Grundläggande krypto och kryptering
|
|
|
- Peter Larsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Krypto, kryptometoder och hur det hänger ihop Stockholm Crypto Party 2013 Released under Creative Commons BY-NC-SA 3.0 $\ CC BY: C
2 Innehåll Presentation av mig 1 Presentation av mig
3 Vem är jag? Presentation av mig Elektronikkonstruktör och programmerare Eget företag sedan 2008, AB sedan 2012 (Ciellt AB) Civilingenjör, Elektro, KTH, Open source-projekt gerbv (geda) och sigrok Krypto och kryptering eget intresse Medlem i DFRI Kontakt: spe@ciellt.se
4 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
5 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
6 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
7 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
8 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
9 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
10 Ett helt område inom matematiken för detta ==> Specialister, vilket jag inte är Militärt viktigt, många länder har stora hemliga avdelningar som bara sysslar med att analysera krypto (FRA, NSA, GCHQ) En siffra till i ett decimaltal ger 10 ggr fler kombinationer En bit till ger dubbelt så många kombinationer Bra att tänka på vid brute force ==> öka bara antalet bitar
11 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
12 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
13 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
14 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
15 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
16 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
17 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
18 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
19 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
20 Binär addition Binär addition == exklusiv eller == exclusive or == exor En liten box med två ingångar och en utgång: 0 exor 0 => 0 1 exor 0 => 1 0 exor 1 => 1 1 exor 1 => 0 Användes mycket i kryptona under andra världskriget och en bit in på 50-talet
21 Hemlig nyckel Både sändare och mottagare har samma nyckel för kryptering och dekryptering Måste ha kommit överens om nyckeln i förväg Delad hemlighet ==> shared secret Om en av nycklarna läcker ut måste nya nycklar utbytas Oftast ganska enkelt att kryptera och dekryptera ==> lättviktigt
22 Hemlig nyckel Både sändare och mottagare har samma nyckel för kryptering och dekryptering Måste ha kommit överens om nyckeln i förväg Delad hemlighet ==> shared secret Om en av nycklarna läcker ut måste nya nycklar utbytas Oftast ganska enkelt att kryptera och dekryptera ==> lättviktigt
23 Hemlig nyckel Både sändare och mottagare har samma nyckel för kryptering och dekryptering Måste ha kommit överens om nyckeln i förväg Delad hemlighet ==> shared secret Om en av nycklarna läcker ut måste nya nycklar utbytas Oftast ganska enkelt att kryptera och dekryptera ==> lättviktigt
24 Hemlig nyckel Både sändare och mottagare har samma nyckel för kryptering och dekryptering Måste ha kommit överens om nyckeln i förväg Delad hemlighet ==> shared secret Om en av nycklarna läcker ut måste nya nycklar utbytas Oftast ganska enkelt att kryptera och dekryptera ==> lättviktigt
25 Hemlig nyckel Både sändare och mottagare har samma nyckel för kryptering och dekryptering Måste ha kommit överens om nyckeln i förväg Delad hemlighet ==> shared secret Om en av nycklarna läcker ut måste nya nycklar utbytas Oftast ganska enkelt att kryptera och dekryptera ==> lättviktigt
26 Exempel på krypto med hemlig nyckel Substitutionskrypto (korsordskrypto) Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber DES (56 bitar) 3DES (56/112/168 bitar) AES (128/192/256 bitar)
27 Exempel på krypto med hemlig nyckel Substitutionskrypto (korsordskrypto) Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber DES (56 bitar) 3DES (56/112/168 bitar) AES (128/192/256 bitar)
28 Exempel på krypto med hemlig nyckel Substitutionskrypto (korsordskrypto) Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber DES (56 bitar) 3DES (56/112/168 bitar) AES (128/192/256 bitar)
29 Exempel på krypto med hemlig nyckel Substitutionskrypto (korsordskrypto) Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber DES (56 bitar) 3DES (56/112/168 bitar) AES (128/192/256 bitar)
30 Exempel på krypto med hemlig nyckel Substitutionskrypto (korsordskrypto) Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber DES (56 bitar) 3DES (56/112/168 bitar) AES (128/192/256 bitar)
31 Enigma/Lorenz(Tunny)/Geheimfernschreiber
32 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
33 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
34 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
35 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
36 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
37 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
38 DES Data Encryption Standard Var under många år standardkryptot för t.ex. banker Publicerat 1977, standardiserades 1979 Konstruktörer var IBM och då var nyckellängden 128 bitar (Lucifer) Efter att ha passerat igenom NSA var nyckellängden nere på 56 bitar EFF DES Cracker (Deep Crack) använder brute force (1998) 3DES (triple DES) är egentligen DES tre gånger med olika nyckel (3 gånger med samma nyckel ger samma som DES 1 gång)
39 Deep Crack Presentation av mig EFF:s Deep Crack innehåller 1856 specialchips för att knäcka DES. Bilden visar ett dubbelsidigt kretskort från Deep Crack med 64 av dessa specialgjorda chips.
