SCB:s Medborgarundersökning Våren Tibro kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

Transkript

1 SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Tibro kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen

2 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren Resultat Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?... 2 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?... 8 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Om undersökningen Inför eget arbete med resultaten Frågeblankett Rapportbilaga Arbeta vidare med resultaten Förändringar i enkäten SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen Diagram och tabeller Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

3 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 65 kommuner i undersökningen våren Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har 242 av landets kommuner deltagit och 178 av dessa har deltagit mer än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga via I denna rapport redovisas resultatet för medborgarundersökningen i Tibro kommun. Undersökningen genomfördes mellan den 14 mars och den 10 maj Ett urval på 500 personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 54 procent enkäten. Jämförelser med resultat för samtliga kommuner och med kommuner i samma storleksklass avser de 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal faktorer som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten hos kommunens medborgare. Helhetsbetyget mäts med tre specifika frågor. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. De övergripande resultaten redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Tre olika delar med var sitt helhetsbetyg Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. En utförligare beskrivning av analysmodellen finns i rapportbilagan. För att avgöra om skillnaderna i betygsindex är statistiskt säkerställda används följande förfarande: Om intervallen för två indexvärden (indexvärdet ± felmarginalen) inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra är skillnaden statistiskt säkerställd. 1

4 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del A. Hur bedömer medborgarna Tibro kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Tabell A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Tibro kommun. Våren 2011 Felmarginaler NRI 61 ±2,6 Rekommendation 61 ±3,5 Utbildningsmöjligheter 66 ±2,6 Kommunikationer 63 ±2,1 Kommersiellt utbud 62 ±2,5 Bostäder 61 ±2,4 Fritidsmöjligheter 60 ±2,0 Trygghet 55 ±3,2 Arbetsmöjligheter 50 ±3,3 Nöjd-Region-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Tibro kommun som en plats att bo och leva på blev 61. NRI för samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 61. Jämfört med genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna är NRI för Tibro kommun inte statistiskt säkerställt skillt. Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är NRI för Tibro kommun inte statistiskt säkerställt skillt. För Tibro kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Fritidsmöjligheter, Trygghet, Bostäder samt Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. 37 procent av medborgarna i Tibro kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 21 procent vill avråda från det. (Fråga A:9) 2

5 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Tibro kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Tibro kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Tibro kommun Samtliga kommuner Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter inte statistiskt säkerställt skillt. Utbildningsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Bostäder inte statistiskt säkerställt skillt. Kommunikationer statistiskt säkerställt högre. Kommersiellt utbud inte statistiskt säkerställt skillt. Fritidsmöjligheter inte statistiskt säkerställt skillt. Trygghet statistiskt säkerställt lägre. Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet

6 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Tibro kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell A2. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Kommunens storlek. Antal invånare Samtliga Tibro < kommuner kommun NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Utbildningsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Bostäder statistiskt säkerställt högre. Kommunikationer statistiskt säkerställt högre. Kommersiellt utbud statistiskt säkerställt högre. Fritidsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Trygghet statistiskt säkerställt lägre. 4

7 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Tibro kommun? Diagram A2. Nöjd-Region-Index (NRI) Prioriteringsmatris för Tibro kommun. Våren Bevara Utb.möjl. Kommers.utb. Arb.möjl. Kommunik. Bostäder Trygghet Fritids.möjl. Tibro kommun Förbättra om möjligt 30 Lägre prioritet Prioritera 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NRI. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NRI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NRI. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Fritidsmöjligheter samt Trygghet Faktorer som bör förbättras om möjligt Bostäder samt Kommunikationer Faktorer som kan ges lägre prioritet Arbetsmöjligheter Faktorer som bör bevaras Utbildningsmöjligheter samt Kommersiellt utbud 5

