Funktionskontroll riktlinjer och anvisningar

Transkript

1 (FM ) FM :4 Sida 1 (15) Funktionskontroll riktlinjer och anvisningar Inledning Funktionskontrollen har skrivits för att vara så flexibel som möjligt. Detta för att skapa utrymme för att anpassa funktionskontrollen efter förbandets uppgifter och behov. Ekipaget prövas i sin förmåga avseende uthållighet, säkerhet, samarbete och funktion samt förmåga att följa eget förbands stående order i den mån det är möjligt. De nedanstående beskrivningarna av tider, avstånd och längd är menat att vara ett stöd. Delmomenten beskrivs för sig men kan i funktionskontrollen med fördel bakas ihop i en sammansatt övning. 1. Funktionskontroll Grund 1.1 Patrullering med vind och ljudmarkering 1.2 Påvis med vind- eller ljudmarkering 1.3 Spårupptag med spårarbete i terräng barmark alt vinter 1.4 Skottprov 1.5 Funktionslydnad 2. Kompletterande moment för patrullhunden i den marina miljön 2.1 Patrullering med vindsök och/eller ljudmarkering från båt 2.2 Påvis med vind- eller ljudmarkering med start från båt 2.3 Spårupptag med spårarbete i marin miljö 2.4 Funktionslydnad med specifika moment för den marina miljön 3. Kompletterande moment för patrullhunden i den urbana miljön 3.1 Patrullering i urban miljö 3.2 Spårupptag med spårarbete i den urbana miljön 3.3 Genomsök i byggnad 3.4 Funktionslydnad med specifika moment för den urbana miljön 4. Stöd för planering 4.1 Funktionskontroll under KFÖ/SÖF 4.2 Funktionskontroll under KU 4.3 Dokument som stöd för upplägg 4.4 Fem exempel på genomförande

2 FM :4 Sida 2 (15) Riktlinjer Hemvärnets hundekipage ska funktionskontrolleras årligen. Ansvaret för funktionskontrollen ligger på förbandet och genomförs med stöd av organisationsenhet/ utbildningsgrupp. Funktionskontrollen ska i första hand ses som en del av utbildningen för ekipaget och ett tillfälle för sammanställning av utbildningsbehov för planering av kommande verksamhet. Funktionskontrollen ska planeras in i förbandets övningsverksamhet (KFÖ/SÖF alternativt KU). Ekipage som under året inte har möjlighet att genomföra funktionskontroll inom eget förband ska beredas plats, om möjligt, på annat förbands funktionskontroll. Bedömare av funktionskontrollen kan vara und/hundbefäl bataljon eller hundbefäl kompani (dock ej på eget kompani). Av Försvarsmakten vidareutbildad FM kontrollant alternativt Försvarsmaktens behörighetsprövare kan också nyttjas som bedömare vid funktionskontroll. Rikshemvärnschefens utbildningskontroll för hemvärnsomgång med hund (Hv-skallet) är även att räkna som funktionskontroll under förutsättning att anordnaren har lagt upp moment som ingår i funktionskontrollen på sådant sätt att kvalitativ bedömning går att genomföra. Protokoll sparas på utbildningsgrupp. Ekipaget kan godkännas även om alla moment inte är godkända under förutsättning att ekipaget i sin helhet bedöms kunna ingå i förbandet och stötta med dess uppgifter. Ekipage som underkänns på separata moment alternativt hela provet ska erbjudas adekvat träning för att uppnå godkänd resultat vid nästkommande kontrolltillfälle. Det åligger kompaniets hundbefäl att med stöd av und/hundbefälet upprätta en träningsplan för varje ekipage och följa upp träningen. Ej godkänd hund nyttjas inte vid skarp insats (ex eftersök av försvunnen person). Undantag får, i grundberedskap, beslutas av militär insatschef (MIC) alternativt, i höjd beredskap, av lägst kompanichef. Hundbefälet ska alltid ha en uppfattning om aktuell status och kunna uppge detta till MIC eller kompanichef. Det åligger hundföraren att uppge hundens status i samband med nyttjande. Funktionskontrollen kan ligga till grund för att Försvarsmakten avslutar kontraktet med hundägaren alternativt hundföraren om ekipaget inte bedöms kunna ingå i förbanden. Orsak kan exempelvis vara skottberördhet alternativt andra brister som ej bedöms kunna tränas bort. Se anvisningar i Tjänstehundsinstruktionen (FM :1) för vidare handläggning. (Tjänstehundsinstruktionen kommer ersättas av nytt reglemente för tjänstehundsverksamhet).

