Martin Forss först igen

Transkript

1 SLAO XPRESS nr nr 2 december säsongen Martin Forss först igen Det är en konst att lägga snö och en utmaning att vara först God Jul Gott Nytt År önskar SLAO Tema: Personporträtt Björnen sover men tigern är vaken Orsa Grönklitt SLAO samverkar för rol iga och trygga skidupplevelser 37

2 2 SLAO XPRESS nr

3 Säsongen står för dörren och så även julen! Efter den varmaste november i mannaminne och en riktigt trög start på vintern håller vi nu tummarna för en vit jul med många minusgrader. Det är inte roligt när personalen står på tå för att göra snö och termometern visar 10 plusgrader. Tandådalen var till slut först att öppna men ändå tre veckor senare än i fjol. Tyvärr råder vi ju inte över vädrets makter och det verkar bli allt större svängningar I temperaturen. Mitt i sportloven föräras vi i år med en dag extra. Skottår innebär oftast att vintern faktiskt blir lite längre, åtminstone med en dag! I år återfinner vi äntligen påsken i början av april, precis som det ska vara! När det finns snö kommer också gäster till våra anläggningar. Även om vi som nu befinner oss i lite sämre tider står sig skidsemestern som umgängesform. De senaste tio åren visar en stadig uppgång av antalet skiddagar och skidåkare. Idag uppgår antalet skidåkare till 2,1 miljoner. Under den senaste krisen föll säsongen ut mycket väl och beläggningen var hög. USA-resa Tag chansen och följ med Vem utbilder den som utbildar? Det finns alltid något nytt att lära. Regionmöten 2011 i bilder Björnen sover men tigern är vaken En fika med en tiger Och mycket mer: Skidskolan i hjärtat 6 Martin Forss först igen 10 Väsjöbacken ökar farten 12 Svensk snö värdefull 14 David och Anders lever på hoppet 16 Hovfjället möter med snö 20 Norrköping har fått alla på snö 22 Ett säsongskort för hela landet 24 ERFA-möten 24 Handsksläkt i 75 år 28 Från norr till söder och SLAO-mässa 32 Försäkringstips 34 Investeringsviljan är också fortfarande väldigt hög i våra anläggningar. Det investeras i både nytt boende och snöförsörjning men också i upplevelser och skidåkning. Ta del av tidningen och läs bland annat våra porträtt av profiler som valt att satsa inom respektive område. Sedan sopar vi trappan och ställer ut gröten och väntar på tomten och våra gäster! God Jul och Gott Nytt År önskar vi alla på kansliet er alla! Årgång 24. Tidningen utges 3 gånger per år i en upplaga på exemplar och distribueras till SLAOs samtliga medlemmar, media, myndigheter, organisationer och övriga som berörs av svensk utförsåkning. Utgivningsdatum 21 oktober ( ) 21 december 21 februari Prenumeration 200 kr inkl moms (3 nr) Redaktion Tullgatan Östersund Tel info@slao.se Ansvarig utgivare Hans Gerremo hans.gerremo@slao.se Hans Gerremo Vd, SLAO Annonser Produktion Omslag Carina Brostrom carina.brostrom@slao.se Marcus Strandberg marcus.strandberg@slao.se Foto: Nisse Schmidt 3

4 Ski USA Studieresa 4-12 februari Tag chansen och följ med på en intressant studieresa till nordöstra USA! Området bjuder på liknande förhållanden som Sverige, vilket gör det intressant både vad det gäller skidturism och anläggningskunskap. Vi flyger Arlanda Newark (NY) lördag 4 februari kl och är åter på Arlanda den 13 februari. Vi guidas runt i sju skidområden bland snösystem, liftar, skidskolor, skiduthyrningar, restauranger och hotell. Vi träffar drifts- och avdelningschefer för att höra dem berätta om verksamheten och utvecklingsplaner. Stratton Mountain är en mycket populär destination vars ägare Intrawests även äger Whistler Blackcomb. Mount Snow köptes för fem år sedan av ett bolag som startade i Midwest Peak Resorts. Peak är en mycket populär och framgångsrik ägare som genom effektiv drift håller toppkvalitet på skidanläggningen. Okemo Mountain har två basområden varav det nyare heter Jackson Gore. Mycket kända för bra snötillverkning. Loon Mountain ligger strax utanför Lincoln. Området är ett bra exempel på en stadsnära anläggning. För närvarande sker en stor expansion in mot South Peak, ett exploateringsområde för husbyggnationer och nedfarter. Loon Mountain har väldigt många daggäster. Bretton Woods Bretton Woods köptes för fem år sedan av CNL, ett husexploateringsbolag som även äger Loon Mountain, tillsammans med Celebration som arbetar med Disney. Här finns stora utvecklingsplaner. Skidanläggningen samarbetar med Mount Washington Hotell, ett av de få återstående Grand Hotel à la tidigt 1900-tal. Stowe är en för många känd skidort som jobbat hårt med utvecklingen av anläggningen de senaste fem åren. 400 miljoner dollar har investerats i ett nytt basområde, vilket just nu är under konstruktion. Mycket bra exempel på en existerande drift under tiden husbyggnationerna utvecklas i basområdet. Killington är den skidanläggning i öst som har högst besöksantal. Sju toppar och fem basområden. Här deltar vi också i NSAA Winter Show. 4

5 Stowe Anmälan och pris Anmälan: snarast, vi har ett fåtal platser kvar. Studieresa för SLAOs medlemmar Hur: Du anmäler dig via förskottsbetalning av kr/person på SLAOs Bg Ange namn på samtliga deltagare. Killington Vermont Okemo Mountain Stratton Mountain Mount Snow Jiminy Peak New Hampshire Massachusetts Bretton Woods Loon Mountain BOSTON Pris: Preliminärt cirka kr/person. I priset ingår flyg, skatter, transfer, del i dubbelrum och frukost. Tillkommer gör kostnader för lunch, middag, eventuell dricks samt skipass. Av erfarenhet vet vi att vi kommer att bli bjudna på en hel dit vi kommer. Enkelrumstillägg: 2500 kr/person. *Med reservation för eventuella ändringar NEW YORK SkiBar V2 Vill du bli mer kostnadseffektiv samtidigt som dina besökarefår mindrekötid och mer tidibacken? SkiBar V2 affärssystem Lösningen är SkiBar V2ishopen då Kassa- och uthyrningssystem kandu sälja SKIDATAs- eller Team Axessskipasskort och tillbehör samt hyra ut Förbokning via webb. (certifierat enligt kassalagen). skidor alltisamma kassasystem! Exempel på våra integreringslösningar: Könummersystem. Kortbetalning. Koppling till bokningssystem som t ex DLBOOKIT, Citybreak och HotSoft. Till ekonomisystem (t ex Visma) via SIE-filer. Försäljning och utskrifter av SKIDATAoch Team Axess-skipass via våra kassor. Kontakta oss vi kan systemintegrering ipraktiken! Box Orsa Tel: info@skibar.se 5