8 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Tibro kommun våren 2007, våren 2009 och våren NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter* Utbildningsmöjligheter* Bostäder* Kommunikationer* Kommersiellt utbud* Fritidsmöjligheter* Trygghet* Tibro kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2007 och våren NRI för Tibro kommun i årets undersökning blev 61, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med våren 2009 då NRI var 62. Indexet Rekommendation för Tibro kommun 2011 blev 61, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med våren 2009 då indexet Rekommendation var 62. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar * Faktorn är inte jämförbar mellan våren 2011 och övriga år 6

9 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kön för Tibro kommun. Våren 2011 Man Kön Kvinna Samtliga NRI 61 ±4,8 61 ±4,8 61 ±2,6 Rekommendation 60 ±6,0 63 ±6,3 61 ±3,5 Arbetsmöjligheter 52 ±5,8 48 ±5,8 50 ±3,3 Utbildningsmöjligheter 68 ±4,7 64 ±5,0 66 ±2,6 Bostäder 62 ±4,6 61 ±4,5 61 ±2,4 Kommunikationer 63 ±4,0 63 ±4,3 63 ±2,1 Kommersiellt utbud 61 ±4,6 63 ±4,9 62 ±2,5 Fritidsmöjligheter 59 ±4,0 61 ±4,0 60 ±2,0 Trygghet 59 ±5,7 51 ±5,7 55 ±3,2 ANTAL SVARANDE Tabell A4. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter ålder för Tibro kommun. Våren 2011 Ålder år år år år år år 75 år eller Samtliga äldre NRI 56 ±9,0 57 ±8,7 57 ±7,6 62 ±7,9 59 ±5,0 67 ±7,4 71 ±6,0 61 ±2,6 Rekommendation 56 ±11,9 57 ±12,9 62 ±10,0 59 ±9,7 59 ±7,4 66 ±8,5 73 ±10,7 61 ±3,5 Arbetsmöjligheter 52 ±11,7 53 ±11,6 63 ±9,5 49 ±9,7 45 ±7,9 45 ±7,2 44 ±7,3 50 ±3,3 Utbildningsmöjligheter 66 ±12,0 69 ±8,6 68 ±6,9 67 ±6,9 68 ±6,4 63 ±6,4 61 ±7,4 66 ±2,6 Bostäder 57 ±6,7 62 ±8,7 60 ±7,2 66 ±7,5 61 ±5,4 63 ±6,0 58 ±7,9 61 ±2,4 Kommunikationer 64 ±7,6 64 ±7,8 58 ±6,2 67 ±6,4 61 ±4,9 64 ±5,6 63 ±5,8 63 ±2,1 Kommersiellt utbud 64 ±10,8 58 ±9,8 57 ±6,6 62 ±6,6 60 ±6,3 67 ±6,1 67 ±7,9 62 ±2,5 Fritidsmöjligheter 54 ±6,8 56 ±7,6 57 ±5,9 61 ±5,6 59 ±5,0 66 ±5,6 65 ±6,2 60 ±2,0 Trygghet 57 ±12,2 57 ±11,6 51 ±9,5 64 ±7,9 56 ±6,7 53 ±8,7 45 ±8,6 55 ±3,2 ANTAL SVARANDE Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. 7

10 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del B. Vad tycker medborgarna i Tibro kommun om kommunens verksamheter? (Nöjd- Medborgar-Index) Tabell B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheterna rangordnade efter sina betygsindex för Tibro kommun. Våren 2011 Felmarginaler NMI 62 ±3,1 Bemötande och tillgänglighet 61 ±2,9 Vatten och avlopp 88 ±1,9 Gymnasieskolan 71 ±2,4 Förskolan 70 ±3,1 Räddningstjänsten 70 ±2,7 Renhållning och sophämtning 69 ±2,9 Idrott- och motionsanläggningar 68 ±2,3 Grundskolan 66 ±2,6 Äldreomsorgen 63 ±2,6 Kultur 62 ±2,5 Gång- och cykelvägar 61 ±3,2 Gator och vägar 59 ±3,1 Miljöarbete 54 ±3,1 Stöd för utsatta personer 50 ±3,1 Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Tibro kommun blev 62. NMI för samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 55. Jämfört med genomsnittet för de 128 kommunerna är NMI för Tibro kommun statistiskt säkerställt högre. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är NMI för Tibro kommun statistiskt säkerställt högre. För Tibro kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Äldreomsorgen, Gång- och cykelvägar, Gator och vägar, Kultur samt Renhållning och sophämtning som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. 8