40 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
41 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
42 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
43 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
44 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
45 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
46 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
47 AES Advanced Encryption Standard Togs fram genom en öppen process NIST (National Institute of Standards & Technology) 1997 annonserade NIST en skönhetstävling om vem som kunde ta fram en ersättare till DES Enkel att implementera i mjukvara och i hårdvara, säker, klara flera nyckellängder etc 15 förslag lämnades in Efter en process med flera konferenser, studier av varandras förslag etc kom NIST till ett avgörande 2000 beslutade NIST att utse ett förslag kallar Rijndael skulle bli AES Två holländare, Joan Daemen och Vincent Rijmen
48 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
49 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
50 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
51 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
52 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
53 Öppen nyckel Två nycklar, en publik (öppen) nyckel och en hemlig nyckel Publika nyckeln kan man dela ut till vem som helst Hemliga nyckeln måste man vakta väldigt hårt Komplicerad operation för en dator som tar lång tid Används oftast för att dela en hemlig nyckel med varandra för att sen fortsätta med t.ex. AES
54 Diffie-Hellman 1976 föreslog Whitfield Diffie och Martin Hellman ett sätt att utbyta nycklar utan att tidigare delat en nyckel Malcolm J. Williamson, GCHQ, hade kommit på detta några år tidigare De kom på nyckelutbytesalgoritmen, men inte krypteringen
55 Diffie-Hellman 1976 föreslog Whitfield Diffie och Martin Hellman ett sätt att utbyta nycklar utan att tidigare delat en nyckel Malcolm J. Williamson, GCHQ, hade kommit på detta några år tidigare De kom på nyckelutbytesalgoritmen, men inte krypteringen
56 Diffie-Hellman 1976 föreslog Whitfield Diffie och Martin Hellman ett sätt att utbyta nycklar utan att tidigare delat en nyckel Malcolm J. Williamson, GCHQ, hade kommit på detta några år tidigare De kom på nyckelutbytesalgoritmen, men inte krypteringen
57 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
58 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
59 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
60 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
61 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
62 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
63 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
64 RSA Presentation av mig Tre israeler 1977; Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman (RSA) Patenterad fram tills den 20:e september, 2000 Clifford Cocks, GCHQ, gjorde detta 1973, men vars arbete var klassificerat tills meddelande ==> publik nyckel ==> krypterat ==> hemlig nyckel ==> meddelande
65 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
66 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
67 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
68 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
69 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
70 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
71 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
72 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
73 Signering Presentation av mig Metoden går att köra "baklänges": meddelande ==> hemlig nyckel ==> krypterat ==> publik nyckel ==> meddelande Signering nät-av-tillit (web-of-trust) Key Signing Party (senare i eftermiddag)
74 Faktorisering Båda nycklarna skapas ur två stora tal Om man från den publika nyckeln lyckas räkna ut vilka två stora tal den är skapad ur kan man skapa den hemliga nyckeln Faktoriseringsproblemet ( factoring problem ) Race mellan antal bitar i nyckeln och datorutvecklingen Eller att någon kommer på en smart lösning på faktoriseringsproblemet
75 Faktorisering Båda nycklarna skapas ur två stora tal Om man från den publika nyckeln lyckas räkna ut vilka två stora tal den är skapad ur kan man skapa den hemliga nyckeln Faktoriseringsproblemet ( factoring problem ) Race mellan antal bitar i nyckeln och datorutvecklingen Eller att någon kommer på en smart lösning på faktoriseringsproblemet
76 Faktorisering Båda nycklarna skapas ur två stora tal Om man från den publika nyckeln lyckas räkna ut vilka två stora tal den är skapad ur kan man skapa den hemliga nyckeln Faktoriseringsproblemet ( factoring problem ) Race mellan antal bitar i nyckeln och datorutvecklingen Eller att någon kommer på en smart lösning på faktoriseringsproblemet
77 Faktorisering Båda nycklarna skapas ur två stora tal Om man från den publika nyckeln lyckas räkna ut vilka två stora tal den är skapad ur kan man skapa den hemliga nyckeln Faktoriseringsproblemet ( factoring problem ) Race mellan antal bitar i nyckeln och datorutvecklingen Eller att någon kommer på en smart lösning på faktoriseringsproblemet
78 Faktorisering Båda nycklarna skapas ur två stora tal Om man från den publika nyckeln lyckas räkna ut vilka två stora tal den är skapad ur kan man skapa den hemliga nyckeln Faktoriseringsproblemet ( factoring problem ) Race mellan antal bitar i nyckeln och datorutvecklingen Eller att någon kommer på en smart lösning på faktoriseringsproblemet
79 Hash Presentation av mig är inte kryptering, kryptografisk hashning är att ur en stor massa med data skapa ett unikt fingeravtryck Minsta bit som ändras i datamassan ska skapa ett nytt fingeravtryck Man ska inte från en hash kunna återskapa datat (undvika kollisioner) Genom att jämföra den lokalt genererade hashen med den medskickade hashen kan man se om någon har varit inne och ändrat i datat
80 Hash Presentation av mig är inte kryptering, kryptografisk hashning är att ur en stor massa med data skapa ett unikt fingeravtryck Minsta bit som ändras i datamassan ska skapa ett nytt fingeravtryck Man ska inte från en hash kunna återskapa datat (undvika kollisioner) Genom att jämföra den lokalt genererade hashen med den medskickade hashen kan man se om någon har varit inne och ändrat i datat
81 Hash Presentation av mig är inte kryptering, kryptografisk hashning är att ur en stor massa med data skapa ett unikt fingeravtryck Minsta bit som ändras i datamassan ska skapa ett nytt fingeravtryck Man ska inte från en hash kunna återskapa datat (undvika kollisioner) Genom att jämföra den lokalt genererade hashen med den medskickade hashen kan man se om någon har varit inne och ändrat i datat
