Boverket. Regelsamling för energideklaration med kommentarer

Transkript

1 Boverket Regelsamling för energideklaration med kommentarer 2010

2 Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Boverket

3 Titel: Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Utgivare: Boverket maj 2010 Upplaga: 1 Antal ex: Tryck: Tabergs Tryckeri AB ISBN tryck: ISBN pdf: ISSN: Sökord: regelsamling, regler, energi, energideklarationer, lagen om energideklaration för byggnader, kommentarer, lathundar, handböcker. Dnr: /2009 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webbplats: Publikationen kan laddas ner som pdf på Den kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket

4 Förord Förord Under de drygt tre år som lagen om energideklaration har funnits har Boverket arbetat på flera sätt för att öka förståelsen för regelverket och visa hur det ska tillämpas. I den här regelsamlingen återger vi hela regelverket, från lag till allmänna råd, tillsammans med en läsanvisning. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader samt för certifiering av energiexpert ändrades den 1 april 2010 genom BFS 2010:6, BED 3, respektive BFS 2010:7, CEX 2. Förändringarna är en anpassning till Boverkets byggregler. Regelsamlingen innehåller också en del som vi har valt att kalla kommentarer till reglerna. Svaren på de vanligaste frågorna om energideklarationer finns samlade där, med ambitionen att skapa en enhetlig bild av energideklarationen och samtidigt ge konkret och robust vägledning. Regelsamlingen vänder sig till energiexperter, byggnadsägare, kommunala tjänstemän och andra berörda. Det är Boverkets erfarenheter från diskussioner med dessa olika aktörer som utgör en stor del av underlaget till den kommenterande delen i regelsamlingen. Arbetet med denna regelsamling har framför allt utförts av Sten Bjerström, Elisabeth Guthagen, Thomas Johansson och Paul Silfwerberg. Karlskrona i april 2010 Janna Valik generaldirektör 3

5 4

6 Översikt Översikt Del 1: Läsanvisning...7 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader...15 Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader...21 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2010:6 BED 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2010:7 CEX 2)...51 Del 3: Kommentarer till reglerna Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Sakordsregister

7 6

8 Del 1: Läsanvisningar Regelsamlingen ger en helhetssyn... 9 Från lag till allmänt råd... 9 Skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd...10 Regler är en färskvara...10 Hur hänvisar man till reglerna?...11 Definitioner

9 8

10 Del 1: Läsanvisningar Läsanvisningar Regelsamlingen ger en helhetssyn För att förstå regelverket som styr energideklaration är det viktigt att inte läsa bestämmelserna lösryckta ur sitt sammanhang. Boverket ger därför ut en regelsamling som innehåller tre delar: Läsanvisningar Del 1: Läsanvisning innehåller en beskrivning av hur lag, förordning och föreskrifter är sammankopplade. Syftet är att öka förståelsen för reglerna och sätta in dem i ett sammanhang. Del 2: Regler innehåller en sammanställning av regelverket som består av lag om energideklaration för byggnader, förordning om energideklaration för byggnader, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED, samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av energiexperter, CEX. I denna regelsamling är de ändringar som skett i BED 3 och CEX 2 markerade med streck i kanten. Del 3: Kommentarer till reglerna innehåller förtydliganden av formuleringar i regelverket. Det är viktigt att tänka på att kommentarerna inte en del av regelverket. Från lag till allmänt råd Regler är samlingsbegreppet för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters föreskrifter och allmänna råd. Vem som beslutar om vad illustreras i tabellen nedan: Regler Lagar Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Beslutas av Riksdagen Regeringen Myndigheter Myndigheter 9

11 Del 1: Läsanvisningar Myndigheters föreskrifter och allmänna råd är tillämpningsregler för de krav som ställs i en överordnad förordning eller lag. Myndighetsreglerna följer alltså vad som föreskrivs i överordnade förordningar och lagar, men är mer detaljerade. Lagar och förordningar innehåller ofta bemyndiganden. Lagarnas bemyndiganden anger vad regeringen får föreskriva närmare om i en förordning. Regeringen kan sedan, genom bemyndigande i en förordning, ge en myndighet rätt att skriva tillämpningsföreskrifter till förordningen. Den ansvariga myndigheten får också ge ut allmänna råd inom sitt verksamhetsområde och då behövs inget särskilt bemyndigande. Skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd Lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter innehåller regler som är tvingande, de måste alltså följas. Allmänna råd är däremot inte tvingande, utan anger ett sätt att uppfylla ett krav i en tvingande regel. Ett allmänt råd kan också innehålla en upplysning eller en hänvisning. Ett allmänt råd behöver heller inte vara direkt kopplat till en tvingande bestämmelse. Skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd, är att en föreskrift är en regel som ska följas medan ett allmänt råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla den tvingande regeln (lag, förordning eller myndighets föreskrift). Anledningen till detta upplägg är att inte hindra den tekniska utvecklingen genom alltför detaljstyrda regler. Regler är en färskvara Regelsamlingen innehåller de regler som är aktuella vid utgivningen, därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om ändringar av reglerna. Den aktuella lydelsen finns i Svensk författningssamling (SFS) när det gäller lagar och förordningar ( eller och i Boverkets författningssamling (BFS) när det gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd. 10

12 Del 1: Läsanvisningar Hur hänvisar man till reglerna? Vid hänvisning till bestämmelser i förordningen eller i föreskrifter, till exempel i ansökan om certifiering av energiexpert, bör hänvisningen ske till den text som finns i respektive författningssamling. Författningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Det räcker att hänvisa till grundförfattningen, till exempel Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader BFS 2007:4, och då gäller även alla ändringar som gjorts av författningen efter till denna version. Men för att vara tydlig kan texten med ändringar läggas till. Önskas hänvisning till lydelsen vid en viss tidpunkt, läggs BFS-numret till för den sista ändringen, exempelvis Boverkets BFS 2007:4, med ändringar t.o.m. BFS 2010:6. Läsanvisningar Definitioner För termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i föreskrifter och allmänna råd, hänvisas även till de definitioner som görs i avsnitt 9, Energihushållning, i Boverkets byggregler (BBR) BFS 1993:57. För övriga definitioner kan man i många fall hänvisa till den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 (numera Terminologicentrum). 11

13 12

14 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader...15 Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader...21 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5)

15 14

16 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Ändringar införda t.o.m. SFS 2009:579 (ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt förarbeten, se Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. 2 Lagen skall tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Definitioner 3 I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, oberoende expert: en person som enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, och tillsynsmyndighet: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Lag om energideklaration Skyldighet att energideklarera byggnader 4 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad skall se till att det finns en energideklaration för byggnaden. 5 Den som äger en byggnad skall se till att det för byggnaden alltid finns en energideklaration som inte är äldre än tio år 1. om byggnaden är indelad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och har en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter, eller 2. om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt. 6 När en byggnad eller en andel i en byggnad säljs, skall den som äger byggnaden se till att det för byggnaden finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. 6a En energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Lag (2009:579). 15

17 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4-6. Besiktning av en befintlig byggnad 8 Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad skall byggnadens ägare se till att byggnaden besiktigas, om det behövs för att en deklaraion skall kunna upprättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om besiktning. Energideklarationens innehåll 9 I en energideklaration skall det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall lämnas i en deklaration. 10 Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem med en effekt som är högre än 12 kilowatt, som huvudsakligen drivs med elektricitet, skall det i en energideklaration anges 1. uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden, och 2. om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden. 16

18 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 11 Om en byggnad inte skall energideklareras enligt 5 eller 7, men det finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 10, skall byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 1 och 2 och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning. Oberoende expert 12 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall utse en oberoende expert, som gör en besiktning enligt 8 eller 11 och upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav i fråga om sakkunskap och oberoende som skall ställas på en oberoende expert. Lag om energideklaration Tillgång till energideklarationerna 13 Den som äger en byggnad skall se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden är tillgänglig 1. på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 1, eller 2. på en väl synlig plats i byggnaden, om den är en sådan byggnad som anges i 5 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en energideklaration får placeras på en annan plats i en byggnad eller i anslutning till en byggnad. 14 Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad. Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 15 Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 första stycket skall se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll eller den som enligt 14 låter upprätta en energideklaration skall se till att ett exemplar av deklarationen eller protokollet lämnas till Boverket. 17

19 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 16 Boverket skall föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till verket enligt Boverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i energideklarationsregistret. 18 Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för 1. framtagande av statistik, 2. forskning, 3. uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, 4. tillsyn, och 5. annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut. 19 Regeringen får meddela föreskrifter om 1. vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret, 2. urval och bearbetningar av personuppgifter, 3. utlämnande på medium för automatiserad behandling, och 4. direktåtkomst till registret. 20 Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller i strid med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas bestämmelserna om rättelse i personuppgiftslagen (1998:204). Skadestånd 21 Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. I ärenden om ersättning företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer. 18

20 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 22 Utöver vad som följer av 21 gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Alternativa energiförsörjningssystem 23 Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad med en total användbar golvarea som är större än kvadratmeter skall innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem för byggnaden och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen skall lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsyn 24 Den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet skall utöva tillsyn över att den som äger en byggnad fullgör de skyldigheter som anges i 11 första stycket och 13. Lag om energideklaration 25 Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att ägaren till en byggnad skall fullgöra en sådan skyldighet som anges i 11 första stycket eller 13. Ett föreläggande får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten skall på begäran, i den utsträckning det behövs för tillsynen, få tillträde till sådana byggnader som avses i 13 samt utrymmen och områden som hör till sådana byggnader. Denna rätt omfattar inte bostäder. Om byggnadens ägare inte ger tillsynsmyndigheten tillträde när myndigheten har rätt till det får Kronofogdemyndigheten, efter tillsynsmyndighetens ansökan, besluta om särskild handräckning. Bestämmelser om sådan handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Överklagande 26 En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenats med vite enligt 25 första stycket och Boverkets beslut om rättelse enligt 20 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övergångsbestämmelser 2006: Denna lag träder i kraft den 1 oktober Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 19

21 Del 2: Regler Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 1 skall vara energideklarerade senast den 31 december Byggnader som vid lagens ikraftträdande omfattas av bestämmelsen i 5 2 och som är flerbostadshus skall vara energideklarerade senast den 31 december fråga om andra byggnader än flerbostadshus skall bestämmelsen i 5 2 tillämpas från och med den 1 januari Byggnader som avses i 4 eller 6 skall energideklareras första gången efter den 31 december Luftkonditioneringssystem som avses i 11 första stycket skall besiktigas första gången efter den 31 december För byggnader under uppförande den 1 januari 2009 skall skyldigheten enligt 4 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 januari För byggnader under uppförande den 1 oktober 2006 skall skyldigheten enligt 23 inte gälla om bygganmälan gjorts före den 1 oktober :579 Denna lag träder i kraft den 1 juli Den ska dock tillämpas för tid från och med den 1 maj

22 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader (ikraftträdande samt förarbeten, se Definitioner 1 Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Undantag från skyldigheten att energideklarera byggnader 2 Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklareras. 1. Byggnader som inte kan bli föremål för någon åtgärd enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader på grund av att de a) förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller b) inte får förvanskas enligt 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10) för att de är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av sådan karaktär. 2. Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet. 3. Industrianläggningar och verkstäder. 4. Fritidshus med högst två bostäder. 5. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år. 6. Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring. 7. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter. 8. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som, på grund av byggnadens utformning eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden, är av hemlig natur. Förordning om energideklaration 3 Skyldigheten att energideklarera enligt 5 2 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte om 1. upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda, 21

23 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader 2. upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern, 3. upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller 4. byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden, b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden när upplåtelsen sker. 4 Skyldigheten att energideklarera enligt 6 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader gäller inte vid försäljning 1. mellan företag som tillhör samma koncern, 2. genom expropriation eller inlösen, 3. från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller 4. till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden. 5 Boverket får meddela närmare föreskrifter om undantag enligt 2-4. Besiktning av en befintlig byggnad 6 Om en energideklaration enligt 9 första stycket 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma åtgärdens påverkan på inomhusmiljön och kostnadseffektivitet. Boverket får meddela föreskrifter om hur omfattande en besiktning behöver vara med hänsyn till byggnadens energiprestanda samt de ytterligare föreskrifter som behövs om besiktningen av befintliga byggnader enligt 8 lagen om energideklaration för byggnader. Energideklaration 7 När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration enligt 9 första stycket 1 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader skall byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas. För en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus skall energiprestan- 22

24 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader dan enligt 9 första stycket 1 lagen om energideklaration för byggnader dessutom fastställas med utgångspunkt i byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden. Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda skall anges i en energideklaration. Innan sådana föreskrifter meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. 8 Boverket får meddela föreskrifter om 1. när en energideklaration enligt 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader senast skall vara upprättad, 2. vilka referensvärden som skall användas enligt 9 första stycket 5 lagen om energideklaration för byggnader, och 3. vilka uppgifter som utöver 9 första stycket 1-5 lagen om energideklaration för byggnader skall anges i en energideklaration. Innan föreskrifter enligt första stycket 2 meddelas skall Boverket alltid ge Statens energimyndighet tillfälle att yttra sig. Förordning om energideklaration Besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 Boverket får meddela föreskrifter om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning i fråga om sådana luftkonditioneringssystem som avses i 11 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Oberoende experter 10 En oberoende expert som utses för att upprätta en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll skall ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Expertens oberoende och sakkunskap skall kunna styrkas 1. genom att a) experten, eller den som experten är anställd eller anlitad av, är ackrediterad som kontrollorgan enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, och b) kontrollorganet, i fråga om det arbete som experten utför, har minst en person i arbetsledande ställning som certifierats för uppgiften av ett ackrediterat certifieringsorgan, eller 2. genom att experten uppfyller de krav på oberoende och sakkunskap som enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet. 23

25 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader I fråga om byggnader som ägs av kontrollorganet, eller av någon som tillhör samma koncern som kontrollorganet, får energideklarationer och besiktningsprotokoll inte upprättas av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader. 11 Boverket får meddela föreskrifter om 1. de krav som enligt 10 första stycket skall ställas i fråga om särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader, 2. vilken typ av ackrediterat kontrollorgan som enligt 10 andra stycket 1 a krävs för att säkerställa kontrollorganets oberoende ställning med hänsyn till uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållanden och andra omständigheter, och 3. de krav som skall ställas för certifiering enligt 10 andra stycket 1 b samt om certifieringsförfarandet. Tillgång till energideklarationerna 12 Boverket får meddela föreskrifter om att en energideklaration eller en del av en energideklaration får placeras på en annan likvärdig plats i en byggnad än vad som anges i 13 första stycket lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, eller i anslutning till en sådan byggnad som avses i 13 första stycket lagen om energideklaration för byggnader. Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 13 Boverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll. Energideklarationsregister 14 Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i energideklarationsregistret. 15 Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Boverket gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring får uppgifter i energideklarationsregistret om personnummer, fastighetsbeteckning, byggnadsbeteckning, adress, en byggnads energiprestanda, referensvärden eller radonmätning inte behandlas. 16 Sådana uppgifter som anges i 15 får lämnas ut på medium för automatiserad behandling endast för de ändamål som anges i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 24

26 Del 2: Regler Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader 17 Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energideklarationsregistret för 1. den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. Statens energimyndighet, 3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och 4. byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger. Förordning om energideklaration 25

27 Del 2: Regler 26

28 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2010:6. Senaste lydelsen träder i kraft den 1 april

29 28

30 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4, BED) Ändringar införda t.o.m. BFS 2010:6, BED 3 Inledning 1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning, i lagen och i förordningen. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre typsnitt och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Termer som inte särskilt förklaras i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader, Boverkets byggregler (BFS 1993:57) avsnitt 9 Energihushållning eller i denna författning, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Definitioner 2 I denna författning avses med: Hushållsel Luftkonditioneringssystem Den el som ingår i Hushållsenergin Ett system för komfortkyla som innebär att kylan produceras av en kylmaskin, fjärrkyla, frikyla eller dylikt och distribueras i huset med vattenkyld ventilationsluft och/eller av kylvatten. I komfortkylsystem ingår också slutapparater i rum (tilluftsdon, kyltak eller kombinationer där tilluften och/eller rumsluften kyls av kylbatterier). 29