6 Porträtt Jesper Malmquist Skidskolan i hjärtat Skidlärare, det är något som man aldrig kan släppa och alltid längtar tillbaka till! Jesper Malmquist är skidlärare i hjärtat, men är idag personal- och utbildningsansvarig för skidanläggningarna Branäs, Kungsberget och Vallåsen. När jag gick min utbildning på turist- och aktivitetsledarutbildningen i Idre 2001 hade jag inte kunnat räkna ut var den utbildningen skulle föra mig, skrattar Jesper tio år senare. Utbildningen gav honom steg för skidor och grunderna för snowboard, telemark och sitski. Jag tog mig aldrig tid att gå upp i examen. Visst hade det varit bra, men tiden för den träning som krävdes fanns inte. Jag prioriterade istället jobbet, säger Jesper. Branäs, Kungsberget & Vallåsen Efter avslutad utbildning praktiserade han på Lindvallen och sedan fick en kompis honom att söka ett jobb med sommaraktiviteter i Branäs. Efter det blev jag kvar i Branäs, säger Jesper. Åtminstone med en stor del av hjärtat, för numera sitter han på huvudkontoret i Karlstad. Jag jobbar med både Branäs och Kungsberget. Jag är ansvarig för personal och rekrytering. Då inte enbart för skidlärare utan det handlar om all personal, säger Jesper, dagarna innan även Vallåsens skidanläggning kom med i familjen. Fördelen är att jag nu sitter mellan de olika backarna och här har vi allt under samma tak. Skidskolan släpper han inte, utan fortsätter att jobba med utbildning för de egna anläggningarnas skidlärare. Gästmötet Idag är det ett tufft jobb att vara skidlärare. Krav och förväntningar från gästerna är höga Just erfarenheten från skidskolan är värdefull i det dagliga jobbet för Jesper. Det viktigaste är erfarenheten från mötet med gästerna och alla de förväntningar de har. Det har gett mig en erfarenhet i att möta människor i olika situationer. Jesper är stolt över nivån på de skidlärare som han jobbat med i Branäs och som han varit med om att rekrytera. Idag är det ett tufft jobb att vara skidlärare. Krav och förväntningar från gästerna är höga och det finns inte en chans att man kan vara ute och festa på natten och sedan fungera som skidlärare på dagen. Kravet på professionalism har höjts rejält genom åren. De skidlärare vi anställde för tio år sedan hade fått svårt att platsa idag. Samtidigt är skidlärarnas brinnande intresse en värdefull drivkraft. Många ligger kvar timme efter timme bara för att träna för att bli än bättre skidåkare. Sedan finns det självfallet de som har en mer avslappnad attityd och inte samma brinnande intresse, men den totala mixen Skidlärarjobbet går inte att släppa helt och det är något jag alltid längtar tillbaka till är både bra och värdefull, menar Jesper. Höga krav & passion Genom åren har skidskoleutbildningen och skidskolan förändrats. Dagens gäster har mycket högre förväntningar på oss, både vad gäller kraven på vår kunskap såväl som vårt bemötande. Gästernas nivå på skidåkningen är också mycket högre än vad den var för tio år sedan. Därför måste vi också prestera mycket mer, men vi måste också vara lyhörda för gästernas önskemål och vara insatta i de trender som gäller. Hur ser då skidskolan ut om fem-tio år? Jag tror definitivt att skidskolan alltid kommer att finnas. Det kommer ny utrustning och nya sätt att åka. Då kommer skidskolan att finnas där för att ge trygghet i upplevelsen för gästen. Skidskolan kommer definitivt att ha en tydlig och viktig roll för skidåkningen. Den är värdefull för att få än fler att åka skidor. Utmaningen blir att ta sig an de unga och hitta den rätta mixen av personal. Vi måste lyckas med att tända passionen för skidåkning. Det gäller att sprida glädjen och fånga de nya skidåkarna, säger Jesper Malmquist. Text: Nisse Schmidt 6

7 EFTER 20 ÅR I VÄRLDSCUPEN SATSAR VI PÅ SÄkERhET och SkRÄDDARSyDDA LöSNINgAR TILL SkIDANLÄggNINgAR. SPORT EQUIPMENT Skydds-/avspärrningsnät Skyddsmadrasser Varningskäppar Pistmarkeringar Varningsskyltar Nummervästar Slalomkäppar Portflaggor Designa själv eller välj bland standardsortimentet. Figurer knatteportar Vägmärken Vid frågor kontakta: Dalskidan, Mattias Wennberg, Box 67, Sälen. Tfn , mattias.wennberg@dalskidan.se, 7

8 Vem utbildar den som utbildar? Sverige har bra utbildade skidlärare som brinner för att ge gästerna en sann skidupplevelse, det kan handla om barnets första kontakt med skidor eller en avancerad lektion på telemarksskidor. I skidskolan finns det kunskap, men vem utbildar skidlärarna? Det finns alltid något nytt att lära, ny teknik, ny utrustning och för den delen ny pedagogik. SLAO jobbar med att förmedla detta. När det äntligen fanns snö i de svenska fjällen så fanns SLAOs utbildningsteam på plats i Tandådalens stora backe. Ett 70-tal skidinstruktörer från hela landet gnuggades under sista helgen i november av utvecklingsteamet för att på bästa sätt förmedla skidkänsla, teknik och pedagogik vidare ut i anläggningarna och för att utbilda nya instruktörer. Jobbar för medlemsskidskolor Under 15 år jobbade Niklas Danielson inom Skistar i Åre, de senaste åren som skidskolechef. Nu har Niklas sadlat om och bytt nederbörd i form av snökristaller mot rent vatten. Jag jobbar nu med att sälja båtar, men håller kontakten med snön och skidskolorna genom att jag är coach för SLAOs utvecklingsteam, berättar Niklas. Till sin hjälp har han trion Maja Evelid, Vemdalen, Fredrik Jelk, Idre och Daniel Roos, Östersund. Vi har fått ett uppdrag från skidskoleforum där alla 38 medlemsskidskolor ingår. Vi gör det som skidskolorna vill att vi ska göra när det gäller utbildning, förklarar Niklas. Det viktigaste är att kvalitetssäkra våra utbildningar som varje år når mellan 350 och 400 deltagare. Vi strävar hela tiden efter att hålla en hög nivå. Utbildning handlar dels om ren kunskap som skidteknik, metodik, analys men också den andra delen där vi ser glada människor som lär andra att åka skidor. En skidlärare idag är en blandning av skidlärare, guide och kompis, menar Niklas. Kraven ökar Efter åren i Åre har Niklas massor av erfarenheter. Vad tar du då med dig in i jobbet som coach för SLAOs utvecklingsteam? Då tar jag med mig de utmaningar vi hade där. Gästernas krav ökar hela tiden. Det blir mer efterfrågan på lite längre skidskola tidsmässigt. Många önskar hel- eller halvdagar. Det handlar om att kunna fungera som både guide och kompis vid sidan av att vara skidlärare. I framtiden tror jag att den traditionella skidskoleverksamheten alltid kommer att finnas kvar, men vi kommer att se mer och mer önskemål om olika helhetslösningar, säger Niklas. Är det svårt att hitta nya skidlärare? Nej, det finns ett sug av att jobba som skidlärare. Svårigheten är att behålla skidlärarna en längre tid i branschen, menar Niklas Danielson. Text: Nisse Schmidt Fredrik Jelk från SLAOs utvecklingsteam tillsammans med Tobias Forsberg och Anders Axelsson i samband med en clinic i Tandådalen. 8

