NYHETER I VIOL 3 RÄTT APTERINGSINSTRUKTION GER RESULTAT DIREKT TEMA. Den digitala skogen EN TIDNING FRÅN SDC 1/2017

Transkript

1 FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT 9 NYHETER I VIOL 3 RÄTT APTERINGSINSTRUKTION GER RESULTAT DIREKT TEMA Den digitala skogen EN TIDNING FRÅN SDC 1/2017 1

2 EN TIDNING FRÅN SDC 1/ Ledare FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT 9 NYHETER I VIOL 3 RÄTT APTERINGSINSTRUKTION GER RESULTAT DIREKT TEMA Den digitala skogen Innehåll 1/2017: s.3 Tema: Den digitala skogen s.7 Fördel för branschen Samverkan och öppenhet s.8 Genombrott för fjärrmätning s.10 Leveransavisering ger snabbare flöden s.14 De stora nyheterna i VIOL 3 s.16 AB Karl Hedin Stora fördelar med apteringsinstruktioner s.21 Krönt vägval prisat Tidningen trycks på Tom&Otto Silk 150 g. Papperet är FSC-certifierat. Digitalisering på allas läppar VILKEN NUTIDA YRKESAKTIV person har undgått att i något sammanhang hamna in i en diskussion kring hur viktigt det är att vara med på den stora digitaliseringsvåg som verkar skölja över jorden som en tsunami av ettor och nollor? Men vad menar vi egentligen med digitalisering och vad innebär det egentligen för oss i vår vardag; på jobbet, på fritiden? Första gången som jag själv kom i kontakt med begreppet digital var som ung gymnasieelev i början på 70-talet då en teknikintresserad kamrat egenhändigt, med hjälp av importerade elektronikkomponenter, lyckats bygga en s.k. minikalkylator. Han menade på allvar att den inom kort skulle kunna ersätta dåtidens mekaniska räknestickor som hjälpmedel på matematiklektionerna. Diskussionen i lärarkåren gick ut på att minikalkylatorerna nog aldrig skulle tillåtas inom skolans värld och att räknestickan trots allt var ett utmärkt stöd för sina mer eller mindre matematiskt begåvade gymnasieelever. Och resten är ju historia PÅ 2000-TALET UPPLEVDE vi en stor våg av digitalisering inom arbetslivet där vi mer eller mindre skulle sluta att lagra papper i pärmar, sluta att kommunicera via postverket och fasta telefoner och istället börja prata med varandra med stöd av e-post, SMS och mobiltelefoner. Även här fanns viss skepsis. Är e-post som företeelse månne en snabbt övergående fluga eller något att räkna med inför framtiden? Dagens diskussion kring digitalisering handlar ofta om hur vi ska kunna tillgodogöra oss nyttan av all ny tillgänglig teknik. Vi har teknik som möjliggör kommunikation mellan olika utrustningar i realtid, internet of things. Vi har lärt oss hur vi kan utnyttja information via stora datamängder för att förbättra processer på olika sätt inom olika branscher, big data och vi kan i vardagen; på jobbet, under fritiden och oberoende av var vi befinner oss, komma åt data och kommunicera med varandra via molnet och olika sociala kommunikationsplattformar. MAN KAN SÄGA ATT vi idag har den teknik som behövs för att kunna genomföra det vi drömde om på 90-talet och det som vi visionerade om på 2000-talet. Dvs. digitalisering handlar idag nästan ingenting om teknik utan mera om nya sätt att arbeta. Det som vi inom skogsnäringen har som är unikt och som skapar fantastiska förutsättningar för oss som bransch är den bas vi sedan lång tid tillbaka har i olika branschstandards. Lägg till detta att vi under många år utvecklat i stort sett gemensamma branschprocesser kring hur vi genomför affärer samt för hur vi producerar, transporterar samt mäter och värderar det virke som sedan ska nyttjas för olika ändamål. Som ett starkt stöd för digitaliseringen inom vår bransch kommer vi inom kort också i VIOL 3 ha en viktig ny och modern lösning där vi som aktörer med olika roller i virkesflödet kan kommunicera information med varandra. Vi har inom vår näring en stark tradition av samverkan mellan olika aktörer, inte minst inom utvecklingsområdet där exempelvis SDC, VMF och Skogforsk är viktiga spelare när det gäller att ta fram lösningar där verksamhetsutveckling och digitalisering går hand i hand. Min övertygelse är att de stora möjligheter som finns inom räckhåll för att förverkliga bygget av skogsnäringens digitala kedja kommer att vara den enskilt viktigaste komponenten i branschens utvecklingsresa mot framtiden under de närmaste åren. Följ med oss på vår digitala resa! ANDERS RIXON, VD SDC Ansvarig utgivare: Redaktion: Anders Rixon Magnus Hedin, Fredrik Swahn, Margita Sahlberg, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Sundsvall Upplaga: Omslagsfoto: Petra Berggren 2

3 Den digitala skogen Aldrig förr har så AVANCERAD DATA om skogen genererats i så enorma mängder. SATELLITER sänder högupplösta bilder av skogslandskapet. Skogen, marken och till och med grundvattennivåerna LASERSKANNAS från flygplan. I fält tar forskarna fram detaljerad INFORMATION om enskilda träd. Kameraförsedda DRÖNARE har blivit ett vanligt verktyg i skogsbruket. Alla pratar om DIGITALISERING och vad den kan göra för skogsbranschen. Skogsindustriernas forskningsdirektör Torgny Persson menar att den skapar förutsättning för framgång. Men FRAMTIDSTEKNIKEN är redan tillgänglig och på SDC är den en del av verkligheten här och nu. FJÄRR- MÄTNING och LEVERANSAVISERING är i full gång. VIOL 3 väntar runt hörnet. I det här numret av Login lyfter vi digitaliseringen. Utmaningen är att ta till sig det nya och på bästa sätt knyta ihop alla länkar till EN HEL DIGITAL KEDJA. 3

4 DEN DIGITALA SKOGEN Digitaliseringen har fått fast fotfäste i skogsnäringen och blivit en allt starkare motor för den effektivisering och omställning som branschen genomgår. Tar vi gemensamt tillvara på digitaliseringens möjligheter så kan vi stärka vår internationella konkurrenskraft, säger Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna. TEXT: ANDERS THORÉN FOTO: BJÖRN LEIJON DIGITALISERING en motor för TORGNY PERSSON LÄGGER särskild tyngd på ordet gemensamt. Den väl utvecklade samverkan inom svensk skogsnäring är en värdefull konkurrensfördel. Den svenska skogsnäringen har en lång historia av branschgemensam forskning och utveckling. Nu när det öppnas nya spännande möjligheter, som omställningen till bioekonomi och implementeringen av alltmer avancerad digital teknik, blir sådan samverkan avgörande. I januari 2017 presenterade skogsnäringen en ny forskningsagenda där de prioriterade områdena lyfts fram. Agendan, som är mycket omfattande, kan sammanfattas i fyra punkter: Stärka konkurrenskraften i befintliga produktionskedjor Öka tillgången på skogsråvara Utveckla nya biobaserade produkter Stimulera ett ökat industriellt träbyggande Att digitalisering inte finns med bland dessa sammanfattande punkter har sin enkla förklaring. Digitaliseringen är inte ett självändamål, men den skapar förutsättning för framgång inom samtliga prioriterade områden, säger Torgny Persson. SOM ETT EXEMPEL tar han det digitala precisionsskogsbruket som nu är på väg att slå igenom. Skogsdata produceras i allt större omfattning såväl från satelliter, markbaserade skanners och skördar datorer som vid virkesmätningens nya fjärrmätningsplatser med deras foto-, laser- och bildanalysteknik. Aldrig 4