11 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig verksamheternas betygsindex i Tibro kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Tibro kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningen. NMI Bemötande - Tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp Tibro kommun Samtliga kommuner Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för verksamheten Förskolan statistiskt säkerställt högre. Grundskolan statistiskt säkerställt högre. Gymnasieskolan statistiskt säkerställt högre. Äldreomsorgen statistiskt säkerställt högre. Stöd för utsatta personer inte statistiskt säkerställt skillt. Räddningstjänsten statistiskt säkerställt lägre. Gång- och cykelvägar statistiskt säkerställt högre. Gator och vägar statistiskt säkerställt högre. Idrott- och motionsanläggningar statistiskt säkerställt högre. Kultur inte statistiskt säkerställt skillt. Miljöarbete inte statistiskt säkerställt skillt. Renhållning och sophämtning statistiskt säkerställt högre. Vatten och avlopp statistiskt säkerställt högre. 9

12 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig verksamheternas betygsindex i Tibro kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Kommunens storlek. Antal invånare < Samtliga kommuner Tibro kommun NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är betygsindexet för verksamheten Förskolan statistiskt säkerställt högre. Grundskolan statistiskt säkerställt högre. Gymnasieskolan statistiskt säkerställt högre. Äldreomsorgen statistiskt säkerställt högre. Stöd för utsatta personer inte statistiskt säkerställt skillt. Räddningstjänsten inte statistiskt säkerställt skillt. Gång- och cykelvägar statistiskt säkerställt högre. Gator och vägar statistiskt säkerställt högre. Idrott- och motionsanläggningar statistiskt säkerställt högre. Kultur statistiskt säkerställt högre. Miljöarbete inte statistiskt säkerställt skillt. Renhållning och sophämtning statistiskt säkerställt högre. Vatten och avlopp statistiskt säkerställt högre. 10

13 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka verksamheter bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Tibro kommun? Diagram B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Tibro kommun. Våren Bevara Vatten. Räddn. Gymnasie. Förskola Idrott. Renhållning. Grundsk. Äldreoms. Kultur Gång/ Gator. cykel. Miljöarb. Stöd. Lägre prioritet Tibro kommun Förbättra om möjligt Prioritera 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Verksamheter som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NMI. De verksamheterna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NMI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de verksamheter som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa verksamheter har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Verksamheter som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NMI. Högst upp till vänster hamnar de verksamheter vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och verksamheten då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Verksamheter som bör prioriteras Äldreomsorgen, Gång- och cykelvägar, Gator och vägar samt Kultur Verksamheter som bör förbättras om möjligt Renhållning och sophämtning Verksamheter kan ges lägre prioritet Stöd för utsatta personer samt Miljöarbete Verksamheter som bör bevaras Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Räddningstjänsten, Idrott- och motionsanläggningar samt Vatten och avlopp 11

14 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Tibro kommun våren 2007, våren 2009 och våren NMI Bemötande och tillgänglighet* Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar* Gator och vägar* Idrott- och motionsanläggningar* Kultur* Miljöarbete* Renhållning och sophämtning* Vatten och avlopp** Tibro kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2007 och våren NMI för Tibro kommun i årets undersökning blev 62, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med våren 2009 då NMI var 57. Jämfört med den medborgarundersökning som gjordes i Tibro kommun våren 2009 har verksamheten Räddningstjänsten fått statistiskt säkerställt högre betygsindex. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar * Verksamheten är inte jämförbar mellan våren 2011 och övriga år. ** Vatten och avlopp är inte jämförbar mellan våren 2007 och övriga år. 12