9 SLAO XPRESS nr YHETSBREV FRÍN 2ESTECH s 3PERLINGSGATAN s (ALMSTAD s 4EL s.r MARS.YHETSBREV FRÍN 2ESTECH s 3PERLINGSGATAN s (ALMSTAD s 4EL s.r MARS.YHETSBREV FRÍN 2ESTECH s 3PERLINGSGATAN s (ALMSTAD s 4EL s.r MARS.YHETSBREV FRÍN 2ESTECH s 3PERLINGSGATAN s (ALMSTAD s 4EL s.r MARS.YHETSBREV FRÍN 2ESTECH s 3PERLINGSGATAN s (ALMSTAD s 4EL s.r MARS allt i ett system LOGI SKIDUTHYRNING Logi Skiduthyrning Skidskola SKIPASS ONLINE-BOKNING Online-bokning Aktiviteter Skipass AKTIVITETER SKIDSKOLA Konferens Biljetter KONFERENS BILJETTER v i så berättar vi mer! Kontaktas,oss K o n..t a kt a oa..srn e r! am ratt a81r25g E-post: Tel. sales@restech.se be sales@restech.se 9

10 Martin Forss först igen Det är en konst att lägga snö och en utmaning att vara först. Martin Forss är arbetsledare för pister, snöläggning och events i Tandådalen och Hundfjället. För andra året i rad var det Martin och hans team som såg till att Tandådalens stora backe blev först med att öppna för alpin skidåkning i Sverige. Vi har inte haft särskilt bra snöläggningsväder, men stora backen här i Tandådalen är så bestyckad att det går att satsa all kapacitet just där, förklarar Martin. Det innebar att anläggningens fyra kompressorer och runt kubikmeter komprimerad luft satte fart på snöandet i Tandådalens stora backe så fort det fanns minsta lilla kallgrad. Under de få kalla nätter som stod till buds klarade snösystemet av att säkra för öppning till den 19 november. Tre veckor senare än för ett år sedan, men likaväl först i Sverige med att öppna en backe. Vi hade behövt en eller två kalla nätter till för att ha kunnat öppna hela stora backen med fyrstolen ända upp till toppen. Nu fattades det lite snö för att få ihop alltihop, säger Martin och tittar bekymrat på termometern som visar plus två grader. Därtill väntar en vecka med övervägande plusgrader, trots att vi redan är i slutet av november. För att klara av att få till stora backen behövs det tre-fyra dygn med bra kyla. Så har inte varit fallet inför den här säsongen. Normalt kan vi köra ut cirka kubik vatten i timmen när det är kallt, men nu har vi i snitt bara fått ut 120 kubik, förklarar Martin. Genom att koncentrera alla resurser till en backe och kört snökanonerna så fort det blivit mer snö än vatten, så kunde snön läggas, pistats ut och de första gästerna tas emot. Nu ska vi göra klart till toppen, sedan drar vi igång resten av backarna liksom även i Hundfjället, säger Martin Forss. När det gäller Hundfjället är det inte samma brådska då de backarna ska öppnas först i december. Det är den här backen i Tandådalen vi har som ambition att öppna första av alla i Sverige och det lyckades vi ju åter med, flinar Martin. Tre gäng med tre snöläggare och en arbetsledare har jobbat treskift med snöläggningen. Det för att lyckas med prestationen att för andra året i rad vara först med att få till skidåkning. Killarna och tjejerna har med Martin i spetsen har gjort ett fantastiskt jobb med att få till snön under den milda hösten, berömmer Linda Morell, som är destinationschef för Tandådalen-Hundfjället. Nu är vi igång och det är självklart bra för oss. Men jag är också övertygad att det är bra för hela skidsverige att det nu går att åka skidor, säger Linda Morell. Text och Foto Nisse Schmidt 10

11 freund.bz 100% Snögaranti. DemacLenko AB Östersund Tel: Fax:

12 snowpark equipment and beyond - mail@northernrails.com - Tel: Hantverksgatan 1, Forshaga 12

13 Väsjöbacken ökar farten När det finns flera miljoner människor i närområdet, då behövs det ingen satsning på boende. Här gäller det att bygga bort liftköerna. Därför satsas det nu 10 miljoner kronor under två år på fyra nya liftar, berättar Olle Carlsson, som driver Väsjöbacken i Sollentuna. Det är Sollentuna kommun som äger Väsjöbacken och Olle Carlsson som arrenderar och driver anläggningen sedan Jag gör det genom bolaget Hajstar, berättar Olle och påpekar att Hajstar inte tagit namnet efter Skistar. Hajstar tog namnet efter initialerna av de som drev backen tidigare och på den tiden hette Skistar Snöstjärnan. Nya liftar I Väsjöbacken satsas det för fullt inför den stundande säsongen. Vi har en ny släplift och en ny knapplift klara till den stundande säsongen och nästa år bygger vi vidare med ytterligare en släplift. Då gör vi också en riktig park för kidsen där de får sitt eget område med egen lift, berättar Olle om de stora investeringarna som nu sker i Väsjöbacken. Kommunen investerar tio miljoner i liftarna. För min del kommer det självklart att innebära att jag också får vara med och finansiera investeringarna i mitt avtal. Till det kommer ju också att mina driftskostnader ökar då alla liftar ska vara bemannade, säger Olle. Med de fyra nya liftarna på plats så kommer Väsjöbacken att ha en kapacitet på 7000 personer i timmen. När vi haft bra vintrar som de två senaste säsongerna så har vårt problem varit alltför långa liftköer. Det är det som nu åtgärdas, för de som kommer hit ska inte behöva stå i långa köer utan få åka skidor, säger Olle. På lite längre sikt är Olles förhoppning att det ska kunna byggas en ny serviceanläggning i anslutning till backen. Det finns ett behov för en servicebyggnad som ersättning för de som finns idag, menar Olle. Från slambil till snökanoner Själv halkade han in i skidbacken genom en slambil. Jag körde slambil åt Ragn-Sells som då drev backen. Som slambilsförare var snö bara ett besvär, men så blev jag tillfrågad om jag inte kunde vara med och hjälpa till att göra snö en natt. På den vägen är det och jag blev kvar i backen hos Tage Röös som drev den då. När det sedan var dags för att förhandla om avtalet 1999 så tyckte Tage att han var för gammal och så blev det jag som tog över, skrattar Olle. Minusgrader guld värda Idag bor Olle mer eller mindre i backen under vinterhalvåret. När minusgraderna kommer, då åker jag runt och klappar snökanonerna som är mina vänner. Här i Stockholm gäller det att utnyttja de minusgrader som bjuds för att kunna göra snö. Vi har inte något jättesystem utan kör som mest ut 300 kubik vatten i timmen. När vi väl kommit igång så får kanonerna jobba även om det bara är en minusgrad, bedyrar Olle. Hans känsla för att få till snön gjorde att han den milda vintern för fyra år sedan i stort sett var ensam om att kunna ha öppet söder om fjällkedjan. Den vintern klarade vi av att ha öppet 68 dagar. Men trots att vi var ensamma i stockholmsområdet att ha öppet så var det en tuff säsong som knappt gick ihop. Folk tänkte inte på skidåkning när allt var grönt, säger Olle. Det är betydligt bättre när det är öppet i alla skidbackar och snö på marken. Då blir folk skidsugna. Vi som driver anläggningarna behöver varandra och vi är inte konkurrenter. Även om vi inte har något direkt samarbete så behöver vi varandra. Sedan är det en annan sak att vi hälsar på varandra och kan låna utrustning om det skulle vara något som behövs, säger Olle. De flesta anläggningar här i södra Sverige sköts riktigt bra. Det är min övertygelse, säger Olle. Väsjöbacken är hemmabacke för Sollentuna SLK och en rad unga skid- och snowboardåkare har haft backen som sin lekplats och där vuxit upp. Backen är homolgiserad för internationella tävlingar, men då måste bromsplanet flyttas ner till Väsjöns is för att få ut de 80 meters fallhöjd som krävs. Till jul ska backen öppna, det är Olles ambition. I många år hade vi talat om att kunna öppna till Lucia och det gjorde vi ifjol. Då kom det gott om folk, men sedan var det likafullt tomt i backen fram till jul. Det är då intresset för skidåkning kommer och då ska vi vara igång, säger Olle Carlsson. Igång för en säsong med betydligt mindre liftköer i Väsjöbacken. Text: Nisse Schmidt 13

