Den demokratiska processen - kallelser och protokoll

Transkript

1 Revisionsrapport Den demokratiska processen - kallelser och protokoll Uppvidinge kommun Fredrik Ottosson och Lisa Åberg

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Revisionsfråga1 1.3 Avgränsning Metod 2 2 Regelverk 2 3 Iakttagelser Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnd 7 4 Revisionell bedömning 8 5 Bilaga, enkätresultat 10 Uppvidinge kommun

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund För att medborgaren ska vara en del av den lokala demokratin krävs att han eller hon har insyn i den politiska processen. Kallelser, beslutsunderlag och protokoll är de handlingar utgör de mest centrala dokument i den demokratiska processen. Dessa handlingar måste därför vara begripliga och lättillgängliga för allmänheten. Detta ställer krav på språk, uppställningar och förmåga att i korta drag ge läsaren en god bild av ärendet. Vidare är det av största vikt att underlagen till besluten i kallelsen är av god kvalitet. Bristande beredningsrutiner innebär risker i beslutsfattandet som ofta leder till felaktiga beslut. Målsättningen är att nämndernas ledamöter ska känna trygghet i förvaltningens grundläggande beredningsarbete. I kommunallagen finns regler för vad de kommunala protokollen ska innehålla. Utöver att uppfylla lagkraven ska protokollen kunna läsas och förstås av såväl förtroendevalda och anställda inom organisationen som intresserade medborgare utan ingående kunskaper om kommunal verksamhet och organisation. Av förvaltningslagen framgår också att myndigheterna ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. 1.2 Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är styrelsens och nämndernas kallelser och protokoll ändamålsenligt utformade? Kontrollmål/granskningsmål Uppfyller styrelsens och nämndernas protokoll kommunallagens krav? Är protokollen tillräckligt informativa och lättförståeliga för en utomstående läsare? Är kallelsen utformad så att nämndsledamöterna har ett beslutsunderlag av tillfredsställande kvalitet inom rimlig tid för sammanträdet? Finns ändamålsenliga och fastställda rutiner för beredningsarbete i respektive nämnd? Finns rutiner för att tillgängliggöra kallelser och protokoll för allmänheten, exempelvis via kommunens hemsida? Uppvidinge kommun 1 av 11

4 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till följande nämnder: kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt socialnämnden. 1.4 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer, studier av dokumentation samt en enkätundersökning. Intervjuer har genomförts med samtliga nämndsekreterare. De granskade nämndernas protokoll och kallelser under perioden till har studerats och analyserats. Ordinarie ledamöter i granskade nämnder som har e-post har fått möjlighet att besvara en enkät med frågor om protokollets och beslutsunderlagens kvalitet. I undersökningen fick ledamöterna ange i vilken grad de instämde med ett antal påståenden om protokollet. Ledamoten fick ge påståendet en poäng mellan ett till fem beroende i vilken grad han eller hon instämde i påståendet. Om ledamoten instämde helt fick påståendet fem poäng och om han eller hon inte instämde alls erhölls endast ett poäng. På detta sätt fick vi fram ett medelvärde för varje påstående. Då samtliga påståenden har uttryckts positivt, t.ex. Jag upplever att besluten formuleras på ett tydligt sätt?, betyder en hög poäng ett gott betyg. Tack vare att undersökningen genomfördes en gång innan semestern och en gång efteråt blev svarsfrekvensen på två av de fyra nämnderna 50 procent eller mer. Kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden nådde däremot inte upp till mer 50 procent. Nämnd Antal Svarsfrekvens Miljö- och byggnämnd 3/7 43% Socialnämnd 7/11 64% Barn- och utbildningsnämnd 7/11 64% Kommunstyrelsen 5/11 45% Rapporten har sakavstämts av respektive nämndsekreterare. 2 Regelverk I kommunallagens 5 kap ställs de juridiska kraven på protokollen. Reglerna ska tillämpas både på kommunfullmäktige och på nämnder och styrelse. (KL 6 kap 30 ) Protokollen ska redovisa; vilka ledamöter och ersättare som tjänstgjort och vilka ärenden som har handlagts, lagda yrkanden och förslag som inte har tagits tillbaka, i vilken ordning ordföranden lagt fram förslag till beslut, genomförda omröstningar och hur de har utfallit, vilka beslut som har fattats, vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar och vilka reservationer som har anmälts mot besluten. Uppvidinge kommun 2 av 11

