Transkript

1

2

3

4

5

6 SLU, LBT, Partnerskap Alnarp och LRF Konferens om jordbrukets byggnadsfrågor 31 januari 2012 Christer Nilsson, LBT, SLU BYGG SÄKERT bakgrund och syfte Dagens konferens på Alnarp syftar i första hand till att diskutera de krav som man bör ställa på lantbruksbyggnadernas hållfasthet och säkerhet med tonvikt på dimensionering och utförande. Bakgrunden är bland annat det forskningsarbete som LBT medverkat i med att utreda orsaker och konsekvenser till de ras och skador som inträffat på lantbruksbyggnader de senaste två vintrarna. Det kunde då konstateras att många olika orsaker låg bakom inträffade skador. Trots att det hade fallit mycket snö, så var de uppkomna snölasterna generellt lägre än de som normerna anger att man skall räkna med. I stället var det bristande kontroll och oklar ansvarsfördelning i samband med bygget, okunskap om byggtekniken, snöfickor på sammanbyggda tak, bristande underhåll mm som resulterat i skador. Ekonomibyggnader för lantbruk (jordbruk, skogsbruk eller trädgård), som är belägna utanför detaljplan, är generellt undantagna från kravet på bygglov och på bygganmälan. Synpunkten att det borde krävas bygglov (eller motsvarande) även för lantbruksbyggnader förs dock fram med jämna mellanrum. Även om bygglov inte krävs, gäller Plan- och bygglagens (PBL) krav i skälig utsträckning. När det gäller dessa byggnader är det byggherren (d.v.s. lantbrukaren) ensam som ansvarar för att bygget uppfyller kraven i PBL, bl.a. kravet på bärförmåga. Det finns olika synpunkter från myndigheter och intressenter om hur PBL skall tillämpas inom lantbruket och hur man skall dimensionera när det inte finns anvisningar i den allmänna bygglagstiftningen. Inom Standardiseringskommissionen i Sverige har ett arbete bedrivits med att ta fram sådana specifika anvisningar för lantbruket samlade i en handbok. Det finns vidare idéer om att försäkringsbolagen på något sätt borde ställa tydligare krav på besiktning och kontroll av de byggnader som man försäkrar in. På så sätt skulle man kunna motivera fastighetsägare till ökad noggrannhet vid såväl projektering och uppförande av nya driftsbyggnader som underhåll av de befintliga. Uppfyllda krav skulle också kunna återspeglas i reducerade försäkringspremier. Avsikten är att ovanstående frågeställningar skall behandlas på konferensen så att man uppnår en nationell samsyn. Syftet är sedan att den skall följas upp med informationsdagar riktade direkt till lantbrukare. Studiematerial till dessa informationsdagar kommer att utvecklas av hushållningssällskapens byggrådgivare i samverkan med LRF och LBT. Dessa informationsdagar kommer, preliminärt, att arrangeras av hushållningssällskapens byggrådgivare.

7 Inledning LRF i konferens på Alnarp om jordbrukets byggnadsfrågor Arne Gustavsson Jag framträder idag som ansvarig för LRFs beredskapsfrågor, LRFs krisberedskap. Frågor om de takras vi haft de senaste vintrarna har därför kommit på mitt bord. Med detta har följt frågor om tillståndsplikt för lantbrukets ekonomibyggnader och om lantbrukarens ansvar som byggherre. Frågorna anknyter till våra berörda myndigheter, med Boverket i spetsen, kommunerna, våra försäkringsbolag m fl. Vi har från LRF tydligt motsatt oss propåer om nya regler och mer tillsyn och fler tillsynsavgifter. LRF tycker istället att man måste utgå från att den seriöse och driftige lantbruksföretagaren inte medvetet uppför en undermålig ekonomibyggnad och därmed t ex riskerar avbräck med stora ekonomiska förluster som följd om byggnaden måste tas ur bruk på grund av takras. Och alla vi som samlas här i dag har rimligen ett intresse av att de frågor vi behandlar hanteras på ett för sektorn som helhet klokt sätt och på ett sätt som inte utsätter enskilda företagare, människor eller djur för ekonomisk eller fysiska risker. Vi ser därför dagens konferens som en viktig del i det informations och erfarenhetsutbyte som krävs. För LRFs del kommer vi också att fortsätta en dialog med berörda försäkringsbolag. Christer sade i sin inledning: Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att generellt beskriva den byggprocess, som tillämpas i lantbruket. Traditionellt har lantbrukaren tagit stor del i uppförandet av produktionsbyggnaderna antingen med eget arbete och/eller eget material. Oftast har måhända en lokal byggmästare tagits till hjälp i arbetet plus att anställda på gården engagerats. Jag har under processen sett vilket utom ordentligt stort juridiskt ansvar för byggprocessen många lantbrukare tar på sig och vilka allvariga ekonomiska konsekvenser detta kan få om något går snett. Detta är också en viktig utgångspunkt för vår medverkan här idag. LRF initierar också tillsammans med SLU/LBT och HIR Malmöhus, med stöd från Statens Jordbruksverk/Landsbygdsprogrammet m.fl., ett projekt. Hushållningssällskapets byggrådgivare kommer att ta fram ett informations- och utbildningspaket för lantbrukare som står i begrepp att bygga. Hushållningssällskapen kommer här att ha en central roll även i utbildningen. Jag ser för LRFs del det därför som mycket positivt att vi i dag samlats under det program vi har framför oss och ser fram emot en intressant dag.