14 Svensk snö värdefull Snön får gärna falla naturligt, men både för pister och skidspår är det nu snarare regel än undantag att det handlar om kanonsnö. Snö som då ofta tillverkas med svensk hjälp, inte bara i Sverige utan på allt fler skidanläggningar världen över. I Östersund finns Areco Snowsystem AB, med tolv heltidsanställa och mycket extra personal under högsäsong. Där har företaget i 25 år jobbat med att stötta Kung Bore med utrustning för snötillverkning. Areco är ett svenskt företag, men numera är vi tyskägda, berättar vd Johan Erling. Idag finns företagets snösystem på allt fler marknader. Nyligen klev vi in i Val d` Isère och vi växer i både USA och Ryssland, berättar Johan. Den varma hösten 2011 var det länge enbart Östersund som kunde erbjuda skidspår. Den snön som funnits tillverkades med en av våra snökanoner i vintras. Hade vi och Östersund då vetat hur värdefull den den snön skulle bli, hade det inte varit något problem att tillverka mer, bara genom att placera dit ytterligare en snökanon. I Östersund har Areco byggt om och automatiserat snötillverkningen på skidstadion. Ett jobb som varit med och räddat skidspåren under den milda hösten. Framgång på Lugnet På Lugnets skidstadion i Falun, organiserade Svenska Skidförbundet med flera i vintras en omfattande test som Johan Erling gärna vill förmedla vidare. Det gick väldigt bra i den testen för vår utrustning som numera finns på Lugnet. Vi byggde om deras anläggning ifjol, säger Johan. På Lugnet är Tomas Jons enhetschef och nöjd med den stora investeringen som skedde inför fjolåret och som gav mer snö till lägre pris. Vi hade förväntat oss lägre driftskostnader, men inte så mycket lägre som det nu blev, säger Tomas Jons. Det sedan energikostnaden sänktes med 30 procent för samma mängd snö som tidigare. Vi hade tidigare ett blandat system med både högtryck och lågtryck där det äldsta var från 1993 och den senaste utrustningen från Nu har den ersatts med ett helt automatiserat system med fem nya fläktkanoner. För Lugnets del handlar det om att snösäkra skidspåren på Riksskidstadion och det sker med kanoner på torn inne i skidstadion där stora högar med snö läggs. Parallellt med det läggs också snön på plats ute i skidspåren. Det innebär att vi har fullt jobb med att hela tiden flytta snökanonerna ute i spåret så det är en orsak till att vi inte kan ha fler snökanoner. Den andra är vattentillgången. Är det minus sju grader tar vi ut allt vatten som våra pumpar klarar av att leverera, säger Tomas. När det gäller besparingar på personalsidan har Falun ännu inte kunnat räkna hem dessa. Det blev lite billigare än tidigare, men vi räknar med att kunna sänka personalkostnaderna till den här vintern istället. Det när vi nu jobbat in oss på systemet, säger Tomas Jons. Den stora fördelen, vid sidan om energibesparingen, är dock kvaliteten på den snö vi nu gör. Vi gör nu mer och bättre snö till ett lägre pris, konstaterar Tomas Jons. Energi att ta hänsyn till En snökanon ska tillverka snö redan vid första minusgraden och helst till så låg kostnad som möjligt. Energikostnaden är något som en beställare alltid väger in i bilden. Dagens automatiska snökanoner är så mycket effektivare än äldre modeller så paybacktiden blir betydligt kortare än vad många anar. Väljer man sedan att automatisera hela eller delar av systemet så medför det än mer optimerad snötillverkning, säger Johan. Då är det bara att ställa in utrustningen på den snökvalitet man önskar och låta utrustningen starta när de rätta förutsättningarna infriats. Automatiken tar sedan hänsyn till Johan Erling, Areco temperatur, luftfuktighet och vindriktning. I ett större system finns det inte en möjlighet att kunna sköta flera snökanoner manuellt och samtidigt effektivt, säger Johan. Det är inget revolutionerande nytt med snökanoner. Det handlar om munstycken, vatten och luft. Konsten är bara att få allt att fungera optimalt och på så vis bli maximalt effektivt. Även de nya manuella snökanonerna är effektivare än äldre manuella kanoner. För en anläggning gäller det att finna den gyllene medelvägen. Alla kanske inte har behov eller möjlighet att automatisera hela snöläggningssystemet, men det gäller ändå att jobba med en helhetssyn. Gammal kunskap är värdefull, men det gäller också att tänka nytt med tanke på krav på effektivitet och energiförbrukning, menar Johan. Det går numera att göra mycket mer snö med mindre energi. Idag handlar det mer och mer om ett komplext system där snökanonerna bara är en del, säger Johan Erling. Text: Nisse Schmidt 14

15 ENTRÉSYSTEMET AXESS MARKNADSFÖRS NU I SKANDINAVIEN AV TEAM AXESS SCANDINAVIA AB. Vår populära hängande FLAP GATE AX 500 installation SkiSunne 2010 Samma personal som tidigare monica@teamaxess.com +46 (0) martin.l@teamaxess.com martin.s@teamaxess.com Team Axess Scandinavia AB Smidesvägen Sunne simple.no efficient.yes No matter if you are looking for a computer supervised system solution or just a single snow gun We ll have your resort covered in world class Areco snow in no time. Simple Efficiency Since