82 Hash Presentation av mig är inte kryptering, kryptografisk hashning är att ur en stor massa med data skapa ett unikt fingeravtryck Minsta bit som ändras i datamassan ska skapa ett nytt fingeravtryck Man ska inte från en hash kunna återskapa datat (undvika kollisioner) Genom att jämföra den lokalt genererade hashen med den medskickade hashen kan man se om någon har varit inne och ändrat i datat
83 Hash Presentation av mig är inte kryptering, kryptografisk hashning är att ur en stor massa med data skapa ett unikt fingeravtryck Minsta bit som ändras i datamassan ska skapa ett nytt fingeravtryck Man ska inte från en hash kunna återskapa datat (undvika kollisioner) Genom att jämföra den lokalt genererade hashen med den medskickade hashen kan man se om någon har varit inne och ändrat i datat
84 Kända algoritmer MD2, MD4, MD5 SHA-0, SHA-1, SHA-2 samt SHA-3 (finns fler)
85 Kända algoritmer MD2, MD4, MD5 SHA-0, SHA-1, SHA-2 samt SHA-3 (finns fler)
86 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
87 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
88 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
89 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
90 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
91 Användande Vanligast är MD5 samt SHA-1 Fast båda är knäckta Knäckt i hashningssammanhang innebär oftast att man kan finna kollisioner baklänges MD SHA-1 februari 2005 första attacken och i augusti 2005 Tar fortfarande några hundra år att knäcka, så det är nog lugnt ett tag till :)
92 SHA-3 Presentation av mig Standard under 2012 Tävling precis som i AES Keccak var det vinnande bidraget Också holländare (en av dem från AES-tävlingen) Keccakpresentation på FOSDEM 2013
93 SHA-3 Presentation av mig Standard under 2012 Tävling precis som i AES Keccak var det vinnande bidraget Också holländare (en av dem från AES-tävlingen) Keccakpresentation på FOSDEM 2013
94 SHA-3 Presentation av mig Standard under 2012 Tävling precis som i AES Keccak var det vinnande bidraget Också holländare (en av dem från AES-tävlingen) Keccakpresentation på FOSDEM 2013
95 SHA-3 Presentation av mig Standard under 2012 Tävling precis som i AES Keccak var det vinnande bidraget Också holländare (en av dem från AES-tävlingen) Keccakpresentation på FOSDEM 2013
96 SHA-3 Presentation av mig Standard under 2012 Tävling precis som i AES Keccak var det vinnande bidraget Också holländare (en av dem från AES-tävlingen) Keccakpresentation på FOSDEM 2013
97 Presentation av mig När anses ett krypto knäckt? När det går fortare att använda knäckningsmetoden än brute force Oftast betyder det att man gått från kanske tusentals år till hundratals år Men mycket beror ju på hur länge man vill att det ska vara hemligt
98 Presentation av mig När anses ett krypto knäckt? När det går fortare att använda knäckningsmetoden än brute force Oftast betyder det att man gått från kanske tusentals år till hundratals år Men mycket beror ju på hur länge man vill att det ska vara hemligt
99 Presentation av mig När anses ett krypto knäckt? När det går fortare att använda knäckningsmetoden än brute force Oftast betyder det att man gått från kanske tusentals år till hundratals år Men mycket beror ju på hur länge man vill att det ska vara hemligt
100 Presentation av mig När anses ett krypto knäckt? När det går fortare att använda knäckningsmetoden än brute force Oftast betyder det att man gått från kanske tusentals år till hundratals år Men mycket beror ju på hur länge man vill att det ska vara hemligt
101 Kända sätt att attackera krypton Frekvensanalys Klartextjämförelse Rå styrka ("brute force") Fel i implementationer Matematiska bevis
102 Kända sätt att attackera krypton Frekvensanalys Klartextjämförelse Rå styrka ("brute force") Fel i implementationer Matematiska bevis
103 Kända sätt att attackera krypton Frekvensanalys Klartextjämförelse Rå styrka ("brute force") Fel i implementationer Matematiska bevis
104 Kända sätt att attackera krypton Frekvensanalys Klartextjämförelse Rå styrka ("brute force") Fel i implementationer Matematiska bevis
105 Kända sätt att attackera krypton Frekvensanalys Klartextjämförelse Rå styrka ("brute force") Fel i implementationer Matematiska bevis
106 Frekvensanalys substitutionskrypto, byt bokstav mot bokstav ("korsordskrypto") För svenska: E A T R S... Även kända ord, typiskt med dubbla t:n: att, hitta, skatt...
107 Frekvensanalys substitutionskrypto, byt bokstav mot bokstav ("korsordskrypto") För svenska: E A T R S... Även kända ord, typiskt med dubbla t:n: att, hitta, skatt...
108 Frekvensanalys substitutionskrypto, byt bokstav mot bokstav ("korsordskrypto") För svenska: E A T R S... Även kända ord, typiskt med dubbla t:n: att, hitta, skatt...
109 Frekvensanalys substitutionskrypto, byt bokstav mot bokstav ("korsordskrypto") För svenska: E A T R S... Även kända ord, typiskt med dubbla t:n: att, hitta, skatt...
110 Klartextjämförelse Enigma/Lorenz/Geheimfernschreiber Enligt uppgift knäcktes dessa chiffer genom att slarviga operatörer först sände meddelandet okrypterat, sedan samma meddelande krypterat.
111 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
112 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
113 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
114 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
115 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
116 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
117 GSM-krypto Presentation av mig Chaos Computer Congress 2010 visade Karsten Nohl och Sylvain Munaut live hur man kunde lyssna på GSM-trafik Alla paket som sänds är lika stora Ett ACK-paket är 1-3 byte, resten är skräp Skräpet är alltid likadant Därför kan man räkna ut nyckeln baklänges ( rainbow tables ) Samma nyckel används i flera transaktioner
118 Rå styrka Presentation av mig EFF:s "Deep Crack" Prova alla kombinationer
119 Fel i implementationer Mozilla, slumptal begränsade till 16 bitar Mifare Classic, eget krypto Mifare Classic, slumptalsgeneratorn startar alltid på noll GSM, eget krypto
120 Fel i implementationer Mozilla, slumptal begränsade till 16 bitar Mifare Classic, eget krypto Mifare Classic, slumptalsgeneratorn startar alltid på noll GSM, eget krypto
121 Fel i implementationer Mozilla, slumptal begränsade till 16 bitar Mifare Classic, eget krypto Mifare Classic, slumptalsgeneratorn startar alltid på noll GSM, eget krypto
122 Fel i implementationer Mozilla, slumptal begränsade till 16 bitar Mifare Classic, eget krypto Mifare Classic, slumptalsgeneratorn startar alltid på noll GSM, eget krypto
123 Fel i implementationer Mozilla, slumptal begränsade till 16 bitar Mifare Classic, eget krypto Mifare Classic, slumptalsgeneratorn startar alltid på noll GSM, eget krypto