31 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Verksamhetsel (BFS 2010:6). Den el som ingår i Verksamhetsenergi Undantag från skyldighet att energideklarera byggnader 3 Vid energideklaration av byggnader som har förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller är sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10), får enbart sådana rekommendationer om åtgärder lämnas, som inte riskerar att skada byggnadens kulturvärden. Riskerar samtliga kostnadseffektiva rekommendationer att skada byggnadens kulturvärden, behöver inte byggnaden energideklareras. Allmänt råd Åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller renovering av läckande fönster och dörrar, skadar normalt inte en byggnads kulturvärden. Fönsterbyten eller tilläggsisolering kan däremot innebära hög risk för att byggnadernas kulturvärden skadas. Besiktning av befintliga byggnader 4 Omfattning av besiktning, enligt förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader, ska anpassas till i vilken mån besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder utan negativa konsekvenser för inomhusmiljön, byggnadens kulturvärden och andra väsentliga egenskapskrav. Omfattningen av besiktning i övrigt ska bedömas utifrån de uppgifter som byggnadens ägare överlämnat till den oberoende experten. Allmänt råd I bedömningen av kostnadseffektivitet bör även kostnaden för besiktningen vägas in. Ju högre energianvändning per m 2 och år desto större utrymme för besiktning och därmed för rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder kan finnas. De uppgifter som avses i andra stycket ovan är, byggnadens energianvändning och areor, obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet och radonmätning samt övriga uppgifter som ska anges i energideklarationen. 30

32 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED I de fall den oberoende experten bedömer att det inte finns kostnadseffektiva åtgärder i den omfattning att besiktning är motiverad, kan den oberoende experten i stället ge generella råd om effektivisering, vilka är anpassade till aktuell byggnadskategori. Byggnaders energiprestanda 5 Byggnaders energiprestanda, uttryckt i kwh/m 2 och år, ska anges som, den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden, fördelad per A temp exklusive eventuell area för varmgarage i byggnaden, om inte varmgaraget är en egen byggnad. Byggnader där den oberoende experten konstaterar att det inte går att få fram uppgifter om den faktiska energianvändningen, får istället deklareras genom att energiprestandan beräknas med relevant beräkningsprogram. Allmänt råd Har byggnadsägaren tillgång till alternativa areamått, exempelvis boarea (BOA) eller lokalarea (LOA), kan i befintlig bebyggelse A temp beräknas med utgångspunkt från dessa areor. När en- eller tvåbostadshus energideklareras kan den oberoende experten med hjälp av byggnadens ägare och/eller brukare, kommunicera uppgifter som är nödvändiga för att kunna urskilja den energianvändning som behövs för byggnadens tekniska egenskaper från övrig energianvändning. Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning. Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. För energislag som måste omvandlas till kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. Exempel på olika bränsleslags energivärden finns i Energimyndighetens årliga skrift Energiläget. Vid nybyggnad motsvaras byggnaders energiprestanda, av byggnaders specifika energianvändning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57, i dess lydelse genom BFS 2006:12). Krav på mätsystem för mätning av specifik energianvändning i nya byggnader finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57). Boverkets föreskrifter BED 31

33 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Senaste tidpunkt för energideklaration för nya byggnader 6 Nya byggnader ska deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats. Referensvärde Allmänt råd Om byggnaden säljs inom tvåårsperioden kan den eventuella beräkning som ligger till grund för verifieringen av energianvändningen enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57 i dess lydelse genom BFS 2006:12) utgöra underlag för beräkning av energiprestandauppgiften. Detta bör i så fall anges i deklarationen. Vid senare verifiering genom mätning efter andra uppvärmningssäsongen kan energideklarationen justeras av den oberoende experten med avseende på denna uppgift. 7 Som referensvärde ska anges, dels de krav på specifik energianvändning i nya byggnader som gäller enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57), EP ref,nyb, dels ett för byggnadskategorin typiskt intervall för energiprestanda EP ref. Typiska intervall för olika byggnadskategoriers referensvärden ska beräknas enligt bilaga 1. Övriga uppgifter som ska anges i energideklarationen 8 I deklarationen ska, utöver de uppgifter som följer av 9 och 10 i lagen om energideklarationer för byggnader och 7 i förordningen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket. Omfattning av besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall 9 De luftkonditioneringssystem som ska besiktigas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader ska besiktigas i den omfattning detta krävs dels för att systemets effektivitet ska kunna bedömas dels för att jämförelse ska kunna göras mellan systemets kyleffekt och storleken på byggnadens kyleffektbehov. 32

34 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Allmänt råd Effektivitet hos kylsystem kan bedömas med hjälp av uppgifter om systemets storlek, byggnadens kylbehov samt dess drift, reglering och skötsel. Storleken på kylsystemet kan anges som nominell kyleffekt. Nominell kyleffekt kan beräknas enligt SS-EN Storleken på en byggnads kyleffektbehov kan anges som det projekterade kyleffektbehovet under förutsättning att verksamheten i byggnaden är densamma som vid projekteringen. I annat fall bör detta värde korrigeras eller beräknas på nytt. Kylbehovet i byggnader kan begränsas genom bland annat solavskärmning, effektiv belysning och utrustning för att minska byggnadens interna värmelaster eller alternativa kylmetoder i form av nattkyla, kylackumulering i byggnadsstommen eller liknande kylsystem som inte kräver tillskott av elenergi. Åtgärdsförslag bör ange hur kyleffekten kan bibehållas med lägre elanvändning alternativt minskas till byggnadens faktiska kylbehov. Vägledning för framtagande av dessa åtgärdsförslag finns i SS-EN Luftbehandling Byggnaders energiprestanda Riktlinjer för kontroll av luftkonditioneringssystem och i Svensk kylnorm från Kylbranschens Samarbetsstiftelse, KYS. (BFS 2010:6). Intervall för besiktning av luftkonditioneringssystem 10 Intervallen för besiktning av luftkonditioneringssystemen får högst vara tio år i de fall besiktningsprotokoll ska upprättas enligt 11 lagen om energideklaration för byggnader. Allmänt råd Luftkonditioneringssystem kan även omfattas av andra kontroller, till exempel, funktionskontroll enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem eller kontroll enligt föreskrifter från Naturvårdsverket. Om anläggningen omfattas av någon av dessa kontroller kan en samordning ske, t.ex. med var tredje kontroll när då intervallet är tre år. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Uppgifter för besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem med mer än 12 kw kyleffekt 11 I besiktningsprotokoll ska utöver, de uppgifter som följer av 10 lagen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket. 33

35 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Krav på oberoende 12 Oberoende enligt 10 andra stycket a) förordningen (2006:1592) om energideklaration av byggnader ska styrkas genom ackreditering som kontrollorgan typ A, B eller C enligt SWEDAC:s föreskrifter om kontrollorgan, där kontrollorganets oberoende gentemot uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållande samt andra omständigheter säkerställs. Krav på kompetens 13 Kompetens enligt 10 andra stycket b) förordningen (2006:1592) om energideklaration byggnader hos kontrollorganet ska styrkas genom att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexperter (BFS 2007:5 CEX 1) Allmänt råd Kompetensen hos kontrollorganet indelas i normal art, kvalificerad art eller för besiktning av luftkonditioneringssystem. Tillgång till energideklarationerna 14 En Sammanfattning av energideklarationen enligt Boverkets formulär ska om inte annat följer av 15 alltid hållas tillgänglig i enlighet med 13 första stycket i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. I de fall endast denna hålls tillgänglig på sådant sätt, ska uppgift om var energideklarationen i övrigt finns tillgänglig anges. Allmänt råd En för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnader enligt 5 1 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i en reception eller vid byggnadens mest frekventerade entré. En väl synlig plats i byggnader enligt 5 2 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i anslutning till byggnadens naturliga vägar för inoch utgång. När ett intyg från en funktionskontroll av ventilationssystemet enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem finns anslaget bör, i vart fall, Sammanfattningen av energideklarationen anslås i anslutning till intyget. 15 Om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden inte finns någon lämplig plats, i byggnaden, får hela eller delar av energideklarationen anslås i nära anslutning till byggnaden eller tillhandahållas lätt tillgänglig på annat sätt. 34

36 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Överlämnande av deklarationer och besiktningsprotokoll 16 Energideklarationer respektive besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem ska göras på av Boverket fastställt formul24 är. Energideklaration respektive besiktningsprotokoll ska signeras av för ändamålet behörig person. (BFS 2010:6). 17 För att få överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register över energideklarationer och besiktningsprotokoll, krävs behörighet. Sådan behörighet ges, åt fysisk person som efter begäran av tekniskt ansvarig enligt ISO/IEC inom av SWEDAC för ändamålet ackrediterat kontrollorgan enligt 13 eller efter begäran åt oberoende expert enligt 10 andra stycket punkt 2 förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Begäran om behörighet ska ske på av Boverket fastställt formulär och skickas till Boverket. Behörigheten upphör vid den tidpunkt då kontrollorganet anmält att behörigheten inte längre är aktuell. Under den tid när en fysisk person har behörighet att lämna uppgifter enligt ovan för ett kontrollorgans räkning, ansvarar kontrollorganet för riktigheten i de lämnade uppgifterna. Boverket får upphäva en behörighet att överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register. Boverkets föreskrifter BED 35

37 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Bilaga 1 Referensvärden 1 Referensvärde 1, krav i nya byggnader; EP ref, nyb = krav på specifik energianvändning enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57). (BFS 2010:6). 2 Referensvärde 2, typiska intervall; De typiska intervallen bygger på statistiska data som utgår från en referensbyggnad placerad i Eskilstuna kommun, byggt efter 1975, friliggande, utan kylanvändning och med fjärrvärme som värmekälla. Korrektionsfaktorn för denna byggnad är 1,00. Referensvärden för byggnader under andra betingelser korrigeras med hänsyn till byggnadskategori, ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp och kylanvändning enligt nedanstående funktioner. För bostadshus är EP ref = F (ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv * X ålder * X kommun * X byggnadstyp +E vv ) * X värmekälla +E fastighetsenergi +E kyla (BFS 2010:6). 2.1 Intervall för referensvärden för en- och tvåbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 120 kwh/m2 (Eskilstuna) X ålder Justering för ålder, se tabell 1 X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 4 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 6 (BFS 2010:6). 36

38 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Vid beräkning av aktuell byggnads energianvändning kan för en- och tvåbostadshus med normal användning följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 = 90 kwh/m 2 E vv = E uppv+vv * 0,25 = 30 kwh/m 2 E fastighetsenergi kan i en- och tvåbostadshus anses som försumbar, dvs. lika med 0 kwh/m 2. Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för en- och tvåbostadshus. Intervall för småhus är EP ref, +/- 10 %. (BFS 2010:6). Intervall, EP ref (småhus): EP ref = (90* X ålder * X kommun * X byggnadstyp + 30) * X värmekälla Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,10*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda en- och tvåbostadshus kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total-ehushållsel E hushållsel = (530 + A temp *12 + B * 690) * 1,25 [kwh/år] B = antal boende 2.2 Intervall för referensvärden för flerbostadshus Faktor Parameter E uppv+vv 100 kwh/m 2 (Eskilstuna) E fastighetsenergi 20 kwh/m 2 X ålder Justering för ålder, se tabell 2 X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED 37

39 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED För ett flerbostadshus med normal användning kan följande schabloner användas: E uppv = E uppv+vv * 0,75 E vv = E uppv+vv * 0,25 Energi för komfortkyla beaktas inte i referensvärdet för flerbostadshus. Intervall EP ref (Flerbostadshus): EP ref = (75*X ålder *X kommun *X byggnadstyp + 25)*X värmekälla + 20 Undre intervallgräns = 0,9*EP ref Övre intervallgräns = 1,1*EP ref Allmänt råd Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda flerbostadshus som inte har separat mätning för respektive lägenhet kan följande schabloner användas: E uppv+vv = E total - E hushållsel - E fastighetsenergi E hushållsel = 1040*n+300*m [kwh/år], (exklusive ventilationsfläktar, matförvaring och tvätt) n = antal lägenheter i byggnaden. m = antal personer i byggnaden. (BFS 2010:6). Schablonvärde för tvätt och tork: 160 kwh/person, år Schablonvärde för matförvaring: kwh/lägenhet, år (Det högre värdet för större hushåll och det lägre värdet för lägenheter med 1 2 rum och kök.) Intervall för flerbostadshus ges av EP ref +/- 10 % 2.3 Intervall för referensvärden för lokal- och specialbyggnader För lokal- och specialbyggnader är EP ref = f (kategori, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kwh/m 2, år] = (E uppv *X kommun *X byggnadstyp + E vv )*X värmekälla + E fastighetsenergi + E kyla (BFS 2010:6). 38

40 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Faktor Parameter E uppv+vv Se tabell 8 E fastighetsenergi Se tabell 9 E kyla Levererad energi för komfortkyla (för byggnader som inte är elvärmda men har elektriska kylmaskiner ska E kyla multipliceras med 3, se nedan) X kommun Justering för kommun, se tabell 3 X värmekälla Justering för värmekälla, se tabell 5 X byggnadstyp Justering för byggnadstyp, se tabell 7 (BFS 2010:6). Värdet för E fastighetsenergi, tabell 9, har en större osäkerhet varför den oberoende expertens bedömning har stor betydelse. Någon förenklad metod för fördelning av värmeenergin för uppvärmning respektive varmvattenproduktion kan inte ges utan det åligger den oberoende experten att göra denna fördelning. (BFS 2010:6). Elenergi för produktion av komfortkyla i byggnaden eller köpt fjärrkyla beaktas i referensvärdet för lokalbyggnader och specialbyggnader. Referensvärdet räknas således upp med den elenergi som levererats för kylproduktion alternativt den mängd fjärrkyla som köpts in. Enligt Boverkets byggregler, avsnitt 9, (BFS 1993:57 med ändringar tom BFS 2008:20) så ska elenergi till kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktor 3, i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme. Det åligger den oberoende experten att göra denna beräkning. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED Intervall EP ref (lokaler): EP ref = (E uppv *X kommun *X byggnadstyp + E vv )*X värmekälla + E fastighetsenergi + E kyla Referensvärdesintervall ges av tabell 10. (BFS 2010:6). 2.4 Intervall för byggnader med flera verksamheter eller med olika värmekällor (BFS 2010:6) Om byggnaden har mer än en verksamhet anges referensvärdet som ett medelvärde av de olika verksamheternas referensvärde viktat i förhållande till deras fördelning av A temp. (BFS 2010:6). 39

41 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED EP ref,medel = (EP ref1 *A temp1 + EP ref2 *A temp2 + EP ref3 *A temp3 + EP ref4 *A temp4 +...)/ A temp,tot (BFS 2010:6). Referensvärdesintervallet för byggnader med mer än en verksamhet beräknas genom att intervallet för de ingående verksamheterna viktas i förhållande till respektive verksamhets fördelning av Atemp. (BFS 2010:6). Referensintervall, medel = (Referensintervall EP ref1 *A temp1 + Referensintervall EP ref2 *A temp2 + Referensintervall EP ref3 *A temp3 +...)/ A temp,tot (BFS 2010:6). Referensintervallen för respektive verksamhet ges av tabell 10. (BFS 2010:6). Om byggnaden har mer än en värmekälla beräknas referensvärdet genom ett medelvärde för de olika referensvärdena utifrån respektive energiandel av de olika värmekällorna. (BFS 2010:6). EP ref,medel = (E värmepump * EP ref1 + E el * EP ref2 + E fjärrvärme * EP ref3 +...)/ E tot (BFS 2010:6). 3 Noggrannhet i beräkning av referensvärde (BFS 2010:6). I beräkningen sker ingen avrundning. Resultatet av beräkningen avrundas till närmaste heltal. Om talet är mitt emellan (,5) avrundas talet till närmaste jämna heltal. (BFS 2010:6). 4 Tabeller (BFS 2010:6) Tabell 1 Justeringsfaktor ålder för en- och tvåbostadshus (BFS 2010:6) Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) <1975 1, ,0 (BFS 2010:6). 40

42 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Tabell 2 Justeringsfaktor ålder för flerbostadshus (BFS 2010:6) Ålder Justeringsfaktor (X ålder ) <1975 1, ,2 nya hus 1,0 (BFS 2010:6). Tabell 3 Justeringsfaktor kommun (D) (BFS 2010:6) Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) 10 Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Avesta, Hedemora, Säter 1,1 20 Dalarna Övriga utom Älvdalen 1,2 Älvdalen 1,3 09 Gotland Gotland 1,0 Boverkets föreskrifter BED 21 Gävleborg Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Söderhamn 1,1 Övriga 1,2 13 Halland Laholm 0,9 Övriga 1,0 23 Jämtland Samtliga utom Åre 1,3 Åre 1,4 6 Jönköping Samtliga kommuner 1,0 41

43 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) 8 Kalmar Emmaboda, Kalmar, Nybro och Torsås 0,9 Övriga 1,0 7 Kronoberg Markaryd och Tingsryd 0,9 Övriga 1,0 25 Norrbotten Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala 1,4 1,5 Gällivare och Kiruna 1,6 12 Skåne Samtliga utom Osby och Östra Göinge 0,9 Osby och Östra Göinge 1,0 1 Stockholm Samtliga kommuner 1,0 4 Södermanland Samtliga kommuner 1,0 3 Uppsala Enköping, Håbo, Knivsta, Norrtälje, Uppsala och Älvkarleby 1,0 Övriga 1,1 17 Värmland Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Säffle och Årjäng 1,0 Övriga 1,1 24 Västerbotten Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå och Vännäs 1,3 42

