LIVSFÖRSTÅELSE OCH GUDSERFARENHET I GAMLA TESTAMENTET

Transkript

1

2 ARCUS TEOL Det sårbara livet LIVSFÖRSTÅELSE OCH GUDSERFARENHET I GAMLA TESTAMENTET Livet är sårbart. Plötsligt står vi inför smärtan i livet: lidande, sjukdom och död. Varför drabbar olyckan mig och hur är Gud inblandad i det onda som sker? Vad är en gudstro värd i lidandets värld? Människorna i Gamla testamentets skrifter brottades med samma frågor som vi och sökte sina svar. Här är det lätt att känna igen två stora problem: frågan om rättvisa och skuld samt frågan om mening och gudsfrånvaro. Denna bok vill belysa den dialog som sker mellan bibeltexterna i dessa frågor. Vi får följa med på en resa mellan Gamla testamentets böcker, personer och händelser. Uppmärksamhet riktas speciellt på Psaltarens böner och J obsbokensreflexion som integrerar smärtan och protesten i livsförståelsen. Men också bibelns skapelsesyn ställs i förgrunden. En personlig skapare är djupt involverad i det mänskliga livets mysterium - födelse, smärta och döende. Det sårbara livet är ett bibelvetenskapligt bidrag till förståelsen av den mänskliga existensens villkor tiderna igenom. Boken ifrågasätter många av de traditionella tolkningarna och ger ofta alternativa perspektiv på lidandets gåt.a, inför vilken alla andra frågor kan förefalla oväsentliga. Fredrik Lindström är docent i Gamla testamentets exegetik.. IARCUS l

3 Det sårbara livet

4

5 Fredrik Lindström Det sårbara livet Livsförståelse och gudserfarenhet i Gamla testamen t et ARCUS

6 Arcus förlag och Fredrik Lindström 1998 Omslag: Dahl Media, Malmö Omslagsbild: Kjell Wihlborg Sättning: Via Appia, Lund Tryck: TeamOffset, Malmö 1998 ISBN NT och provöversättning av GT är återgivna med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet/Bibelkommissionen PROJEKT NYTT GT Arcus förlag, Box 1026, Lund, tel n oo

7 Verden er uretfierdig- hvorfor skal rfjdsptztter ha'e lige så dybt vand som hvaler? Storm P

8

9 Innehåll Introduktion - Från problem till provisorium... n Del l Bön och reflexion - Perspektiv från Psaltaren och Jo b r. Psaltaren - Livet som gudslov Livstolkning, mångtydighet och perspektiv- Inledning Den närvarande Guden... 40»Med ära och härlighet kröner Du henne» -Den ärade människan (Ps 8)... 41»Vakna, min ära!»- Den ärande människan (Ps 57) Den frånvarande Guden... 49»Jag är en mask, inte en människa» - Den vanärade människan (Ps 22)... 50»Så att min ära kan sjunga ditt lov» -Den befriade människan (Ps 30) Den övergivna människan o»Din vrede går fram över mig» -Är vreden en reaktion på synden? (Ps 88)... 62»Jag sörjer över min synd» -Är skuld en orsak till sjukdom? (Ps 38) Den lidande Guden... 75»Han hade ingen gestalt, inte heller majestät» -Smärtornas Man (Jes 53)... 77»Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?» - Den övergivne Mästaren (Ps 22) o Psalmerna- Inspiration och giltighet... 83

10 2. fob - Gud som fiende Traditionen och berättelsen, Jobsfrågan och J obsboken-inledning Berättelsen. Gud och det goda- Guds frihet och mänsklig lycka... 99»Det är väl inte utan orsak som Job är gudfruktig?» -Är Gud vår tjänare? (Job 1:9)... 94»Herren gav och Herren tog»- Är Gud fri att ge liv? (Job 1:21) Dialogen. Människan och det onda - Konflikten mellan lära och liv »Varför ger han liv åt den som plågas så bittert»? -Är livet meningslöst? (Jo b 3)... 99»De som sår olycka, de far skörda det»- Är livet rättvist? (Jo b 4) »Att du gör så stor sak av henne?»- Är Gud småaktig? (Job 7) »Världen är utlämnad åt en brottsling» -Är Gud djävulskapets upphov? (Job 9)... II3»Du som skapat mig med dina egna händer» -Hur kan skaparen tillåta? (Job w)... II6»Min ära har han ldätt av mig- Jag vet att min befriare lever» -Tillåter livets tvetydighet en gudstro? (Job 19)... II9 Gudstalen. Gud och ondskan - skaparens kamp mot det livsfientliga »Vill du förmörka planen?» -Världens ordning och styre (Job 38-39) »Gör du mig till en brottsling?» - Skaparen står det onda segerrikt emot (Job 40-41) Slutreflexion. Behöver Job tröst eller teologi?- Reflexion över slutet Att sitta med Job Att strida om Gud Del II Livsförståelse och gudserfarenhet- Tematiska perspektiv 3. Det givna livet- Den skapande Guden Skapelse och historia- Inledning skapelsetro-»himmelens och jordens skapare» Text, tro och tanke Himlen som trons symbol Himlens överskott Gudomlig andedräkt Tillvaron som tilltal Försyn och anfäktelse

11 »Allsmäktig»?... I74 Vad är Guds makt i bibeln?... I76 Tjänar allt ont något gott?... I82 Är allt som sker skaparens vilja?... I83 Är allt som sker tillfälligheter?... I84 4. Det sårbara livet- Den hotade människan... I87 Dödligheten och vetenskaperna - Inledning... I87 Döden... I89 Den goda döden- Livet var livet värt... I89 Den onda döden- Döden som fiende... I92 De döda- Vem bryr sig?...:... I95 Dödligheten- Gudsgemenskapens gräns?... I98 Synden... 20I Ansvaret - Gårdagen inte historia Skuldens sfär - Det onda vänder åter Ubikviteten - Med ont uppsåt Ursprunget- Vi som bor i hus av lera Konsekvenserna- Affekter och alienation... 2II»Syndens lön»?... 2I5 Är vi odödliga? -Av jorden och vid livsträdet i I Mos I5 Adams fel? - Arvsynden och I Mos I8 Djävulens fel? - Den onda viljan i I Mos S Det nya livet- Den befriande Guden Livets dubbeltydighet och befrielsens dubbelbrytningar- Inledning Befrielsen från döden Himlen på jorden- Fiendeland och tempel Den siste fienden -Rättvisans krav och gudsgemenskapens förväntan Befrielsen från synden... 24I Nåd före rätt- Livets orättvisor För min egen skull- Gudomlig förlåtelse Referenser -Texter och litteratur Bibelställen... 26I