5 Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet på det sätt som nämnden har bestämt. Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt och vilken dag det har anslagits. Bevis om anslagsdag ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt. De juridiska kraven på protokollen är att betrakta som minimikrav. Protokollen bör innehålla den information som allmänheten, förtroendevalda och tjänstemän behöver för att förstå vad ärendena handlar om. Protokollen utgör också en viktig del i kommunens historieskrivning, varför väl formulerade protokoll med en informativ beskrivning av ärendet är av stor vikt. Information söks idag av ett stort antal människor via Internet. I syfte att underlätta för den som tar del av protokollen på en dataskärm eller surfplatta, är det lämpligt att i början av protokollet ha en ärendelista som visar vilka ärenden som har behandlats. När det hänvisas till bilagor bör de dateras så att man vet att man tar del av rätt version. Bilagor bör i största möjliga utsträckning refereras kortfattat så att läsaren direkt kan få en uppfattning om innehållet i dessa. Enligt kommunallagen bestämmer nämnderna tid och plats för sina sammanträden. I nämndernas och styrelsens reglemente regleras vad som ska gälla för tidpunkter för utskick av föredragningslista med bifogade handlingar (kallelsen). Ansvar för protokollets förande ligger formellt på ordföranden även om protokollets förande och hantering praktiskt sköts av nämndsekreteraren eller annan tjänsteman. Det är ordförande som svarar för protokollets riktighet och att anslag om justerat protokoll med uppgift om var protokollet finns tillgängligt, sätts upp på kommunens officiella anslagstavla. 3 Iakttagelser I detta kapitel redogörs för våra iakttagelser av arbetet med kallelser och protokoll i Uppvidinge kommun. Samtliga nämnders protokoll uppfyller de formella kraven i kommunallagen. I Uppvidinge används kommungemensamma mallar för både protokoll och tjänsteskrivelser. Nämndssekreterarna träffas en till två gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor och utveckla arbetet. 3.1 Kommunstyrelsen Protokoll Kommunstyrelsens protokoll publiceras på hemsidan. Tack vare sammanfattningen i början av varje paragraf är protokollet lätt att förstå. Språket är av god kvalitet. I de ärenden som det är möjligt anges beslutet i klartext så att det helt kan utläsas av protokollet. Beslutsmeningarna formuleras i huvudsatser, vilket underlättar Uppvidinge kommun 3 av 11

6 läsningen. Däremot går det inte alltid att utläsa vilken eller vilka skrivelser som utgjort beslutsunderlag, då skrivelsens datering ej framgår av paragrafen. Det kan då vara svårt att veta vilken av handlingarna i akten som utgjort beslutsunderlag. I något fall där det saknades hänvisning till beslutsunderlag framgår endast konturerna av ett förslag av paragrafens sammanfattning. Det är dock otydligt vad som faktiskt beslutas och vem som står bakom förslaget. De flesta av de ledamöter som svarade på enkäten anser att protokollen är informativa, lättförståeliga och återger sammanträdet på ett korrekt sätt. I vår genomgång av styrelsens protokoll fann vi att fyra ärenden hade återremitterats. I tre av de fyra återremitterade ärendena motiverades inte beslutet. Det går därför inte att utläsa vad för ytterligare uppgifter som skulle tillföras ärendena. Tid för återrapportering angavs inte heller. Under paragrafen Meddelanden till kommunstyrelsen protokollförs ett stort antal handlingar som inkommit. Det rör sig om allt från övriga nämnders protokoll till cirkulär från Sveriges kommuner och landsting. Handlingarna skickas inte ut med kallelsen utan löpande via e-post. Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsens kallelse med bilagor publiceras sedan år 2012 på kommunens hemsida. Från innehållsförteckningen går det att klicka sig fram till beslutsunderlagen. Kallelsen skickas elektroniskt till ledamöterna en vecka innan sammanträdet. I vår genomgång av kallelserna konstaterades att samtliga underlag i regel hade skickats ut med kallelsen till sammanträdena. Endast i några ärenden redovisades underlag först på sammanträdet. Det rörde sig då främst om informationsärenden. Av enkätundersökningen framgår att ledamöterna anser att de får ut handlingarna i god tid. I de flesta fall var beslutsunderlagen av god kvalitet. I något förslag till förändringar i riktlinjer och taxor presenterades endast det nya förslaget utan någon analys vad förändringen skulle innebära. Av enkätundersökningen framgår att ledamöterna är tämligen nöjda med beslutsunderlagens kvalitet. Medelvärdet för svaren om beslutsunderlagens kvalitet var 3,8 på en femgradig skala. Rutiner för nämnds- och protokollsarbete Kommunstyrelsen har fyra utskott som bereder ärenden inför kommunstyrelsens sammanträden: arbetsutskottet, tekniska utskottet, kultur- och föreningsutskottet och personalutskottet. Det finns inte skriftliga rutiner för nämndsadministrationen och beredningsarbetet. Av våra intervjuer framgår att ärendena till alla fyra utskotten först bereds av en beredning bestående av presidiet, kommunchef, ekonomichef och de båda nämndssekreterarna. Handläggande tjänstemän deltar även vid behov. Veckan innan beredningen skickas en dagordning ut till beredningens medlemmar. Det skickas inte ut handlingar i detta skede. Tjänsteskrivelser presenteras först på beredningens möte och då i form av utkast. Efter beredningsmötet upprättas de tjänsteskrivelser som ska skickas ut med övriga handlingar till de olika utskotten. Det upplevs som oproblematiskt att få in Uppvidinge kommun 4 av 11