5 Hannah Schweinebarth Innventia med en spole ligninfiber spunnen i multifilamentextruder Nya förpackningar för frystorkad mat. Möbler av pappersmassa tillväxt Pilotanläggning för nanocellulosa Självdiskande servis. förr har stora mängder avancerad data genererats i så enorma mängder och allt oftare sker det i realtid. Jag ser en enorm potential i detta. Logistiken rationaliseras, råvaruutbytet höjs och skogen tas tillvara på ett ännu mer värdeskapande sätt. Samtidigt kan hänsynen till miljön och skogens sociala värden förfinas. Mycket av det som nu framställs av fossila råvaror kan tillverkas av skogsråvara. FoI-satsningar för nya produkter från skogsråvara handlar om allt från nästa generations förpackningslösningar till cellulosabaserade textiler och allt det som skapas på molekylnivå med hjälp av exempelvis nanoteknik och mikrofibrillär cellulosa. Sådana cellulosamaterial kan ge så extrema styrkeegenskaper att det skulle kunna användas i skottsäkra västar. Olika typer av bioplastliknande material är andra exempel, liksom utvecklingen av ligninbaserad kolfiber. FÖR ATT TA FRAM framtidsprodukter behövs det ofta branschöverskridande samverkan. Till exempel kräver elektronik tryckt på papper och de nya intelligenta förpackningar sådant samarbete. Inom träsektorn görs ökade FoI-satsningar på nya träbaserade byggprodukter, till exempel kompositer för bärande konstruktioner samt träprodukter med förbättrade egenskaper rörande brand, flamskydd beständighet mm. Kristallin cellulosa är ett nytt material som ska kunna användas för 3D-utskifter av delar till maskinkomponenter, möbler, inredning mm. Överst på agendan står dock satsningarna inom de traditionella områdena massa, papper, kartong och sågade trävaror. Att stärka företagens konkurrenskraft inom de befintliga produktionskedjorna har avgörande betydelse. Utan tillräcklig lönsamhet i kärnaffärerna skulle de inte kunna göra de offensiva satsningarna på nya produkter, inte heller implementera digitalisering och annan ny teknik med den kraft som krävs, säger Torgny Persson. Svensk massa- och pappersindustri är redan idag långt digitaliserad och automatiserad, men för att ligga i frontlinjen krävs ständiga förbättringar. Till exempel behövs utveckling av alltmer avancerad informations- och sensorteknik med on-linemätning. Digitaliseringen ger oss nya verktyg för att förbättra effektiviteten i processerna, minska kvalitetsvariationer och spara fiberråvara och energi. Samtidigt ökar brukens behov av digital kommunikation med sina leverantörer, transportörer och kunder. INOM SÅGVERKSNÄRINGEN är produktionseffektivitet i alla led avgörande för att hävda sig i den internationella konkurrensen. FoU-insatserna handlar till stor del om sönderdelningsteknik, torkteknik, mätteknik samt nya metoder för kundorienterad sortering. Till exempel öppnar ny datortomografi-teknik för att genomlysa enskilda stockar intressanta perspektiv. I forskningsagendan understryks också att skogsnäringens kommunikationsmodeller för kontroll av informationsflöde behöver utvecklas. Digitalisering 5

6 DEN DIGITALA SKOGEN och fortsatt standardisering av begrepp och dataflöden är därför en utmaning där SDC:s nya plattform VIOL 3 får stor betydelse. I den fossilfria bioekonomin spelar produkter från den svenska skogen en central roll. Visionen är att svensk skogsnäring ska vara drivande i världens bioekonomi, en ekonomi som förenar tillväxt med hållbarhet. DETTA KRÄVER strukturomvandling, en process som redan kommit långt och där digitaliseringen är ett verktyg. Inom skogsbruket, inklusive virkesmätning och logistik, sker ett digitalt paradigmskifte. Inom industrin kommer automation och avancerad processstyrning att bidra till utvecklingen av nya processer, produkter och värdekedjor. Nu gäller det att med hjälp av den digitala tekniken bygga ihop värdekedjornas alla delarna från skogen till konsument. Det är en stor utmaning men med vår tradition av branschsamverkan kommer det att lyckas. Därmed stärker vi branschens konkurrenskraft och dess positioner i den växande bioekonomin, säger Torgny Persson. Boom för träbyggande ATT YTTERLIGARE stimulera det industriella träbyggandet är ett av de högst prioriterade områdena i skogsnäringens forskningsagenda. Ingen annan byggteknik har utvecklats så snabbt som det nya industriella träbyggandet, men fortfarande finns en betydande potential. Fördelarna ligger i att träbyggande är kostnadseffektivt, snabbt, säkert och har låg miljö- och klimatbelastning. En ny prognos säger att år 2025 kan hälften av alla flerbostadshus byggas i trä jämfört med dagens tio procent. Fjärranalyser, laserskanning och 3D BETYDELSEN AV branschgemensam skoglig data slås tydligt fast i den nya forskningsagendan. Där konstateras att försörjningen av nationella, standardiserade fjärranalysdata behöver säkras och utvecklas. Fortsatt utvecklingen av teknik för fjärranalys, laserskanning, 3D-fotografering, markbaserad skanning och sensorteknik lyfts också fram som ett prioriterat område. 6 Samverkan ger effektiv råvaruhantering SÅVÄL BRANSCHGEMENSAM som branschöverskridande forskning och innovation får ökad betydelse då skogsnäringen stärker sina positioner i den växande bioekonomin, säger Carina Håkansson, VD i branschföreningen Skogsindustrierna. I Sverige har vi en lång tradition av sådan samverkan, inte minst inom skogsbruket inklusive utvecklingen av effektiva system för virkesbyten, virkesmätning och råvarulogistik med mera. Det stärker vår konkurrenskraft och är en förutsättning för att skogsnäringen fullt ut ska vara drivande i bioekonomin, säger Carina Håkansson. FOTO: BJÖRN LEIJON Smarta förpackningar SMARTA FÖRPACKNINGAR är ett litet men snabbt växande produktområde, med direkt koppling till digitaliseringen. Inledningsvis handlar det om livsmedelsförpackning med inbyggda sensorer som exempelvis kan skicka signaler då innehållet börja ta slut eller bli för gammalt. Genom Internet of Things kan de smarta förpackningarna kommunicera med kylskåp, datorer, mobiler med mera för att se till att hushållets medlemmar alltid har de önskade varorna hemma. Kanske låter det som science fiction, men vi är redan på väg åt det hållet, säger Torgny Persson. Datortomografering av timmer 2016 ÅRS Marcus Wallenbergspris tilldelades två innovatörer som utvecklat den första industriella datortomografen för sågverksindustrin. Tomografen ger under full produktion en tredimensionell bild av stockens inre egenskaper. Därmed kan sönderdelningen optimeras så att produktkvalitet och utbyte höjs. Kanske kommer vi att redan i skogen kunna göra liknande avancerade analyser av trädens olika egenskaper och använda den informationen i de följande stegen i värdekedjan, säger Torgny Persson. A

7 Samverkan och öppenhet ger oss avgörande fördelar Teknik kan vem som helst köpa, och de digitala processerna kan kopieras från andra branscher och företag. Men vår kultur av samarbete och öppenhet kan inte kopieras. Där har svensk skogsnäring en unik fördel, säger Magnus Hedin affärsutvecklingschef på SDC. TEXT: ANDERS THORÉN FOTO: PETRA BERGGREN DEN SVENSKA SKOGSNÄRINGEN har internationellt sett de klart bästa förutsättningarna att dra nytta av den digitaliseringsvåg som nu sköljer fram, det menar Magnus Hedin, affärsutvecklingschef på SDC. Genom SDC har branschen skapat en gemensam digital plattform, som inte har sin motsvarighet i andra länder. Den nära samverkan mellan SDC, VMF, Skogforsk och branschen är något som andra länder avundas oss. För att genomföra digitaliseringen krävs det att alla aktörer deltar och är villiga att öppet och transparent utbyta information med varandra. En sådan förtroendefull samverkan har under lång tid byggts upp inom svensk skogsnäring och den blir nu en avgörande konkurrensfördel, säger Magnus Hedin. Att människor och företag i en hel bransch samarbetar är unikt. Det ger oss möjligheter dra nytta av digitaliseringen inte bara för att effektivisera utan för att bygga upp helt nya affärsmodeller, fortsätter Magnus Hedin. Säker och aktuell information är nyckeln till ett framgångsrikt rationaliseringsarbete inom skogsnäringen. Som branschens informationsnav har SDC länge haft uppdraget att skapa förutsättningar för ett effektiviseringsarbete som ska stärka den svenska skogsnäringens internationella konkurrenskraft. Vår roll har successivt förändrats. Idag är vi mer proaktiva och driver, tillsammans med våra uppdragsgivare och partners, digitaliseringen inom vårt område. Detta görs samtidigt som vi är mitt uppe i ett paradigmskifte med tekniksprång som vi inte upplevt tidigare. Jag kan knappast tänka mig en mer spännande utmaning, säger Magnus Hedin. Att människor i en hel bransch samarbetar är unikt. Det ger oss möjligheter dra nytta av digitaliseringen inte bara för att effektivisera utan för att bygga upp helt nya affärsmodeller, säger Anders Rixon, vd och Magnus Hedin, avdelningschef Tjänster på SDC FRAMTIDSTEKNIKEN ÄR TILLGÄNGLIG REDAN NU. Väldigt mycket av framtidstekniken är redan tillgänglig. Här är några exempel som SDC arbetar med: FJÄRRMÄTNING LEVERANSAVISERING SKÖRDARDATA I REALTID RFID-TAGGAR RTIFICIELL INTELLIGENS FJÄRRMÄTNING SATELLIT PROGNOSVERKTYG 7

