Arealer. Virkesförråd. Tillväxt. Bonitet. Avverkningsförslag Gran

Transkript

1

2 'j.

3 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Prduktiv skgsmark 23,3 68 Myr/kärr/msse 0,0 <1 Berg/Hällmark 0,0 <1 Inäga/åker 9,2 27 Väg ch kraftledning (linjeavdrag) 1,0 3 Annat } 2 Summa landareal 34,2 Vatten 0,0 Virkesförråd Ttalt m3sk % m3sk Tall Gran Löv Ek 62 3 Medeltal m3sk per hektar 81 Bnitet Fastighetens medelbnitet är beräknad till Tillväxt Tillväxt för periden beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder Avverkningsförslag Föryngringsavverkning Gallring Ttalt under periden Förväntad tillväxt första växtsäsngen 137 pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesber Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

4 Skgens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Aldersklass Ttalt m3sk Tall % Gran % ha % m3sk Iha Löv % Ek% f---- Kalmark - 9 år 9, , , , , , , Lågprdskg(E) 0, ÖF/Skikt Summa/Medel 23, Arealfördelning, aktuell 35- 'I 30- I 25- -I il" i;; 20, ' «f! 15-' I _, 10 I Kalmark E Skg Aldersklasser Arealfördelning, m 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) I?ft 25- i;; 20-!!! «15 I 1 10 I 5 Kalmark E Skg Aldersklasser pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesber Planen: rs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

5 Skgens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Ttalt m3sk Tall % Gran % Löv % Ek% m3sk /ha Kalmark K1 K2 Röjningsskg R1 R2 15, Gallringsskg G1 4, G2 0, Föryngrings- S1 0, avverknings- S2 0, Iskg S3 2, Lågprducer- E1 0, ande skg E2 E3 Överstånd/Skikt Summa/Medel 23, ::') 44 3 I Huggningsklasser Kalmark K1 behandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. K2 Behandlad kalmark Mark sm fullständigt behandlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Röjningsskg R1 Plantskg Säkerställd föryngring upp till 1,3 mmedelhöjd. R2 Ungskg Skg sm är över 1,3 m ch sm i utvecklingshänseende mtsvarar röjningsskg. Gallringsskg G1 rmal gallringsskg Skg sm är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder förföryngringsawerkning). G2 Äldre gallringsskg Skg sm uppnått skyddsåldern ch där nästa lämpliga åtgärd nrmalt är gallring. Föryngringsavverkningsskg S1 Skg sm kan föryngringsavverkas rmalt föreslås ingen awerkningsåtgärd under plan periden. S2 Skg sm är mgen att föryngringsavverkas rmalt infaller en awerkningsåtgärd under plan periden. S3 Skg i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dck inte utföras. Lågprducerande skg E1 Restskg Skg sm lämnats efter avverkning eller sm uppkmmit på grund av skada. E2 Glesskg Gles skg eller skg av ett för marken lämpligt trädslag. E3 Skg av hagmarkskaraktär Gles skg av hagmarkskaraktär. pcskg Utskriven: län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesber Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

6 Skgens fördelning på mål klasser Al,... I v:. -.. '!..-II,n Till "livt U.; 11,1.. ",.. h.. J" m3.. 1r /ft m3",... % PG 20,1 86, , ,2 K - prduktin 0,5 2, ,6 32 2,3 K - naturvård 0,4 1,7 83 4,4 21 1,5 S 2,3 9, ,0 57 4, Summa 23,3 100, , ,0 Impediment h.. Myr 0,0 0,0 Bera 0,0 0,0 la Målklasser Målklasserna ger infrmatin m skgens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG Prduktin med generell naturhänsyn mråden där intresset för virkesprduktin är dminerande. Generell naturhänsyn tas i frm av detaljhänsyn ch hänsynsytr. K Kmbinerade mål Kmbinerade mål med ett uttalat prduktinsintresse ch ett naturvårdsintresse sm vida överstiger generell hänsyn. PF enligt Skgsstyrelsen. S aturvård skötselkrävande aturvård utan prduktinsintresse där mrådet gynnas aven naturvårdande skötsel. aturvård rört aturvård utan prduktinsintresse där mrådet lämnas rört. pcskg Utskriven: län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling Ör-rmesberga Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