8 SLU, LBT, Partnerskap Alnarp och LRF Konferens om jordbrukets byggnadsfrågor 31 januari 2012 Christer Nilsson, LBT, SLU LANTBRUKETS BYGGPROCESS Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att generellt beskriva den byggprocess, som tillämpas i lantbruket. Traditionellt har lantbrukaren tagit stor del i uppförandet av produktionsbyggnaderna antingen med eget arbete och/eller eget material. Oftast har måhända en lokal byggmästare tagits till hjälp i arbetet plus att anställda på gården engagerats. Underlag i form av ritningar och tekniska beskrivningar var tidigare minimalt. Många gånger baserades utformningen på byggmästarens erfarenhet samt typritningar. Även idag uppförs åtskilliga ekonomibyggnader på detta sätt det må gälla såväl ny-, om- som tillbyggnad. Det är inte ovanligt att det sker på löpande räkning. Man kan dock konstatera att uppförandet, av åtminstone större ekonomibyggnader, allt mer sker i entreprenadform. Förenklat kan man konstatera att byggen rörande lantbrukets ekonomibyggnader idag antingen genomförs i egen regi eller som entreprenad. Vilken organisationsform man väljer beror på ett flertal faktorer såsom: Arbetskraftssituationen på gården Investeringens storlek Lantbrukarens byggnadskunnande och tillgängliga tid Vilka byggnadsföretag som finns på orten Finansieringsmöjligheterna. Vid egenregibygge svarar lantbrukaren för såväl projektering, upphandling som samordning av bygget samt utför en del av arbetet själv. Att bygga i egen regi förutsätter således att lantbrukaren (byggherren) har egna resurser och kunskaper att genomföra byggproduktionen. Vid större nybyggnadsobjekt är det vanligast att välja någon form av entreprenad. Principiellt kan man särskilja två entreprenadformer beroende på vilken typ av handlingar som entreprenaden utgår från: Utförandeentreprenad Funktionsentreprenad. Vid entreprenadbygge sluter lantbrukaren avtal med en entreprenör (byggföretag etc.) som åtar sig hela eller delar av bygget. I huvudsak har man då följande organisationsformer att välja mellan: Totalentreprenad Generalentreprenad Delad entreprenad. Totalentreprenad innebär att lantbrukaren sluter avtal med endast en entreprenör totalentreprenören och låter denne ta ansvaret för såväl färdigprojektering som upphandling

9 och byggande. Vid renodlad totalentreprenad preciserar byggherren de funktions-, standardoch andra krav samt önskemål om utseende och övriga egenskaper som skall uppfyllas av den färdiga byggnaden i ett ramprogram. Vid anbudsgivning måste varje entreprenör utforma ett förslag som gör det möjligt för byggherren att bedöma vilken entreprenör som bäst uppfyller ställda krav och önskemål. Vid generalentreprenad svarar lantbrukaren, oftast med hjälp av konsult, för färdigprojekteringen. Vid upphandlingen finns därför alla detaljerade tekniska lösningar presenterade i form av bygghandlingar och entreprenören svarar för utförandet i enlighet med handlingarna. Entreprenören anlitar underentreprenörer för olika specialarbeten och svarar för samordningen av underentreprenörerna. Det förekommer även att olika delar i bygget upphandlas med funktionsansvar respektive utförandeansvar så att bästa expertis byggherren och dennes konsulter eller entreprenören och dennes medhjälpare får i uppdrag att detaljutforma de olika byggnadsdelarna. Vid delad entreprenad skriver lantbrukaren avtal med de olika entreprenörerna och svarar själv för samordningen mellan dem. Även den delade entreprenaden är en utförandeentreprenad, dvs. (sido)entreprenörerna skall utföra arbetena helt enligt de bygghandlingar som byggherren presenterar i sin anbudsförfrågan. Vilken entreprenadform väljs beror på flera omständigheter men oftast bedöms det ur tidssynpunkt vara fördelaktigast att välja total- eller generalentreprenad, eftersom då allt ansvar för utförda arbeten finns samlat hos en entreprenör. Om inget annat avtalats så är det byggherren, dvs. den enskilde lantbrukaren eller motsvarande som låter uppföra en byggnad, som är ansvarig för att byggnadsverket uppfyller gällande regler. Viktiga moment där det ofta brister inom lantbruket är kontroll och byggmöten i samband med bygget samt besiktningar (slut- respektive garantibesiktningar) vid slutförandet.

10 Ras och skador på ekonomibyggnader på grund av snölast vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 Olof Friberg, HIR Malmöhus & Christer Nilsson, LBT, SLU Konferens Bygg säkert 31 januari 2012

11 Bakgrund Ett stort antal takras och takskador inträffade de senaste två vintrarna. Lantbrukets ekonomibyggnader var inte undantagna Vad var orsaken/orsakerna till uppkomna skador och ras inom lantbruket? Hur kan man undvika skador i framtiden? Flera arbeten samordnades; SP, LTH, LBT, Skanska, Boverket

12 Takskaderapporter

13 Studiens omfattning Skadeanalysen i rapporten som berör lantbruksbyggnader omfattar 63 st. inrapporterade objekt 10 av dessa har studerats djupare.

14 Byggnadsdecennium Antal byggnader Byggnadsår

15 Geografisk omfattning

16 Typ av bärande stomme

17 Lastantagande vs verkliga laster? Snödjup Snöfickor Snöras Osymmetrisk snölast

18 Exempel på drivbildning på tak till slaktsvinsstall. Detta fenomen hade man inte funderat på tidigare.

19 Tillräcklig avstyvning saknas Snedställd bräda Knäckavstyvning Bild: FarmTest, Danmark

20 Konstruktion, dimensionering, utförande Grisstall: Bristfällig avstyvning Ridhus: Bricka sakas

21 Oavsiktligt takstolsupplag Spikplåtsförbundna trätakstolar kom felaktigt att vila på innervägg p.g.a. av nedböjning

22 Brister i såväl projektering som utförande Felaktig snözon antagen Avstyvningar saknades För låg virkeskvalitet Osymmetrisk snölast Oavsiktligt bärande mellanvägg?

23 Ridhus i Varberg Snedfördelning av snö till läsidan av nocken Träåsarna felmonterade och med för låg kvalitet; nominellt 50% av vad det skulle vara Sannolikt också feldimensionerad stålkonstruktionen (fel snözon)

24 Eftersatt underhåll, fuktskador

25 Sammanfattning av detaljstuderade objekt

26 Gödselbrunnstak Vilken snölast klarar ett sådant tak? Formfaktor med fokus på att snön är tänkt att glida av. Försäkring? Pågående arbete

27 Spannmålssilor Vilken snölast klarar ett sådant tak? Formfaktor med fokus på att snön är tänkt att glida av. Försäkring? Påhängd utrustning, personlast.