7 handlingarna till utskicket i tid. En ny praxis kan hålla på att etablera sig i beredningsarbetet. Från att i princip alla ärenden först beretts av ett utskott lyfts fler och fler direkt till kommunstyrelsen. Enkätundersökningen tyder på att formerna för beredningsarbetet i viss utsträckning diskuteras i styrelsen. 3.2 Barn- och utbildningsnämnden Protokoll Barn- och utbildningsnämndens protokoll publiceras på hemsidan. Tack vare sammanfattningen i början av varje paragraf var protokollen lätta att förstå. Språket var av god kvalitet. I de ärenden som det var möjligt angavs beslutet i klartext, så att det helt kunde utläsas av protokollet. Beslutsmeningarna formulerades i huvudsatser, vilket underlättade läsningen. I protokollet hänvisades det till daterade tjänsteskrivelser. I de fall ett ärende återemitterades motiverades beslutet. De flesta av de ledamöter som har svarat på enkäten anser att protokollen är informativa, lättförståeliga och återger sammanträdet på ett korrekt sätt. Sammanträdeshandlingar Barn- och utbildningsnämndens kallelse med bilagor publiceras sedan år 2012 på kommunens hemsida. Från innehållsförteckningen går det att klicka sig fram till beslutsunderlagen. Nämndskallelsen utgörs av den handling som kallar till MBLförhandling inför nämndssammanträdet. Kallelsen upprättas därför ganska lång tid i förväg, cirka 20 dagar innan sammanträdet. En vecka före nämnden skickas kallelsen ut och publiceras samtidigt på kommunens hemsida. Svaren i enkätundersökningen på frågan om kallelsen skickas ut i god tid skiljer sig ganska mycket mellan ledamöterna. Medelvärdet för svaren hamnade på tre på den femgradiga skalan. Vid vår genomgång av kallelserna konstaterades att det till samtliga viktigare ärenden fanns ett beslutsunderlag. Underlagen var generellt av tillräcklig kvalitet. Oftast hade förvaltningschefen upprättat en tjänsteskrivelse. Skrivelsen innehöll en sammanfattning och avslutades med rubriken beredningens förslag till beslut. Av enkätsvaren framgår att ledamöterna anser att det finns viss förbättringspotential gällande beslutsunderlagens kvalitet. Medelvärdet för svaren om beslutsunderlagens motsvarade ledamöternas förväntningar var 2,9 på en femgradig skala. Rutiner för nämnds- och protokollsarbete Barn- och utbildningsnämnden har inte arbetsutskott. Förvaltningen har en skriftlig rutin som beskriver hanteringen av ärenden i nämnden. Bland annat beskrivs beredningsarbetet och utskick av kallelse. Av rutinen framgår att nämndens presidium och förvaltningen träffas fyra veckor innan nämndssammanträdet för att diskutera vilka ärenden som ska upp i nämnden samt förslag till beslut. Till beredningen har förvaltningskoordinator gjort en dagordning. I de ärenden där det finns handlingar, t.ex. tjänsteskrivelser, tas dessa med. Uppvidinge kommun 5 av 11

