Projektet Trädgård som tillgång drivs av Länsstyrelsen i Västmanland och finansieras av Landsbygdsprogrammet. Det vänder sig till besöksföretag runt Mälaren och Hjälmaren med syftet att hjälpa företagarna att använda den yttre miljön vid besöksplatsen som ytterligare en del i upplevelsen, att skapa mervärde och därmed förstärka hela företaget. Inom projektet anordnas kurser, studiebesök, trädgårdsvandringar och studieresor....framtidssäker uppkoppling? Text: Zandra Karlsson Många av landsbygdens företag saknar framtidssäker bredbandsuppkoppling. Mer än hälften av länets landsbygdsföretagare är missnöjda med sin hastighet och enbart 8 % har tillgång till framtidssäker fiberuppkoppling, visar en undersökning som Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört. Regeringen har satt målet att år 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i landet ha tillgång till 100 Mbit/s. Under april/maj i år har Länsstyrelsen genomfört en enkätundersökning riktad mot landsbygdsföretagare för att ta reda på vad de anser om sina bredbandsförutsättningar och vilken roll internet spelar för den egna verksamheten. Enkäten besvarades av hela 334 företag runt om i länet. Frågorna som företagen ombads svara på handlade bland annat om typ av bredbandsuppkoppling, hur nöjd man är med denna, e-tjänster samt ens vana att kontakta och använda Länsstyrelsens olika informationsvägar. Några resultat var överraskande positiva. Länets företagare är faktiskt mer uppkopplade än vad man kan tro. I genomsnitt använder länets företagare internet 11 timmar/vecka i sitt arbete. Det är nästan dubbelt så mycket som det nationella genomsnittet som ligger på 6 timmar/vecka. Många värderar också bredband högt i sin verksamhet och ser möjligheter hur internet och e-tjänster kan spara tid och eventuellt öka omsättningen. Samtidigt dras länet med problemet att hastigheterna och kvaliteten är för dåliga. 60 procent är missnöjda med sin nuvarande hastighet på sitt bredband och 17 procent anser att de hindrats i sin utveckling just på grund av bristande bredbandstillgång. En förklaring till detta är att huvuddelen av bredbandsnätet på landsbygden består av ADSL. Resultatet visar att tillgång, kunskap och motivation behövs för att möjligheterna med IT i hög grad ska kunna gynna landsbygdens företag. Resultatet från undersökningen kommer att användas i arbetet med framtagningen av det nya landsbygdprogrammet Läs mer om utbyggnad av bredband och fiber på landsbygden på länsstyrelsens hemsida: Susanne och Pernilla 5

6 Fiska i sommar! Foto: Torgny Frembäck Ramundeboda ett utflyktstips i sommar Foto: Elisabeth Karlsson Text: Martin Engström I Örebro län finns 1901 sjöar med en yta av totalt hektar. Länet har också 513 vattendrag med en sträckning av totalt kilometer. Fiske upplåts till allmänheten bl a i form av vatten förvaltade av 84 kortfiskeområden varav 42 är fiskevårdsområdesföreningar. Stora områden mark och vatten ägs av Sveaskog och andra skogsbolag vilket oftast inneburit överenskommelser så att vattnen förvaltas och upplåts via någon lokal förening eller att bolaget arrenderar ut vatten till klubbar, föreningar eller fritidfiskerelaterade företag, något som under senare år är en del i Sveaskogs policy. Dessutom finns allmänt vatten och fritt handredskapsfiske i Hjälmaren och Vättern och ett omfattande arbete har lagts ner på att informera allmänheten om fisket och fiskebestämmelserna i dessa sjöar. Sammantaget beräknas ca 85 % av länets vattenareal vara upplåten till allmänheten för fiske. Den stora tillgängligheten till fiskevatten plus att många av dessa ligger naturskönt gör att fritidsfisket i länet är relativt omfattande och då speciellt sportfisket d v s fiske med handredskap. Läs mer på länsstyrelsens hemsida; Text: Jonas Jansson Ramundeboda