8 DEN DIGITALA SKOGEN 1 FJÄRRMÄTNING LOMSMYREN: Bilen kommer till mottagningsplatsen och är på väg in till platsen för bildtagning. Att bilen passerar kamerariggen i krypfart är viktigt för att erhålla bra bildkvalitet. Fjärrmätning (bildmätning på distans) är ett exempel på teknik som redan fått sitt genombrott. Idag utförs fjärrmätning på Bildmätningscentralen i Östersund, den nyligen öppnade Fjärrmätningscentralen på SDCs kontor i Sundsvall samt på mätstationen på Värö bruk. TACK VARE fjärrmätningen kan både små och stora mottagningsplatser över hela Sverige ha öppet dygnet runt. Kameror placerade i en rigg tar bilder på timmerbilarnas last, chauffören knappar in sina uppgifter, bilderna skickas för fjärrmätning och efter mottagningskontroll kan bilen åka vidare. På Fjärrmätningscentralen kan sedan virkesmätaren i lugn och ro mäta in virket. Bara det faktum att underlaget för mätningen, bilderna, finns bevarade, kommer att ge stora nya möjligheter till ökad transparens och uppföljning. Fjärrmätningen kan med tiden också komma att kompletteras med alltmer avancerad bildanalys kombinerad med en typ av artificiell intelligens, som innebär att systemen kommer att vara självlärande och därmed hela tiden öka sin prestanda. Mätningsprocessen som helhet kan automatiseras väldigt mycket, säger Magnus Hedin, affärsutvecklingschef på SDC. Det innebär att framtidens virkesmätarjobb förändras och blir mer inriktat på kvalitets- och processövervakning. JÖRGEN BENDZ, VIRKESCHEF SCA För Sverige är logistikkostnaden en stor utmaning, i jämförelse med de flesta av våra konkurrenter är vår skog gles och ligger långt från industrin. Det kräver effektiv logistik. Dels att kunna transportera billigt, dels att skapa fördelar med bättre informationslogistik. Effektiv virkesmätning och redovisning är en av de få konkurrensfördelar svenskt skogsbruk har, och som vi nu fortsätter att förstärka. För SCA har det därför varit en självklarhet att driva på i fjärrmätningsfrågorna. RFID-TAGGAR ARTIFICIELL INTELLIGENS FJÄRRMÄTNING SATEL 8

9 LOMSMYREN: Jennie Åkerlund på Lundin Transport AB har just registrerat sin bil och last. Det är några knapptryckningar och att invänta mottagningskontroll från fjärrmätaren i Sundsvall. Efter det åker hon vidare för lossning hos den väntande virkeslastaren. LOMSMYREN: Virkeståget kommer in på morgonen och lastas kontinuerligt under dagen. Några timmar efter midnatt kopplas loket på och timmerlasten åker vidare mot sin slutdestination. SUNDSVALL: Marie Pettersson är virkesmätare på Fjärrmätningscentralen. Här går hon igenom kvaliteten på bilderna från bilen på Lomsmyren och utför en mottagningskontroll. FOTO: LENA SJÖDIN ANDERS PÅLSSON, VD FYRÅS TRÄ Vi har haft fjärrmätning sedan maj 2015 då vi även fick bredband via fiber. Längre öppethållande är den stora vinsten för oss. Vår råvara hämtas på upp till 25 mils avstånd och nu behöver inte chaufförerna stressa för att hinna till oss före en viss tid. Mätningen utförs på VMF Nords bildmätningscentral i Östersund där virkesmätarna jobbar tvåskift. Tekniken har fungerat problemfritt, vi har haft stopp två gånger men det berodde på strömavbrott. OLLE PETTERSSON, VD TRÄTÅG Vi har bara varit igång i drygt två månader men jag är nöjd med fjärrmätningen på virkesterminalen i Lomsmyren. På sikt kommer genomströmningen av lastbilar att bli snabbare och det leder till sänkta kostnader. Nu följer jag med spänning utvecklingen inom tjänsten leveransavisering, om vi i god tid får veta när bilarna kommer och vilken last dom har med sig kan vi planera arbetet bättre och även ytterligare korta ned virkesbilarnas stopptid. STEFAN BACKMAN, CHEF FJÄRRMÄT- NINGSCENTRALEN Vi öppnade Fjärrmätningscentralen i Sundsvall i april och det var full fart på en gång. Just nu mäter vi virke på terminalerna i Vansbro, Lomsmyren, Sveg, Skärblacka och Frövi. Vi startar med 3 miljoner kubikmeter och siktar på att vara uppe i ca 12 miljoner vid årets slut. 8 virkesmätare jobbar i treskift, men målet är att ha öppet dygnet runt, året om. LIT PROGNOSVERKTYG DRÖNARE AUTOMATIK I REALTID FJÄRR 9

10 DEN DIGITALA SKOGEN 2 LEVERANSAVISERING FOTO: LENA SJÖDIN Snabbare flöden med Leveransavisering Leveransavsering är en förutsättning för att hålla ihop den digitala kedjan hela vägen från skogen till industrin. Det öppnar möjligheter till effektivisering som snabbare mätning och färre registreringsfel, säger Henrik Sakari, kundförsörjningschef på SCA Skog. Henrik Sakari SDCs TJÄNST Leveransavisering är en del i förenklingen av branschens råvaruhantering. Den digitala aviseringen görs av chauffören så snart virket hämtats. Aviseringsmeddelandet innehåller beräknad ankomsttid till mätplatsen samt all nödvändig information om last och lastbil. Därmed kan virkesmätarnas och truckförarnas arbete planeras mer effektivt. SCA Skog har efter pilottester använt Leveransavisering i full produktion under mer än ett år. SDC-tekniken har byggts in som en integrerad del av SCA:s fordonsdatasystem GATA som finns i företagets samtliga lastbilar och mätplatser. Som helhet är det en lyckad och mycket lovande satsning. Vår utvärdering är ännu inte slutförd men vi kan ändå konstatera att genomströmningshastigheten vid mätplatserna snabbats upp och att potentialen är stor, säger Lars Jonsson, projektledare och logistik utvecklare vid SCA Skog. SCAs GATA-system öppnar tillsammans med leveransaviseringen även upp för rationaliseringsmöjligheter i andra delar av logistikkedjan. Till exempel kan chauffören få varning om att det finns risk för köbildning vid en viss mottagningsplats. Om möjligt kan körplanen då ändras så att långa väntetider undviks. SCA Skog kan också i sina avsiseringsmeddelanden lägga in annan värdefull information, till exempel om virkets ålder. För att få ut full effekt av leveransaviseringen krävs det emellertid att samtliga transportörer och skogsföretag använder tjänsten. Det förutsätter att deras digitala transportsystem anpassas så att Leveransaviseringstjänsten kan integreras, säger Lars Jonsson. NÄR DET ARBETET är genomfört skapas betydligt bättre möjligheter att minska köbildning och stopptider. Då kan fordonsutnyttjandet i branschen som helhet öka, vilket skulle ge avsevärda vinster. Den kanske allra största effektiviseringspotentialen uppstår då leveransavisering kan kombineras med fjärrmätning. En stor del av SCA Skogs råvarutransporter fjärrmäts idag med bildmätningsverktyget Fotoweb. Det ger fördelar som ökat öppethållande, kortare väntetider och större flexibilitet i transportplaneringen. På SCA Östrand mäts för närvarande ca 90 procent av rundvirket med Fotoweb. Efter ytterligare intrimning beräknar man kunna nå 100 procent. PILOTTESTER GÖRS nu på flera håll med en ny uppdaterad version av bildmätningsverktyg, IRIS, som är helt kompatibel med SDCs Leveransavisering. Planen är att IRIS inom kort ska marknadslanseras. Vi ser verkligen fram emot att kunna koppla ihop leveransaviseringen och fjärrmätningen. Då tar vi ytterligare ett steg på väg mot vår målbild med en obruten digital kedja och en långt automatiserad virkesmätning, säger Henrik Sakari. ANDERS THORÉN FAKTA FÖRDELAR MED LEVERANSAVISERING Alla i kedjan delar samma information Informationen uppdateras i realtid Den manuella hanteringen minskar Missförstånd och fel i DORIS minskar Snabbare genomströmning av bilar Mindre tid i kö, enklare att undvika köer Chaufförerna hinner med fler vändor RFID-TAGGAR ARTIFICIELL INTELLIGENS FJÄRRMÄTNING SATEL Källa: Tidningen Qrumeluren , VMF Qbera 10