44 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Län Kommun Nr Namn Namn Justeringsfaktor (X kommun ) Dorotea, Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Vilhelmina, Vindeln och Åsele 1,4 Övriga 1,5 22 Västernorrland Härnösand, Kramfors och Timrå 1,2 Övriga 1,3 19 Västmanland 14 Västra Götaland 18 Örebro Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Västerås 1,0 Övriga 1,1 Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 0,9 Övriga 1,0 Askersund, Kumla och Laxå 1,0 Övriga 1,1 Boverkets föreskrifter BED 5 Östergötland Samtliga kommuner 1,0 Tabell 4 Justering för värmekälla för en- och tvåbostadshus (BFS 2010:6) Värmekälla Justeringsfaktor (X värmekälla ) Fjärrvärme 1,0 El 1,0 Olja 1,2 Biobränslepanna (ved, flis m.m.) 1,3 Pelletspanna 1,3 Gaspanna 1,1 Frånluftsvärmepump 0,8 43

45 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Värmekälla Justeringsfaktor (X värmekälla ) Markvärmepump (berg, mark, sjö) 0,6 Uteluftsvärmepump (luft vatten) 0,7 Uteluftsvärmepump (luft luft) 0,8 (hänsyn är taget till att varmvatten inte produceras) (BFS 2010:6). Tabell 5 Justering för värmekälla för övriga byggnader (BFS 2010:6) Värmekälla Justeringsfaktor (X värmekälla ) Fjärrvärme 1,0 El 1,0 Olja 1,2 Biobränslepanna (ved, flis mm) 1,3 Pelletspanna 1,3 Gaspanna 1,1 Frånluftsvärmepump 0,6 Markvärmepump (berg, mark, sjö) 0,4 Uteluftsvärmepump (luft vatten) 0,5 Uteluftsvärmepump (luft luft) (BFS 2010:6). 0,7 (hänsyn är taget till att varmvatten inte produceras) Tabell 6 Justering för byggnadstyp för en- och tvåbostadshus Byggnadstyp Justeringsfaktor (X byggnadstyp ) Friliggande 1,0 Gavel 0,9 Mellanliggande 0,8 Tabell 7 Justering för byggnadstyp övriga byggnader Byggnadstyp Justeringsfaktor (X byggnadstyp ) Friliggande 1,0 Gavel 0,8 Mellanliggande 0,7 44

46 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Tabell 8 Energi för uppvärmning och varmvatten för lokaler (Eskilstuna) Kategori E uppv+vv kwh/m 2 (A temp ), år Hotell, pensionat, elevhem 140 Restaurang 140 Kontor, förvaltning 105 Butik/lager för livsmedelhandel 125 Butik/lager för övrig handel 115 Köpcentrum 115 Vård, dygnet runt 150 Vård, dagtid, serviceboende 125 Skola, förskola, universitet 130 Bad-, sport-, idrottsanläggningar 90 Teater, konsert, övriga samlingslokaler 120 (BFS 2007:14). Tabell 9 1 Uppskattad fastighetsenergi för lokaler (BFS 2010:6) Kategori Hotell, pensionat, elevhem 40 Restaurang 40 Kontor, förvaltning 35 Butik/lager för livsmedelhandel 125 Butik/lager för övrig handel 85 Köpcentrum 85 Vård, dygnet runt 35 Vård, dagtid, serviceboende 25 Skola, förskola, universitet 20 Bad-, sport-, idrottsanläggningar 15 Teater, konsert, övriga samlingslokaler 50 (BFS 2010:6). E fastighetsenergi kwh/m 2 (A temp ), år Boverkets föreskrifter BED 1 Senaste lydelse BFS 2007:14. 45

47 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Tabell 10 Referensvärdesintervall för lokaler Kategori Hotell, pensionat, elevhem EP ref +/-10 % Restaurang EP ref +/-10 % Kontor, förvaltning EP ref +/-20 % Butik/lager för livsmedelhandel EP ref +/-10 % Butik/lager för övrig handel EP ref +/-10 % Köpcentrum EP ref +/-10 % Vård, dygnet runt EP ref +/-10 % Vård, dagtid, serviceboende EP ref +/-20 % Skola, förskola, universitet EP ref +/-20 % Bad-, sport-, idrottsanläggningar EP ref +/-20 % Teater, konsert, övriga samlingslokaler EP ref +/-20 % (BFS 2007:14). 46

48 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED Bilaga 2 Normalårskorrigering genom graddags- eller energiindexmetod Graddagsmetod 2 En korrektionsfaktor beräknas som förhållandet mellan antalet graddagar under aktuell månad och antalet graddagar under motsvarande månad ett normalår. Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med korrektionsfaktorn ovan. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi adderas. T ute = utetemperaturens dygnsmedelvärde på respektive ort i enlighet med SMHI:s mätningar (BFS 2010:6). Energiindexmetod 3 Energiindexet beräknas genom att aktuell månads ekvivalenta graddagar divideras med motsvarande månads ekvivalenta graddagar under ett normalår. Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med energiindexet. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi adderas. (BFS 2010:6). Boverkets föreskrifter BED 2 Senaste lydelse BFS 2007:14. 3 Senaste lydelse BFS 2007:14. 47

49 48 Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklarationer för byggnader, BED

50 Titel Kapitel Avsnitt 1:0 delavsnitt Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX BFS 2007:5 med ändringar till och med 2010:7. Senaste lydelsen träder i kraft den 1 april BBR Inledning 49

51 Titel Kapitel Avsnitt 1:0 delavsnitt 50

52 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5, CEX) Ändringar införda t.o.m. BFS 2010:7, CEX 2 Inledning 1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd, dels om sakkunskap och certifiering för energiexperter enligt förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader, dels om certifiering av sådana sakkunniga som avses i 9 kap. 9 första stycket plan- och bygglagen (1987:10), som ska utföra de kontroller som behövs för att verifiera att samhällets krav om energihushållning och värmeisolering uppfylls. De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i förordningen. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Definitioner 2 I denna författning avses med: Enkel byggnad Dels en- och tvåbostadshus, dels flerbostadshus och lokaler som inte har luftkonditioneringssystem större än 12 kw kyleffekt och som i byggnaden har 1. låg eller ingen integrationsnivå mellan de tekniska systemen, eller 2. enkelt systemet för styrning och reglering. Komfortkyla Den kyla som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Komplex byggnad Andra byggnader än enkla byggnader. Sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 3 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10) betraktas alltid som komplexa byggnader. Boverkets föreskrifter CEX 51

53 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX Luftkonditionering System för komfortkyla som innebär att kyla producerad av kylmaskin, fjärrkyla, frikyla eller dylikt distribueras i huset med vattenkyld ventilationsluft och/eller av kylvatten. I komfortkylsystem ingår också slutapparater i rum (tilluftsdon, kyltak eller kombinationer där tilluften och/eller rumsluften kyls av kylbatterier i rummet). Behörighetsklasser vid certifiering 3 Certifiering får lämnas för: 1. behörighet Normal för enkla byggnader, 2. behörighet Kvalificerad för komplexa byggnader och 3. behörighet Luftkonditionering för luftkonditioneringssystem. Krav på allmän teknisk kunskap 4 För att få behörighet Normal, Kvalificerad, respektive Luftkonditionering ska den sökande ha allmän teknisk kunskap från genomförd relevant teknisk utbildning. Allmänt råd Exempel på godtagbar examen är 1. högskoleutbildning, motsvarande minst 80-poäng, med innehåll om byggnadens energisystem, installationsteknik eller byggnadsteknik, 2 examen från relevant yrkesteknisk utbildning (KY), relevant ingenjörsexamen från tidigare tekniskt gymnasium, 3. examen från relevant tidigare yrkesteknisk utbildning (YTH), eller annan utbildning som bedöms som likvärdig. Krav på erfarenhet av praktiskt arbete 5 För behörighet Normal, Kvalificerad respektive Luftkonditionering krävs dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom bygg- eller fastighetsförvaltningsbranschen under minst fem år, varav minst två år ska avse arbete med nära anknytning till energianvändning och inomhusmiljö för den byggnadskategori behörigheten avser. 52

54 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX Allmänt råd Vid deltidsarbeten bör längre erfarenhet gälla i motsvarande grad. Exempel på arbete med nära anknytning till energianvändning och inomhusmiljö är projekteringsledning eller projektledning av uppdrag inom dessa områden, utförande av energi- och inomhusmiljöbesiktningar, arbeten inom teknisk förvaltning eller fastighetsdrift eller arbete som riksbehörig funktionskontrollant enligt förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. Lämplighet för uppgiften 6 Sökandes lämplighet för uppgiften ska styrkas med tjänstgöringsintyg, för den senaste yrkesverksamma treårsperioden, eller motsvarande intyg. Intygsgivaren ska ha, eller ha haft, en nära arbetsrelation till personen såsom arbetsgivare, uppdragsgivare eller liknande. Krav på särskild kompetens 7 För behörighet Normal ska energiexperten ha följande kompetens rörande enkla byggnader: 1. kunskap om olika inneklimatfaktorer som påverkar människans hälsa och upplevd komfort, mätmetoder för inneklimatfaktorerna och hur resultat från dessa utvärderas utifrån aktuella funktionskrav och myndighetskrav samt kännedom om Statens strålskyddsinstituts metodbeskrivningar gällande radonmätningar, 2. kunskap om byggnadstekniska konstruktioner vad gäller klimatskal och stommar, 3. kunskap om förekommande byggnadsmaterial och hur dessa hanteras vid ändring eller underhåll och där särskild vikt ska läggas vid miljöfarligt avfall, 4. kunskap om system, med koppling till byggår, för värme, ventilation och tappvatten omfattande funktion, uppbyggnad, komponenter och reglermetoder 5. kunskap om funktion hos system för fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel 6. kunskap om de faktorer som ingår i en byggnads energibalans vad gäller yttre förhållanden, brukarbeteende, klimatskal och installationer, 7. kunskap om mätning samt tolkning och utvärdering av mätresultaten för de i energibalansen ingående faktorerna, 8. kunskap om möjligheter, hinder och risker i att utföra energieffektiviseringsåtgärder med hänsyn till inomhusmiljö och fuktbeständighet, 9. kunskap att beräkna olika åtgärders energibesparing samt rangordna dessa utifrån deras kostnadseffektivitet, Boverkets föreskrifter CEX 53

55 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX 10. kännedom om relevanta datorprogramvaror för att beräkna en byggnads energianvändning, 11. kunskap i att använda minst en av programvarorna i punkt 10 och kunna bedöma dess noggrannhet i förhållande till noggrannheten på indata, 12. kunskap att tillämpa Boverkets hjälpmedel för elektronisk överföring av energideklarationer, 13. kännedom om hur byggnaders kulturhistoriska och arkitektoniska värden kan påverkas av olika energieffektiviseringsåtgärder, och 14. kännedom om olika energislags miljöpåverkan. Allmänt råd Med kunskap menas att personen är väl insatt i sakfrågan och med kännedom att personen är insatt i sakfrågan och vet hur han inhämtar mer information. Personen bör ha en så djup och bred kunskap att denne vet när kompletterande specialister bör anlitas. När det gäller inomhusmiljö bör energiexperten ha kunskap motsvarande CMF Certifiering av miljöinventerare-fastigheter mars 2000 vilken finns tillgänglig hos Fastighetsägarna Sverige. Exempel på faktorer som ingår i en byggnads energibalans är utomhustemperatur, påverkan från sol och vind, byggnadens placering, utformning och orientering, klimatskalets uppbyggnad, värmesystem, ventilationssystem, varmvattenanvändning, komfortkylsystem, värmeåtervinningsinstallationer, hushållsel, fastighetsel, verksamhetsel och brukarbeteende. 8 För behörighet Kvalificerad ska energiexperten ha kompetens motsvarande kraven i 7 men för komplexa byggnader. Dessutom ska energiexperten för behörighet Kvalificerad ha följande kompetens: 1. kunskap att besiktiga luftkonditioneringssystem enligt 11 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. kunskap om vilka faktorer som påverkar byggnaders kylbehov och hur detta kan minskas genom solskydd, minskning av internt genererad värme och nattkyla, 3. kunskap om vattenburna och luftburna komfortkylsystem omfattande funktion, uppbyggnad, komponenter och reglermetoder, 4. kunskap att beräkna effektbehovet för komfortkyla, och 5. kunskap om hur byggnaders kulturhistoriska och arkitektoniska värden kan påverkas av olika energieffektiviseringsåtgärder. 9 För behörighet Luftkonditionering ska energiexperten ha följande kompetens: 54

56 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX 1. kunskap att besiktiga luftkonditioneringssystem enligt 11 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. kunskap om vilka faktorer som påverkar byggnaders kylbehov och hur detta kan minskas genom solskydd, minskning av internt genererad värme och nattkyla, 3. kunskap om vattenburna och luftburna komfortkylsystem omfattande funktion, uppbyggnad, komponenter och reglermetoder, 4. kunskap att beräkna en byggnads effektbehov av komfortkyla, 5. kunskap om de inneklimatfaktorer som påverkar människans hälsa och upplevda komfort, mätmetoder för inneklimatfaktorerna och hur resultaten utvärderas utifrån aktuella funktionskrav och myndighetskrav, 6. kunskap om möjligheter, hinder och risker i att utföra åtgärder som sänker komfortkylsystemets elanvändning och eleffektbehov med hänsyn till inomhusmiljö och fuktbeständighet, 7. kunskap att beräkna olika åtgärders energibesparing, vad gäller luftkonditionering, samt rangordna dessa utifrån deras kostnadseffektivitet, och 8. kunskap att tillämpa Boverkets hjälpmedel för elektronisk överföring av besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem. 10 För behörighet Normal, Kvalificerad respektive Luftkonditionering, ska energiexperten utöver vad som anges i 7 9, ha följande kompetens 1. kunskap om relevanta delar i plan- och bygglagen (1987:10), lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847), förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:1215), Boverkets byggregler (BFS 1993:57) och Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad (1996:4), 2. kunskap om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4 BED 1) och denna föreskrift, 3. kunskap om förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (BFS 1991:36), 4. kännedom om relevanta delar av miljöbalken (1998:808) och kulturminneslagen (1988:950) samt de relevanta förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar, 5. kännedom om relevanta delar av arbetsmiljölagen (1977:1160) samt de relevanta förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, 6. kännedom om syftet med Europarlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, och Boverkets föreskrifter CEX 55

57 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX 7. kännedom om relevanta europastandarder som i anslutning till direktivet 2002/91/EG har utarbetats av European Committee for Standardization (CEN). 11 För behörighet Kvalificerad respektive Luftkonditionering ska energiexperten dessutom ha kännedom om förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen, EG-förordningen om f-gaser (EG nr 842/2006 om vissa fluorerade gaser) samt EG-förordningen om ozonnedbrytande ämnen (EG nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet). (BFS 2010:7). Teoretiskt prov Allmänt råd Med kunskap menas att personen är väl insatt i sakfrågan och med kännedom att personen är insatt i sakfrågan och vet hur han inhämtar mer information. För behörighet Kvalificerad respektive Luftkonditionering bör energiexperten ha kännedom om, Svensk Kylnorm, faktablad 12 utgiven av Kylbranschens samarbetsstiftelse (KYS). 12 Den sökandes kunskap och kännedom enligt 7 11 i denna författning ska kontrolleras genom skriftligt prov för sökt behörighet. Allmänt råd En teoretisk energideklaration som görs utifrån ett verkligt fall kan vara en del av det skriftliga provet. Rapporteringsskyldighet 13 Energiexperten ska årligen inlämna rapport till certifieringsorganet med dels uppgift om genomförda uppdrag som energiexpert, dels fortbildning avseende ny kunskap inom de områdena som omfattas av Certifieringens giltighet 14 Certifiering av energiexpert får lämnas för en period av högst fem år. Certifieringsorganet ska omgående översända beslut om meddelad eller återkallad certifiering av energiexpert till Boverket. 56

58 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX Lista på certifierade energiexperter 15 Certifieringsorganet ska vid underrättelser enligt 14 till Boverket översända lista med certifieringsnummer, behörighetsnivå, giltighetstid på certifikatet, förnamn, efternamn, företag, adress, postnummer och ort samt e-postadress och telefonnummer. Omcertifiering 16 För att få ett nytt beslut om certifiering, i samband med att det tidigare beslutet går ut, ska en förnyad grundlig kunskapsprövning av sökandes kompetens utföras endast om särskilda skäl föreligger. I andra fall ska en förenklad kompetensprövning utföras. Lämplighet enligt 6 ska dock alltid prövas. Allmänt råd Särskilda skäl kan vara att den sökanden inte genomfört minst 15 deklarationer under en treårs period eller inte uppfyllt rapporteringsskyldighet om fortbildning enligt 13. Vid en förenklad kompetensprövning kan det räcka att kontrollera ny kunskap inom de områdena som omfattas av 7 11 under den senaste femårsperioden. Återkallande av certifiering 17 Har den certifierade uppvisat uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifiering på felaktiga grunder får det organ som utfärdat certifieringen återkalla denna. Allmänt råd Olämplighet kan bestå i utfärdande av felaktiga eller falska intyg eller uppvisad oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften. Boverkets föreskrifter CEX 57