7 Avverkning ch tillväxt Avverkning I redvisad awerkningsvlym ingår 5 års tillväxt för awerkningar med angelägenhetsgrad 2 ch 3. I begreppet löv ingår alla lövträdsarter r::,.llrin Fi.v.. _ v-:'nilln Aldersklass Barr Löv Ttalt Barr Löv Ttalt ha m3k m3k m3sk ha m3!!i:k m3!!i:k m3sk Kalmark - 9 år , , , , Lågprdskg(E) 0, ÖF/Skikt Grundförsiaa 5, , Ttal avverkning I 415 Tillväxt Gallring Föryngringsavverkning Summa Grundförslag Högre alternativ Lägre alternativ I sammanställningen redvisas tillväxt under periden samt areal ch virkesförråd efter 10 år. bservera att såväl tillväxt sm areal ch virkesförråd m 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs Areal """h,,".. r in år III V:.il"-'- Aldersklass Barr Löv Ttalt m3... m3... h", m3... m3!!i:k/h::a m3.. " Kalmark - 9 år , , , , , , , Lågprdskg(E) 'Likt 7 Summa , pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesberga Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

8 S KGSKARTA Plan Örs-tteryd 3:4 Församling Ör -rmesberga Kmmun Växjö Län Krnbergs län Upprättad år 2013 Planläggare Tmas Stern Utskriftsdatum Atgärd, föreslagen Ingen åtgärd Avverkning Gallring Röjning Föryngring rvlarkberedni Gödsling aturvård... Inventering ÖVrigt pcskg 1 : m

9 I I "':c 1.1) al C"E : E r - l!:! n. al (/) a; II >.z II._._ r.._-c r Q) C E al E E EX (/) x'e :1.1),g> rn,1.1) II II._.-... z >< I :r I 01.2: r:: "EUI /'... I D D :, CD ("')..- z,r "I e<) l" D..- D e 8, D, '<t..- C (!)..l2 (/) : C) til.. ("') D C)._ t: t:.- >... fil CD.c fil C) C._, :'«"C IID I '411..!!!...J... m(!)' I- I- "C > ev D D m..- D l" D g D e t: - _ g>..,_ m ca CD '" nsns">< ("') " D QI " -c 4: i.!!! :> C:( "C > < c: D D CD D D..- D D D ("') l" D ca -e- e<) D CD D D..-

10 L ;5 I l (/) tlie El ,. env.,... Z:C'G... I... l r: 2.;: > VI 4) m " E Ejit :l.! I.,.....:= "ts! J >f > E. ::: m :5g _ E E >.... id > f-alal en - c.- >....:.:: tj) CD.. tj) C') t:.- c :et il lm 'IV _!...J.. VI(!) I- I-.. " 'IV -:0 I/)... s l IV I J:, i Iv! J L C') -= _ g>;; IV<II.:x; J: -c et 1- «" >... t" ( r: t...!.,.-. "'" > L L en en c e en.,... C') t". uj Z t" en (") U) e c e c 6

11 c: c r Q) c-e : E r 0=.><: Q) -. C Q) I/) II J.2: Ö 2 )(.;:: M M :«1.x Cl!' :s E r ;?g g g 2:« CD,, V """ c: Q).;:: >.><:!l ::J J!! ""'"'... e, rn e c.. (") M Q") C.- " C.- >....:w: UJ Q).c UJ Q") c:. - C.«1 l: :0 ':ii... s I U) I.. l.lö I i CD al i m c, L... (/) 00 Qi iij :=...,... J:i <{ 11 >! <C 00 -e-' -e-' m... '<t CD... L 00 n,... l!')... r 2> I/) Q) E (5.!. :0

12 ... Z <D..- ii Z:ra ( J.!: c:.c (I) S mll (1)'0; " c:._ c: m... _'- (I) (1) c: r/) m ::1- -,0.. > :0...J J c: E B :: -g el :!ii.- (,) " j (') C) c.- c.- >... ta (1).c ta C) t:.- c ".... :0 - CI)... s ra.j:...- I,(.')..- w,:2 -= - i 'W' t1i«i g"" "': ""'PIt.J:. -g I I I 00, :> <C W «1- (') 00.. (j) <D r <D. (') t.. 00