12

13 Introduktion Från problem till provisorium Problemet I samband med Estoniakatastrofen frågade många om Gud sov den natten. Jorden blev tom och havsdjupet täcktes av ett stort mörker. Vår förtvivlan och vrede över det till synes meningslösa i livet och ändlösa i lidandet är tidlös:»vakna! Varför sover du, Herre?» (Ps 44:24);»ve över jorden och havet» (Upp 12:12). Vi reagerar tämligen lika tiderna igenom även i mötet med alla individuella katastrofer. Medan jag skriver dessa rader dras en skolflicka bort av strömmarna i Öresund inför sina kamraters ögon. Varför händer detta? Måste det finnas ett»hav»? Kan det finnas en Gud? Livets sårbarhet är ett problem med många aspekter och som inbjuder till en mängd tolkningar. Därför engagerar det alla teologiska och humanistiska discipliner som vill beskriva människans villkor. Dessa måste ständigt korrigera varandras analys av hur vi tiderna igenom existentiellt och intellektuellt tyder erfarenheter av lidande och förlust av liv. I denna gemenskap hör denna bok hemma även om dess utgångspunkt är eminent teologisk i den meningen att den vill fokusera gudsbilden; frågan om Guds roll i lidandet placeras här i centrum av problemet. Detta perspektiv på det onda är också det för teologin mest centrala. Men problemet Guds roll i lidandet har för stora dimensioner för att det skulle rymmas inom de teologiska disciplinernas domäner. Dagens allmänna teologiska fråga riktas direkt mot gudsbildens moraliska kvalitet. Den största stötestenen när det gäller bibelns gudsbild är inte att Gud skapar II

14 INTRODUKTION världen på sju dagar eller att Gud låter solen stå stilla en dag. Problemet för de flesta av oss har i stället blivit den etiska nivån på denne Guds verksamhet, den Gud som den kristna kyrkan bekänner som naturens och historiens herre. Många människor verkar - trots alla svagheter - befinna sig på avsevärt högre etiska höjder än bibelns Gud. Åtskilliga kan ännu känna igen sig i hur bibeltexter reflekterar erfarenheter av vårt gemensamma liv, men samtidigt vända sig mot det som man uppfattar som Guds roll i detta. Inte minst om lidandet tolkas som ett gudomligt straff och olyckan uppfattas som den allsmäktiges vilja. Frågor Denna bok är sysselsatt med bibeltexter som speglar gudserfarenheter i situationer av mänskligt lidande. I huvudsak ingår dessa texter i den hebreiska bibeln, en samling skrifter som i kristen tradition har blivit Gamla testamentet. Utan svårighet går det att i dessa bibelböcker identifiera två huvudproblem i anslutning till Guds roll i lidandet: dels frågan om rättvisa och skuld, dels frågan om mening och gudsfånvaro. - Igen får vi en påminnelse om att våra reaktioner på lidandet och livets tvetydighet är snarlika tiderna igenom.- Hur gestaltas dessa huvudproblem i de gammaltestamentliga texterna? Vilka lösningar antyds? Och vilken relevans har detta idag? För det humanistiska och teologiska studiet? För kristen reflexion? För synen på våra gemensamma villkor och för hur vi personligen ställer oss till egna och andras erfarenheter av lidandets många ansikten? Kan den gammaltestamentliga gudstron och livserfarenheten tillföra något av värde för förståelsen av den mänskliga existensens villkor idag? De flesta erfarenheter av lidandets existentiella dimension ryms i Gamla testamentet inom symbolbegreppen»döden» och»synden». Vad innehåller dessa uttryck? Hur ser relationen dem emellan ut, var finns beröringspunkterna, var går skiljelinjerna? Och vad kan dessa bibliska föreställningar betyda för vår egen tydning av det sårbara livet? I2

15 FRÅN PROBLEM TILL PROVISORIUM Angrepp Vill vi ta de bibeltexter på allvar som kan belysa dessa frågor, kan vi inte handskas med dem hur som helst. Många framställningar av lidandet och ondskans problem kokar gärna en gröt av lösryckta bibeltexter som man kan kalla»bibelns syn på...». Visserligen är det en angelägen uppgift att söka efter de större och gemensamma strukturerna, och denna bok vill också bidra i en sådan riktning. Men vi måste först respektera de olika kontexterna för bibelns många texter om lidande och det onda om vi ska kunna finna något riktigt och viktigt i dem. Därför kommer jag att speciellt uppmärksamma det litterära sammanhang och den teologiska tradition som en enskild bibeltext tillhör och den livsförståelse som förutsätts. Ett nödvändigt sammanhang för anklagelsen»vakna! Varför sover du, Herre?» bildar inte bara resten av Ps 44 Förståelsehorisonten utgörs av psalmteologin och dess livsförståelse. Detta och ingenting mindre och ingenting mer! I denna bok har jag därför avstått från att registrera och presentera så många bibeltexter som möjligt vilka kan anses ha relevans för lidandets och ondskans problem. I stället vill jag belysa sammanhanget för några av de Idassiska och för många av oss kända texterna. Men avsikten är också att peka på några sidor av den dialog som sker mellan bibeltexterna inbördes om dessa frågor. (Jag tror inte på att absolutifiera vissa bibeltexter och ordna dem utifrån någon ide om en utveckling, vare sig vi kallar den evolution eller progressiv uppenbarelse.) Med en sådan inriktning hoppas jag kunna bidraga med en del bortglömda perspektiv på våra eviga frågor om lidandets varför. Gamla testamentets tolkningar av ondskans många ansikten hör alltså hemma i olika traditionskretsar vars teologiska»världsbilder» sätter sina speciella präglingar på tolkningarna. Eftersom sådana tolkningsprocesser engagerar hela människan måste vi uppmärksamma både den aspekt där upplevelsen är framträdande och den intellektuellt orienterade aspekt som ligger på det idemässiga planet. Följaktligen är denna bok inriktad emot sådana drag i bibeltexterna som i våra dagar rubriceras spiritualitet- eller fromhet. Spiritualiteten står alltså för den existentiella dimensionen i den gammaltestamentliga livsförståelsen och rymmer framför allt!3