59 58 Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010 Del 2: Regler Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert, CEX

60 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Del 3: Kommentarer till reglerna Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Innehåll: Vad är syftet med lagen om energideklaration för byggnader? Vem ansvarar för vad? Vilka byggnader ska ha en energideklaration och när Vilka byggnader Byggnader som upplåts med nyttjanderätt Mäklarens roll vid försäljning av byggnader Nya byggnader Vad gäller för övriga byggnader Flytt och rivning av hus Byggnader med luftkonditioneringssystem för komfortkyla, >12 kw Vem upprättar energideklarationen? Behörighet för energideklarationer och besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem Vad ska en energideklaration innehålla? Byggnadens energiprestanda OVK/Radon Hur identifieras byggnader? Samdeklaration (sammanbyggda byggnader) Om vissa data saknas Enkel/komplex byggnad Kostnadseffektiv åtgärd och besparingskostnad Besiktning krav eller möjlighet? Energideklarationens sammanfattning anslaget Energideklarationsregistret Tillsyn och ansvar Kommentarer till reglerna 59

61 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader 60

62 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Denna del innehåller förtydliganden av formuleringar i lagen, förordningen och Boverkets föreskrifter i form av kommentarer och beskrivningar. Syftet är att underlätta en praktisk tillämpning. Förtydliganden görs för bl.a. vilka byggnader som ska energideklareras, när energideklarationen ska göras, vad energideklarationen ska innehålla, hur ansvar och tillsyn hanteras, vem som är behörig att utföra en energideklaration, vilka kopplingarna är mellan lagen, förordningen, föreskrifter, standarder och terminologin. Vad är syftet med lagen om energideklaration för byggnader? Lagen om energideklarationer är utformad för att främja effektiv energianvändning och samtidigt säkerställa god inomhusmiljö i byggnader. Energideklarationer är också ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till Energideklarationer ska upprättas för byggnader med en temperatur över 10 C, men med vissa undantag. Genom att göra en energideklaration får byggnadsägaren en god överblick över byggnadens energistatus och inomhusmiljö, samt de möjligheter som finns för att minska mängden använd energi utan att sänka kvaliteten på inomhusmiljön för den som använder byggnaden. Genom att minska energianvändningen kan byggnadsägaren också spara pengar och göra en insats för miljön. Regelverket består av: Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader (BFS 2007:4 med ändring t.o.m. 2010:6) Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert (BFS 2007:5 med ändring t.o.m. 2010:7). Kommentarer till reglerna 61

63 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 SFS 2006:1592 BFS 2007:4 Vem ansvarar för vad? Det är byggnadsägaren som ansvarar för att energideklarationen görs enligt bestämmelserna i lagen om energideklaration för byggnader, i förordningen om energideklaration i byggnader och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader. Boverket ansvarar för innehållet i de tillämpningsföreskrifter som följer av lagen och förordningen om energideklaration för byggnader. Boverket ansvarar också för att hålla ett register för de svenska energideklarationerna och hanterar hjälp och information till dem som berörs av lagen. SFS 2006: p 2 Boverket prövar sakförhållandena för de energiexperter som har fullmakt i annat land i Europeiska unionen att utföra energideklarationer i Sverige. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) ansvarar för ackreditering av kontrollorgan för energideklarationer, dvs. de företag som har tillstånd att utföra energideklaration av byggnader. SWEDAC ackrediterar också certifieringsorganen som certifierar energiexperterna inom de olika behörighetsnivåerna. Det ackrediterade kontrollorganet ansvarar för innehållet i och kvaliteten på energideklarationen samt för de experter som anlitas av företaget. SFS 2006:985 11, 13, 24 SFS 2006: Kommunerna är tillsynsmyndighet. En kommunal nämnd, vanligtvis byggnadsnämnden, ska kontrollera att de byggnadsägare som omfattas av tillsynen har gjort energideklarationen tillgänglig på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden. Kommunerna har även tillsyn över att byggnader med kompressordriven komfortkyla med sammanlagd nominell kyleffekt över 12 kw har ett besiktningsprotokoll efter utförd besiktning av luftkonditioneringssystemen. Om inte reglerna följs kan kommunen meddela de förelägganden som behövs för att byggnadsägaren ska fullgöra skyldigheterna enligt lagen. Ett föreläggande, dvs. en uppmaning till byggnadsägaren att utföra energideklarationen, kan förenas med vite. Om inte uppmaningen följs kan därmed vitet fastställas. Byggnadsägaren har alltid rätt att överklaga ett sådant beslut. 62

64 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Vilka byggnader ska ha en energideklaration och när? I princip ska alla byggnader dit allmänheten har tillträde och byggnader som upplåts med nyttjanderätt alltid ha en giltig energideklaration vars sammanfattning ska finnas tillgänglig för den som är intresserad av att veta mer om byggnaden. Vid nybyggnad eller vid försäljning av en byggnad krävs också en energideklaration. En del byggnader omfattas dock inte av kravet på energideklaration (se även sid. 65). Energideklarationen ska ge brukare och ägare en bild av den aktuella byggnadens energianvändning och inomhusmiljö, men framför allt visa vilka möjligheter det finns till en effektivare energianvändning. Avgränsning för vad som ska ingå i byggnaders energianvändning vid en energideklaration, den s.k. systemgränsen, är samma som i Boverkets byggregler (BBR). En del byggnader omfattas inte av kravet på energideklaration. Byggnader som inte har en tempererad area, A temp, omfattas exempelvis inte. Men det är givetvis tillåtet att göra en energideklaration för alla byggnader. Nyttan och möjligheterna gäller för de allra flesta. BFS 1993:57 med senaste ändringar t.o.m. BFS 2008:20 BBR, Avsnitt 9 Definition sid 199 Energideklarationen är giltig från och med det datum energiexperten lämnat in deklarationen till Boverket, vilket är samma datum som energideklarationen godkänts av energiexperten i det elektroniska registret för energideklarationer, och tio år framåt. I de fall åtgärder utförs som förändrar byggnadens energiprestanda, exempelvis någon av de åtgärder som kan föreslås av energiexperten, kan en ny energideklaration göras för att rapportera dessa åtgärder och visa förändringen i energiprestanda. Den nya energideklarationen är då giltig i högst tio år från det datum då den godkänts. Det kan även krävas andra besiktningar i byggnaden som görs med andra intervall än energideklarationens tio år. Det kan då vara lämpligt att samordna de olika besiktningarna så att intervallen sammanfaller, för att minska arbetsbördan och även totalkostnaden. Ett exempel kan vara den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) som ska göras var tredje eller var sjätte år. Det kan vara lämpligt att upprätta en energideklaration vid något av dessa tillfällen. Kommentarer till reglerna 63

65 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader 4 6 SFS 2006:985 Vilka byggnader? Lagen om energideklarationer trädde i kraft 1 oktober I huvudsak ska dessa byggnader ha en energideklaration: Byggnader som upplåts med nyttjanderätt Specialbyggnader > m 2 Byggnader som säljs Nya byggnader. Nedan finner du en kort beskrivning av vilka byggnader som är skyldiga att ha en energideklaration och vilka som är undantagna. Den slutliga bedömningen om ett undantag från lagen om energideklaration kan vara aktuellt görs av tillsynsmyndigheten. Byggnader som upplåts med nyttjanderätt Nyttjanderätt är ett begrepp som innebär att man har rätt att använda egendom som tillhör någon annan. Exempel på nyttjanderätter är arrende, hyra och lån av fast egendom. En grundförutsättning är att ägaren får någon form av ersättning. I denna kategori ingår t.ex. hyresrätter, bostadsrätter, lokaler och enoch tvåbostadshus som hyrs ut. Dessa byggnader ska alltid ha en energideklaration som inte är äldre än tio år. Byggnadsägaren är ansvarig för att energideklarationen upprättas (för bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som är byggnadsägaren). För ägarlägenheter ska det finnas en energideklaration för hela byggnaden i de fall byggnaden helt eller delvis säljs eller upplåts med nyttjanderätt. Exempel på verksamheter som omfattas genom upplåtelseformen Vandrarhem, hotell, stugbyar Byggnader där det bedrivs verksamheter som vandrarhem, hotell och stugbyar räknas som byggnader som upplåts med nyttjanderätt och omfattas av kraven på att ha en energideklaration som inte är äldre än tio år. 64

66 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Säsongsuthyrning Det finns inget undantag från skyldigheten att energideklarera om upplåtelsen av en byggnad eller en del av en byggnad är säsongsbetonad, utom i det fall när byggnaden finns med bland de generella undantagen som listas i förordningen, t.ex. fritidshus med max två bostäder. Vårdhem, gruppboenden m.m. Specialbyggnader mindre än m 2 som används inom omsorgen och där omsorgen bedrivs i privat regi ska oftast energideklareras eftersom rum/platser upplåts med nyttjanderätt till boende/vårdtagare och betalas av kommunen. Exempel på detta är vårdhem, hem för vård och boende (HVB) och gruppboenden. Stat, kommun och landsting bör som offentliga myndigheter föregå med gott exempel och se till att uppfylla de regler som finns i lagen om energideklaration för byggnader. Undantag för byggnader som upplåts med nyttjanderätt I följande fall är det möjligt att undanta en byggnad från kravet på energideklaration om den upplåts med nyttjanderätt. Hus som upplåts med nyttjanderätt där upplåtelsen: 1. är tillfällig eller omfattar så liten del av byggnaden att det har obetydlig påverkan på energiprestandan 2. sker mellan företag i samma koncern 3. sker genom arrende och byggnaden inte används som bostad åt arrendatorn. SFS 2006: p 1 3 En- och tvåbostadshus med nyttjanderätt om upplåtelsen sker: 1. på grund av ägarens arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom m.m. 2. genom testamente 3. till närstående eller någon som av annan anledning redan disponerar byggnaden. Samma koncern En koncern är en sammanslutning av företag till en ekonomisk enhet som åstadkoms genom att moderbolaget har aktie- eller röstmajoritet i dotterbolagen. Avser juridiska personer. SFS 2006: p 4 Kommentarer till reglerna 65

67 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Närstående I dagligt tal avses med närstående en familjemedlem eller en nära släkting till dig själv eller till en annan familjemedlem. I familjerättsliga sammanhang brukar man tala om nära anhörig som är make/maka/sambo och barn respektive anhörig som är syskon och make/maka/sambos föräldrar. Begreppen är dock inte givna och beror på den enskilda situationen. Egen verksamhet och upplåtelse mellan företag och privatperson I de fall en byggnad (en- och tvåbostadshus) ägs av ett företag och byggnaden upplåts med nyttjanderätt till företagets ägare, kan upplåtelsen anses ske till närstående och då kan det vara möjligt att undanta byggnaden från krav på energideklaration på grund av upplåtelseform. Detsamma gäller i det omvända fallet, om byggnaden ägs av privatperson och upplåts med nyttjanderätt till ett företag med samma ägare som för byggnaden. Denna tolkning kan endast göras i de fall ingen tredje part är inblandad. Specialbyggnader större än m 2 Specialbyggnader (eller specialenheter) med en tempererad area (A temp ) större än m 2, som till exempel simhallar, bibliotek, skolor och vårdbyggnader, ska alltid ha en energideklaration som inte är äldre än tio år. Detta gäller även om de inte upplåts med nyttjanderätt eller ska säljas. Det framgår av byggnadens fastighetstaxering om det är en specialbyggnad. Den är då klassad i fastighetstyp 8. Skatteverket har en aktuell lista över typkoder, där man kan se vilka byggnader som är specialbyggnader. Specialbyggnader som är mindre än m 2 men som upplåts med nyttjanderätt eller ska säljas omfattas av kravet på energideklaration. SFS 2006:985 6 lagen Byggnader som säljs Byggnader eller delar av byggnader som säljs och som inte sedan tidigare har en giltig energideklaration ska från och med den 1 januari 2009 ha en energideklaration senast vid den tidpunkt då köpekontraktet tecknas. Det är säljaren (byggnadsägaren) som ansvarar för att byggnaden har en giltig energideklaration. Om säljaren inte följer lagen trots att köparen begärt en energideklaration, har köparen rätt att i efterhand upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad upp till sex månader från och med tillträdesdagen. Om köparen inte utnyttjar sin rätt att få en energideklaration upprättad för byggnaden inom den tiden, har köparen förverkat sin rätt och måste i sin tur upprätta en energideklaration för byggnaden vid en 66

68 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer eventuell senare försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt (uthyrning). Lagen är tvingande vilket innebär att den inte ger någon möjlighet för parterna att avtala bort skyldigheten att ha en energideklaration för byggnader som säljs. Undantag vid försäljning av byggnad Vid försäljning av en byggnad är det möjligt att undanta byggnaden från kravet på energideklaration, dels om byggnaden finns upptagen i 2 i förordningen, dels om försäljningen sker: 1. mellan företag inom samma koncern 2. genom expropriation eller inlösen 3. genom konkursbo eller exekutivt förfarande 4. till en närstående eller någon som av andra skäl redan disponerar byggnaden. SFS 2006: Byggnader inom samma koncern En koncern är en sammanslutning av företag till en ekonomisk enhet och innebär att moderbolaget har aktie- eller röstmajoritet i dotterbolagen. Avser juridiska personer. Konkursbo eller exekutivt förfarande och expropriation Ett konkursbo är en juridisk person som förvaltas av en (av en domstol tillsatt) konkursförvaltare. Konkursbon uppstår då en person (fysisk eller juridisk) har försatts i konkurs. Exekutivt förfarande är en försäljning av (vanligen utmätt) egendom genom Kronofogdemyndighetens försorg för att ge fordringsägare betalt. Expropriation eller inlösen är en åtgärd genom vilken ägaren av en fastighet tvingas att mot ersättning avstå från fastigheten eller en del av den. Närstående Som i fallet med uthyrning till närstående (se ovan) så ger även försäljning till närstående möjlighet till undantag. Även i detta fall är begreppen inte givna utan beror på den enskilda situationen. Kommentarer till reglerna Gåva I det fall en byggnad skänks bort behöver ingen energideklaration göras. Om byggnaden i ett senare skede hyrs ut eller säljs kan det bli aktuellt med energideklaration. 67

69 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader SFS 2006: BFS 2007:4 Mäklarens roll vid försäljning av byggnader Fastighetsmäklarens roll, i de fall en sådan anlitas vid försäljningen av en byggnad, är att förmedla affären. Fastighetsmäklaren har också upplysningsplikt, vilket innebär att fastighetsmäklaren har skyldighet att se till att köpare och säljare får information om vilka lagar och krav som gäller för affären. Mer information om fastighetsmäklarens roll och skyldigheter lämnas av Fastighetsmäklarnämnden, som är den myndighet som registrerar fastighetsmäklare och som utövar tillsyn över dessa samt informerar om god fastighetsmäklarsed. Nya byggnader Nya byggnader ska ha en energideklaration senast två år efter att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att slutbevis utfärdats av kommunen om bygganmälan gjorts efter 1 januari Nya byggnader, för vilka bygganmälan gjorts före 1 januari 2009, kan komma att omfattas av krav på energideklaration när de tas i bruk på grund av upplåtelseformen eller för att de är specialbyggnader större än m 2. Dessa byggnader kan då inte ha någon relevant energistatistik vid tidpunkten. Boverket gör därför tolkningen att byggnaderna i detta fall bör jämställas med nya byggnader som lämnat bygganmälan efter 1 januari 2009 och kan därmed upprätta en energideklaration senast två år efter att byggnaden tagits i bruk eller som allra senast två år efter att slutbevis utfärdats av kommunen. 6 Allmänt råd, i Boverkets föreskrifter (BFS 2007:4) Nya byggnader som säljs inom 2 år Byggnader som säljs ska ha en energideklaration senast vid försäljningstillfället, vilket Boverket tolkar som det datum då köpekontraktet upprättas. Kravet på energideklaration för byggnader som säljs gäller även för nya byggnader som säljs innan tvåårsperioden för insamling av mätvärden har löpt ut. Då ett nybyggt hus ska säljas innan mätvärden finns att tillgå kan projekterade eller beräknade värden ligga till grund för uppgifterna i energideklarationen. Skatteavdrag för utgift vid energideklaration Vid försäljning kan utgiften för energideklarationen vara möjlig att dra av som en försäljningsutgift vid kapitalvinstberäkningen. Vid uthyrning kan utgiften för energideklarationen i vissa fall vara möjlig att dra av som en driftskostnad. 68

