Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Transkript

1

2 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1

3 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Åldersfördelning... 8 Sysselsättning... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Valdeltagande... 9 Jämställdhet... 9 Möjligheter i skolan... 9 Social delaktighet... 1 Ungdomars möjlighet att påverka... 1 Trivsel i skolan Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildningsnivå Gymnasiebehörighet Arbetssökande unga vuxna Inkomstnivå Kontantmarginal Familjer med låga inkomster Bidragshushåll Brottslighet Trygg miljö Upplevd trygghet Självskattad hälsa vuxna Självskattad hälsa - ungdomar Mobbing... 2 Tandhälsa Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Låg födelsevikt Barnfattigdom Simkunnighet Framtidstro Målområde 4. Hälsa i arbetslivet Ohälsotal Oro för att förlora arbetet Arbetsskador Målområde 5. Miljöer och produkter Buller Trivsel i bostadsområdet Trygga gång- och cykelvägar Fallskador Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

4 Skolhälsovård... 3 Äldres hälsa... 3 Målområde 7. Skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Målområde 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa Unga mödrar Aborter Våldtäkter Har haft sex Målområde 9. Fysisk aktivitet Fysiskt aktiva - vuxna Fysiskt aktiva - ungdomar Målområde 1. Goda matvanor och säkra livsmedel Amning vid 6 månader Övervikt/fetma vuxna Övervikt/fetma ungdomar Målområde 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Alkoholvanor - vuxna Alkoholvanor - ungdomar Alkoholhantering i kommunen Rökande mödrar Dagligrökare - vuxna Aldrig rökt - ungdom Dagligsnusare - vuxna Dagligsnusare - ungdomar Vattenpipa* Narkotikabruk ungdomar Nätdroger Riskabla spelvanor Förteckning över diagram och tabeller

5 Inledning Detta välfärdsbokslut är ett viktigt dokument om människor som bor i kommun. Bakom alla siffror, tabeller, diagram och procenttal finns våra medborgare; kvinnor, män, barn, vuxna, tonåringar, äldre. Levande människor som tillsammans är kärnan i arbetet. Vi får aldrig glömma att vår hälsa påverkas av en mängd faktorer hur vår uppväxt är, vilka levnadsvanor vi har, vår miljö, om vi får känna oss delaktiga, vår framtidstro och mycket mer. Välfärdsbokslutet är en sammanställning av folkhälsan i kommunen, det beskriver faktorer som påverkar vår hälsa och vilka förutsättningar som grupper i samhället har för att nå en god hälsa. I Välfärdsbokslutet gör vi jämförelser geografiskt och socioekonomiskt och ur genus- och åldersperspektiv. Vi kan följa förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. Meningen är att välfärdsbokslutet ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden. Därför är det av stor vikt att belysa de områden där kommunen kan påverka och förbättra folkhälsan. kommun har arbetat med välfärdsbokslut sedan år 21. Kommunfullmäktige beslutade den 24 mars 23 att ett välfärdsbokslut ska tas fram vart fjärde år. Detta välfärdsbokslut är således det fjärde framtagna bokslutet. Definitioner I allmänna termer definieras de viktigaste områdena som innefattas av välfärdsbokslutet så här: Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera (Nationalencyklopedin). Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp (Världshälsoorganisationen WHO). Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Folkhälsovetenskapligt lexikon). Folkhälsomål Utifrån det övergripande nationella folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, finns 11 målområden. Målområdena skapar överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. De utgår ifrån hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. De 11 nationella målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 4

6 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt Detta dokument är helt uppbyggt runt de 11 definierade målområdena och består av tre huvuddelar: Ett kapitel (sammanfattning och förslag på prioriteringar) beskriver resultatet i välfärdsbokslutet och ger förslag på prioriteringar. Ett kapitel (befolkningsstruktur) som redovisar bakgrundsfakta om kommuns invånare. Ett kapitel för vart och ett av de elva delmålen, som redovisar de nyckeltal som gäller för kommun. För att få en tydlig uppfattning om i vilken riktning utvecklingen av folkhälsan är på väg i kommun används symboler vid varje avsnitt: På väg i positiv riktning Ingen förändring de senaste åren eller förändringen är ojämn mellan könen På väg i negativ riktning Koppling till kommuns mål kommun har en inriktning som säger att: kommun är en trygg och säker kommun. Utifrån inriktningen finns ett antal effektmål som ska göra att vi lever upp till inriktningen. Dessa effektmål har tagits med i Välfärdsbokslutet där det finns samband mellan målen och bokslutet. Statistiska källor All statistik har hämtats från: Arbetsförmedlingen Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Försäkringskassan Statistiska Centralbyrån (SCB) Statens folkhälsoinstitut (Fhi), från och med 1 januari 214 ny myndighet, Folkhälsomyndigheten Landstinget Uppsala län: Liv och hälsa 212 och Liv och hälsa ung 213 5