28 Drabbade lantbrukares erfarenheter Två olika uppfattningar - leta fel eller hitta en lösning Alla: Försäkringsbolagen bör komma ut och besiktiga de byggnader de försäkrar eller begära in dokument från besiktning utförd av externt anlitad person Tydliga kontrakt och ritningar - inte bara handslag på gårdsplan Vad har lantbrukaren som byggherre som ansvar; var finner jag förstålig information? Kommande vintrar: observanta på skottningsbehovet och i vissa fall har de anlitat en entreprenör.

29 Danska erfarenheter 5000 snöskador, flesta mindre omfattning. Större andel skador på stålkonstruktioner Utförandefel, beräkningsfel, dålig underhåll och snömängd. Snöansamling-ventilationshuvar Även lantbrukets byggnader är bygglovspliktiga.

30 Danska erfarenheter Försäkringsbolaget TopDanmarks egna undersökning av 60 byggnader visade: Felaktiga vindkryss/-förband Avsaknad längsgående avstyvning Avsaknad stävor Felaktiga spikförband Snöskottningsförsäkring erbjuds

31 Slutsatser - Sverige Majoriteten av de skadade byggnaderna hade bärande stomme av trä Träfackverkstakstolar i relativt nybyggda hus uppvisade konstruktiva brister Äldre och oftast dåligt underhållna byggnader ingick i skadefallen Normvärdet för snömängden på mark överskreds bara i något enstaka fall Osymmetrisk snölast p.g.a. långvarig vind, snöfickor och sammanbyggnader innebär ökad risk för takskada Vind har en betydande påverkan för uppkomst av osymmetrisk snölast speciellt om vinden kommer vinkelrät eller snett mot byggnadens längdriktning Felaktig skottning kan medföra ökad risk för takskada. Praktiska anvisningar behövs Behovet av att förändra och komplettera formfaktorerna för snölast på tak bör undersökas Brister i och avsaknad av konstruktionsberäkningar förekom på många studerade objekt Okunskap/slarv förekom både vid bygge i egen regi och vid entreprenad Alla lantbrukare är inte medvetna om sitt ansvar som byggherre Informationsinsatser behövs för att höja medvetandegraden bland lantbrukarna

32

33

34

35 SLU, LBT, Partnerskap Alnarp och LRF. Konferens om jordbrukets byggnadsfrågor 31 januari Tekn.Dr Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare, Boverket och sekreterare, nypbl på rätt sätt. Bygglagstiftning i förändring och kvalitetssäkring i lantbruksbyggandet Bakgrund Regeringsuppdrag om takras i samband med snölast Boverket fick regeringens uppdrag år 2010 att utreda orsaken till de takras som förekommit på stora byggnader under vintern I Boverkets delrapport som redovisades i juni 2010 finns en del förslag till orsaker och åtgärder. I slutrapporten, Erfarenheter från takras i Sverige i samband med snölast de två senaste vintrarna, finns en närmare beskrivning av orsakerna. Det finns också Boverkets förslag till åtgärder för att försöka förebygga framtida takras. Rapporten sammanställdes av Nikolaj Tolstoy med hjälp av Ingvar Andersson, Lars Göransson, Joakim Persson och Yvonne Svensson. Redovisningen byggde också på en forskningsrapport från Sveriges tekniska institut (SP), Lunds tekniska högskola (LTH), Skanska och Sveriges lantbrukstekniska universitet (SLU) där Carl-Johan Johansson, Camilla Lidgren, Christer Nilsson och Roberto Crocetti med flera redovisar de takras som skett och analyserar orsaker och föreslår åtgärder. Rapporten heter, Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaker och förslag till åtgärder. Forskningsprojekten har fått ekonomiskt stöd av Formas, Sveriges byggindustriers utvecklingsfond (SBUF) och Boverket. Ett åtgärdsförslag är: Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att tillsammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande. Detta finns 2012 i Boverkets och Jordbruksverkets respektive regleringsbrev. Utredning av skadeorsaker En gemensam forskningsrapport från SP, SLU, LTH och Skanska redovisar att de flesta takras som skett de två senaste vintrarna beror framförallt på brister i dimensionering och utförande. De tak som drabbats i störst utsträckning är låglutande tak med stor spännvidd och byggda de senaste 30 åren, Av tekniska fel är bristande sidostabilisering det mest vanliga vid takras. Tunn Gerberskarvad plåt finns i flera av takrasen. Lantbrukarnas ekonomibyggnader är den mest utsatta typen av byggnader, men ras har skett även i butiker, skolor, idrottshallar och lager. Snölasten på marken var stor, men inte extrem. Boverket bedömer att snölastkartorna i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), EKS inte behöver revideras utifrån det som framkommit. Dock har snön, det kalla vädret och den stabila vindriktningen lett till omfattande snödrift och ansamling av snö på delar taken. SP:s rapport visar att fel i projektering och utförande står för minst 75 % av orsakerna. Stora snömängder på läsida och små i lovart har visat sig även på låglutande tak under 15º. Skottning av tak kan i flera fall ha varit en utlösande orsak. Många tak var under skottning när raset inträffade. Även läsituation av berg, av hög skog och av andra byggnader syns i redovisningen av de olika undersökta fallen. Försummad uppvärmning av växthus och hallar syns i de inrapporterade fallen.