är en spännande plats, vackert belägen intill Borasjöns strand. Här i gränsen mellan både Närke och Västergötland och Svealand och Götaland låg under medeltiden antonitordens enda svenska konvent (ett slags kloster). Ramundeboda var även en viktig punkt på den välkända eriksgatan. Långt fram på 1800-talet kunde resenärer övernatta i det gästgiveri som fanns i närheten. Här låg under 200 år även Ramundeboda kyrka. Idag finns på platsen lämningar efter konventet, en vacker kyrkogård, ett fikaställe och en badplats. Under senare år har lämningarna efter konventet genomgått en omfattande renovering. Platsen har på olika sätt också gjort mer tillgänglig och spännande att besöka. Arkeologiska undersökningar har lyft fram ny kunskap om platsen. Nu kan du strosa genom området på lättgångna stigar, läsa om dess historia på nya informationsskyltar och låta barnen prova på att timra och bygga valv i en bygglek. Dessa insatser har kunnat komma tillstånd genom ett starkt lokalt engagemang, inte minst genom föreningen Ramundeboda intresseförening och Laxå kommun, men också genom ett omfattande stöd från Länsstyrelsens kulturmiljöanslag och Landsbygdsprogrammets utvecklingsmedel. I dagarna ges också en barnbok ut där vi kan följa griskultingarna Anton och Anntotts äventyr bland munkarna i Ramundeboda. Håll utkik efter den! Ramundeboda konvent når du genom att svänga av E 20 vid Borasjön strax söder om laxå vid kaffestugan eller trafikverkets stora rastplats. Mer information, vägbeskrivning m.m. finns på Länsstyrelsens hemsida: Foto: Torgny Frembäck 6

7 Kurser, fältvandringar, rådgivningar m.m gröna bladet Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogrammet för Sverige , som finansieras av EU och svenska staten. Fältkurs Diskussioner kring en jordgrop Ekologiska Lantbrukarna och Länsstyrelsen i Örebro län inbjuder till sommarträff Torsdag 8 augusti 10:00 ca 14:30 Vittvångs gård i Marieberg, Örebro Minska ogräsproblemen och öka skördarna, men hur? Lär dig hitta svaren i din mark. Vi tar ett brett grepp från markmekanik och jordartslära till åtgärder och strategier för att få bättre markstruktur och ökad bördighet. Prenumerera på Länsstyrelsens nyhetsbrev! Länsstyrelsen i Örebro ger ut följande nyhetsbrev: Miljöråd för lantbrukare, 12 nr per år. Artiklar om aktuella frågor som berör lantbruket och miljön samt råd och förslag på åtgärder som både lantbrukaren och miljön tjänar på. EkologiskT lantbruk, ca 10 nr per år. Information om ekologisk produktion, regler, nyheter och kortfattade försöksoch forskningsinfo. Dessutom kurser, fältvandringar och annan kompetensutveckling. Urdabrunn, ca 2 nr per år. Artiklar om vårat kulturlandskap. Om du är intresserad av att prenumerera på någon eller några av dessa kan du kontakta Ingrid Johnsson e-post; ingrid.johnsson@lansstyrelsen.se eller tfn; Prenumerationerna är kostnadsfria. Du kan få breven med e-post eller med vanlig post. Ung företagare? Häng med på Promotionbåten Är du en ung företagare på landsbygden? Vill du utveckla dig och ditt företag? Skulle du vilja följa med på årets Promotionbåt? Nu skaffar Länsstyrelsen en andel i Promotionbåten som vi fyller med unga (18 till ca 30 år) företagare med verksamhet på landsbygden. Tillsammans förbereder vi för avgången genom bland annat en föreläsning av Strateg den 18 september kring varumärke och att synas. Promotionbåten är ett tillfälle där företag och organisationer från Örebro och Västmanlands län träffas under temat Tillväxt Tillsammans. Vi gräver jordgropar och tittar på markprofiler i konventionellt och ekologiskt brukad jord. På kursen tar vi bland annat upp: - Grundläggande markmekanik och jordartslära - Markpackning, mullhalt, markstruktur - Inverkan på gröda och ogräs - Möjligheter att grundförbättra - Åtgärder för