16 INTRODUKTION det som kan sammanfattas med nyckelbegreppen»tro» och (dess spegelbild)»anfäktelse». Upplevelsen av att nya livsmöjligheter ständigt kommer till oss och att livet är hotat och sårbart väcker trygg tillit såväl som bottenlös förtvivlan. Båda dessa erfarenheter hör till den bibliska skapelsetrons mest väsentliga sidor. Men en annan dimension i samma skapelsetro utgörs av reflexionen,»skapelsetanken». Hur är den tillvaro beskaffad som ständigt ger upphov till dessa tvetydiga erfarenheter? Hur ser den makt ut som skapar (det sårbara) livet? Intellektuella bearbetningar och nytolkningar av den egna traditionen utgör ett framträdande drag i bibelns skapelsetexter. I dag väcker sådant inte lika stor entusiasm bland oss; nu står upplevelsen, mystik och spiritualitet (»liv») högt på dagordningen, medan den nödvändiga reflexionen över en trosuppfattning kan avvisas som död intellektualism (»lära»). Men i den gammaltestamentliga livstolkningen är människan i sin helhet involverad. Uppläggning Därför är det inte förvånande att lidandet i många bibeltexter framstår både som ett existentiellt och ett kognitivt problem. Samhörigheten mellan»lära» och»liv» i Gamla testamentet framträder tydligast i jobsboken. Och ingen annanstans är konflikten dem emellan så stor. Självfallet måste denna bibelbok tilldra sig vårt speciella intresse (kap. 2). Redan dess form tillför vårt tema något väsentligt. J obsboken tillhör den gammaltestamentliga vishetslitteraturen och har alltså vuxit fram ur Israels reflexion. Boken kan karakteriseras som problemdiktning, men den står i en intensiv dialog med Israels bönetradition. Denna tradition har bevarats framför allt i den bok som står bredvid Jobsboken, nämligen Psaltaren. Som två goda grannar representerar de två sätt att reagera på livet och tala om Gud: bön och reflexion. Bönen innehåller rop på hjälp, klagan och anklagan (=jag-klagan, de-klagan och du-klagan), och förtröstan. Men bönen saknar inte reflexion, här möter inte ett virvarr av fria utgjutelser. Tvärtom speglar Psaltarens bön en genomreflekterad teologi som upptar protesten mot livets orättvisor och gör den I4

17 FRÅN PROBLEM TILL PROVISORIUM till en integrerad del av livsförståelsen. Sedan dess har det blivit vanskligt att tala om Gud (och det onda) utan att ta hänsyn till den tidlösa ton av protest som bevarats i Psaltaren. För ]obsbokens författare var det omöjligt, denna bibelbok för ett mycket nära samtal med psalmteologin. Därför kommer ett inledande kapitel att ge en kort introduktion till psalmernas livsförståelse och dess tolkning av det sårbara livet (kap. r). Dessa bibelböckers olika sätt att tala om Gud (Psaltarens bön och meditation och J obsbokens reflexion och diskussion) speglar också två klassiska miljöer för livstolkning och teologi: templets gudstjänst och andakt och akademins lärosamtal och debatt. Vad har de gemensamt och vad är centralt i deras gammaltestamentliga utformning? Båda dessa bibelböcker skiljer sig i flera avseenden från det som vi gärna förknippar med Gamla testamentet. De är märkbart»historielösa» och föga nationellt orienterade. I likhet med Jobsboken är psalmteologin i sin äldsta form»tidlös» och individuellt inriktad. Det handlar mer om människans livsvillkor och individens liv med Gud än om Israel och Guds gärningar i folkets historia. Herren som individens skapare och människans livgivare, den närvarande och välsignande Guden, bildar den absoluta kärnan i denna livstolkning. Gemensamt för dessa två bibelböcker där»bön och reflexion» och»lära och liv» fått leva i en kreativ växelverkan är en skapelseteologi med individen i centrum. Denna livsförståelse och gudserfarenhet blir i vår andra huvuddel (kap. 3-5) närmare belyst genom. att placeras i sitt större gammaltestamentliga sammanhang. Således är bokens första huvuddel (kap. r-2) analytisk till sin ansats. Här går vi lite djupare ned i två bibelböcker för att uppmärksamma några viktiga drag i deras tolkning av lidandets konsekvenser och sammanhang. Den andra huvuddelen (kap. 3-5) har en mer syntetisk uppläggning: perspektivet breddas och framställningen blir mera övergripande. Här beaktar vi ett större antal bibeltexter och d~ras kontexter utifrån några tematiska perspektiv på det sårbara livet.

18 INTRODUKTION Tolkning Utgångspunkten i bokens båda delar är en historisk läsning av bibeltexterna. - Jag har valt att ge ett bibelvetenskapligt bidrag till vårt tema. Även om mycket av bokens framställning fått en s.k. populärvetenskaplig prägel har de väsentligaste redskapen vid texttolkningen hämtats från bibelforskningens metodarsenal En historisk läsning försöker i motsats till en»tillämpad» förståelse nå till den äldsta innebörden i en konkret bibeltext. Den kan därför rikta vår uppmärksamhet på en texts centrala sakinnehåll (»vad det egentligen står») och på så sätt korrigera våra subjektiva tolkningar (»hur jag upplever texten»). I likhet med andra vetenskapliga discipliner vill den historiskt inriktade bibelvetenskapen inbjuda till ett samtal där man redovisar och granskar skälen för varandras tolkningar. Den historiska läsningen nöjer sig inte med att be(tr)akta»texten i sin slutliga form», utan frågar efter ytterligare en dimension genom att vilja förstå ett fenomen utifrån bibeltextens tillkomsthistoria. Några kan tycka att detta perspektiv rymmer både mödosamma (»krångliga») och vågade (»farliga») sidor. -Den historiska processen har vi ju inte tillgång till, utan den måste vi rekonstruera, oftast utifrån texterna själva! Allt närmare studium av ett fenomen eller problem rymmer möda och risktagande. Vi uppmanar inte historiker att avstå från förklaringar som innehåller hypoteser. Och vi ber inte fysiker att utgå från att jorden är platt bara för att det ibland kan te sig så för oss och för att det då skulle vara enklare att förstå ett fenomen i vårt universum. Inte heller är bibeln platt och den som utforskar den historiskt vill inte krångla till något. Vi vill ta hänsyn till att bibeltexterna tillkommit genom en lång process som satt sina spår i dessa texter. Varför alla mödor och risker? Är det bara något nödvändigt ont för den som vill ge sig i kast med bibeltexterna på allvar? Inte bara. En historisk läsning vill skärpa våra sinnen för textens tillkomsthistoria och kan därför hjälpa oss att hitta bibeltextens eget fokus. Vår uppmärksamhet riktas mot vad som är centralt och perifert, vad texten egentligen säger och vad den egentligen inte alls säger något om. Härigenom kan bibeltexten renas från I6