7 Sammanfattning Välfärdsbokslutet är en sammanställning av folkhälsan i kommunen. Bokslutet ska uppmärksamma en utveckling och ge underlag för insatser som ökar jämlikheten i hälsa. Det är ett sätt för politiker och tjänstemän att kunna se samband mellan fattade beslut och uppnådda resultat. I Välfärdsbokslut 213 ser vi ser resultatet från kommunmedborgare i åldern 13 år och uppåt. Om vi börjar med våra ungdomar kan vi se att ungdomarna mår rätt bra. De trivs bra i skolan och de har en ljus framtidstro. Många av eleverna är fysiskt aktiva. Ungdomarna här trivs också bra i sina bostadsområden och många känner sig trygga i sin närmiljö. Dock är det färre ungdomar som känner sig trygga med sin cykel- och gångväg till skolan jämfört med länets ungdomar. Överlag mår pojkarna mår bättre än flickorna. Bland ungdomarna finns en del pojkar som, trots siffror på välmående och trivsel, känner sig mobbade och utanför i skolan. Bland flickor i årskurs 7 är det vanligare att röka och det är fler som har haft sex om man jämför med jämnåriga i länet. Vi har ändå få unga mammor under 19 år och det är också få aborter hos ungdomarna. Vad gäller alkohol och tobak, är det vanligare att ungdomar i kommunen har provat/använder det än ungdomar i länet. Bland elever i årskurs 9 är det vanligare att någon gång ha använt nätdroger jämfört med länets ungdomar. Det är få högstadieelever som är intresserade av att vara med och påverka i kommunen, en av anledningarna är att de inte tror att de som bestämmer lyssnar. Trots att många ungdomar är fysiskt aktiva har övervikt och fetma ökat och det speciellt hos flickor i nian och på gymnasiet. Hos den vuxna befolkningen kan vi se att kvinnors hälsotillstånd är bättre än männens. Ohälsotalet har sjunkit hos både kvinnor och män, men ligger över länssnittet i nästan alla åldersgrupper. Kvinnor får oftare arbetsskador än männen och kvinnor har också fler ohälsodagar än männen. Att förlora jobbet oroar sig kvinnorna mer för än vad männen gör. Männen jobbar oftare än kvinnor i bullrig miljö. Kommunborna är trygga i sitt bostadsområde och har gott förtroende för polisen. Fallolyckor har ökat och det är vanligare att kvinnor får sluten sjukvård efter fallolyckor än att män får det. Utbildningsnivån har höjts men är fortfarande låg. Det är vanligt att ha grundskole- eller gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Det finns få höginkomsttagare bland kvinnorna och det finns också fler låginkomsttagare bland kvinnorna. Kontantmarginalen har ökat bland kvinnor och minskat något bland männen. Det finns fler familjer som är låginkomsttagare än i länet och familjer med försörjningsstöd har ökat något. Det är vanligare bland männen än kvinnorna att avstå tandläkarbesök. Barnfattigdomsindex har ökat. Fysisk aktivitet har minskat hos de vuxna. Fler än hälften av männen är överviktiga och andelen med fetma har ökat. Bland kvinnorna har också andelen överviktiga och andelen med fetma ökat. Vad gäller alkoholförbrukningen är det fler kvinnor som har riskabla alkoholvanor men det finns också fler kvinnor och män som aldrig har druckit alkohol jämfört med länet. Spelmissbruket har ökat. Dagligrökare finns det fler av i kommunen än i länet och det är fler blivande mammor som röker än i länet. Det är också färre mammor som ammar sina barn jämfört med länet. Andelen underviktiga barn som föds har ökat, det är en marginell ökning men bör följas upp. Med stöd av det som framkommit i Välfärdsbokslutet kan vi se att tidigare folkhälsoinsatser har gett gott resultat i många avseenden och det är viktigt att fortsätta det förebyggande arbetet samtidigt som vi tittar på nya aktuella områden att jobba med för att skapa möjligheten till en jämlik hälsa hos våra medborgare. 6

8 Förslag till områden att prioritera: Ökningen av övervikt och fetma bland främst ungdomar men också hos den vuxna befolkningen. Med kunskapen om att ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast är det viktigt att prioritera arbete på detta för att ge våra kommunmedborgare möjligheter till jämlik i hälsa. Hur mår våra förskolebarn? Välfärdsbokslutet redovisar resultat från årskurs 7. Det finns få studier av barn i förskoleålder. Med kunskap om vikten av tidiga insatser för att hindra utanförskap senare i livet bör detta prioriteras. Rökning bland gravida kvinnor har ökat och amningen har minskat. Rökning vid graviditet kan ge stora hälsokonsekvenser senare i livet hos barnet. Användning av nätdroger ett växande problem. Med tanke på lättillgängligheten av nätdroger behöver detta uppmärksammas. Spelmissbruket har ökat. Spelproblem innebär att spelandet lett till negativa konsekvenser i fråga om hälsa, det sociala livet och /eller ekonomi. Få ungdomar är intresserade av att påverka i kommunen. Gymnasiebehörigheten har minskat. Kan till viss del bero på högre krav för att klara behörigheten. Andelen som får slutenvård efter fallolyckor har ökat. Förutom det lidande som en fallskada innebär för den som drabbas så är det också stora merkostnader för kommunen det första året efter olyckan. Mobbing. Mobbing bland pojkar i årskurs 7 har högre siffror och bör uppmärksammas. 7

9 Befolkningsstruktur kommun hade den sista december 212 cirka 13 4 invånare, ungefär lika många män som kvinnor. Befolkningsmängden har minskat något sedan fler år tillbaka. Under 212 föddes 13 barn i kommunen och 131 personer avled. Under år 212 flyttade 741 personer till kommunen medan 739 flyttade därifrån. Av kommunens invånare är 1154 utrikesfödda. Åldersfördelning I kommun är den största andelen invånare i åldern år och den lägsta andelen är i åldern -6 år. Åldersfördelningen stämmer relativt väl överens med befolkningsstrukturen i riket. Medelålder för befolkningen i kommun är högre än i länet och än i riket. Medelåldern har också ökat med ett år i kommunen sedan föregående Välfärdsbokslut (diagram 1). Medellivslängden för kvinnor i kommunen har sedan Välfärdsbokslut år 29 ökat ett levnadsår, från 82,8 år till 83,8 år. Medellivslängden för kvinnor i kommunen är samma som för kvinnor i länet och något högre än i riket (83,4). Medellivslängden för män i kommun har också ökat sedan år 29, från 77,8 år till 79,6 år. Det är lägre än för män i länet (8,6) och i stort sett lika som för män i riket (79,5) kommun Riket Diagram 1. Medelålder Källa: SCB I kommun är 79 procent eller 5423 av hushållen familjer utan barn, det är samma som i länet och något lägre än i riket. I kommunen finns 636 familjer med ett barn, 545 familjer med två barn samt 181 familjer med tre barn. Det finns 6 familjer med fyra barn eller fler. Det är i stort sett samma siffror som i både länet som i riket. Sysselsättning Av kommunens invånare är det drygt 28 personer som pendlar till annan ort för att arbeta medan drygt 8 pendlar in till kommunen för att arbeta. Det är samma antal som vid Välfärdsbokslutet år 29. De yrkeskategorier som erbjuder flest arbetstillfällen i kommunen är vård och omsorg. Därefter kommer tillverkning och utvinning följt av handel och kommunikation. Av s arbetande befolkning fördelar sig sysselsättningen olika mellan könen. Vård och omsorg är den dominerade yrkeskategorin bland kvinnorna medan tillverkning och utvinning samt handel och kommunikation är de dominerade yrkeskategorierna bland männen. 8

10 Procent Målområde 1: Delaktighet och inflytande En av de mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa är människors möjlighet till inflytande och delaktighet. Bakgrundsfakta för målområde 1: Det finns mycket starka samband mellan graden av hälsa och brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen. Det uppstår ofta en känsla av maktlöshet bland de individer eller grupper som upplever att de inte kan påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället. Valdeltagande Valdeltagandet har ökat något i kommun mellan riksdagsvalet år 26 och år 21, då 81,7 procent av medborgarna i kommun röstade. Vid jämförelse med länet ligger kommun lägre i sitt röstdeltagande. I länet röstade totalt 85,7 procent till riksdagsvalet år 21, vilket är fyra procentenheter högre röstdeltagande än i kommun. Jämställdhet Totalt lägger hushåller ner mindre till på antalet arbetade timmar på hemmaarbete mot tidigare mätningar. Trots det är det fortfarande stora skillnader mellan könen. Det är kvinnorna som fortfarande ägnar mest tid till hemarbete. Med arbete i hemmet menas bland annat att sköta barn, handla, laga mat, tvätta och sköta ekonomin. Yrkesarbete i hemmet är inte inräknat. Kvinnor som år 24 uppgav att de arbetade 21 timmar eller mer per vecka har minskat från 42 procent till 26 procent, en minskning med 16 procentenheter. Andelen män som arbetar 21 timmar eller mer i hemmet har minskat med två procentenheter till 11 procent. Möjligheter i skolan Pojkar i årskurs 7 i både kommun som i länet upplever i mycket högre grad än flickorna att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan. I årskurs 9 är skillnaden inte så stor i kommun, medan pojkar i länet upplever att flickor får bättre möjligheter än pojkar Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs 7 Årskurs 9 "Pojkar får bättre möjlighet än flickor." Stämmer bra eller "Flickor får bättre möjligheter än pojkar." Stämmer bra eller Diagram 2. Möjligheter i skolan Källa: Liv och hälsa ung 213 9

11 Procent Procent Social delaktighet Förtroende för olika samhällsinstitutioner varierar bland kommunmedborgarna. Störst förtroende har kommunmedborgarna för polisen medan de har mindre förtroende för socialtjänsten, kommunpolitiker samt landstingspolitiker. Förtroendet för myndigheterna har ökat de senaste åren. Kvinnor i kommunen har i högre grad stort förtroende för samhällsinstitutioner än männen. Andel som uttrycker mycket stort eller stort förtroende för samhällsinstitutioner, Polismyndighet och Socialtjänst Diagram 3. Förtroende för polismyndighet och socialtjänst Källa: Liv och hälsa 212 socialtjänst kvinnor socialtjänst män polismynd kvinnor polismynd män 25 Andel som uttrycker mycket stort eller stort förtroende för samhällsinstitutioner, Kommun- resp landstingspolitiker kommunpol kvinnor kommunpol män landst.pol kvinnor landst.pol män Diagram 4. Förtroende för kommun- och landstingspolitiker Källa: Liv och hälsa 212 Ungdomars möjlighet att påverka I kommun är det få ungdomar som vill vara med och påverka i kommunen. Andelen har minskat bland både pojkar och flickor sedan år 29. Flickor i årskurs 9 har lägst vilja att vara med och påverka. Ett av kommunens effektmål är att: Andelen elever i årskurs 7 och årskurs 9 som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer ska öka 213 jämfört med

12 Procent Procent Procent "Vill vara med och påverka i kommunen." Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 7 Årskurs 9 Diagram 5. Vill vara med och påverka i sin kommun Källa: Liv och hälsa ung 213 Andelen elever på högstadiet som anser att de har mycket stora eller stora möjligheter att framföra åsikter till dem som bestämmer i kommunen har minskat. Störst minskning är det bland eleverna i årskurs 7. Pojkar i kommun anser i större utsträckning än flickor att de har möjlighet att framföra åsikter. Av de elever som svarat att de inte vill vara med och påverka sin kommun är det en stor andel som svarar att de inte är intresserade eller att de upplever att de som bestämmer nog ändå inte lyssnar. Bland pojkarna har andelen som svarat att de inte är intresserade minskat sedan år 29 och andelen som svarat att de som bestämmer nog ändå inte lyssnar ökat Åk 7: Vill inte vara med och påverka i kommunen för att Pojkar FlickorPojkar Flickor Pojkar Flickor "Inte intresserad" "De som bestämmer lyssnar nog ändå inte" År 7 År 7 År Diagram 6. Möjlighet att påverka i kommunen Källa: Liv och hälsa ung Åk 9: Vill inte vara med och påverka i kommunen för att Pojkar FlickorPojkar Flickor Pojkar Flickor År 9 År 9 År 9 "Inte intresserad" "De som bestämmer lyssnar nog ändå inte" Diagram 7. Vill inte vara med och påverka i kommunen för att Källa: Liv och hälsa ung

13 Procent Procent Trivsel i skolan I kommun trivs eleverna bra i skolan. I jämförelse med år 29 har det skett en kraftig ökning vad gäller trivseln i skolan både bland pojkar och bland flickor. Av pojkar i årskurs 7 trivs 96 procent mycket bra eller bra i skolan. Både pojkar och flickor trivs i högre grad bättre i skolan än jämnåriga i länet. Trenden att pojkar trivs bättre än flickor i skolan är densamma i kommun som i andra kommuner År 7, Trivs mycket bra eller bra i skolan Pojkar, Pojkar, länet Flickor, Flickor, länet Diagram 8. Trivsel i skolan, årskurs 7 Källa: Liv och hälsa ung År 9, Trivs mycket bra eller bra i skolan Pojkar, Pojkar, länet Flickor, Flickor, länet Diagram 9. Trivsel i skolan, årskurs 9 Källa Liv och hälsa ung

14 Procent Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Bakgrundsfakta för målområde 2: Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Personer med kort utbildning har sämre hälsa än personer med längre utbildning. Dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med högst grundskoleutbildning jämfört med personer som har högskole-/universitetsutbildning. Arbetslösheten är högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Att ha ett arbete eller att personer som står utanför arbetsmarknaden ges möjligheter till arbete, är av stor vikt för hälsan. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2-talet. Varje år är det fler pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Tandhälsan är en viktig del för livskvalitet och välbefinnande. Det är vanligare bland personer med kort utbildning, arbetslösa samt bland kvinnor i arbetaryrken att inte ha besökt tandläkare de senaste två åren. Det finns skillnader vad gäller den självskattade hälsan bland pojkar och flickor. Pojkar skattar ofta hälsan högre än flickor, Kvinnor upplever oftare sämre allmänt hälsotillstånd än män. Men liksom när det gäller livslängd är skillnaderna i självskattad hälsa större mellan grupper med olika utbildningsnivå än mellan könen. Det finns samband mellan arbetslöshet och lägre grad av välbefinnande, sämre hälsa och högre dödlighet. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i kommun har ökat bland både kvinnor och män de senaste åren. Det är dock fler som endast har förgymnasial utbildning (9-årig grundskola eller kortare) i jämförelse med både länet och riket årig grundskola eller kortare , kvinnor, män, kvinnor, män Riket, kvinnor Riket, män Diagram 1. Utbildningsnivå, grundskola eller kortare Källa: Fhi 13

15 Procent Procent Det är också vanligare att ha 2 eller 3-årig gymnasial utbildning i kommun än i länet och riket eller3- årig gymnasieutbildning , kvinnor, män, kvinnor, män Riket, kvinnor Riket, män Diagram 11. Utbildningsnivå, 2- eller 3-årigt gymnasium Källa: Fhi I kommun har betydligt färre medborgare eftergymnasial utbildning (högskole-/universitetsnivå) än i länet och i riket. Dock har andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ökat. Kvinnor har i större utsträckning eftergymnasial utbildning än män Högskole-/universitetsutbildning , kvinnor, män, kvinnor, män Riket, kvinnor Riket, män Diagram 12. Utbildningsnivå, högskola/universitet Källa: Fhi 14

16 Gymnasiebehörighet I kommun har andelen elever som klarar gymnasiebehörighet minskat, vilket stämmer väl överens med trenden i riket. I kommun är 91 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna behöriga till gymnasiet. Störst minskning har skett bland pojkarna i kommunen. 96% 94% 92% 9% Andel behöriga för gymnasiestudier 88% 86% 84% 82% 8% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Riket våren 24 våren 28 våren 212 Diagram 13. Behörighet till gymnasiet Källa: Fhi Arbetssökande unga vuxna Bland unga vuxna (18-24 år) har arbetslösheten ökat i kommun. December 21 var totalt 194 ungdomar arbetslösa, därefter sjönk arbetslösheten för att 212 öka till 26 arbetslösa ungdomar. Inkomstnivå Inkomstnivån i kommun har inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Fördelningen mellan låg- och höginkomsttagare är densamma som vid tidigare mätningar. Kommunen har färre höginkomsttagare än länet och riket. Kommunen har färre låginkomsttagare än länet och riket. Av kommunens höginkomsttagare är fler män än kvinnor. Av kommunens låginkomsttagare är fler kvinnor än män Andel inkomsttagare med hög respektive låg inkomst 35,% 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Kvinnor Män Kvinnor Män Höginkomsttagare * Låginkomsttagare * Riket Diagram 14. Hög- respektive låginkomsttagare Källa: SCB * Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomsten över vilken 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den sammanräknande inkomst under vilken 2 procent av alla inkomsttagare ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. 15

17 Procent Kontantmarginal Kontantmarginal innebär att en person kan få fram 15 kr inom en vecka. Det är färre personer i kommun som har kontantmarginal, jämfört med länet och riket. Fler män än kvinnor i kommun har kontantmarginal. Andelen män med kontantmarginal i kommun har minskat medan motsvarande antal kvinnor har ökat. 1 Har kontantmarginal på 15 kr Män Kvinnor Diagram 15. Kontantmarginal på 15 kr Källa: SCB Familjer med låga inkomster Vad gäller andel familjer med låga inkomster finns i kommun fler ensamstående föräldrar med hemmavarande barn än i länet och riket. Det finns också fler övriga familjer med låga inkomster än i länet och i riket. Även familjer med sjuk- och aktivitetsersättning finns det något fler av i kommunen än i länet och riket. Andel familjer med låga inkomster 5,% 45,% 4,% 35,% 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Familjer med sjukoch aktivitetsersättning Riket Diagram 16. Familjer med låga inkomster Källa: Fhi 16

18 Bidragshushåll Antal hushåll med försörjningsstöd har ökat i kommun Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1 invånare Tabell 1. Hushåll med försörjningsstöd Källa: Fhi Brottslighet kommun har relativt låg brottslighet, trots det har antalet anmälda brott ökat kraftigt de senaste åren. Det kan exempelvis bero på att ju fler tillslag polisen gör, desto fler anmälda brott. Periodvis inträffar att mycket få personer står för många anmälningar, viket kan göra statistiken något missvisande. Trygg miljö Trygghetsmätning för kommun våren 212 ger index på 67, vilket är en ökning från år 21 och också överensstämmer med kommunens effektmål för 212. kommuns effektmål: NRI (Nöjd Region Index) för trygghet ska öka år 214 jämfört med år 21. Nästa mätning görs 214. År 21: 61, år 212: 67 Nöjd-Region-Index från SCB; Statistiska Centralbyrån, visar kommunmedborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. Faktorernas betygsindex kan variera mellan -1. Ju högre värde desto bättre. Upplevd trygghet En väldigt stor andel män och kvinnor i kommun upplever i stor utsträckning att de kan lita på människor som bor i det här området. Samverkan mellan kommun, polis och hyresvärdar är en viktig faktor för tryggheten. "Man kan lita på människor som bor i det här området" Män Kvinnor Totalt kommun Tabell 2. Litar på människor i det här området Källa: Liv och hälsa

19 Procent Procent Även ungdomarna i kommun känner sig trygga. Ingen av pojkarna i årskurs har de senaste sex månaderna upplevt att de inte har vågat gå ut vid något tillfälle. Däremot finns några flickor i årskurs 7 i kommunen uppgett att de inte vågat gå ut vid något tillfälle den senaste tiden Ungdomar som inte har vågat gå ut vid något tillfälle Pojkar Pojkar länet Flickor Flickor länet Årskurs 7 Årskurs 9 Diagram 17. Har inte vågat gå ut Källa: Liv och hälsa ung 213 Självskattad hälsa vuxna Kvinnor har ett något bättre hälsotillstånd än män i kommun. Vid tidigare mätningar har männens hälsotillstånd varit bättre än kvinnornas. Kvinnor och män i länet har något bättre hälsotillstånd än i kommun "Bra allmäntillstånd", män, män, kvinnor, kvinnor Diagram 18. Vuxna med bra allmänt hälsotillstånd Källa: Liv och hälsa

20 Procent Procent Självskattad hälsa - ungdomar Pojkar mår bättre än flickor i kommun, det gäller både i årskurs 7och i årskurs 9 men också på gymnasiet. De senaste tio åren har andelen välmående pojkar ökat stadigt. I år uppger 96 procent av pojkarna i årskurs 7 att de mår mycket bra eller bra. Pojkarna i årskurs 7 mår också något bättre än pojkarna i årskurs 9. Andelen flickor som upplever att de mår mycket bra/bra har minskat sedan tidigare mätningar. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Mår mycket bra/ bra, årskurs Diagram 19. Ungdomar som mår mycket bra/bra, årskurs 7 Källa: Liv och hälsa ung 213, pojkar, pojkar, flickor, flickor 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Mår mycket bra/ bra, årskurs , pojkar, pojkar, flickor, flickor Diagram 2. Ungdomar som mår mycket bra/bra, årskurs 7 Källa: Liv och hälsa ung

21 Procent Procent 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Mår mycket bra/ bra, Åk Diagram 21. Ungdomar som mår mycket bra/bra, årskurs 2 gymnasiet Källa: Liv och hälsa ung 213, pojkar, pojkar, flickor, flickor Mobbing Det är fler pojkar i både årskurs 7 och årskurs 9 i kommun som känner sig mobbade jämfört med jämnåriga i länet. För flickorna är det ungefär lika många i kommunen som i länet som känner sig mobbade. Bland pojkarna är mobbingen högst i årskurs 7 medan flickorna upplever mer mobbing i årskurs Elever som känt sig mobbade. År 7 År 9 Diagram 22. Elever som känner sig mobbade Källa: Liv och hälsa ung 213 Pojkar Pojkar länet Flickor Flickor länet 2

22 Procent Tandhälsa I kommun har fler män än kvinnor haft behov av tandvård men avstått från tandläkarbesök. Vid en jämförelse med länet framgår att männen i kommun avstår tandläkarbesök i större utsträckning. Andel kvinnor kommun som har avstått tandläkarvård är densamma som i länet Haft behov av tandvård, men avstått Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Diagram 23. Avstått från att söka tandläkarvård Källa: Liv och hälsa

23 Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor En av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbete är barn och ungdomar. Barn och ungdomars uppväxtförhållanden spelar en stor roll för den fysiska och psykiska hälsan genom hela livet. Bakgrundsfakta för målområde 3: Sverige hör till de länder där spädbarnsdödligheten är som lägst. Fler för tidigt födda barn överlever med hjälp av avancerad sjukhusvård. Omkring 2,5 procent av alla barn föds små. Riskfaktorer för att barn ska födas för tidigt är till viss del genetiska men också om modern röker under graviditeten, är överviktig eller mycket ung eller gammal. Låg födelsevikt kan också öka risken att i vuxen ålder drabbas av diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Barn i ekonomiskt utsatta familjer är fortsatt överrepresenterade när det gäller risk för sämre hälsa, ökad risk att utsättas för våld samt sämre möjligheter att klara skolan med godkända resultat. Rädda Barnen definierar barnfattigdom med två separata indikatorer; låg inkomststandard samt försörjningsstöd. Låg inkomststandard är en direkt spegling av hushållsekonomin. Barn med utländsk bakgrund (minst en utlandsfödd förälder) i lever i mycket större utsträckning i ekonomiskt utsatta hushåll än barn med svensk bakgrund. Låg födelsevikt Andel barn i kommun som föds med låg födelsevikt har i kommun varit i snitt 2,4 barn/år. År 212 ökade antalet till cirka barn 5,5 som föddes med låg födelsevikt. Barnfattigdom Kommunens effektmål gällande barnfattigdom: Barnfattigdomsindex ska årligen minska i kommun. Enligt barnfattigdomsindex har den totala andelen barn i kommun som lever i utsatta hushåll minskat från år 1997 till år 27 för att därefter åter öka. 3 Barnfattigdomsindex Diagram 24. Barnfattigdomsindex Källa: Rädda Barnen, SCB 22

24 Procent Procent Simkunnighet För att räknas som simkunnig ska elever i årskurs fem kunna simma totalt 15 meter bröstsim, 5 meter ryggsim och de ska kunna dyka. I kommun var nästan alla elever i årskurs fem simkunniga under läsåret 211/212. De elever som inte uppnådde målen har extra insatser för det under nuvarande år. Simkunnighet i kommunens skolor 3% Andel som klarar målen gällande simkunnighet Andel som ej når målen 97% Diagram 25. Simkunnighet årskurs 5 Källa: Aktuella skolor, kommun Framtidstro Ungdomar i kommun ser ljust på framtiden för sin egen del. Både i årskurs 7 och årskurs 9 ser pojkar i större utsträckning ljusare på framtiden än vad flickor gör. Mest ljust på framtiden ser pojkarna i årskurs 7 i kommun. Ungdomarna i kommunen ser också ljusare på framtiden än vad ungdomarna i länet gör. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ser ljust på framtiden, årskurs , pojkar, pojkar, flickor, flickor Diagram 26. Ungdomar i årskurs 7 som ser ljust på framtiden Källa: Liv och hälsa ung 213 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ser ljust på framtiden, årskurs , pojkar, pojkar, flickor, flickor Diagram 27. Ungdomar i årskurs 9 som ser ljust på framtiden Källa: Liv och hälsa ung

25 Procent Bland eleverna från kommun som går på gymnasiet har andel pojkar som ser ljust på framtiden ökat kraftigt. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ser ljust på framtiden, åk , pojkar, pojkar, flickor, flickor Diagram 28. Ungdomar årskurs 2 gymnasiet, som ser ljust på framtiden Källa: Liv och hälsa ung

26 Antal Antal Målområde 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Ett gott arbetsliv leder till ökad folkhälsa i samhället. Bakgrundsfakta för målområde 4: Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 23 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad. Ohälsotalet kan tolkas som "antalet ohälsodagar per person och år". Alla dagar är omräknade till heldagar, exempelvis: två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Varje år sker ett antal arbetsolyckor i landet. För år 212 rapporterades och registrerades 112 arbetsskador i Sverige. En dryg tredjedel av olyckorna medförde sjukfrånvaro mer än 14 dagar och andelen sådana olycksfall är något högre för män än för kvinnor. Skador vid arbetsuppgifter med transport och magasinering har den klart högsta relativa frekvensen bland kvinnor, medan det bland män är skador vid vattenförsörjning, avloppsrening som ligger högst. Ohälsotal Ohälsotalen har stadigt sjunkit för både män och kvinnor i kommun. Trots att antalet ohälsodagar år 212 har minskat sedan år 25 ligger kommunen över länssnittet i alla åldersgrupper utom för kvinnor i åldern 3-39 år, där ohälsotalet är densamma som i länet. Kvinnorna i kommun har också betydligt fler ohälsodagar än männen. Den åldersgrupp som har flest ohälsodagar är 6-64 år, och den åldersgrupp som har minst antal ohälsodagar är 2-29 år. Samma gäller för både män och kvinnor Ohälsotal, kvinnor År 25 År 28 År Diagram 29. Antal ohälsodagar, kvinnor Källa: Försäkringskassan Ohälsotal, män År 25 År 28 År Diagram 3. Antal ohälsodagar, män Källa: Försäkringskassan

27 Antal Procent Oro för att förlora arbetet Oron för att förlora jobbet inom det närmsta året har ökat bland både kvinnor och män i kommun. Störst ökning har skett bland männen, men trots det är fler kvinnor oroliga för att förlora jobbet. Jämfört med länet är fler kvinnor i kommun oroliga, medan männen i stort sett lika oroliga i kommun som i länet. 25 Andel som säger sig vara oroliga för att förlora sitt arbete inom närmaste året , män, män, kvinnor, kvinnor Diagram 31. Oro för att förlora arbetet Källa: Liv och hälsa 212 Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador har minskat bland både kvinnor och män i kommun. Männen i drabbas oftare av arbetsskador än kvinnorna. Det är vanligare att kvinnor och män i kommun drabbas av arbetsskador jämfört med kvinnor och män i länet. 35 Arbetsolyckor med frånvaro som följd Män Kvinnor Diagram 32. Arbetslyckor med frånvaro Källa: Fhi 26

28 Målområde 5. Miljöer och produkter Miljöer och produkter påverkar folkhälsan och rör hela vår fysiska omgivning luft mark, vatten och den bebyggda miljön. Det gäller att skapa säkra miljöer och produkter och området syftar till att skapa säkerhet utifrån ett förebyggandeperspektiv i olika typer av miljöer som exempelvis i trafikmiljön, arbetsmiljön, bostad, skola och fritid. Bakgrundsfakta för målområde 5: Omgivningsbuller är idag den vanligaste miljöstörningen. Hälsa påverkas negativt i takt med att tysta områden blir allt mer sällsynta. Negativa hälsoeffekter från buller är exempelvis sömnstörning, försämrad kommunikation, kognitiva effekter och fysiologiska stressreaktioner. I Sverige är ljud från grannar och vägtrafiken de bullerkällor som berör flest människor. Ljudstyrka mäts i decibel (db). Högsta rekommenderade ljudstyrka för att undvika hörselskador är 85 db. Risken för fallskador ökar dramatiskt med stigande ålder, och frakturer till följd av fallskador är den vanligaste typen av skador bland äldre personer (65+). Varje år dör över 1 äldre av fallskador Buller Andelen invånare som utsätts för buller i arbetsmiljön har ökat i kommun. Det är fler män än kvinnor som utsätts för buller varje dag. Det är fler i kommun som utsätts för buller varje dag än i länet. 4% 35% Andel som dagligen utsätts för buller i arbetsmiljön 3% 25% 2% 15% 1% År 24 År 28 År 212 5% % Män, kommun Kvinnor, kommun Diagram 33. Buller i arbetsmiljön Källa: Liv och hälsa 212 Män, länet Kvinnor, länet 27

29 Pojkar Pojkar länet Flickor Flickor länet Pojkar Pojkar länet Flickor Flickor länet Pojkar Pojkar länet Flickor Flickor länet Procent Trivsel i bostadsområdet Både pojkar och flickor i årskurs 7 i kommun trivs bättre i sitt bostadsområde än vad jämnåriga i länet gör. I årskurs 7 uppger fler pojkar (1 procent) än flickor (9 procent)att de trivs i sitt bostadsområde. Flickorna i årskurs 9 i kommun trivs sämre i sitt bostadsområde än vad pojkarna gör, flickorna i kommunen trivs också sämre i sitt bostadsområde än vad länets flickor gör "Jag trivs i mitt bostadsområde" Årskurs 7 Årskurs 9 Diagram 34. Trivsel i bostadsområdet Källa: Liv och hälsa ung 213, flickor, pojkar, flickor, pojkar Trygga gång- och cykelvägar kommun har ett effektmål som gäller gång- och cykelvägar: Medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar ska vid SCB:s medborgarundersökning öka till mer än index 4,2 år 215. I kommun tycker färre ungdomar att cykelvägarna är trygga än vad ungdomar i länet gör Bra gång- och cykelvägar till skolan Årskurs 7 Årskurs 9 Årkurs 2 gymnasiet Diagram 35. Trygga gång- och cykelvägar Källa: Liv och hälsa ung

30 Fallskador Andelen kvinnor och män som lagts in på lasarettet på grund av fallskador har ökat i kommun. Störst är ökningen bland kvinnor. Det är fler kvinnor i kommun än i länet som får sluten sjukvård efter fallskador. Fallolyckor, antal vårdade på 1 invånare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Riket Diagram 36. Fallolyckor Källa: Fhi 29

31 Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. Bakgrundsfakta för målområde 6: Av kvinnor i åldern uppger 5 procent att de har en funktionsnedsättning. Rörelsehinder är vanligast följt av hörselnedsättning. Regelbunden fysisk aktivitet och träning är en viktig friskfaktor, som både kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar. Till exempel kan konditionsträning påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och styrketräning leder till en ökad muskelmassa och muskelstyrka och med det en förbättrad funktionsförmåga. Fysisk aktivitet och träning påverkar också benmassa liksom balans, koordination och rörlighet, vilket tillsammans minskar risken för fallolyckor och frakturer. Skolhälsovård I kommun finns inom elevhälsan finns 2,5 tjänster som skolsköterskor, en tjänst på 1 procent som skolpsykolog samt fyra tjänster på 1 procent som kuratorer. Detta fördelas på totalt 1313 elever i kommunen. Äldres hälsa I kommun har andelen kvinnor som vårdats inom sjukvård på grund av fallskador ökat de senaste åren. kommun erbjuder ingen uppsökande verksamhet för äldre. 3

32 Målområde 7. Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet. Det är mycket viktigt att samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar bevaras på en hög nivå så att arbetet med att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar bibehålls. Bakgrundsfakta för målområde 7: De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovård och skola ger skydd mot 9 sjukdomar. Barnvaccinationer I kommun är 99 procent av alla barn födda år 21 vaccinerade mot stelkramp och kikhosta. Det är fler i barn kommun jämfört med i länet som är vaccinerade, även om skillnaden är liten. 31

33 Målområde 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Bakgrundsfakta för målområde 8: Föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse har ökat. År 197 var den genomsnittliga åldern för förstföderskorna 24 år och knappt 27 för fäderna. Idag närmar sig förstföderskorna en medelålder på 3 år, medan papporna ända sedan 1997 har varit drygt 3 år I Sverige har antalet aborter minskat. Under år 211 utfördes ungefär 2,9 aborter per 1 kvinnor i Sverige. Allra flest aborter görs bland kvinnor i åldersgruppen 2 24 år, därefter följer åldersgruppen år. Tonårsaborterna har fortsatt att minska och ligger år 211 under 2 aborter per 1 kvinnor. Det är en något lägre frekvens än bland kvinnor i åldern 3-34 år (21,6 per 1 ). För kvinnor i åldern 35 år och äldre har antalet aborter legat relativt konstant under de senaste 1 åren. Samband finns mellan utsatthet för sexuella övergrepp i barn- eller ungdomsåren och självskadande handlingar, psykosomatiska problem och sexuellt risktagande senare i livet. Unga mödrar I kommun är det få kvinnor som får barn då de är under 19 år. Det är en stor skillnad mot länet där det är betydligt vanligare att bli ung mamma. Antal födslar unga mödrar/1 kvinnor -14 år 15 år år 1 17 år 1 18 år 2 19 år 1 Tabell 3. Antal födslar bland unga mödrar Källa: SCB 32

34 Antal/ 1 inv Aborter Antalet aborter bland kvinnor, år, och kvinnor i åldern 3-44 år är lägre bland kvinnor i kommun i jämförelse med kvinnor i länet och riket. Däremot är antalet aborter bland kvinnor i ålder 2-29 år något högre i kommun än i länet, men något lägre än i riket Antal aborter per 1 kvinnor Riket år 2-29 år 3-44 år år 2-29 år 3-44 år år 2-29 år 3-44 år Diagram 37. Aborter Källa: SCB Våldtäkter Antal anmälda våldtäkter mot personer som är 15 år och äldre har ökat i kommun och är högre än i länet och i riket Våldtäkter mot personer över 15 år Riket Diagram 38. Våldtäkter Källa: BRÅ Har haft sex Andelen ungdomar som har haft sex har minskat i kommun men det är ändå vanligare bland flickorna i kommunen att ha haft sex jämfört med jämnåriga i länet. Bland pojkarna i årskurs 7 i kommun har färre haft sex jämfört med länet och bland pojkarna i årskurs 9 är det ungefär lika många i kommun som i länet som har haft sex. 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Andel som svarat "ja" på frågon om de haft sex, åk Pojkar årskurs 7 Flickor årskurs 7 Diagram 39. Ungdomar som har haft sex, årskurs 7 Källa: Liv och hälsa ung

35 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Andel som svarat "ja" på frågan om de haft sex, åk Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Diagram 4. Ungdomar som har haft sex, årskurs 9 Källa: Liv och hälsa ung

36 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Procent Målområde 9. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet respektive inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Bakgrundsfakta för målområde 9: Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 3 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 6 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2- diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Fysiskt aktiva - vuxna I kommun är drygt hälften av alla män och kvinnor fysiskt aktiva mer än tre timmar per vecka. Männen är något mer aktiva än kvinnorna, det överensstämmer också vid jämförelse av kvinnor och män i länet. Andelen som ägnar sig åt fysiska aktiviteter har minskat både bland män och kvinnor sedan år 24. Även i länet har andelen som ägnar sig åt fysisk aktivitet minst tre timmar per vecka minskat Ägnar mer än tre timmar per vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får mig att bli varm? kommun totalt Diagram 41. Fysisk aktivitet vuxna Källa: Liv och hälsa

37 Procent Fysiskt aktiva - ungdomar Det är många ungdomar som är fysiskt aktiva i kommun. Pojkar och flickor i årskurs 7 tränar i samma utsträckning. Andelen pojkar i årskurs 7 i kommunen som tränar minst två gånger i veckan har sedan år 211 minskat något. Trots minskningen har antalet ökat kraftigt sedan år 29. Jämfört med pojkar i länet tränar dock pojkar i kommun i något mindre utsträckning. Andelen flickor i kommun som tränar minst två gånger i veckan har ökat sedan år 29. Jämfört med flickor i länet tränar något högre andel flickor i kommun. Bland ungdomarna i årskurs 9 som tränar minst två gånger i veckan har det skett en kraftig ökning hos pojkarna sedan år 29. Jämfört med pojkar i länet tränar fler pojkar i kommunen minst två gånger i veckan. Det är fler flickor i kommun som tränar minst två gånger i veckan jämfört med länets flickor. "Tränar minst två gånger 3 min per vecka, så jag blir andfådd eller svettas." Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 7 Årskurs 9 Diagram 42. Fysisk aktivitet ungdomar Källa: Liv och hälsa ung

38 Procent Målområde 1. Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Bakgrundsfakta för målområde 1: Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Amning kan bland annat minska risken för mag- och tarminfektioner, öroninfektioner samt minska risken för högt blodtryck och övervikt i vuxen ålder. Den internationella rekommendationen från WHO är att barn enbart bör få bröstmjölk de första sex månaderna. Samma rekommendationer ges i Sverige sedan år 23. Amning vid 6 månader I kommun ammas ungefär hälften av barnen i sex månader eller längre. Fram till år 28 var amningsfrekvensen i kommun ungefär densamma som i länet och i riket. Därefter har amningsfrekvensen sjunkit i kommunen och är nu lägre än i länet samt i riket. 8 Andel som ammar mer än sex månader Riket Diagram 43. Ammas minst sex månader Källa: Fhi 37

39 Övervikt/fetma vuxna I kommun finns många överviktiga män och kvinnor, det vill säga att BMI är 25 till 29,9. Andel män med övervikt har legat på samma nivå de senaste åren, medan det har skett en ökning av andel kvinnor som har övervikt. Jämfört med länet har män och kvinnor i i större utsträckning övervikt. 7% Andel i kommun med BMI 25 6% 5% 4% 3% 2% Män Kvinnor 1% % Diagram 44 Övervikt, BMI procentandel som har BMI större än eller lika med 25 Källa: Liv och hälsa 212 Något fler kvinnor i kommun har fetma, det vill säga BMI mer än 3, än männen. Andelen kvinnor med fetma har ökat medan andelen män med fetma har legat på samma nivå, 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Andel med BMI Män, kommun Kvinnor, kommun Diagram 45 Procentandel som har BMI 3 eller mer Källa: Fhi 38

40 Procent Procent Övervikt/fetma ungdomar Det är fler pojkar och flickor i årskurs 9 i kommun som har fetma jämfört med ungdomar i länet. Bland flickor i kommunen är det också vanligare att ha övervikt jämfört med länets flickor. Bland flickorna har både övervikt och fetma ökat de senaste åren, medan det hos pojkarna är det fetman som ökat mest. 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Övervikt/ fetma, flickor åk Diagram 46. Övervikt/fetma, flickor år 9 Källa: Liv och hälsa ung 213 ; övervikt ; fetma, totalt ; övervikt, totalt ; fetma 25, Övervikt/ fetma, pojkar åk 9. 2, 15, 1, 5, ; övervikt ; fetma, totalt ; övervikt, totalt ; fetma, Diagram 47. Övervikt/fetma, pojkar år 9 Källa: Liv och hälsa ung

41 Målområde 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Hälsan påverkas av bruk av beroendeframkallande medel liksom av spelberoende. Riksdagen och regeringen har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bakgrundsfakta för målområde 11, alkohol: Det övergripande målet med den svenska alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Alkohol orsakar mer än ett sextiotal olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är olika former av hjärt- och kärlsjukdomar, leverskador, cancer och psykisk ohälsa. Runt 7 svenskar bedöms ha en riskabel alkoholkonsumtion och ytterligare 3 ett beroende. Bland föräldrar med hemmavarande barn under 18 år beräknas omkring 6 mammor och 115 pappor ha en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion. Upp till 4 svenska barns psykiska eller fysiska hälsa riskerar att påverkas negativt av att de har en förälder som dricker för mycket. Statistik visar att det finns tydliga samband mellan riskbruk av alkohol, cannabisanvändning, tobaksbruk och riskabla spelvanor. Det är således ofta samma grupper som har flera olika beroendeframkallande levnadsvanor. 4