70 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Vid nybyggnad ska utgiften för energideklarationen anses tillhöra nybyggnadskostnaden och ingår därmed i fastighetens omkostnadsbelopp som en förbättringsutgift vid en framtida kapitalvinstberäkning. Mer information kan lämnas av Skatteverket. Generella undantag från krav på energideklaration Byggnader som är undantagna kraven på energideklaration finns upptagna under 2, 3 och 4 i förordningen om energideklaration för byggnader. De byggnader som är upptagna under 2 behöver inte under några omständigheter energideklareras oavsett hur dessa nyttjas, hur de är taxerade, om de är nya byggnader eller ska säljas. Det åligger kommunen som tillsynsmyndighet att avgöra om en byggnad omfattas av undantagen eller ej. Det är givetvis alltid tillåtet att upprätta en energideklaration, även för byggnader som är undantagna. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader För byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt får energideklarationen inte innehålla rekommendationer som riskerar att skada byggnadens kulturhistoriska värden. Riskerar samtliga kostnadseffektiva åtgärder att skada byggnadens värden behöver byggnaden inte energideklareras. Ofta kan det dock finnas åtgärder, som till exempel intrimning av styr- och reglerfunktioner eller byte av tätningslister i fönster och dörrar, som inte skadar byggnadens kulturvärde. För att bedöma om det finns sådana åtgärder bör en energiexpert göra en kontroll av byggnaden. Finns det kostnadseffektiva åtgärder som inte skadar byggnadens kulturvärden så ska en energideklaration upprättas (om byggnaden inte omfattas av något annat undantag). Undantaget kan tillämpas på byggnader som förklarats som byggnadsminnen enligt lagen om kulturminnen eller förordningen om statliga byggnadsminnen eller på byggnader som utgör en särskilt värdefull byggnad enligt plan- och bygglagen. 3 kap. 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 1 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen 3 kap. 12 plan- och bygglagen/1987:10 Kommentarer till reglerna I detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ha pekat ut särskilt värdefulla byggnader enligt plan- och bygglagen. Även i en del bevaringsprogram och byggnadsinventeringar kan kommunen ha pekat ut särskilt värdefulla byggnader. Det är dock byggnadens kulturhistoriska värde som avgör om det är en särskilt värdefull byggnad, oberoende av om något utpekande har skett i förväg eller inte. 69

71 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader SFS 2006: p 2 Byggnader som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet Byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet är undantagna från kravet på energideklaration. Bedömningen av vad i huvudsak innebär utgår dels från hur stor del av en byggnads area som nyttjas men också från hur stor del av tiden det pågår religiös verksamhet. Vad som bedöms vara religiös verksamhet måste avgöras från fall till fall, men aktiviteter direkt kopplade till det aktuella samfundets och medlemmarnas trosutövande bör kunna ses som religiös verksamhet. SFS 2006: p 3 Industrianläggningar och verkstäder För industrianläggningar och verkstäder bedöms undantaget gälla byggnader där den huvudsakliga verksamheten är tillverkning eller en verkstad. I de fall det finns byggnader med annan huvudsaklig verksamhet omfattas de inte av detta undantag. Tolkningen gäller vid försäljning och vid upplåtande med nyttjanderätt. Exempel på sådana byggnader, som då alltså omfattas av krav på energideklaration, är kontorslokaler, uppvärmda lager, lokaler för fritidsaktiviteter och konferensanläggningar. Det är alltså inte taxeringen av byggnaden eller fastigheten som styr kravet på energideklaration för den här kategorin byggnader, utan verksamheten i byggnaden. Den huvudsakliga verksamheten avgörs genom att kontrollera hur stor del av byggnadens uppvärmda area (A temp ) respektive verksamhet upptar. Om mer än hälften av byggnadens yta utgörs av lokaler med tillverkning omfattas byggnaden av undantaget för industrianläggningar och verkstäder. Om mer än hälften av ytan i byggnaden är kontor eller lager eller liknande där ingen tillverkning sker ska byggnaden ha en energideklaration i det fall byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt eller ska säljas. Det är alltid hela byggnaden som ska deklareras om byggnaden bedöms omfattas av kravet på energideklaration. SFS 2006: Om det i en industribyggnad eller verkstad finns kompressordrivna kylaggregat för komfortkyla med en sammanlagd nominell kyleffekt större än 12 kw, omfattas denna byggnad av krav på besiktning av luftkonditioneringssystemen även om byggnaden är undantagen från 70

72 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer kravet på energideklaration. Dessa uppgifter redovisas separat i energideklarationen för de byggnader som berörs. Se även sid. 75. Fritidshus med högst två bostäder Vad är ett fritidshus? Terminologicentrum (tidigare TNC) har en definition på fritidshus som lyder småhus som inte är inrättat för helårsboende. Enligt fastighetstaxeringslagen är fritidshus med högst två bostäder tilldelade typkod 221. Denna registrering stämmer inte alltid utan det kan finnas byggnader som har registrerats som fritidshus, men där ägaren har bosatt sig permanent utan att registreringen har ändrats och vice versa. Fritidshus med högst två bostäder är möjliga att undanta från kravet på energideklaration och i linje med tidigare tolkningar så är det användningen av byggnaden som styr, även om taxeringen ofta kan ge en fingervisning. BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 SFS 2006: p 4 Om en person är folkbokförd på en fastighet där en byggnad som anses vara ett fritidshus är belägen, är det en omständighet som gör att byggnaden inte bör anses vara avsedd att användas som fritidshus. Byggnaden bör därmed inte heller omfattas av det möjliga undantaget för fritidshus. Tillfälliga byggnader En tillfällig byggnad som är avsedd att användas mindre än två år är undantagen från skyldigheten att ha en energideklaration. Om det visar sig att användningen kommer att vara mer än två år omfattas byggnaden av kravet på energideklaration. SFS 2006: p 5 Detta gäller alla typer av byggnader som inte omfattas av undantagen av andra skäl. Exempelvis blir moduler som står mer än två år energideklarationspliktiga i den kombination de står när tvåårsgränsen överträds. Om de flyttas och tas i bruk i en annan kombination och på en annan plats, börjar en ny tvåårsperiod som tillfällig byggnad. Är det uppenbart redan när modulerna ställs upp, att kombinationen ska stå mer än tillfälligt, är det lämpligt att kräva och upprätta en energideklaration redan innan tvåårsgränsen överträtts. Ekonomibyggnader för jordbruk m.m. Ekonomibyggnader, till exempel stall, lador, maskinhallar och magasin, är undantagna från kravet på energideklaration. SFS 2006: p 6 Kommentarer till reglerna 71

73 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Bostadshus, kontorslokaler och liknande inom en lantbruksfastighet räknas inte som ekonomibyggnader och omfattas således av kravet på energideklaration. SFS 2006: p 7 SFS 2006:985 2 p 8 Fristående byggnader mindre än 50 m 2 Byggnader med en användbar golvarea (A temp ) som är mindre än 50 m 2 omfattas inte av kravet på energideklaration. Byggnader avsedda för totalförsvaret Byggnader av hemlig natur omfattas inte av kravet på energideklaration. Vad gäller för övriga byggnader? Andelshus Andelshus som upplåts med bostadsrätt eller på annat sätt helt eller delvis upplåts med nyttjanderätt omfattas generellt av kravet på energideklaration, om inte byggnaden tillhör något av de generella undantagen. Om en byggnad eller en del av en byggnad som räknas som andelshus lämnas till försäljning, ska hela byggnaden ha en energideklaration. Ambassadbyggnader Utländska ambassader som ligger i Sverige är undantagna från kravet på att upprätta en energideklaration eftersom de räknas som utländskt territorium och därmed omfattas av det egna landets lagar och krav. Svenska ambassader i utlandet omfattas av den svenska lagstiftningen. Bensinstationer Bensinstationer likställs här med verkstäder och för de byggnader där den huvudsakliga verksamheten är bensinstation gäller samma generella tolkning och undantag som för verkstäder. I de fall bensinstationen kan anses vara mer livsmedelsbutik än bensinstation, bedöms ändå andelen energi som används för påverkan av byggnadens inomhusklimat vara liten jämfört med verksamhetsenergin, så ingen energideklaration behöver göras. BFS 2007:4 3 Bygdegårdar Byggnader som upplåts med nyttjanderätt eller ska säljas omfattas av kravet på energideklaration om inte något av de generella undantagen kan åberopas (t.ex. kulturvärdesskyddet). 72

74 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Garage Fristående garagebyggnader som är uppvärmda till minst 10 C anses ha en tempererad area (A temp ). Om A temp är större än 50 m 2 ska den fristående garagebyggnaden ha en egen energideklaration. En fristående garagebyggnad med A temp mindre än 50 m 2 omfattas inte av kravet på energideklaration. Energin som tillförs garagebyggnaden ska inte heller tas upp i huvudbyggnadens energideklaration. Finns inte separat energimätning för garagebyggnaden får energiexperten göra en beräkning av dess energianvändning och räkna av den från det mätta värdet. Det är då lämpligt att beskriva förfarandet under rubriken Övrigt i formuläret för energideklaration. För byggnader som huvudsakligen används för andra ändamål än som garage men där garage finns inom klimatskärmen, får garagearean inte räknas med vid beräkningen av energiprestanda. Detta eftersom garagearean inte ingår i A temp. All energi som används för garagedelen ska däremot ingå i energiprestandaberäkningen. En byggnad som huvudsakligen innehåller uppvärmt garage, dvs. där mer än 50 procent av byggnadens area är garage, räknas som garagebyggnad och hela byggnadens användbara area räknas i det här fallet som A temp vid beräkningen av byggnadens energiprestanda. Komplementbyggnader (ej garage) Komplementbyggnader är ofta byggnader som är små, mindre än 50 m 2, exempelvis friggebodar och liknande. De saknar helt egna försörjningssystem och behöver därför inte ha en separat energideklaration. Oftast saknar dessa byggnader också ett eget byggnads-id. I det fall komplementbyggnaden är större än 50 m 2 och energi tillförs för att ge en temperatur över 10 C ska byggnaden däremot ha en egen energideklaration. För komplementbyggnader som är mindre än 50 m 2 och som använder energi som inte mäts separat, kan en av två metoder väljas. Den ena metoden är att inkludera komplementbyggnadens area i huvudbyggnadens area och beräkna energiprestanda utifrån den totala arean och den sammanlagda energianvändningen för de båda byggnaderna. Kommentarer till reglerna Den andra metoden är att göra en beräkning av komplementbyggnadens energianvändning och frånräkna denna från den totala energianvändningen så att energiprestandan enbart beräknas för huvud 73

75 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader byggnaden. Vilken metod man än väljer, bör experten beskriva förutsättningarna under rubriken Övrigt i formuläret för energideklaration. Kulvert mellan byggnader Värmeförluster i kulvertar ingår inte vid beräkningen av energiprestanda för en byggnad, utom i fallet med kulvertar mellan byggnader på en eller flera fastigheter med samma ägare. Oanvända byggnader Om byggnaden står tom och ingen uppvärmning över 10 C sker behöver byggnaden inte energideklareras. Byggnader i samfällighetsföreningar Byggnader som ingår i en samfällighetsförening behöver inte deklareras på grund av upplåtelseform eftersom byggnaderna nyttjas och ägs enskilt av medlemmar i samfällighetsföreningen. I det fall en byggnad i en samfällighetsförening upplåts med nyttjanderätt till tredje part eller ska säljas finns däremot krav på energideklaration. Det är den enskilde byggnadsägarens ansvar att se till att energideklarationen upprättas i tid. SFS 2006: p 6 Växthus Växthus räknas enligt fastighetstaxeringslagen som ekonomibyggnader. Dessa är därför undantagna från kravet på energideklaration. Tredimensionell fastighetsbildning och ägarlägenheter Tredimensionellt indelade fastigheter är, i likhet med ägarlägenheter, ett eget ägande av en del av en byggnad. Ofta bildas en samfällighetsförening för drift och skötsel av gemensamma utrymmen och anläggningar. Tredimensionellt indelade fastigheter omfattas av kravet på energideklaration om byggnaden eller delar av byggnaden upplåts med nyttjanderätt eller säljs. SFS 2006:985 6a BFS 2007:4 6 För såväl ägarlägenheter som tredimensionella fastigheter gäller från och med den 1 maj 2009 att en energideklaration för dessa byggnader får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Byggnader som genomgått en omfattande ändring Då en omfattande ändring av en byggnad har gjorts är det lämpligt att betrakta den som en ny byggnad och följa regelverket för denna kate- 74

76 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer gori. Byggnaden bör då deklareras senast två år efter att den tagits i bruk. Flytt och rivning av hus Köparen har rätt att få se en energideklaration av säljaren oavsett vad köparen tänker göra med byggnaden såvida byggnaden inte omfattas av något undantag. Om köparen tänker flytta byggnaden krävs normalt ett bygglov för att uppföra den på den nya boplatsen. Då gäller samma regler som för en nybyggnad, dvs. att en deklaration ska upprättas senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk. I de fall byggnaden är menad att rivas efter försäljningen kommer en energideklaration att sakna betydelse. Om köparen inte hävdat sin rätt att begära energideklaration av säljaren vid försäljningstillfället och byggnaden rivits så har köparen förverkat sin rätt. Byggnader med luftkonditioneringssystem för komfortkyla, >12 kw I byggnader med kompressordrivna kylsystem för komfortkyla som har en sammanlagd nominell kyleffekt större än 12 kw ska en första besiktning av systemet göras efter den 31 december Detta krav omfattar de byggnader som är undantagna från kravet på energideklaration för byggnader. För byggnader som omfattas av kravet på energideklaration ingår uppgifterna för luftkonditioneringssystem i energideklarationen. SFS 2006: SFS 2006: och 16 BFS 2007:4 Den första besiktningen utförs lämpligen när nästa OVK- eller köldmediebesiktning görs för byggnaden. Det är den sammanlagda installerade kyleffekten i byggnaden som avgör om besiktning enligt lagen om energideklaration för byggnader ska tillämpas. Hela kylsystemen ska besiktigas, även exempelvis kanaler och tilluftsdon. Luftkonditioneringssystem som ägs av verksamhetsutövare eller boende i byggnaden räknas med i den sammanlagda installerade effekten. I de fall byggnadsägaren inte har tillgång till statistik över elförbrukningen för dessa installationer, får man göra en uppskattning av driftdata och energianvändning. I första hand ska dock den faktiska elförbrukningen användas som grund för beräkningen av energiprestandan för luftkonditioneringssystemet. Kommentarer till reglerna 75

77 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Om kylmaskinen används för både process- och komfortkyla ska enbart den del som avser komfortkylan redovisas. Besiktningsprotokollets giltighet Besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem gäller i högst tio år. Det kan vara lämpligt att samordna besiktningarna med övriga kontroller som görs på systemen, exempelvis den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem (OVK) eller enligt regler om kontroll av fluorerade växthusgaser, se Naturvårdsverkets webbplats. se Lagar och regler om vissa fluorerade växthusgaser alt. SFS 2007:846 Besiktningsprotokoll för byggnader med energideklaration För byggnader som enligt regelverket ska ha en energideklaration, ingår luftkonditioneringssystemen i byggnadens energideklaration och något separat besiktningsprotokoll behöver inte utfärdas. Åtgärdsförslag Förslag på åtgärder som minskar byggnadens behov av komfortkyla kan även omfatta byggnadstekniska åtgärder, även om besiktningen är avgränsad till luftkonditioneringssystemet. Exempel på sådana åtgärder är installation av solskydd. 76

78 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Vem upprättar energideklarationen? Energideklarationen får göras av en energiexpert i ett ackrediterat kontrollorgan. Ackrediterade kontrollorgan är företag som har behörighet att utföra energideklarationer. Det ackrediterade kontrollorganet måste ha minst en certifierad energiexpert anställd i arbetsledande ställning och med den behörighet som företaget sökt ackreditering för. SFS 2006:1592, 10 Det ackrediterade kontrollorganet ska vara registrerat hos Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). SWEDAC är den myndighet som utfärdar ackreditering. Det ackrediterade kontrollorganet ska ha en tekniskt ansvarig registrerad hos SWEDAC. Uppgifter om det ackrediterade kontrollorganet och den tekniskt ansvarige överförs till Boverkets energideklarationsregister. Det är den tekniskt ansvarige som ger energiexperter i det egna ackrediterade kontrollorganet behörighet att använda Boverkets register. Även energiexperter som genom att uppfylla de krav på oberoende och sakkunskap, som enligt bestämmelser i ett annat land i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas för motsvarande experter i det landet, har rätt att utföra energideklarationer i Sverige. SFS 2006: p 2 Behörighet för energideklarationer och besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem Behörighetsnivåerna som ett företag kan ackrediteras för är normal, kvalificerad och luftkonditionering, vilka sammanfaller med de personliga certifieringsnivåerna för energiexperten. Behörighetsnivåerna i både ackreditering av företag och personcertifiering är kopplade till komplexiteten i de objekt som ska energideklareras. Normal behörighet krävs för byggnader som beskrivs som enkla enligt definitionen i BFS 2007:5. Kvalificerad behörighet krävs för komplexa byggnader, men med denna behörighet kan energideklarationer utföras på alla typer av byggnader och på luftkonditioneringssystem. Behörighet luftkonditionering omfattar enbart upprättande av besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem >12 kw. BFS 2007: Kommentarer till reglerna 77

