Å R S R E D O V I S N I N G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Å R S R E D O V I S N I N G"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2 INNEHÅLL INLEDNING 3 Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 Landstingets styrning och organisation 6 Kort om oss 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Bedömning av god ekonomisk hushållning 20 Ekonomisk uppföljning 29 Produktionsuppföljning 36 Hel- och delägda aktiebolag 41 Regional verksamhet och stiftelser 42 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Kassaflödesanalys 47 Tilläggsupplysningar 48 Noter 50 Ekonomiska definitioner och ordlista 65 INTERN KONTROLL 66 Återrapportering från dotterbolagen 67 Återrapportering från förvaltningarna 67 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 REVISIONSBERÄTTELSE 73 Revisionsberättelse avseende 2016 års förvaltning 74 LÄSINFORMATION. Denna årsredovisning lämnas av Region Uppsala som bildades Årsredovisningen avser dock Landstinget i Uppsala läns verksamhet för I den följande texten används därför benämningen landstinget eller Landstinget i Uppsala län vid beskrivning av företeelser under eller före år 2016 medan benämningen Region Uppsala används vid framåtsyftande redovisningar som avser tiden från och med år GRAFISK FORM. Byrå4, Uppsala 2017 TRYCK. Strands grafiska, april 2017 FOTO. Kenneth Gunnarsson (sid 3), Magnus Laupa (sid 4 5, 16, 19, 22, 23, 67), Johan Alp (sid 5, 24, 26 27), Paulina Bengtsson (sid 5, 25, 54), Elin Selin (sid 8 9, 10), Jan Fornheim (sid 14, 20), Katarina Lif Pikas (sid 18), Eva Forsberg Pejler (sid 18), Gunnar Matti (sid 19), Johan Ring (sid 19, 73), Bernt Johansson (sid 28), Staffan Claesson (sid 70). 2 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

3 INLEDNING Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

4 Regionstyrelsens ordförande har ordet FRÅN LANDSTING TILL REGION 2016 var året då landstinget i Uppsala län, efter drygt 150 år, bytte namn och bildade Region Uppsala. Den nationella trenden med regionbildning fortsätter därmed. Våra landsting fick en gång i tiden sina uppdrag för att bevaka utvecklingen inom sjukvården, senare har ansvaret för kollektivtrafik och kultur tillförts. Genom regionbildningen får vi även ett ansvar för den regionala utvecklingen och ska då främja tillväxt, ökad sysselsättning och fler och växande företag. Vi kommer under de närmaste åren att fatta en lång rad viktiga och avgörande beslut för att göra verklighet av vår vision om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Samarbetet mellan regionen och länets kommuner organiseras inom plattformen Regionalt forum, som bildades hösten Regionalt forum ska ge ökad kraft i regionens utvecklingsarbete och hitta lösningar på gemensamma frågor och utmaningar. REGION SVEALAND Under en lång rad av år har det varit uppenbart att den nuvarande ordningen, som härrör från 1600-talet, inte längre svarar mot den moderna sjukvårdens behov. I samband med regeringsskiftet 2014 initierades frågan om en regionreform på nytt efter dialog mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen. Under 2015 föreslogs att landstingen i Uppsala län, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Örebro och Gävleborg skulle slås samman till en gemensam storregion under namnet Region Svealand. Ett gediget arbete bedrevs under året i syfte att bilda en ny storregion Beklagligt nog lyckades regeringen och allianspartierna inte komma överens om genomförandet av storregionreformen. Frågan om att skapa stabila långsiktiga förutsättningar för inte minst Akademiska sjukhusets verksamhet kvarstår dock. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

5 GOTT EKONOMISKT RESULTAT Det positiva ekonomiska resultatet ger oss en närmast unik situation bland landets landsting och regioner. Det ger oss också ett visst andrum inför de stora kostnadsökningar som vi vet kommer, framförallt på grund av stora pensionsavgångar. Överskottet har skapats genom hårt arbete och stort fokus på kontroll över kostnadsutvecklingen. Många medarbetare i landstingets organisation har varit involverade i arbetet och gjort stora och hedervärda insatser. Särskilt glädjande är det att Akademiska sjukhuset levererar ett positivt resultat i förhållande till budget. Arbetet med att komma till rätta med de mångåriga ekonomiska underskotten inom sjukhuset har varit en många gånger smärtsam process. Nu börjar vi kunna skörda frukterna av detta arbete och med ordning och reda på ekonomin finns det förutsättningar att kraftsamla och göra viktiga insatser för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i länet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Trots idoga ansträngningar brottas vi fortfarande med stora problem med tillgänglighet och köer till vården i Uppsala län. Många patienter väntar idag alldeles för länge på att få sina behandlingar. Under året har det gjorts en lång rad insatser för att komma till rätta med kösituationen och klara vårdgarantin. En tillgänglig och kvalitativ är den enskilt viktigaste faktorn för att upprätthålla ett högt förtroende för länets hälso- och sjukvård. Under året har sju programråd inrättats för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer och anpassa dessa till lokala förutsättningar. Råden är multiprofessionella och representanter från både kommuner och akademi ingår. I april 2016 beslutade landstinget att tillsammans med kommunerna utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Ett närvårdsteam inrättades under året i Heby kommun och arbete pågår med att utöka verksamheten även till andra kommuner. FYRA SPÅR MELLAN UPPSALA OCH STOCKHOLM Fyra spår mellan Uppsala-Arlanda-Stockholm är den viktigaste frågan för Mälardalens och omkringliggande läns utveckling. Det konstaterade den 30 september 2016 alla sju länen i Mälardalsrådet i den gemensamma systemanalysen En bättre sits. När regeringen i den infrastrukturproposition som lämnades till riksdagen hösten 2016 föreslog en höjning av den nationella investeringsramen med 100 miljarder innebar det att förutsättningarna för att genomföra projektet ökade. Vi kan dock inte känna oss nöjda förrän vi har ett beslut om investeringsramar med en tydlig byggstart inom den aktuella planperioden. KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR MÄNNISKORS VARDAG ATT FUNGERA Den 19 augusti 2016 var det 25 år sedan första turen med Upptåget kördes. Under alla dessa år har UL varit en mycket uppskattad leverantör av kollektivtrafik. Vi är ett av de län i landet där kollektivtrafikens marknadsandel är högst och där resandet hela tiden ökar. Syftet med kollektivtrafiken är att få människors vardag, med arbete och fritid att fungera. Under 2016 fattades beslut om ett nytt linjenät i Uppsalas stadstrafik. Uppsala växer och behöver ett attraktivt kollektiv trafiksystem så att fler väljer att resa med buss i stället för bil. LANDSTINGET SOM GOD ARBETSGIVARE Att rekrytera, behålla och utveckla personal är av avgörande betydelse för att kunna upprätthålla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i världsklass. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts för att strukturerat och långsiktigt arbeta med att analysera behov och få underlag för beslut om olika åtgärder. Vi har fortsatt arbetet med en snabbare integration av, och språkpraktik för, utländskt utbildade. För att minska beroendet av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett gemensamt kraftsamlingsarbete i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. Börje Wennberg, ordförande Regionstyrelsen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

6 Landstingets styrning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör den politiska ledningen. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har normalt fem möten varje år och allmänheten är välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: från 1 januari 2017 finns vi på Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en bra kollektivtrafik och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar normalt om frågor på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också om finansieringen av landstingets olika verksamheter. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR Landstingsfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under landstingsfullmäktige. De är: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredningarna har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningarna kan föra diskussioner, fungera som idémotorer och visionära organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områdena. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har under 2016 följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen sjukhusstyrelsen vårdstyrelsen fastighets- och servicenämnden regionala utvecklingsnämnden (fr.o.m ) kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden Landstingsstyrelsen har 19 ledamöter. Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks- region- och länssjukvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bl.a. följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Lokalvård. Utrustning. Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och ansvarar bl.a. för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Regionala utvecklingsnämnden har bl.a. följande uppdrag: Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för genomförande. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med kollektivtrafiknämnden avseende trafikförsörjningsprogram 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

7 Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bl.a.: Samråd med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk planering och regional utveckling, inklusive infrastrukturfrågor. Samråd med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bl.a.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsalas och Västmanlands län. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. Uppgiften är att dirigera landstingens ambulanser. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen/regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

8 Kort om oss Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där en får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största i Sverige, både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länets befolkning har ökat med invånare under året, till personer. Det är en ökning med 2 procent, den högsta procentuella ökningen i landet. Åtta kommuner finns i länet; Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar Invånarna i länet betalar 11,71 i landstingsskatt för varje intjänad hundralapp. EN GENOMSNITTLIG DAG I VÅR VERKSAMHET: Röntgas 289 patienter på Akademiska sjukhuset. Har Wiks slott 26 konferensgäster. Skickar Folktandvården ut 241 kallelser, varav 170 via sms och 71 per brev. Görs inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Genereras sammanlagt 8,1 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, varav 2,5 ton är återvinningsbart. Föds 11 barn på Akademiska sjukhuset Tas blodtryck på 500 patienter på våra vårdcentraler inom Primärvården Vårdcentral Görs resor med UL-trafiken MEDARBETARE anställda 77 % kvinnor 72 % arbetar på Akademiska sjukhuset 50 % av kostnaderna är personalkostnader 5,6 % sjukfrånvaro Medelålder 46 år 132 olika yrkeskategorier VÅRD OCH TANDVÅRD 48 vårdcentraler, varav 22 privata Två sjukhus Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut 19 folktandvårdskliniker, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett 30 minuters besök hos en specialist på kirurgmottagningen: kronor, varav patientavgiften 300 kronor. En komplikationsfri förlossning: kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. Ett läkarbesök på vårdcentralen: kronor, varav patientavgiften 150 kronor. DESSUTOM Är nästan 1/3 av UL:s busstrafik fossilfri. Finns det över konstverk i landstingets lokaler. Har CO 2 -utsläppen i våra fastigheter minskat med 3600 ton. Genomfördes mer än besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler. Har el-laddstolparna i Akademiskas P-garage använts för laddning av energi motsvarande 7600 mil med elbil. Förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 750 handbollsplaner. Användes UL-appen 14 miljoner gånger under Är 45 % av livsmedlen som landstinget köper in ekologiska. Fick 481 skolklasser besöka Hälsoäventyret under året för att lära sig mer om kropp och hälsa. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

9 Fem år i sammandrag Enhet Verksamhetens nettokostnader 1 Mnkr Skatteintäkter Mnkr Generella statsbidrag och utjämning Mnkr Årets resultat Mnkr Årets resultat enligt balanskrav Mnkr Balansomslutning Mnkr Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,9 33,6 33,6 23,8 28,3 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % -8,5 12,6 13,9 35,1 30,9 Antal anställda Antal I verksamhetens nettokostnad 2014 ingår en intäkt på mnkr för försäljningen av Ulleråkersområdet. Diagram 1. Landstingets intäkter 2016 ( miljoner kronor) Trafikintäkter 748 mnkr (5 %) Patientavgifter 312 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag mnkr (14 %) Övriga intäkter 954 mnkr (6 %) Skatteintäkter mnkr (58 %) Riks- och regionsjukvård mnkr (15 %) Diagram 2. Landstingets kostnader 2016 ( miljoner kronor) Övriga kostnader mnkr (12 %) Lämnade bidrag 182 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 515 mnkr (3 %) Trafikkostnader mnkr (10 %) Medicinskt material 764 mnkr (5 %) Läkemedel mnkr (8 %) Avskrivningar 468 mnkr (3 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter mnkr (41 %) Pensionskostnader 982 mnkr (7 %) Köp av hälso- och sjukvård mnkr (9 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2016 ( miljoner kronor) Varuförsörjningsnämnden 67 mnkr (0 %) Kulturnämnden 152 mnkr (1 %) UL mnkr (12 %) Landstingsservice 958 mnkr (6 %) Landstingets resurscentrum 294 mnkr (2%) Landstingsstyrelsens övergripande verks. inkl finans 990 mnkr (7 %) Vårdstyrelsen 677 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 333 mnkr (2 %) Akademiska sjukhuset mnkr (52 %) Lasarettet i Enköping 461 mnkr (3 %) Primärvården 677 mnkr (5 %) Sjukhusstyrelsen 466 mnkr (3 %) Folktandvården 390 mnkr (3 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

11 Sammanfattning LANDSTINGETS STYRNING OCH LEDNING Under 2016 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 2016/2017. Förberedelserna har letts av en politisk styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott och landstingsstyrelsens ordförande och andre vice ordförande. Regionförbundets regiondirektör har tillsammans med landstingsdirektören varit projektledare. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget En ny samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner med Regionalt Forum och samråd arbetades fram under hösten 2016 för att säkerställa ett gott samarbete mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner. En överenskommelse om samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län har också fastställts. I och med att Regionförbundet i Uppsala län och dess uppdrag gick över till Region Uppsala sjösattes en ny organisation för regionkontoret i oktober där medarbetare från landstingets ledningskontor och regionförbundet ingick i samband med inflyttningen till Regionens hus. Personal inom regionförbundets FoU-stöd har samlats inom förvaltningen Hälsa och habilitering. En ändring gjordes av ansvaret för landstingets investeringar där fastighets- och servicenämnden fick ett tydligare ansvar för investeringar i fastigheter. Till detta kopplades en ny process för organisationens arbete med investeringar för att säkerställa inriktning, omfattning och kvalitet i underlagen i fastighetsinvesteringar. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet primärvård Vårdgarantin inom primärvården innebär att alla som söker kontakt med primärvården ska komma i kontakt med vårdgivaren samma dag via telefon. Vidare efter att vårdpersonals bedömning att ett läkarbesök behövs, ska besök erbjudas inom sju dagar. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 100 procentkrav för året, varken de privata vårdcentralerna eller vårdcentralerna drivna i landstingets regi. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler är splittrade där flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 2016, såsom sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att alla ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling under Jämfört med övriga landet har Landstinget i Uppsala län under 2016 befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården men strax över medelvärdet till operation/behandling. Måluppfyllelsen för Akademiska sjukhuset är i medelvärde 65 procent till besök under året och 76 procent till operation. Antalet vårdplatser under 2016 är färre än året innan på grund av personalförsörjningsproblem vilket skapar problem med tillgängligheten. Det finns också en trend att beläggningsgraden och överbeläggningarna ökat. Lasarettet i Enköping har, även om inte vårdgarantin uppfylls helt, sammantaget en stabilt god tillgänglighet under 2016 med bättre tillgänglighet till operation/behandling än till första besök hos specialistläkare. För operation/ behandling varierar lasarettets vårdgaranti mellan procent och till besök mellan procent med lägst tillgänglighet under augusti. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 2016 med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