13 Generella kmmentarer Avd 2 Eventuell awerkning bör utföras på tjälad mark. Avd4 Eventuell gallring utförs sm försiktig låggallring. Avd 6 Gynna löv i de fuktigaste delarna. Avd 11 Kan alternativt gallringsröjas hårdare mgående med en hel del uttag av klenare björk (ved). I sådana fall kan den egentliga gallringen skjutas några år framåt i tiden. Endast röjning i fuktigare delar- Avd 16 Kan alternativt gallringsröjas hårdare mgående med en hel del uttag av klenare björk (ved). I sådana fall kan den egentliga gallringen skjutas några år framåt i tiden. Avd 18 Fast frnlämning i frm av frnåker ch en övrig kulturhistrisk lämning i frm av klningsanläggning. Allt enligt Riksantikvarieämbetet Avd 20 Röjning bör utföras inm 3 år. Avd 22 Röjs mt slutet av planperiden. Avd 24 Kan alternativt gallringsröjas hårdare mgående med en hel del uttag av klenare björk (ved). I sådana fall kan den egentliga gallringen skjutas några år framåt i tiden. Avd 25 Röjning bör utföras inm 3 år. pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesberga Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

14 Avd 2 K Kmbinerade mål, både prduktin ch miljö med bevarande av värden sm syfte. 40% av arealen avsätts av hänsyn till naturvärden eller andra intressen. Skgliga data Areal: 0,9 ha Ålder: 80år Ståndrtsindex: B24 Huggningsklass: S1 Virkesförrådet uppgår till 230 m''sk/ha ch 207 m3sk ttalt. Trädslagsfördelning: 10% gran 90% löv ( Beskrivning Alkärr samt kantzn mt åker. Här finns gtt m grva lövträd ch även en del relativt rörd lövskg. I kärret dminerar al ch i den trrare kantznen mt åkern dminerar asp, björk ch sälg. En del hassel finns i underväxten. Mål aturvård: Bevara gtt m evighetsträd samt en del hänsynspartier vid framtida awerkning. Bevara en fin ch varierad kantzn mt åkern. Prduktin: Prducera lövdminerad skg. Atgärd Ingen åtgärd under planperiden. Vid framtida avverkning sparas gtt m evighetsträd, kantzn mt åker samt en del rörda partier. Generella kmmentarer: Eventuell awerkning bör utföras på tjälad mark. pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun Växjö Församling: Ör-rmesberga Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

15 aturvård skötsel krävande med bevarande av värden sm syfte. Avd 13 S Skgliga data Areal: 2,4 0,1 ha Ålder: 80år Ståndrtsindex: 824 Huggningsklass: S3 Virkesförrådet uppgår till 90 m'sk/ba ch 207 rrr'sk ttalt. Trädslagsfördelning: 70% löv 30% ek Beskrivning Före detta hagmarkskg sm vuxit igen med en lövdminerad blandskg dminerad av asp ch björk. Här finns även flera andra trädslag sm t ex ek, bk, ask, sälg ch gran. Två frnminnen finns i centrala delen av mrådet. mrådet har en del underväxt av hassel ch en del andra, yngre lövträd. En del dlingsspår i frm av rösen ch stenmurar finns i mrådet. mrådet har naturvårdshuggits för några år sedan. Mål Bevara en ljus ch öppen hagmarksskg med grva, gamla lövträd av flera lika arter. Utveckla en rik ch varierad flra ch gynna en blmmande ch bärande underväxt med bl a hassel. Synliggör kulturlämningar. Atgärd mrådet är naturvårdshugget för några år sedan så någn åtgärd under planperiden bedöms inte behövas. Uppväxande lövsly ch invandrande gran kmmer att behövas hållas efter i framtiden såvida inte bete påbörjas. pcskg Utskriven: Län: Krnbergs län Kmmun: Växjö Församling: Ör-rmesberga Planen: Örs-tteryd 3:4 Id: pcskg prffs