79 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader De ackrediterade företagen kan även välja att anlita experter som inte är certifierade i arbetet med att upprätta energideklarationer och besiktningsprotokoll. Företagen ska dock enligt lagen om energideklaration alltid ha minst en certifierad expert som säkerställer ackrediteringsnivån. Om ett företag är stort och arbetar i många delar av landet kan SWEDAC komma att kräva att fler än en certifierad energiexpert finns i företaget. För de icke certifierade experter som arbetar med energideklarationer, kontrolleras kunskap och fortbildning genom SWEDAC:s kontroll av de ackrediterade kontrollorganen. Dessa personer ska i princip ha samma kunskap som de certifierade energiexperterna för motsvarande behörighetsnivå. Energideklarationen upprättas med ett formulär som Boverket tagit fram. Formuläret består av obligatoriska uppgifter, vilka är märkta med asterisk och frivilliga uppgifter. Nedan följer förklaringar till formulärets uppbyggnad och vad uppgifterna används till. Instruktioner för hur formuläret ska fyllas i finns i Boverkets Vägledning till formuläret. Formuläret fylls i elektroniskt och när energiexperten godkänner deklarationen så skapas en sammanfattning av den samwww.boverket.se /energideklaration under rubriken Övriga byggnadsägare där du går vidare under Formulär för övriga byggnader. Vad ska en energideklaration innehålla? Energideklarationen ska uppmärksamma byggnadsägaren på byggnadens energianvändning och inomhusmiljö. Energideklarationen ska ge en uppfattning om hur bra eller dåligt huset är energimässigt men framför allt om vilka åtgärder som kan vidtas för att göra huset energieffektivare med bibehållen god inomhusmiljö och utan att skada byggnadens kulturvärden. Genom att göra energideklarationen och därefter i steg 2 genomföra åtgärderna kan byggnadsägaren sänka driftkostnaderna för byggnaden samtidigt som man visar en miljömedvetenhet. Energideklarationen ska normalt föregås av en besiktning där en energiexpert, gärna tillsammans med byggnadsägaren, går igenom byggnaden. Energiexperten kontrollerar byggnadsägarens uppgifter om byggnaden och dess energianvändning. Om det finns en potential för besparing beskriver experten vilka åtgärder som är lämpliga för just denna byggnad. Det kan göras vid samma tillfälle eller, om byggnaden är stor eller komplex, vid ett senare tillfälle. Åtgärderna som föreslås ska vara kostnadseffektiva. 78

80 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer tidigt som den lagras i Boverkets register. Energideklarationen är då låst och kan inte redigeras ytterligare. Energideklarationen ger en ögonblicksbild av byggnadens energistatus just vid det tillfälle då den görs. De sparåtgärder som eventuellt föreslås kan av utrymmesskäl endast beskrivas kortfattat, men är ändå viktiga att ha dokumenterade. Detaljerad information om energideklarationens förutsättningar, antaganden, åtgärder m.m. redovisas med fördel i en mer utförlig rapport som kan biläggas formuläret för energideklaration. En muntlig presentation är också att föredra så att byggnadsägaren får energideklarationens alla delar förklarade. Byggnadens energiprestanda Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande tolvmånadersperiod (kwh/år) per tempererad area (m 2 ) och anges i kwh/m 2 och år. Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är SMHI:s energiindexmetod. BFS 2010:6 För byggnader som inte har separat mätning av energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Systemgränsen för byggnadens energiprestanda På följande sida finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool. BBR, avsnitt 9 Energihushållning (BFS 2008:20) Kommentarer till reglerna 79

81 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Byggnadens energianvändning Byggnader med gemensam mätpunkt I byggnader med gemensam mätpunkt får den totala energianvändningen fördelas baserat på bedömningar av de enskilda byggnadernas konstruktion och användning. Referensvärden I energideklarationens formulär beräknas två referensvärden utifrån de data som fylls i. Beräkningen utförs genom att man klickar på knappen Beräkna. Beräkningen kan göras hur många gånger som helst. En närmare beskrivning av de beräkningar som utförs finns i bilaga 1 i BFS 2010:6. BFS 2010:6, bilaga 1 BBR, avsnitt 9 Energihushållning (BFS 2008:20) Referensvärde 1 visar de energihushållningskrav som gäller för nybyggnad av en liknande byggnad inom samma klimatzon och med samma uppvärmningssystem. Energihushållningskraven är olika beroende på om byggnaden innehåller bostäder eller lokaler. Om den deklarerade byggnaden innehåller en blandning av båda, viktas andelen bostäder och lokaler och referensvärdet kommer därför att vara olika i varje enskilt fall. Referensvärde 1 beaktar om byggnaden är eluppvärmd eftersom sådana byggnader omfattas av särskilda energihushållningskrav i BBR 80

82 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer vilket då medför att referensvärdet blir lägre. Byggnaden är eluppvärmd där den installerade eleffekten för installationer för värme och varmvatten överstiger 10 W/m 2. Om en byggnad kräver ett högre uteluftsflöde än minimikravet på 0,35 l/s,m 2 för att säkerställa en god inomhusmiljö så tillåts en högre energianvändning enligt BBR. Maximalt får 1 l/s,m 2 medges. Referensvärde 1 får därför ett högre värde om uteluftsflödet är mellan 0,35 1,0 l/s,m 2. Uteluftsflödet beräknas som ett medelvärde av olika uteluftsflöden under olika drifttider under uppvärmningssäsongen. Referensvärde 2 visar energiprestanda för byggnader som är likvärdiga med den byggnad som energideklarationen upprättas för. Värdet anges som ett intervall som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Referensvärde 2 visar inte om den aktuella byggnaden kan förbättra sin energiprestanda eller om det finns kostnadseffektiva åtgärder att föreslå, utan är ett sätt att se hur byggnadens energiprestanda står sig i jämförelse med liknande byggnader med liknande förutsättningar. Hushåll-, verksamhets- eller fastighetsenergi All energi som används i eller för byggnaden och som inte kan anses vara hushålls- eller verksamhetsel räknas med i den totala energianvändning som används för att beräkna byggnadens energiprestanda. I det fall det finns belysning eller värme i ett garage som ligger inom byggnadens klimatskal, ska belysningsel och värme räknas med, men inte garagets area eftersom den inte ingår i A temp. Belysningen definieras då som fastighetsenergi. I tvättstuga All el som används till tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, manglar, pressar m.m. i bostadshus räknas som hushållsel, oavsett storleken på huset eller var tvättstugan är belägen. Fast belysning allmänbelysning Fast belysning i en byggnad, ofta i korridorer, förrådsutrymmen och trapphus, anses generellt tillhöra den allmänbelysning som krävs för att bruka byggnaden och är därmed att betrakta som fastighetsenergi. Kommentarer till reglerna Ishall Till A temp i en anläggning med ishall räknas alla utrymmen som värms eller avses värmas till minst 10 C, exempelvis omklädningsrum och kafeteria och installationsutrymmen. 81

83 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Elenergi till kylmaskiner för produktion av is är att betrakta som verksamhetsenergi. Om kylmaskinerna även producerar komfortkyla ska den delen tas med i energideklarationen. En isbaneanläggning som bara har tak omfattas inte av kravet på energideklaration eftersom anläggningen per definition inte är en byggnad. Fördelningen mellan verksamhets- och fastighetsenergi för en ishall är komplicerad, men en generell bedömning är följande: a. Elenergi till kylmaskinen tillhör verksamheten. b. Driftel till luftavfuktning är normalt fastighetsel. c. Värmeåtervinning från kylmaskinerna är inte köpt energi och ska därför inte tas upp i energideklarationen. d. Driftel till ventilationsanläggningen är fastighetsenergi. Simhall/badhus När det gäller badanläggningar är det rimligt att anta att den del av energianvändningen som avser uppvärmning av bassänger, bastuanläggningar samt varmvatten till duschar och liknande räknas som verksamhetsenergi och den ingår därför inte i byggnadens energianvändning. Vattenreningsanläggningen är verksamhetsrelaterad och bör också räknas till verksamhetsenergin. Den del av varmvattenenergin som används för personalens behov och för städning kan däremot anses ingå i byggnadens energianvändning. I verksamheter av den här typen är det dock troligt att andelen energi som går åt till sådant, i jämförelse med det totala varmvattenbehovet för anläggningen, är så liten att den är försumbar vid beräkningen av energiprestanda för byggnaden. Experten måste här göra en bedömning av förhållandet mellan förbrukningarna. Liksom för ishallar är driftel till ventilation och avfuktare att betrakta som fastighetsenergi, eftersom dessa system är till för att skydda byggnaden mot den påfrestning som användandet ger även om de också ska bidra till att skapa en god inomhusmiljö för brukarna. SFS 2006:985 9 p 2 OVK och radon OVK För energideklarationen finns inget krav på att den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) ska vara genomförd eller godkänd utan det 82

84 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer som ska rapporteras är om byggnaden är OVK-pliktig och om så är fallet, om OVK-besiktning gjorts samt utfallet av denna. Krav finns på att funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) ska utföras för vissa byggnader och med vissa tidsintervaller. Om kontrollen visar på brister i systemet så är byggnadsägaren skyldig att åtgärda bristerna. En- och tvåbostadshus byggda efter 1 januari 1996 och med FT-, FTX-, eller FX-system omfattas av krav på OVK. Den ska vara godkänd innan slutbevis utfärdas. Vid energideklaration anses byggnaden alltså vara OVK-pliktig. Information om när OVK är utförd och eventuella resultat från denna ska föras in i formuläret. Inget återkommande besiktningskrav finns dock för dessa byggnader. Radon För energideklarationen finns det inget krav på att en radonmätning ska ha gjorts i byggnaden, men om radonhalten har mätts så ska mätvärden, metod och datum anges. Det är det enskilt sämsta årsmedelvärdet i utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt (t.ex. bostad eller arbetsrum) som ska redovisas som uppmätt radonhalt. 2 BFS (1991:36 ÖVR 61) Ändringar införda t.o.m. BFS 2009:5 ÖVR 85 BFS 2007:4 9 p 3 Nya byggnader får inte ha högre radonhalter än 200 Bq/m 3. Kommunerna begär ofta, via kontrollplan, att kravet uppfylls och utfärdar inte slutbevis förrän byggherren visat detta genom mätning. För befintlig bebyggelse ställer Socialstyrelsen krav att radonhalten för bostäder och skolor inte får överskrida 200 Bq/m 3. Arbetsmiljöverkets krav på arbetslokaler är 400 Bq/m 3. Stöd för dessa krav finns i miljöbalken. Byggnadsägarna kan på begäran av kommunerna bli ålagda att visa radonmätningar för sina byggnader. För att mätningar ska kunna jämföras med myndigheternas gränsoch riktvärden bör långtidsmätning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivning ha gjorts. I flerbostadshus och lokaler innebär det att flera lägenheter mäts och att ett årsmedelvärde på radonhalten beräknas för varje mätpunkt i byggnaden. En gammastrålningsmätning är inte likvärdig med att radonhalten har mätts. Däremot kan man mycket väl informera om åtgärden under rubriken Övrigt. Kommentarer till reglerna Om man har gjort både lång- och korttidsmätning i samma byggnad är rekommendationen att använda SSM:s metodbeskrivning som underlag för rapportering av radonmätningen. Om åtgärder däremot 83

85 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader har gjorts efter att långtidsmätningen är slutförd bör den senaste mätningen användas som underlag, oavsett metod. Hur identifieras byggnader? Byggnads-ID De flesta byggnader har tilldelats en unik identitet i Lantmäteriets fastighetsregister, ett byggnads-id. Identiteten ser ut som: , där 1 är ett prefix och är själva identifikationsnumret. För att man säkert ska kunna koppla en specifik energideklaration till en byggnad krävs att byggnads-id finns angiven i deklarationen. Byggnaders ID-nummer finns registrerade i Lantmäteriets fastighetsregister som Boverket hämtar uppgifter ifrån. Eftersom kommunerna rapporterar in uppgifter om byggnaderna till Lantmäteriets fastighetsregister är det lämpligt att kontakta kommunen om en viss byggnad saknar byggnads-id så att orsaken till detta kan utredas. Komplementbyggnader och andra mindre fristående byggnader har sällan något byggnads-id. Om byggnaden är energideklarationspliktig men saknar byggnads-id får en energideklaration göras utan byggnads-id. Typkod Typkoder finns i Lantmäteriets fastighetsregister och beskriver vad varje byggnad ursprungligen var uppförd för att nyttjas till. Vid energideklarationer används typkoden för att man lättare ska kunna göra en första bedömning av om byggnaden kan omfattas av kravet på energideklaration, men typkoden styr sällan om det föreligger krav på energideklaration eller inte. I energideklarationsregistret används typkoden främst för att man ska kunna sortera byggnadsdata. För byggnader med vissa typkoder kan byggnads-id hämtas direkt i energideklarationsregistret. En automatisk uppdatering sker från Fastighetsregistret en gång per år. Det är t.ex. typkoder för de byggnader som har krav på sig att alltid ha en aktuell energideklaration, dvs. specialbyggnader större än m 2 och byggnader som upplåts med nyttjanderätt. 84

86 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Fastigheter med följande typkoder finns i energideklarationsregistrets databas: Byggnader med uthyrning- 320, 321, 322, 323, 324, 325, 326, 380 Specialbyggnader- 823, 824, 825, 826, 828, 829 Småhus som ej ägs av en fysisk person- 220, 221, 222, 223, 280 Fastighetstyp 4, industribyggnader, finns inte med i energideklarationsregistrets databas. Hos Skatteverket finns en komplett förteckning över typkoderna. Annan verksamhet än vad typkoden anger Det finns ett antal byggnader som kan omfattas av kravet på energideklaration men som har en felaktig typkod och därför inte finns med i Boverkets register för energideklarationer. Det finns också byggnader som saknar typkod eftersom kommunerna inte har rapporterat in uppgifter till Lantmäteriet. Det kan också finnas byggnader, som på grund av upplåtelseform eller verksamhet, omfattas av kravet på energideklaration trots att de inte finns representerade i energideklarationsregistret. I ett första skede behöver därför alla byggnader bedömas individuellt. För industrifastigheter med typkod i 4-serien används i energideklarationsregistret en gemensam typkod 400, eftersom industrianläggningar generellt är undantagna. På en del industrifastigheter kan det dock finnas byggnader som omfattas av kravet på energideklaration. Kommentarer till reglerna 85

87 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader BFS 2007:4 5 allmänt råd st. 4 Samdeklaration (sammanbyggda byggnader) I vissa fall kan byggnader samdeklareras, vilket innebär att två eller flera byggnader med olika byggnads-id kan registreras i samma energideklaration. Kraven för att byggnader ska kunna samdeklareras är enligt regelverket att de är sammanbyggda, har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. Radhus Samdeklarering kan även tillåtas för radhusenheter som upplåts med nyttjanderätt om dessa enheter består av en enda byggnad med gemensamt klimatskal. Anledningen till denna möjlighet är att det rent byggnadstekniskt är en enda byggnad, med en gemensam ägare, och därför kan ses som en enhet. SFS 2006:985 6a Tredimensionella fastigheter och ägarlägenheter Tredimensionellt indelade fastigheter och byggnader som innehåller ägarlägenheter är byggnader med ett antal olika fastigheter inom samma klimatskal och som ofta har gemensamma försörjningssystem, bl.a. för uppvärmning och varmvatten. En deklaration får göras för hela byggnaden. För att söka uppgifter om byggnaden, se mer på Sök efter Återförsäljare av grunddata Om vissa data saknas Om experten inte finner en byggnad i Boverkets databas bör experten först kontrollera om byggnaden finns i FastighetsSök eller andra sökapplikationer för fastighetsinformation. Dessa tjänster är avgiftsbelagda och tillhandahålls av återförsäljare av Lantmäteriets fastighetsinformation. Lantmäteriets register uppdateras löpande med de byggnader som kommunerna rapporterar in, medan Boverkets byggnadsdatabas endast uppdateras en gång per år. Byggnader som inte finns i Boverkets databas hanteras på följande sätt: Komplementbyggnader, som garage, förråd, el-centraler m.m., ingår som regel inte i Lantmäteriets byggnadsregister och energideklarationen kan då registreras på fastighet och eventuell adress. I 86