12 Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 2016 har ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats inom såväl primärvården som specialistvården. Den fördjupade uppföljningen av vårdcentraler visade att majoriteten av dem huvudsakligen följer avtal och regler. Vidare gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte är av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. I samband med denna omgång av fördjupad uppföljning har samtliga vårdcentraler i länet granskats under en fyraårsperiod. Överlag är de vanligaste bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt en hävning av ett avtal med en privat vårdcentral. I några enstaka fall har landstinget begärt tillbaka pengar då vårdgivarna har fakturerat för hög ersättning i förhållande till genomförda vårdåtgärder. En utvärdering av vårdval gynekologi har genom förts som kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlaget. Förbättrade flöden på akutmottagningen För att förbättra flödena vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och samtidigt minska belastningen av utlokaliserade patienter öppnades i februari tio nya platser för internmedicinska patienter. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Arbetet utgår från ett teamarbete baserat på delaktighet från såväl patienter som medarbetare. Under starten har det främst omfattat patienter med akut internmedicinsk sjukdom men på sikt kan även kirurgiska patienter omfattas. Akademiska sjukhuset har även erhållit medel från Sveriges kommuner och landsting, som använts för att arbeta med kvalitetsfrågor, med fokus på akutmottagningens ledtider. ST-läkare inom akutsjukvård har rekryterats och ett arbete pågår med att förändra arbetssätt på sjukhuset för att minska inflödet på akutmottagningen. Nya behandlingar inom cancervården Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Dokumenthantering Under året har arbetet med DocPlus, landstingets nya dokumenthanteringssystem, gått framåt och systemet lanserades i oktober Samtidigt stängdes den gamla kvalitetshandboken som ansågs ha fler brister, bland annat en under målig sökfunktion. DocPlus tillhandahåller ett elektroniskt dokument flöde där samtliga dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras helt elektroniskt. Detta ökar kvaliteten på dokumenten då det, till exempel, blir tydligt när och av vem ett dokument ska revideras. Alla styrande dokument i landstinget kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitetssäkrade dokument. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer i Uppsala län. Sju programråd har varit aktiva: diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, dyslipidemi, depression och ångest samt sjukdomsförebyggande metoder. Råden är multiprofessionella och representanter från samtliga berörda förvaltningar, kommuner, patientorganisationer och enheten för kunskapsstöd medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, definiera behov, definiera ansvarsområden för olika vårdgivare, fastställa och kontinuerligt mäta indikatorer för förbättring, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Ett arbete pågår med att i form av en vårdöversikt beskriva processer i DocPlus. Programrådens arbete har resulterat i ett stort antal utbildningsinsatser, vidareutbildning av sjuksköterskor inom astma/ KOL och hjärtsviktsområdet, ett ökat fokus på kvalitetsindikatorer och märkbart förbättrade resultat på landstingsnivå främst inom diabetesområdet. Ett liknande arbete pågår också på den regionala nivån inom Uppsala-Örebroregionen samt nationellt och de lokala programråden samt enheten för kunskapsstöd arbetar samordnat med detta arbete. Närvård Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet inom närvården under mandatperioden. Under 2016 har en ny viljeinriktning för närvården tagits fram tillsammans med kommunerna, då föregående inriktning gällde till och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 om prioriterade närvårdsaktiviteter för 2016, dessa är: I kraft sätta nya avtal om palliativ vård. Etablera närvårdsplatser i Tierp. Genomföra eventuellt kommande politiska beslut avseende mobila team för äldre. Förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning för slutenvården. Implementera landstingets handlingsplan avseende psykisk ohälsa samt fortsatt utveckling inom ramen för nationell psykiatrisatsning. Upprätta länsgemensamma riktlinjer för samverkan avseende barn och unga i behov av stöd. Under året har den specialistanslutna hemsjukvården 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

13 (SAH) i Tierp och Östhammar förstärkts och verksamheten i Älvkarleby har övertagits från Region Gävleborg. Genom utökad finansiering har SAH-teamens uppdrag kunnat utvidgas under våren och bedrivs numera dygnet runt. Syftet har varit att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i hela länet. Palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år har införts i hela länet under året. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. De verksamheter som tidigare bedrivit specialiserad palliativ hemsjukvård har med stöd av Akademiska barnsjukhuset även fått utföraransvar för palliativ vård av barn dygnet runt. Barnen kan därmed erbjudas vård med god kontinuitet av personal med kunskap och erfarenhet av såväl barnsjukvård som specialiserad palliativ hemsjukvård. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser genomfördes 2015 och dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun pågår. Tierps kommun har fattat beslut om medfinansiering och införande av närvårdsplatser, som planeras ske under hösten I den utredning som tidigare genomförts har det identifierats ett lokalt vårdbehov i form av direktinläggningsplatser. I väntan på införandet av närvårdsplatser har därmed sex direktinläggningsplatser öppnats i september 2016, inom geriatrikens ordinarie avdelning i Tierp. I april 2016 beslutade landstinget att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Förvaltningen Hälsa och habilitering har uppdraget att implementera mobila närvårdsteam i länets kommuner. Den 1 januari 2018 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december Under året har landstinget tillsammans med länets kommuner arbetat med förberedelser inför den nya lagens inträde. Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet, gällande övervägande äldre personer. En ny mobil äldretandvård har startat, den har under 2016 genomfört munhälsobedömning på 84 procent av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Under 2016 har personer både i särskilt boende och i ordinärt boende fått en munhälsobedömning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2015 om en viljeinriktning samt handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Under 2016 har arbete pågått med att ta fram åtgärder inom de förbättringsområden som identifierats i handlingsplanen. Ett viktigt område är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på nivå första linjen. Andra områden är revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för psykisk hälsa och förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av det statliga stödet till riktade insatser inom området psykisk hälsa Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Aktiviteter som har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter har utarbetats under året. Länsgemensamma riktlinjer, BUS Uppsala, är framtagna som stöd för samverkan kring barn och unga med behov av stöd. Barn och unga som utreds av kommunernas socialtjänst har ofta inte fått den hälso- och sjukvård de har rätt till. I januari infördes hälsoundersökningar för målgruppen, som består av läkarundersökning, bedömning av psykisk hälsa och tandhälsa. Uppdraget ligger hos Barnsjukhuset vid Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

14 Akademiska sjukhuset och Folktandvården. I november beslutade landstinget, att i samverkan med tre av länets kommuner förstärka och utveckla landstingets stöd till barn och unga med en lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Förstärkningen består av att öppna samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammars kommun. Ett utvecklingsarbete kommer ske i samverkan med kommunerna bland annat kring samverkansrutiner, metodutveckling, information och e-hälsa. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Samtliga skolor har involverats i detta förebyggande arbete under läsåret Inströmningen av nya asylsökande avtog under året. Hälsa och habilitering kraftsamlade för att arbeta bort den kö till hälsoundersökning som uppstått. Folktandvården har fortsatt haft relativt hög belastning avseende gruppen asylsökande. För att öka kapaciteten har därför även privata tandkliniker fått möjligheten att få ersättning vid behandling av alla asylsökande. Centrum för hälsa och integration har fortsatt sitt arbete, såväl internt som externt. Patientsäkerhetsaspekten utifrån reservnummersystemet har lyfts (reservnummer är det som tilldelas personer utan svenska personnummer i kontakt med vården i vårt län). Landstinget är involverat i den nationella kompetenssatsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Ledningskontoret har tagit fram en handlingsplan rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med åtgärderna i planen är att ytterligare uppmärksamma området genom såväl kompetenshöjning som relevant stöd till berörd vårdpersonal. Översynen av det idéburna offentliga partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala påvisade ett konkret behov, därför förstärktes partnerskapet under Upphandlingsenheten har genomfört åtgärder för anpassning och utveckling av ersättningsnivåerna till tolkar. En viktig förutsättning för jämlik vår är att det finns relevant tillgång till tolk. Ovanstående åtgärder är led i den fortsatta utvecklingen av asyl- och integrationsområdet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Närvårdskoordinatorer finns nu i samtliga kommuner utom i Enköping. KOLLEKTIVTRAFIK Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 2016 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 2017 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 2020 kommer att nås. Flera av de mål som bygger på kollektivtrafikbarometern där kunder svarar på vilken uppfattning de har i olika kvalitetsfrågor har inte uppnåtts. Även om avvikelserna är små kommer den fortsatta utvecklingen att följas noggrant. KULTUR Nya målgrupper Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

15 gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Etableringskurserna är sex månader långa utbildningar i svenska, samhällsorientering och med arbetsförberedande insatser för nyanlända. Syftet med dessa kurser är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att få ett arbete. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. nyanlända. Satsningen har nått cirka 600 personer vid olika asylboenden i länet och har innehållit två delar. Dels har asylsökande personer kunnat komma ut och besöka kulturinstitutioner och kulturevenemang i länet. Dels har ett nyinrättat bidrag på totalt 250 tkr riktat till det fria kulturlivet och föreningslivet inneburit att dessa kunnat åka ut till olika asylboenden för att på plats genomföra kulturaktiviteter tillsammans med de boende. Kulturskapare Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Funktionen som länskulturskapare syftar dels till att skapa ett rikare kulturliv, kanske framför allt utanför storstäderna, dels till att i högre grad involvera konstnärers kompetenser i utvecklandet av offentliga verksamheter och processer. Detta ska på sikt leda till samverkan och ökad samhällsservice på kommunal och regional nivå. Projektet har genomförts i samverkan med tjänstepersoner och konstnärer från länets kommuner. Under året har landstinget publicerat rapporten Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag, av Marie-Louise Riton. I rapporten konstateras bland annat att Uppsala är ett författartätt län, med många inflyttade författare varav flera med invandrarbakgrund. Tillgången till goda researchmöjligheter i form av universitetsbiblioteken, folkbiblioteken, arkiven och museerna, ses som mycket viktig av författarna. Även om det i utredningsmaterialet finns uttryck för att litteraturen som konstart har fått starkare ställning både lokalt och regionalt, framkommer också frustration från författarna kring brist på synlighet och erkännande både av litteraturen som konstart och av länet som författarlän. Landstinget har, bland annat utifrån slutsatserna i rapporten, valt att utveckla och lansera ett mentorsprogram för författare. Mentorsprogrammet sjösätts i januari Ökad kulturell delaktighet Delaktighet och samverkan är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet med att skapa ett starkt kulturliv i länet. Landstinget har under 2016 särskilt sett över hur delaktigheten från civilsamhället i de regionala kulturplanerna kan öka. Landstinget har, genom förvaltningen Kultur och bildning, i samband med detta valt att delta i det nationella projektet Kick, Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan. Landstinget i Uppsala län är en av fyra regioner i landet som medverkar i detta nationella projekt som syftar till att stärka civilsamhällets medverkan i arbetet med de regionala kulturplanerna. Projektet drivs av Ideell kulturallians och finansieras av Kulturrådet och de fyra regioner som ingår i projektet. I Uppsala län har projektet genomfört en inventering av civilsamhällets kulturorganisationer. Särskilda möten har hållits med etniska föreningar och ungdomsorganisationer för att stärka dessas röst i den kommande kulturplaneprocessen. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är dessutom det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Detta i sig innebär också att det finns utmaningar för Region Uppsala som att fortsätta att växa och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens samt ha en god ekonomisk bärkraft. Ser man till den globala utvecklingen så är den osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Sverige och Uppsala län går dock in i detta med goda förutsättningar. I december 2016 genomfördes den första gemensamma omvärldsdagen för länets kommuner och landstinget för att fördjupa analysen av vad som sker runt omkring oss. Slutsatserna från dagen har summerats i några områden som kan få stor inverkan på Region Uppsala under de närmaste åren. Geopolitisk osäkerhet = ekonomisk osäkerhet Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlag. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

16 Demografisk utveckling, fler yngre, fler äldre Siffror från SKL visar på stora demografiska utmaningar, med fler unga och fler äldre. Det dröjer några år innan 40-talisterna når de vårdtunga åren, men pensioneringen leder i sig till lägre löner att beskatta. Utvecklingen kan mildras av att fler stannar några år längre på arbetsmarknaden och att äldre håller sig friska längre. Stora underhålls- och investeringsbehov Fram till 2050 behöver det byggas närmare fler bostäder för cirka fler invånare i Uppsala län. Till detta kommer följdinvesteringar i kommunal infrastruktur, hälso- och sjukvård, skola och övrig service. Därtill Automatisering och digitalisering gör att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur, exempelvis VA-system. Ökad upplåning kan krävas, vilket på sikt ökar de finansiella kostnaderna. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Personalomsättningen behöver minska. I alla lägen kommer antalet händer inte att räcka till. Automatisering och digitalisering gör dock att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. Ökad invandring procent av befolkningsökningen förklaras av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. Växande krav och förväntningar ökat behov av prioriteringar En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar behöva ske. Effektiviseringskrav Digitalisering och ny teknik för ökad innovationskraft Vi står inför ett tekniskt paradigmskifte. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. En snabb blick på omvärlden visar att mängder goda exempel redan införs i offentlig verksamhet. Trots att tekniken finns tillgänglig går införandet inte lika snabbt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver invest eringar och beredskap bland personal att förändra sitt arbete. Omställningsarbete för klimatet och konkurrenskraften Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som regionen kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för regionens invånare. Regionalt utvecklingsansvar Med regionbildningen kommer Region Uppsala att svara upp mot det regionala utvecklingsansvaret, som ett fjärde huvuduppdrag tillsammans med tidigare uppdrag inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Utvecklingsuppdraget innebär att Region Uppsala ansvarar för utveckling av hela det geografiska området Uppsala län och att det inom detta ska skapas bästa möjliga förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och förnyelse, för bättre folkhälsa och god miljö, samt service som möjliggör för alla att leva ett gott liv. Framtidens utmaningar påverkar alla. Därför måste också lösningarna identifieras och realiseras i samverkan mellan många parter. Region Uppsala har ett särskilt ansvar att sammanföra aktörer och leda det regionala utvecklings arbetet. Nya strukturer för samverkan behöver etableras, på olika nivåer. 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