15 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Verksamheternas betygsindex efter kön Tabell B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kön för Tibro kommun. Våren 2011 Man Kvinna Samtliga Felmarg. Felmarg. Felmarg. NMI 62 ±5,3 61 ±5,8 62 ±3,1 Bemötande och tillgänglighet 62 ±5,4 60 ±5,1 61 ±2,9 Förskolan 69 ±4,7 71 ±6,5 70 ±3,1 Grundskolan 67 ±4,7 66 ±5,0 66 ±2,6 Gymnasieskolan 70 ±4,6 71 ±4,5 71 ±2,4 Äldreomsorgen 63 ±4,7 63 ±4,9 63 ±2,6 Stöd för utsatta personer 52 ±5,2 49 ±6,0 50 ±3,1 Räddningstjänsten 70 ±5,1 71 ±4,8 70 ±2,7 Gång- och cykelvägar 61 ±5,7 61 ±5,9 61 ±3,2 Gator och vägar 59 ±5,6 59 ±5,6 59 ±3,1 Idrott- och motionsanläggningar 68 ±4,1 68 ±4,7 68 ±2,3 Kultur 59 ±4,4 64 ±5,2 62 ±2,5 Miljöarbete 54 ±5,4 54 ±5,8 54 ±3,1 Renhållning och sophämtning 68 ±5,3 69 ±5,3 69 ±2,9 Vatten och avlopp 87 ±3,8 89 ±3,8 88 ±1,9 ANTAL SVARANDE Kön 13

16 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Verksamheternas betygsindex efter ålder Tabell B4. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter ålder för Tibro kommun. Våren 2011 Ålder år år år år år år 75 år eller Samtliga äldre NMI 60 ±8,3 51 ±10,6 58 ±8,3 61 ±9,9 61 ±5,9 68 ±8,0 73 ±12,6 62 ±3,1 Bemötande och tillgänglighet 36 ±9,2 53 ±8,7 58 ±8,5 62 ±9,8 65 ±6,5 71 ±8,0 74 ±5,6 61 ±2,9 Förskolan 54 ±3,1 69 ±2,9 88 ±1,9 68 ±7,5 70 ±6,1 72 ±7,3 77 ±18,2 70 ±3,1 Grundskolan 55 ±14,2 63 ±6,5 68 ±6,7 68 ±8,2 66 ±5,6 69 ±6,4 74 ±5,2 66 ±2,6 Gymnasieskolan 71 ±10,6 65 ±7,0 70 ±5,1 70 ±8,2 65 ±6,6 78 ±5,7 80 ±4,5 71 ±2,4 Äldreomsorgen 56 ±9,7 52 ±8,8 58 ±7,1 71 ±6,8 63 ±6,4 66 ±7,8 72 ±5,1 63 ±2,6 Stöd för utsatta personer 50 ±12,7 43 ±10,6 48 ±7,0 41 ±9,9 53 ±6,3 58 ±6,4 61 ±13,5 50 ±3,1 Räddningstjänsten 66 ±10,6 74 ±10,0 64 ±5,9 71 ±6,9 69 ±7,9 73 ±7,4 79 ±4,6 70 ±2,7 Gång- och cykelvägar 55 ±14,1 55 ±11,4 56 ±8,9 66 ±7,6 60 ±6,1 66 ±8,5 68 ±11,7 61 ±3,2 Gator och vägar ±3,1 Idrott- och motionsanläggningar ±2,3 Kultur ±7, ±2,5 Miljöarbete ±3,1 Renhållning och sophämtning 63 ±11, ±8, ±2,9 Vatten och avlopp ±6, ±1,9 ANTAL SVARANDE Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. 14

17 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del C. Vad tycker medborgarna i Tibro kommun om inflytandet i kommunen? (Nöjd- Inflytande-Index) Tabell C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas rangordnade efter sina betygsindex för Tibro kommun. Våren 2011 Felmarginaler NII 48 ±3,6 Information 58 ±3,1 Förtroende 55 ±4,1 Kontakt 54 ±3,1 Påverkan 46 ±3,5 Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Tibro kommun blev 48. NII samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 42. Jämfört med genomsnittet för de 128 kommunerna är NII för Tibro kommun statistiskt säkerställt högre. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är NII för Tibro kommun statistiskt säkerställt högre. För Tibro kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan och Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. 15

