GÄLLANDE BESLUT: STADSMILJÖPROGRAM FÖR VÄXJÖ STADSKÄRNA

Transkript

1 Författningssamling Ändrad Sida 1 (1) Senast reviderad: Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STADSMILJÖPROGRAM FÖR VÄXJÖ STADSKÄRNA Antaget av fullmäktige Datum att gälla från och med Senaste revidering i Dnr 2007:317

2 fö l rs ag stadsmiljöprogra m f ör vä x j ö s ta d sk ä r n a

3 i n n e h å l l Stadskärnan 3 Stadens rum 4 Identitet 5 Stadens Golv 6 Stadens Möbler 8 Stadens Belysning 10 Stadens Mindre Byggnader 12 Stadens Uteserveringar 14 Stadens Skyltar 16 Stadens Utsmyckning 18 Drift och Underhåll 20 Riktlinjer och detaljutformning 20 2

4 s t a d s k ä r n a n En levande stadskärna är en förutsättning för en livskraftig stad. Staden är kommunens inre och yttre smycke. Stadskärnorna utsätts för allt hårdare konkurrens, dels från andra närliggande städer och dels från större köpcentra. Växjös stadskärna har en stark identitet som präglas av nära vatten, med Växjösjön centralt. Men även järnvägen som löper från väst till öst genom staden ger karaktär. Växjö är regionstad, vilket kompletterar profilen som universitets- och handelsstad. Den positiva utvecklingen för Växjö ökar exponeringen och för att fortsätta på den vägen tillhör förnyelse med jämna mellanrum den framtida attraktiviteten. Stadskärnan avgränsas av smalspårsområdet i väster - Norra Esplanaden Norrtullgatan Södra Järnvägsgatan. Stadskärnans stora omvandling startade 1986 med utbyggnaden av gågatusystemet. Stadsmiljöprogrammets övergripande mål Att förstärka centrums identitet och attraktivitet genom att skapa en helhetssyn med riktlinjer för stadens olika element. Att ge långsiktighet av centrums miljö och det offentliga rummets karaktär. 3

5 s t a d e n s r u m De raka gatorna ger ofta långa siktlinjer som kan avslutas i fondbyggnader eller höjdpartier. Byggnader avgränsar som regel gaturummen, men här och var bryts rummet av träd som får stor betydelse. Esplanaderna avgränsar en inre del av centrum och torgen är som regel stora och kvadratiska. Undantag utgör Villans park och Båtmanstorget som också blir en del i gågatusystemet. De material (väggar, golv, tak) och de möbler vi kan se i gaturummen har liksom i många andra städer tillkommit under olika tider och med olika motiv. En del har visat sig ha kortare liv än andra. Vissa material kan man i efterhand se på som mindre bra på grund av sin struktur, grovhet eller andra egenskaper. Detsamma gäller växter som kan ha drabbats av sjukdomar. I vidareutvecklingen av centrum är det viktigt att ha en långsiktig plan som tar hänsyn till vilka material och möbler som det är värt att satsa på. Men också var det behövs förnyelse och vilka material och möbler som ska förändras eller bytas ut. Att eventuellt ta bort ett antal träd eller murar eller bryta många kvadratmeter ur väl fungerande beläggningar kräver analys av utrymmenas funktion. Stadens material ska fylla ett kombinerat behov av praktiska, sociala och estetiska funktioner. Och inte minst fungera som ett sammanhållande kitt för den känslomässiga och visuella upplevelsen av staden. Avseende möblering av stadens rum kan generellt sägas att det finns en tendens att föra in nya föremål. Men det glöms att ta bort. Detta leder ofta till en övermöblering av stadens rum och Växjö är inget undantag i det här fallet. Därför är en av de viktigaste uppgifterna, särskilt avseende Storgatan, att rensa och städa. Ett exempel är mängden av råhuggna granitmurar som placerats i gågatan och som inte kan förekomma i samma omfattning i ett mer förfinat och flexibelt gaturum. I en undersökning om vad besökare och invånare tycker om Växjö centrum upplevs stadens utbud och folkliv mycket positivt, men man saknar händelser med variation. Det är angeläget att med stadsmiljöprogrammet skapa förutsättningar och utrymme för aktiviteter i det offentliga rummet. Detta stadsmiljöprogram sammanfattar viljan att med olika medel stärka stadens identitet och attraktivitet. 4

6 i d e n t i t e t Växjö stad har en viktig roll som region handels - kultur utbildningsstad. Stadens centrum är lättöverskådligt med gatunätets rutsystem. Butiker, restauranger, kulturinstitutioner finns väl samlat i centrum. Gågatusystemet är väl indelat i zoner för olika aktiviteter. Torgen ger flexibel användning med goda parkeringsmöjligheter. De är strategiskt placerade i anslutning till gågatusystemet. Storgatan är den stora mötesplatsen i centrum med sina restauranger och uteserveringar. I centrum finns ett trettiotal uteserveringar. Centrum ger ett grönt intryck med relativt mycket träd. Tyvärr speglas inte Växjö som en sjöstad då centrum innehåller få vattenanläggningar. En viktig identitet symbol är att arbeta med trä, glas och aluminium. 5

7 Växjö konserthus. s t a d e n s g o l v Centrum behöver en fastlagd handlingsplan för vilka markbeläggningar som ska användas vid ombyggnad och upprustning av befintliga miljöer. Att vara konsekvent stärker centrums identitet och gör att Växjöborna känner igen sin stad och att besökare lockas till Växjö centrum. Markbeläggningens uppgift i Växjö centrum Ambitionen är att stadens karaktär återfinns och förstärks i Växjö centrum. Växjö centrum kännetecknas av rutnätstadens struktur och tydliga gaturum. I den enhetliga strukturen inryms småskalighet och variation i bebyggelsen. Definierade trädalléer förstärker stråk och gaturum. Siktlinjer och fondmotiv är viktiga för vägledning, rumskänsla och intrycket av skalan i staden. Detta kan förstärkas ytterligare med genomtänkt markbeläggning. Riktlinjer för markutformningen förtydliga rutnätstadens gaturum och torg i stadens skala. Skapa en tydlig identitet för Växjö och ett lugnt och behagligt golv. markbeläggningen ska kännas behaglig och anpassas till människor. Tillgänglighet ska tillgodoses. använda material av god kvalitet som tål slitage och som är tidlöst. Tillgänglighet Tillgänglighet ska tillgodoses vad gäller lutningar, jämnhet, kontraster med mera. Lutning av gångytor ska inte överstiga 5 % och i sidled inte mer än 2 %. Kantstenar är bra för att synskadade ska orientera sig men svåra för rörelsehindrade. Material, riktning och färg Gatunätets linjer ska råda med parallella linjer i gatans riktning. Material som används är grå betongmarksten och natursten i form av hällar och svensk gatsten. 6

8 Biblioteksparken. Norrgatan västerut. Vattentorget. Willans park. 7

9 Stortorget. Storgatan/ombyggnad. stadens möbler Centrum behöver en fastlagd handlingsplan för vilka möbler och färger som ska användas vid ombyggnad och upprustning av befintliga miljöer. Att använda samma typ av utrustning och färger stärker centrums identitet och gör att Växjöborna känner igen sin stad. Möbleringen bör begränsas samtidigt som det är viktigt med en mänsklig och behaglig skala. Möbleringens uppgift i Växjö centrum Ambitionen är att stadens karaktär återfinns och förstärks i Växjö centrum. Växjö centrum kännetecknas av rutnätsstadens struktur och tydliga gaturum. I den enhetliga strukturens inryms småskalighet och variation i bebyggelsen. Trädalléer förstärker stråk och gaturum. Siktlinjer och fondmotiv är viktiga för vägledning, rumskänsla och intryck av skalan i staden. Gaturummen måste möbleras på ett genomtänkt sätt. Möbleringen ska kännas behaglig och inbjuda människor att vistas i centrum. 8 Riktlinjer för möbleringen Materialval är trä, glas och aluminium. lyfta fram rutnätsstadens gaturum, grönska och fondbyggnader som ger staden karaktär och struktur. Skapa en tydlig identitet för Växjö. anpassa till människors och stadens skala. Tillgänglighet och trygghet för alla. använda material av god kvalitet som tål slitage och som är tidlöst. Tillgänglighet Gaturummen ska möbleras så att rörelsestråk hålls fria. Möblering ska vara användarvänlig, exempel på detta kan vara parksoffor med armstöd och högre sitthöjd. Färgsättning Målade ytor på stål som stolpar och skyltar ges i huvudsak en

10 MÖBLERINGSEXEMPEL Bänk med träsists av oljad ek. Exempel på cykelställ. Västra Esplanadens allé. Pollare. Bänk med sits i oljad ek. Linnégatan. Storgatan. grafitgrå nyans. Klätterstöd behåller sin nyans. Papperskorgar ges en grafitgrå nyans. Reklamskyltar behåller sin färg. Plank och staket Tryckimpregnerat staket och plank tillåts inte i centrum. De ska ges en enkel och stadsmässig utformning anpassad till omgivande bebyggelse. Färgsättning ska stämma mot omgivande bebyggelse. Skyltar En översyn av vilka skyltar som är nödvändiga görs. Skyltar, stolpar och bågar målas i grafitgrå kulör. Uteserveringar Växjös uteserveringar ska möbleras utan granitmurar. Under vintersäsongen tas räcken bort. Grönska Växjö har en tydlig grön struktur med alléer som både är rumsskapande och förstärkande av stråk. Alléerna runt Teatertorget utgör i perspektiv också väggar/fasader till gaturummen för Västergatan, Bäckgatan, Nygatan och Norrgatan. Storgatans gågatudel, där det första avsnittet byggdes 1987 är idag övermöblerad. Folklivet har tagit sin plats och behöver mer utrymme. Möbleringszonen omformas och förses med ny beläggning och nya möbler. Stöd till klätterväxter. Blomsterurna i sandgjuten aluminium. Pollare. 9

11 Skyltbelysning på Storgatan. Väggarmatur på Storgatan. Befintlig gågatubelysning. stadens belysning Ambitionen med ljussättningen av Växjö centrum är att stadens karaktär återfinns och förstärks under de mörkare timmarna. Växjö centrum kännetecknas av rutnätsstadens struktur som inrymmer småskalighet och variation i bebyggelsen. Definierade trädalléer förstärker gaturummet. Siktlinjer och fondmotiv är viktiga för vägledning, rumskänsla och intrycket av skalan i staden. För att lyfta fram den enhetliga bebyggelsestrukturen ska gaturummen belysas på ett genomtänkt sätt på alla gator innanför allégatorna. Ljussättningen är gaturummetes fasader och kompletteras med belysning som anpassas till gatornas användning gågator respektive gator för biltrafik. Bebyggelsens småskalighet och variation framhävs genom att belysa noga utvalda delar av byggnadernas fasader och tak som gestaltar gränsen mot himlen. För att ge vägledning och avsluta gaturummen belyses fondmotiv för gatorna. Belysningen av allégatorna, den gröna ringen, ska ha en kontrasterande belysning som beskriver strukturen runt del av centrum. Belysningen ska kännas varm, behaglig och inbjuda till att människor vistas i centrum under en längre tid på dygnet. Riktlinjer för belysningen anpassa belysningen till människors och stadens skala få fram gaturummen och rutnätsstadens struktur lyfta fram viktiga fondbyggnader som ger staden karaktär och som fungerar som orienteringspunkter framhäva träden lyfta fram konstnärlig utsmyckning och vatten använda ljuskällor med bra färgåtergivning undvika bländning För att bryta den strikta uppdelningen av gaturummet som förstärks av nuvarande placering av belysning eftersträvas en allmänbelysning. Som komplement till allmän belysning kan där behov finns kompletterande punktbelysning utföras. Hänsyn och samverkan ska tas till byggnader med fasadbelysning. All belysning ska utföras med utnyttjande av modern teknik avseende energiförbrukning, funktion och estetik. 10

12 11

13 Exempel från Västra Esplanaden på ett enkelt, tillfälligt väderskydd som skapar en positiv känsla på platsen. s t a d e n s m i n d r e b y g g n a d e r Växjö centrum har stor betydelse i Växjös identitet som kulturoch köpstad. Det är viktigt att stadens invånare och besökare också ska tas emot av en god utemiljö. Helhet och identitet är två centrala begrepp i detta sammanhang. Ambitionen är att på sikt skapa en sammanhållen identitet och helhet åt stadens mindre byggnader. Gatans och torgens rum tillhör alla. För att detta rum ska bli vackert och tilltalande krävs en samordning av skyltar, möbler, mindre byggnader med mera. Med stadens mindre byggnader menas kiosker, gatukök, väderskydd, toaletter, tekniska byggnader och liknande som är placerade på allmän plats i parker och på gator och torg. Gator och torg är sällan planerade för att bebyggas och ofta är det olämpligt att placera nya mindre byggnader på dessa platser. Ibland kan emellertid en mindre byggnad tillföra ett nytt värde till platsen eller innehålla en verksamhet som berikar. 12

14 INSPIRERANDE EXEMPEL Exempel på mindre byggnad vid Växjösjön där placeringen gör att byggnaden och befintlig vegetation smälter samman till en ny helhet. Exempel på mindre byggnad som tillför ett nytt värde, Kungsträdgården i Stockholm. Exempel på modern offentlig toalett med stadsmässiga material. Exempel på tranformatorbyggnad med stadsmässigt material. Exempel på sammanhållen design, Sevilla, Spanien. Exempel på mindre byggnad med god utformning. Exempel på vacker detaljutformning, Cordoba, Spanien. 13

15 s t a d e n s u t e s e r v e r i n g a r Målet är att Växjö centrum ska vara en vacker, trygg och tillgänglig miljö att leva och vistas i för alla växjöbor och besökare i staden. Ett viktigt inslag i denna miljö är stadens alla uteserveringar som under den varma årstiden bidrar till en livfull stadsmiljö. Vår förhoppning är att stadsmiljöprogrammet ska ge berörda parter god vägledning till hur man ordnar vackra, trivsamma och tillgängliga uteserveringar. Bakgrund Ända sedan 1800-talets mitt har det funnits så kallade utvärdshus sommartid i Växjö. På den tiden bjöds det även på brunnsdrickning med inslag av sång och musik. Idag är Växjö en livlig handelsstad där delar av den centrala staden består av flera stråk av gågator. Inslagen av musik har fått en internationell prägel. Idag finns ett trettiotal uteserveringar i centrum. Därför behövs riktlinjer Antalet uteserveringar ökar vilket är en glädjande utveckling i vår stad. För att alla ska trivas är det viktigt att vi utformar restaurangers och caféers uteserveringar så att de passar allas behov. Vi vill att alla uteserveringar i Växjö ska ha en god utformning och stadsmässig karaktär. Allmänna råd Uteserveringen ska vara enkel och anpassa sig till de omgivande husens karaktär. Uteserveringen bör ligga i direkt anslutning till befintlig restaurang eller café, men även andra lägen kan prövas. Sträva efter att ge uteserveringen en stadsmässig prägel och försök inte efterlikna villaträdgårdar eller lantliga idyller. Välj enkla och robusta material som trä, metall och glas. Gör uteserveringen så öppen som möjlig, tänk på att man ofta vill sitta och titta på förbipasserande på gatan samtidigt som man också vill synas. Inhängnad enbart sommartid. Anlita gärna professionell arkitekthjälp vid utformningen. 14

16 INSPIRERANDE EXEMPEL Inslagen av musik har skapat en internationell prägel. Uteserveringens golv direkt på marken. Exempel på väl utformadavskärmning. Tillgänglighet Uteserveringar i Växjö centrum ska vara tillgängliga för funktionshindrade och här gäller samma riktlinjer som för övriga allmänna lokaler i Växjö kommun. Exempel på trevliga möbler. Exempel på en lämplig markis. 15

17 Bra skyltar som ger en koppling till verksamheten. s t a d e n s s k y l t a r 16 Varje dag ser vi dem, använder dem och njuter av dem. Stadens skyltar och skyltning är en del av stadskärnans identitet. En sammanhållen och god skyltkultur är viktiga element i vår stad. En vacker skylt ger våra besökare en positiv bild av Växjö och utgör ett dekorativt inslag i stadsmiljön. Det får dock inte bli för många skyltar på samma ställe, vilket kan bidra till ett rörigt och otydligt helhetsintryck. Placeringen av skylten är av stor betydelse, både för signalen och budskapet, men även estetiskt - för att framhålla vackra fasader eller utblickar. En skylt ska inte skymma. En annan viktig sak att tänka på vid placeringen av skyltar är framkomligheten för alla trafikanter och att ta hänsyn till grupper med funktionsnedsättning. Vägmärken Ett vägtrafikmärke får inte se ut hur som helst. Det finns ett standardutseende som inte bör ändras. Däremot kan det ibland vara befogat att minska storleken på dessa skyltar i känsliga miljöer. Upplysningsskyltar, hänvisningsskyltar Var ligger turistbyrån? Eller hur hittar jag till domkyrkan? Upplysningsskylten är viktig i stadskärnan för att besökaren på egen hand ska kunna hitta och orientera sig. Det ger också en signal om att Växjö stad är kundorienterad och informativ. En upplysningsskylt bör ha ett samordnat utseende med pil som pekar ut riktningen till olika målpunkter. Informationskyltar Upplysningsskyltar om byggnader eller platser bör ha en diskret och enhetlig utformning. Gatunamnskyltar Gatunamnsskyltar ska ha ett gemensamt utseende och typsnitt. Inne i centrum bör de helst sitta på fasader eller plank vid fastighetsgräns. Varumärkesskyltning Namnskyltar för verksamheter, butiker, företag med mera. Dessa skyltar bör i huvudsak ange företagets namn eller funktion. Skyltarna ska vara anpassade till Växjö stads skala och i första hand kunna ses av gående på måttligt avstånd. En namnskylt kan vara ett företagsnamn, logotype eller en verksamhetsbeskrivning.

18 INSPIRERANDE EXEMPEL Exempel på skylt anpassad till husets fasad. Exempel på fasta reklamskyltar med god utformning. Markiser kan ibland vara en bra skyltplats. Goda skyltexempel En bra skylt ska vara anpassad till husets fasad och karaktär. En bra skylt bör också ge en koppling till verksamheten. Ljuslådor och fasadflaggor Så kallade ljuslådor bör undvikas. Även fasadflaggor behöver bygglov. Lösa bokstäver är bra Lösa utstående bokstäver direkt på fasad är ofta en enkel och prydlig lösning. Markiser Markiser kan många gånger vara en bra skyltplats. Till denna typ av skyltar ska en restriktiv hållning tillämpas. Fasta reklamskyltar Fasta platser för reklamskyltar är att föredra, men dessa bör ha ett gemensamt utseende. Lösa reklamskyltar Lösa reklamskyltar bör undvikas framförallt på öppna platser. Ett av skälen är att de är svåra att upptäcka och registrera för synskadade. Affischering För affischering av olika evenemang gäller allmänna anslagstavlor. Gemensam utformning är på väg. Reklamskyltar på husfasader Reklamskyltar på husfasader bör undvikas, i första hand bör skyltfönster användas för detta ändamål. Bra exempel på samordnad utformning. 17

19 Bildtext s t a d e n s u t s m y c k n i n g I centrala Växjö finns det många prov på konstnärlig gestaltning och utsmyckning. Det är främst i form av fasta installationer såsom skulpurer och reliefer. Beställare är såväl Växjö kommun, Landstinget och Statens konstråd som privata fastighets- och markägare. Tillfälliga utsmyckningar och projekt kan vara julbelysning, planteringar och happenings. För att göra centrum än mer levande och intressant bör konstnärlig gestaltning av stadsmiljön få högre prioritet. Konstnären ska här ha samma inflytande som arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare. Växjö kommun arbetar med ett projekt som årligen kommer att tillföra staden nya konstverk. Det kan vara installationer av ljud eller ljus, brons eller glas som utnyttjar väggar, torg, park och rymd. Till detta kommer tillfälliga iscensättningar som på olika sätt synliggör invanda platser på nytt sätt. Rörelsemönstret hos stadens invånare ska också beaktas för att kunna förstärka stadens kulturella identitet. En viktig förutsättning för den offentliga konsten är balans. Konsten ska kunna ta till sig en yta i dialog med omgivningen och betraktarna. Alltför många parkeringar har tagit över öppna utrymmen och torg. Områden som istället skulle kunna tjäna som dynamiska 18

20 Bronskvinnorna av Marie-Louise De Geer. mötesplatser för boende och besökare, där kommers och caféer kan smälta samman med konst. Båtmanstorget lilla baksida med parkering är ett tydligt exempel på detta. Konstnärlig gestaltning för detta område skulle kunna vara ett verk som knyter samman området och låter murarna utstråla intimitet och skydd från trafik och buller. Utsmyckning kan vara funktionell i form av bänkar, planteringar, belysning och skyltar. Växjö är en sjöstad. Dock saknas känslan av vatten i centrum. Därför bör ett vattenprogram för centrala Växjö tas fram, där kontakt med vatten förmedlas. Härigenom aktiveras stadsrummet på ett spännande och inspirerande sätt, där det konstnärliga inflytandet är av yttersta vikt. 19

21 Drift och underhåll För att en stadskärna ska vara attraktiv behöver alla delfunktioner fungera tillsammans, i en helhet. Detta innebär att alla aktörer i centrum måste bidra med vad som möjligt inom sitt ansvarsområde. Upplevelsen av en ren och prydlig stad utan skräp, klotter, sönderslagna möbler och dylikt ger ett välkomnande intryck. När det gäller städning ansvarar fastighetsägarna för gångbaneytor och kommunen för resterande delar. Även de aktörer som genererar skräp utifrån sin verksamhet har ett ansvar. En gemensam städorganisation är ett måste. Det ger större resurser och därmed finns utrymme att väsentligt höja kvaliteten på miljön i centrum. För att hålla ordning och ha tillsyn i centrum bör en stadsvaktmästare tillsättas som har befogenheter att direkt själv åtgärda uppenbara brister. Personen kan också fungera som stadsvärd och kunna svara på frågor och även vidarebefordra frågeställningar som uppkommer. Riktlinjer och detaljutformning Stadsmiljöprogrammet för Växjö stadskärna anger inriktningen för utemiljön med avsikt att förstärka centrums identitet och attraktivitet. För olika delar har detaljerade riktlinjer för utformningen tagits fram. Dessa riktlinjer styr genomförandet av stadsmiljöprogrammet i byggnadsnämnden och tekniska nämnden. Dokumentet Råd och riktlinjer för utformning av utemiljön i Växjö stadskärna antages av byggnadsnämnden och tekniska nämnden. Respektive förvaltning svarar sedan för nyttjandet/ genomförandet av besluten. 20

22 PROJEKTGRUPP Ulf Agermark, trafikchef och projektledare Ewa Eklind-Blomkvist, stadsträdgårdsmästare Kjell Gustafsson, teknisk chef Paul Herbertsson, mark- och planeringschef Boje Hultman, stadsarkitekt Göran Svantesson, landskapsarkitekt FOTOGRAFER Mats Samuelsson Peter Arneke Boje Hultman Växjö kommuns bildarkiv

23 D E T Ä R A N G E L Ä G E T A T T M E D S T A D S M I L J Ö P R O G R A M M E T S K A P A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H U T R Y M M E F Ö R A K T I V I T E T E R I D E T O F F E N T L I G A R U M M E T. D E T T A S T A D S M I L J Ö P R O G R A M S A M M A N F A T T A R V I L J A N A T T M E D O L I K A M E D E L S T Ä R K A S T A D E N S I D E N T I T E T O C H A T T R A K T I V I T E T.