17 I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet så som kommunerna, Länsstyrelsen, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Under 2017 utarbetas en närvårdsstrategi för Region Uppsala och länets kommuner, utifrån direktiv som överenskommits i det nybildade Regionalt forum. Den politiska samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg sker inom ett nybildat samråd mellan Region Uppsala och kommunerna, med stöd av en särskild tjänstemannaberedning. God tillgänglighet och hög kvalitet Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälso- och sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitets- och resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. För att uppnå en hög kvalitet är patientsäkerhetsarbetet av största betydelse. Att använda infektionsverktyget som stöd för att minska vårdrelaterade infektioner och att följa Stramas rekommendationer kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens är några exempel. Nationella jämförelser i form av bland annat Öppna jämförelser är viktiga indikatorer för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Benchmarking i sig ger en möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och i övrig verksamhet. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Fram till år 2020 ska antalet resor ha fördubblats jämfört med år För tågresandet är målet redan uppnått men när det gäller busstrafiken och då särskilt regionbusstrafiken är det en större utmaning att nå målet. Därför behövs en ny regionbusstrategi med tydliga riktlinjer för hur regionbussresandet ska bli mera attraktivt och tillgängligt. Även stadsbusstrafiken behöver utvecklas och ett viktigt steg tas 2017 med det nya linjenätet som lanseras efter sommaren. En aktiv kollektivtrafik med ett genomtänkt linjenät i såväl tätorter som landsbygd och bra turtäthet bidrar till tillväxt och utveckling av samhället. Dagens kollektivtrafikresenärer vill ha tillgång till information och planera sitt resande när det passar resenären. Därför krävs att information om tider och priser finns tillgängligt i mobiltelefonen där också biljettköp görs. En viktig utmaning är därför att ständigt utveckla UL-appen så att kunderna upplever att den möter deras behov. Det är också av största vikt att utvecklingen av webbplatsen ul.se kommer fortsätta. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för Region Uppsalas verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under 2016 har en kompetensförsörjningsprocess genomförts. Syftet med processen är att gemensamt i Region Uppsala arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsarbete är viktiga faktorer för detta. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Genom övertagandet av det regionala utvecklingsuppdraget kommer Region Uppsala även att svara för arbetet inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum, som koordinerar insatser för effektivare kompetensförsörjning på länets arbetsmarknad som helhet. I strukturen kring Kompetensforum ingår bland annat Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och flera andra yrkesarenor. Ekonomi Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig. Pågående fastighetsinvesteringar tillsammans med ökade pensionsåtaganden medför stora tillkommande kostnader de kommande åren. Samtidigt som Uppsala län växer med möjlighet till ekonomisk tillväxt, fler sysselsatta och ökade skatteintäkter. Detta till trots är det nödvändigt att Region Uppsala fortsätter sitt redan pågående effektiviseringsarbete, att möjligheterna inom till exempel digitalisering tas till vara och att Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. En långsiktighet behövs för fastighetsinvesteringar bland annat utifrån det nu pågående framtagandet av lokalförsörjningsplan. Med målet En ekonomi i balans 2020 är det nödvändigt att en koncernövergripande kraftsamling sker kring att identifiera åtgärder med ekonomisk potential, vilka till stor del handlar om verksamhetsutvecklingsåtgärder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

18 Året i korthet Region Uppsala tar form Under 2016 pågick intensivt arbete inför att landstinget och regionförbundet skulle gå samman under det nya namnet Region Uppsala med start 1 januari Landstingsfullmäktige beslutade om en ny regional utvecklingsstrategi och visionen: Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Under hösten flyttade flera ledningsfunktioner ihop i nya gemensamma lokaler på Storgatan, Regionens hus. Under en stor del av året pågick förberedelsearbete för att kunna bilda en storregion i Svealand från 2019, ett förslag som dock inte mötte tillräckligt parlamentariskt stöd. Digitalisering och e-hälsa I början av året inrättade landstinget en e-hälsoenhet på central nivå med uppdraget att skapa förutsättningar för bättre samordning av utvecklingen inom e-hälsoområdet. Ett av de första uppdragen har varit att ta fram en övergripande strategi för digital utveckling och e-hälsa för Landstinget i Uppsala län. Området är i stark utveckling i landstingets alla verksamheter. Ett konkret exempel på patientnyttan är att det under 2016 blev möjligt för patienter att ansluta landstingets fakturor till e-faktura. Kulturaktiviteter i vården Under året har en mindre försöksverksamhet med kulturaktiviteter genomförts på två vårdcentraler. Syftet är att med hjälp av kultur bidra till en bra hälsa och snabbare rehabilitering för utvalda patientgrupper. Det har också gjorts en satsning där man erbjudit boende från asylboenden i länet att ta del av kulturupplevelser, som ett sätt att främja hälsan. Hbtq-certifierat lasarett i Enköping Som första sjukhus i världen har Lasarettet i Enköping hbtqcertifierats. Målet är att verksamheten ska få ökad kunskap om hbtq så att man kan utveckla en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö och ge besökare ett bättre bemötande. Palliativ hemsjukvård för barn Under året har palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år införts i hela länet. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Förstärkt hemsjukvård I samverkan med länets kommuner beslutade landstinget att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Målgruppen för satsningen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med grav funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till vårdcentral. I december startade det första mobila närvårdsteamet i Heby. Mobil tandvård Den mobila tandvårdsverksamheten har ökat kraftigt under året och det innebär att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Verksamheten har byggts ut för att kunna täcka de vårdbehov som identifierats i samband med den uppsökande verksamheten. Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Under året har landstinget arbetat på olika sätt för att förbättra patientsäkerheten. Övergripande strategier och handlingsplaner har tagits fram på landstingsnivå och en omfattande patientsäkerhetsutbildning har påbörjats under 2016 vid Akademiska sjukhuset. Mätningar som genomförts visar att de vårdrelaterade infektionerna och andra undvikbara vårdskador har minskat. Insatser för förbättrad psykisk hälsa Att minska den psykiska ohälsan har varit ett av landstingets prioriterade områden. Under 2016 fick vårdcentralerna bättre möjligheter att kunna erbjuda psykologisk behandling genom höjda ersättningar. Det har under året påbörjats ett arbete med att 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

19 ta fram internetbaserad behandling mot psykisk ohälsa och att förbättra omhändertagandet av personer med neuropsykiatrisk problematik. Sprututbyte Landstingets första mottagning för sprututbyte öppnades i november. På Sprutbytet kan personer lämna in använda sprutor och injektionstillbehör och få nya i utbyte. Mottagningen erbjuder även hälsoundersökning, provtagning och vaccinationer, stödjande samtal och hjälp till behandling av drogmissbruk. Syftet är att minska risken för smittspridning. Insatser för snabbare väg till jobb i vården Landstinget tog, i samverkan med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen, fram en kurs för nyanlända med hälsooch sjukvårdsutbildning som syftar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. I kursen ingår språkutbildning, utbildning i det svenska sjukvårdssystemet och erbjudande om praktikplatser. Arbetet har beviljats medel från EU:s socialfond. Rehabiliteringskoordinatorer införs Ett successivt breddinförande av rehabiliterings koordi natorer i primärvården påbörjades i september 2016 och vid årets slut fanns denna funktion på drygt hälften av länets vårdcentraler för bättre hälsa och snabbare återgång till arbete. Modernisering av Akademiska sjukhuset Effekter av den pågående förnyelsen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Efter ombyggnationen kan patienter erbjudas enkelrum, vilket ger fördelar för integritet, arbetsmiljö och patientsäkerhet. I samma byggnad har även helikopterplattan renoverats, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter. Parallellt fortsätter arbetet med att bygga en ny, större vård- och behandlings byggnad, blivande ingång 100. Miljöarbete inom kollektivtrafiken Under 2016 togs flera steg mot en fossilfri kollektivtrafik. Andelen fossilfri busstrafik ökade till 32,8 procent. I december invigdes de första helt eldrivna bussarna i UL-trafik. Det är två bussar som körs i Bålsta och Enköping på den mjuka linjen. I stadstrafiken i Uppsala ökade antalet elhybrid bussar. Med befintlig takt bedöms att målet 100 procent fossilfri kollektiv trafik kan nås EU-projekt för fler i arbete och innovation En god samverkan mellan olika aktörer och stöd från landstinget och regionförbundet har gjort att en lång rad EUprojekt från Uppsala län beviljats medel. Det gäller exempelvis projekt för att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet i Uppsala län, utveckla testbäddar för ökad innovation inom vård och omsorg, stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och förbättra kompetensförsörjningen inom life science sektorn. Prioriteringar för ökad tillgänglighet Arbetet med den nya länstransportplanen, som styr investeringar på 1,5 miljarder kronor i vägar, gång- och cykel vägar och kollektivtrafikanläggningar under , har påbörjats. Inom ramen för Mälardalsrådet har en gemensam systemanalys tagits fram för Stockholm-Mälarregionen och från länets sida har fyra prioriteringar lyfts fram: fyrspår hela vägen Uppsala-Stockholm, järnvägsförbindelse Enköping Uppsala, förbättringsåtgärder längs Dalabanan och ombyggnad av Hjulstabron. Hälsosamtal för asylsökande i fas Genom prioritering av arbetsuppgifter och med frivilligt stöd från övriga delar av vården har Cosmos asyl- och integrationshälsan klarat att genomföra hälsosamtal med alla de asylsökanden som anlände till länet under hösten 2015 och våren Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

20 Bedömning av god ekonomisk hushållning Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelse ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte är fallet så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller inte uppnått alls. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnåtts 2016 Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag För att detta mål ska nås ska resultatet minst vara plus 205 miljoner kronor. Resultatet 2016 är plus 357 miljoner kronor. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås då nettokostnadsutvecklingen är 3,8 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag, rensat för skattehöjningen 2016, är 5,8 procent. 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

21 Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid bokslutet 2016 minus miljoner kronor. Vid årsbokslutet 2015 var samma siffra miljoner kronor. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser har alltså förbättrats mellan åren. Alla finansiella mål nås Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Måluppfyllelse balanserat styrkort För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 40 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 2015 som var 20 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 2016, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under År 2015 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 2016, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god hushållning. Mål 2016 Uppfyllelse Vårdgarantin ska uppnås. MEDBORGARE OCH KUND Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med EKONOMI Budget ska hållas. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent. PRODUKTION Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forsknings produktionen och utbildningsproduktionen. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. FÖRNYELSE Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. MEDARBETARE Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

22 Medborgare och kund STRATEGISKT MÅL Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Mål från styrkortet Vårdgarantin ska uppnås. Varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping har under 2016 uppnått vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling. Jämfört med övriga landet har landstinget under året befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården, men strax över medelvärdet till operation/behandling. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten om 85 procent är jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Hälsa och habilitering har uppnått vårdgarantin för sina verksamheter habiliteringen, syncentralen och hörcentralen. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet, men inte uppnått målen för vuxna revisionspatienter. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Upplevelsen av god tillgänglighet var enligt mätningar i kollektivtrafikbarometern 69 procent Detta är en minskning jämfört med föregående år då 70 procent upplevde en god tillgänglighet inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 procent jämfört med punktprevalensmätningen som gjordes Resultatet vid årets mätning var 9,7 procent jämfört med 13 procent vid mätningen Pågående arbete för att förebygga VRI är bland annat användning av Infektionsverktyget (IV) i den somatiska slutenvården. IV är ett nationellt IT-verktyg som ger verksamheterna stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Under året har Strama och enheten för Vårdhygien sammanställt en rapport från IV som presenterar statistik för VRI, samhällsförvärvade infektioner och antibiotikaförskrivning inom den somatiska slutenvården. Av rapporten från IV framgår följande statistik för tredje kvartalet 2016: Av alla vårdtillfällen så var förekomsten av VRI 5,6 procent i landstinget. Förekomsten av samhällsförvärvad infektion var 13,1 procent vilket innebär att infektionen inte har uppkommit under vårdtillfället. Postoperativa infektioner var vanligaste orsaken till VRI och utgjorde 28 procent. Urinvägsinfektioner med och utan feber var också en vanlig orsak till VRI och utgjorde 20,8 procent. Marknadsandelen för 2016 var 24 procent. Detta är en minskning jämfört med föregående år då marknadsandelen var 27 procent. 22 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