36 Plan- och bygglagen och Eurokoder PBL ger möjlighet till tydligare verifiering vid byggande vilket förhoppningsvis kommer att minska risken för takras i framtida byggander. Kraven på tekniskt samråd, kontrollplan, möjlighet till att begära certifierad sakkunnig, startbesked, arbetsplatsbesök, och slutsamråd ger den ökade tydligheten. Övergången från Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR, till svenska nationella krav i EKS ger en klar förbättring för låglutande tak med lutning under 15º för att de ska dimensioneras för ojämn last. Det är viktigt att Boverket följer arbetet med översyn av Eurokoderna för vind och snö. Formfaktorerna kan behöva förtydligas för stora låglutande tak. Här behövs forskning med snökarteringar, beräkningar och vindtunnelsimuleringar. Fastighetsägares skyldighet att underhålla sin byggnad Det är bl.a. fastighetsägares skyldighet enlig PBL att underhålla sin byggnad och för större hallbyggnader (statiskt bestämda) med låglutande tak, är det särskilt viktig att undersöka sin byggnad för att utröna om det finns svagheter i bl.a. takens stabilisering samt att be en konstruktör om en snöskottningsplan hur och när taken bör skottas. Byggnadsägaren eller den som skottar måste ha kännedom om byggnadens statiska system för att kunna avgöra i vilken ordning skottning sker. Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern. Boverket har den uppfattningen att kommunens byggnadsnämnd bör visa gott föredöme och även vid kommunala byggnader begära kontrollplaner med verifikationer på dimensioneringskontroll och utförandekontroll, samt utföra tillsyn. Lantbrukets byggnader För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren befriad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov-/anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS. Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har försäkringsbolagen nekat ersättning för tak som inte uppfyllt gällande byggregler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säkerhet att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifierade kontrollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifiera att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åtgärden inte är lov- eller anmälningspliktig. Ny Plan och bygglag gäller från 2 maj 2011 Nyheter i den nya plan- och bygglagen Från och med den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. Lagen reglerar bland annat bygglov och samhällets minimikrav på det som byggs. Förändringarna innebär bland annat: Innan ansökan om bygglov En tio veckors handläggningstid. Detta innebär att byggnadsnämnden ska besluta om din lovansökan inom tio veckor från det att en komplett ansökan har lämnats in. Din ansökan är komplett när byggnadsnämnden har fått in alla handlingar som de behöver för att pröva ditt ärende. Att det ska framgå vem som är kontrollansvarig (tidigare kallad kvalitetsansvarig) redan vid bygglovsansökan (det gäller inte för små ändringar av en- och tvåbostadshus). Att

37 en kontrollansvarig ska vara certifierad. Det finns övergångsbestämmelser till och med den 31 december Läs mer om övergångsbestämmelser på Efter det att du har fått bygglov Du som byggherre, är som tidigare ansvarig, för att se till att alla krav enligt lagar och byggregler uppfylls. Bygget får inte påbörjas innan du har fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Du kommer att få ökade kontakter med byggnadsnämnden. Vid normala projekt kommer du att bli kallad till ett tekniskt samråd, ett slutsamråd och träffa byggnadsnämnden på minst ett arbetsplatsbesök. Du ska senast vid det tekniska samrådet lämna de tekniska handlingar som krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Du ska även lämna in ett förslag till kontrollplan. Nytt är också att du inte får ta byggnadsverket i bruk innan du har fått ett slutbesked från byggnadsnämnden. Innehållet i och utformningen av ansökan Det är inte längre möjligt att göra en muntlig ansökan. Din ansökan ska alltid vara skriftlig och du ska ange vem/vilka som är dina kontrollansvariga. En kontrollansvarig krävs dock inte för små ändringar av en- och tvåbostadshus om kommunen inte beslutar annat. Andra små åtgärder som inte behöver en kontrollansvarig regleras i plan- och byggförordningen. Din ansökan ska i likhet med tidigare innehålla de ritningar, beskrivningar och andrauppgifter som behövs så att byggnadsnämnden kan pröva ditt ärende. I vanliga fall får du ett startbesked efter det att du har haft ett tekniskt samråd med kommunen men vid enklare ärenden som till exempel en tillbyggnad eller ändring av en- eller tvåbostadshus kan kommunen ge dig ett startbesked i samband med att du beviljats lov för åtgärden. Detta innebär att du ska lämna in de handlingar som behövs för startbesked redan i samband med lovsansökan. Lovprövningen utvidgas Nytt är också att lovprövningen ska behandla flera aspekter så som tillgänglighet och användbarhet av byggnader för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, lämplighet för sitt ändamål, och allmänna intressen. Detta kan innebära att byggnadsnämnden behöver flera handlingar. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för fritidshus med högst två bostäder eller arbetslokaler om kravet är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för. Giltighetstiden för lov preciseras Beslutet om lov eller förhandsbesked gäller från den dag som beslutet vinner laga kraft, det vill säga när beslutet inte längre går att överklaga. Har byggnadsnämnden beslutat om startbesked och lovet inte vunnit laga kraft så får ändå åtgärden påbörjas men då på egen risk. Efter det att kommunen har fattat ett beslut om lov ska beslutet offentligöras i Post- och Inrikestidningar och invänta att länsstyrelsen som första instans prövar eventuella överklaganden. Beslutet har vunnit laga kraft fyra veckor efter kungörelsen i tidningen under förutsättningen att ärendet inte överklagas. Genom att lov och förhandsbesked ska kunna vinna laga kraft får möjligheten att överklaga en start- och slutgräns. Det medför att du inte riskerar att drabbas av överklagande långt i efterhand. Giltighetstiden för lov är normalt att åtgärden måste påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft. Sökanden och annan part samt berörda sakägare ska underrättas om beslutet. Lovplikt För att till exempel bygga ett hus krävs det vanligtvis ett bygglov. I bygglovet prövar byggnadsnämnden om byggnaden stämmer med detaljplanen för fastigheten. Detaljplanen reglerar vanligtvis storleken på byggnaden, hur mycket du får bygga, hur högt och var på