124 Matematiska bevis Detta är ett helt eget fält inom matematiken som iallafall är bortom min förståelse.
125 Matematiska bevis Detta är ett helt eget fält inom matematiken som iallafall är bortom min förståelse.
126 Slutsats Presentation av mig Implementera aldrig ett eget krypto: Matematiskt Programatiskt Leta efter begränsningar i implementationen Publicera din lösning
127 Slutsats Presentation av mig Implementera aldrig ett eget krypto: Matematiskt Programatiskt Leta efter begränsningar i implementationen Publicera din lösning
128 Slutsats Presentation av mig Implementera aldrig ett eget krypto: Matematiskt Programatiskt Leta efter begränsningar i implementationen Publicera din lösning
129 Slutsats Presentation av mig Implementera aldrig ett eget krypto: Matematiskt Programatiskt Leta efter begränsningar i implementationen Publicera din lösning
130 Slutsats Presentation av mig Implementera aldrig ett eget krypto: Matematiskt Programatiskt Leta efter begränsningar i implementationen Publicera din lösning
131 Källor Presentation av mig Wikipedia har ett stort sortiment av bra artiklar i detta ämne Crypto, Steven Levy, Kodboken ( The Code Book ), Simon Singh Svenska kryptobedrifter, Bengt Beckman Applied Cryptography, Bruce Schneier
132 Källor Presentation av mig Wikipedia har ett stort sortiment av bra artiklar i detta ämne Crypto, Steven Levy, Kodboken ( The Code Book ), Simon Singh Svenska kryptobedrifter, Bengt Beckman Applied Cryptography, Bruce Schneier
133 Källor Presentation av mig Wikipedia har ett stort sortiment av bra artiklar i detta ämne Crypto, Steven Levy, Kodboken ( The Code Book ), Simon Singh Svenska kryptobedrifter, Bengt Beckman Applied Cryptography, Bruce Schneier
134 Källor Presentation av mig Wikipedia har ett stort sortiment av bra artiklar i detta ämne Crypto, Steven Levy, Kodboken ( The Code Book ), Simon Singh Svenska kryptobedrifter, Bengt Beckman Applied Cryptography, Bruce Schneier
135 Källor Presentation av mig Wikipedia har ett stort sortiment av bra artiklar i detta ämne Crypto, Steven Levy, Kodboken ( The Code Book ), Simon Singh Svenska kryptobedrifter, Bengt Beckman Applied Cryptography, Bruce Schneier
136 Frågor Presentation av mig TACK! Frågor?
Kryptografi - När är det säkert? Föreläsningens innehåll. Kryptografi - Kryptoanalys. Kryptering - Huvudsyfte. Kryptografi - Viktiga roller
Föreläsningens innehåll Grunder Kryptografiska verktygslådan Symmetriska algoritmer MAC Envägs hashfunktioner Asymmetriska algoritmer Digitala signaturer Slumptalsgeneratorer Kryptering i sitt sammanhang
Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin
Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder
Kryptering. Krypteringsmetoder
Kryptering Kryptering är att göra information svårläslig för alla som inte ska kunna läsa den. För att göra informationen läslig igen krävs dekryptering. Kryptering består av två delar, en algoritm och
Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken
Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det
Grundfrågor för kryptosystem
Kryptering Ett verktyg, inte en tjänst! Kryptering förvandlar normalt ett kommunikationssäkerhetsproblem till ett nyckelhanteringsproblem Så nu måste du lösa nycklarnas säkerhet! 1 Kryptering fungerar
Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 16 8 feb 2016
Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 16 8 feb 2016 Kryptering För ordentlig behandling rekommenderas kursen DD2448, Kryptografins Grunder Moderna krypton kan delas in i två sorter, baserat
Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar
Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar Björn von Sydow 21 november 2006 Kryptografins historia Fyra faser Kryptografins historia Fyra faser Antiken ca 1920 Papper och penna.
Utdrag från Verklighetens Kvadratrötter: Sida 1 en bok om matematikens användningsområden skriven av Marcus Näslund. Mer info: www.kvadratrot.se.
Utdrag från Verklighetens Kvadratrötter: Sida 1 KRYPTOLOGI Hur matematiken skyddar dina hemligheter Talteori, primtal, moduloräkning Bakgrund Den hemliga kod som under andra världskriget användes av Nazityskland
Kryptering HEMLIG SKRIFT SUBSTITUTION STEGANOGRAFI KRYPTOGRAFI
1/7 Kryptering Se kap. 6 HEMLIG SKRIFT STEGANOGRAFI Dolt data KRYPTOGRAFI Transformerat data - Transposition (Permutation) Kasta om ordningen på symbolerna/tecknen/bitarna. - Substitution Byt ut, ersätt.
Metoder för sekretess, integritet och autenticering
Metoder för sekretess, integritet och autenticering Kryptering Att dölja (grekiska) Sekretess Algoritmen Att dölja Ordet kryptering kommer från grekiskan och betyder dölja. Rent historiskt sett har man
Primtal, faktorisering och RSA
17 november, 2007 Ett Exempel N = 93248941901237910481523319394135 4114125392348254384792348320134094 3019134151166139518510341256153023 2324525239230624210960123234120156 809104109501303498614012865123
Kryptoteknik. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT)
Kryptoteknik Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) XOR XOR används ofta i kryptering: A B A B 0 0 0 0 1 1 1 0 1 Bit-flipping Om XOR
Den mest väsentliga skillnaden mellan
JULIUSZ BRZEZINSKI Om kryptering Matematik i säkerhetens tjänst Första delen av denna artikel handlade om kodningsteorin. I den andra delen behandlas kryptering som är en mycket gammal teori med rötter
MA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om restklassaritmetik Mikael Hindgren 19 september 2018 Exempel 1 Klockan är nu 8.00 Vad är klockan om 78 timmar? Vad var klockan för 53 timmar sedan? 8 + 78
Föreläsning 10. Grundbegrepp (1/5) Grundbegrepp (2/5) Datasäkerhet. olika former av säkerhet. Hot (threat) Svaghet (vulnerability)
Föreläsning 10 Datasäkerhet grundbegrepp datasäkerhet i nätet Säkerhetsstandarder och program brandväggar IPSEC SSH PGP SSL 11/19/01 Bengt Sahlin 1 Grundbegrepp (1/5) olika former av säkerhet administrativ:
Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar
Kryptografi: en blandning av datavetenskap, matematik och tillämpningar Björn von Sydow 17 november 2010 Kryptografins historia Fyra faser Kryptografins historia Fyra faser Antiken ca 1920 Papper och penna.