19 från PROBLEM TILL PROVISORIUM de överlagringar den fått under årtusenden. Inte minst de texter som anlmyter till vårt tema har impregnerats av osaldiga inläsningar och översållats av dogmhistoriska utväxter. Denna bok vill sänka ned dem i ett hälsosamt syrabad så att de åter kan börja träda fram i sin ursprungliga renhet och skönhet. Ingen som vill säga något väsentligt om livet på jorden kan nöja sig med att studera jorden»som vi nu har den». Liknande förhåller det sig alltså med bibeltexterna: vi måste studera bibeln»som vi fått den», dvs. uppmärksamma bibeltexternas tillkomsthistoria. Det är inte bara sakligt motiverat, även i ett annat avseende framstår detta perspektiv som angeläget. Den som nöjer sig med en»ohistorisk» läsning går lätt miste om den existentiella dimension som texten bär på. Låt oss ta en p saltarpsalm som exempel! Denna kan ha en lång tillkomsthistoria innan den fått sin nuvarande gestalt, och denna process kan sluta med rubriken som säger att David komponerade den vid ett speciellt tillfälle. - Detta framgår bland annat av att olika handskrifter kan se olika ut när det gäller dessa överskrifter. -Vid tolkningen bör vi alltså inte börja med slutet och fråga oss vad David kan ha tänkt på när han skrev dessa rader. Om vi i stället nalkas texten från det motsatta hållet kan den tvinga oss att ställa de väsentliga frågorna: Vilken livserfarenhet bär denna psalm på genom generationer? Varför kunde den så småningom tillskrivas hjältekungen David? Då kan jag förstå att den handlar om mitt liv, inte om en död kung. Intresset för att läsa bibeltexter utan kyrkliga katekesglasögon ökar. Ett av många vittnesbörd är att Sveriges riksdag funnit det angeläget med en nyöversättning av de gammaltestamentliga texterna och att man gett detta uppdrag åt en kommission med allmänhetens insyn. Den som villläsa Gamla testamentet utan hänsyn till kristen tolkningstradition kan uppskatta bibelvetenskapens ansats att tolka dessa texter utan omvägen via Nya testamentet. Naturligtvis behöver ett sådant perspektiv inte innebära att man förlorat intresset för det ljus som faller från denna forgrund Men alla som är intresserade av en bibeltexts ursprungliga sakinnehåll är beredda att lägga senare traditioners glasögon åt sidan. Har en sådan historisk läsning något värde för kyrkan? Den

20 INTRODUKTION kristna tolkningen har en med bibelforskningen gemensam syn på de bibliska texterna: Gamla testamentet har tillkommit under en lång tid. -»Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider...» (Hebr r:r). Självfallet är den historiska och äldsta innebörden (exegetik) väsentlig för alla som uppfattar texterna som Guds ord och därför reflekterar över vad de kan betyda idag (hermeneutik). Men kristendomen har ju ett»facit» i Nya testamentet, vad har man då för glädje av en ursprunglig innebörd hos en enskild bibeltext? Personligen har jag ofta upptäckt att en läsning av Gamla testamentet som om Nya testamentet inte funnes kan förklara och fördjupa evangeliet om Kristus. Och jag är inte ensam. Dietrich Bonhoeffer (tysk evangelisk-luthersk präst och motståndsman, engagerad i 20-juliattentatet mot Hitler, fängslades och avrättades kort före krigsslutet) skriver i ett brev, den 2 Advent 1943: Jag lägger gång på gång märke till hur gammaltestamentligt jag tänker och känner; så har jag också läst mycket mer Gamla testamente än Nya testamente de senaste månaderna. Bara när man rätt känner Guds namns outsäglighet, har man rätt att uttala namnet Jesus Kristus; bara när man älskar livet och jorden så, att allt tycks slut och förlorat för en när det är slut, har man rätt att tro de dödas uppståndelse och en ny värld; blott när man låter Guds lag gälla sitt liv, kan man också våga tala om nåden, och blott när Guds hämnd och vrede mot sina fiender får äga oinskränkt giltighet, kan något av förlåtelse och fiendekärlek beröra våra hjärtan. Den som alltför snart och direkt vill tro och känna nytestamentligt, är efter min mening ingen kristen. Detta har vi ju ofta samtalat om, och var dag bekräftar för mig, att det är riktigt. Man kan och får inte säga det sista ordet före det näst sista. Vi lever i det näst sista och tror på det sista, är det inte så? Lutheraner (så kallade!) och pietister skulle känna skinnet knottra sig vid sådana tankar, men riktigt är det i alla fall. Den som hela tiden går från Nya till Gamla testamentet kommer snart att märka att det man där finner ingenting annat är än det man redan visste! Att nalkas de gammaltestamentliga texterna utifrån en historisk synvinkel innebär självfallet inte att man måste bortse från hur dessa texter tolkas i Nya testamentet. Men r8

21 FRÅN PROBLEM TILL PROVISORIUM det motsatta och ofta försummade perspektivet är väl så spännande: hur Gamla testamentet tolkar det Nya! Med denna bok vill jag visa på några sådana punkter där gammaltestamentlig livsförståelse ger relief åt nytestamentligt evangelium. Begränsningar Skulle det bibelvetenskapliga perspektivet leda till en objektiv (»sann») tolkning? Knappast. Men den historiska läsningen innebär ett steg i rätt riktning. Fokuseringen på bibeltextens eget sakinnehåll kan leda till att såväl det för stunden egna känsloläget som det aktuella ämnet blir mindre viktiga. Viktigare blir lusten att redovisa sina intryck på ett sätt som ger den som har en motsatt uppfattning en ärlig chans att säga emot. På så sätt kan de grövsta formerna av subjektiva tolkningar undvikas. Omfånget på denna studie begränsar dock kraftigt möjligheterna för en sådan redovisning- utrymmet fylls fort av resultatet av en sådan ansats. Av samma anledning avstår jag också från att här diskutera tolkningsalternativ. Denna boks framställning är varken objektiv eller subjektiv. Däremot är den personlig. Huvudlinjerna i analys och syntes kommer från min egen forskning, jag har inte nöjt mig med att reproducera handbokskunskaper och vill absolut inte spegla forskningsläget. Inte heller har jag slagit mig ned för att fundera ut vad som skulle kunna vara rimligt att tänka och säga om Gud och lidandet och sedan redovisat vad som slagit mig. Och inte har jag nöjt mig med att»förhålla mig till» vad bra och dumt andra sagt om vårt tema. Jag har själv dykt ned i själva källan, och även om jag inte varit ensam så vill jag nu säga:»titta vad jag funnit!» Jag hoppas här kunna förmedla något av min upptäckarglädje genom två decenniers forskning. Under denna tid har jag flera gånger tvingats revidera självklara positioner. Har jag ändrat mig? Nej, bibeltexterna har ändrat mig. Framför allt två av dessa upptäckter sätter en personlig prägel på denna bok. 19