16 ALcntri Labratries c"ed-10 >ww W ALcntri AB "'ed 1'1'1-'<- Bx Linköping Tel: Fax: RG.R STYRELSES SÄTE: LIKÖPIG 1006 IS/IEC RAPPRT Sida 1 (2) utfärdad av ackrediterat labratrium REPRT issued by an Accredited Labratry Kpia I Rapprt r Uppdragsgivare Slar Sverige AB R. Håkanssns VVS Service Vret ALVESTA Avser Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Tmtbenämning Prvplats Analysmfattning Se prvtagningsplats Övrigt Infrmatin m prv ch prvtagning Prvtagningsdatum Prvtagningstidpunkt Temperatur vid prvtagning Prvtagare Prvets märkning Catharina la Ankmstdatum Ankmsttidpunkt Temperatur vid ankmst Analysmfattning C Övrigt Analysresultat Metdbeteckning SS-E IS SL V Met.1 md SL V Met.1 md SS-E IS 7887:2012C md SS-E SS-E IS 10523:2012 SS-E IS , utg 1 fd SS-E IS 11732,md beräknad SS-E IS :2009 beräknad SS-E IS md beräknad SS-E IS 6878:2005, md beräknad SS-E IS :2009 SS-E IS : 2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 SS-E IS :2009 Beräknad Analys/Undersökning av Resultat Mätsäkerhet Enhet Turbiditet FU 0.71 ±.11 FU Lukt ingen Lukt, art Färg vid 405 nm 10 ±1 mg/i Pt Knduktivitet 25 C 8.13 ±.407 ms/m ph vid 20 C 6.4 ±.2 Alkalinitet, HC03 20 ±2.0 mg/i Kemisk syreförbrukn. CD-Mn 3.3 ±.49 mg/i Ammniumkväve, H4- <0.01 ±.3 mg/i Ammnium, H4 <0.02 ±.6 mg/i itratkväve, ±.50 mg/i itrat, ±.23 mg/i itritkväve, 02- <0.001 ±.3 mg/i itrit, 02 <0.004 ±.1 mg/i Fsfatfsfr, P04-P, filtr ±.7 mg/i Fsfat, P ±.2 mg/i Flurid, F <0.1 ±.25 mg/i Klrid, CI 8.3 ± 1.2 mg/i Sulfat, ±.75 mg/i Järn, Fe 0.08 ±.1 mg/i Kalcium, Ca 7.7 ±.77 mg/i Kalium, K 5 ±.8 mg/i Kppar, Cu <0.02 ±.6 mg/i Magnesium, Mg 1.3 ±.13 mg/i Mangan, Mn <0.02 ±.3 mg/i atrium, a 2.7 ±.41 mg/i Hårdhet tyska grader 1.4 ±.21 dh Bedömning T JÄLlGT MED AMÄRKIG Angiven mätsäkerhet är beräknad med täckningsfaktr k = 2. m den är str (över ca 50%) kan angivet resultat vara under metdens kvantifieringsgräns (sk mätvärdesspår). Mätsäkerheten för ackrediterade mikrbilgiska analyser kan erhållas från labratriet efter begäran. (frts.) Denna rapprt får endast återges i sin helhet. m inte utfärdande labratrium i förväg skriftligen gdkänt annat.

17 ALcntri Labratries Alcntri AB Bx 1083, Linköping' Tel: Fax: RG.R STYRELSES SÄTE: LIKÖPIG 1006 IS/IEC RAPPRT Sida 2 (2) utfärdad av ackrediterat labratrium REPRT issued by an Accredited labratry Kpia I Rapprt r Uppdragsgivare Slar Sverige AB R. Håkanssns VVS Service Vret ALVESTA Avser Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Tmtbenämning Prvplats Analysmfattning Se prvtagningsplats Övrigt Infrmatin m prv ch prvtagning Prvtagningsdatum Prvtagningstidpunkt Temperatur vid prvtagning Prvtagare Prvets märkning Catharina la Ankmstdatum Ankmsttidpunkt Temperatur vid ankmst Analysmfattning C Övrigt Kmmentar Bedömning av prvet är utförd i enlighet med "Livsmedelsverkets råd m enskild dricks vattenförsörjning ". Bedömningen avser endast utförda analyser med riktvärde enligt Livsmedelsverkets råd. Bedömningen av prvets ljänlighet utföll enligt följande:. ph-värde Tjänligt med anmärkning i kemiskt avseende (Riktvärde ljänligt med anmärkning vid <6.5) För mer utförlig förklaring av analysresultatens betydelse, se vår hemside. Privata brunnar eller under fliken "Din verksamhet", Linköping Kpia sänds till yvnne. sjsten@slar.se catharina.la@slar.se Kristina Hallqvist Granskningsansvarig Denna rapprt får endast återges i sin helhet, m inte utfärdande labratrium i förväg skriftligen gdkänt annat.