8 Tjänsteskrivelserna saknar förslag till beslut. På beredningen diskuteras ärendena och ofta lämnas förslag till beslut till nämnden. Efter beredningen skrivs/färdigställs de tjänsteskrivelser som ska skickas ut med kallelsen till nämnden. Beredningens förslag fogas in under en rubrik i tjänsteskrivelsen, se under rubriken sammanträdeshandlingar. Efter beredningens möte och innan nämndssammanträdet MBL-förhandlar förvaltningschefen kommande ärenden med de fackliga företrädarna. Inför en MBL-förhandling får facken samma kallelse som skickas till nämnden. Facken ska ha kallelsen en vecka innan förhandlingen. Det innebär att en kallelse till nämnd måste vara klar långt innan själva utskicket till nämnden görs. Enkätundersökningen tyder på att formerna för beredningsarbetet inte är något som diskuteras i nämnden. 72 procent av de som har svarat på enkäten menade att frågan inte diskuterades i nämnden. 3.3 Socialnämnden Protokoll Socialnämndens protokoll publiceras på hemsidan. I vår genomgång konstaterades att protokollen var lätta att förstå. I början av varje paragraf fanns en sammanfattning. Språket var av god kvalitet. I de ärenden som det var möjligt angavs beslutet i klartext, så att det helt kunde utläsas av protokollet. Beslutsmeningarna formulerades i huvudsatser, vilket underlättade läsningen. Däremot gick det inte alltid att utläsa vilken eller vilka skrivelser som utgjort beslutsunderlag, då skrivelsens datering ej framgick av paragrafen. Av enkätundersökningen framgår att ledamöterna tycks vara mycket nöjda med protokollet. Medelvärdena på frågorna om protokollens uppställning, lättförståelse och tydlighet varierade mellan 4,4 och 4,7 på vår femgradiga skala. Under den granskade perioden återremitterades tre ärenden. I två av ärendena motiverades inte beslutet. Det går därför inte att utläsa vad för ytterligare uppgifter som skulle tillföras ärendena. Tid för återrapportering angavs inte heller. Under paragrafen delgivningar protokollförs ett antal handlingar som inkommit. Vid ett av de granskade sammanträdena behandlade nämnden en ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Av originalprotokollet framgår inte personuppgifter. Det framgår således inte vem som sökt och beviljats bidrag. Av protokollet framgår inte att det har expedierats till sökande. Liknande sätt att protokollföra individärenden förekommer även i nämndens arbetsutskott. Utskottet har delegerats de flesta individärenden som enligt lag inte får delegeras till tjänstemän. I utskottets protokoll samlas samtliga klienters ärenden i en och samma paragraf. Muntliga uppgifter från klienten som lämnas på sammanträdet dokumenteras inte i protokollet. Sammanträdeshandlingar Kallelsen skickas ut en vecka innan nämndsmötet. Av enkätsvaren tycks ledamöterna vara nöjda med den tid de har på sig att läsa in sig i ärendena. Uppvidinge kommun 6 av 11