22 INTRODUKTION Profil För det första vill jag lyfta fram skapelseteologin som central för Gamla testamentets livsförståelse. Detta perspektiv är sakligt motiverat utifrån vårt tema. Många presentationer av gammaltestamentlig teologi har formats under parollen»israel hade inget intresse för naturen». Rädslan för att smittas av den s.k. kanaaneiska fruktbarhetskulten har många gånger inneburit att man lyckats undantränga det skapelsegivna livet från den teologiska rangplats det förtjänar. I motsats till den i flera sammanhang ensidigt betonade s.k. frälsningshistorien spelar skapelsetron en verklig roll i de bibeltexter som handlar om individens livssituation. Visst finns det här gott om exempel på att det lilla livet visade sig vara stort,»herren älskade» Batsebas son, Salomo (2 Sam 12:25).- Framför allt patriarkberättelserna i I Mos är till brädden fyllda av den enskilda människans livserfarenheter. Men de frälsningshistoriskt orienterade texterna refererar i huvudsak till Guds tillfälliga och dramatiska ingripande i Israels historia, dvs. till vad som oftast salmar betydelse för individens erfarenheter av livet i dess goda och onda dagar. Fokuseringen på»historiens Gud» har ofta lett till att Guds verksamhet kommit att identifieras med det egenartade och ovanliga, det som är fjärran från vanligt mänskligt liv. På så sätt har Guds aktivitet kommit att reduceras till att sluta förbund, initiera utrotningskrig och legitimera kungadynastier och statskupper. Men Gamla testamentets Gud är inte bara den som verkar i antik historia och politik Denne Gud uppehåller och garanterar det mänskliga livets fortbestånd och är djupt involverad i de processer som utgör dess mysterium: födelsen, smärtan och döendet. skaparens närvaro är knuten tilllivets ständiga förändringar:»en tid för födelse, en tid för död... en tid att gråta, en tid att le... >> (Pred 3:1-8). Dessa tidlösa dagliga skiftningar i våra livsmöjligheter upptar vår största uppmärksamhet och energi, skapar de meningssammanhang där vi upplever oss som självständiga individer, dvs. som skapade varelser. Den som vill säga något väsentligt om gammaltestamentlig teologi måste därför uppmärksamma och uppskatta dess intresse för det mänskliga livet, dess villkor och hemligheter. I annat fall kan följderna för 20

23 FRÅN PROBLEM TILL PROVISORIUM gudsbilden bli svåra. Har inte våra hyllningar till historiens gud som saknar intresse för»naturen» fabricerat en maskuliniserad gudabild? Är inte detta anledningen till att Gamla testamentets Gud för m:lnga förvandlats till en plötsligt handlande machogud, på en gång obekant öch obehaglig? Denna den råa styrkans vrångbild återspeglas i senare tiders ide om en allsmäktig gud. I motsats härtilllåter skapelseteologin i bibeln uppehållandet av skapelsen och dess livsprocesser vara en mycket ömtålig och prekär historia. Detta verkliga liv är för sårbart för att det skulle kunna läggas i händerna på en actionhjälte som kan allt. Det andra som är profilskapande i denna bok hänger nära samman med föregående punkt. I många arbeten om Gamla testamentets syn på Guds roll i lidandet får den s. k. monistiska gudsbilden ett stort utrymme. Iden om en allorsakande gud som står balmm allt eller över gott och ont anges ofta som karakteristisk för Gamla testamentets livsförståelse. I denna bok lämnas däremot inget livsutrymme åt denna tanke eftersom den i allt väsentligt saknar stöd i bibeltexterna själva. De texter som brukar anföras orkar inte med att bära en sådan bevisbörda.- Betraktad utifrån enskilda textställen måste iden bedömas vara stendöd. Dessutom blir flera andra sammanhang i Gamla testamentet egendomliga om vi antar att de skulle förutsätta tanken på en gud som orsakar allt som sker. Vilken poäng får till exempel de många anklagelserna för hänsynslöshet mot de hjälplösa i den profetiska förkunnelsen om allt som sker är»guds vilja»? Tanken på en allorsakande gud uttrycker inget viktigt och riktigt om gammaltestamentlig livsförståelse, tvärtom lyckas den göra det mesta i denna skriftsamling till rent nonsens. Den som lyckas frigöra sig från denna monistiska tvångströja får nya möjligheter att upptäcka bibeltexter som innehåller viktiga markeringar i en rakt motsatt riktning. Det finns i själva verket en mängd gammaltestamentliga sammanhang där en mera»dualistiskt» orienterad livsförståelse framträder. Och det handlar inte om några marginella texter! Fastmer finner vi detta perspektiv i hjärtat av skapelseteologin. Många skapelsetraditioner ger ett ordentligt utrymme för det som hotar livet och låter ofta detta skapelsevidriga område uppträda i gestalt av kaosvattnen,»havet», ibland i en personifierad form,»draken» etc. Det 21

24 INTRODUKTION onda som ett självständigt, verkligt och i högsta grad verksamt område är en väsentlig del av Gamla testamentets livsförståelse. Hotet mot den enskilda människan finns alltså i detta områdes eget maktbegär, och därför uppfattas det som en konkurrent till livet och dess Givare. Provisorium Denna studie är inte heltäckande utan vill belysa några forsummade perspektiv. Vad som är försummat är naturligtvis inget självklart för någon och inget som är detsamma för alla. Den som arbetar med bibeltexter som är välkända för många kan jämföra sig med museitjänstemannen som inbjuder till en nattlig vandring i ficklampans sken. Alla föremålen i museet har funnits där sedan länge. Och alla, de flesta eller några av dem är kända av alla, av många eller av ett fåtal deltagare. För vissa blir det intressant att ra se att föremålen finns där över huvudtaget. För andra blir urvalet och kombinationen spännande: de föremål som guiden väljer att lysa på kan skapa nya sammanhang mellan tidigare kända föremål och därmed nya tolkningar av dem själva. Under vår rundvandring vill jag påminna om rikedomen i museet och dela med mig av några personliga tolkningar av ett par av dess föremål. Jag vet att jag inte skulle~ skrivit så här för tio år sedan och är säker på att jag inte kommer att behandla vårt tema på detta sätt om tio år. Nu hoppas jag kunna bidraga med några nya och gamla synpunkter på lidandets gåta inför vilken alla andra frågor kan blekna bort och förefalla oväsentliga. En universitetslärare är en forskare som undervisar, och en undervisare som forskar. Denna bok bygger på egen forskning som jag i olika sammanhang presenterat i föreläsningens form, innanför och utanför Göteborgs och Lunds universitet. Föreläsningskaral<tären har behållits i bokens framställning. (De många argumenten för de många ställningstagandena i de många exegetiska sakfrågorna finns presenterade i mina andra böcker.) Den som i vetenskaplig skrift vill beskriva ett problem kan ta skydd bakom litteraturhänvisningar och fotnoter. För föreläsaren är det däremot svårare att dölja sin egen position i 22

25 från PROBLEM TILL PROVISORIUM gamla och nya stridsfrågor, och för mig personligen är frågan»vad tycker du själv?» så legitim att den inte ska behöva trängas i utgångarna från föreläsningssalen. Jag hoppas att bokens personliga uppläggning, profil och ställningstaganden - även om de måste vara provisoriska- kan leda till en sann reflexion över de sakfrågor som här behandlas. 23