3 FM :4 Sida 3 (15) Anvisningar Svårighetsnivån i de ingående momentet bör anpassas för att möta behovet av svårighetsgrad. Beroende på utbildning och erfarenhet klarar vissa ekipage mer än grundkraven. Optimalt är att funktionskontrollen genomförs med personal ur ekipagets pluton. Sammansatta övningar där såväl hundekipage som övrig personal i plutonen övas är eftersträvansvärt. Ekipaget bedöms mot målbilden samt beskrivning av ej önskvärda beteenden. De olika momenten kan sys ihop för att ge en sammanhängande övning som gör att ekipaget får jobba under en längre tid. Funktionskontroll grund kan också med fördel kombineras med moment för kompletterande delar avseende marin och urban miljö i en och samma övning. Detta är en funktionskontroll och funktion går först. Det innebär att lämpliga åtgärder som föraren vidtar för att ge bäst förutsättning för att smidigt lösa uppgifterna i förbandet är att föredra. Det kan exempelvis vara att patrullera med både sele och dressyrlänk för att snabbt kunna koppla om. Det innebär vidare att om ekipaget konstant löser uppgiften så är det viktigare än att någon punkt i målbilden inte uppfylls till hundra procent. Hundföraren får och ska stötta och belöna hunden inom ramarna för det taktiska läget. Bedömare av funktionskontroll avgör hur stor del som måste kontrolleras av ekipagets arbete för att kunna ligga som grund för ett bedömande och utbildningsplan. Ex kan bedömaren följa ett ekipage med omgång vid patrullering fram till påvis av materiellega för att sen låta omgången följa upp spåret självständigt med inrapportering. I syfte att kontrollera ekipagets förmåga att fungera under arbete trots normala störningar i form av formationer, rörelser, halter etc inom omgången ska patrullering grund med vindoch/eller ljudmarkering samt påvis genomföras med minst omgång. Övriga delmoment kan genomföras utan omgång i syfte att förenkla och spara tid.

4 FM :4 Sida 4 (15) 1. Funktionskontroll grund 1.1 Patrullering med vind och ljudmarkering Övergripande syfte; ekipaget arbetar fokuserta och kan upptäcka och markera avvikelser från normalbilden. Patrullering kan genomföras på endera stig eller i råterräng, avvallad eller inte. Momentet genomförs i skogsterräng endera i barmark eller i vinterklimat (med skidor eller snöskor). För att ge möjlighet att se ekipagets arbete rekommenderas patrullsträcka på minst 500 meter. Avstånd till figgar/materialgömma bestäms av rådande förhållanden men om möjligt upp till 100 meter från patrullsträckan. Ljudfiguranten placeras parallellt med patrullsträckan och rör sig med minskande avstånd. Föremål i vind kan vara ryggsäck motsvarande upp till människokroppsstorlek. 1.2 Påvisning med vind- eller ljudmarkering Övergripande syfte; ekipaget kan följa upp en markering utan att störas av gruppens rörelser. Momentet genomförs lämpligast i kombination med patrullering med vind- eller ljudmarkering. Sträckan ut till figurant/materiellega bör vara tillräckligt lång för att ge gruppen möjlighet att arbeta (minst 50 m). 1.3 Spårupptag med spårarbete i terräng barmark alternativt vinter Övergripande syfte; hunden kan ta upp ett spår i rätt riktning och följa upp i varierande terräng med bibehållen uthållighet och motivation trots halter. Spåret ska vara av sådan längd totalt att spårarbetet och hundens uthållighet går att bedöma (rekommenderad spårlängd minst 1000 m, vintertid rekommenderas kortare spårlängd 200 m). Spåret ska gå i skogsterräng med terrängskiften på barmark alternativt under vintertid på plogad/packad snöyta eller med skenspår. Observera att vid skenspår vintertid bör skenspåren vara minst 12 timmar gamla. Spåret ska högst vara 3 timmar gammalt, paus/er tas under spåret. Hunden ska passivt (tydligt utan att vidröra) markera föremålen. Föremål som hunden inte har möjlighet att lokalisera på grund av tex. spårtapp, ska inte bedömmas. Vintertid ska spårupptaget vara i osmittad miljö och strävan ska vara att spåret genomförs i osmittad miljö på hårt/skiftande underlag. Spåret ska innehålla minst en 90 graders vinkel. Spårupptag kan ske i samband med påvis av vind- eller ljudmarkering från patrullering Alternativt anvisas hundföraren en sökruta på ca10x10m för spårupptag. Spåret ska inte innehålla några vilseledande åtgärder.