9 När granskningen startade i maj 2012 sparade inte förvaltningen tidigare utskickade kallelser och bilagor. Vi hade därför inte möjlighet att granska beslutsunderlagen till samtliga ärenden. Istället samlades beslutsunderlagen till tio utvalda ärenden in och djupgranskades. Ärendena valdes slumpmässigt ut av. I augusti 2012 började även socialnämnden att publicera kallelsen med bilagor på hemsidan. Numera kan allmänheten ta del av kallelsen med bilagor på hemsidan. Efter genomgången av beslutsunderlagen konstaterades att det saknades underlag i två av de utvalda ärendena, varav det ena rörde ombyggnation av ett särskilt boende. Det andra ärendet gällde huruvida kommunen skulle överlämna ansvaret för färdtjänsten till Regionförbundet. Det enda underlag som fanns i ärendet var Regionförbundets förfrågan. Någon analys av konsekvenserna av ett övertagande för Uppvidinge kommun hade inte tagits fram. I övriga sju ärenden var beslutsunderlagen tillräckliga. Ledamöterna tycks vara nöjda med de beslutsunderlag som tas fram till dem. Det visar i alla fall enkätundersökningen. Medelvärdet på frågan om kvaliteten på beslutsunderlagen motsvarade ledamotens förväntningar var hela 4,7. Rutiner för nämnds- och protokollsarbete Förvaltningen saknar skriftliga rutiner för nämndsadministrationen och beredningsarbetet. Av arbetsordningen för styrelser och nämnder i Uppvidinge kommun framgår att de ärenden som skall avgöras av nämnden i sin helhet först ska beredas av utskottet om beredning behövs. Av reglementet framgår att socialnämnden har ett arbetsutskott. Av våra intervjuer framgår däremot att arbetsutskottet inte bereder ärendena inför nämnden, för detta ändamål har en särskild beredning inrättats bestående av nämndens presidium. Presidiet träffar förvaltningschef och nämndssekreterare två veckor innan nämnden och går igenom vilka ärenden som bör tas upp på nästkommande nämndssammanträde. Någon dag innan upprättar nämndssekreteraren ett förslag till föredragningslista. Handlingar skickas inte ut till beredningen. En vecka efter beredningsmötet skickas kallelse med bilagor till nämnden. 3.4 Miljö- och byggnadsnämnd Protokoll Även miljö- och byggnadsnämndens protokoll publiceras på hemsidan. Protokollet följer den kommungemensamma mallen och är lätt att förstå. Det sker tydliga hänvisningar till beslutsunderlagen. I de ärenden där det är möjligt anges beslutet i klartext, så att det helt kan utläsas av protokollet. Beslutsmeningarna formuleras i huvudsatser, vilket underlättar läsningen. I flera fall när uppdrag ges till förvaltningen beslutas inte om tid för återrapportering. Under paragrafen Meddelande/information protokollförs olika inkommande handlingar. Det rör sig ofta om handlingar från andra myndigheter och tillhör ärenden av myndighetsutövningskaraktär som nämnden deltagit i, t.ex. utfall av överklaganden. Uppvidinge kommun 7 av 11

10 De ledamöter som svarade på enkätundersökningen var överlag nöjda med protokollen. Protokollen gavs ett betyg om 3,7 på den femgradiga skalan. Sammanträdeshandlingar Miljö- och byggnadsnämndens kallelse med bilagor publiceras sedan år 2012 på kommunens hemsida. Från innehållsförteckningen går det att klicka sig fram till beslutsunderlagen. Kallelsen skickas ut cirka en vecka innan sammanträdet. I undantagsfall kan inte handlingarna skickas med kallelsen. Majoriteten av ärendena är av myndighetsutövningskaraktär. Tjänsteskrivelserna följer en särskild mall och utgör ett fullgott underlag till besluten. Ledamöterna tycks se en förbättringspotential i beslutsunderlagen. Det visar i alla fall enkätundersökningen. Medelvärdet på frågan om ärendena var tillräckligt utredda innan de lämnades till nämnden för beslut var 2,7. Rutiner för nämnds- och protokollsarbete Miljö- och byggnämnden saknar arbetsutskott. Förvaltningen har inte skriftliga rutiner för nämndsadministrationen och beredningsarbetet. Av våra intervjuer framgår att en vecka innan nämndens sammanträde hålls beredningsmöten. På mötena deltar presidiet och samtliga tjänstemän vid förvaltningen. Två dagar efter beredningsmötet skickas kallelse med bilagor till ledamöterna. Enkätundersökningen tyder på att formerna för beredningsarbetet inte är något som diskuteras i nämnden. Ingen av de svarade menade att frågan diskuterades i nämnden. 4 Revisionell bedömning Vi bedömer att styrelsens och nämndernas kallelser och protokoll är ändamålsenligt utformade. Samtliga nämnders protokoll uppfyller de formella kraven i kommunallagen. Sammanfattningsvis bedöms att allmänheten har goda möjligheter till insyn i den demokratiska processen som nämndsarbetet utgör. Nedan utvecklar vi vår bedömning genom att besvara rapportens kontrollfrågor. Är protokollen tillräckligt informativa och lättförståeliga för en utomstående läsare? Vi bedömer att protokollen är tillräckligt informativa och lättförståeliga även för en utomstående läsare. Den kommungemensamma mallen med fasta rubriker utgör ett gott stöd. Socialnämndens rutiner för protokollföring av individärenden är bristfälliga. Det är varken lämpligt eller praktiskt att placera alla individärendena i en och samma paragraf. Av protokollet måste det framgå vem ärendet gäller. Nämnden bör ta fram rutiner som både är praktiska och som uppfyller lagkrav samt som ger protokoll Uppvidinge kommun 8 av 11