23 Ekonomi STRATEGISKT MÅL Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Mål från styrkortet Budget ska hållas. Budgeten 2016 är 252 miljoner kronor. Utfallet 2016 är 357 miljoner kronor. På styrelse-/nämndnivå når alla ett resultat enligt budget eller bättre förutom fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. EN EFFEKTIV VERKSAMHET Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde nås målet delvis medan det inte nås för vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden kan inte mäta målet. Kulturnämnden når målet delvis. Inom fastighets- och servicenämnden anges att målet nås. Akademiska sjukhuset anger att målet delvis nås. Sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen, främst vad gäller öppenvården. Kostnadsökningstakten är samtidigt den lägsta på flera år, vilket innebär att det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation, som sjukhuset arbetar med, och då riktat till berörda verksamheter. På Lasarettet i Enköping är totalkostnaden i förhållande till produktionen (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) lägre än 2015 (-3,3 procent), vilket innebär att målet har uppnåtts. Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras av många vakanta tjänster under Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat. Kollektivtrafiknämnden har valt att mäta detta genom att ange kostnad per påstigande resenär. Vid tidpunkten för denna redovisning saknades exakt uppgift om resandet. Därför sker redovisning av detta mål senare under Kulturnämnden har två mål som mäter effektiviteten. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre och kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre. Det förstnämnda målet nås medan det andra målet delvis nås. Inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde nås målet då både Landstingsservice och Landstingets resurscentrum når målet. Mål från styrkortet Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Ingen låneupptagning har skett under Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

24 Produktion STRATEGISKT MÅL Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är produktionsplanering helhetssyn på flöden och samverkan kvalitetsutvecklingsarbete STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Mål från styrkortet Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Målet har delvis uppnåtts 2016 för såväl sjukhusstyrelsen som vårdstyrelsen. Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har över tid utvecklat och stärkt sin produktionsplanering. För 2016 saknas dock en produktionsplanering för uppdragen gällande utbildning, forskning och life science. Inom Folktandvården pågår ett utvecklings arbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och målet bedöms delvis ha uppnåtts för Såväl Hälsa och habilitering som Primärvården har uppnått målet. Inom Primärvården används ett egenutvecklat verktyg och produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen. Mål från styrkortet 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har delvis uppnått detta mål Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har en samlad schemaläggning för de flesta personalkategorier men på läkarsidan pågår införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet för schemaläggning. Folktandvården liksom Primärvården har uppnått målet för Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och inom Primärvården används tidbokningen i journalsystemet. Inom Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis har uppnåtts. KVALITETSUTVECKLING Mål från styrkortet Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Sjukhusstyrelsen liksom vårdstyrelsen har delvis uppnått målet för Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskartan. På Akademiska sjukhuset pågår arbetet med en rad olika patientprocesser inom ramen för värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp. Sjukhuset bedömer att målet delvis uppnåtts för Såväl Primärvården som Folktandvården bedömer att målet har uppnåtts för 2016 medan Hälsa och habilitering inte uppnått målet. Kulturnämnden, varuförsörjningsnämnden samt patientnämnden har uppnått målet för Kollektivtrafiknämnden har inte uppnått målet eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte inlett arbetet angående styrkortsmålet. Fastighets- och servicenämnden har delvis uppnått målet. Inom Landstingsservice är alla huvudprocesser kartlagda och förankring pågår med verksamheterna. Landstingets resurscentrum har uppnått målet för Inom förvaltningen pågår ett ständigt förbättringsarbete där förvaltningens processer uppdateras, dokumenteras och förenklas. 24 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

25 Förnyelse STRATEGISKA MÅL Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM STRATEGISKA OMRÅDEN Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som etablerat FoUU-råd inom alla verksamhetsområden och stärkt sin forskning och utveckling inom bland annat cancerbehandling med strålning och användning av klinisk genetik för tumördiagnostik. Lasarettet i Enköping har bland annat satsat på att utveckla nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter samt utvecklat metodiken för att genomföra händelseanalyser. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom förvaltningens ansvarsområde. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats. Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och förslag om effektivisering av trafikutbudet. Kulturnämnden har samverkat med forskare inom de strategiska områdena kultur och hälsa samt regional utveckling och patientnämnden har haft samverkan med Uppsala universitet kring kandidatuppsatser och föreläsningar. Landstingets resurscentrum har deltagit i olika nationella nätverk och förberett övertagande av nya arbetsuppgifter inför bildande av Region Uppsala. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service och utvärderat olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Mål från styrkortet Alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Lasarettet i Enköping använder metoden Mini-HTA när så är tillämpligt och under 2016 har ett antal Mini-HTA genomförts. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. För Akademiska sjukhuset finns det inte en tydlig modell för ordnat införande införd för hela sjukhuset. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

26 Medarbetare STRATEGISKA MÅL Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer RÄTT KOMPETENS Landstinget ska vara ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts och i denna skattas kompetensförsörjningsläget för 132 yrkes kategorier. Syftet med processen är att gemen samt arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Flera kompetensförsörjningsåtgärder har vidtagits under året. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor har permanentats. För nya undersköterskor inom slutenvården pågår ett arbete med systematiserad introduktion i yrket och en pilot genomförs under 2017 på Akademiska sjukhuset. Landstinget har erbjudit studielön för sjuksköterskor för vidareutbildning till specialistsjuksköterska. Studielön avser de utbildningar som arbetsgivaren har prioriterat. Under året har det genomförts ett landstingsgemensamt arbete avseende medicinska sekreterare och deras arbetsuppgifter. Landstinget arbetar även med att införa en webbaserad avslutsenkät för dem som väljer att sluta för att få ytterligare underlag för eventuella åtgärder. För att bidra till snabbare integration fortsätter arbetet med språkpraktik för utländskt utbildade inom vårdyrken utanför EU/EES i samverkan med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Landstinget har förberett för införande av klinisk introduktionstjänst för läkare från EU/ EES länder med start i mars 2017 vid Primärvården och Lasarettet i Enköping. Landstinget bistår även så långt det är möjligt med praktisk tjänstgöring för personer inom våra legitimationsyrken för att uppnå svensk legitimation. För att uppnå en balans mellan anställda medarbetare och behovet av tillfällig arbetskraft det vill säga att vara oberoende av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett samarbete för kunskapsspridning och kraftsamling i frågan. Landstinget har påbörjat sitt arbete kopplat till det nationella projektet och valt att göra det som en förstärkning till den under året införda kompetensförsörjningsprocessen. Det är viktigt med ett bra mottagande av studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning och en god introduktion av nyanställda inom samtliga yrkeskategorier i verksamheterna för upplevelsen av landstinget som arbetsgivare. Under året har verksamheterna utvecklat den verksamhetsförlagda utbildningen och introduktionen. Under sommaren tog landstinget emot 115 gymnasieungdomar i verksamheterna och särskilda platser fanns avsatta för ungdomar med funktionsnedsättning. Landstinget och dess verksamhetsföreträdare har deltagit vid mässor som vänder sig till studenter och nyutexaminerade, men också mässor för yrkesverksamma och har arbetat för att synliggöra verksamheterna i sociala medier. Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Flera av förvaltningarna som tar emot studenter och elever under utbildning har en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning. Vid Akademiska sjukhuset har faktorer som minskat antal vårdplatser, mindre andel erfarna medarbetare liksom inhyrd personal och ökat antal 26 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

27 studenter påverkat den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) negativt. Arbete med förbättringsåtgärder för väl fungerande VFU har startats vid förvaltningen. Samtliga förvaltningar har en systematiserad introduktion av nya medarbetare. frågor om motivation, styrning och ledarskap. Detta för att få ett nationellt jämförelseunderlag och analys av koppling mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Det är ett bra resultat och står sig väl i jämförelse med andra landsting och regioner. ENGAGERADE MEDARBETARE Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att landstingets verksamheter ska utvecklas och bedrivas med hög kvalitet. Landstinget har under året genomfört utvecklings- och utbildningsinsatser om arbetsmiljö frågorna med målet att ha hälsofrämjande arbetsplatser. Syftet är att ha ett helhetsperspektiv på det som främjar hälsa, engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Under året har frågan om hälsosamma arbetstider för sjuksköterskor varit föremål för arbete tillsammans med den fackliga organisationen och detta arbete fortsätter. En medarbetarundersökning har genomförts vid samtliga förvaltningar och handlingsplaner ska tas fram vid arbets platserna för de utvecklingsområden som framkommit i resultatet från undersökningen. Mål från styrkortet Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Landstingets totala HME värde år 2016 blev 76 på en skala 0-100, detta motsvarar 4,04 i skalan 1-5 utifrån tidigare års mätningar. HME har därmed ökat något i jämförelse med 2015 (4,03), dock ingick vid den mätningen inte Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor på grund av pågående omorganisation. Landstingets mätning av Hållbart medarbetarengagemang (HME) utgår från SKL:s modell med nio TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för verksamhetens utveckling mot uppställda mål och hälsofrämjande arbetsplatser. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna har en processorienterad ledningsplattform fastställts. Med stöd av denna tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. De olika landstingsövergripande chefsutvecklingsprogrammen för nya, erfarna och potentiella blivande chefer har genomförts och utvecklas ytterligare innehållsmässigt. Antalet chefsprogram för nya chefer, som innehåller utbildningsmoduler i arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi samt ledarskap, har utökats. Utökningen har gjorts för att samtliga nytillträdda chefer ska kunna beredas plats och få förutsättningar att kunna fullgöra sitt chefsuppdrag med ett coachande ledarskap. Ett strukturerat chefsnätverk har startats för erfarna chefer som gått chefsprogrammet och ett mentorskapskonceptet har införts. Mål från styrkortet Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. Samtliga förvaltningar har etablerat tydliga chefsuppdrag för sina chefer. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

28 28

29 Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat enligt balanskrav Tabell 2. Årets resultat Landstingets resultat 2016 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter är 93 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,9 procent. Den största orsaken till ökningen jämfört med budget är de höga riks- och regionintäkterna, vilket främst beror på ökad vårdtyngd och en större volym än beräknat. För övrigt så understiger de flesta andra intäktsposter budgeterad volym. Verksamhetens kostnader är 112 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 0,8 procent. Personalkostnaderna överstiger budgeterad nivå med 0,9 procent och beror på högre pensionskostnader än budgeterat. Den post som har en stor negativ procentuell avvikelse är medicinsk service. Anledningen till avvikelsen är en allt för lågt satt budget, denna understiger utfallet Avskrivningskostnaderna är 23 miljoner kronor eller 4,3 procent lägre än budgeterat, vilket beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat. Den stora negativa avvikelsen för finansiella intäkter beror på en allt för hög tro på hög avkastning på placerade medel vid budgeteringstillfället. Jämförelse mellan åren Resultatet 2016 på 357 miljoner kronor ska jämföras med ett resultat 2015 om minus 106 miljoner kronor. Största anledningen till det förbättrade resultatet är den skattehöjning som gjordes inför 2016, vilket gav en ökning med 417 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har ökat med 92 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,9 procent. I verksamhetens intäkter 2015 finns jämförelsestörande poster om 114 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är ökningen mellan åren 207 miljoner kronor eller 4,2 procent. Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent mellan åren. Förutom prisökning mellan åren så har snittvikten i DRG (DiagnosRelaterade Grupper) ökat, vilket tyder på en ökad vårdkomplexitet. Resterande del beror på volymökning mellan åren. Volymökningen kan främst hänvisas till intäkter utanför Uppsala-Örebro regionen, främst från Stockholm. Jämfört med förgående år har trafikintäkterna ökat med 36 miljoner kronor eller 5,0 procent. Det är främst försäljning av periodbiljetter som har ökat mellan åren men även enkelbiljetter har ökat mot föregående år. Intäkter för Alf-medel har minskat med 30 miljoner kronor eller minus 9,4 procent mellan åren. Orsaken till minskningen mellan åren är att förutom 2015 års Alf-medel så förbrukades även upparbetade medel från tidigare år under Om jämförelsestörande poster 1 exkluderas för 2015 har övriga intäkter minskat mellan åren med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar minus 0,6 procent. Jämfört med 2015 har verksamhetens kostnader ökat med 502 miljoner kronor eller 3,3 procent. Personalkostnaderna har ökat med 213 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 3,0 procent. Förändringen av timlönekostnaden är 2,1 procent består till största del av utfall av löneöversyn. Övrig ökning är främst kopplad till ökade pensionskostnader. Köpt vård har ökat med 118 miljoner kronor eller 10,9 procent. Ökningen är främst kopplad till ökad köpt vård inom vårdcentralsuppdraget, ökade kostnader kopplat till ökat flyktingmottagande samt mer köpt vård utanför C-län. Det sistnämnda kan med stor sannolikhet kopplas till den : återbetalning AFA-försäkring avseende premier för 2004 på 62 mnkr och återbetalning från SPV om 52 miljoner kronor avseende kostnadsbidrag från staten för pensionsutbetalningar avseende personer anställda på Akademiska sjukhuset, när det ägdes av staten. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