11 3 SKÖRDARDATA I REALTID ATT MAN DIREKT från skördaren rapporterar in data om råvaran är en sedan länge etablerad teknik. Idag kan detta i princip göras automatiskt och i realtid, vilket öppnar möjligheter för helt uppdaterad produktionsuppföljning, automatisk gallringsuppföljning prognoser med mera. Genom att matcha maskinernas uppdrag mot aktuella prislistor kan skördarnas arbete optimeras med högre lönsamhet som resultat. Dessutom kommer de stora mängderna data som skördarna genererar att kunna analyseras on-line och fungera som beslutsstöd och prognosunderlag även detta i realtid. Skogforsk har dessutom utvecklat ett prognosverktyg som utifrån skördardata kan förutsäga hur mycket timmer och massaved som faller ut i en avverkning, fördelat på dimensioner. Därmed kan produktionen bättre styras till de bestånd som passar de olika kundernas behov. 4 RFID-TAGGAR SDC OCH SCA SKOG i Sundsvall genomför ett pilotprojekt med RFID-teknik. Virkesbilarna förses med sensorer, sk RFID-taggar. Det innebär att företaget via radiovågor får automatisk information om exakt när ett fordon ankommer till exempelvis en mätstation. Därmed kan logistiken styras optimalt utifrån fabrikernas råvarubehov och ytterligare processer automatiseras. Om dessa tester faller väl ut kommer tekniken att lanseras i större skala hösten SDC driver också ett projekt där man utvärderar möjligheten till att använda RFID-teknik i vältlapparna. Dagens vältlappar skulle kunna förses med RFID-taggar som ger mottagningsstationen den nödvändiga informationen om virkesleveransen. På mottagningsplatsen läses virkets RFID-taggar av och information om leveransen går direkt in i VIOL. Målet är en helautomatiserad mottagningskontroll. LIT PROGNOSVERKTYG DRÖNARE AUTOMATIK I REALTID FJÄRR 11

12 DEN DIGITALA SKOGEN Hur ska det gå till? Användare Partnerföretagen Stora och små kunder Hur ska kunderna godkänna VIOL 3? Vem godkänner en driftstart? Migreringsverktyg Vilka behöver utbildning? Progressrapportering Dokumentation Kan vi starta delar av affärer före? Dokumentation av VIOL3 Hur gjorde man förra gången? Hur rullar man ut VIOL 3? rning nd Testplan, testfall, dok av test? Alla måste verifiera Utbildningsverktyg Checkpoints Verifiering Starta upp med dubbla system för vissa kunder Testa startknappen Migrer av dat ILLUSTRATION: PER MATSSON Adjö VIOL 2 Välkommen VIOL 3 När VIOL 3 ska sjösättas under 2019 behöver Sveriges alla företag i skogsbranchen segla iväg samtidigt. Tomas Karlsson, projektledare på SDC, är i full gång med planeringen. Med glimten i ögat är arbetsnamnet Forest storm. Har vi god framförhållning och tydlighet i det vi gör ska det bara bli en stilla bris. BYGGET AV DET NYA VIOL 3 pågår för fullt. Parallellt har även planeringen startat för hur verifiering och implementering ska gå till. Tomas Karlsson, projektledare på SDC, har precis lämnat projektledarrollen för VIOL AX för att istället koncentrera sig på hur systemet ska rullas ut till skogssverige. Totalt är det cirka 600 företag, 400 mätplatser och 3000 användare som ska byta från VIOL 2 till VIOL 3. Branschen själv har bestämt att övergången måste genomföras under en kort period d v s några veckor, förklarar Tomas. Att ha parallella system blir ineffektivt och komplicerat. SDC levererar en stödprocess som bara måste fungera, ett informationsnav med öppna transaktionsvägar åt alla håll. - Skogsbranschen består av avancerad logistik. Om det till exempel inte går att mäta in de timmerbilar som rullar blir det ganska snabbt stopp på E4:an. Projektet skiljer sig en hel del från ett vanligt utvecklingsprojekt och det finns en hel del frågeställningar, men framförhållningen är god och fem pilotföretag är involverade för att bidra med sina infallsvinklar; SCA, Sveaskog, Holmen, Stora Enso WSS och CGI. Tillsammans med SDC ska de hitta arbetssätt, ta fram strategier och inte minst säkerställa att alla nya lösningar fungerar. Att det blir en hel del utmaningar längs vägen är en del av projektet. Därför är verifieringsfasen oerhört viktig och vi behöver vara både omfattande och noggranna. När vi sedan kopplar på övriga företag ska allt fungera. VIOL 3 är förvisso ett IT-projekt, men Tomas menar att det till lika stor del är ett verksamhetsprojekt för en hel bransch. I vissa fall behöver företagen tänka på helt nya sätt. SDC leder projektet, men allt ansvar finns hos medlemmarna. Det är de som är beställarna och som måste god känna lösningarna. Sedan behöver alla användarroller lära sig att använda systemet. Hur det ska gå till är fortfarande på planeringsstadiet, men Tomas räknar med att kombinationen av självinstruerande system och e-learning borde fungera. Min förebild är internetbanken. Den kan både min 75-åriga mamma och min 11-åriga dotter använda utan utbildning. Det är drygt två år kvar till övergången. Under 2017 pågår ett intensivt arbete tillsammans med pilotföretagen, 2018 sker verifiering av systemet. Och någon gång under 2019 ska allt vara på plats. Under resans gång blir i stort sett alla medarbetare på SDC involverade. Speciellt kundtjänst och marknadsansvariga kommer att vara viktiga för att fånga upp frågor och funderingar. Vi får lite av ett paradigmskifte, konstaterar Tomas. Det blir till viss del nya sätt att göra affärer och till exempel ett nytt sätt att hantera sortiment. LENA SJÖDIN 12

13 ing a? Roller? Tidplan för arbetet Arbete tillsammans med pilotföretagen Verifieringsfas Branschen går över till VIOL 3 5 De fem pilotföretagen: SCA Sveaskog Holmen Stora Enso WSS (Wood Supply Sweden Stora Enso Skog, Sydved och Stora Enso Bioenergi) CGI Vad behöver branschens företag göra? 1. Etablera ett projekt och utse en ansvarig för införandet av VIOL 3. Fundera över hur det påverkar er som företag och skapa utrymme i budgeten. 2. Kartlägg de affärer som är beroende av VIOL och förbered vilka scenarier, affärer och testfall som behöver köras under verifieringen av VIOL 3. Räkna med att det tar 4-8 veckor att förbereda ett test som tar en vecka att genomföra. 3. Se till att ha koll på egna system som kan påverkas av förändringar i VIOL, som t ex lagersystem och egna affärssystem. Följ utvecklingen av VIOL 3 på Lasermätning i Värö PRODUKTION AV ton pappersmassa, 1,6 Twh energi och kubikmeter sågade trävaror per år. Södras kombinat på Värö i Varberg kräver avancerad logistik för att rätt råvara ska komma till rätt industri. Mottagningsplatsen på Värö är också en av de största och modernaste i landet. Under våren 2017 har även en Mabema-anläggning för automatiserad travmätning, så kallad lasermätning, kommit på plats. Vi är precis i slutskedet av installationen, berättar Roger Andersson, virkesspecialist på Södra. Vi gör just nu tester för att verifiera sortiment för sortiment. Lasermätningen förväntas komma igång under sommaren. - Då kan vi med en helt annan precision Fjärrmätning blir film HUR FUNKAR FJÄRRMÄT- NING? Under våren har SDC spelat in en informationsfilm som berättar om fjärrmätning och den nya fjärrmätningscentralen som finns i Sundsvall. Klipp från Tövaterminalen, Fyrås Trä, Braviken och terminalerna i Lomsmyren och Falköping illustrerar på vilket sätt den nya tekniken används och de positiva effekterna. Vi får många frågor om fjärrmätning, förklarar Fredrik Swahn, kommunikationsansvarig på SDC. Nu producerar vi både en kort och lång film som reder ut begreppen. På bilden förbereder sig Jörgen Bendz, virkeschef på SCA, för att kommentera SCAs drivkrafter för att satsa på fjärrmaätning. FOTO: LENA SJÖDIN Roger Andersson, virkesspecialist på Södra. mäta viktiga egenskaper som längd och dimension. Det ger oss god kvalitetskontroll och möjlighet att prissätta timret rätt. Automatisk travmätning enligt Mabemas koncept bygger på mätning med linjelaser, 3D-kameror med specialoptik och bildanalys. Mätningen av virkestravarna sker medan lastbilarna sakta rullar fram genom mätstationen. Hela processen tar cirka två minuter, inklusive registrering och automatisk mätning. Det här är bara början, fortsätter Roger Andersson. Ökad mätprecision har ett stort värde för oss och jag tror att vi inom kort kommer att få se ännu mer avancerad mätteknik. 13