11 med tydliga beslut för klienten. Protokollen omfattas av sekretess så endast den klient som berörs av beslutet har rätt att ta del av det. Beslut om återremiss motiveras för sällan. Sådana beslut bör motiveras för att förvaltningen ska veta vad för sorts uppgifter som ska tillföras ärendet. Det är också lämpligt att ange tid när förvaltningen ska återkomma med uppgifterna. Är kallelsen utformad så att nämndsledamöterna har ett beslutsunderlag av tillfredsställande kvalitet inom rimlig tid för sammanträdet? Samtliga nämnder och styrelsen skickar ut kallelsen med bilagor i rimlig tid inför sammanträdet. Generellt är beslutsunderlagen som skickas ut till ledamöterna av tillfredställande kvalitet. Vi anser att det är olämpligt, som i barn- och utbildningsförvaltningens fall, att föra in den politiska beredningens förslag i tjänsteskrivelsen. Det blir inte tillräckligt tydligt vad som är förvaltningens bedömning respektive de förtroendevaldas. Vidare är det oftast lämpligt att förvaltningen efter en professionell analys lämnar ett eget förslag till beslut. Finns ändamålsenliga och fastställda rutiner för beredningsarbete i respektive nämnd? Fler förvaltningar bör följa barn- och utbildningsförvaltningens exempel och upprätta skriftliga rutiner för beredningsarbetet. Skriftliga rutiner har flera fördelar. En följd av att dokumentera sitt arbetsätt är att man tvingas analysera och kritiskt granska inarbetade rutiner. Med hjälp av skriftliga rutiner är det lättare för nämndssekreterarna att täcka för varandra. Det är en brist att socialnämnden inte följer den av fullmäktige beslutade arbetsordningen gällande beredning i arbetsutskottet. Beredningsarbetet bör snarast lyftas över till arbetsutskottet. Finns rutiner för att tillgängliggöra kallelser och protokoll för allmänheten, exempelvis via kommunens hemsida? Det är positivt att protokoll och kallelser med bilagor görs tillgängliga för allmänheten genom hemsidan. På detta sätt får allmänheten insyn i nämndsarbetet Fredrik Ottosson Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare Uppvidinge kommun 9 av 11

12 5 Bilaga, enkätresultat Kommunstyrelsen Besluten formuleras tydligt Protokollets disposition är bra Diskussion om beredningsarbetet Tillräckligt utredda ärenden Underlagens kvalitet Protokoll återger sammanträdet korrekt Informativa o lättförståeliga protokoll Underlagen i tillräcklig tid Barn- och utbildningsnämnden Besluten formuleras tydligt Protokollets disposition är bra Diskuteras beredningsarbetet Tillräckligt utredda ärenden Underlagens kvalitet Protokoll återger sammanträdet korrekt Informativa o lättförståeliga protokoll Underlagen i tillräcklig tid Uppvidinge kommun 10 av 11

13 Socialnämnden Besluten formuleras tydligt Protokollets disposition är bra Diskussion om beredningsarbetet Tillräckligt utredda ärenden Underlagens kvalitet Protokoll återger sammanträdet korrekt Informativa o lättförståeliga protokoll Underlagen i tillräcklig tid Miljö- och byggnadsnämnden Besluten formuleras tydligt Protokollets disposition är bra Diskussion om beredningsarbetet Tillräckligt utredda ärenden Underlagens kvalitet Protokoll återger sammanträdet korrekt Informativa o lättförståeliga protokoll Underlagen i tillräcklig tid Uppvidinge kommun 11 av 11