30 nya patientlagen som infördes 2015, som främjar en ökad rörlighet för patienten. Läkemedelskostnaderna har ökat med 49 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen motsvaras av ökade intäkter inom läkemedelsförmånen. Trafikkostnader ökar med 64 miljoner kronor eller 4,4 procent. Detta beror till stor del på indexuppräkningar enligt avtal, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Posten övriga kostnader ökar endast med 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 procent. Balanskravsutredning Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. Årets resultat uppgår till plus 357 miljoner kronor och det egna kapitalet till miljoner kronor. I årets resultat finns inga reavinster eller reaförluster. Landstinget har ett negativt balanskravsresultat från 2015 på minus 143 miljoner kronor, som ska återställas. I och med det positiva balanskravsresultatet kan balanskravsunderskottet från tidigare år återställas Balanskravsutredning, mnkr 2016 IB ackumulerade icke återställda negativa resultat 143 Varav från Varav från Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 357 Synnerliga skäl att inte återställa 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år Tabell 3. Balanskravsutredning Procent Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Diagram 4: Utveckling av skatter och generella statsbidrag samt nettokostnader 0 Verksamhetens nettokostnad och finansiering Nettokostnadsutvecklingen 2016 är 3,8 procent 2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 4,3 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är de höga riks- och regionintäkterna. För 2015 var nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,8 procent, vilket ska jämföras med en budgeterad utveckling om 4,5 procent. Föregående år var utvecklingen av skatter och statsbidrag 4,7 procent. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till miljoner kronor. Föregående års utfall var miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 10,6 procent. Då ingår en skattehöjning som motsvarar 417 miljoner kronor. Om skattehöjningen exkluderas är ökningen mellan åren 5,3 procent. Jämfört mot budget är utfallet en försämring med 9 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning Den totala intäkten för de generella statsbidragen 2016 är miljoner kronor. Föregående år var denna siffra miljoner kronor. Den procentuella utvecklingen mellan åren är 8,7 procent. Budgeten för de generella statsbidragen 2016 var miljoner kronor. Utfallet 2016 är en stor förbättring både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Förbättringen både mot föregående år och budget beror på högre intäkter för läkemedelsförmånen kopplat till högre kostnader för läkemedel, ett nytt statsbidrag för angelägna insatser (vid budgettillfället klassificerades detta som ett specialdestinerat statsbidrag men efter nya riktlinjer från SKL så har det omklassificerats) och statsbidrag kopplat till ökat flyktingmottagande som tillkom under året. Specialdestinerade statsbidrag Alla större specialdestinerade statsbidrag som Landstinget i Uppsala län kan ta del av ska budgeteras och hanteras centralt. För 2016 är dessa statsbidrag följande; Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, Kortare väntetider i cancervården, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionssatsningen) samt Stöd till riktade insatser inom området för psykisk hälsa. Utifrån respektive statsbidrags överenskommelse har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna har under året gått enligt plan. Årets intäkt för dessa specialdestinerade statsbidrag är 167 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 172 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror på att en för hög intäkt budgeterats för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. 2 Exklusive jmfstörande poster 2015: Intäkter AFA 62 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr. 30 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

31 Kund Utfall 2016 Utfall 2015 Förändring Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Tabell 4: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset Riks- och regionvårdsintäkter Landstingets intäkter för riks- och regionsjukvård i årsbokslutet 2016 är miljoner kronor. Det är en ökning med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent jämfört med bokslutet Den generella prisuppräkningen är på 2,7 procent så ökningen mellan åren exklusive prisuppräkningen är på 6,4 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet miljoner kronor. Ökningen är på 175 miljoner kronor jämfört med bokslutet Det är en ökning med 8,4 procent. Snittvikten i DRG har ökat med 8 procent vilket tyder på en ökad komplexitet av den vård som sålts. Samtidigt har antalet patienter ökat med 5 procent. Norra regionen står för den största ökningen i procent mellan åren (46 procent) eller 55 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom flera verksamhetsområden men återfinns framför allt inom neonatalvården. Stockholm ökar också kraftigt, 39 procent, vilket motsvarar 66 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom brännskadevården och akutmottagning. Även Övriga kunder har ökat vilket främst förklaras med ökat antal asylsökande. Dalarna är det landsting som minskat stort mellan åren. Minskningen motsvarar 6 procent och återfinns till stor del inom neurokirurgi. Verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi samt verksamhetsområde kirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har under året haft kapacitetsproblem vilket avspeglar sig på intäkterna. I synnerhet har detta gällt sektion neurokirurgi som även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset. sistnämnda ökade med 132 miljoner kronor mellan 2015 och Det motsvarar en ökning med 2,2 procent. Timlönekostnadens förändring på 2,1 procent och ökningen av årsarbetare med 0,2 procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 2,1 procent under 2016 jämfört med Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen 2016 förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Den procentuella förändringen ligger i nivå med uppräkningen av landstingets verksamheter inklusive effektiviseringskrav för Antalet årsarbetare i landstinget har ökat något vid en jämförelse mellan 2015 och Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2016 är och det är en ökning med 18 årsarbetare, motsvarande 0,2 procent. Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, specialistläkare, sjuksköterskor med specialfunktion medan grundutbildade sjuksköterskor, administratör vård och överläkare har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till miljoner kronor Det är 50 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. Utfallet för det Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

32 Landstingets utveckling av lönekostnaderna exklusive arbetsgivaravgifter under åren förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden , bland annat tillkom Kollektivtrafikförvaltningen 2012 vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Procent Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändring mellan åren Landstingets kostnader för inhyrd personal 3 är 115 miljoner kronor. Kostnaderna 2015 var 94 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare ligger relativt konstant på 60 miljoner kronor vid jämförelse mellan åren. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvård utöver läkare har ökat med 20 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 53 miljoner kronor. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom vissa specialiteter såsom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ökade under 2016 till 5,6 procent. Sjukfrånvaron 2015 var 5,1 procent. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 58 procent för 2016, vilket är en procentenhet högre än En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper ( 29 år, år, 50 år ) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 76 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och det är 4 miljoner kronor högre än Det motsvarar en ökning på 5 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet, Total sjukfrånvaro. 3 Enligt Akademiska sjukhusets årsredovisning är 3,5 miljoner kronor under 2016 respektive 2,9 miljoner kronor under 2015 felbokfört på kontona för inhyrd personal och ska istället hänföras till sjukvårdstjänster. Hänsyn till detta är inte taget i uppgiften ovan. Pensionskostnader Landstingets pensionskostnader inklusive och särskild löneskatt uppgår 2016 till 982 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 923 miljoner kronor. Om även de finansiella kostnaderna för pensioner inkluderas är pensionskostnaden miljoner kronor. För 2015 var denna siffra 996 miljoner kronor. Det som framför allt ger ökningen mellan åren är ökningen av de förmånsbestämda pensionerna. Detta beror på att fler anställda inom Landstinget i Uppsala län tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under 2016 till 898 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 9 procent (42 miljoner kronor) jämfört med 2015 och Lasarettet i Enköping ökade sina kostnader med 12 procent (1,7 miljoner kronor). Vårdcentralerna ökade kostnaden med 12 procent (21 miljoner kronor). Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 356 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 procent (4 miljoner kronor) jämfört med Akademiska sjukhuset svarar för 94 procent av denna kostnad. En förklaring till den minskade ökningstakten är att nationella avtal medfört att flera slutenvårdsläkemedel nu förskrivs inom förmånen. Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid hepatit-c försåldes under året för 38 miljoner kronor. Det är en minskning med 23 miljoner kronor jämfört med Landstinget i Uppsala län introducerade de nya läkemedlen snabbt och har nu behandlat flertalet personer med störst leverpåverkan. Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,3 miljarder kronor, en ökning med knappt 49 miljoner kronor (4 procent). De läkemedelsgrupper inom öppen- och slutenvård som har störst kostnad är TNF-alfa preparat med 110 miljoner kronor (vid inflammatoriska sjukdomar), nya läkemedel mot Hepatit C med 38 miljoner kronor, nya koagulantia (blodproppsförebyggande) med 27 miljoner kronor, därefter är det mindre grupper såsom läkemedel mot lymfom, ADHD och KOL. Av de 10 preparaten med högst kostnad är 7 specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. De 20 preparaten med störst kostnadsökning är huvudsakligen specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. Flertalet är onkologiska läkemedel (melanom, bröst-, prostata cancer) men även antikoagulantia med 12 miljoner kronor och ögonsjukdomar (makulaödem/degener) med 7 miljoner. Största kostnadsminskningar ses bland läkemedel vid hepatit C med 26 miljoner kronor. Kostnadsminskningar orsakade av patentutgångar och utbyte på apotek har under 2016 berört medel vid depression (duloxetin) och psykos med kostnadsminskningar på 11 miljoner kronor. 32 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

33 Investeringar Årets investeringar 2016 är miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 2015 uppgick investeringarna till miljoner kronor, varav miljoner kronor var fastighetsinvesteringar. Landstingets totala investeringsbudget 2016 är miljoner kronor. Fastighetsinvesteringar Årets fastighetsinvesteringar uppgår till miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på 422 miljoner kronor. Av utfallet 2016 uppgår hyresgästinitierade investeringar (HI) till 843 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade investeringar (FI) till 249 miljoner kronor. Avvikelsen för HI-investeringar beror främst på att genomförandet av renovering av hus B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället, vilket ger en avvikelse på 154 miljoner kronor mot budget. Ett omtag för att lösa husets tekniska installationer, arbete med två större programändringar gällande läkarskeppet och IMA/ BIVA samt arbete med att få systemhandlingskalkyl i linje med tilldelade medel, har inneburit en tidsförskjutning av projektet. Även byggnation av Ingång 100 ligger under budget med 125 miljoner kronor beroende på en överskattad investeringsnivå i vid budgettillfället, till del beroende på en lägre byggtakt jämfört med budget. Utfallet för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 110 miljoner kronor under budget beroende på att ett fördjupat programarbete genomförts under 2016 för att säkerställa projektets ekonomi och innehåll, vilket har inneburit en förskjutning i tid. Under hösten 2016 har landstingsfullmäktige beslutat om ett genomförande av stadsbussdepån. Investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov, exempelvis ny dialysavdelning, ombyggnation av neonatalavdelning, nytt produktionskök, har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket ger en avvikelse om 127 miljoner kronor under budget. Diverse projekt har överstigit budget 2016, vilket ger en effekt på 54 mnkr. Utfallet för FI-åtgärder ligger 15 miljoner kronor över budget. Övriga materiella och immateriella investeringar Utfallet för immateriella och övriga materiella investeringar är 310 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 648 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsnivåer inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde ( 262 miljoner kronor) och Kollektivtrafiknämnden ( 52 miljoner kronor). Avvikelsen inom sjukhusstyrelsens område beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har hunnit genomföra investeringarna i den takt som var tänkt. Kollektivtrafiknämndens avvikelse mot budget beror framförallt på att investeringar i radiofrekvensapparatur samt realtidssystem blivit 50 miljoner kronor lägre än budget för året. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt förra året uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. I landstingets likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 449 miljoner kronor. Utfallet blev minus 71 miljoner kronor. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 34 procent. årsbokslutet 2015 var soliditeten 33 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 9 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 14 procent. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 1,9 procent jämfört med Av det totala pensionsåtagandet finns 48,1 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till miljoner kronor per den 31 december 2016, vilket ska jämföras med miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Under året har en placering i pensionsmedel om 250 miljoner kronor gjorts. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

34 Mnkr Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Summa Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Återlånade medel Skuldtäcknings grad 2, bokfört värde 18,0 % 15,6 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 19,4 % 16,3 % Avkastning Avkastning, vägt värde 5,2 % 2,9 % Portföljsammansättning, bokförda värden Korträntefonder 10 % 11 % Obligationsfonder 52 % 48 % Hedgefonder 2 % 1 % Aktiefonder 36 % 36 % Kassa inklusive valutasäkring 0 % 4 % Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, mnkr 1 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel. 2 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande. Långa skulder Landstinget har, per den 31 december 2016, långa skulder på totalt 489 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 429 miljoner kronor föregående år. År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 370 miljoner kronor. Lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Styrelsers, nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom specialistvård. Sjukhusstyrelsens totala resultat för 2016 är minus 24 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på minus 100 miljoner kronor. Resultatet för sjukhusstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 14 miljoner vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Överskottet beror främst på lägre utfall för privata specialister. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets resultat för 2016 är minus 38 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor bättre jämfört med ett budgeterat resultat på minus 100 miljoner. Resultatförbättringen jämfört med budget förklaras främst av högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnadsutvecklingen varit låg. Föregående år var resultatet minus 233 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett positivt resultat på plus 0,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Lasarettet har exempelvis haft högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal varit högre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 2 miljoner kronor. Vårdstyrelsen Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Vårdstyrelsens totala resultat för 2016 är plus 38 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 31 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på plus 7 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader för personal och köpt vård. Folktandvården, Hälsa och habilitering och vårdstyrelsens egen verksamhet har samtliga ett överskott, medan resultatet för Primärvården är sämre än budget. Resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 27 miljoner kronor jämfört med budget. Bidragande orsaker till detta är exempelvis ökade intäkter för såld utomlänsvård samt överskott i övrig verksamhet på grund av att budgetutrymmet för nya beslut inom hälsooch sjukvård inte nyttjats fult ut under Primärvården Primärvårdens resultat för 2016 är minus 6,5 miljoner 34 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

35 kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 0,5 miljoner kronor. Primärvårdens negativa resultat kan bland annat förklaras av att läkemedelskostnaderna varit högre än vad förvaltningen budgeterat för. Vidare har den rörliga vårdvalsersättningen varit lägre än budgeterat som en effekt av en lägre produktion än planerat för Föregående år var resultatet plus 4 miljoner kronor. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings resultat för 2016 är 6 miljoner kronor vilket är 6 miljoner bättre än budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet beror framförallt på lägre personalkostnader som en följd av flertalet vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen haft medel för glasögonbidrag till barn och unga samt FoU-medel för Primärvården som inte förbrukats under året. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvårdens resultat för 2016 är plus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 6 miljoner kronor. Den positiva resultatavvikelsen kan i huvudsak förklaras av lägre lönekostnader, hyreskostnader samt kostnader för tandteknik som varit lägre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Fastighets- och servicenämnden Förvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum ingår i fastighets- och servicenämndens ansvarsområde. Fastighets- och servicenämnden redovisar ett resultat på minus 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 1 miljon kronor. Den negativa avvikelsen kan hänföras till Landstingservices negativa resultat. Landstingsservice Landstingsservice resultat för 2016 är minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det som främst förklarar den negativa avvikelsen är två ej budgeterade nedskrivningar. Föregående år var resultatet var minus 39 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisar ett resultat på 5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än ett budgeterat resultatet på 1 miljon kronor. Det positiva resultatet kan framförallt hänföras till vakanser, externa ej budgeterade intäkter och i viss mån lägre kostnader. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens resultat för 2016 är minus 1 miljon kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 8 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämndens negativa resultat kan bland annat förklaras av lägre intäkter där exempelvis skolkortsintäkterna är lägre än budgeterat. På kostnadssidan utmärker sig kostnaderna för sjukresor som är högre än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 26 miljoner kronor. Kulturnämnden Kulturnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Samtliga av förvaltningens verksamheter håller budget eller redovisar ett överskott med undantag för Wiks slott. Föregående år var resultatet minus 0,4 miljoner kronor. Varuförsörjningsnämnden Varförsörjningsnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen består till största delen av lägre personalkostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 0,3 miljoner kronor. Patientnämnden Patientnämnden redovisar ett resultat på plus 0,15 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen beror främst på att kostnaderna för stödpersoner inom området psykiatri understiger budgeterad nivå. Föregående år var resultatet plus 0,17 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet samt finansförvaltningen. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammantaget ett resultat på plus 349 miljoner kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på plus 337 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat är 298 miljoner kronor. Resultatet är 39 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet på 337 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre pensionskostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 110 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel samt centrala avgifter redovisar ett resultat på plus 52 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet kan framförallt förklaras av lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel och ST-läkartjänstgöring i allmänmedicin. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