16 David & Anders lever på hoppet David Ny och Anders Forsell på plats i Sochi för arbetet med de blivande olympiska arenorna. Foto Roby Moresi Två svenska snowboardåkare som lever på hoppet, det är duon David Ny och Anders Forsell. Båda har siktet inställt mot OS i Sochi. De två ska nämligen designa och bygga arenorna för slopestyle och boardercross i Sochi till OS David Ny och Anders Forsell har båda funnit utlopp för sin kreativitet och hobby genom att bli bäst på att göra det svårt för andra. Det genom att skapa och bygga pipes, parker, hopp men också att utbilda personal i anläggningar. Backmans kick David Ny var en av Sveriges duktiga snowboardåkare på 90-talet. Jag tävlade under åren 1990 till 1997, då jag skadade foten och istället började bygga, säger David. Redan medan han var aktiv var han med och formade de hopp han själv och andra lyfte i handgrävde vi ett hopp i Riksgränsen och på den vägen är det, säger David. Ett av hoppen gjorde Ingemar Backman känd när han 1996 i Riksgränsen i Davids grävda och formade quarterpipe lyfte till 8,5 meters höjd. Ett höjdrekord som stod sig i flera år. Två år senare byggde David arenan där världscupfinalen i Tandådalen avgjordes. Jag jobbade i Sälen under åren 1993 fram till år 2000, berättar David, som där utvecklade parkbyggandet till den konst det idag är. Numera jobbar David i det egna företaget Scandinavian Shaper med uppdrag över hela världen. I början gjordes det mesta för hand. Jag utvecklade då en rad verktyg som jag fortfarande tillverkar och säljer, berättar David, i en paus medan han bygger upp hoppet för Stadium Winter Jam i Stockholm. Trots att det numera utvecklats pipemaskiner behövs fortfarande handverktyg för att få till arenor optimalt. Jag gillar att stå i verkstaden i Arboga och tillverka utrustning, skrattar David. Det handlar då också om rails och räcken som säljs över hela världen. Började i Järvsö Anders Forsell har rötterna i klassiska Järvsöbacken med snowboard på fötterna i början av 90-talet. Det började hemma i Järvsöbacken där han satt med i pistmaskinen och hade synpunkter. Sedan gick turen vidare till Björkliden och sedan som parkansvarig i Åre fyra säsonger. Det var i Björkliden jag lärde mig köra pistmaskin och fick ta hand om den lilla park som fanns där på den tiden, berättar Anders. På den vägen är det, men nu är parkerna stora och uppdragen många. I dag driver Anders egna företaget Snowparkconsulting som erbjuder ett helt koncept för parker, både i Sverige och utom- lands. Efter några turer till Sydkorea, fick Anders chansen att jobba för FIS. Sedan 2006 designar och bygger jag banor på världscupen för Big Air, Snowboardcross och Slopestyle, förklarar Anders. Sochi 2014 I somras stod det klart att slopestyle för både skidor och snowboard kommer med på OS-programmet, tillsammans med halfpipe skidor. Då gick uppdraget att skapa slopestylearenan till Anders som nu ska sätta samman ett arbetsteam. David har tidigare varit med och byggt snowboardarenorna i Salt Lake City, Torino och Vancouver. Det här blir mitt fjärde OS och vi har redan blivit kontaktade av arrangörerna för OS i Korea 2018, säger David. Men nu närmast handlar det om OS i ryska Sochi David har där uppdraget att ansvara för boardercrossbanan, och Anders för slopestyle. Vi har varit i Sochi vid flera tillfällen och designat området samt planerat de markjobb som måste göras, berättar David och Anders. I vinter ska vi köra testtävlingar i den nya boardercrossbanan och nästa år är det genrep då allt ska vara klart inför OS Slopestylen kommer att byggas nästa sommar, nu är det ritningarna som ska finslipas, men allt kommer ändå att vara klart i god tid, säger Anders lugnt. Guldmedaljörer Boardercrossbanan och slopestylearenan ingår i en större arena med mycket gemensamma funktioner tillsammans med övriga freestyle discipliner. Men det är två svenska byggare som ska skapa svårigheter för de tävlande, där det finns flera svenska medaljhopp. Vi åker inte till OS för att ta medaljer utan för att jobba, men det är en spännande utmaning, säger Anders och David. Egentligen är det nog så att de två park- och banbyggarna redan fått sina guldmedaljer, för om de inte är bäst i världen på att bygga med snö så hade de knappast heller fått uppdraget. En kunskap de utvecklat i svenska skidanläggningar. Text: Nisse Schmidt 16

17 WORLDWIDE RAILS Scandinavian Rails - Now present in 31 countries and 300 ski resorts. Ladda ner vår senaste produktkatalog på Poma Sverige AB Villagatan 3, Sundsvall Tel Mobil Info@poma.se 17

18 Regionmöten 2011 Vi tackar årets värdanläggningar Galtis, Åsbacken, Ramundberget, Rättviksbacken, Hovfjället, Yxbacken, Flottsbro och Hanaslövsbacken för trevliga dagar. Träffarna genomsyrades av positiva och givande diskussioner. Bland annat diskuterades säkerhet, omhändertagande av skadade och skolornas friluftsdagar. För att fira Boverkets statistik över underhåll av liftar bjöd Hasse på uppskattad tårta. Statistiken för de senaste sju åren visar att bristerna på släpliftar har minskat med 40 % och bristerna på stolliftar med otroliga 66 %. Väl värt att fira! Kvalitetssäkring av det här slaget är något som görs tillsammans. Vi är på rätt väg och fortsätter vi på inslagen väg så kanske det blir tårta även nästa år! Tack till alla som gjort ett fint arbete under många år. Jens Abrahamsson och Gunnar Bergstedt, Beyond X, presenterar Hanaslövsbacken, Alvesta Olle Carlsson, Väsjöbacken, fö hur han utvecklar terrängparke Yxbacken, Norrköping, 35st deltagare lyssnar på produktpresentation. 18 Hanaslövsbacken, Alvesta. Visning av n

19 rklarar n Galtis i Arjeplog. Diskussion. SLAO XPRESS nr Kontakta TK SLAO Tekniska kommitté Har du frågor och funderingar kring liftar, snösystem, fordon etc? Är du på gång att göra en investering och vill få tips och råd? Kontakta TK SLAOs Tekniska Kommitté. Vi hjälper dig även med tolkning av bestämmelser och regler. TK går vid behov ut med rekommendationer i samband med olika incidenter som anläggningarna rapporterar in till SLAO. Rolf Härén, Vinterteknik, gör sin presentation i Ramundberget. Kjell Skoglund Idre Fjäll Tel , kjell.skoglund@idrefjall.se Björn Håkansson Lindvallen Tel , bjorn.hakansson@salen.com Hovfjället. Så här ser de 17 nya stugorna ut. edfarter 19