38 tomten huset får ligga. Plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen reglerar vilka åtgärder som du behöver söka bygglov för. Bygganmälan blir anmälningsplikt I den nya lagen försvinner begreppet bygganmälan och ersätts med att det behövs en anmälan för vissa åtgärder. Kravet att byggherren ska lämna in en bygganmälan till kommunen senast tre veckor före byggstart har tagits bort, bland annat för att processen från ansökan om bygglov fram till startbesket ska hänga ihop och vara tydlig för byggherren. I den nya plan- och bygglagen ska istället ansökan om lov följas upp i ett tekniskt samråd. Anmälningsplikt har tillkommit för en del fall. Anmälningsplikt i den kommande plan och byggförordningen gäller för 1. Rivning, 2. Ändring av konstruktion eller planlösning 3-4 vissa installationer (hissar, eldstäder, ventilation, vatten, avlopp med mera) 5. Ändring som väsentligt påverkar brandskyddet (nytt) 6. Underhåll av byggnadsverk med särskilt bevarandevärde 7. Ej lovpliktiga vindkraftverk (nytt) Om 2-4 ger upphov till farligt avfall i rivningsmaterialet (nytt) Samordnad handläggning vid miljöpåverkan Byggnadsnämnden ska samordna ärenden om lov och förhandsbesked med miljönämndens handläggning av så kallade anmälningsärenden enligt miljöbalken 9:6. Byggnadsnämnden ska informera miljönämnden om inkomna ärenden som berör miljöbalken. Berörda ska ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena och besluten ska meddelas i ett sammanhang. Det innebär att du som sökande slipper ansöka två gånger i samma ärende och får beslut i ett sammanhang. Övergångsbestämmelser Enligt den nya lagen gäller äldre bestämmelser för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj Äldre bestämmelser gäller också vid prövning av överklagade beslut som har meddelats före den 2 maj Ordning och reda i byggprocessen När du har fått bygglov kommer du att ha kontakt med byggnadsnämnden vid olika tillfällen innan ditt projekt är klart. Den nya plan- och bygglagen reglerar byggprocessen för att minska antalet byggfel och få en bättre kvalitet. De nya reglerna innebär sammantaget nya åtaganden och uppgifter både för dig som byggherre och för byggnadsnämnden. Du som byggherre ska se till att kraven uppfylls och invänta byggnadsnämndens startbesked före igångsättning, delta vid tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd. Ett slutbesked krävs för att ta ett byggnadsverk i bruk. Den nya byggprocessen När du har fått bygglov kommer byggnadsnämnden snarast att kalla dig och din kontrollansvariga till ett tekniskt samråd. Ett tekniskt samråd ska alltid hållas om det krävs en kontrollansvarig eller om du som byggherre har begärt ett tekniskt samråd. På mötet med byggnadsnämnden kommer ni framförallt att diskutera de tekniska frågorna och ditt förslag till kontrollplan. Avsikten är att alla inblandade ska få en överblick över vad som kommer att ske och i vilken ordning det kommer att ske och vem som gör vad i processen.

39 Handlingar inför mötet Inför mötet ska du som byggherre skicka in ett förslag till kontrollplan, som du med hjälp av din kontrollansvarige har tagit fram. Till byggnadsnämnden ska du även skicka in de tekniska handlingar som krävs för prövning av startbesked. Exempel är konstruktionsritningar, brandskyddsbeskrivning med mera. Exempel på punkter som ska tas upp på det tekniska samrådet är: Arbetets planering och organisation Byggherrens förslag till kontrollplan och övriga handlingar Inventering av farligt avfall (vid en rivningsåtgärd) Behov av byggnadsnämndens arbetsplatsbesök eller andra tillsynsåtgärder Behov av byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd Behov av utstakning Behov av ytterligare handlingar I kontrollplanen ska utöver uppgifter om kontroller, intyg och anmälningar även redovisas vem som ska göra kontrollerna, vad som ska kontrolleras och även mot vad kontrollerna ska göras samt vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden ska göra. Vidare ska det finnas uppgifter om vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till och hur detta avfall och annat ska tas hand om. Även krav som prövas i bygglovet, till exempel tillgängligheten, kan behöva följas upp i det tekniska samrådet. Byggnadsnämnden kommer att skriva protokoll från mötet. Ett nytt moment i den nya plan- och bygglagen är att du inte får börja bygga eller riva innan byggnadsnämnden har fattat beslut om ett startbesked. Arbetsplatsbesök Nytt är att byggnadsnämnden ska göra minst ett arbetsplatsbesök om tekniskt samråd har hållits. Under arbetsplatsbesöket ska byggnadsnämnden bland annat se efter hur kontrollplanen och bygglovet följts och att inget uppenbart strider mot byggreglerna. Den kontrollansvariga ska också vara med vid arbetsplatsbesöket. Byggnadsnämnden skriver ett protokoll från besöket. Slutsamråd I god tid meddelar du till byggnadsnämnden att ditt byggprojekt börjar bli klart. Byggnadsnämnden kallar till ett slutsamråd (om det inte bedöms som onödigt). Du och den kontrollansvariga får en skriftlig kallelse. Byggnadsnämnden kan även kalla andra som den tycker bör vara med. Vid slutsamrådet ska ni gå igenom hur kontrollplanen och andra villkor som står i ditt startbesked har följts. Kontrollansvarigas dokumentation ska gås igenom liksom annat som visar på hur arbetet har utförts. På mötet diskuteras också förutsättningarna för att du ska få ett slutbesked. Även efter det här mötet kommer byggnadsnämnden att skicka dig och din kontrollsansvariga ett protokoll. Slutbesked behövs innan du får ta byggnadsverket i bruk När du som byggherre har visat att alla krav är uppfyllda godkänner byggnadsnämnden åtgärden med ett slutbesked. De ställda kraven finns i lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller i beslutet om kompletterade villkor. Redan i startbeskedet ska det framgå vilka handlingar som du som byggherre ska lämna in till byggnadsnämnden inför beslut om slutbesked. Exempel på handlingar kan vara relationsritningar, brandskyddsdokumentation, hissbesiktning med mera. Byggherren bör lämna in begäran om slutbesked till byggnadsnämnden i god tid innan bygget har