18 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Tibro kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Tibro kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Kontakt inte statistiskt säkerställt skillt. Information inte statistiskt säkerställt skillt. Påverkan statistiskt säkerställt högre. Förtroende statistiskt säkerställt högre. NII Tibro kommun Samtliga kommuner Kontakt Information Påverkan Förtroende

19 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Tibro kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII ) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) är betygsindexet för faktorn Kontakt inte statistiskt säkerställt skillt. Information statistiskt säkerställt högre. Påverkan statistiskt säkerställt högre. Förtroende statistiskt säkerställt högre. Kommunens storlek. Antal invånare < Samtliga kommuner Tibro kommun NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER

20 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Tibro kommun? Diagram C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII) Prioriteringsmatris för Tibro kommun. Våren Bevara Kontakt Lägre prioritet Information Förtroende Tibro kommun Förbättra om möjligt Påverkan Prioritera 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NII. De faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NII. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NII. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Påverkan Faktorer som bör förbättras om möjligt Förtroende Faktorer som kan ges lägre prioritet Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som kan bevaras Kontakt samt Information 18

21 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Tibro kommun våren 2007, våren 2009 och våren NII Kontakt* Information* Påverkan* Tibro kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2007 och våren NII för Tibro kommun i årets undersökning blev 48, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med våren 2009 då NII var 42. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar. Förtroende* * Faktorn är inte jämförbar mellan Våren 2011 och övriga år. 19

22 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter kön för Tibro kommun. Våren 2011 Man Kön Kvinna Samtliga NII 48 ±6,7 47 ±6,0 48 ±3,6 Kontakt 57 ±5,8 52 ±5,3 54 ±3,1 Informaton 58 ±5,5 58 ±5,7 58 ±3,1 Påverkan 47 ±6,0 45 ±6,2 46 ±3,5 Förtroende 57 ±6,5 52 ±7,5 55 ±4,1 ANTAL SVARANDE Tabell C4. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter ålder för Tibro kommun. Våren år år år Ålder år år år NII 44 ±13,8 42 ±13,5 43 ±8,7 50 ±10,2 41 ±8,0 55 ±9,5 64 ±10,6 48 ±3,6 Kontakt 38 ±7,9 43 ±9,8 52 ±9,8 61 ±8,7 58 ±7,2 66 ±9,0 53 ±6,8 54 ±3,1 Informaton 51 ±14,2 49 ±9,8 54 ±7,5 63 ±9,0 58 ±7,0 65 ±9,1 62 ±6,4 58 ±3,1 Påverkan 43 ±16,8 43 ±10,4 44 ±8,8 49 ±9,8 41 ±7,4 50 ±8,6 56 ±8,8 46 ±3,5 Förtroende 53 ±15,2 48 ±13,1 51 ±10,0 56 ±9,9 50 ±7,9 60 ±11,1 67 ±17,8 55 ±4,1 ANTAL SVARANDE år eller Samtliga Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. Felmarg. 20