Datasäkerhet. Petter Ericson pettter@cs.umu.se
Datasäkerhet Petter Ericson pettter@cs.umu.se Vad vet jag? Doktorand i datavetenskap (naturliga och formella språk) Ordförande Umeå Hackerspace Sysadmin CS 07-09 (typ) Aktiv från och till i ACC m.fl. andra
Offentlig kryptering
127 Offentlig kryptering Johan Håstad KTH 1. Inledning. Denna uppgift går ut på att studera ett offentligt kryptosystem. Med detta menas ett kryptosystem där det är offentligt hur man krypterar, men trots
PGP håller posten hemlig
PGP håller posten hemlig Även den som har rent mjöl i påsen kan vilja dölja innehållet i sin e-post. Ett sätt är att kryptera den med PGP, Pretty Good Privacy, som har blivit en succé efter den inledande
Skydd för känsliga data
Skydd för känsliga data Daniel Bosk 1 Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1674 2014-03-19 14:39:35Z danbos 1 Detta verk är tillgängliggjort
RSA-kryptering och primalitetstest
Matematik, KTH Bengt Ek augusti 2016 Material till kurserna SF1630 och SF1679, Diskret matematik: RSA-kryptering och primalitetstest Hemliga koder (dvs koder som används för att göra meddelanden oläsbara
Föreläsning 10 Datasäkerhet grundbegrepp datasäkerhet i nätet. Säkerhet. Grundbegrepp (1/5) Modern telekommunikation 2002-11-13.
Föreläsning 10 Datasäkerhet grundbegrepp datasäkerhet i nätet Säkerhetsstandarder och program brandväggar IPSEC SSH PGP SSL 2002-11-13 Bengt Sahlin 1 Säkerhet Olika former av säkerhet (företagsperspektiv
Säkerhetsbrister & intrång
Säkerhetsbrister & intrång Internetdagarna 2001 Vem är Anders Ingeborn? Civilingenjör Datateknik KTH ixsecurity Frilansskribent Föredragshållare Innehåll Tekniska säkerhetsbrister Trender Erfarenheter
Säkerhet. Olika former av säkerhet (företagsperspektiv [1])
![Säkerhet. Olika former av säkerhet (företagsperspektiv [1])](/thumbs/55/35970619.jpg "Säkerhet. Olika former av säkerhet (företagsperspektiv [1])")
Mål Föreläsning 12 Förse en kort introduktion till säkerhet Förse en introduktion till datasäkerhet Behandla grundbegrepp inom datasäkerhet Behandla grundprotokoll för säkerhet inom nätet Säkerhet Olika
Föreläsning 7. DD2390 Internetprogrammering 6 hp
Föreläsning 7 DD2390 Internetprogrammering 6 hp Innehåll Krypteringsöversikt (PKI) Java Secure Socket Extension (JSSE) Säkerhetsproblem 1. Vem är det man kommunicerar med Autentisering 2. Data kan avläsas
MATEMATIK I SÄKERHETENS TJÄNST OM KODNING OCH KRYPTERING 1
1 MATEMATIK I SÄKERHETENS TJÄNST OM KODNING OCH KRYPTERING 1 Juliusz Brzezinski Säkerhet i tekniska sammanhang associeras mycket ofta med säkra hus, säkra bilar, säkra broar, säkra telefonförbindelser
Går vi mot en kryptokalyps?
Går vi mot en kryptokalyps? Lars Johansson lars.johansson@omegapoint.se Källa: http://www.washingtonpost.com/world/national-security/nsa-seeks-to-build-quantum-computer-that-could-crack-most-typesof-encryption/2014/01/02/8fff297e-7195-11e3-8def-a33011492df2_story.html
Grundläggande kryptering & chiffer
Grundläggande kryptering & chiffer Allmänt om kryptering För att inte hackers ska kunna snappa upp den information som skickas över nätet så bör man använda sig av någon form av kryptering, d.v.s. förvrängning
Cipher Suites. Rekommendationer om transportkryptering i e-tjänster
Cipher Suites Rekommendationer om transportkryptering i e-tjänster Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Revisionshistorik... 2 3. Inledning... 2 3.1 Cipher suites... 2 4. Protokoll för transportkryptering...
256bit Security AB Offentligt dokument 2013-01-08
Säkerhetsbeskrivning 1 Syfte Syftet med det här dokumentet är att översiktligt beskriva säkerhetsfunktionerna i The Secure Channel för att på så vis öka den offentliga förståelsen för hur systemet fungerar.
Dagens föreläsning. Datasäkerhet. Tidig historik. Kryptografi
Dagens föreläsning Datasäkerhet 2D1522 Datorteknik och -kommunikation 2D2051 Databasteknik och datorkommunikation http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1522/ http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d2051/ 2006-04-12
Introduktion till krypteringsmetoderna RSA och Merkle-Hellman
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för matematik Nadia Ehsas Introduktion till krypteringsmetoderna RSA och Merkle-Hellman Introduction to the Encryption Methods RSA and Merkle-Hellman
Gesäll provet Internetprogrammering I. Författare: Henrik Fridström. Personnummer: 870408-6654. Skola: DSV
Gesäll provet Internetprogrammering I Författare: Henrik Fridström Personnummer: 870408-6654 Skola: DSV Val av uppgift: En e-mail applikation med kryptering Bakgrund: Som sista uppgift i kursen Internetprogrammering
RIV Tekniska Anvisningar Kryptografi. Version ARK_
RIV Tekniska Anvisningar Kryptografi ARK_0036 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Målgrupp... 2 2. Om kryptografiska inställningar... 2 2.1 Cipher suites... 2 3. Krav och rekommendationer... 3 3.1 Cipher Suites...