40 färdigställts. Nämnden får då möjlighet att kalla till slutsamråd för att gå igenom förutsättningarna och klara ut eventuella hinder så att slutbesked ska kunna meddelas. Ekonomibyggnader utanför detaljplan Lantbrukets ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är fortfarande fria från anmälningsplikt men samhällets byggregler gäller och byggherren, dvs lantbrukaren ansvarar för att de följs. Byggherren, dvs den som låter uppföra eller ändra en byggnad är ansvarig för att samhällets regler följs enligt PBL. Det innebär att PBL, PBF, BBR och EKS ska följas om exempelvis bärförmåga, stadga och beständighet och andra väsentliga egenskapskrav. De 9 egenskapskraven är följande: 1. Bärförmåga och stadga 2. Brandskydd 3. Hälsa, hygien och miljö (luft, fukt, ljus, farliga ämnen, vatten och avlopp) 4. Säkerhet 5. Bullerskydd 6. Energi 7. Lämplighet 8. Tillgänglighet och användbarhet 9. Vatten och avfall För de sista 8 finns tillämpningsförskrifter i BBR och för bärförmåga, stadga och beständighet i EKS. Lantbruksbyggnaders säkerhet mot ras Jordbruksverket Jordbruksverket följde arbetet med takras första året. De hade 2011 ingen handläggare som sysslade med bärförmåga, stadga och beständighet. Deras kunskapsområde är i djurhållning och storlek på utrymmen för olika djurslag. De utgav för många år sedan en handbok i byggenskap, (Jordbruksverkets byggråd), men den är sedan flera år indragen. De följer SIS arbete med att ta fram en handbok/standarder för jordbruksbyggande. Boverket föreslog i rapporten juni 2011 att Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att tillsammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande. Det finns med i årets regleringsbrev för båda verken. Samhällets regler för byggande gäller även lantbruksbyggnader Målsättningen med samarbetet med SLU och LRF är att lantbrukarna ska få en bra information om byggherrens ansvar och samhällets regler för byggande inklusive regler för bärförmåga, stadga och beständighet. Ekonomibyggnader inom detaljplan En ny PBL började gälla 2 maj I lagen är det tydligare regler för kontroll och tillsyn än tidigare. Byggherren, den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings- eller byggnadsarbeten, är som förut ansvarig för att samhällets regler uppfylls. Till sin hjälp har byggherren en certifierad kontrollansvarig. Byggherren ska redan i bygglovsansökan lämna förslag på vem som ska vara kontrollansvarig. Av lovbeslutet ska det framgå vem som är kontrollansvarig. Till det tekniska samrådet ska byggherren redovisa en kontrollplan hur kraven för byggandet ska verifieras i byggnadsprojektet. Av kontrollplanen ska det framgå om kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens egenkontroll eller av någon certifierad sakkunnig. Om det inom ramen för byggherrens egenkontroll inte finns tillräcklig kompetens

41 för exempelvis konstruktion kan byggnadsnämnden begära att byggherren anlitar en certifierad sakkunnig. När det föreligger risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav ska byggnadsnämnden ta särskild hänsyn till detta vid prövning av om någon certifierad sakkunnig ska kontrollera åtgärden eller byggnadsverket. Detta enlig plan- och byggförordningen 7 kap 2. Byggnadsnämnden ska lämna ett startbesked när åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL med tillhörande föreskrifter. När byggherren har fått ett startbesked får bygget påbörjas. Byggnadsnämnden ska normalt göra minst ett arbetsplatsbesök. Vid slutsamrådet ska bl.a. verifikaten gås igenom och ett slutbesked ges av byggnadsnämnden om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och ev. kompletterande villkor är uppfyllda och om byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa. Efter slutbeskedet kan byggherren börja använda byggnaden. Exempel på punkter i kontrollplan Förslag på viktiga punkter att ha med i en kontrollplan: Bärförmåga dimensioneringskontroll, relationshandlingar konstruktion, utförandekontroll, grundkontroll, tilläggskontroll stabilitet, förankring, lasters nedförande, geoteknik Brand brandskyddsdokumentation, täthet skorsten Säkerhet hiss, portar, tryckkärl, räcken, glas Energi beräkning, täthet, eleffektivitet, effekt, energianvändning Fukt fuktsäkerhetsprojektering Luft Obligatorisk funktionskontroll av Ventilation, OVK, radon, materialval-voc (flyktiga organiska ämnen) Ljud ljudsäkerhetsbeskrivning Vatten & vattenkvalitet, legionella, vattentemperatur, avlopp avskiljare, luftning, dagvatten, dränvatten Tillgänglighet och användbarhet I bygglov: hiss och ytmått. Inför startbeskedet och ev i kontrollplan: passagemått, gångytor, ledstänger, kontrastmarkeringar, ledstråk, belysning, skyltar, hörselslinga, inredning o utrustning i tillgängliga wc, och liknande krav Lämplighet Ytmått för bostäder för avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Se Jordbukverksverkets krav för djurstallar. Hur ska lantbrukaren visa att ekonomibyggnaden är byggd efter samhällets regler? För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren befriad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov- / anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS. Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har inte försäkringsbolagen ersatt många tak som inte uppfyllt gällande byggregler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säkerhet att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifierade kontrollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifiera att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åtgärden inte är lov- eller anmälningspliktig. Ce-märkning av trätakstolar Boverket har följt arbetet med CE-märkning av trätakstolar och försökt uppmuntra leverantörer att vid leveranser av takstolar ha med ett slags bruksanvisning. Tänk på

42 sidostabiliten etcetera. Genom Boverkets marknadskontroll finns även möjlighet att titta på vad leverantörer levererar och vad de utfäster att produkterna har för egenskaper. Viktigt för byggherrar och entreprenörer att förstå är att CE-märkning redovisar att egenskapsredovisning finns med, men att det är beställaren som måste utvärdera om de redovisade egenskaperna uppfyller de krav beställaren och samhället har i till exempel EKS. Utan CE-märkning är det svårt att verifiera att samhällets krav uppfyllts. Provbelastning eller förstörande prov är dyrt att genomföra för takstolar. Information. Boverket har gjort två korta filmer, tagit fram broschyrer och har haft fortlöpande information på Boverkets hemsida. Kontakt med SKL och byggnadsnämnder framförallt genom informationsblad, Boverket informerar, där två stycken givits ut sent Kontakt med Jordbruksverket, LRF, SLU och försäkringsbolag kommer att bibehållas medmålsättningen att lantbrukarna ska få en bra information om regler för bärförmåga och byggherrens ansvar. Boverkets avsikt att ge ut en handbok i grunder för och lastberäkningar enligt Eurokoder, som kan användas vid utbildningar, har tyvärr inte kunnat infrias. Byggherren ansvarig för att samhällets krav följs Byggherren ska även i fortsättningen ha det fulla ansvaret för att de tekniska egenskapskraven uppfylls. De tidigare bestämmelserna om krav på byggnadsverk i PBL och BVL har samlats i ett kapitel i den nya PBL. På så sätt förtydligas vilka krav som ska prövas i bygglovet och vilka som är föremål för hantering i det efterföljande tekniska samrådet. Redan vid bygg lovsansökan ska byggherren lämna förslag till vem som ska vara kontrollansvarig (KA). Tidigare begrepp kvalitetsansvarig ersätts med kontrollansvarig för att det på så sätt bättre ska överensstämma med KA:s uppgift. Den kontrollansvarige ska alltid vara certifierad och självständig. Byggherren måste ha ett startbesked för att få börja bygga, om åtgärden är bygglovpliktig eller anmälningspliktig. Vilka åtgärder som är anmälningspliktiga reglerar regeringen i bygg- och planförordningen. Innan startbesked lämnas ska kommunen kalla till ett tekniskt samråd. Vid samrådet ska byggherren och den kontrollansvarige delta. Kontrollen kan utföras antingen inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig. De sakkunniga måste vara certifierade. I startbeskedet ska kommunen bland annat fastställa kontrollplanen, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga. Kommunen ska minst en gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs. Efter ett sådant besök kan kommunen besluta om kompletterande villkor för exempelvis kontrollen. Begreppet ombyggnad återinförs i lagstiftningen och ersätter reglerna om de så kallade följdkraven. De tekniska egenskapskraven flyttas som tidigare nämnts till PBL. Kraven ska vara uppfyllda för hela byggnaden vid nybyggnad. Vid ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Vid tillbyggnad och annan ändring än ombyggnad ska kraven uppfyllas ifråga om tillbyggnaden eller ändringen. Vid ombyggnad, tillbyggnad eller annan ändring får kraven anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och krav på varsamhet och förbud mot förvanskning. När byggåtgärder som omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska det hållas ett slutsamråd. Kommunen kallar till slutsamråd och i första hand kallas byggherren och kontrollansvarig. Samrådet ska normalt hållas på byggplatsen. På samrådet ska bl a det gås igenom hur kontrollplanen och andra villkor följts. När byggnaden och alla handlingar är i ordning ger kommunen ett slutbesked och byggnaden kan tas i bruk.