26

27 Bön och reflexion Perspektiv från Psaltaren och Job Del I

28

29 KAPITEL I Psaltaren - Livet som gudslov Livstolkning, mångtydighet och perspektiv... for man svar Psaltarens livstolkning Från Psaltarens värld hörs många röster, många glädjerop, många rop på hjälp. Kan det hos alla dessa ropande människor finnas någon gemensam upplevelse av livet och Gud? Många av oss har mött psalmerna genom botpsalmen Ps )I i högmässans syndabekännelse:»l skuld är jag född» (v. 7). Är det inte typiskt! När det handlar om vårt gudsförhållande då ska synden prompt vara med. Måste vårt liv och vår smärta alltid förstås utifrån skulden? Ska vi söka svar på frågan om Psaltarens livsförståelse här? Är synden svar på vår fråga om smärtans varför och Guds roll i lidandet? Psalmerna blir inte sällan lästa på detta sätt. Det hävdas ofta att skulden skulle vara grundproblemet, det människan frälses från, och medlet och målet skulle vara förlåtelse eller soning av hennes synd. I sådana banor tänker vi ju ofta, och sen gammalt. Från en biskopsvisitation berättas att biskopen vid ett besök i socknens skola bad att få överta lektionen i en av ldasserna. På schemat stod naturkunskap, och biskopens första fråga löd:»kan någon nämna ett av våra vanligaste husdjur?» Tystnaden som följde blev djup och långvarig, biskopen kunde utläsa misstroende och indignation ur de förvånade barnansiktena. Till slut räckte en flicka tveksamt upp handen och svarade:»synden?» Att biskopen skulle tänkt på något så vardagligt som hund eller katt vore otänkbart. Så har också»synden» ofta varit det

30 BöN OCH REFLEXION- PERSPEKTIV FRÅN PsALTAREN OCH }OB givna svaret oavsett frågan i våra skolbänkar och kyrkbänkar när det gäller synen på människan och hennes gudsrelation. Likaså när det gäller psalmernas erfarenheter av det sårbara livet. En noggrannare läsning av psalmerna kan ra oss att upptäcka att livssituation och gudsrelation oftast uppfattas i helt andra kategorier än inom komplexet synd-skuld-förlåtelse-soning. Motsatsen är snarare mellan liv och död. Grundproblemet, huvudfienden, i Psaltaren är inte synden, utan döden. Därför är befrielse inte undanröjande av skuld, utan givande av liv. Hur kommer liv och gudsrelation människan till del? För att kunna besvara denna fråga måste vi först erinra oss något litet om denna bibelboks tillkomst och karaktär. Redan bokens namn och språk säger oss något väsentligt om Psaltarens livstolkning. Lovsångernas bok I sin hebreiska utgåva har Psaltaren fått namnet sej12r tehillim,»lovsångernas bok». Substantivet»lovsång» kommer från samma hebreiska ordstam som Halleluja!,»Prisa Herren!» Boktiteln Lovsångernas bok avslöjar en totalförståelse av Psaltaren utifrån en av psalmernas två huvudtyper: tehilla,»lovsång». Den andra genren, tefilla,»bön», ryms inom titeln Lovsångernas bok eftersom många av bönerna sträcker sig mot och föregriper lovsången:»rädda mig...! Då skall jag sjunga ditt lov...» (22:22f.). Dessa två huvudgenrer i Psaltaren blir till två poler i ett spänningsfält där psalmerna tecknar vårt liv, å ena sidan bön och klagan, å andra sidan tack och lov. Sorg och förtvivlan över det hotade- och sårbara livet, glädje och förundran över det givna och på nytt skänkta livet. Glädjen uttrycks i lovsångerna, sorgen i k lagopsalmerna (eller: bönepsalmerna). Där emellan finns det en tredje grupp psalmer, lärodikterna, som reflekterar över erfarenheter av lycka och lidande. Psaltarens 150 psalmer ger ord åt församlingens och den enskildes högtider och tider av sorg. De ger vägledning och reflekterar över livets möjligheter och tillfälligheter.

31 PsALTAREN - LIVET som GUDsLov En bok for alla Psaltaren är alltså en samling lyrik som innehåller bön, lovsång och reflexion. Denna samling växte fram mitt i det gamla Israels liv som ett svar på goda och onda dagar. Olika tiders erfarenheter av Gud och livet har satt sina spår i psalmerna, ändå är psalmerna påfallande tidlösa, redan till sin form. Språket är stereotypt och formelartat. Stilen är ofta monoton, formuleringarna som regellite vaga. -Varför tackar psalmisten? Varför ber man om hjälp? Vari består nöden, vare sig den nu ligger balmm eller man är mitt uppe i den? Men vi kan också vända på saken: Språket är så öppet att det alltid passar, i alla situationer kan vi här känna igen oss. Vilken typ av språk är sådant? Gudstjänstens och liturgins formuleringar vill vara inkluderande, alla ska här kunna känna igen sig, hur man än har det. Därför är det troligt att de flesta psalmer tillkommit i gudstjänstens sammanhang. Från början och ännu medan psalmerna förts vidare genom generationer har avsikten varit att nå andra, att bönen blir förkunnelse. Den som känner igen sig i dessa ord och kan göra dem till sina egna blir viss om att tillhöra»de heligas gemenskap», som Martin Luther skriver i sitt företal till Psaltaren:... var och en, hur han än har det, finner däri [i Psaltaren] verser eller hela psalmer som passar just hans situation. De passar så väl in på honom, att det förefaller som om de vore skrivna enkom för honom. Han skulle själv inte kunna tänka ut, hitta på eller önska sig något bättre. Även i ett annat avseende är detta gott. När någon tycker om dessa ord och ser att de stämmer just i hans situation, blir han viss om att vara med i de heligas gemenskap. Det måste ha gått likadant för alla heliga som det nu går för honom, eftersom de alla sjunger samma sång som han. Särskilt som han kan tala till Gud med samma ord som de. Psalmerna tecknar det typiskt mänskliga, avsikten är att gestalta livets villkor så att vi alla kan känna igen oss. Det liturgiska språ- 1 ket tecknar allmängiltiga situationer, psalmerna återger inte ett bestämt livsöde, utan täcker mångas erfarenheter. Även om psalmerna använder gudstjänstens språk så handlar det om vårt gemensamma vanliga liv. Det är livet i vardagen, inte helgedomens liturgi eller andakt, som skildras i Psaltaren. Ropen och 29