18 11\} ALcntri Labratries ALcntri AB Bx 1083, Linköping Tel: Fax: RG.R STYRELSES SÄTE: LIKÖPIG c,;-tle D<'l('» u.n.u C)? w l>edn'i IS/lEG RAPPRT Sida 1 (1) utfärdad av ackrediterat labratrium REPRT issued by an Accredited Labratry Kpia I Rapprt r Uppdragsgivare Slar Sverige AB R. Håkanssns VVS Service Vret ALVESTA Avser Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Tmtbenämning Prvplats Analysmfattning Se prvtagningsplats Mikrbilgisk kntrll Infrmatin m prv ch prvtagning Prvtagningsdatum Prvtagningstidpunkt Temperatur vid prvtagning Prvtagare Prvets märkning Katarina la Ankmstdatum Ankmsttidpunkt Temperatur vid ankmst Analysmfattning Ansättningsdatum C Baktprv Analysresultat Metdbeteckning SS-E IS IDEXX CliLert -18/Quant IDEXX CliLert -18/Quant Analys/Undersökning av dlingsb. mikrrg. 22 C 3d E cli Klifrma bakterier 35 C Resultat Mätsäkerhet Enhet > >2400 cfu/ml cfu/100ml cfu/100ml Bedömning TJÄLIGT Angiven mätsäkerhet är beräknad med täckningsfaktr k = 2. m den är str (över ca 50%) kan angivet resultat vara under metdens kvantifieringsgräns (sk mätvärdesspar). Mätsäkerheten för ackrediterade mikrbilgiska analyser kan erhållas frän labratriet efter begäran. Kmmentar Bedömning av prvet är utförd i enlighet med "Livsmedelsverkets råd m enskild dricksvattenförsörjning ". Bedömningen avser endast utförda analyser med riktvärde enligt Livsmedelsverkets råd. Bedömningen av prvets tjänlighet utföll enligt följande: Klifrma bakterier tjänligt i mikrbilgiskt avseende (Riktvärde tjänligt 500 cfu/100ml) dlingsbara mikrrganismer Tjänligt med anmärkning i mikrbilgiskt avseende (Riktvärde 1000 cfu/ml) E. cli Tjänligt med anmärkning i mikrbilgiskt avseende (Riktvärde 1 cfu/100ml. Riktvärde tjänligt 10 cfu/l00ml.) I enlighet med SS-E IS 19458:2006 bör mikrbilgiska vattenprver helst transprteras vid en temperatur på 5 ± 3 C. För mer utförlig förklaring av analysresultatens betydelse, se vår hemside. under fliken "Din verksamhet", Privata brunnar eller Linköping Kpia sänds till yvnne.sjsten@slar.se catharina.la@slar.se Kristina Hallqvist Analysansvarig Denna rapprt får endast återges i sin helhet, m inte utfärdande labratrium i förväg skriftligen gdkänt annat.

19 tteryd, Ör Växjö kmmun ybyggnadsår: 1890 Energidekaratins-ID: EERGIKLASSER DEA BYGGAD5 EERGIKLA55 Energideklaratinen i sin helhet finns hs byggnadens ägare. D För mer infrmatin: Energiprestanda: 80 kwh/m2 ch år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]: Energiklass C, 90 kwh/m2 ch år Uppvärmningssystem: Flis/pellets/briketter Radnmätning: Inte utförd Atgärdsförslag: Har lämnats Energideklaratinen är utförd av: Christian Parbäck, BM Byggnadsbesiktningar AB, Energideklaratinen är giltig till: Sammanfattningen är upprättad enligt Bverkets föreskrifter ch allmänna råd (2007:4) m energideklaratin för byggnader.