43 Dimensioneringskontroll och utförandekontroll. Regler för en byggnads bärförmåga, stadga och beständighet finns i Boverkets europeiska konstruktionsstandarder, EKS. De beräkningsmetoder, Eurokoder, som hänvisas till i reglerna förutsätter att de grova felen undanröjts, Dessa fel kan upptäckas genom dimensioneringskontroll, vilket påpekas i reglerna. I de allmänna råden till reglerna framgår att de personer som gör dimensioneringskontrollen inte ska ha deltagit i projekteringen för att säkerställa en objektiv kontroll. Viktigt med kontroll av handlingar. Dimensioneringskontrollen innebär att ritningar, beräkningar och övriga handlingar kontrolleras så att grova fel på beräkningar, systemuppbyggnad och antaganden tas bort och åtgärdas. I dag sker mycket av både konstruktionsarbetet och beräkningsarbetet i tredimensionella program. Detta har lett till allt bättre kontroll av mått och samordning. De nya verktygen kan kräva att dimensioneringskontrollen angrips annorlunda. Tidigare gav ritningsunderlaget och beräkningsunderlaget automatiskt en bra utgångspunkt för - dimensioneringskontrollen. Då fanns naturligt sammanställningsritningar och i beräkningarna tydligt uppställda förutsättningar. I de nya systemen krävs ofta ett extra arbete för att ta fram de underlag som behövs och om då produktionstider är korta finns en risk att det slarvas med underlaget och därmed med kontrollen. I en studie gjord av Lunds universitet som undersökt haverier i ett antal byggnader i norra Europa konstateras att i mer än 50 procent av felen berodde på felaktig dimensionering. Tidigare studier visar också på att det är grova fel i dimensioneringen som är den vanligaste orsaken till olyckor. Boverket vill understryka att förutsättningen för metoderna i EKS är att en ordentlig dimensioneringskontroll utförs. Med dimensioneringskontroll minskar vi risken för grova fel och därmed haverier i byggnadsverk. Dimensioneringskontroll och utförandekontroll fanns redan i tidigare regler men har troligen inte använts i den utsträckning det borde göras.

44 Boverket informerar 2010:6 om förslag på åtgärder vid underdimensionering av takkonstruktionen i hallbyggnad Boverket informerar 2010:6 ska kunna fungera som ett stöd vid bedömning av åtgärder vid misstanke om att en bärande takkonstruktion i en hallbyggnad kan vara underdimensionerad. Innehållet handlar i första hand om bärande konstruktioner av stål, men kan i vissa delar även användas för att bedöma bärande konstruktioner av trä. Boverket informerar 2010:6 vänder sig till ägare av enplans hallbyggnader och liknande byggnader. Ägaren ansvarar för att den bärande konstruktionen har erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. Dokumentet är även avsett att kunna tjäna som ett stöd för byggnadsnämnder vid rådgivning till ägare av hallbyggnader. Dokumentet kan återfinnas på Boverkets hemsida. Stort antal takras Under vintern inträffade ett stort antal takras i hallbyggnader i Sverige. En särskild utredning pågår för att undersöka orsakerna till de inträffade rasen. Rasen kan ha orsakats av ett eller en kombination av följande förhållanden: Brister i dimensionering vid projektering av byggnad Brister i utförande vid uppförande av byggnad Brister i underhåll vid förvaltning av byggnad Felaktigheter i material (materialfel) Bristande kunskap om krav på jämn snöskottning Avsaknad av täta diffusionsspärrar i tak kan ge isbildning i undertak och extra last Bristande avvattning kan ge stora laster i ränndalar Tillbyggnader eller nybyggnader som ger stor läbildning och hög formfaktor Bristande uppvärmning av växthus och plasthallar Upphängning av extra last, såsom fläktar och belysning i undertak Felaktiga formfaktorer för låglutande tak med stor spännvidd i reglerna. Undersök hallbyggnadernas konstruktion Det är angeläget att befintliga hallbyggnader undersöks för att klarlägga i vad mån den bärande konstruktionen kan behöva förstärkas eller åtgärdas på annat sätt för att säkerställa att konstruktionen har tillfredsställande bärförmåga, stadga och beständighet. I utredningen av orsakerna till de inträffade rasen föreligger bör ytterligare underlag finnas för att bedöma behovet av åtgärder i befintliga hallbyggnader. Till utredningens rapport kan detta dokument tjäna som stöd. Första bedömning av åtgärder Underlag för en första bedömning på åtgärder som kan vidtas avseende den bärande konstruktionen i befintliga hallbyggnader: 1. Har den bärande konstruktionen tidigare visat tecken på att vara underdimensionerad, till exempel genom att stora deformationer eller skador uppstått vintertid med stora snölaster? 2. Saknas bygghandlingar innefattande konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen? 3. Har den bärande konstruktionen i till exempel en halvpermanent hallbyggnad, som ridhallar, tennishallar och lagerhallar, flyttats från annat läge med mindre snölaster? 4. Finns risk att den bärande konstruktionen i byggnaden tillverkats eller uppförts, helt eller delvis, av icke fackkunnig personal? 5. Har byggnaden kommit i lä eller är lägre än intilliggande nya byggnader? 6. Har några bärande delar förändrats pga påkörning, större håltagningar eller dylikt och utan att bärförmågeförändring beräknats? 7. Har det hängts upp extra last, såsom fläktar och belysning i undertak utan att förstärkning eller beräkning gjorts?