32 BöN OCH REFLEXION- PERSPEKTIV FRÅN PsALTAREN OCH ]OB bönerna är den alldagliga nödens rop, inga speciella ljud som förekommer vid sång, diktning eller meditation. Visst, gudstjänstens högtid har gett hjälp att tolka det vardagliga livet, men det är erfarenheter av livet och Gud vunna i vardagen som avbildas i Psaltaren. Psaltarens livsförståelse har alltså vuxit fram i liturgins sammanhang. Sannolikt har de flesta psalmer sitt ursprung i den gudstjänst som firades i kungaridens Israel, i det s.k. första templet, Salomos tempel (omkr. år f. Kr.). Denna helgedom på Sionsberget blir en kristallisationspunkt för upplevelser, tydningar och teologi. Templet är Himlen på jorden, ett Kungligt palats och ett Värn mot fienden. Himlen på jorden Om gudstjänsten på tempelberget har hjälpt till med tolkningen av livet och dess växlingar och påverkat psalmernas form och innehåll, betyder inte detta att Psaltaren för länge sedan förlorat sin aktualitet? Tvärtom! Psalmerna kunde överleva både ett och två tempel (det andra templet existerade omkr. år 515 f.kr.- 70 e. Kr.) just för att de förutsatte att Guds närvaro inte är bunden till en plats. Varför? Jerusalems tempel och dess liturgi påminner om att Gud är närvarande överallt:»helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden [inte bara templet!] är full av hans härlighet». Så låter den himmelska sång en människa kan höra i helgedomen (Jes 6:3). Templet uppfattas som ett mikrokosmos, en brännpunkt mellan himmel och jord: ett stycke jord som når in i himlen och ett stycke himmel som vidrör jorden. Därför möts himmel och jord i gudstjänsten:»herren är i sitt heliga tempel, Herrens tron är i himlen» (Ps n:4). Och därför är helgedomen också mötesplatsen med den allestädes närvarande Herren, ett synligt tecken som förvissar om Guds närvaro utanfor gudstjänsten. Genom liturgins ord och sång blir den enskilde viss om en gudomlig närvaro som»finns överallt». I gudstjänsten omsluts människan påtagligt av denna gudsnärvaro:»då skådar jag dig i helgedomen, jag ser din makt och din härlighet» (63:3). Men den gudomliga närvaron är utsträckt i rummet och i tiden:»jag tänker på dig i 30

33 PsALTAREN - LIVET som GUDsLov nattens timmar» (63:7),»Jag vill lova dig så länge jag lever» (63:5). I gudstjänstens möte med Gud träder människan in i det eviga livets område, hon lämnar sin av dödens makter hotade tillvaro och omsluts av en annan, gudomlig, sfär. Hon får göra entre genom»evighetens portar» (24:7*) tilllivets område. Under sin stund på jorden upptas hon i Guds sfär:»herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever» (23:6). Kungligt palats»herrens hus» är Guds kungliga palats på tempelberget. Helgedomen där Herren tronar i osynligt majestät representerar en frälsande närvaro bland människor:»jag ropar högt till Herren, och han svarar från sitt heliga berg» (3:5). Denna monarkiska teologi ger den enskilde hjälp att tolka sitt liv: erfarenheter från Konungens ort och Konungens där närvarande ord tolkar livets växlingar. Ort: Genom att beträda helgedomen, belägen som en mäktig borg på berget Sion, kan människan påtagligt erfara hur hon upptas i Gudens befriande närvaro. Templets två väldiga pelare är stiliserade livsträd som markerar ingången i livssfären, Herrens maktområde. Och»Havet av brons», symbolen för den pacificerade kaosmakten, påminner om att det också finns en dödlig sfär som utgör ett reellt hot mot den mänskliga tillvaron. Ord Men också genom det gudomliga ordet, i form av liturgi, orakel och sång, förvissas den enskilde om att han tillhör Guds rike. Templet och vad som synligt och osynligt hör till detta ger psalmerna deras karakteristiska rumsliga perspektiv: en positiv, gudomlig sfär står emot en negativ, fientlig dödssfär. Vid sidan av den goda sfären, symboliserad av den himmelske Konungens palats, existerar en ond sfär som är lika reell och med vilken den per definition konkurrerar. *= egen översättning, se s

34 BöN OCH REFLEXION- PERSPEKTIV FRÅN PsALTAREN OCH }OB Gud bor i dess palats, han har visat att han är vår tillflykt. (Ps 48:4) Salomos tempel efter en rekonstruktion av G.E. Wright och WE Albright. Värn mot fienden Herrens beskyddande och befriande närvaro är den mest centrala erfarenheten i de psalmer som ställer den enskildes livssituation i fokus. De vanligaste metaforerna är därför de som uttrycker beskydd från det som hotar människan och hennes liv:»klippa, bergfäste, borg, tillflykt, befäst torn, hägn, skydd, fristad». Upplevelser av Guds närvaro i Sionshelgedomen har format psalmernas språk:»var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner räddning. Ja, du är min ldippa och min borg» (31:3f.). Det måste vara samma erfarenheter som finns bakom de helt annorlunda men saldigt identiska bilderna av psalmernas Gud som förälder:»de faderlösas fader... Gud i sin heliga boning» (68:6);»Om min far och min mor överger mig skall Herren ta sig an mig» (27:ro; obs.:»herren är ett värn för mitt liv», v. r, och»herrens hus, tempel, klippa», v. 4f.). Men också den innerliga och uttrycksfulla bilden av barnmorskan framställer Psaltarens Gud som livets värn:»du hjälpte mig ut ur min moders liv, du gjorde mig förtröstansfull vid min moders bröst» (22:ro*). En hörnsten i den livsförståelse som förutsätts i många psalmer är alltså övertygelsen om att templets Gud står på den enskildes sida gentemot ondskans många giriga attacker mot det vardagliga livet. Konungen i sitt stora slott ser mig i min lilla koja! -»... han som tronar så högt, han som ser så djupt ner...» (rr3:5f.). 32

35 PsALTAREN - LIVET som GUDsLov Du hjälpte mig ut ur min moders liv, du gjorde migfortröstansfoll vid min moders bröst. {Ps 22: l O*) En terrakottagrupp från en helgedom på Cypern, 500- eller tidigt 400- tal f.kr. Det mångtydiga lidandet Att Psaltaren innehåller många olika erfarenheter och tolkningar av det sårbara livet framgår redan av mängden av de s.k. individuella klagopsalmerna. Men också av att dessa psalmer i sin tur skildrar lidandet utifrån en mängd aspekter och 'med en stor rikedom av metaforer. De många klagapsalmerna Psaltaren har bevarat generationers upplevelser av. smärta, sorg och förtvivlan. Viktigast för vårt tema är de psalmer som komponerats för att användas i akut personlig nöd. Denna grupp kallas för individuella klagapsalmer utifrån en av dessa psalmers tre viktigaste komponenter: klagan, bön och förtröstan. Ett fyrtiotal psalmer tillhör denna Psaltarens vanligaste litterära typ. Överskriften till Ps 102 anger situationen för en ldagopsalm:»en bön av en betryckt, som är modlös och utgjuter sin sorg inför 33