14 Bygget av framtidens virkesredovisning pågår för fullt. Här är de stora nyheterna i 1 AVTALSOBJEKT Ersätter virkesordern och följer med som affärens sammanhållande begrepp genom alla våningar och rum i VIOL 3-bygget från kontrakt till uppföljning. 2 FÖRSTALEDSKONTRAKT Fastställer bl.a. avtalat måttslag för ingående sortiment. (Även i kontraktet i sista affärsled kan måttslag avtalas.) 9 UPPFÖLJNING KONTRAKTSKEDJA Innehåller information om affären i led 2 och senare. REDOVISNINGSHÄNVISNING Knyter ihop kontraktskedjan med en mottagningsplats. VERIFIERA En provdestinering för att säkerställa att mätning/redovisning kan ske vid tänkt mottagningsplats MÄTNINGS- MÄT- TJÄNST ORDER DESTINERA SORTIMENT VERIFIERA VERIFIERING 6 MÄTORDER DESTINERA SORTIMENT 6 7 DESTINERA SORTIMENT Utförs då man bestämt vart ett sortiment ska levereras. Kopplar ihop avtalsobjekt och sortiment med mottagningsplats via vald redovisningshänvisning. Vid destineringen kontrolleras att giltiga kontrakt finns i alla affärsled och att mätningstjänster finns som kan leverera kontrakterade måttslag. MÄTNINGSTJÄNST Mätplatsens erbjudna mätningstjänst beskriver de egenskaper som kan mätas, bedömas och redovisas vid den aktuella platsen. 1 AVTALSOBJEKT 3 MÄTNINGS- KONTRAKTSKEDJA TJÄNST 2 4 REDOVISNINGS- HÄNVISNING FÖRSTALEDS- KONTRAKT GARAGE 8 MÄTORDER Genereras vid destineringen och skickas till mätande företag och mätplats. Beskriver i detalj hur mätningen ska utföras utifrån avtalat måttslag och vald mätningstjänst. VIRKESORDER 9 UPPFÖLJNING Med VIOL 3s BI-tjänst för uppföljning kan du överblicka dina affärer genom nya smarta rapporter. De nio grundläggande verksamhetsprinciperna som är styrande för utvecklingen av VIOL 3 är godkända och fastställda av branschen genom de tre branschråden. Tre exempel på principer: Självständiga affärsobjekt Väldefinierade mätningstjänster Proaktiv styrning av mätning och redovisning ILLUSTRATION: PER MATSSON

15 Standardavtal förenklar och förebygger Praktiska lösningar som bidrar till trygga biobränsleaffärer. Det är huvudinriktningen för samverkans gruppen Gävle-Dala Biobränsleförbrukare. Ett nytt förslag till standardavtal för köp av oförädlade biobränslen är ett nu aktuellt exempel. GÄVLE-DALA Biobränsleförbrukare är den första samverkansgruppen av värmeverk som startas tillsammans med SDC och VMF. Ett övergripande syfte är att med hjälp av gemensamma regler och rutiner verka för trygga biobränsleaffärer med god och enhetlig mätning som grund. Med hjälp av SDC och VMF Qbera tog gruppen 2014 fram gemensamma regler för hur provtagningen på bränslet ska gå till. Dessa instruktioner har underlättat chaufförernas provtagningsjobb och gjort hanteringen på mätplatserna mer enhetlig. Inom gruppen har man därefter enats om gemensamma lösningar på flera andra praktiska frågor. DET SENASTE exemplet är förslag till standardavtal för inköp av både sönderdelade och icke sönderdelade skogsbränslen. Det initiativet togs av Bernt Larsson, på Värmevärden AB. Bernt hade vid samtal inom gruppen förstått att flera företag saknade sådana mallar. Därför presenterade Bernt Larsson, som är utvecklingsingenjör på Värmevärden AB, Region nord. han vid gruppmötet i mars den mall för standardavtal som Värmevärden AB tidigare själv tagit fram och som sedan anpassats till den nya Virkesmätningslagen. Gruppens respons var positiv och nu är det fritt fram för medlemsföretagen att använda den mallen om de vill. Jag tycker att den är ganska heltäckande och därför kan den användas för att i förväg klara ut vad säljaren respektive köparen ska ansvara för, säger Bernt Larsson, som är utvecklingsingenjör på Värmevärden AB, Region nord. AVTALSMALLEN, som omfattar 11 sidor, utgörs till stor del av krysslistor och är därmed enkel att använda och anpassa. Det finns också beskrivet hur energiinnehållet skall beräknas med hjälp av SDCs EB-nyckel och förslag till faktorer för denna. Inledningsvis tog det lite tid att få acceptans på alla delar, men idag är säljarna överlag positiva. Tydlighet gynnar ju båda parter. Kanske kan man tycka att det är överraskande att Värmevärden AB vill dela med sig av det här verktyget till andra företag. I grund och botten är man ju rivaler, man konkurrerar ju om samma råvara, eller? Vi ser det inte så. Tanken med gruppen är ju att vi ska hjälpas åt att hitta bra lösningar på praktiska problem. Dessutom ser vi det som en fördel om fler köpare använder vår mall. Då blir den ju ännu mer etablerad på marknaden. Bernt understryker att en öppen och kollegial diskussion om allt utom priser är en styrka i samverkansgruppen. Han framhåller också att SDCs och VMFs engagemang är värdefullt. Många av de frågor som diskuteras har ju koppling till mätning, redovisning och de administrativa systemen. Som grupp kan vi med större tyngd ge input till SDC och VMF om sådant, vilket jag vet att de sätter stort värde på, säger han. ANDERS THORÉN FAKTA OM SAMVERKANSGRUPPER Gävle-Dala Biobränsleförbrukare har ett 20-tal aktiva medlemsföretag med ett 30-tal värmeverk och pelletsindustrier inom området. Dessutom finns VMF, SDC (avdelningarna Marknad och VMU) samt Skogforsk med. Gruppen bildades 2012 för att hitta gemensamma rutiner anpassade till den nya Virkesmätningslagen, t ex genom instruktioner för chaufförer som utför registrering och tar ut prov för torrhaltsbestämning. Gruppens arbete har slagit väl ut och i oktober 2015 fick samverkansgruppen sin efterföljare i Skaraborgsregionen. OM VÄRMEVÄRDEN AB Värmevärden AB är ett energiföretag som levererar fjärrvärme till bostäder, industrier och lokaler i tio kommuner i Mellansverige. På flera av orterna levereras även processånga till stora industrier. Av de ca 1200 GWh energi som levereras så är hälften producerat med oförädlade biobränslen främst bark, sågspån och bränsleved. Avfall och spillvärme från industrier är de övriga större energikällorna. Företaget har 90 anställda och huvudkontoret finns i Örebro. 15