Vad man vill kunna göra. Lagra och skicka krypterad information Säkerställa att information inte manipuleras Signera sådant som man står för
Vad man vill kunna göra Lagra och skicka krypterad information Säkerställa att information inte manipuleras Signera sådant som man står för Teknik Symmetrisk kryptering symmetrisk kryptering Hashfunktioner
Datasäkerhet och integritet
OH-2 v1 Kryptering Hashing Digitala signaturer Certifikat & PKI Taxonomi Säkerhet Krypteringsalgoritmer Säkerhetstjänster Hemlig nyckel (tex. DES) Publik Message nyckel diggest (tex. RSA) (tex. MD5) Hemlighetshållande
KRYPTERING - MÖJLIGHET ELLER OMÖJLIGHET. Carl Önne carl.onne@certezza.net
KRYPTERING - MÖJLIGHET ELLER OMÖJLIGHET Carl Önne carl.onne@certezza.net Kerckhoffs principer (något modifierade) Systemet i praktiken oknäckbart, helst även teoretiskt Designen av systemet öppet, det
Test av kryptobiblioteket
Test av kryptobiblioteket 1 Syfte Det här dokumentet är en testplan som beskriver hur kryptobibliotekets olika implementationer ska testas. Dokumentet beskriver inte de tester som redan ingår i utvecklingsprocessen
2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se
E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar
NÅGOT OM KRYPTERING. Kapitel 1
Kapitel 1 NÅGOT OM KRYPTERING Behovet av att skydda information har funnits mycket länge, men först i samband med utvecklingen av datatekniken har det blivit ett allmänt problem för alla moderna samhällen.
Övning 6 - Tillämpad datalogi 2012
/home/lindahlm/activity-phd/teaching/12dd1320/exercise6/exercise6.py October 2, 20121 0 # coding : latin Övning 6 - Tillämpad datalogi 2012 Sammanfattning Idag gick vi igenom komprimering, kryptering och
Javadoc. Internet, WorldWideWeb, HTML, och Java. Webbläsarkomponenten. JEditorPane p. HyperlinkListener. Javadoc exempel:
Internet, WorldWideWeb, HTML, och Java pplets HTML kan tolkas av swingkomponenter: new Jutton("Hej då! "); utomatiskt genererade dokumentation i HTML JEditorPane webbläsarkomponent
Kryptering & Chiffer Del 2
Kryptering & Chiffer Del Vigenere Vigenere är en annan krypteringsmetod som är mer avancerad än de två föregående. Denna metod är säkrare men långt ifrån säker om man använder dåliga nycklar. Det finns
Föreläsninsanteckningar till föreläsning 1: Introduktion
Föreläsninsanteckningar till föreläsning 1: Introduktion Johan Håstad, transkriberat av Marcus Dicander 2006-01-18 1 Översikt Vi börjar med en översikt av kursen ochnämner flyktigt vilka områden som kommer
Kryptering och primtalsfaktorisering
Institutionen för Numerisk analys och datalogi Kryptering och primtalsfaktorisering Johan Håstad Nada, KTH johanh@nada.kth.se Ett Exempel N = 9324894190123791048152332319394135 4114125392348254384792348320134094
Undersökning och design av en säkerhetslösning för en molnlagringstjänst
EXAMENSARBETE INOM DATATEKNIK, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2017 Undersökning och design av en säkerhetslösning för en molnlagringstjänst LUDVIG CEDERFELT KTH SKOLAN FÖR DATAVETENSKAP OCH KOMMUNIKATION
Uppstart av OS med resp. utan krypering
Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Uppstart av OS med resp. utan krypering Andreas Aspernäs, August Winberg 12 januari 2014 Sammanfattning Kryptering av hårddiskar blir
Att forcera Caesar-krypto är inte så svårt. Antalet möjliga nycklar är bara
Nämnarens kryptoskola 11. Forcering av Caesarkrypto och enkel substitution lärarsida Att forcera Caesar-krypto är inte så svårt. Antalet möjliga nycklar är bara 28. En lämplig teknik för denna forcering
PGP & S/MIME En översikt
PGP & S/MIME En översikt Martin Fredriksson m@crt.se Carlstedt Research & Technology AB, 2003 1 PGP & S/MIME -- En översikt Introduktion: varför krypterad post, intro krypto PGP S/MIME En jämförelse Kommentarer
Undersökning och design av en säkerhetslösning för en molnlagringstjänst
EXAMENSARBETE INOM DATATEKNIK, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2017 Undersökning och design av en säkerhetslösning för en molnlagringstjänst LUDVIG CEDERFELT KTH SKOLAN FÖR DATAVETENSKAP OCH KOMMUNIKATION
Moderna krypteringssystem
Eva-Maria Vikström Moderna krypteringssystem Seminarieuppsats Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi Åbo 2006 Abstrakt Kryptogra blir allt viktigare i dagens samhälle i och med att stora
Krypteringens historia och användningsområden
Krypteringens historia och användningsområden - En studie av krypteringstekniker som kan anpassas till undervisning i gymnasieskolan. Linnea Flöjt MMGL99 Handledare: Ulf Persson Examinator: Laura Fainsilber
RSA-kryptografi för gymnasiet. Jonas Gustafsson & Isac Olofsson
RSA-kryptografi för gymnasiet Jonas Gustafsson & Isac Olofsson HT 2010 Innehåll 1 Grundläggande beräkningsmetoder och begrepp 5 1.1 Mängder.............................. 5 1.2 Kvot och rest...........................