36 BöN OCH REFLEXION- PERSPEKTIV FRÅN PsALTAREN OCH ]OB Herren» (v. r). Belysande är också Jonas bön:»då mina krafter sinade, vände jag mig till Herren. Min bön nådde dig, nådde ditt heliga tempel» O on 2:8). Hur denna bön lät framgår av vers 5:»Jag tänkte: Jag har fördrivits från dig. Får jag se ditt heliga tempel igen?» Även berättelsen i I Sam r om Hanna, som i sin nöd beger sig till templet i Shilo, visar den individuella klagapsalmens plats och funktion i det gamla Israel. Om Hanna i Herrens tempel heter det:»i sin djupa bedrövelse bad hon till Herren under bitter gråt» (v. ro*). I samband med denna bön får hon ett gudomligt räddningsord förmedlat av prästen Eli:»Gå i frid! Israels Gud skall ge dig vad du har bett honom om» (v. 17). Och en tid senare kan hon befriad från sin sorg och smälek återvända till templet och bära fram sin tackbön till Herren (r Sam 2:1-10). Dessa rader ur r Sam r och J on 2 visar oss tre viktiga ting i fråga om den individuella klagapsalmens text (form och innehåll) och kontext (situation och funktion): (a) denna psalmtyp är relaterad till templet och dess gudstjänst, (b) templets gudstjänst hjälper den enskilde att uttrycka och tolka nöden, (c) psalmernas liturgiska språk tecknar typiska situationer, det porträtterar inte ett enstaka livsöde, utan avbildar mångas erfarenheter. Psalmerna framställer därigenom ett tidlöst»urlidande», något mönstergillt för den mänskliga existensens villkor tiderna igenom. De många aspekterna Eftersom dessa psalmer tedmar det typiska i den lidande människans situation blir det vanskligt för oss att med precision bestämma vad som i en konkret psalm är den bedjandes»egentliga» nöd. Mycket trycksvärta har också ödslats på denna fråga. Många kommentatorer vill rangordna nöden och koppla samman dess olika aspekter i långa kausalkedjor:»detta är ett fysiskt lidande (ofta betecknat»sjukdom») som gett upphov till ett psykiskt lidande (ångest, t.ex.), som i sin tur resulterat i omgivningens förakt (social nöd) och i en andlig kris (ofta tolkad som ett gudomligt straff)». Men kan verldigen sådana diagnoser säga något riktigt och viktigt om den bedjandes situation? Lidandet skildras ju 34

37 PsALTAREN- LIVET som GUDsLov ofta och avsiktligt på ett sammansatt sätt:»som ett dödligt slag i min kropp är mina fienders hån, när de ständigt frågar: Var är din Gud?» (42:n*).- Här möter tre aspekter av lidandet: fysiskt, psykiskt och andligt. Är det gudsfrånvaron som är den»egentliga» nöden? Eller fruktan, eller smärtan? Frågan är fel ställd: i psalmen gestaltas dessa aspekter som cirklar som tillsammans hotar den lidande. Det är nödens totala genomslag och konsekvenser på livets samtliga områden som bedjaren vill göra sin Gud uppmärksam på. Därför förefaller det inte bara meningslöst för oss att försöka bryta ut dessa cirklar och smida om dem tilllänkar i en orsakskedja. Fastmer skulle ett sådant företag gå emot själva intentionen i nödskildringen. The Circle of Fears Surrounding Serious Illness Religious fears: of punishment of the unknown of abandonment Biological fears: pain deterioration disfigurernem l Social fears: separation rejection ofbeing a financialburden ofbeing an emotional burden of being lied to ofleaving others uncared for of leaving unfinished business Medical fears: indigoity depersonalization dehumanization roisinformation ignorance suffering Jag är en mask, inte [längre} en människa. {Ps 22:7) Denna teckning som jag fick av en bekant med fullt utvecklad AIDS är baserad på egna och andras upplevelser av vår tids mest fruktade sjukdom. Skissen speglar inte bara en existentiell erfarenhet av vad jag i denna bok kallar»lidande, nöd, allvarlig sjukdom» etc. Den kan också hjälpa oss läsa klagapsalmernas nödskildringar, att ta fasta på det cirkulära i upplevelsen: sjukdomens olika aspekter bildar ett totalt existentiellt hot. 35

38 BöN OCH REFLEXION- PERSPEKTIV FRÅN PsALTAREN OCH }ob Klagapsalmerna är inga diagnosticerande texter, utan bönelitteratur. De innehåller skiftande erfarenheter av lidande av olika slag. En och samma psalm kan skildra ett lidande som har flera olika dimensioner: psykiskt, fysiskt, socialt och andligt. Nöden skildras ju inte objektivt, utan utifrån subjektiva erfarenheter. Den bedjandes egen bild av sin situation är alltså avgörande för hur lidandet gestaltas i psalmen. Den sjuke upplever hur han fångats i ett nät; tillvaron med dess andliga, psykiska, fysiska och sociala dimensioner blir alltmera tilltrasslad. Härigenom har psalmerna en avgörande anknytningspunkt till flera moderna sjukdomsmodeller. I våra dagar ifrågasätts om allvarlig sjukdom kan beskrivas enbart på ett monakausalt- en orsak- sätt. Alltmera uppmärksammas sjukdomens multikausala -flera orsaker - sammanhang. Psyko-sociala faktorer kan vara avgörande för uppkomsten av somatiska reaktioner och för flera sjukdomstillstånd. Fysiologiska reaktioner och skador på organsystem kan vara en länk i ett cirkulärt system där upplevelser och tolkningar av ständigt nya stimuli»återkopplas» och på så sätt fungerar som en ny»orsak». Sjukdom kan beskrivas som en process som inte bara berör den sjukes kropp och själ, utan där omgivningen i hög grad är medagerande i dess olika stadier. Det spektrum av effekter och symtom med ett bakomliggande komplext nätverk av orsakssammanhang motsvaras på erfarenhetsplanet av en lika sammansatt sjukdomsbild. De olika komponenterna upplevs och tolkas i den drabbades egen sjukdomsbild som ett samlat angrepp på den egna personen. Det förefaller alltså troligt att nödskildringarna i klagapsalmerna är relaterade till sjukdomsupplevelser: erfarenheter av livshotande sjukdom är en självklar komponent i det lidande som här reflekteras. Med»sjukdom» avses då mer än enbart somatiska skador. Men mycket mer än så kan inte sägas. Eller? De många metaforerna Ett liknande problem för oss utgör mångfalden av bilder som psalmerna använder för att uttrycka livets sårbarhet. Flera olika metaforer kan kombineras i en och samma psalms böner och ldagorop; här kan vi finna bilder från krig, jakt, rättegång, sjukdom,