36 Produktionsuppföljning Länets vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter från andra län. Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Den nya patientlagen möjliggör för medborgarna att söka primärvård och öppen specialistvård i princip var som helst i landet. Dessutom finns gränsavtal med våra grannlän som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det bäst passar dem mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara på grund av bostadsort. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick 2016 till 63 miljoner kronor för primärvård och öppen specialistvård. För sluten specialistvård uppgick beloppet till 273 miljoner kronor. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus. För att kvantifiera produktionen används även exempelvis antal besök av såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Antal besök används också som ett produktionsmått av Primärvården, Folk tandvården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion primärvård Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Det totala antalet besök inom vårdcentrals uppdraget ökar jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken medan andra typer av besök ligger mer still. Upphandlade avtal (LOU) Förändr (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,3% Närakuten antal besök ,6% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,9% Naprapater, antal besök ,2% Kiropraktorer, antal besök ,8% Tabell 6. Produktion Primärvård, upphandlade avtal Vårdavtal (LOV) privat och egen regi Primärvård i landstingets regi Primärvårdens verksamhet, vad gäller produktions volym för 2016, planerades på en högre nivå än vad som visade sig möjligt att genomföra under året. Orsaken till den lägre produktionsvolymen än budgeterat har haft sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än budgeterat och med en högre sjukfrånvaro än planerat. Rekryteringsproblemen har haft en negativ påverkan på både produktionen och tillgängligheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget. Samtidigt som produktionen varit lägre än budgeterat har antalet listade invånare hos Primärvården ökat med personer 2016 jämfört med Primärvårdens totala produktion för 2016 har varit tre procent högre än produktionen Produktionsökningen återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med Under verksamhetsåret har arbetet inom Primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Primärvården har även under 2016 påbörjat förnyelsearbete för utökade e-tjänster och videobesök. Primärvård i privat regi Förändr (%) Läkarbesök vårdcentral ,4% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,0% Fyrionterapeutbesök vårdcentral ,8% Mödrahälsovården antal besök ,6% Barnhälsovård antal besök ,7% Vaccinatörer antal besök ,8% Privat psykoterapi, antal besök ,8% Primär hörselrehabilitering, antal besök ,4% 1) Enbart privat regi Tabell 7. Produktion Primärvård, vårdval Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Dock ökar besöken på Närakuten ortopedi fortsatt med cirka 5 procent under året. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. Ökningen är på 35 procent jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping startade upp under 2015 och är nu etablerade fullt ut. Både ökad marknadsföring och ökad bemanning bidrar också till ökningen. Sjukvårdsrådgivningen ökar med cirka 10 procent mellan åren. Marknadsföringen av tjänsten 1177 har gjort att kännedom om tjänsten ökar 36 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

37 i samhället. Numera hänvisar många mottagningar till tjänsten när de själva är stängda. Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt. I perioden ligger ökningen på 7,8 procent. Produktion specialistvård Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktions uppföljningen av vård i landstingets egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Produktionen mäts i antal kontakter ( besök). Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive öppen vård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett produk tions mått. Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket liksom vårdtillfällen mäts både i DRG-poäng och i antal. Vidare används även dagsjukvård och övriga besök som mått. Utöver den produktion som sker i landstingets egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter ökade något jämfört med 2015 samtidigt som nya behandlingsmetoder och arbetssätt innebär färre kontakttillfällen per patient. Cirka 40 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under året. Antalet riks- och regionpatienter som har fått behandling på Akademiska sjukhuset under 2016 är fler i jämförelse med Trots hög produktion har Akademiska sjukhuset inte uppnått målen gällande tillgänglighet. Emellertid har tillgängligheten förbättrats under hösten inom flera verksamhetsområden. Utmaningarna beträffande personalförsörjning har fortsatt under 2016 vilket lett till fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. I den somatiska slutenvården har sjukhuset i genomsnitt haft 22 färre vårdplatser öppna jämfört med Vidare har den ansträngda vårdplatssituationen inneburit att andelen överbeläggningar ökat jämfört med Ett viktigt och fokuserat område under 2016 har därför varit att säkerställa personalförsörjningen och därmed produktionen. Akademiska sjukhuset Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * 2015 och 2016 har uppgraderats med medel DRG-värde för ej DRG-satt produktion på medecinsk sektion nivå Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

38 Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård har fortsatt under Inom slutenvården har antalet DRGpoäng ökat samtidigt som antal vårdtillfällen minskat vilket innebär att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Inom öppenvården producerades det fler antal vårdkontakter jämfört med såväl föregående år som budgeterad produktionsvolym. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen överstiger budgeterad produktionsvolym. Antalet patientkontakter riks- och region är fler och vårdtyngden per patient har ökat jämfört med 2015 vilket har haft en positiv effekt på riks- och region intäkterna. Under 2016 har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar bland annat tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet samt kartläggning av patientflödet. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancer processer. Samarbetet med lasarettet i Enköping har stärkts ytterligare under året och sjukhuset och lasarettet arbetar gemensamt med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. Vidare har remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklats under året för att uppnå en effektivare vårdproduktion. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköpings produktion, mätt i antal kontakter, har varit hög under Trots utmaningar med vakanta tjänster har produktionen varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall. Tack vare noggrann planering av befintliga personalresurser i kombination med hyrpersonal har tillgängligheten varit god under året. Lasarettsansluten hemsjukvård infördes, något senare än planerat, under senare delen av Införandet av den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, medförde en hög produktion inom öppenvården, högre än såväl budgeterad som föregående års produktionsvolym. Antal slutenvårdskontakter översteg också budgeterad produktionsvolym eftersom antalet vårdplatser, under året, varit fler än budgeterat vilket blev en konsekvens av senareläggandet av LAH. Medelvårdtiden på lasarettet har minskat något jämfört med Anledningen är delvis att patienter som tidigare varit inneliggande nu vårdas inom LAH. Vidare har överbeläggningarna minskat jämfört med föregående år. Lassarettet i Enköping Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län: Hemsjukvårdsbesök* varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * På grund av uppskjutet systemstöd har inte hemsjukvårdsbesöken (LAH) redovisats i produktionsutfallet under året. Samtidigt som dessa besök varit inkluderade i produktionsbudgeten. Tabellen redovisar resultatet inklusive hemsjukvårdsbesök i utfallet vilket är den faktiska produktionen som utförts på lasarettet under Tabell 9. Produktion Lassarettet i Enköping, inklusive Hemsjukvårdsbesök 38 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

39 Produktion Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksamheterna, under året, haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är högre än budgeterat, detta trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser varit öppna. Orsaken till färre antal öppna närvårdsplatser beror på vakanta tjänster. Arbetet med att möjliggöra fullt platsutnyttjande pågår emellertid på förvaltningen. Antalet läkarbesök för 2016 är högre än budgeterat vilket beror på att Cosmos asyl och integration har utfört fler hälsoundersökningar än budgeterat. Jämfört med 2015 uppvisar Hälsa och habilitering en lägre produktion med 10 procent vilket främst beror på lägre produktion inom övriga besök. Under 2016 har en ny verksamhet öppnat, Sprutbytet. Detta för att skapa bättre förutsätt ningar för jämlik och tillgänglig vård för berörd patientgrupp. Produktion Folktandvården Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Emellertid har produktionen varit högre 2016 jämfört med Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Ökningen av antalet besök, som är 3 procent, har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Vidare har ett antal nya behandlingsrum tagits i bruk. Vårdefterfrågan har varit mycket stor under 2016 inom Folktandvården. Trots detta har förvaltningen lyckats förbättra tillgängligheten och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7 8 procent. En verksamhet som har ökat kraftigt under 2016 är den mobila tandvårdsverksamheten. Ökningen har inne burit att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Hälsa och Habilitering Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Besök Habilitering för barn ,2% Besök Hjälpmedelscentralen ,5% Besök Landstingets audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) ,1% Besök Hörcentralen (fördjupad hörsel-rehabilitering) ,4% Besök Syncentralen ,3% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,5% Besök Särskild vård och integration ,8% Tabell 10. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Allmäntandvård Antal besök ,2% Antal kunder utifrån personnummer ,9% Antal undersökta ,6% varav barn ,8% Specialisttandvård Antal besök ,5% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,2% Kötider i månader, endodonti ,6% Kötider i månader, protetik ,3% Kötider i månader, parodontit ,0% Kötider i månader, bettfysiologi ,7% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott ,3% Tabell 11. Produktion Folktandvården Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

40 Vårdval och privata specialister Landstinget tillhör de landsting i landet som har flest antal vårdval. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och att antalet besök har ökat som en följd av detta. Mellan åren ses en fortsatt minskning av antalet besök hos specialistläkare på nationella taxan. Den största minskningen har skett inom obstetrik och gynekologi där antalet utförare har minskat. Det har även skett ett antal pensionsavgångar under perioden. Under hösten har ett antal nya utövare startat upp men produktionen har ännu inte riktigt fått genomslag i ökat antal besök. Även fysioterapeuter på taxan har minskat. Inom vårdvalen ökar totalt sett antalet besök. Det är framför allt de senast införda vårdvalen som ökar kraftigt. Specialiserad ögonsjukvård har fått ny aktör och ökar med över 50 procent mellan åren. Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård ökar med 27 procent mellan åren. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still i sin produktion alternativt minskar något. Mammografin hade under första delen av året problem med utrustningen och under våren minskade antalet besök. Planen var dock att innan årsskiftet vara tillbaka i full volym samt ha kommit ikapp med köerna vilket nu inte har skett. En uppdatering av RIS (röntgeninformationssystem) har gjort att det blivit problem med kallelsesystemet. Verksamheten har dessutom haft problem med beman ningen under hösten vilket lett till att produktionen inte kunnat ökas som planerats. Elisabethsjukhuset har en kraftig ökning av operationer inom handkirurgi. Den psykiatriska verksamheten i norra länsdelen har tidigare haft problem med bemanningen men ligger nu på en mer stabil nivå mellan åren. Ett visst tapp har dock skett under de sista månaderna Specialistvård, nationella taxan Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,1% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,7% Tabell 12. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Koloskopier, antal undersökningar ,6% Mammografi screening, antal undersökningar ,3% Mammografi kliniska undersökningar ,1% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,8% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,1% Elisabetsjukhuset: Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer ,3% Handkirurgi Operationer ,7% Rehabilitering, dygn ,6% Barnspecialist öppenvård ,6% Tabell 14. Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal Specialistvård, vårdval (LOV) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök ,4% Gynekologi i öppenvård 2 : Antal läkarbesök ,0% Antal sjuksköterskebesök ,1% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer ,3% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer ,4% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök ,6% Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,7% Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,2% 1) Enbart privat driven vård. 2) Landstingsdriven och privat driven vård. Tabell 13. Produktion specialistvård, vårdval 40 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

41 Hel- och delägda aktiebolag Helägda 1 bolag inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Gamla Uppsala Buss-koncernen omfattar, utöver moderbolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUB:s huvudverksamhet är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Koncernen har idag 545 medarbetare varav 19 stycken är anställda i Prebus. Under 2016 har 30 ledbussar, varav åtta biogasdrivna bussar, köpts in och satts i trafik. 10 av dessa innebar utbyte i förtid efter en extra fordonsbeställning från KTF UL, där man ville utöka andelen ledbussar. Andel fordon körda på HVO (100 procent fossilfritt bränsle) har utökats under året och omfattar vid årets slut 52 stadsbussar samt en del övriga fordon i verksamheten. Detta tillsammans med biogas och den fossilfria andelen i dieseln har lett till att hela 69,9 procent av GUB:s körda kilometer i stadsbussflottan var fossilfria under år Under försommaren startade, efter uppdrag från UL, en utökning av hållplatsunderhåll där service av hållplatser i hela UL:s trafikområde ingår i uppdraget. Organisation och resurser anpassade till uppdraget har tillsatts. Rekrytering av ny VD inleddes under våren och i mitten av december tog styrelsen beslut om anställning av ny VD. Tillträde kommer att ske under april 2017 och nuvarande VD planeras gå i pension under sensommaren. I GUB:s Affärsplan 2016 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för år 2016 visar god måluppfyllelse. Gamla Uppsala Busskoncern Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) 26 5 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) Sjukfrånvaro (%) 8,7 9,1 Upplands Lokaltrafik AB Landstingets avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Bolagets främsta verksamhet är att under året fakturera de tidigare ägarnas respektive andel av finansieringen, för vidare betalning till Trafikverket. I övrigt har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) 5 5 Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) 9 9 Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 16. Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 2012, vilande. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 17. AB Uppsalabuss Tabell 15. Gamla Uppsala Busskoncernen 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