20 ... Bverket Energideklaratin Versin: Dekl.id: B 5yggna d en - Id en ttk I I a t' ln Län Krnberg liä:t;n Fastighetsbeteckning (anges utan kmmunnamn) Egen beteckning Örs-tteryd 3:4 G 336 tteryd Ör Husnummer Irrefix byggnadsid lbyggnadsid rsak till avvikelse.b.s! Småhus i bstadsrätt ska deklareras av bstadsrättsföreningen. F Egna hem (privatägda småhus) 1 1 L Adressuppgifter är fel/saknas r l Adress Pstnummer I:.strt I Huvudadress tteryd r re Byggnaden - Eaenskaper Typkd Bebyggd lantbruksenhet Iv] Byggnadskategri En- ch tvåbstadshus Byggnadens kmplexitet Byggnadstyp ybyggnadsår re Enkel r Kmplex I Friliggande.:.J 1890 Atem1) mätt. värde (exkl. Avarmgarage) Verksamhet Prcent av 280 Fördela enligt nedan: Atemp (exkl. m2 Avarmgarage) - - Finns installerad eleffekt >10 W/m2 för uppvärmning ch varmvattenprduktin Bstäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus ch uppvärmd källare) 100 r Ja re ej Övrig verksamhet - ange vad lär byggnaden skyddad sm byggnadsminne? re ej r Ja enligt 3 kap KML r Ja enligt SBM-förrdningen lär byggnaden en sådan särskilt värdefull byggnad sm avses i 8 kap 13 PBL?,re ej r Ja, är utpekad i detaljplan eller mrådesbestämmerlse r Ja, är utpekad i annan typ av dkument r Ja, egen bedömning - Summa 100 -

21 I Eneraianvändnina Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperid avser energiuppgifterna? (ange första månaden i frmatet AAMM) Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning ch nrmalårskrrigeras ej r Hur mycket energi har använts för värme ch kmfrtkyla angivet år (ange mätt värde m möjligt)? A.ngivna värden ska inte vara nrmalårskrrigerade Mätt Fördelat värde värde mvandlingsfaktrer för bränslen i tabellen nedan gäller m inte annat uppmätts: Fjärrvärme (1) kwh r r Eldningslja kwh/m3 Eldningslja (2) aturgas, stadsgas (3) Ved (4) Flis/pellets/briketter (5) Övrigt bibränsle (6) kwh kwh kwh kwh kwh El (vattenburen) (7) kwh El (direktverkande) (8) kwh El (luftburen) (9) kwh Markvärmepump (el) (10) Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) Energi för uppvärmning ch varmvatten 1 (:E1) Varav energi till varmvattenberedning Finns slvärme? r Ja le ej Finns slcellssystem? r Ja re ej rt (graddagar) Växjö A Energiprestanda Fjärrkyla (14) kwh kwh kwh kwh kwh Ange sifångararea Ange slcellsarea 500 kwh m2 kwh r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r re r r Beräknad energiprduktin kwh/ål Beräknad elprduktin rmalårskrrigerat värde (graddagar)... varavel kwh/ål aturgas Stadsgas Pellets kwh/1 000 m3 (effektivt värmevärde) kwh/1 000 m kwh/tn, berende av träslag ch fukthalt Källa: Energimyndigheten För övriga bibränsle varierar värmevärdet berende av sammansättning ch fukthalt. Det är expertens ansvar att mräkna bränslets vikt eller vlym till energi på ett krrekt sätt. Övrig el (ange mätt värde m möjligt) Angivna värden ska inte vara nrmalårskrrigerade Mätt Fördelat värde värde Fastiqhetself (15) kwh r r Hushållsel3 (16) 2150 kwh r re Verksarnhetsel" (17) kwh r r El för kmfrtkyla (18) kwh r r Tillägg kmtrtkyla" (19) Byggnadens energianvändnings (:E3) rt (Energi-Index) Byggnadens elanvändning7 (:E4) kwh kwh kwh kwh Växjö kwh Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 90 kwh/m2,år rmalårskrrigerat värde (Energi-Index) 8 Referensvärde 2 (statistiskt intervall) kwh/m2,år 1 Summa 1-13 (L1) 2 Den el sm ingår i fastighetsenergin 3 Den el sm ingår i hushållsenergin 4 Den el sm ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag ch typ av kylsystem sm används (se Bverkets byggregler, BFS 2008:20 ch BFS 2011 :6) 6 Enligt definitin i Bverkets byggregler (Summa 1-15, (D)) 7 Den el sm ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 (L4)) 8 Underlag för energiprestanda