långsiktig förbättring av åkermark Medverkande: John Löfkvist, växtodlingsrådgivare, AgriFocus Ta med egen lunchkorg! Ekologiska Lantbrukarna bjuder på fika som avslutning. Information: Mårten Wittvången tfn Vägbeskrivning: Från E20 tag avfart Marieberg och nya tvärleden mot Norrköping, förbi travbanan och första avfarten efter järnvägsbron, skyltat Vittvång. Alla intresserade är varmt välkomna! Årets Promotionbåt går av stapeln 6-7 oktober och rör affärer både lokalt, nationellt och internationellt. Du möts av ett utbud av inspirerande föreläsare, intressanta seminarier och workshops. Du kan bygga nya affärsrelationer genom deltagarmässa och match-making. Deltagaravgift: 300 kr exkl. moms, kostnaden faktureras i efterhand. Satsningen genomförs för att stärka unga företagare på landsbygden och subventioneras genom landsbygdsprogrammet, värde per deltagare ca kr. Vill du veta mer kontakta: Åsa Lindin via e-post asa.lindin@lansstyrelsen.se Du kan följa uppstart via Facebook, uppstart Kursanmälan till Länsstyrelsen via kalendern på Länsstyrelsens webbplats (startsidan längst ner till höger) 7

8 Avsändare: Länsstyrelsen i Örebro län Örebro GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL JORDBRUK Kurser, fältvandringar, rådgivningar m.m Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogrammet för Sverige , som finansieras av EU och svenska staten. Slåtterdag Ekologisk potatis - häng med på fältträffar Onsdag 24 juli 10:00 c:a 16:00 Tivedstorp, Tived Foto: Yvonne Haglund Ängen är ett stycke kulturhistoria med stor artrikedom på växter, djur och svampar. Den hade en central roll i jordbruket ända fram till1800-talet, då skiftesreformer och nya odlingsmetoder slog igenom. Idag återstår endast små spillror av ängsmarken, ett markslag som en gång satte sin prägel på odlingslandskapet. Landskapsvårdare Joakim Lilja från Göteborgs universitet kommer till Tivedstorp för att lära oss: vilka lieblad som passar till olika ändamål hur lieorvet ska vara anpassat efter den som slår att slipa en lie och sedan hålla den vass med bryne och sticka hur man slår för att få bra resultat och utan att få ont i ryggen Vi kommer också att få möjlighet att prova på att slå med och knacka knackeliar. Ta gärna med egna liar! Kursen är kostnadsfri. Fika och lunch finns att köpa på plats och betalas av deltagarna själva. Anmälan till Länsstyrelsen senast den 21 juli till Information: Yvonne Haglund, tfn eller Torgny Frembäck, tfn Kursen arrangeras av Länsstyrelsen i Örebro i samarbete med TUVA. När? Mitten juli och mitten augusti Var? Örebro län Har du yrkesmässig odling av ekologisk potatis eller planerar du att starta? I sommar erbjuds tre fältträffar med potatisrådgivare Åsa Rölin, Hushållningssällskapet Skaraborg. Platsen för träffarna cirkulerar mellan er deltagare. Vi diskuterar aktuella frågor och utbyter erfarenheter. En första träff hölls i juni, med fokus på växtföljd, utsäde, sådd och ogräsreglering. Välkommen att hänga med på fältträff 2 och 3! Träff 2 - mitten av juli Fokus på växtnäring - bladanalyser, knölsättning. Vi tittar efter bladmögel, förekomst i olika sorter. Träff 3 - mitten av augusti Fokus på skörd tidpunkt, upptagning, inlagring för bästa kvalitet och hållbarhet. Intresserad? Datum för träffarna bestäms i samråd med er som är intresserade av att delta, hör av dig till Åsa Rölin redan nu! Information: Åsa Rölin tfn e-post: asa.rolin@hushallningssallskapet.se Kursanmälan till Länsstyrelsen via kalendern på Länsstyrelsens webbplats (startsidan längst ner till höger) gröna bladet utges av: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Telefon: , Telefax: , E-post: grona-bladet.orebro@lansstyrelsen.se Redaktör: Torgny Frembäck, telefon: Ansvarig utgivare: Anita Norén, telefon: En samlande kraft! Kaigan AB, Solna