20 Hovfjället möter med snö 1969 var Karl-Eric Westerberg 13 år. Det var då han gjorde sin första vinter på Hovfjället i norra Värmland. Då körde vi replift och trampade backen till fots, minns Karl-Eric. Nu handlar det om moderna liftar och till den här säsongen en satsning på modernt boende i optimalt ski in-ski outläge, för anläggningen som är den närmaste med fjällkänsla. Karl-Eric blev kvar i Hovfjället och jobbade för den kommunala stiftelse som byggde upp Hovfjället och drev anläggningen fram till Då erbjöds vi chansen att köpa anläggningen och vi som tog chansen var vi som jobbade där. Utöver mig så var det Ulf Martinsson och Mikael Jönsson samt Kjell Åke Dahlström som arrenderade skidskolan och skiduthyrningen. Tillsammans hade vi 76 års erfarenhet när vi tog över, skrattar Karl-Eric, om det rutinerade ägargänget. Så onekligen visste vi vad vi gjorde och vad vi gav oss in i. Under åren hade Hovfjället tagit några stora kliv i utvecklingen kom södra Sveriges första stollift på Hovfjället, men sedan stod det mer eller mindre still fram till 80-talet. Då fick vi vårt första snösystem och nya liftar, berättar Karl-Eric. Fjällnära snöhål Hovfjället är kanske inte ett fjäll i äkta mening, men det handlar om fjällmiljö och är snösäkert samtidigt som det bara ligger ett värmländskt vargtjut från fjällvärlden. Just snösäkerheten vill jag betona som något väldigt viktigt för vår del. Vi är alltid snösäkra, säger Karl-Eric med eftertryck. Det här är ett välkänt snöhål. Häromåret var det grönt nere i dalen, men häruppe hade vi 140 centimeter snö på berget, berättar Karl-Eric. När det är kallt i dalen så är det betydligt skönare här på Hovfjället och än bättre, när det regnar i dalgången så snöar det häruppe. Målgruppen för Hovfjället är främst barnfamiljer. Nöjeslivet är inte det allra största här i området, men för barnfamiljer är det ett perfekt Det har gått ganska bra sedan vi tog över. Vi har varit försiktiga generaler och jobbat efter mottot när vi har pengar så bygger vi. Det mottot har vi levt efter Foto: Hans Gerremo område. Till Vägsjöfors herrgård kommer många frikyrkliga grupper och de grupperna är återkommande gäster här på Hovfjället, fortsätter Karl-Eric. Storsatsar på boende Snösäkerheten är det som gör att gänget på Hovfjället tror på sitt berg och det gör även medfinansiärer när Hovfjället nu växer vad gäller boende. Vi har saknat ett bra och backnära boende tidigare. Nu bygger vi 17 hus med tio bäddar i varje, berättar Karl-Eric. Tidigare hade vi bara 560 bäddar, men nu får vi 170 till som ligger riktigt backnära. De nya husen byggs tillsammans med flera intressenter i ett gemensamt bolag, där bland annat JL-Toppteknik är en av delägarna. Investeringarna ligger på 25 miljoner kronor för de nya husen, men vi lägger också 16 miljoner kronor på att bygga en ny väg till stugorna på toppen. De här stugorna får riktigt fin ski in-ski out, bedyrar Karl-Eric När du ger dig ut i backarna väntar 15 nedfarter, sex liftar, en dreampark liksom det klassiska utsiktstornet på toppen av det 542 meter höga Hovfjället. Vi hoppas den här satsningen ska generera fler gäster och ge oss en stabilitet över hela säsongen. Det planeras också en rad nya projekt. Närmast ligger en utveckling av barnaktiviteter och att förbättra barnområdet. Samarbetar Det nya boendet är efterfrågat, men parallellt med den egna satsningen betonar Karl-Eric värdet av det samarbete som sker i området. Vi jobbar gemensamt i Hovfjällsgruppens Ekonomiska förening som samverkar med marknadsföring och utveckling av turismen kring Hovfjället, säger Karl-Eric. Hovfjällsgruppen och Hovfjället ser en framtid för skidåkningen på Hovfjället. Det ser bra ut nu. Vi tittar på att göra en ny affärsplan och det nya husbolagets satsning på de nya husen handlar om att jobba långsiktigt. Det handlar inte om en jakt på snabba pengar. Alla ser det här som ett sätt att utveckla området, säger Karl-Eric. Hovfjället jobbar också nära sin närmaste alpina granne i Sunne. Vi har en hel del aktiviteter tillsammans med Sunne, som nu senast på vintermässan. För sommarsäsongen kommer nu Hovfjället att ha boende att erbjuda. När det gäller aktiviteter så finns det flera andra som jobbar med det sommartid. Några egna sommaraktiviteter utöver att hyra ut våra stugor planerar vi inte, säger Karl-Eric. Text: Nisse Schmidt 20

21 TRACKER HELMET DANA GOGGLE FIX GOGGLE JADE HELMET SOFT FLEX CRX BACK PROTECTOR X-ACTIVE BACK PROTECTOR ANTI HELMET scott-sports.com SCOTT SPORTS SA 2011 SCOTT SPORTS SA

22 Norrköping har fått alla på snö Det började med ett pilotprojekt i Norrköping Alla elever i årskurs fyra i Norrköping bjöds ut på snö. Det var Svenska Skidrådet som spånade fram en tanke över hur vi skulle öka intresset för svensk skidsport, berättar Christer Ekdahl, som är ordförande i Norrköpings slalomklubb. Det blev succé redan första året och nu sprider sig Alla på snö till Umeå, Nyköping, Gävle och tre olika anläggningar i Stockholm. Alla på snö, är precis som namnet antyder, ett arbete med att bredda intresset för skidåkning och snö. Jag såg potentialen till något som kunde blir riktigt bra även om det fanns en del tveksamheter inför det första året, berättar Christer. Bygger på Norrköpings erfarenheter Svenska Skidrådet, som består av Svenska Skidförbundet, SLAO, Friluftsfrämjandet, SKISU (skidåkning i skolor och universitet) samt Svenska skidlärarföreningen driver nu projektet Alla på snö. Skidförbundet har också anställt Charlotta Bürger Bäckström för att arbeta med projektet. Utvecklingen av Alla på snö bygger på de erfarenheter som man fått från aktiviteterna i Norrköping. Vi valde redan första året att sikta in oss på årskurs fyra. Det av flera skäl, berättar Christer. För det första kunde vi av rent praktiska skäl inte ta emot alla klasser. Sedan såg vi en fördel med att välja årskurs fyra där barnen är tio år och utvecklas bra motoriskt, säger Christer. Under de två år som Norrköping arrangerat Alla på snö har det kommit 1400 elever varje år till Yxbacken. I backen har de gratis fått låna utrustning och fått liftkort. Instruktörer från föreningar har funnits på plats och skolan har sett till att det funnits lunch på plats. Det har gått fantastiskt bra och vi har fått en enorm respons tillbaka, säger Christer. Når nya skidåkare När barnen kom till backen så fanns vi på plats från slalomklubben, tillsammans med flera samarbetspartners för att klara av att ta emot alla elever. Under en dag fick de låna utrustning och pröva på både längdskidåkning och alpin skidåkning, men framförallt leka och njuta av snön. Vi såg möjligheten att när barnen kommer ut får de snabbt rätt känsla, oavsett om det handlar om längd eller utförsåkning. Det viktigaste är att de får den rätta snökänslan. En viktig grupp som anammat Alla på snö är många nysvenskar, som ofta helt saknar erfarenhet från snö och skidåkning. En viktig del är också hur kompisar som kan åka skidor hjälper dem som inte tidigare åkt skidor. Det är ofta en kick för barn att få vara med och hjälpa till, säger Christer. Charlotta Bürger Bäckström är anställd av Svenska Skidförbundet för att jobba med projektet Alla på snö. Massor av nya skidåkare I Norrköping är resultatet av Alla på snö väldigt tydligt. Skidskolan vid Yxberget, som drivs av Friluftsfrämjandet, har de två senaste åren haft en ökning med hundra procent varje år efter Alla på snö. Inom klubben har vi också fått en rad nya medlemmar, inga mängder ännu, men det kommer. Vi har också gjort om vår verksamhet för att kunna ta emot de nya som är mindre inriktade mot tävlingsaktiviteter, säger Christer. Det här är dels en social insats att erbjuda alla att komma på snö. Sedan innebär det också ett ökat underlag för skidanläggningar. Det här är ett lyft för både skidsporten och skidanläggningarna, säger Christer. Utvecklar projektet I Norrköping planeras nu för den tredje upplagan av Alla på snö. Vi finslipar de erfarenheter vi dragit från tidigare år och gör vad vi kan för att förbättra aktiviteterna. Bland annat har vi gått ut till samtliga lärare och erbjudit dem en utbildningsdag i Yxbacken. Där kommer vi att informera om vad eleverna kommer att få ta del av. Ifjol när vi arrangerade den dagen kom det 30 lärare. I år hoppas vi kunna få med alla lärare, säger Christer. En motgång för Norrköping var att all utrustning som fanns har stulits. Men vi har lyckats ersätta det stulna materialet och lånar ihop det som behövs för att klara årets verksamhet. Fler anläggningar med i vinter De positiva erfarenheterna från Norrköping sprids nu till en rad andra skidanläggningar över landet. Utöver Norrköping kommer liknande skiddagar att arrangeras i Umeå, Nyköping, Gävle och i Hammarbybacken, Flottsbro och Ekebyhof i Stockholmsområdet, berättar Charlotta Bürger Bäckström. Vår vision är att skidåkning ska vara en naturlig del för alla barn, säger Charlotta Bürger Bäckström. Text: Nisse Schmidt 22