22 UppQifter m ventilatins kntrll Finns det krav på återkmmande ventilatinskntrll i byggnaden? r Ja r. ej [Typ av ventilatinssystem r FTX r F 10 Avser när byggnaden har fler ventilatinsaggregat r FT F Självdrag r F med återvinning Uppgifter m luftknditineringssystem Finns luftknditineringssystem med nminell kyleffekt större än 12kW? r Ja r. ej r Ja r. ej

23 Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaratin Rekmmendatiner m kstnadseffektiva åtgärder Atgärdsförslag (Dekl.id:595375) Styr- ch reglerteknisk Värme r ya radiatrventiler r Injustering av värmesystem Tids-/behvsstyrning av värmesystem r Rengöring ch/eller luftning av värmesystem r Maxbegränsning av innetemperatur r y inmhusgivare r Byte/installatin av tryckstyrda pumpar r Annan åtgärd Ventilatin r Injustering av ventilatinssystem r Tidsstyrning av ventilatinssystem r Behvsstyrning av ventilatinssystem r Byte/installatin av varvtalsstyrda fläktar r Annan åtgärd Installatinsteknisk Belysning, kylning m.m. r Tids-/behvsstyrning av belysning r Tids-/behvsstyrning av kyla r Annan åtgärd Minskad energianvändning Kstnad per sparad kwh 3000 kwh/år 0,3 r Varmvattenbesparande åtgärder p- Energieffektiv belysning Islering av rör ch ventilatinskanaler r r Byte/installatin av värmepump r Byte/installatin av energieffektivare r värmekälla r Byte/kmplettering av ventilatinssystem r Atervinning av ventilatinsvärme I nstallatin av slvärme r Installatin av slceller r Annan åtgärd Byggnadsteknisk Tilläggsislering vindsbjälklag/tak Tilläggsislering väggar Tilläggsislering källare/mark Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Kmplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Annan åtgärd Beskrivning av åtgärden Islering av vindsbjälklag ökas med 300 mm detta ger en besparing på ca 15 %. Det bör pängteras att det trligen kräver en förbättrad inmhusventilatin för att inte få skadr i vindsutrymmet. kr/kwh

24 vriat Har byggnaden deklarerats tidigare? r Ja re ej Har byggnaden Vid nej, vilket undantag åberpas ( 6) SFS 2012:400 besiktigats på plats? I 3 re Ja r ej Kmmentar Byggnaden har besiktigats på plats för kntrll av byggnadssätt, fönster, uppvärmnings system ch ventilatin etc. samt uppmätning av A. temp, islering, etc. Annat arbete med hänvisning till hälsa ch miljö sm utförts på byggnaden, l.ex. miljöklassning, enkäter eller kmmentarer till ene rgi dekla ratinsu ppg ifterna Eftersm byggnaden inte nyttjas permanent kan vi inte få ett resultat sm är relevant för denna byggnad. vi rekmmenderar att en kmpletterande energideklaratin utförs efter att byggnaden nyttjats permanent under en 12 månaders perid. Kntrllr an ch tekniskt ansvari Ackrediterat företag BM Byggnadsbesiktningar AB Förnamn Anders rganisatinsnummer E -pstadress anders.gripstedt@bm.se Expert Förnamn I'Christian Datum för gdkännande _ Efternamn, Parbäck -... E-pstadress christian.parback@bm.se.. " '"

25 <+>SM -GRUPPE Överlåtelsebesiktni Gatuadress: rt: Kmmun: ng Örs tteryd 3:4 tteryd Bygget Ör Växjö G462 ÖRS TIERYD 3 4 TIERYD BYGGET ÖR UJ:!J:!dra sivare amn: Ingvar Anderssn Pstadress: Sågmästarevägen 7 Pstnr: rt: Växjö Fastighetsägare amn: Pstadress: Pstnr: Ingvar Anderssn mfl Sågmästarevägen rt: Växjö Cil.j:>, en : ö: 2 =I m ;ID -< w.j:>, 2 3 m ;ID -< al -< Cil Cil : ;ID G 462 Besiktningsdatum: Besiktningsförrättare: Christian Parbäck ärvarande: Ingen Mäklarens företagsnamn Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Internt uppdragsnr köpargenmgång: Köpargenmgång datum: Besiktningsförrättare: ärvarande: Mäklarens namn Peter Bengtssn BMGruppen Huvudkntr: Järngatan 11,23435 Lmma Tel: kntakt@bm.sewww.bmg"_ru:::.j:<,,,,,e""'n::.:;.s"'"e;.