88 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer formuläret markerar energiexperten att en kontroll är gjord i Fastighetssök eller motsvarande och att byggnaden saknas i byggnadsregistret. Dessa uppgifter skickar Boverket vidare till Lantmäteriet för utredning. Uppgifter om nyproducerade byggnader eller byggnader med typkod som saknas i Boverkets databas registreras manuellt i formuläret. Om en byggnad saknas även i FastighetsSök eller andra applikationer för fastighetsinformation kan energideklarationen ändå registreras enbart på fastighet och adress. Man måste då ange i formuläret att en kontroll gjorts och att uppgifterna saknas. Uppgifter om dessa byggnader skickar Boverket vidare till Lantmäteriet för utredning. Enkel/komplex byggnad Beroende på byggnadens installationer och styr- och reglersystem, samt om byggnaden anses ha ett särskilt kulturhistoriskt värde, räknas byggnaden som en enkel eller komplex byggnad. Detta avgör i sin tur vilken kompetens som krävs av det ackrediterade kontrollorganet som ska utföra energideklarationen för en byggnad. För att få utföra en energideklaration på en komplex byggnad, måste det ackrediterade kontrollorganet ha behörighet kvalificerad. Ackrediterade kontrollorgan med behörighet normal får enbart utföra energideklarationer på byggnader som definieras som enkla. Enkel till enkla byggnader räknas dels en- och tvåbostadshus, dels flerbostadshus och lokaler som inte har luftkonditioneringssystem större än 12 kw kyleffekt och som i byggnaden har låg eller ingen integrationsnivå mellan de tekniska systemen eller har ett enkelt system för styrning och reglering. Generellt kan bostäder räknas som enkla byggnader, men undantag finns även här och bedömningen görs av experten. Komplex en byggnad är komplex om den har ett luftkonditioneringssystem med större än 12 kw kyleffekt, om den är en särskilt värdefull byggnad i 3 kap. 12 plan- och bygglagen eller om den i övrigt inte kan betraktas som enkel. BFS 2007:5 2 Kommentarer till reglerna Kostnadseffektiv åtgärd och besparingskostnad En energieffektiviseringsåtgärd som anges som kostnadseffektiv i energideklarationen är en åtgärd som är lönsam sett utifrån åtgärdens livslängd. I beräkningen tas hänsyn till faktorer som exempelvis 87

89 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader energipris, energiprisökningar, kostnader för investering inklusive installationskostnader, kapitalkostnader, energibesparing och investeringens ekonomiska livslängd. Om den totala kostnaden per sparad kwh över åtgärdens livslängd är lägre än det aktuella energipriset som betalas är åtgärden att betrakta som kostnadseffektiv. Det är det som i energideklarationens formulär kallas besparingskostnad. Siffran används främst för att motivera byggnadsägaren att genomföra en energiåtgärd som per definition är lönsam. BFS 2007:4 8 Ett verktyg som kallas ED-kalkyl är ett hjälpmedel för att ta fram de lönsamhetsmått som ska redovisas i formuläret för energideklaration, men det står energiexperten fritt att välja andra verktyg. Konverteringsåtgärder Konverteringsåtgärder (dvs. byte från ett energislag till ett annat) kan vara lönsamma för byggnadsägaren trots att åtgärderna inte innebär en energieffektivisering. De kan till och med leda till att energianvändningen ökar och det gör att besparingskostnaden inte går att beräkna enligt den ursprungliga modellen. Det går då inte heller att ange åtgärderna i fälten för kostnadseffektiva åtgärder. Boverkets rekommendation är att ändå ta med sådana åtgärder i energideklarationen genom att föra in en beskrivning under rubriken Övrigt i formuläret för att byggnadsägaren ska få reda på dessa förslag. Det finns även konverteringsåtgärder som ökar utsläppen av CO 2, men som ger en stor energibesparing, exempelvis installation av värmepump i en befintlig byggnad som tidigare värmts upp med biobränsle eller fjärrvärme. För dessa åtgärder anges värdet 0 för åtgärdens koldioxidbesparing, då man i dagsläget inte kan ange negativa värden för besparingen. CO 2 -beräkningar Hur mycket CO 2 -utsläppet minskar genom de kostnadseffektiva energiåtgärderna är en viktig del av rapporteringen eftersom en del av syftet med att införa energideklarationer är just att minska mängden av klimatpåverkande utsläpp. CO 2 -halten är den indikator som används. För att man ska kunna bedöma en åtgärds CO 2 -besparing krävs beräkningar och underlag. 88

90 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Beräkning av CO 2 -halt för bränslen För bränslen, både fasta och flytande, finns en lista som Naturvårdsverket ger ut och som anger CO 2 -halter per vikt-, volym- och energienhet för alla bränslen. Listan heter Emissionsfaktorer koldioxid (CO 2 ). sök efter Beräkna utsläpp av växthusgaser Beräkning av CO 2 -halt för fjärrvärme Om fjärrvärme distribueras till byggnaden och besparingsåtgärden omfattar minskad användning av fjärrvärme, hämtas data för fjärrvärmeanläggningen från distributören/energibolaget. Beräkning av CO 2 -halt för el När det gäller CO 2 -utsläpp förknippad med elanvändning råder för närvarande en något mer komplicerad situation i jämförelse med när bränslen eller fjärrvärme används som källa för uppvärmning. Ingen utredning som gjorts av myndigheter eller regeringen har kommit fram till en allmän accepterad beräkningsmetod. För energieffektiviseringsåtgärder som minskar elanvändningen är det lämpligast att göra en individuell bedömning av CO 2 -utsläppen genom att ta hänsyn till byggnadsägarens elavtal och elleverantörens uppgifter om CO 2 -utsläpp för det aktuella avtalet. Besiktning krav eller möjlighet? I regelverket om energideklaration för byggnader finns det i princip två olika situationer där besiktning beskrivs a) då energiexperten har rätt att kräva en besiktning för att säkerställa indata och b) då besiktning krävs enligt lag. En besiktning ska göras då energiexperten anser att kostnadseffektiva åtgärder kan identifieras samt för att säkerställa inomhusmiljön och eventuellt kulturvärde i samband med åtgärdsförslag. a) Verifiering av indata Om data saknas, inte är tillräckliga eller rimliga för att göra en bedömning av en byggnad som energiexperten ska energideklarera, kan energiexperten genomföra en besiktning av byggnaden i syfte att få ett komplett underlag. Omfattningen av besiktningen beslutas i dialog med byggnadsägaren. Anledningen till besiktningen ska redovisas i energideklarationen. SFS 2006:985 8 SFS 2006:1592, 6 BFS 2007:4, 4 Kommentarer till reglerna b) Kostnadseffektiva åtgärder Om det finns kostnadseffektiva åtgärder, som inte skadar inomhusmiljön eller byggnadens kulturvärden, att föreslå för byggnaden ska 89

91 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader dessa enligt lagen om energideklaration för byggnader ingå i energideklarationen och det finns då krav på att besiktning av byggnaden utförs. Energiexperten bör utifrån den information som denna har skaffat sig om byggnaden, bedöma om det är troligt att det finns kostnadseffektiva åtgärder att föreslå. En avgörande uppgift i en sådan bedömning är byggnadens energiprestanda. Om den betraktas som hög, t.ex. 25 procent över BBR-krav för nya byggnader, kan det antas att det finns kostnadseffektiva åtgärder att föreslå och då bör en besiktning göras. Ett annat skäl till att utföra besiktning är för att verifiera byggnadens energiprestanda. Denna uppgift ger en potentiell köpare information om bl.a. byggnadens driftskostnader. Energiexperten bör därför kontrollera ägarens uppgifter genom en besiktning om det finns misstankar om brister i uppgifterna. Referensvärde 2 Referensvärde 2 i energideklarationens formulär ger ett intervall på energiprestanda för liknande byggnader som kan användas för att jämföra energiprestanda mellan olika objekt. Referensvärde 2 är inte ett mått som ska användas för att avgöra om byggnaden behöver besiktas eller inte. Referensvärde 2 är inte heller ett mått på om det finns möjligheter att förbättra energiprestandan för byggnaden. Ansvar för besiktning En del byggnadsägare har rutiner och uppföljning av sitt eget energiarbete, ibland kopplat till kvalitets- eller miljöledningssystem. Om det ackrediterade kontrollorganet anser att kvaliteten på byggnadsägarens arbete motsvarar de kvalitetskrav kontrollorganet själv ställer på liknande arbete och att en ny besiktning inte skulle tillföra något nytt, kan kontrollorganet besluta att någon ytterligare besiktning inte är nödvändig. Det betyder att kontrollorganets expert inte själv gör någon besiktning av byggnaden, eftersom byggnadsägaren själv utfört den på ett tillfredsställande sätt. Det är det ackrediterade kontrollorganet som ansvarar för bedömningen av besiktningens omfattning och kostnad. Beräkningen av lönsamheten för föreslagna åtgärder utgår från ägarens uppgifter om livslängd, avkastningskrav etc. Det är det ackrediterade kontrollorganets uppgift att motivera varför en besiktning gjorts eller inte gjorts av den aktuella byggnaden. 90

92 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Besiktningens omfattning En besiktning kan i omfattning vara allt ifrån en enkel kontroll av data till en noggrann genomgång av byggnadens energisystem och klimatskal. Hur omfattande besiktningen blir beror på byggnadens skick, konstruktion och energianvändning. Dessa faktorer gör att det kan vara lämpligt att energiexperten först gör en översiktlig uppskattning av byggnadens förutsättningar utifrån de data byggnadsägaren lämnar och utifrån samtal med byggnadsägaren eller dess företrädare. Även kostnaden för besiktningen ska vägas in i bedömningen av behovet; ju högre energianvändning per kvadratmeter och år, desto större möjlighet att en besiktning medför förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Ett behov att kontrollera byggnadsägarens uppgifter för att säkerställa att energiprestandan beräknats på ett korrekt sätt är också ett skäl till att besiktning ska utföras. Besiktningsmannen kan på grundval av de handlingar som finns om byggnaden såsom ritningar, uppgifter från tidigare undersökningar eller besiktningar av byggnaden m.m. göra bedömningen att det inte behöver göras någon besiktning. BFS 2007:4, 4 Krav på genomförande av åtgärder? Det finns ingen bestämmelse i regelverket som säger att byggnadsägarna måste genomföra de åtgärder som föreslås i energideklarationen. Men eftersom de föreslagna åtgärderna ska vara kostnadseffektiva bör det motivera byggnadsägarna att genomföra dem. Vem är det som ska underteckna energideklarationen? Energiexperten undertecknar energideklarationen. Det är det ackrediterade kontrollorganet som är ansvarigt för att energideklarationen utförts enligt regelverket. BFS 2007:4 17 Att godkänna energideklarationen När energiexperten gjort klart deklarationen och fyllt i alla obligatoriska fält i formuläret ska den godkännas. Då experten har godkänt deklarationen låses dokumentet för ytterligare redigering, samtidigt som en pdf-fil skapas som även innehåller en sammanfattning av energideklarationen. Dispens och uppskov Det finns inga dispenser från kravet på energideklaration. Man kan inte heller söka uppskov. Kommentarer till reglerna Energideklarationens sammanfattning anslaget Energideklarationens sammanfattning ska finnas tillgänglig som informationsanslag för dem som använder byggnaden. Detta gäller 91 SFS 2006:985,13 BFS 2007:4,14

93 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader för specialbyggnader över m 2, som ofta är offentliga byggnader ägda av stat, landsting eller kommun liksom för byggnader som upplåts med nyttjanderätt, t.ex. flerbostadshus, bostadsrätter, eller lokalbyggnader. I första hand ska anslaget sättas upp på väl synlig plats i den entré eller den trappuppgång som används mest. Det kan vara lämpligt att också anslå energideklarationens sammanfattning på flera ställen, som en service till hyresgästerna. Om byggnaden inte är utformad så att det är möjligt att sätta upp sammanfattningen i en entré eller trappuppgång kan det vara lämpligt att sätta upp anslaget i något annat allmänt utrymme som är välbesökt. Exempel på lösningar kan vara tvättstugan eller en samlingslokal. Ett annat sätt är att låta boende ha tillgång till intern information i boendepärmar, där en kopia av energideklarationens sammanfattning kan sättas in. Många bostadsrätter har egna webbplatser eller medlemsblad där informationen också kan spridas. Anslaget kan ses som ett första led i dialogen mellan boende och fastighetsägare om husets energianvändning. Figuren och symbolens placering Anslaget består av två delar, den översta i form av ett hus med olika nivåer, se bild nedan. Den innersta nivån visar Liten energianvändning och den yttersta nivån i bilden visar Stor energianvändning. Figuren i sammanfattningen är indelad i sju fält, där den energideklarerade byggnaden representeras av en hussymbol som placeras i det fält som överstämmer med byggnadens energiprestanda. 92

94 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Fälten i figuren motsvarar inifrån och ut: 0-50, , , , , och >400- kwh/m 2 och år. Ju närmre den innersta nivån hussymbolen hamnar, desto mindre energianvändning har byggnaden. Den nedre delen i skylten består av framtagna och beräknade faktauppgifter i textform. De energieffektiviserande åtgärderna, som oftast föreslagits och redovisats i själva energideklarationen, återges inte på informationsanslaget. De finns beskrivna i det samlade dokumentet som den ansvarige byggnadsägaren fått från energiexperten som utfört energideklarationen. Sammanfattningens utformning Energideklarationens sammanfattning får inte förvanskas, vilket betyder att man inte får lägga till eller ta bort information. Storleken får inte heller ändras och den får inte färgläggas. Det finns två alternativ på hur sammanfattningen kan utformas: det ena är den konventionella pappersutskriften, det andra en skylt i mer beständigt material. Den beständiga skylten (förslagsvis av plast) är tredimensionell och mönsterskyddad till sin utformning. Skylten /energideklaration under rubriken Övriga byggnadsägare där du går vidare under Formulär för övriga byggnader. 93 Kommentarer till reglerna

95 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader beställs av byggnadsägaren och den ska utformas enligt de anvisningar som finns på Boverkets webbplats. Anslaget märks med Boverkets logotyp som ett sätt att säkerställa informationen från energiexperten. SFS 2006: SFS 2006: Energideklarationsregistret Boverket har till uppgift att föra register över energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnas in till myndigheten. Uppgifterna i energideklarationsregistret får användas för att ta fram statistik, forskning, uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen, tillsyn och annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar. Vilka får tillgång till Boverkets register över energideklarationer? Enligt förordningen om energideklaration för byggnader får Boverket i enskilda fall medge tillgång till energideklarationsregistret för SFS 2006: den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, när det gäller kommunens tillsynsansvar 2. Energimyndigheten 3. oberoende experter för sökning på byggnader som omfattas av deras uppdrag 4. byggnadsägare, för sökning på de byggnader de äger. Varje kommun har direkt tillgång till energideklarationsregistret i form av läsrättigheter för den som arbetar med tillsynen av energideklarationer i kommunen. Den kommunala tjänstemannen kan se vilka energideklarationer som är utförda i den egna kommunen och har tillgång till registrets sökfunktion över fastigheter som kan omfattas av kravet på energideklaration men även byggnader som inte är deklarerade. Även andra myndigheter än Statens energimyndighet har möjlighet att få direkt tillgång till energideklarationsregistret. Uppgifterna i energideklarationsregistret får också användas för forskningsändamål och det är möjligt att söka tillgång till registret genom att kontakta Boverkets registratur och göra en förfrågan för arbeten på minst C-nivå. 94

96 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Det är endast godkända energiexperter som kan överföra uppgifterna i formuläret för energideklarationerna till Boverkets register. Kontrollorganen och energiexperterna har endast tillgång till de deklarationer de själva genomfört. Byggnadsägare har inte direkt tillgång till registret i dag. Den som äger, förvärvat eller är intresserad av att köpa en byggnad som har en energideklaration har däremot möjlighet att begära ett utdrag ur energideklarationsregistret genom att göra en skriftlig begäran till registraturen hos Boverket. Energideklarationen en allmän handling Energideklarationerna i Boverkets energideklarationsregister omfattas av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. En begäran om att få ta del av uppgifter från registret prövas enligt bestämmelserna i sekretesslagen och personuppgiftslagen. En inkommen energideklaration finns inte öppet tillgänglig på Boverkets webbplats, utan en skriftlig begäran om att få ta del av en energideklaration får framställas till Boverket. Som skriftlig begäran räknas brev och e-postmeddelanden. Genom att begära ut energideklarationen som allmän handling hos Boverkets registrator kan även en privatperson ta del av en genomförd energideklaration. I framställan ska fastighetsbeteckningen anges och vilken byggnad/adress förfrågan gäller. Därefter kontrollerar Boverket vilka uppgifter som kan lämnas ut med tanke på personuppgiftslagen och sekretesslagen. Tillsyn och ansvar Kommunens tillsyn Lagen om energideklaration för byggnader säger att kommunen ska utöva tillsyn. Detta innebär bl.a. att se till att byggnadsägaren följer bestämmelserna om att sammanfattningen av deklarationen ska finnas uppsatt i en entré eller reception eller på annat sätt vara tillgänglig. SFS 2006: och 25 Kommentarer till reglerna Med hjälp av Boverkets register kan kommunen få en lista på de byggnader som inte har deklarerat men som enligt Lantmäteriets fastighetsregister borde ha gjort det om inte byggnaderna omfattas av undantagsregler. Kommunen kan därefter kontakta fastighetsägaren för att informera om lagen och samtidigt fråga om byggnaden är un- 95