45 8. Saknas täta diffusionsspärrar i tak där det behövs? 9. Finns det brister i avvattning av inåtlutande tak eller tak med höga sarger? 10. Brister det i uppvärmning av växthus och plasthallar, där värmen ska få snön att rasa av? 11. Finns annat särskilt skäl för att befara att den bärande konstruktionen i byggnaden inte uppfyller kravet på erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet? Om svaret på någon av ovanstående punkter är Ja bör en särskild undersökning utföras för att konstatera i vad mån den bärande konstruktionen i byggnaden kan behöva förstärkas eller andra åtgärder vidtas. Dimensionering av snölaster och bärförmåga Snölaster som en byggnad ska dimensioneras för anges i EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) och i Eurokoder SS-EN :2003, Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-3: Allmänna laster Snölast. Nu gällande utgåva av EKS är EKS 8. Exempel på formfaktorer som beaktar byggnadens form samt snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning finns i SS- EN och EKS. BFS 1993:58 Boverkets konstruktionsregler, BKR, omtryckt genom BFS 2010:2 BKR13, fick användas som alternativ till Eurokodsystemet med tillhörande föreskrifter i EKS, om bygganmälan gjordes före 2 maj I takt med att ytterligare kunskap vunnits om snölastens storlek i olika delar av landet har regelverket ändrats. Den senaste ändringen av snölastens storlek gjordes i BKR och EKS och utkom Eurokoder med tillhörande EKS, är idag tillämpligt vid nybyggnad samt i någon begränsad omfattning vid ändring. Dagens verifieringssystem baseras på en spridning hos både bärförmåga och last. De i reglerna redovisade snölasterna utgör enbart en del av systemet. En jämförelse mellan verklig snölast vid ett speciellt tillfälle och reglernas värde kräver kännedom om hela serien av externvärden som ligger till grund för modellen. Verifieringsmodellen kan således efterlikna verkligheten på ett bra sätt trots att aktuell snölast ligger över reglernas värde. Vid en jämförelse med äldre regler är det dessutom viktigt att beakta både bärförmåga och laster. Snölastens storlek Normalt täcker försäkringar inte skador orsakade av stora snölaster på byggnader. Det förutsätts av försäkringsbolagen att tak vid behov skottas för att undvika skador. Snölastens storlek kan mätas genom att trycka ned ett plaströr med 200 mm diameter i snötäcket, placera en skiva under snöpelaren i röret och väga röret med och utan snöpelaren. Snölast ska bestämmas som tyngden per horisontell area. Om den mätta massan hos snöpelaren är m kg på ett horisontellt tak motsvarar det en snölast per [ytenhet] av m/3,14kn/m2. Om snöpelaren exempelvis väger 5 kg motsvarar det en snölast 5/3,14 = 1,6 kn/m2. Om cylindern trycks vinkelrätt mot lutande tak bör den, enligt EKS och Eurokoder, räknas om till horisontell area. Om taklutningen är f grader, där f är en icke försumbar lutning, blir snölasten i exemplet ovan 1,6/cos f kn/m2 horisontell area. Skottningsplan Det kan vara lämpligt att till exempel i en drifts- och underhållsplan ange hur stora snölasterna kan vara på byggnadens tak och vid vilken snömängd som taket bör skottas. I vissa fall kan det vara lämpligt att ange på vilket sätt taket skottas. Till exempel att skottning sker skikt för skikt för att undvika överbelastning på grund av ogynnsam lastställning för de bärande konstruktionsdelarna. Kontroll av säkerhet hos bärande konstruktion i befintliga byggnader Vid misstanke om att ett konstruktionsfel kan föreligga i den bärande konstruktionen i en befintlig byggnad är det lämpligt att utreda om åtgärder behöver vidtas för att den bärande konstruktionen ska ha erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. En sådan utredning

46 utförs normalt av en sakkunnig person. Om konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen i den aktuella byggnaden föreligger kan utredningen utföras i tillämpliga delar som en dimensioneringskontroll, (jämför reglerna i EKS avd. A 13 eller BKR 13 avsnitt 2:61 och i Boverkets Stålbyggnadshandbok, BSK 07 avsnitt 9:3). Om konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen inte föreligger och det kan befaras att konstruktionen inte dimensionerats på ett sakkunnigt sätt bör dess bärförmåga, stadga och beständighet kontrolleras och redovisas. Om det kan befaras att den bärande konstruktionen tillverkats eller uppförts på ett icke fackmässigt sätt, eller om det finns andra skäl att ifrågasätta konstruktionens utförande, bör en syn utföras av en sakkunnig person. Exempel på lämplig sakkunskap för syn av en stålkonstruktion är kompetens TR-stål/E, TR-stål/N eller TR-stål/K, enligt BSK 07 avsnitt 8:11. Efter 2 maj 2011 är sakkunnig stål, enligt Boverkets kommande föreskrifter om sakkunniga, lämplig kompetens. Ovan beskrivna undersökningar kan leda till att den bärande konstruktionen i byggnaden behöver förstärkas. Se vidare nästa avsnitt. Förstärkningsåtgärder Om en undersökning enligt föregående avsnitt visar att den bärande konstruktionen behöver förstärkas eller åtgärdas på annat sätt bör åtgärden projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, jämför reglerna i EKS avd. A 12 eller BKR avsnitt 2:5. Utförande av förstärkningar måste bedömas och avgöras från fall till fall. Åtgärder som innefattar ingrepp i den bärande konstruktionen bör kontrolleras enligt gällande regler.