5 FM :4 Sida 5 (15) Föremål i spåret kan vara materiel av alla typer (tex. tyg, plast, metall), dock ska det vara hanterat av spårläggaren. Storlek kan vara från godispapper upp till ryggsäcks storlek. Vintertid bör föremålen vara av sådan storlek att de inte visuellt går att lokalisera. 1.4 Skottprov Övergripande syfte: hunden kan fokusera på uppgiften utan att störas ut av skotten. Genomförs med skott endera från AK4 med lösskjutsanordning alternativt (start)pistol. Avstånd enligt SÄKI. Skottprov genomförs under arbete vilket kan vara lydnad, fast bevakning alternativt spår eller patrullering. Minst två skott med mellanrum (om problem uppstår vid första skottet avbryts momentet). 1.5 Funktionslydnad Övergripande syfte; hundföraren har kontroll på hunden under aktivitet och störningar som är normala inom förbandsverksamhet. Lydnadsmomenten sker i förbandets vanliga förekommande miljöer och kan läggas in som delar i de övriga momenten eller som ett separat moment. Fritt följ alternativt linförighet Hunden håller sig vid förarens vänstra sida. Momentet ska innehålla olika gångarter och vändningar. När föraren gör halt ska hunden sätta sig ned bredvid föraren. Inkallning Hunden ska vara lös och befinna sig minst 10 meter från föraren när den kallas in. Någon form av störning i form av ex omgång under rörelse. Platsliggning med störning Under momentet ska någon form av verksamhet pågå i närheten av hunden som störning, ex omgång under rörelse. Hundföraren lämnar hunden och hunden ska kvarstanna i liggande position under hela momentet. Föraren får använda tilläggskommando och/eller tecken vid lämnande. Tiden för platsliggningen ska vara av sådan tid att momentet går att bedöma (rekommenderat 2-3 min).