42 Regional verksamhet och stiftelser Regional verksamhet och stiftelser Landstinget i Uppsala län har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet Uppsala län 2016 har varit ett år präglat av förändring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. En av de större verksamhetsmässiga processerna har varit framtagandet av ett förslag till regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Efter över 100 dialogmöten och konferenser samt en bred remissomgång fastställdes utvecklingsstrategin av förbundsfullmäktige den 16 december Fullmäktige beslutade även att rekommendera det nybildade regionfullmäktige att åter fastställa strategin för att deklarera organisationens nya utvecklingsansvar. Samarbetet kring olika EU-program i Östra Mellansverige har lett till att flera utvecklingsprojekt i Uppsala län har beviljats medel, bland annat för språkstödjande insatser för vårdpersonal, snabbspår till vården för nyanlända och utveckling av life sciencesektorn genom ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och etablerad industri. Inom FoU-stödsområdet är workshops inom rehabiliteringsområdet, seminarier om fallskadeprevention och Forskning Pågår-konferens med funktionshindertema exempel på stöd som regionförbundet svarat för. I förhållande till verksamhetsplan 2016 bedöms den samlade måluppfyllelsen som god. Verksamheten 2016 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Till följd av regionbildningen och kostnader av engångskaraktär för avvecklingen av verksamheten uppvisar förbundets resultat ett underskott på 2,5 miljoner kronor för Detta underskott täcks genom beslut i förbundsfullmäktige av förbundets egna kapital. Regionförbundet uppnår trots denna justering det finansiella målet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Musik i Uppland Stiftelsen Musik i Upplands verksamhet för 2016 finns beskriven i Kulturplanen för Uppsala län Verksamheten följer den planen. En stor del av Musik i Upplands verksamhet består av löpande produktioner år från år, till exempel abonnemangsserierna, Konsertkarusellen, El Sistema och barnverksamhet. Under senare år har verksamheten utökats och inkluderar nu även studiebesök för barn, öppna repetitioner för allmänheten och Öppna dörrar för SFI elever. Under året har Musik i Uppland arbetat för öppenhet och transparens inom produktion/administration och för en digitalisering av verksamheten, ett arbete som har genomsyrat hela verksamheten. Tillgänglighetsanpassningen av hemsidan har färdigställts enligt de krav som var inför 2016 men arbetet har fortsatt med fler nivåer, vilket lett till ett plattformsbyte. Utfallet för 2016 är positivt i förhållande till budget, med ett utfall efter skatt om 0,5 miljoner kronor jämfört med en nollbudget. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året 2016, i allt väsentligt, följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomi i balans. Under våren 2016 förvärvade Upplandsstiftelsen ön Björn i Björns skärgård av Tierps kommun för 0,5 miljoner kronor. Syftet med förvärvet är att bevara öns natur- och kulturmiljöer. Upplandsstiftelsens stämma beslutade i ett andra beslut vid mötet den 16 december att genomföra förändringar i stadgarna. Detta som ett resultat av förhandlingar om stiftelsens organisation i samband med att länet övergår till region med start 1 januari Förändringarna innebär att medlemsavgiften flyttas över till Region Uppsala i sin helhet. Detta medför också att Region Uppsala får majoritet i stiftelsens stämma. Verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen utan större avsteg. Det ekonomiska resultatet uppvisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett budgeterat överskott om cirka 0,2 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till detta överdrag av budgeten är att pensionskostnaderna blev högre än förväntat. Upplandsmuseet Den Regionala kulturplanen för Uppsala län har varit vägledande för verksamhetens inriktning. Vissa strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i planen och dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan Under 2016 har Upplandsmuseet visat nio utställningar, varav sex egenproducerade. I anslutning till utställningarnas teman har museet arrangerat program i olika former i museibyggnaden. Museet bedriver även kontinuerligt en omfattande pedagogisk verksamhet för skolelever i museibyggnaden, på friluftsmuseet Disagården samt vid besök i länets kommuner. Stora projekt, inom museets forskningsavdelning, har under året varit; Uppsala domkyrka, Historiska källor och ekologi, Folkhemmets bilder samt Skuldsatt i Torstuna fri från synd i BishopHill. Vidare har den nionde delen i bokverket Uppsala domkyrka färdigställts, producerats och lanserats under hösten. Boken Sparade ögonblick 42 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

43 folkhemmets pressbilder från Uppland, slutfördes och presenterades vid en release i slutet av året. På uppdrag av Svenska kyrkan har en inventering gjorts av gravplatser och gravvårdar på 14 kyrkogårdar. I Alsike utfördes en slutundersökning av ett gravfält med totalt 11 gravar. Under året har ett sensationellt runstensfynd gjorts vid Hagby kyrka. Runstenen som är ristad i mitten av 1000-talet av en känd runristare vid namn Fot, är omtalad och avbildad i slutet av 1600-talet då den låg i det senmedeltida vapenhuset som tröskelsten. Under 2016 firade den svenska hembygdsrörelsen 100-årsjubileum, vilket även manifesterades regionalt, bland annat med Hembygdsföreningens dag den 20 augusti på Disagården. Stiftelsen Upplandsmuseet visar ett resultat om cirka 0,7 miljoner kronor för Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken har under 2016 haft sitt första hela verksamhetsår med reguljär klinisk drift. Upptrappning av patientvolymen pågår, dock har den inte följt den kurva som togs fram för tio år sedan, men har i stort sett följt den som gäller för jämförbara nystartade kliniker internationellt. Antal behandlingsfraktioner har varit cirka 50 procent av budgeterat måltal. Under året har KAS fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden på hotellet var totalt för året 46 procent jämfört med budgeterat 58 procent. Den 31 december 2016 fanns 22 fast anställda på Skandionkliniken, samt 14 fast anställda på Hotel von Kraemer. Förbundsdirektören gick i pension i slutet av sommaren och en ny började sitt uppdrag i slutet av oktober. I årsredovisningen för 2016 redovisar KAS totalt ett resultat på minus 38 miljoner kronor, att jämföras mot budgeterat minus 26 miljoner kronor. Skandionkliniken redovisar en negativ avvikelse mot budget med cirka 8 miljoner kronor, främst på grund av lägre fraktionsintäkter än planerat. Hotel von Kraemer redovisar en negativ avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor beroende på lägre gästantal än förväntat. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

44 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

45 Resultaträkning Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster 9a 0 3 Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 9a 0 0 Årets resultat enligt balanskravet 9a Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

46 Balansräkning Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 19 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

47 Kassaflödesanalys Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering skatt på årets resultat i koncernbolag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av maskiner och inventarier Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga skulder Minskning/ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

48 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom landstinget, de helägda trafikbolagen; Gamla Uppsalabuss Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och Aktiebolaget Uppsalabuss (UB), Inga förändringar har skett i koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen, då omfattningen är obetydlig (RKR:s rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodi seringar har inom landstinget satts till ett prisbasbelopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s nätverk för redovisningschefer, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Nätverket för ekonomidirektörer inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december 2016 har huvudsakligen bokförts i januari En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt år inte gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Landstinget tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (20-60 år) Byggnads- och markinventarier (10-30 år) Stomme (30-60 år) Tak (40 år) Fasad (20-40 år) Inre ytskikt (20 år) Installationer (15-30 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3-10 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, d.v.s. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för 48 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

49 materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas inte uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation nr En uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv har inte bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till lands tingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR 11.4, antog landstingsfullmäktige, under 2014, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig kompo nent redovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per 1 januari I allt väsentligt omfattade omräkningen landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 2014 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer RKR:s rekom mendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Bidrag till statlig infrastruktur Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskuldsberäkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensions avgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensions placeringsreglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

50 Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Trafikintäkter Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Kostnadsbidrag SPV Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Försäkringsersättningar Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar år Övriga intäkter Summa NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso- och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter Medicinsk service mm Sjukvårdsmaterial mm Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag infrastruktur Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi mm Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Kostnader för drivmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Utrangering av anläggningstillgångar Övriga kostnader Övriga kostnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

51 Upplysning om leasing lämnas i not 26 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT-utrustning Maskiner och inventarier Summa NOT 4 SKATTEINTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning Summa NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Ränteintäkter Utdelningar Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

52 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF Citybanan indexjustering Övriga finansiella kostnader Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag NOT 8 ÅRETS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) Verksamhetens Poster utanför Anslag/ ersätt- Belopp i miljoner kronor netto- verks.- ningar Resultat Resultat Budget Styrelse/nämnd kostnader resultatet a) netto Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Summa sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Summa vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Regional verksamhet Finansiell verksamhet Övriga centrala funktioner Summa landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Summa Landstinget i Uppsala län b) a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Internränta beräknas med 2,4 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. 52 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

53 NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader 0 3 Återföring av orealiserad förlust värdepapper 0 0 Summa NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV 0 52 Summa NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Omrubricering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde immateriella anläggningstillgångar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

54 NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Restvärde mark Byggnader Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde byggnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

55 NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde maskiner och inventarier Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

56 NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Garantikapital LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag SPECIFIKATION AKTIER LANDSTINGET Anskaffnings- Värde per aktie Ägd andel Antal värde, tkr vid inköp, kr procent Upplands Lokaltrafik AB ,0 Dotterbolag: Canbus i Uppland AB 100,0 Intressebolag: BIMS KB BIMS AB 24,4 Biogas Uppland AB 50,0 Främmande bolag: Mälardalstrafiken MÄLAB AB 2,5 Samtrafiken i Sverige AB 2,0 AB Uppsalabuss ,99 Gamla Uppsala Buss AB ,0 Dotterbolag: Uppsala Läns Trafik AB 100,0 AB Prebus 100,0 AB Transitio ,0 Inera AB ,8 Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

57 NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering Summa Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. NOT 15 FÖRRÅD Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt Summa NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

58 NOT 17 KORTFRISTIGA FINANSIELLA PLACERINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa Marknadsvärden Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Specifikation av finansiella placeringar Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig placering Summa Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst NOT 18 KASSA OCH BANK Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Plusgirot/Nordea Swedbank Handelsbanken SE-banken Kassa Gåvotillgångar Summa Landstinget har en checkräkningskredit på 600 miljoner kronor, av vilken 65 miljoner kronor var utnyttjad per Specifikation av kassa och bank Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig likviditet Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

59 NOT 19 EGET KAPITAL Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående värde Årets resultat Summa NOT 20 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad Specifikation avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Ålderspension enl särskilt beslut Summa pensioner Löneskatt Summa Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Från och med redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner, visstidspensioner och avsättning för pensioner till förtroendevalda ingår också, enligt gällande bestämmelser. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalender månader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

60 NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Ianspråk- Specifikation andra avsättningar Årets taget Belopp i miljoner kronor IB avsättning under året UB Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Landstingsstyrelsen angav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari I december 2016 fullgjordes den sista betalningen avseende medfinansieringen. NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån Nordea för byggnation av bussdepå Lån Kommuninvest Utnyttjad checkräkningskredit Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom 1 år år år Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

61 NOT 22A SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/ Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 12,3 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 13,5 miljoner kronor). Hade dock Upplands Lokaltrafik AB, istället för nuvarande lösning, valt att teckna ett traditionellt fasträntelån vid samma tillfälle på samma löptid,så hade en sådan lösning kostat cirka 1,9 miljoner kronor per år mer, jämfört med den fasträntelösning som nu gäller. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

62 NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda statsbidragsintäkter Förutbetalda intäkter Summa NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % Summa Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån Summa Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. 62 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

63 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2016 uppgår premien till 45 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas och medlemslandstingens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångar till miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 295 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 289 miljoner kronor. Den 31 augusti 2016 gick Landstinget dessutom i solidarisk borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 153 mnkr. NOT 26 HYRES- OCH LEASINGAVTAL Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år 17 avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

64 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år De operationella avtalen är totalt 214 stycken, inklusive lokalhyresavtal (föregående år 288 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år miljoner kronor (föregående år 273 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är stycken (föregående år 898 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. NOT 27 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Försäljning av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV Summa NOT 28 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Av- och nedskrivningar Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Kostnadsbidrag SPV Övrigt Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

65 Ekonomiska definitioner och ordlista Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. BEON bästa effektiva omhändertagandenivån, är systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. DRG diagnosrelaterade grupper, är ett mått på vårdproduktion och mäter olika diagnosers relativa resursåtgång. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. E-hälsa omfattar såväl digital infrastruktur som e-tjänster i form av vårdtjänster och invånartjänster. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Hbtq är en på svenska vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Hbtq-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande för målgruppen. HTA är en systematisk och oberoende utvärdering av behandlingsmetoders effekter, biverkningar, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. Mini-HTA är en förenklad variant av HTA. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Jämförelsestörande poster är poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Palliativ vård omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