Modul 3 Föreläsningsinnehåll
2015-02-03 2015 Jacob Lindehoff, Linnéuniversitetet 1 Modul 3 Föreläsningsinnehåll Vad är ett certifikat? Användningsområden Microsoft Certificate Services Installation Laboration Ingår i Klustringslabben
Att använda kryptering. Nyckelhantering och protokoll som bygger på kryptering
Att använda kryptering Nyckelhantering och protokoll som bygger på kryptering 1 Nyckelhantering Nycklar måste genereras på säkert sätt Nycklar måste distribueras på säkert sätt Ägaren av en nyckel måste
Föreläsning 10. Definitioner. Utveckling. T Introduktion till modern telekommunikation Bengt Sahlin 1
Föreläsning 10 Mål Förstå begreppet multimedia Förstå grundförutsättningarna för multimedia Behandla användningsområden för multimedia Förstå sambandet mellan multimedia och telekommunikation Förse en
Ett säkert Internet. Betalningsformer för säkra transaktioner över Internet. Författare: Anders Frånberg. Examensarbete I, 10p Vårterminen - 00
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Institutionen för Informatik Ett säkert Internet Betalningsformer för säkra transaktioner över Internet Författare: Anders Frånberg Examensarbete I, 10p Vårterminen
En jämförelse av krypteringsalgoritmer. Kandidatarbete Informationssystem Peter Broman Ola Liljerum Handledare: Bengt Carlsson
En jämförelse av krypteringsalgoritmer Kandidatarbete Informationssystem Peter Broman Ola Liljerum Handledare: Bengt Carlsson Abstract Today the Internet is used more and more as a transportation for information.
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................
Trådlösa nätverk. Säkerhetsprotokoll WEP och WPA. I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess
Trådlösa nätverk Säkerhetsprotokoll WEP och WPA I den här rapporten går vi igenom säkerheten i trådlösa nätverk, i synnerhet krypteringsprocess och brister i WEP, WPA och WPA2 samt hur man gör för att
Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services
Switch- och WAN- teknik F7: ACL och Teleworker Services Vad är en ACL? ACL = Access List En ACL Allåter eller kastar paket som matchar en regel. L3 (och i viss mån L4) Ex: Webbserver behöver endast få
Kryptografiska mekanismer och valutor
Kryptografiska mekanismer och valutor Daniel Bosk 1 Avdelningen för informations- och kommunikationssytem, Mittuniversitetet, SE-851 70 Sundsvall. hashsign.tex 2068 2014-11-03 10:52:07Z danbos 1 Detta
Mjukvarurealiserad bildtelefoni
Mjukvarurealiserad bildtelefoni Examensarbete 20p, Umeå Universitet P-O Östberg Abstract With the ever increasing popularity of the Internet a staggering increase in the number of computer users has followed
Kryptering av dokument för överföring via telenätet. (HS-IDA-EA )
Kryptering av dokument för överföring via telenätet. (HS-IDA-EA-98-117) Daniel Molin (a94danmo@ida.his.se) Institutionen för datavetenskap Högskolan i Skövde, Box 408 S-54128 Skövde, SWEDEN Examensarbete
Din guide till IP RFID. Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP. Snom - marknadens säkraste IP-telefon. Ur innehållet TALK TELECOM
for you Din guide till IP Nummer 7 2010 God Jul och Gott Nytt År önskar TALK TELECOM Ur innehållet RFID Säker passage med plastbricka Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP Snom - marknadens säkraste
Matematikens Element. Vad är matematik. Är detta matematik? Anders Fällström Institutionen för matematik och matematisk statistik Umeå universitet
Matematikens Element Höstterminen 2006 Anders Fällström Institutionen för matematik och matematisk statistik Umeå universitet Vad är matematik Är detta matematik? 3 1 Eller kanske detta? 4 Men det här
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................
Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. kenneth@ip-solutions.se. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH
Att bygga VPN Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB kenneth@ip-solutions.se 1 IP-Solutions AB Agenda Olika VPN scenarios LAN - LAN host - host SSH 2 IP-Solutions AB IP-Solutions - Konsultverksamhet Oberoende
Kryptografiska mekanismer och valutor
Digitala signaturer Hashfunktioner Kryptografiska valutor Bitcoin Referenser Kryptografiska mekanismer och valutor Daniel Bosk 1 Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet,
Hemligheternas Matematik
En redogörelse för den matematiska aspekten av assymetrisk kryptering - hur man med matematik kan utbyta information i hemlighet trots att all kommunikation avlyssnas. Av: Hvitfeldtska gymnasiet Carl Smedstad
Sunet-dagarna
Sunet-dagarna 2017-10-16-19 PGP för nybörjare - Pretty Good Privacy SUNET/CERT Maria Edblom Tauson - maria@cert.sunet.se Arne Nilsson - arne.nilsson@cert.sunet.se Del 1 Del 2 E-post och teori bakom PGP
Kryptering. Wearable Computers D 10p. Namn: Josef Israelsson Datum: 2003-10-13 Lärare: Björne Lindberg Ulf Brydsten Lars Karlsson
Kryptering Wearable Computers D 10p Namn: Datum: 2003-10-13 Lärare: Björne Lindberg Ulf Brydsten Lars Karlsson Sammanfattning Målet med denna rapport är att ge en helhetstäckande men samtidigt också djupare
Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch
70 80 60 ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 40 20 30 Manual 2 Installation Många företag och myndigheter sköter sina betalningar till Plusoch Bankgirot
HANDBOK LSM KORTMANAGEMENT
Sid 1 1.0 ÖVERSIKT ÖVER KORT I nednstående tbell ges en översikt över olik korttyper och hur minnet är indelt i ett SimonsVoss-system. 1.1. KORTTYPER Beteckning MIFARE Clssic MIFARE Clssic Minne 1K 4K
Europeisk samsyn på kryptomekanismer SOGIS nya kryptolista en översikt
Issue 0.1 Försvarets Materielverk/CSEC 2005 Document ID Europeisk samsyn på kryptomekanismer SOGIS nya kryptolista en översikt Träffpunkt CC - 20 april 2016 Martin Bergling FMV/CSEC 1 Syfte Ge kunskap
Försöksnomineringssystem 2013
Försöksnomineringssystem 2013 Försöksnomineringssystem 2013... 1 1 Nominering... 2 1.1 Nominera sig själv... 2 1.2 Nominera någon annan... 2 1.3 Nominera som förening m.fl.... 2 2 Deltagaruppgifter...