6 FM :4 Sida 6 (15) 2. Kompletterande moment för patrullhunden i den marina miljön Inledning Hemvärnets båtkompanier och fristående båtplutoner finns inom organisationen för att bl.a. kunna, med tillförd trupp, söka från båt alternativt transporteras utanför strandremsan. Vid uppgiften skydda exempelvis flyg- och marinbas är det viktigt att hunden även klarar att arbeta från båt både mot öar, fastland och kajer. Detta utbildas inte ekipaget mot i grundutbildningen utan måste ske inom förbandet och hemvärnets utbildningssystem (KFÖ, SÖF, KU). Därför ska denna kontroll ses som en kompletterande del för grundutbildningen. Säkerhet: Flytväst ska bäras av hund och hundförare. Hunden ska vara kopplad under alla moment som genomförs från båt. Dressyrlänk och/eller sele bör användas för att hund inte ska komma under/mellan båten och/eller kajen. Flytvästen kan räknas som sele om det går att koppla fast den. Hundföraren ska följa givna direktiv av båtchefen. Hunden ska hela tiden vara kopplad utan att kunna kränga sig ur sitt halsband (dressyrlänk/sele motsvarande). Övriga säkerhetsbestämmelser för båttransport enligt Tjänstehundsinstruktionen. 2.1 Patrullering med vindsök och/eller ljudmarkering från båt Övergripande syfte; hunden klarar att arbeta fokuserat utan att störas ut av miljö eller varierande underlag som i vissa fall rör på sig. Hunden ska kunna utföra sitt arbete från olika typer av mindre marina plattformar/båtar med störningar av varierande typ. I första hand nyttjas G-båt eller motsvarande. Hundföraren visar genom tecken hur viljan är att båten ska framföras. Strävan ska vara att området ej är i bruk eller bebott. Vid sök mot kaj kan området vara i bruk eller vallat. Ekipaget ska ha möjlighet att söka både från längre och nära håll. Rekommenderad sökhastighet 3-8 knop beroende på vindhastighet. Momentet ska innehålla 1-2 gömmor. Placering kan ske på olika nivåer. Gömmorna bör ej placeras på områdets läsida i direkt anslutning till vattnet. Beakta noga vindens hastighet samt riktningar/förändringar i anslutning till land/öar. Det bör vara möjligt för ekipaget att söka runt om sökområdet (mindre öar) samt mot kajer. Platsen där ekipaget sätts iland bör ligga i vindtunneln. Är detta inte möjligt genomförs patrullering på land för att återuppta markeringen igen. Gömmor ska vara person och/eller materielgömma som är hanterad av människa. Storlek minst ryggsäck med innehåll. Liggtid på gömmorna ska vara minst 1 timme - max 24 timmar.

7 FM :4 Sida 7 (15) 2.2 Påvisning med vind- eller ljudmarkering med start från båt Övergripande syfte; hunden kan fokusera på att följa upp markeringen efter att ekipaget gått iland. Momentet genomförs i kombination med patrullering från båt i övrigt enligt punkten Spårupptag med spårarbete i marin miljö Övergripande syfte; hunden kan ta upp ett spår i rätt riktning och följa upp spåret på varierande underlag (hårt underlag i form av klippor och stenstränder) med bibehållen uthållighet och motivation. Vinden kan vara kraftig och marken kan ha sköljts av med salt vatten eller i förekommande fall bräckt vatten. Spårupptaget ska vara i osmittad miljö och strävan ska vara att spåret genomförs i osmittad miljö på hårt/skiftande underlag. Spåret ska innehålla minst en 90 graders vinkel. Spårupptag kan ske i samband med uppföljning av vind- eller ljudmarkering från patrullering med båt. Alternativt anvisas hundföraren en sökruta (ca10x10m) för spårupptag. Spåret ska högst vara 20 min gammalt, vara av sådan längd att spårarbetet går att bedöma (rekommenderat minst 200 m). Spåret bör inte innehålla några vilseledande åtgärder. Föremål i spåret enligt funktionskontroll grund. Hunden ska passivt (tydligt utan att vidröra) markera föremålen. Föremål som hunden inte har möjlighet att lokalisera på grund av t.ex. spårtapp, ska inte bedömas. 2.4 Funktionslydnad med specifika moment för den marina miljön Övergripande syfte: hundföraren har kontroll på hunden under aktiviteter och störningar som är normala för den marina förbandsverksamheten. Platsliggning i båt Under momentet ska någon form av verksamhet pågå i närheten av hunden som då fungerar som störningsmoment för hunden, ex att övriga kliver på/ av båten. Tiden för platsliggningen ska vara av sådan tid att momentet går att bedöma (rekommenderat 2-3 min). I- och urlastning Hundföraren ska kunna kontrollera hundens i och urlastning och beroende på miljö och läge ibland kunna lyfta hunden i- och ur eventuellt mes att momentet avslutas med att hunden tas emot lugnt kan sättas ned och där invänta föraren.