16 Snabb kommu Det är hundra år sedan AB Karl Hedin startade det företag som idag rymmer såväl egen skog, sågverk och emballagetillverkning som en väl förgrenad bygghandel. Att snabbt och enkelt få ut rätt apteringsinstruktioner till skördaren säkerställer optimala leveranser av råvara till industrin. TEXT: MATS WIGARDT BILD: FRIDA SJÖGREN... ger resulta 16

17 nikation... MASKINFÖRAREN JOHN ERIKSSON ingår i ett av de 24 maskinlag som avverkar både egen skog och köpeskog på uppdrag av träkoncernen AB Karl Hedin. Nu låter han sågen i aggregatet på sin skördare med ett skarpt vinande kapa stammen till en hög gran. Några sekunder senare ligger trädet prydligt kvistat och apterat på marken. Efter sig på avverkningsplatsen i Sevalla, några mil norr om Västerås, lämnar maskinen högar med upparbetat virke. Massaved för sig, sågtimmer för sig, sorterat i kubb, stamblock, grantimmer och emballagevirke, i längd och dimension helt enligt de instruktioner som skickats till skördarens dator. Numera går det snabbt och smidigt att starta upp en ny trakt, konstaterar John Eriksson i en paus. Alla uppgifter finns redan inlagda i maskinen så risken att det blir fel är minimal. Det var 1917 som Karl Hedin tillsammans med sin bror började köpa skog på rot runt om i Bergslagen, skog som han sedan avverkade och sålde. Ett första sågverk ledde till ännu ett sågverk. Och ännu ett. Hundra år senare är AB Karl Hedin ett av landets största privatägda träindustriföretag med tredje generationen Hedin vid rodret. t hos kunden 17

18 Efter bara några minuter får Stefan Ericsson på Karl Hedin AB ett kvitto på att filen med nya apteringsuppgifter ligger i rätt maskin. Stefan Ericsson och SDCs Peter Högberg på ett hygge norr om Västerås. StanForD 2010 har öppnat för nya möjligheter säger de samstämmigt. Ett rationellt flöde med korta ledtider från planta till planka är avgörande för hur vi lyckas, konstaterar Stefan Ericsson som är produktionsledare med bas i Köping, en trappa upp i ett av AB Karl Hedins 42 byggvaruhus. Med en gedigen bakgrund i skogen har Stefan Ericsson, förutom uppdraget som produktionsledare, även en central uppgift med att utveckla och införa nya och innovativa lösningar för skogsbruket. Han har bland annat anordnat utbildningsdagar med maskinlagen för att höja kvaliteten på utfallet i skogen. EN MÅLSÄTTNING I ARBETET har varit att optimera timmerandelen ur en avverkning, till exempel genom att såga mer emballagevirke istället för att rutinmässigt sortera klena stammar som massaved. Mindre bulkvirke ger högre intäkter, är parollen. En allt mer rationell och kundanpassad produktion ställer även höga krav på råvaran. När en beställning på stockar med specifik längd och dimension i ett bestämt antal ska levereras ökar betydelsen av en noggrann aptering. Ett problem har tidigare varit att kunna upprätthålla ett jämnt råvaruflöde in till respektive sågverk som alla har sina särskilda önskemål. I Krylbo sågas klena toppstockar av tall och gran, För skördarföraren John Eriksson går det numera snabbt och smidigt att öppna upp en ny trakt. Stefan Ericsson konstaterar att skördardatorn redan vet allt som behövs. i Säters Ångsåg hanteras grova tallstockar och i Karbenning, som är AB Karl Hedins största sågverk, sågas granstockar i två olika längder, varav merparten förädlas mot bygghandeln. Till detta kommer de två sågverken i estniska Vöru som också ingår i koncernen. Till sin hjälp för att uppnå en högre träffsäkerhet och ett jämnare flöde har Stefan Ericsson bland annat PRINS, ett verktyg från SDC för uppföljning av produktionsdata från skotare och skördare. Ett enormt viktigt verktyg som ger uppsikt över maskinernas arbete så att vi efter avslutad trakt kan jämföra produktionsdata med beställning, bekräftar han. Då blir det också lättare att åtgärda vad som eventuellt blivit fel. Och med sjösättningen av skogsbrukets nya standard för data från och till skogsmaskiner StanForD 2010 öppnas en rad nya möjligheter till en mer effektiv styrning av produktionen. Med hjälp av SDCs tjänst Produktionsstyrning och via programmet Sender XC skickas nu en PIN-fil med traktdirektiv och apteringsinstruktioner enkelt ut till skördaren som snabbt kan ställa om enligt de nya 18

19 Det är snabbheten vi vill åt säger Stefan Ericsson. Peter Högberg från SDC tar till sig budskapet. förutsättningarna. Det är snabbheten vi vill åt, säger Stefan Ericsson. Tidigare kunde det ta lång tid innan nya instruktioner gav resultat i skördarens produktion, vilket kunde ge många onödiga löpmeter hyllvärmare. Nu får vi resultat direkt, redan under pågående avverkning. STEFAN ERICSSON GER ETT EXEMPEL: Om han vill höja andelen granstockar i en viss längd till sågverket i Karbenning med fem procent ändrar han procentsatsen i respektive längdklass. Därefter skickar han iväg en PIN-fil med den nya apteringsinstruktionen från sin kontorsdator, adresserad till antingen en enstaka maskin eller till alla de fyra maskinlag som kör åt AB Karl Hedin och använder Sender XC och StanForD2010. VID MASKINENS NÄSTA rapporttillfälle till SDC plockas sedan PIN-filen automatiskt ner till skördardatorn. Det tar bara några minuter innan jag får ett kvitto på att filen hämtats och ligger i respektive maskins brevlåda, konstaterar Stefan belåtet. Enligt Oskar Cederlöf på SDC som ingått i teamet bakom tjänsten, finns många fördelar med den nya Ett rationellt flöde med korta ledtider från planta till planka är avgörande för hur vi lyckas. tekniken. Inte minst att ledtiden vid korrigeringar minskar, vilket ger ett effektivare råvaruutnyttjande och en förenklad administration. Vilket i slutänden gynnar kunden. Det är helt enkelt ett sätt att realisera nyttan med den nya standard skogsbruket använder sig av, summerar han. När Stefan Ericsson klättrat upp på John Ericssons stora Eco Log-skördare och kikar in på dataskärmen i hytten, kan han konstatera att den nya fil han precis skickat kommit fram, med uppgift om hur produkterna ska tillredas. Vi ser gärna att alla våra maskiner kan arbeta på samma sätt, säger Stefan Ericsson. Det skulle underlätta enormt. Och innebära att våra kunder får en bättre produkt. Från skördare till kund går det numera snabbt och smidigt, med bättre styrning och färre hyllvärmare. FAKTA PRODUKTIONSSTYRNING INNEBÄR Avsevärt minskad ledtid. Med produktionsstyrning tar det mindre än 15 minuter att distribuera och uppdatera instruktioner. StanForD-standarden möjliggör byte av instruktion under pågående avverkning. Snabba korrigeringar med kort ledtid ger ett effektivt råvarutnyttjande. Förenklad administration genom en automatiserad distribution. Hög säkerhet att en instruktion når rätt maskin. 19

20 Noterat Stadsdel i trä ÖRNSRO TRÄSTAD blir namnet på en helt ny stadsdel i Örebro, byggd med trä som det dominerande materialvalet, på en före detta idrottsplats. Sammantaget blir det nio huskroppar byggda i KL-trä (korslaminerat trä) med fasader av svensk skogsråvara och omgivna av ett stort naturområde med stigar och skogsdungar. Det vinnande förslaget, med gavlar som liknar sockertoppar, är framtaget av danska arkitektkontoret C F Møller Arkitekter. Svensk form för möbler i Kina DESIGN IN PINE kallas ett samarbetsprojekt mellan Svenskt Trä, Malmstensskolan och två kinesiska möbeltillverkare som innebär att sistaårselever vid Malmstensskolan har formgett möbler i svensk furu för den kinesiska marknaden. Möblerna, nio prototyper tillverkade i Kina, visades på möbelmässan i Stockholm i februari. Designprojektet ska öka intresset för svenskt trä i Kina. I projektet har de kinesiska möbelföretagen i nära samarbete med de svenska studenterna bistått med kunskap om den unga kinesiska målgruppen och marknaden, industriell möbeltillverkning samt tillverkat prototyperna. Skogsröjning öppnar vägen till nytt arbete I SKÅNE DELTAR sextio nyanlända och långtidsarbetslösa i Skogsstyrelsens projekt Natur och landskapsvård. Syftet är att öppna dörren in på arbetsmarknaden. På köpet får deltagarna lön istället för bidrag. Och länsstyrelsen i Skåne får samtidigt välbehövlig hjälp med 250 skötselkrävande naturreservat som annars inte hade hunnits med. Det finns alltid behov av folk som kan utföra enklare sysslor i skogen, säger naturvårdsförvaltaren Jörgen Nilsson på länsstyrelsen i Skåne. Och det är viktigt att känna uppskattning för det arbete man utför. OK för 74 ton FRÅN DEN 1 JULI blir det möjligt att köra lastbilsekipage på upp till 74 ton på alla svenska vägar med tillräcklig bärighet. Detta efter en omröstning i riksdagen. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för lastbilar upp emot 74 ton. Riksdagen motsätter sig därmed regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Kvinnor och skog MER ÄN EN TREDJEDEL av Sveriges privatägda skog har kvinnor som ägare. Det gör kvinnliga skogsföretagare till den enskilt största företagargruppen bland kvinnor i Sverige. Det finns flera nätverk för kvinnliga skogsägare i Sverige. Gemensam nämnare är att de vill att kvinnor ska träffas, stärka varandra och dela med sig av sina kunskaper. Ett av dessa nätverk är Spillkråkan som funnits i snart 20 år. Berith Wikström är ordförande och hon menar att jämställdheten inom skogsbranschen ligger i den absoluta botten. Mycket behöver göras, konstaterar hon, och då är kunskap, medvetande och nätverk viktiga pusselbitar för ökat inflytande. 74 ton Vägnätet för dessa tunga fordon skulle därför begränsas. Skogforsk har sedan många år bedrivit forskning kring 74-tonnarna och visat att de gör skogstransporterna miljövänligare och billigare. 20 ILLUSTRATIONER: PER MATSSON

21 Krönt Vägval får prestigefyllt pris SDC-tjänsten Krönt Vägval har fått stor internationell uppmärksamhet genom forskningspriset Wagner Prize for Excellence in Operations Research Practice. PRISET DELADES ut vid en forskningskonferens i Las Vegas den 2-4 april. Prismottagare var Patrik Flisberg, Skogforsk, Lars-Erik Jönsson, SDC, Mikael Rönnqvist Université Laval samt Gunnar Svensson, Skogforsk vilka tillsammans arbetat med utvecklingen av Krönt Vägval. I prismotiveringen framhålls såväl den vetenskapliga kvaliteten som den praktiska nytta som Krönt Vägval gör för att effektivisera logistiken inom skogsbruket. Krönt Vägval är en metod att objektivt räkna fram den effektivaste körvägen för skogsfordon från avlägget i skogen till industrins inmätningsplats, se faktarutan. Därmed är Krönt vägval ett effektivt verktyg för att sänka kostnaderna för virkestransporterna. Marknaden för Krönt Vägval har utvecklats mycket positivt. Användningen har de senaste åren, på årsbasis, genomsnittligt ökat med 15 procent. Drygt 80 procent av skogsföretagen använder idag Krönt Vägval. Wagnerpriset är ett erkännande till alla som deltar i utveckling och förvaltning av Krönt Vägval. Priset är en bekräftelse på att vi skapat en kvalificerad produkt med stor praktisk nytta, ett exempel när samverkan mellan forskning och praktik fungerar mycket bra, säger Lars-Erik Jönsson, Tjänsteutvecklare på SDC. FAKTA Wagner Prize for Excellence in Operations Research Practice BRANSCHGEMENSAM STANDARD Krönt vägval är en för hela Sverige gemensam standard för beräkningar av vägval och avstånd vid virkesaffärer. De beräknade avstånden ligger som underlag för ersättning till åkaren. I beräkningsmodellen ingår parametrar som längd, bärighet, vägklass, hastighetsbegränsningar, vägarnas kurvighet och backighet samt vikt- och tryckbegränsningar på broar. Krönt vägval har utvecklats av Skogforsk på uppdrag av SDC, som äger och förvaltar tjänsten. Mer info finns på under fliken Tjänster. Hög tid för en ny laserskanning Uppdaterade digitala data behövs för att effektivisera skogsbruket och stärka branschens bidrag till bioekonomin. Det är positivt att företag, forskning och myndigheter nu gemensamt agerar för att en ny nationell laserskanning ska komma till stånd, säger SDCs vd Anders Rixon. DEN FÖRSTA laserskanningen av Sverige inleddes 2009 och bidrog till ett genombrott för insamling av digitala data om landets skogar. Laserskanningen gav underlag för de digitala skogskartor som idag är ett värdefullt hjälpmedel. Detta kartmaterial har öppnat nya utvecklingsmöjligheter för landets skogsbruk, vilket har nationalekonomisk betydelse. Enligt Skogsstyrelsen betyder varje tillkommande miljon kubikmeter skog ett tillskott på 1-2 miljarder kronor per år och 2000 årsarbetstillfällen i skogsnäringen. Datan från den första skanningen är nu åtta år gammal. Eftersom skogen växer krävs det en ny rikstäckande laserskanning om datakvaliteten ska upprätthållas. Företag, forskning och myndigheter har framfört att en sådan skanning måste göras och att staten bör hålla samman arbetet och säkerställa en finansiering. Målet är att genomföra en ny laserskanning från och med För Sverige är det angeläget att snabbt ta fram uppdaterade grunddata om våra skogar så att skogsnäringen kan ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen innebär, säger Anders Rixon. Med en sådan rikstäckande datainsamling, som alla får ta del av, kan landets skogsbruk och virkeshantering effektiviseras. Till exempel kan gallringar och avverkningar styras så att virkesflödena optimeras. Dessutom öppnas möjligheter att öka precisionen i naturhänsynen, till exempel genom ökad kvalitet i inventeringarna. Tillgång till nytt kartmaterial gör också vägplaneringen i skogen precisare, vilket minskar risken för markskador. Sammantaget skulle sådana uppdaterade, digitala analys- och planeringsunderlag bidra till effektivare virkesflöden, bättre utnyttjande av maskiner och fordon och därmed betydande vinster såväl ekonomiskt som för miljö och klimat, säger Anders Rixon. ANDERS THORÉN 21