23 Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabell D. Svarsfördelning per kommun. Våren 2011 Kommun Netto urval Svarande Andel (%) Kommun Netto urval Svarande Andel (%) Alingsås kommun % Osby kommun % Alvesta kommun % Partille kommun % Aneby kommun % Perstorps kommun % Avesta kommun % Piteå kommun % Bergs kommun % Robertsfors kommun % Botkyrka kommun % Salems kommun % Borgholms kommun % Sjöbo kommun % Eda kommun % Sollefteå kommun % Enköpings kommun % Storfors kommun % Gislaveds kommun % Svalövs kommun % Gnesta kommun % Säffle kommun % Gällivare kommun % Sävsjö kommun % Haninge kommun % Södertälje kommun % Haparanda kommun % Sölvesborgs kommun % Huddinge kommun % Tanums kommun % Höganäs kommun % Tibro kommun % Jokkmokks kommun % Tierps kommun % Jönköpings kommun % Tjörns kommun % Kinda kommun % Trosa kommun % Knivsta kommun % Tyresö kommun % Laholms kommun % Uddevalla kommun % Landskrona kommun % Uppvidinge kommun % Lerums kommun % Vadstena kommun % Ljusdals kommun % Vaxholms stad % Malung-Sälens kommun % Vingåkers kommun % Markaryds kommun % Värnamo kommun % Nybro kommun % Åtvidabergs kommun % Nyköpings kommun % Älvkarleby kommun % Nynäshamns kommun % Ödeshögs kommun % Nässjö kommun % Örebro kommun % Ockelbo kommun % Östersunds kommun % Olofströms kommun % Överkalix kommun % Orsa kommun % Om undersökningen Population och urval Målpopulationen är Tibro kommuns invånare i åldrarna år. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning och SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) var urvalsram. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än invånare i åldrarna år. I kommuner med eller fler invånare i åldrarna år drogs som standard ett urval på personer. Insamling Insamlingen genomfördes som en kombinerad webb- och postenkät. Det första utskicket innehöll en frågeblankett och svarskuvert. På blanketten trycktes inloggningsuppgifter som gjorde det möjligt att besvara enkäten via webben. Tre skriftliga påminnelser skickades ut, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Datainsamlingen startade den 14 mars och avslutades den 10 maj Svarsandel Svarsandelen för Tibro kommun blev 54 procent. Tibro kommun deltog även i medborgarundersökningen våren Svarsandelen blev då 54 procent. Övrigt Vid SCB har Johan Wilén varit projektledare och Lena Andersson ansvarat för datainsamlingen. Johan Wilén och Jenny Hjort har genomfört modellberäkningarna. Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering och framtagning av tabeller och diagram. 21

24 Inför eget arbete med resultaten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Inför eget arbete med resultaten Det är viktigt att komma ihåg att medborgarundersökningen är en attitydundersökning och ingen brukarundersökning. Undersökningen är tänkt att vara ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Det är därför viktigt att även inhämta kunskap från andra håll om de områden som undersökningen tar upp. Modellanalyserna är inte i första hand konstruerade med syftet att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun. Att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet eller ett visst område fungerar och därför behöver mer information om den verksamheten eller det området. Rapportbilaga Till denna resultatrapport finns en bilaga. Bilagan innehåller samtliga tabeller och diagram som har tagits fram för Tibro kommun och som använts till analysen i denna rapport. Utöver det finns mer ingående information om undersökningen, analysmodellen med NKI samt instruktioner för att tolka och arbeta vidare med resultaten. Jämförelser med andra kommuner och undersökningsomgångar Resultaten för de kommuner som varit med i undersökningen är tillgängliga via 22

25 SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Tibro kommun Rapportbilaga

26 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Rapportbilaga - Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen Arbeta vidare med resultaten... 1 Förändringar i enkäten... 3 SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Diagram 1A. Modellbild A Diagram 2A. Prioriteringsmatris A Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1A_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3A_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1A_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3A_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2A.1 5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Diagram 1B. Modellbild B Diagram 2B. Prioriteringsmatris B Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1B_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3B_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1B_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3B_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2B.1 10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Diagram 1C. Modellbild C Diagram 2C. Prioriteringsmatris C Tabell 1C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga... 69

27 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Diagram 3C. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga...72 Tabell 1C_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar...73 Diagram 3C_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1C_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3C_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2C.1-6. Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet... 81

28 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Arbeta vidare med resultaten Arbeta vidare med resultaten Resultatredovisningen för var och en av undersökningens tre delar A, B och C, bygger på: En modellbild (Diagram 1 A C) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A C) En tabell (Tabell 1 A C) Bakgrundstabeller (Tabell 2 A-C) Modellbild och prioriteringsmatris Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick åt materialet. Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant Prioritera (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant Förbättra om möjligt (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat i kvadrant Lägre prioritet (nedre vänstra delen) kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant Bevara, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått. Tabell 1 A C I tabell 1 A C redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av medborgarna som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de medborgare som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. Studera framförallt betygen på frågorna för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas. 1