66 INTERN KONTROLL 66 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

67 En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen inom en verksamhet. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom landstinget och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje nämnd respektive styrelse inom landstinget, har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. Internkontrollplanen ska innehålla en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som svarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapporteringen ska ske I nämnders, styrelsers och förvaltningars respektive årsredovisning ska en avrapportering ske angående hur verksamhets organisation för intern kontroll sett ut och vilka som samordnat arbetet. En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt internkontrollplanen, dels utifrån hur det löpande kontrollarbetet fungerat, under det gångna året. Återrapportering från dotterbolag Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag har under året fortsatt omfattat områdena IT-säkerhet och bränsleresurser. Bolaget har under året arbetat vidare med de ingående kontrollmomenten och i och med detta fått ytterligare en bättre struktur på rapportering och uppföljning inom dessa områden. Ingen återrapportering sker från dotterbolagen Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och Aktiebolaget Uppsalabuss, då dessa verksamheter är vilande. Återrapportering från förvaltningarna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets internkontroll 2016 har samordnats inom sjukhusadministrationen. Resultatet visar att rutinerna överlag är funktionella, men att det finns behov av att förtydliga och informera om fastställda rutiner. Flera sådana genomförda eller pågående projekt har initierats i syfte att komma tillrätta med identifierade möjliga eller konstaterade brister. Lasarettet i Enköping På Lasarettet i Enköping har internkontrollplanen följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av ekonomienheten. Inför 2016 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som år 2016 omfattats av nio rutiner. Samtliga identifierade kontroller har genomförts och när det gäller sex av rutinerna har avvikelser noterats och/eller är rutinerna i behov av utveckling. Primärvården Den interna kontrollen inom Primärvården är samordnad i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga kontrollplanen identifierar förvaltningen kontrollpunkter, vilka godkänns av politiken. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under 2016 har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser mot budget, attestrutinen, vårdgarantin, diarieföring och rutiner vid avvikelsehantering. Uppföljningen har främst genomförts i samband med månadsuppföljningarna. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller tre av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Folktandvården Folktandvårdens internkontroll har utförts enligt den fastlagda planen. Detta sker i samarbete med processägarna. Drift och försörjningsansvarig samordnar arbetet på Folktandvården. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. Uppföljning sker regelbundet av Medcontrol. Vidare kontrolleras avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp och patienternas sköljvatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla Folktandvårdskliniker finns det kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar de kontroller som utförs löpande. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Kollektivtrafikförvaltningen Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen innehåller sju kontrollmoment. Ett moment är kopplat till resandestatistik, ett till dokumentation av arbetsrutiner, två moment är kopplade till trafikproduktionen och övriga tre Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

68 moment är kopplade till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Kultur och bildning Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. För 2016 har få avvikelser noterats i de kontroller som genomförts. Dock har flera kontroller inte genomförts under året, som en följd av hög arbetsbelastning och bristande rutiner i samband med överlämning till ny personal. Rutinerna för internkontrollen behöver utvecklas ytterligare och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Landstingets resurscentrum Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har fungerat väl under Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera lösningar för att åtgärda avvikelserna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. i olika intervaller av upphandlingschef, ekonomichef och assistenter. Inför nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden i verksamhetsplanen som skall kontrolleras och detta beslutas sedan i VFN. Den interna kontrollen redovisas och följs upp löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret och föredras av förvaltningens förvaltnings- och ekonomichef under en stående punkt på dagordningen för intern kontroll. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller en av rutinerna har mindre avvikelser noterats. Patientnämnden Patientnämnden arbetar systematiskt med uppföljning av aktuella processer. Ett kontrollmoment finns för varje process samt tidsplan när och hur ofta åtgärder ska göras. Det systematiska arbetet finns med som en punkt på varje avdelningsmöte. Internkontrollplan revideras och presenteras för den politiska nämnden 1 gång per år. Inga avvikelser har noterats Landstingets ledningskontor Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i planen för intern kontroll. Det vill säga rutiner/processer har granskats för att identifiera brister, samt vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Landstingsservice Landstingsservices internkontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från avdelningarna. Administration och samordning av planen hanteras av Landstingsservice ekonomichef. Förvaltningen har en etablerad rutin för att definiera och följa upp internkontrollmål och dess utfall med varierande periodicitet. Landstingets modell för intern kontrollplan som anger olika perspektiv har tillämpats även Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller nio av kontrollmålen har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling, varav två av avvikelserna kommer att behöva följas upp ytterligare under Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämndens(VFN) interna kontroll består av ett antal mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichef och utförs 68 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

69 69

70 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

71 NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Genomsnittligt antal årsarbetare 2014 Genomsnittligt antal årsarbetare 2015 Genomsnittligt antal årsarbetare 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,2 % Varav urval på yrkesgrupp: Handläggare ,4 % Specialistläkare ,8 % Sjuksköterska specialfunktion ,3% Undersköterska ,3 % Läkare, ej leg AT ,6 % Tandsköterska ,5 % Barnmorska ,0 % Biomed. analytiker ,8 % Tandläkare ,1 % Läkare ej leg, annan ,5 % Sjuksköterska specialistutbildad ,2 % Ssk, annan specialistinriktning ,5 % Tandhygienist % Sjukgymnast ,4 % Distriktsläkare ,9 % Psykolog ,2 % Läkare leg ST ,7 % Överläkare ,8 % Administratör vård ,8 % Sjuksköterska ,5 % Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 2015 och År 2014 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA Antal anställda nov 2015 Antal anställda nov 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,4 % Varav: Män % Kvinnor ,5 % Sett till könsfördelningen är 77 procent av de anställda kvinnor och 23 procent män. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

72 TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR Genomsnittlig timlönekostnad år 2015 Genomsnittlig timlönekostnad år 2016 Procentuell förändring Totalt 234,66 239,57 2,1 % Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi. TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 5,1 5,6 0,5 5,9 6,4 0,5 2,8 3,1 0,3 29 år 4,6 4,9 0,3 5,0 5,3 0,3 2,9 3,2 0, år 4,8 5,2 0,4 5,7 6,1 0,4 2,1 2,4 0,3 50 år 5,8 6,3 0,5 6,3 6,9 0,6 3,8 3,9 0,1 SJUKFRÅNVARO 60 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 2,9 3,2 0,3 3,4 3,8 0,4 1,3 1,4 0,1 29 år 1,8 1,9 0,1 2,1 2,1 0 0,9 0, år 2,7 3,0 0,3 3,3 3,7 0,4 0,7 1,0 0,3 50 år 3,5 3,8 0,3 3,9 4,3 0,4 2,1 2,1 0 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är densamma som 2015, det vill säga 57 procent. 72 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

73 REVISIONS- BERÄTTELSE Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

74 Revisionsberättelse avseende 2016 års förvaltning 74 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

217-4-1 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 18-611 6 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionfullmäktige m.fl. Regionfullmäktiges sammanträde den 27 april 217 Härmed översändes föredragningslista och

Läs mer

Bilaga 38/17. Närvarande regionfullmäktige

Bilaga 38/17. Närvarande regionfullmäktige Bilaga 38/17 Närvarande regionfullmäktige 2017-04-27 Ärendenumrering 1 2 3 Val av justerare 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Valärenden 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Avslutning Öppnande av sammanträdet

Läs mer

Hälso- och sjukvård - introduktion

Hälso- och sjukvård - introduktion Hälso- och sjukvård - introduktion Basfakta 47 vårdcentraler varav 27 i egen regi och 20 i privat regi (ca 40% av nettokostnaderna) 896 vårdplatser vid Akademiska sjukhuset och 68 vårdplatser vid Lasarettet

Läs mer

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98

Läs mer

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare 30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion

För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion Rörelse i hela landet är en styrka Kommunal vård och omsorg Nära vård Sjukhusvård Primärvård Tandvård Närvårdplatser Mobilateam Ungdomsmott Elevhälsa 1177

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess

Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2018-01-22 Diarienummer 170267 Landstingsfullmäktige Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Förslag

Läs mer

Månadsrapport februari 2018

Månadsrapport februari 2018 Månadsrapport februari Ekonomiskt utfall t o m februari 85,6 mkr Helårsprognos Budgeterat resultat 166 mkr 166 mkr Periodens resultat Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med februari uppgår

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna

Nu bildar vi region i Dalarna Nu bildar vi region i Dalarna Den 1 januari 2019 bildar vi region Då förenas Landstinget Dalarna och Region Dalarna i en ny regionorganisation. Sammanslagningen gör att kopplingen mellan hälsa, välfärd

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans

Läs mer

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Landstinget i Uppsala län. Region Uppsala. Länsstyrelsen. Regionförbundet. Uppgifter överförs

Akademiska sjukhuset. Landstinget i Uppsala län. Region Uppsala. Länsstyrelsen. Regionförbundet. Uppgifter överförs 1708 1983 Akademiska sjukhuset 1862 2019 Landstinget i Uppsala län 2017 Region Uppsala 1985 2003 Kommunförbundet Uppsala län Regionförbundet 1634 Uppgifter överförs Länsstyrelsen + Framgång i en växande

Läs mer

Region Dalarnas verksamhet och organisation. Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg

Region Dalarnas verksamhet och organisation. Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg Region Dalarnas verksamhet och organisation Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna är 28 183 km2 och till ytan den fjärde största landsting/region i Sverige I Dalarna

Läs mer

Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké 2017 Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen

Läs mer

Regionstyrelsen 15 april 2019

Regionstyrelsen 15 april 2019 Regionstyrelsen 15 april 2019 Ekonomisk information Månadsrapport mars (prel) Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2018 (beslutsärende) 2019-04-15 10 Resultat +65 mnkr jämfört budget +103 mnkr Resultat är

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Uppföljningsplan 2017

Uppföljningsplan 2017 Uppföljningsplan 2017 Styrande för uppföljning i samband med Region Skånes samlade delårsrapport och årsredovisning samt nämndernas verksamhetsberättelser. Beslutad av regionstyrelsen den 8 dec 2016 Inledning

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Budgetförslag 2020 för ett starkare och friskare Värmland

Budgetförslag 2020 för ett starkare och friskare Värmland Budgetförslag 2020 för ett starkare och friskare Värmland Inledning Socialdemokratin utgår från människors lika värde oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Vi vill ha ett samhälle där vi ställer

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381

15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381 15 Förstärkta insatser för asylsökande och nyanlända barn och unga med psykisk ohälsa RS150381 Ärendet En god psykisk hälsa har stor betydelse för en lyckad integration. I Region Halland krävs en ökad

Läs mer

Moderaternas förslag till Finansplan

Moderaternas förslag till Finansplan Moderaternas förslag till Finansplan 2018-2020 Inledning Regionfullmäktige fastställde i juni 2017 en strategisk plan med budget för åren 2018-2020. Moderaterna föreslog en alternativ strategisk plan som

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Baserad på 2017 års siffror

Baserad på 2017 års siffror Baserad på 2017 års siffror Skattekronans fördelning 2018 (10,77 kr) Primärvårdsnämnd Nämnden för kultur-, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Demokratiberedning

Läs mer

Jens Sjöström m.fl. (S) har lämnat en motion om inrättande av ett regionalt kompetens- och valideringscentrum i Stockholms läns landsting.

Jens Sjöström m.fl. (S) har lämnat en motion om inrättande av ett regionalt kompetens- och valideringscentrum i Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTE UTLÅTANDE Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens

Läs mer

Välkommen som förtroendevald i Region Uppsala

Välkommen som förtroendevald i Region Uppsala Välkommen som förtroendevald i Region Uppsala Erik Weiman Ordförande i Regionfullmäktige 2019-02-06 Att fundera över Rollen som förtroendevald Vad innebär rollen? Vad innebär uppdraget? Vad gör Region

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Regionens verksamhetsram

Regionens verksamhetsram Regionens verksamhetsram Detta ska jag prata om Övergripande om Västra Götalandsregionens styrning av verksamheten Styrelsers och nämnders roller, framför allt i styrningen av hälso- och sjukvården Uppgifter

Läs mer

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Välkomna till Västra Götalandsregionen. Johan Flarup, avdelningschef

Välkomna till Västra Götalandsregionen. Johan Flarup, avdelningschef Välkomna till Västra Götalandsregionen Johan Flarup, avdelningschef Vi är VGR Ett gott liv för invånarna Ansvarsområde: Hälso- och sjukvård Ansvarsområde: Regional utveckling Grund i uppdrag från riksdag

Läs mer

Fakta Stockholms läns landsting

Fakta Stockholms läns landsting 1 Fakta 2 Ansvar, mål och omfattning 3 ansvarar för länets: hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kollektivtrafik och regionplanering landstinget bidrar även till kulturen i länet. 4 Långsiktiga

Läs mer

Vi samlar kraft och kompetens

Vi samlar kraft och kompetens Region Västerbotten Vi samlar kraft och kompetens Regionen har två viktiga uppdrag som behöver och förutsätter varandra - hälsooch sjukvård och regional utveckling. Genom att samla kraft och kompetens

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Elize Leto och Mattias Taflin.

Elize Leto och Mattias Taflin. Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION 2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Vi samlar kraft och kompetens

Vi samlar kraft och kompetens Region Västerbotten Vi samlar kraft och kompetens Regionen har två viktiga uppdrag som behöver och förutsätter varandra - hälsooch sjukvård och regional utveckling. Genom att samla kraft och kompetens

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G ÅRSREDOVISNING 2017 INNEHÅLL INLEDNING 3 Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 Styrning och organisation 6 Kort om Region Uppsala 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Året i korthet 16 STRATEGISKA

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327 Hälso- och sjukvårdsstaben Upprättare Tommy Stokka Yttrande - Revisionsrapport - Implementering av politiska viljeinriktning ar Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård Uppsala r "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum 2014-04-03 Diarienummer BUN-2014-0621 Barn- och ungdomsnämnden Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso-

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013. 2012-10-09 Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013. Innehållande Mål och inriktningar samt internbudget inklusive investeringsplan Ambulanssjukvården Halland utgörs av verksamheterna:

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) Verksamhetsplan Uppsala 2015 2015-01-20 Fastställd av Uppsala (NSU) Innehållsförteckning 1 NÄRVÅRDSSAMVERKAN UPPSALA (NSU) - BESKRIVNING 2015... 3 1.1 INLEDNING... 3 1.2 BESKRIVNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN

Läs mer

Lasarettet i Enköping

Lasarettet i Enköping Det här är Lasarettet i Enköping Eva Telne, förvaltningsdirektör januari, 2019 Lasarettet i Enköping Stor omtanke i litet format Drygt 550 medarbetare fördelat på: Verksamhetsområde medicin Verksamhetsområde

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation

Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation Framtidens arbetssätt och organisation av vården i Blekinge Lars Almroth Hälso - och sjukvårdsdirektör Ronneby 17 september 2018 En vanlig dag: 1 783 patienter

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli 1(8) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2017 2018 patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Den bärande tanken med en verksamhetsplan är att skapa fokus och riktning för kommande år.

Läs mer

Bilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt

Läs mer