23 23

24 Ett säsongskort för hela landet? Martin Willners är chefredaktör på Sportfack och en av många som brinner för utförsåkning. När SLAO Xpress ber Martin om synpunkter för att utveckla skidsporten så kommer förslagen i en strid ström, blandade med beröm och kritik till våra skidanläggningar. Först vill jag poängtera att våra skidberg och fjäll gör ett jättebra jobb och erbjuder familjerna fantastiska upplevelser, säger Martin. Rent allmänt finns det inget som talar emot utförsåkning. Det är något man kan göra tillsammans med hela familjen, till skillnad från t.ex. tennis, säger Martin. Utvecklingen med de nya carvingskidorna gör att alla nu kan göra en bra sväng och njuta av skidåkningen. Det ger en kick åt dem som byter utrustning. När det gäller snowboard har vi däremot tappat lite då det styrts alltför mycket mot parkåkning och trickbaserad åkning. Kanske har branschen glömt bort den sköna känslan att surfa på en bräda i en backe och bara kunna svänga, säger Martin. Var rädd om terrängen De svenska fjällen är oerhört duktiga på att erbjuda backnära boende och komplettera skidåkningen med en rad kringaktiviteter. Där är vi betydligt bättre än till exempel alpländerna. Den stora utmaningen för branschen är att få folk att välja skidåkning före badsemester. Vad kan vi då göra för att locka åkare till anläggningarna? Kanonsnön är värdefull, men för min egen del så lockas jag än mer av natursnö, säger Martin. Nu är det inte möjligt att hålla backar igång med enbart natursnö. Jag skulle råda många backar att vara rädda om den naturliga terrängen. Kanske till och med släppa in schaktmaskiner för att återskapa den ursprungliga terrängen med krön till exempel. För egen del så föredrar jag Duveds terräng före Gästrappet i Åre. På samma vis uppskattar jag nedfarterna i Ramundberget med sin naturliga lutning och åsar, säger Martin. Det finns detaljer där jag upplever att de svenska anläggningarna kan bli bättre. Det är att kunna få till samma fina manchester som det så gott som alltid erbjudas i Alperna. Där läggs det ett oerhört arbete på att pista nedfarterna och resultatet är ofta imponerande. Gemensamt liftkort Ska de svenska skidanläggningarna behålla greppet så gäller det att kunna möta de alternativ som erbjuds. Rent praktiskt vet jag hur svårt det är att få till logistiken när det gäller att gå ifrån hela och halva veckor för boendet. Men samtidigt är det för många ett hinder att vara låst till att boka torsdag-söndag eller hel vecka. Tänk om det vore lika lätt att boka just de dygn man vill åka skidor. En annan tanke som Martin presenterar är att införa ett gemensamt liftkort för alla SLAOs anläggningar. Genom att köpa ett säsongskort som gäller över allt så skulle jag säkert utnyttja det genom att åka skidor mycket oftare och i flera olika anläggningar. Det skulle kunna fungera för en dagstur till Kungsberget eller en vecka i Åre eller en kortvecka någon annanstans, funderar Martin. Rent tekniskt borde det gå att på sikt finna en form hur intäkterna ska fördelas, men syftet är att få fler att boka än fler skiddagar. Det istället för att stanna vid en veckas fjällsemester. Skidbranschen måste få gästerna att välja skidor före en badsemester! Text: Nisse Schmidt ERFA-möten 2012 Björkliden Ta chansen och besök andra skidanläggningar och utbyt erfarenheter med dess ägare och personal. I vinter kommer det vid tre tillfällen arrangeras möten där SLAO bjuder in till ett kombinerat studiebesök och erfarenhetsutbyte. Träffarna riktar sig till all personal på skidanläggningarna; lift/pist och snö, skidskola och skiduthyrning. Vi träffas under förmiddagen för gemensam skidåkning. Efter lunch tar vi en rundtur på anläggningen och blir informerade om drift och uppbyggnad. Sedan sitter vi ned och diskuterar gemensamma frågor och funderingar. Anmälan till info@slao.se senast fem dagar innan respektive träff. Träffarna är kostnadsfria men du betalar själv för skipass och mat. Isaberg Flottsbro Vemdalskalet Björkliden Preliminärt program: 19 januari 16 februari 6 mars 19 april Ankomst Skidåkning Lunch Studiebesök Erfarenhetsutbyte Vemdalskalet Isaberg Flottsbro 24

25 Våra maskiner hittar du på: MISSA INTE! NYA OCH BEGAGNADE PIST- OCH SPÅRMASKINER Det finns många anledningar att köpa din nästa pistmaskin hos oss. Vi erbjuder bland annat: Europas största urval av fabriksrenoverade maskiner Över 30 års erfarenhet av pistmaskinförsäljning Dygnet-runt-jour Rikstäckande serviceorganisation Hör av dig så berättar vi mer! Tel: Svensktillverkat rörsystem i världsklass Alvenius snabbkopplade rörsystem är korrosionsbeständigt, har låg vikt och överlägsna flödesegenskaper. P.O. Box 550, SE ESKILSTUNA, SWEDEN Phone: , Fax:

26 SLAO XPRESS nr SPARA TID OCH PENGAR MED Leitner stolheiser levert til Norge og Sverige 2000: SA4 Hovden Skisenter 2001: SA4 Vestlia Skisenter 2002: SA4 Gaustablikk Høyfjellshotell SA6 Åreliftarna Skistar AB S4 Åreliftarna Skistar AB 2003: SA6 Beitostølen Skiheiser SA6 Ringsakfjellet Fritid SA6 Romme Alpin 2004: SA6 Geilo Fjellandsby SA8 Hemsedal Skisenter AS Skistar AB 2005: SA4 Sirdal Alpint AS SA6 Vemdalen Lift Skistar AB SA6 Støten Fastighets AB INDIVIDUELL MÄTNING AV ENERGI GAROs system för mätning av el, vatten och gas ger total kontroll på energiåtgång i varje individuell stuga. Avläsning och inställning sköts via receptionen, vilket sparar tid om anläggningen spänner över ett stort geografiskt område. Varje gäst betalar bara för exakt så mycket energi man gjort av med och det finns alltså utrymme för att påverka som hyresgäst. Kontakta GARO och ansvarig säljare Ingvar Grundborg på GARO för mer information, : SA4 Voss Fjellheisar AS SA6 Trysilfjellet Alpin AS SA6 Lofsdalen Fjällanläggning SA8T Åreliftarna AB Telemix lift 2007: SA6 Funäsdalen Alpina AB SA6 Romme Alpin AB SA6 Kvitfjell Alpinanlegg AS SA4 Hovden Skisenter AS 2008: SA6 Myrkdalen Fjellheisar, Voss SA4 Drammen Skisenter SA6 Kløvsjø Linbana, Skistar 2009: SA4 Strandafjellet Skisenter as SA4 Gaustatoppen Skisenter as 2010: SA6 Telemix: Strandafjellet Skisenter SA6 Björnrike, Skistar AB 2011: SA6 Idre Fjäll SA6 Vemdalen Fastigheter Importør til Norge og Sverige SVEG Tel Fax Annons 26 GARO G-MÄT 88x245mm.indd 1 11/15/ :22:59 AM

27 Gör verklighet av ditt projekt Snösystem - Säkerhetsprodukter - Lågenergibelysning 27

28 Handsksläkt i 75 år Skidbacken heter Isaberg och handsken Hestra! Så var det sagt, för trots att södra Sveriges bästa skidberg haft flera rekordsäsonger i rad så är det ändå jämngamla handsktillverkaren Hestra som är på väg att erövra världen. Två 75-åriga giganter i skidsportens tjänst. Isaberg är berget och Hestra är orten, men det är också namnet på en av världens främsta handsktillverkare hände det saker i smålandsbyn Hestra. På Isaberg röjdes skog och skidbacken började då att byggas. Dit flyttade då också Martin Magnusson med sin familj, främst för den friska luftens skull. Kombinationen frisk luft och Isaberg har idag gjort att den lilla orten på det småländska höglandet har blivit ett världskänt varumärke. Isaberg för skidåkning och Hestra för världens bästa skidhandskar. Att sedan Hestra gör mer än enbart skidhandskar är en annan femma. Det är ändå skidhandskar i alla dess varianter som är det som gör varumärket stort och välkänt. I den alpina sporten har Hestrahandsken funnits med sedan Herman Nogler lade grundstenen för den alpina poolen tillsammans med Kifa Fahlen. Så vitt jag vet så är vi det företag som varit med längst i den svenska alpina poolen. Vi har varit med från början och det tror jag vi är ensamma om, säger Claes Magnusson som idag driver Hestrahandsken tillsammans med sin bror Svante. Fjärde generationen De två bröderna är barnbarn till Martin Magnusson och i organisationen finns nu även fjärde generationen Martinsson på väg att växa in i de handskar som bär en hel byggd. Svantes son Niklas och Claes son Anton utbildar sig till handskmakare, något som det för närvarande bara finns två av i Sverige. Tanken är att pojkarna ska avlägga sina gesällprov i Helsingborg sedan de utbildats av Anders Malmgren i Halmstad. Jag och Svante har lärt oss yrket i Ungern, men vi saknar gesällbrev, säger Claes om pojkarnas kunskaper som gör att de nu kan tillverka en måttbeställd handske. Alpina landslaget & Hestra Det började med slitstarka handskar och slitstyrkan har levt kvar genom åren, men hela tiden kombinerats med nya material och snygg design. Mycket har hänt genom åren, skrattar Claes, men ger en stor del av företagets ära till sin farbror Göte. Dels hade han ett brinnande skidintresse och parallellt med det insåg värdet av den framväxande alpina sporten. Det var då Ingemar Stenmark och det svenska alpina landslaget trollband den svenska TV-publiken. På händerna hade Ingemar Hestras slalomhandske, då med skidförbundets stavspetsar som logotype. De alpina landslagsåkarna och Hestra passar varandra som hand i handsken och sedan många år är det bara Hestrahandskar på de svenska landslagsåkarna. Utan tvekan har det alpina landslagets framfart varit värdefull för vår utveckling, säger Claes. Jobbar med olika skidstjärnor I takt med att andra sätt att åka skidor blivit aktuella så har även Hestra funnits med i utvecklingen. Det oavsett om det handlat om skidåkning i pudersnö eller längdskidåkning i Vasalopp eller världscupspår. Hestras handskar finns på alla sorters skidåkare numera. Hestras samarbete med etablerade skidåkare ger feedback som resulterat i genomtänkta produkter. Våra handskar är i det övre prissegmentet och vi jobbar med handskar med bra kvalitet, säger Claes. Idag driver Hestra två fabriker i Kina och en nyöppnad i Ungern medan utveckling och huvudlagret finns i Hestra. Den nya fabriken i Ungern har idag ett femtiotal anställda men tanken är att det ska vara omkring 200 anställda även där som på de två fabrikerna i Kina. Läget är det att vi inte klarar av att tillgodose efterfrågan på våra produkter fullt ut. Det finns länder som vi än så länge tackar nej till, då vi ser det som viktigare att kunna leverera till våra trogna kunder, säger Claes. Utöver Norden så jobbar Hestra med ett dotterbolag i Denver som jobbar med den amerikanska marknaden. Sedan finns det också dotterbolag i Tyskland och Österrike. Var rädd om händer & handskar Sliter vi ut våra handskar eller tappar vi bort dem? Det är nog både och, men sköts de bra och fettas in på rätt sätt så håller de länge, säger Claes. Många av handskarna har löstagbara foder som kan ersättas, fortsätter Claes. Även för de som inte behöver det maximala greppet för skidstavar finns det handskar i alla olika variationer. Vi jobbar också med ett program med yrkeshandskar med ett sortiment som säljs mycket till dem som jobbar i skidanläggningarna som pistörer, liftskötare och mycket mer. Det är handskar som klarar kyla men också vid svetsning eller som kan fungera som skärmotstånd Har du lätt för att frysa om händerna, då gäller det att inte blotta torr hud i kyla. Läder är det bästa att hålla kylan utestängd med. En tunn liner kan kombineras med de flesta av handskarna. Den kan behållas på om handsken måste tas av för att göra något som kräver fingertoppskänsla. Det är den fingertoppskänslan som gjort att varumärket Hestra nu värmer och skyddar händer och har så gjort i över 75 år. Text: Nisse Schmidt 28