29 Arbeta vidare med resultatet SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Bakgrundstabeller I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan kön, ålder, boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna i enkäten. För kön och ålder har felmarginaler tagits fram i samband med modellanalysen. Information om kön och ålder på de svarande har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). För resterande bakgrundstabeller är resultaten uppdelad efter svaren på boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. För dessa är därför skillnader på 4 5 indexenheter mellan dessa gruppers indextal av mindre betydelse. Övrigt Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. Studera även kommunens resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner för att på så sätt hitta bra exempel. I rapporten görs jämförelser för höstens undersökning, dels med samtliga 64 kommuner och dels med kommuner i samma storleksklass. På SCB:s webbplats kan jämförelser göras med andra kommuner som har deltagit i undersökningen och godkänt publicering på webbplatsen. 2

30 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning har genomförts två gånger om året sedan starten hösten Till höstens undersökning 2010 har enkäten genomgått en helhetsöversyn. Efter önskemål från flertalet av de kommuner som deltar i undersökningen har SCB tillsammans med en referensgrupp reviderat enkäten för att passa kommunerna och dess verksamheter bättre. Referensgruppen har bestått av representanter från Eskilstuna kommun, Piteå kommun, Järfälla kommun, Kungsbacka kommun och Gotlands kommun samt med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting. Förändringarna i enkäten handlar främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna har tagits bort samt att en stor andel frågor formulerats om och blivit mer tydliga. En del nya frågor har även tillkommit. Förändringarna i enkäten kommer att påverka jämförbarheten med tidigare år, men vår förhoppning med översynen är att detta ska kompenseras av att enkäten får en högre kvalitet och bli mer användbar för kommunerna. Helhetsbetygen, NRI, NMI och NII är däremot helt jämförbara mellan samtliga undersökningsomgångar. Större delen av de delfrågor som ingår i faktorerna kan däremot jämföras med tidigare år. I Tabell1 A C redovisas kommunens resultat från det år då undersökningen gjordes senast i kommunen, för de frågor som bedöms kunna jämföras med tidigare år. Nedan beskrivs vilka ändringar som har gjorts mellan åren. Del A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Den inledande frågan för samtliga frågor har ändrats från Hur nöjd är du vad gäller till Hur ser du på. Faktorn Arbetsmöjligheter Frågorna hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar och Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Faktorn Utbildningsmöjligheter Frågorna utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd, hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar samt föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Frågan tillgången till högre utbildningar (universitets- eller 3

31 Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 högskoleutbildning) inom rimligt avstånd har omformulerats till tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd. Frågan tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) har lagts till. Faktorn Bostäder Frågorna möjligheterna att hitta prisvärt boende, hur det planeras för bostäder samt Föreställ dig ideala bostadsförhållanden. Hur nära ett sådant ideal tycker du att boendet i din kommun kommer har tagits bort. Frågorna möjligheterna att hitta bra boende och utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) har lagts till. Faktorn Miljö Faktorn har tagits bort. Frågan om tillgången till parker, grönområden och natur har flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Kommunikationer Frågan tillgången till gång- och cykelvägar har flyttats från faktorn Gångoch cykelvägar. Frågorna kollektivtrafikens linjesträckning, turtäthet och biljettpriser har tagits bort och ersatts av frågan möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.). Frågorna tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd, tillgången till förbindelser med expressbuss (långfärdsbuss i linjetrafik) samt tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd har tagits bort och ersatts av frågan tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/eller flyg.). Frågan vägnätet har tagits bort och ersatts med möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil. Frågan Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun har tagits bort. Faktorn Kommersiellt utbud Frågorna tillgången till bank och post inom rimligt avstånd och Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun har tagits bort. Frågan nöjesutbudet inom rimligt avstånd har formulerats om till nöjesutbudet samt flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Fritidsmöjligheter Faktorn har ändrat namn, från Fritid till Fritidsmöjligheter. Frågorna nöjesutbudet och tillgången till parker, grönområden och natur har lagts till från faktorn Fritidsmöjligheter respektive Miljö. 4

32 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Frågan möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter har omformulerats till möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv. Frågan tillgången till kulturaktiviteter har omformulerats till tillgången till kulturevenemang. Frågan tillgången till sport- och idrottsevenemang har omformulerats till tillgången till idrottsevenemang. Frågorna tillgången till utflyktsmål och Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun har tagits bort. Faktorn Trygghet Frågorna hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er och Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun har tagits bort. Frågan hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter har omformulerats till hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott har omformulerats till hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel har lagts till. Indexet Rekommendation Ingen ändring har gjorts i frågan för detta index, Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Frågeblankettens del A har ändrats sedan första gången undersökningen genomfördes Detta gäller till exempel faktorn Miljö som 2005 även innehöll frågor om bebyggelsens trivsamhet och prisvärt boende. et för faktorn Miljö har emellertid räknats om så det är jämförbart med åren 2006, 2007, 2008, 2009 och våren Från och med 2006 har faktorn Bostäder tillkommit där ovan nämnda frågor ingår tillsammans med en fråga om planering för bostäder. Vidare har faktorn Kommersiellt utbud utökats med två frågor om utbud av livsmedelsaffärer och tillgång till post och bank. Ovanstående förändring innebär att faktorn Kommersiellt utbud inte är helt jämförbar mellan åren 2005 och 2006, 2007, 2008, 2009 och våren För faktorn Kommunikationer har det tillkommit en fråga om tillgången till förbindelser med expressbuss. Från och med hösten 2007 har texten din kommun tagits bort i frågorna rörande Arbetsmöjligheter och Utbildningsmöjligheter. Detta måste beaktas vid jämförelser mellan åren. 5

33 Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Helhetsbetyget NRI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar. Del B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Verksamheten Förskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Grundskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Gymnasieskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Äldreomsorgen Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Stöd för utsatta personer Frågan Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun till Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun. Verksamheten Räddningstjänsten Frågan Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten din kommun till Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun. Verksamheten Gång- och cykelvägar Frågan tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i din kommun har flyttats till faktorn Kommunikationer. Frågan belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun har lagts till Frågan gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. Verksamheten Gator och vägar Frågan belysningen av gator och vägar i din kommun har lagts till. Frågan gator och vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. Verksamheten Idrott- och motionsanläggningar Faktorn har ändrat namn, från Fritid Idrott till Idrott- och motionsanläggningar. 6

34 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Frågorna tillgången till idrotts- och motionsanläggningar, tillgången till friluftsområden och promenadvägar samt möjligheterna till idrotts- och friluftsliv har tagits bort. Frågorna öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar och belysningen i kommunens motionsspår. Verksamheten Kultur Faktorn har ändrat namn, från Fritid Kultur till Kultur. Frågan kulturaktiviteter i allmänhet har tagits bort. Verksamheten Miljöarbete Faktorernas samtliga frågor har tagits bort och ersatts med frågan kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt. Verksamheten Renhållning och sophämtning Faktorn har bytt namn, från Renhållning till Renhållning och sophämtning. Frågan renhållning av gator och vägar i din kommun har tagits bort. Frågan om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun (Där du t.ex. kan lämna farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall). Verksamheten Vatten och avlopp Frågan kvaliteten på dricksvattnet i din kommun har formulerats om till dricksvattnet i din kommun. Indexet Bemötande och tillgänglighet Den inledande frågan för frågorna har ändrats till Hur nöjd är du med. Frågan hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur lätt är det att komma i kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer har lagts till. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Frågeblanketten har för del B ändrats genom åren. För varje verksamhet ställdes 2005 tre övergripande frågor. För undersökningar från och med våren 2006 är det endast den första av dessa tre frågor som ingår för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer och Räddningstjänsten. 7