8 FM :4 Sida 8 (15) 3. Kompletterande moment för patrullhunden i den urbana miljön Inledning Hemvärnsförbanden har flertalet av sina huvuduppgifter i urban miljö där hårt underlag, byggnader och civil personal frekvent vistas. Ofta störs miljön också av kontaminerad doftbild vid exempelvis sök i industriområde. Detta utbildas inte ekipaget mot i grundutbildningen utan måste ske inom förbandet och hemvärnets utbildningssystem (KFÖ, SÖF, KU). Därför ska denna kontroll ses som en kompletterande del för grundutbildningen. 3.1 Patrullering i urban miljö Övergripande syfte; ekipaget kan upptäcka och markera avvikelser från normalbilden. Området bör vara typiskt för den miljö förbandet ska verka i. Området bör erbjuda gator som ansluter till en större öppen yta (parkering, garage, lagerlokal etc.) där man kan ge hunden en ljud- alternativt vindmarkering. Patrulleringen genomförs så att ekipaget växlar från att gå näst längst bak i kön när hunden inte nyttjas till att tas fram vid områden där hunden ska nyttjas som sensor. Längden på patrulleringen bör vara så lång att man kan få till minst två sådana områden för hunden att jobba i utöver den större ytan. 3.2 Spårupptag med spårarbete i urban miljö Övergripande syfte; hunden kan ta upp ett spår i rätt riktning och följa upp spåret på varierande underlag (hårt underlag i form av grus, asfalt och betong) med bibehållen uthållighet och motivation. Spårupptaget ska vara i osmittad miljö och strävan ska vara att spåret genomförs i osmittad miljö på hårt/skiftande underlag. Spåret ska innehålla minst en 90 graders vinkel Spårupptag kan ske i samband med påvis av vind- eller ljudmarkering från patrullering Alternativt anvisas hundföraren en sökruta på ca10x10m för spårupptag. Spåret ska högst vara 20 min gammalt, vara av sådan längd att spårarbetet går att bedöma (rekommenderat minst 200 m). Spåret ska inte innehålla några vilseledande åtgärder. Föremål i spåret enligt funktionskontroll grund men med tanke på att föremålen inte med lätthet visuellt kan synas. Hunden ska passivt (tydligt utan att vidröra) markera föremålen. Föremål som hunden inte har möjlighet att lokalisera på grund av t.ex. spårtapp, ska inte bedömas. 3.3 Genomsök av byggnad Övergripande syfte; hunden arbetar fokuserat i miljön. Patrullhunden genomför genomsöket i koppel eller i lina. Byggnaden ska vara för förbandet vanligt förekommande. Byggnaden ska vara av sådan storlek att det går att bedöma (rekommenderat 200km 2 ). Momentet ska innehålla 1-2 dolda figuranter. Placering kan ske på olika höjder dock ej högre än två meter.

9 FM :4 Sida 9 (15) 3.4 Funktionslydnad med specifika moment för den urbana miljön Övergripande syfte: hundföraren har kontroll på hunden under aktiviteter och störningar som är normala för den urbana förbandsverksamheten. Platsliggning Momentet ska genomföras i den miljö där hunden nyttjas i arbete (på parkering, i byggnad etc). Under momentet ska någon form av verksamhet pågå i närheten av hunden som störningar. Tiden för platsliggningen ska vara av sådan tid att momentet går att bedöma (rekommenderat 2-3 min). Lyft/lyft med överlämnande över hinder Hundföraren lyfter på ett för hunden och föraren säkert sätt över ett hinder (Ex. fönster eller simulerat område med vassa föremål, kemiska produkter eller mycket varm yta). Momentet kan även avslutas med att hunden tas emot på andra sidan hindret och lugnt kan sättas ned och där invänta föraren. Upp och ned för gallertrappor Hundföraren väljer position på hunden (framför/bakom) vid transporten. Hundföraren kan backa nedför för att ha extra kontroll på hunden, dock måste föraren då ha minst en hand på räcket. Säkerhet Trappan inspekteras innan momentet genomförs. Kan inte risk för kloskador anses vara minimala strykes momentet.