Säkerhet. Säker kommunikation - Nivå. Secure e-mail. Alice wants to send secret e-mail message, m, to Bob.
Säkerhet Förra gången Introduktion till säkerhet och nätverkssäkerhet Kryptografi Grunder Kryptografiska verktygslådan Symmetriska algoritmer Envägs hashfunktioner Asymmetriska algoritmer Digitala signaturer
Nämnarens kryptoskola fördjupning. Enkel transposition
Nämnarens kryptoskola fördjupning 26. Enkel transposition Hittills har ni sett krypton som bygger på att en bokstav ersätts med en annan bokstav, ett annat tecken eller några siffror. Sådana krypton kallas
Mikael Gustafsson & Camilla Stridh
Mikael Gustafsson & Camilla Stridh Incorporating computational tools into school mathemathics Kenneth Ruthven, Cambridge university Incorporating computational tools into school mathemathics Kenneth Ruthven,
Protokollbeskrivning av OKI
Protokollbeskrivning av OKI Dokument: Protokollbeskrivning av OKI Sida 1 / 17 1 Syfte Det här dokumentet har som syfte att beskriva protokollet OKI. 2 Sammanfattning OKI är tänkt som en öppen standard
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Martin Andersson Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Hans Ericson Utskriftsdatum:
Keywords: anonymous p2p, networking, p2p implementations, peer-to-peer.
Anonyma P2P nätverk. Abstrakt Vi skall försöka beskriva hur ett anonymt peer-to-peer nätverk fungerar. Hur teorierna för hur det skall eller borde fungera och även försöka förklara hur en del implementationer
Utvärdering av lösningar för hårddiskkryptering
UPTEC IT 09 010 Examensarbete 30 hp Juni 2009 Utvärdering av lösningar för hårddiskkryptering Tobias Jonasson 2 Abstract Evaluation of Solutions for Hard Disk Encryption Tobias Jonasson Teknisk- naturvetenskaplig
Test av lösenordsknäckningsattacker mot Windowsanvändare
Linnéuniversitetet Projektrapport (4 HP) Grundläggande Operativsystem 1DV415 Test av lösenordsknäckningsattacker mot Windowsanvändare David Lundqvist, Fred Uggla 8 januari 2014 Sammanfattning Med hjälp
Krypteringsprogrammet Kryptogamen
Kryptogamen Sida 1(5) Krypteringsprogrammet Kryptogamen Om programmet Detta program är avsett som en pedagogisk leksak. Det hindrar inte att det kan användas för att försvåra insyn i exempelvis en mailkommunikation
Blockkedjor. en introduktion för datavetare. Rikard Hjort, 24 maj 2019
Blockkedjor en introduktion för datavetare Vem är jag? Varför ska ni lära er om blockkedjor? Alla ska gå härifrån och kunna... förklara Bitcoin är uppbyggt bygga en egen blockkedja läsa på själva om blockkedjeprojekt
Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT)
Designprinciper för säkerhet och Epilog Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet Tumregler och utgångspunkter
Anpassning av GNU Nettle för inbyggda system
Anpassning av GNU Nettle för inbyggda system Niels Möller, South Pole AB April 2013 Innehåll 1 Inledning 2 2 Mål och syfte 2 3 Projektbeskrivning 2 3.1 Utvecklingssystem.......................... 2 3.2
BILAGA 2 Tekniska krav Version 0.81
BILAGA 2 Tekniska krav Version 0.81 Sammanfattande teknisk kravbild Sambi har likt andra federativa initiativ som mål att använda följande SAMLv2 1 profiler: Implementationsprofilen egov2 2 (beskriver
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011
EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................
Hot mot nyckelhantering i DNSSEC och lite om hur man undviker dem. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef
Hot mot nyckelhantering i DNSSEC och lite om hur man undviker dem Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef Överväganden Införandet av DNSSEC nödvändiggör en juridisk analys. Vilken riskexponering
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-01-12 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning TDDD36 TEN2 Projekttermin: Säkra Mobila System Institution
Sectra Säkerhet i mobila system sid 8. Digitala signaturer sid 10. FOI Utmaningar inom IT-säkerhet sid 12. Nr 4 november 2004
ntimeger INSIKT I TID TEMA: FÖRHINDRA AVLYSSNING SÄKER KOMMUNIKATION Nr 4 november 2004 Sectra Säkerhet i mobila system sid 8 Digitala signaturer sid 10 FOI Utmaningar inom IT-säkerhet sid 12 Innehåll
DNSSEC och säkerheten på Internet
DNSSEC och säkerheten på Internet Per Darnell 1 Säkerheten på Internet Identitet Integritet Oavvislighet Alltså 2 Asymmetrisk nyckelkryptering Handelsbanken 3 Asymmetrisk nyckelkryptering 1 Utbyte av publika
Programmeringsolympiaden 2014
Programmeringsolympiaden 2014 TÄVLINGSREGLER FÖR SKOLKVALET Tävlingen äger rum på av skolan bestämt datum under sex timmar effektiv tid. Eleven ska i förväg komma överens med läraren om att använda egen
Säker e-kommunikation 2009-04-22
Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda
Riksgäldskontorets författningssamling
Riksgäldskontorets författningssamling Utgivare: chefsjuristen Charlotte Rydin, Riksgäldskontoret, 103 74 Stockholm ISSN 1403-9346 Riksgäldskontorets föreskrifter om instituts skyldighet att lämna uppgifter
S =(s e )modn. s =(S d )modn. s =(s e ) d mod n.
DAT 060 Laboration 3 Säkerhet på nätet eller kan någon komma åt mitt konto på internetbanken? Institutionen för datavetenskap 27 juni 2002 Dagens laboration kommer att beröra en mycket viktig aspekt av
Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.
1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter