Anteckningar från regionala gruppmöten inom EMC Nätverk

Transkript

1 PROTOKOLL Sida 1 (5) Anteckningar från regionala gruppmöten inom EMC Nätverk Mötessdatum sgruppen: den 26 mars 2003 kl Malmö- och göteborgsgruppen: den 27 mars 2003 kl Plats Närvarande Electrum, Filen 3, Isafjordsgatan 22, Kista SP, Se bilaga Material utdelat vid mötet: Förändringar generisk std.ppt EMCmeet0303B.ppt Inledning Standarder Direktiv TEMA Jordning Lennart Hasselgren, IVF, hälsade alla välkomna till mötet. Bengt Andersson presenterade en kort sammanställning av vad som händer på standardfronten just nu. Nya versioner av generisk standard kommer byts ut 1/ Krav på ledningsbunden emissionsmätning på signalkablage finns i lätt industristd. Metod enligt EN55022 ska användas. Här finns dock endast teleportmätning definierad. De nordiska mäthusen har kommit fram till en (frivillig) tolkning att mätning endast ska göras på de kablage som det finns specificerade mätmetoder för i mätstandarden. Ny version av nya EMC-direktivet finns att ladda ner från nätet nu. Den har i stort sett samma innehåll som det som presenterades på EMC-seminariet LH gav en översikt på de miljödirektiv som gäller för elektronikprodukter. OBS! Bilder och scheman som hör till diskussionen finns också (lagrade separat). Lennart Hasselgren inledde med en allmän genomgång av jordningsprinciper och zonindelning. Mikael Sehlstedt (Westermo) visade en principskiss på hur de hanterar EMC-aspekter i deras industrimodem. De har ingen jordning alls, utan använder ett helt flytande system (relativt omgivningen). Användaren kan ansluta en obalanserad ledning till signal others och därmed jorda ner enheten. Den blir då singeljordad. Kommentarer: störningar ska ledas tillbaka till källan så kort väg som möjligt, extern jord behövs inte alltid. Silva (Peter Lückander) visade ett kretskort som de hade haft immunitetsproblem med innan åtgärd. En HF-avkoppling krävdes nära störd krets.

2 PROTOKOLL Sida 2 (5) Kommentarer: slitsar i jordplan kan ha bidragit till att problem uppstod när filtrering låg långt ifrån ingång. Man avråder idag normalt från att dela jordplan med slitsar. Strömmar som måste gå en omväg skapar fält över slitsen. Om man gör så ändå behandla områdena som separata zoner med tillhörande krav på filter på gränssnitt. Inga avkopplingskondensatorer jordade utanför zon! Batteridriven utrustning: begreppet jord syftar på produktens interna referens, finns ingen anledning att jorda till omgivning. Utrustning monterad i aluminiumprofil medförde förhöjd strålad emission, jämfört med naket kort. Kortets jordreferens var förbunden med Al-profil. Den första teorin man hade om detta fenomen var att profilen fungerade som riktantenn för strålningen. Kommentarer: för att riktverkan ska uppstå av en profil, behöver den ha ungefär samma storlek som våglängden (eller större). En annan teori, som kanske är troligare, är att ledningarna ut från enheten har blivit effektivare antenner som har fått ett större referensplan i form av Al-profilen. Störsändaren genererar en störspänning relativt den externa jorden, dvs höljet. Åsktålighet för metallkapslade givare placerade i vattenbassänger. Ett exempel där verkligheten kan vara värre än standardens grundkrav (när det gäller surge-test). En kommentar var att behovet av jordat hölje på givarna kanske inte behövdes i en verklig installation eftersom dessa är nedsänkta i och skärmade av vattnet. Standardiserade provmetoder ger dåligt utrymme för att efterlikna verkligheten i sådana här fall. HMS (Magnus Olsson) visade praktiska exempel på hur svårt det kan vara att uppfylla tekniska krav på tålighet mot åska (surge) på kommunikationsbussar. Ett flertal bussar har mycket hårt styrda hårdvarukrav. Man specar exakt vilka komponenter som man får använda, och till och med vilken spänningstålighet de ska ha. Om man inte följer specen, får man inte sälja produkten som kvalificerad mot exempelvis Profibus-standarden. Resultatet i HMS fall blev att en kondensator inte klarar pulsen när man testar surge på den skärmade kabeln (AC-kopplad i en ände). Vad göra? Kommentarer: om man är hårt begränsad i vilka komponenter man får använda, får man utnyttja kretskortslayouten till att skapa dolda komponenter (som alltså inte redovisas i elschemat). För att klara av det aktuella problemet, föreslog man två vägar. Blockera pulsen skapa induktanser i layouten som reducerar strömmen genom kondensatorn Shunta pulsen skapa ett luftgap i layouten, där man leder pulsen som en lufturladdning. Varning: realisera inte luftgapet i laminatet, då man kan få defekter i materialet och möjlig överbryggning. Mer information om hur

3 PROTOKOLL Sida 3 (5) man gör kan man få i beskrivningen av LONWORKS. Observera även att en metallplåt har två ytor. Man kan därmed styra hur störströmmarna flyter genom att fysiskt koppla anslutningar till endera ytan (skrämstrumpa, hölje, jordplint el dyl). Nästa möte Avslutning Delges Nästa gruppmöte blir i augusti, och då blir det möten på tre orter. Exakt datum bestäms innan semestern. Förslag på innehåll var emissionsmätning i nätburarna, EMC och byggsätt mm. IVF och SP samlar ihop idéerna och återkommer med en agenda i samband med kallelsen. IVF och SP tackade för allas medverkan Alla medlemmar i EMC Nätverk Vid protokollet Lennart Hasselgren

4 PROTOKOLL Sida 4 (5) Bilaga: Deltagarlista Namn Företag Mötesort Per-Anders Brattin AB Regin Thom Zakariassen AB Regin Jan-Eric Ericsson Aros Electronics AB Håkan Frimanson Asko Cylinda AB Per Svensson Asko Cylinda AB Göran Valfridsson BT Products AB Lars-Eric Olsson BT Products AB Mats Lundén BT Products AB David Wärja Combitech Systems AB Göran Eliasson Combitech Systems AB Andreas Andersson Danaher Motion Särö Gert Sjöberg Danaher Motion Särö Michael Larsson Danaher Motion Särö Bengt Karlsson Eltex of Sweden AB Per Södergård Emotron AB Hans Rosén Eskilstuna ElektronikPartner Daniel Päbel FABEC AB Martin Quist FABEC AB Daniel Åkesson HMS Industrial Networks Magnus Olsson HMS Industrial Networks Håkan Svärd Intermec Printer AB Peter Gustafsson Intermec Printer AB Alf Gustavsson Micropower E. D. Marketing AB Claes Ivarsson RTI Electronics AB Tomas Bengtsson RTI Electronics AB Matz Ohlsson SCAN COIN Industries AB Andreas Ek Tjeders elektronik Tony Englund Tjeders elektronik Johan Frödin Viking Telecom Magnus Jakobsson Viking Telecom Andreas Wahlgren Bewator AB Thomas Vegeby Bewator AB Andreas Andersén Cadland AB 2/LH

5 PROTOKOLL Sida 5 (5) Namn Företag Mötesort Ari Hakala Cadland AB Andreas Andersén Cadland AB Gunnar Frank Cerlic Controls AB Stefan Rynde Cerlic Controls AB Vesa Nurmi Fiberdata System AB Sten Ekvall Fiberdata System AB Jan Schakowsky GN Transistor Christer Simonson JFAB Cenmatic Electronic Systems AB Mats Nord JFAB Cenmatic Electronic Systems AB Erik Strömbäck Kreatel Per Magnusson Kreatel Erik Cullblom NetInsight AB Anders Lövström Powerbox AB Per Hellman Powerbox AB Bertil Tobiasson ROBSYS AB Mattias Jacobsson Silva Sweden AB Peter Lückander Silva Sweden AB Mikael Sehlstedt Westermo Teleindustri AB Lennart Hasselgren IVF Båda Bengt Andersson SP Båda 2/LH