10 FM :4 Sida 10 (15) 4. Stöd för planering 4.1 Funktionskontroll under KFÖ/SÖF Genom exempelvis stationssystem där funktionskontrollens olika delar kombineras med utbildande moment kan synergieffekt av integrering och utbildning av förbandets förmåga avseende hur hunden lämpligast nyttjas vid förbandets lösande av uppgifter nås. 4.2 Funktionskontroll under KU Hundföraren har som uppgift i kontraktet att minst vidmakthålla hundens kompetenser varför funktionskontrollen även kan förläggas på KU tid. Funktionskontroll på KU tid kan med fördel läggas in innan KFÖ för att säkerställa att ekipagen är tränad mot uppgiften som förbanden ska öva för. För att nå bäst effekt bör i så fall funktionskontrollen ligga minst en månad före KFÖ så att ekipaget genom egen och gemensam träning kan träna mot och åtgärda eventuella ej önskvärda beteenden. 4.3 Dokument som stöd för upplägg HvSS Utbildningskort (Förslag nr: 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13) Försvarsmaktshunden en utbildningstanke (Förslag nr: 1.21, , 2.6, 2.7, 2.8, 2.9, 2.10, 2.11, 2.12, 2.22, 2.23, 3.3) Handbok Hundtjänst FM del 1 (Förslag sid 82-83, genomförande i marin miljö) Handbok Hundtjänst FM del 2 Handbok Flygbasjägarkompani

11 FM :4 Sida 11 (15) 4.3 Fem exempel på genomförande 1. Sammansatt övning 1. Patrullen anländer till FAP, hundföraren genomför urlastning av utrustning med hunden endera i fritt följ alternativt kopplad. 2. Platsliggning av hunden medan gruppchef har orientering 3. Vid patrullstart ljudmarkering med påvis (uppföljning) och omhändertagande av fig. OBS tänk på att figgen är tillräckligt långt in från vägen så att gruppen kan agera i bredd. 4. Genom att patrullera i slalom så kan bedömaren välja när hon/han vill ha markeringen. När man sett det man vill se av ekipaget så vänder man uppåt och tar materiallegan. Tänk på att slagen ska vara så pass breda att man inte får spår från egna säkrare. 5. Spårupptag från materiellega med förföljning. Genom att snitsla upp en sträcka kan hundpatrullen direkt fortsätta med spåret om ekipaget missar vindmarkeringen.

12 FM :4 Sida 12 (15) 2. Uppföljning spår med två ekipage Kan genomföras med grupp och ett ekipage i vardera omgång. Hundens förmåga att fokusera på uppgiften oavsett position i gruppen testas. 1. Ekipage ett påbörjar spår, ekipage två släpar (alt första omgång påbörjar spår, ekipage två ingår i andra omgång) 2. Upprepade byte mellan ekipage som spårar och ekipage som släpar.

13 FM :4 Sida 13 (15) 3. Patrullering i urban miljö 1. Patrull med hund patrullerar längst gata 2. Patrullen agerar vid vägövergång, korsningar, öppna ytor enligt gällande rutin med stöd av sensor hund. 3. Patrullen genomför fast bevakning invid öppen yta. 4. Vid ljudmarkering agerar omgången enligt gällande rutin med stöd av sensor hund.

14 FM :4 Sida 14 (15) 4. Patrullering med rutsök 1. Patrull med hund genomför rutsök runt byggnad 2. Patrullen markerar vindlega 3. Patrulleringen övergår efter rutsök i fast bevakning 4. Vid ljudmarkering agerar omgången enligt gällande rutin med stöd av sensor hund.

15 FM :4 Sida 15 (15) UPK 28 UPK Sammansatt övning 1. Patrull med hund har till uppgift att patrullera från UPK 21 till UPK Hunden tar upp ljudmarkering som följs upp med påvis och omhändertagande av figurant. Strävandsvärt är att figuranten är tillräckligt långt in från vägen så att gruppen kan agera. 3. Efter överlämnande fortsätter patrullering mot UPK Hunden tar upp vindmarkering som följs upp med påvis till materiellega. 5. Spårupptag genomförs antingen från materiellega alternativt genom fortsatt patrullering.