22 Ny teknik för resultatuppföljning ökar tryggheten i virkesmätningen Virkesmätningen i Sverige är kringgärdad av lagar och föreskrifter. Bland annat krävs uppföljning och kontroll av mätresultaten. I takt med att datamognaden ökat har nya digitala lösningar för att hantera värden från kontrollerna tagits fram. KAPP är ett sådant. FÖR ATT SVENSKA skogsägare alltid ska känna sig säkra på att uppgifterna i deras mätbesked är riktiga görs regelbundna och slumpmässiga stickprov av mätresultaten. Landets virkesmätningsföreningar har alla sina egna kontrollmätare som reser ut och mäter om virkestravar, timmerstockar och flishögar för att få ett kvitto på hur pricksäker virkesmätningen har varit. Virkesmätningsföreningarna har haft sina egna lösningar för att hantera, dokumentera och kommunicera kontrollmätningarna. Men det har varit komplicerat för de enskilda virkesmätarna att få fram sina egna mätresultat i de gamla systemen. Det har ofta krävts experthjälp för att tolka resultaten. SDC och VMF har därför tagit ett samlat grepp mot ett gemensamt och effektivare system i en modern IT-miljö, berättar Mats Hansson på SDC som varit koordinator för projektet. Resultatet som nu tagits i drift är KUPP. Det är ett branschgemensamt IT-stöd för kontroll och uppföljning av virkesmätning där man kan analysera och följa upp den utförda mätningen med kontrollmätarens resultat. Den app-baserade versionen blev KAPP. KUPP ÄR ETT expertverktyg avsett att användas i analysarbetet på ledningsnivå, KAPP är mer en operativ app och ett hjälpmedel både för den enskilde virkesmätaren och i dennes i dialog med kontrollmätaren, förklarar Mats Hansson. Med KAPP har man nu ett överskådligt stöd för kontrollmätarnas planering, med uppgifter om antal väntande kontrollobjekt på varje mätplats. I appen ingår även en resultatmodul som löpande jämför ordinarie mätning med kontrollmätning, med alla avvikelser lätt tillgängliga. GRUNDIDÉN ÄR att var och en ska ha tillgång till data om sitt arbete och därmed snabbt kunna komma tillrätta med eventuella avvikelser, summerar Mats Hansson. Först ut att helt övergå till KAPP är VMF Syd. Sedan den 13 mars använder kontrollmätarna KAPP för att planera och skicka in sina kontrollobjekt. Samtidigt övergick man till dataklavar vid all kontrollmätning. Det har varit ett hundraprocentigt teknikskifte, med mycket positivt resultat, säger mätkvalitetsansvariga Jonas Ludvigsson. SDCs talangprogram en långsiktig kompetensförsörjning Tillsammans med Academic Work har SDC startat ett samarbete som vi kallar för Talangprogrammet och Anders Payerl är den första studenten som får möjligheten att växa in i arbetslivet genom att under de sista månaderna under studietiden få praktisera på SDC. IT- OCH JÄGMÄSTARSTUDENTER SDCs talangprogram vänder sig till IToch jägmästarstudenter och syftet är att vi vill skapa en attraktivitiet som arbetsgivare och fånga upp unga talanger redan under utbildningstiden. Först in i vårt Talangprogram är Anders Payerl. Anders läser Kandidatexamen inom Datateknik på Mittuniversitetet och i juni 2018 tar han examen. Han började på SDC i oktober 2016 och praktiserar två dagar i veckan. Han jobbar på ITavdelningen inom området Mätning. HUR FICK DU REDA PÅ ATT TALANG- PROGRAMMET FINNS PÅ SDC? Academic Work kontaktade mig. De hade tittat på min LinkedIn-profil och hade ett jobb som skulle kunna passa mig. Jag fick komma på en intervju och när allt blev klart kom jag hit till SDC och påbörjade min praktik. HAR PRAKTIKEN MEDVERKAT TILL ATT DU UTVECKLAS MER INOM DITT OMRÅDE? O ja! Det har gjort jättestor skillnad, jag får arbeta praktiskt och framförallt har jag fått befästa de kunskaper jag redan har. Det är även utmanande på det viset att jag har fått lära mig sådant som jag inte alls kunde innan jag kom hit. Jag har t ex fått lära mig C-sharp och Angular. C-sharp känner jag till lite sedan tidigare och Angular som används i Front End har jag fått lära mig helt från grunden och hittills har det ju gått bra! VAD HAR DU FÅTT DELTA I FÖR PRO- JEKT PÅ SDC? Jag arbetar med utveckling av utökad funktionalitet i det nya mätplatsstödet som ingår i Förnyelseprogrammet. VISSTE DU VAD SDC VAR FÖR NÅGOT INNAN DU BÖRJADE HÄR? Jag hade ingen aning om vad SDC var 22

23 Fredrika Ek, som cyklar runt jorden för att samla in pengar och bidra till en bättre värld. Det höga betyget förklaras med att kontrollmätarna nu kan använda KAPP när de planerar sina arbetsveckor och därmed öka effektiviteten i sitt arbete. Alla mätvärden lagras sedan automatiskt, vilket sparar tid, och de enskilda virkesmätarna kan enkelt logga in direkt i appen och få snabba svar på vad som gått bra respektive mindre bra. Kontrollmätaren kan också till sina kontrollobjekt lägga till kommentarer och bilder i appen vilket ytterligare underlättar dialogen med virkesmätaren. ETT STORT STEG framåt som effektiviserar kontrollmätningen och säkrar upp resultatet, är Jonas Ludvigssons bedömning av den nya tekniken. En brasklapp från Mats Hansson är emellertid på sin plats. Han påtalar att tekniken är matchad mot VIOL 2 och inte kompatibel mot VIOL 3. Det krävs en ombyggnad för att dagens funktionalitet ska passa in i VIOL 3. Men, försäkrar han, både KUPP och KAPP ska byggas om så att de fullt ut fungerar även sedan SDCs systemförnyelse är genomförd. MATS WIGARDT för något. Jag hade hört det nämnas när jag sommarjobbade på SCA. HUR SER DINA PLANER UT EFTER ATT DU AVSLUTAR DINA STUDIER? I nuläget kommer jag och min fästmö att flytta söderut. OM DU BLIR KVAR I SUNDSVALL, HADE DU DÅ VELAT VARA KVAR PÅ SDC? Ja, jag trivs jättebra här och det hade absolut varit ett alternativ! SKULLE DU REKOMMENDERA SDCS TALANGPROGRAM TILL DINA STUDIE- KAMRATER? Det skulle jag verkligen göra. Det är ett väldigt bra sätt att komma in på en arbetsplats och man blir utmanad och får lära sig mycket nytt med trevliga kollegor som hjälps åt. Det är heller inte några höga krav på att jag måste prestera på en gång jag har och får möjlighet att utveckla mig under tiden. LENA KJELLBERG FOTO: FREDRIKA EK Samma skrot och korn Du har nu cyklat i Sydamerika i drygt sex månader. Har det varit någon skillnad mot dina erfarenheter av att cykla i Asien, Australien och Nya Zeeland? Varje del av världen visar upp helt nya sidor vad gäller allt från kultur till natur. Men vad jag tycker är så vackert är att oavsett vilka klimat vi lever i, hur vi pratar eller klär oss är vi alla trots allt av precis samma skrot och korn. Du passerade nyligen genom en legendarisk saltöken. Berätta. Bolivias Salar de Uyuni är världens största saltöken och en helt magisk plats att upptäcka på cykel. Salt, salt och salt så långt ögat når och att zippa upp tältet på morgonen för att kliva rakt ut i ingenting förutom en 360* soluppgång som omsluter hela världen är ett minne jag sent lär glömma. Var befinner du dig nu? Hur ser det ut? I skrivande stund befinner jag mig i Chivay, Peru. Mitt emellan två längre perioder av total radioskugga. De Peruanska Anderna har hittills bjudit på den mäktigaste bergscyklingen jag någonsin upplevt, samtidigt som jag här även får kämpa hårdare för utsikterna än någon annanstans. Vilka är dina närmaste planer? Imorgon beger jag mig vidare för inleda Hallå där! några sista hårda bergsveckor i hopp om att trampa upp mina första bergspass över 5000 möh. Detta blir det sista - och största - ordentliga bergsäventyret på hela resan. Står du fast vid att cykla upp genom USA eller blir det Västafrika istället? Eller både och? Jag har växt oändligt av denna resa, och nu har det blivit dags för resan att växa med mig. Asfalt och engelska i USA byts ut mot vad som lär komma att bli min största utmaning hittills. Att cykla hem mot Europa via Västafrika. Är du fortfarande lika taggad, lika motiverad? Jag älskar det här livet mer idag än jag gjorde när jag inledde det för drygt två år sedan. Vad som motiverar mig har däremot förändrats med tiden och idag är välgörenhetsinsamlingen till ActionAid för mig minst lika viktig som äventyret i sig. Vem är du idag jämfört med Fredrika som lämnade Sundsvall? Jag är fortfarande precis samma tjej som lämnade Sundsvall då för två år sedan. Jag upplever det som att jag har adderat, snarare än förändrat sidor hos mig själv. Däremot tror jag att perspektiven denna resa gett mig - på gott och ont - gör att ingenting någonsin blir sig riktigt likt igen. Se även thebikeramble.com och actionaid.se 23

24 SDC, Sundsvall 2 funktioner 1 nummer! SDCs kundtjänst Fjärrmätningscentralen SDCs kundtjänst SDCs kundtjänst hjälper till med att besvara frågor kring våra system och tjänster. Justerade talsvarsalternativ En översyn har gjorts av valen du får när du kontaktar vår kundtjänst via telefon. Du väljer det område som ärendet gäller: Redovisning 1 Råvaruredovisning, mätbesked prisräkning och virkesorder mm Mätning 2 DORIS, Bildmätning, MAPP och KUPP Transport 3 Transportredovisning, Krönt vägval och Leveransavisering Drivning 4 Produktionsrapportering, RAPP, PRINS och Kvalitetssäkring skördare Övriga frågor 8 Fakturering och behörigheter Fjärrmätningscentralen Någon av våra mätare svarar när du kontaktar fjärrmätningscentralen.