97 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader dantagen från plikten att energideklarera. Tillsynen innebär även att kontrollera att besiktningsprotokoll upprättas för eldriven komfortkyla större än 12 kw. Detta gäller även byggnader som inte omfattas av lagen, eller som är undantagna från skyldigheten att energideklareras. Kommunens kontaktperson Varje kommun ska ha en kontaktperson som ansvarar för kommunens tillgång till energideklarationsregistret. Boverket har i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting föreslagit att kontaktpersonen utses genom nämndbeslut och att en kopia på beslutsprotokollet sänds till Boverket. Denna person kan i sin tur delegera handläggningen till andra tjänstemän som kontaktpersonen ansvarar för. Kommunens kontaktperson har behörighet till energideklarationsregistret som administratör och kan i sin tur ge tittarbehörighet till andra personer inom kommunens förvaltningar. Vitesföreläggande Byggnadsägare som inte har anslagit energideklarationens sammanfattning på en väl synlig plats i byggnaden, trots att byggnaden omfattas av kravet på detta, kan få ett föreläggande om att fullgöra sin skyldighet. Föreläggandet kan vara förenat med vite. Kommunens beslut att verkställa utfärdandet av vitet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätten). Specialbyggnader över m 2, till exempel skolor, idrottsanläggningar, vårdbyggnader och kulturbyggnader, ska alltid ha en giltig energideklaration uppsatt på väl synlig plats i byggnaden. I en pågående revidering av EG-direktivet föreslås att gränsen på m 2 ändras successivt till 500 m 2 och senare till 200 m 2, vilket innebär att fler specialbyggnader ska energideklareras. 2006: SFS Boverkets roll Boverkets roll är att förvalta ett energideklarationsregister och på regeringens bemyndigande skriva föreskrifter och allmänna råd till lagen och förordningen. Boverket kan svara på allmänna frågor om innehållet i och tolkningen av regelverket kring energideklarationerna, frågor om hur energideklarationer genomförs och om Boverkets register för energideklarationer. Det är inte möjligt att söka anstånd om att upprätta en energideklaration eller att få dispens. 96

98 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer Boverket prövar sakförhålladena för de energiexperter som har fullmakt i annat land i Europeiska unionen, att utföra energideklaration i Sverige. Det ackrediterade kontrollorganet Det ackrediterade kontrollorganet är ansvarigt för innehållet i en godkänd energideklaration och för att energideklarationen är utförd med den kvalitet och med det oberoende som krävs och garanteras genom ackrediteringen. BFS 2007:4 17 Det ackrediterade kontrollorganet ansvarar också för att de experter som anlitas, som inte är certifierade, har de kunskaper som krävs för att upprätthålla kvaliteten på utförda energideklarationer. De certifierade energiexperternas kunskap kontrolleras av certifieringsorganen som är ackrediterade av SWEDAC. Klagomål och reklamation Om man är missnöjd med hur en energideklaration är utförd är det lämpligt att börja med att kontakta företaget som utfört energideklarationen. Om de inte vill hantera klagomålet på ett tillfredsställande sätt kan man vända sig till SWEDAC som har tillsyn över kontrollorganen. Rättigheter och skyldigheter när en byggnad säljs Ägaren av en byggnad som ska säljas är skyldig att visa upp en energideklaration för presumtiva köpare. Om ägaren inte kan visa upp en energideklaration vid försäljningstillfället har köparen rätt att upp till ett halvår efter tillträdesdagen låta utföra en energideklaration på säljarens bekostnad. SFS 2006:985 6 SFS 2006: Av förarbetena till lagen framgår att lagstiftaren har tagit för givet att en köpare är intresserad av att se en energideklaration innan han/hon bestämmer sig för att köpa en byggnad eller fastighet. Det fanns under utredningen förslag på att säljaren skulle kunna drabbas av en förseningsavgift om han inte tog fram en energideklaration. Detta kom inte med i regelverket utan i stället tillkom 14 i lagen som säger Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 6 får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad. Prop. 2005/06:145, sid. 91 SOU 2004:1099 avsnitt 5.6 Kommentarer till reglerna Småhus som bebos av ägaren har kommunen ingen tillsyn över, vilket framgår i lagen om energideklaration för byggnader. Det finns 97

99 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 24, 2 st BFS 2007:5 alltså ingen myndighet som kontrollerar att energideklarationen utförs när en sådan byggnad ska säljas, utan lagstiftaren förväntar sig att en köpare inser nyttan med energideklarationen och därmed kommer att använda den rätt hon har att begära energideklaration av säljaren. Certifierad energiexpert Den som vill certifiera sig som energiexpert för att få utföra energideklarationer måste uppfylla en del grundläggande krav på utbildning och erfarenhet som beskrivs i en särskild föreskrift. Särskilda ackrediterade certifieringsorgan bedömer energiexpertens kompetens och kan svara på frågor om vilken utbildning som behövs. Utöver de certifierade energiexperterna kan det företag som godkänts som ackrediterat certifieringsorgan ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationer. Dessa behöver inte vara certifierade, men ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna genomföra en energideklaration med god kvalitet. Deras kunskap prövas årligen av SWEDAC vid revisionen av ackrediterade kontrollorgan. Certifieringsnivåer energiexpert Det finns tre certifieringsnivåer som ger behörighet att upprätta energideklarationer för olika byggnader och system: BFS 2007:5 7 BFS 2007:5 9 BFS 2007:5 8 Certifieringsnivå normal ger energiexperten behörighet att utföra energideklarationer som benämns som enkla enligt regelverket. Certifieringsnivå luftkonditionering ger energiexperten behörighet att upprätta besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem som är större än 12 kw. Certifieringsnivå kvalificerad ger energiexperten behörighet att utföra energideklarationer för så kallade komplexa byggnader och innebär i praktiken att energiexperten har kompetens att utföra energideklarationer för alla byggnader och system som omfattas av kravet på energideklaration. Denna nivå ger även behörighet att upprätta besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem större än 12 kw. Energiexperten ska tillhöra ett ackrediterat kontrollorgan för att få utföra energideklarationer men det finns också energiexperter som har fullmakt i annat land i Europeiska unionen som har rätt att utföra energideklarationer i Sverige. Det är nivån på kontrollorganets ackreditering som avgör om energiexperten får utföra energideklaration på 98

100 Del 3: Kommentarer till reglerna om energideklaration för byggnader Kommentarer komplexa eller enkla byggnader. Kontrollorganets nivå på ackreditering bestäms i sin tur av certifieringsnivån för den energiexpert som kopplas till ackrediteringen. Med andra ord så sker ackreditering av ett företag med samma indelning som certifieringsnivåerna för energiexperten. Expertens uppgift En energiexpert som arbetar för det ackrediterade kontrollorganet samlar in uppgifter för den aktuella byggnaden och bedömer rimligheten i dessa. Utifrån detta avgör energiexperten om en besiktning behövs och om det finns lämpliga kostnadseffektiva åtgärder för byggnaden. Energiexperten matar därefter in de uppgifter som krävs på Boverkets elektroniska blankett och godkänner energideklarationen. Samtidigt lämnas energideklarationen till Boverkets register. Företaget ansvarar för att lämna en kopia på energideklarationen till byggnadsägaren. Experten gör normalt en rapport som innehåller mer än de uppgifter som Boverket kräver i formuläret för energideklaration. Det kan vara en beskrivning av hur energieffektiviseringsåtgärder beräknats, vilka indata som valts och vilka risker med inomhusmiljön som bör beaktas vid olika energieffektiviseringsåtgärder etc. Ackrediterat kontrollorgan Ett ackrediterat kontrollorgan är ett företag som godkänts av SWEDAC. Det är det ackrediterade kontrollorganet som ansvarar för energideklarationens innehåll. För att få en ackreditering krävs bl.a. att företaget har minst en certifierad energiexpert i arbetsledande ställning och att företaget är organiserat på ett sätt som gör att det kan utföra energideklarationer enligt Boverkets föreskrifter. Certifieringsnivån för den energiexpert som kopplas till ackrediteringen styr vilken behörighet företaget har att utföra energideklarationer för byggnader. Företaget kan således vara ackrediterat med behörighet normal, luftkonditionering eller kvalificerad. SFS 2006: SFS 2006: BFS 2007:5 12 Kommentarer till reglerna 99

101

102 Del 3: Sakordsregister Sakordsregister ackrediterat kontrollorgan, 24, 35, 78, 98, 99 allmän handling, 95 allmänheten, 17, 34, 62, 63 allmänna råd, 3, 9, 10, 11, 12, 29, 30, 34, 51, 55, 61, 62, 96 andelshus, 72 anslag, 34, 91, 92, 94 arrende, 22, 64, 65 A temp, 31, 37, 39, 40, 45, 63, 66, 70, 72, 73, 81 badhus, 82 BBR, 11, 63, 79, 80, 81, 90 behörighet, 35, 52, 53, 54, 56, 57, 62, 77, 78, 87, 96, 98, 99 belysningsel, 81 bemyndigande, 10, 96 bensinstation, 71 beräknade värden, 67, 79 besiktning, 16, 17, 22, 23, 30, 31, 32, 33, 34, 61, 62, 69, 75, 76, 78, 83, 89, 90, 91, 99 besiktningsprotokoll, 17, 18, 23, 24, 33, 35, 51, 61, 76, 77, 78, 94, 96, 98 besparingskostnad, 86, 88 bestämmelser, 9, 11, 19, 23, 62, 77, 94, 95 bibliotek, 66 bostad, 19, 21, 22, 61, 65, 71, 72, 80, 83, 87 bostadsrätt, 64, 72, 92 bygganmälan, 20, 68 byggnads-id, 73, 84, 86 byggnadsminnen, 21, 30, 69 byggnadsnämnden, 62 byggnadsregister, 85 byggnadstekniska åtgärder, 76 byggnadsägare, 3, 25, 31, 61, 62, 64, 66, 74, 75, 78, 79, 83, 88, 89, 90, 91, 93, 94, 95, 96, 99 certifierad energiexpert, 77, 78, 98 certifieringsnivåer, 76, 98, 99 CO 2 -beräkningar, 87 data, 36, 80, 85, 89, 91 dispens, 90, 95 driftkostnader, 78 ED-kalkyl, 88 en- och tvåbostadshus, 36, 37, 39, 42, 44, 51, 65, 66, 83, 87 energideklarationsregister, 18, 21, 77, 95, 96 energiexpert, 3, 9, 11, 34, 51, 53, 54, 55, 56, 61, 62, 63, 69, 73, 77, 78, 79, 87, 88, 89, 90, 91, 93, 94, 95, 97, 98, 99 energihushållningskrav, 79 energiindexmetod, 47, 79 energiprestanda, 15, 16, 18, 21, 22, 23, 24, 31, 32, 33, 37, 38, 47, 55, 63, 65, 73, 74, 75, 79, 81, 90, 91, 92, 94 energistatus, 61, 79 erfarenhet, 52, 53, 98 exekutivt förfarande, 22, 67 expropriation, 22, 67 familjemedlem, 66 fastighetsel, 52, 82 fastighetsenergi, 36, 37, 38, 39, 45, 47, 81, 82 fastighetsinformation, 85, 87 fastighetsmäklare, 68 fastighetsregister, 84, 95 fastighetstyp, 66, 85 fjärrvärme, 36, 40, 43, 44, 88, 89 forskning, 18, 94 fritidshus, 21, 65, 71 föreläggande, 62, 96 företag, 22, 57, 62, 65, 66, 67, 77, 78, 97, 98, 99 förordningar, 8, 10, 11, 55 förråd, 86 försäljning, 22, 63, 67, 68, 70, 72, 75, 97 garage, 73, 81, 86 gemensam mätpunkt, 33, 80 hotell, 45, 46, 64 hushållsel, 28, 37, 53, 54, 78, 80 Sakordsregister

103 Del 3: Sakordsregister hyresrätt, 64 idrottsanläggningar, 45, 46, 96 indata, 54, 89, 99 industrianläggningar, 21, 70, 85 informationsanslag, 90, 92 inlösen, 22, 66 inomhusmiljö, 21, 23, 24, 30, 52, 53, 54, 55, 61, 63, 71, 78, 81, 82, 89, 94, 99 ishall, 80, 82 juridiska personer, 64, 67 klimatskal, 53, 54, 81, 85, 86, 91 klimatzon, 79 koldioxid, 89 komfortkyla, 28, 38, 39, 47, 51, 52, 54, 55, 61, 69, 75, 76, 79, 82, 96 kommunerna, 62, 83, 84, 85, 86 kompetens, 34, 53, 54, 55, 57, 87, 98 komplex byggnad, 50, 87 koncern, 22, 24, 65, 67 konferensanläggningar, 70 konkursbo, 22, 67 kontaktperson, 96 kontorslokaler, 70, 72 kontrollorgan, 22, 24, 34, 35, 62, 77, 78, 87, 90, 91, 94, 97, 98, 99 konverteringsåtgärder, 88 kulturbyggnader, 96 kyleffekt, 33, 51, 61, 69, 75, 87 köpa, 95, 97 köpare,16, 65, 66, 75, 90, 97, 98 lager, 45, 46, 70 lantbruksfastighet, 72 livsmedelsbutik, 71 lokaler, 38, 45, 46, 51, 61, 64, 70, 80, 83, 87 lokaler för fritidsaktiviteter, 70 luftkonditioneringssystem, 15, 17, 20, 23, 28, 31, 33, 34, 35, 51, 52, 54, 55, 62, 70, 75, 76, 77, 87, 98 magasin, 70 motorvärmare, 78 mätpunkt, 31, 60, 83 nominell kyleffekt, 33, 62, 70, normalår, 47, 79 nya byggnader, 30, 32, 36, 64, 68, 69, 83, 90 nyttjanderätt, 14, 22, 63, 64, 65, 66, 70, 72, 74, 84, 86, 91 närstående, 22, 65, 66, 67 OVK, 62, 74, 76, 81, 83 personuppgiftslagen, 17, 19, 95 plan- och bygglagen, 21, 30, 51, 55, 69, 87 pool, 78 radon, 82, 83 referensvärde,16, 23, 24, 32, 36, 37, 38, 39, 40, 80, 81, 90 register, 35, 62, 77, 79, 85, 86, 94, 95, 96, 99 regler, 3, 9, 10, 61, 65, 75, 76 reklamation, 97 risker, 53, 55, 99 sammanfattning av deklarationen, 94 sekretesslagen, 95 skylt, 92 slutbevis, 32, 68, 83 släkting, 66 småhus, 57, 71, 85, 97 solskydd, 54, 55, 76 specialbyggnader, 14, 37, 39, 64, 65, 66, 68, 84, 85, 92, 96 specialenheter, 66 stall, 70 stugbyar, 63 säljare, 17, 66, 68, 75, 77 särskilt värdefull byggnad, 86 tillfällig byggnad, 71 tillsyn, 18, 19, 61, 62, 68, 94, 95, 96, 97 tillsynsmyndighet, 15, 19, 62, 64, 69 tredimensionella fastigheter, 74 tvättstuga, 80, 92 typkod, 66, 71, 84, 85, 87 undantag, 16, 21, 22, 29, 30, 61, 64, 65, 67, 69, 70, 71, 75, 85, 87, 95,

104 Del 3: Sakordsregister 96 upplysningsplikt, 68 uppmätta värden, 79 uppskov, 90 uppvärmda lager, 70 uppvärmningssystem, 80 utbildning, 52, 98 uteluftsflöde, 81 uthyrning, 67, 68, 85 vandrarhem, 63 varmvatten, 44, 45, 47, 79, 81, 82, 86 verksamhetsel, 30, 52, 54, 79, 81 verkstäder, 21, 70, 71 vite, 19, 61, 96 vårdbyggnader, 96 vårdhem, 65 ytterbelysning, 78 åtgärder, 16, 18, 22, 30, 31, 53, 55, 63, 69, 76, 78, 79, 81, 83, 88, 89, 90, 91, 92 åtgärdsförslag, 33, 76, 89 ägarlägenhet, 64, 74, 86 ändring av byggnad, 55 Sakordsregister

105