26 Frågr till säljaren alternativt dess mbud Har radnhalt i bendemiljön kntrllerats? - Resultat Uppgift saknas Har ventilatinskntrll utförts? - Resultat - Energideklaratin - Resultat Se prtkll Prvtryckning av murstck? - Resultat - Kntrll ljetank? - Resultat ljetank saknas Har brandskyddskntrll utförts? - Resultat Uppgift saknas Finns frågelista upprättad? I - Resultat - Finns vattenanalyser för eget vatten? - Resultat Uppgift saknas Fungerar eget avlpp tillfredsställande? - Resultat Uppgift saknas Väder vid besiktningsdagen Temj:!. Snöd'u Snö p.å tak ca + 10 Grader (0 dm ej G').j:> a>, VI Z =I m C w.j:> Z =I m -< C 0:1 -< G') G') m -t, Byggnader sm ingår i besiktning Byggnad Byggnadsbeskrivning: Byggnadsår: Till- eller mbyggnad: Övrigt: Byggnadsinfrmatin Friliggande 2 plans bstadsbyggnad med källare känt Huset möblerat Takbeläggning Fasad Stmme Grund Fönster D Tegel D Tegel Trä Källare D Islerglas Betngpannr Träpanel I Timmer D Krypgrund D 3-glas D Papp D Plåt D Murverk D Platta på mark 2-glas D Plåt D Timmer D Betng D Trpargrund D l-glas D D D D D Tak - Utförda åtgärder Inga sådana åtgärder utförda Badrum - Utförda åtgärder Inga sådana åtgärder utförda Utvändig grund - utförda åtgärder Inga sådana åtgärder utförda Värme, Ventilatin, Vatten ch Avlpp Ventilatin Värmesystem Värmekällr Vatten Avlp-j:! Självdrag D Direktel Flispanna Eget vatten Eget avlpp D F Vattenburen D D Kmmunalt D Kmmunalt D FT D Luftvärme D D Samfällt vatten D Gem. avlpp D FTX D D D D D F med återv. D D D D Sida 2 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

27 Besiktningsresultat Bedömningsskala: 1. Utan anmärkning 2. Påpekande 3. Bör åtgärdas 4. Ej besiktningsbart Byggnadsdel Anmä[kning Un:ändigt Sckel X Sprickr ch putssläpp på sckel. X Skadr på stödmur till källartrapp. Fasad X Skadr på panel. Fönster X F önster svåra att öppna. X Fönster i underhållsbehv alt byte. Dörrar X Hängrännr X Ej kntrllerade pga hög höjd. Stuprör X Tak X Äldre taktäckning. Skadat entretak. Se kmmentarer ch riskanalys punkt 1. Balkng X Äldre balkng. Se kmmentarer ch riskanalys punkt 2. Skrsten X Vittrande skrstenskrna. el 0'1 "" : ;%l VI Z =I m ;%l -< C w "" Z =I m ;%l -< C c:i -< el el : ;%l Allmänt hela X Sneda väggar glv ch tak. huset Källare Allmänt X Äldre dränering ch grundmursskydd. Se kmmentarer ch riskanalys punkt 3. X Färg ch putssläpp på betngytr. Trapphall X Matkällare X Förråd 1 X Garage X Belamrat. Pannrum X Tvättstuga X Förråd 2 X Blå lättbetng i vägg. Se kmmentarer ch riskanalys punkt 4. Entreplan Hall X Skadat glas i ytterdörr. Vardagsrum X -- Svrum 1 & 2 X -- Wc X tät rörgenmföring till tvättställsavlpp. Grventre X Kök X Rstangrepp på avlpp i vaskskåp. Övre plan Hall X Svrum 1,2 & 3 X Wc & bad X Äldre våtrum med kakel ch klinkers sm ytskikt. Se kmmentarer ch riskanalys punkt 5. Svrum 4 X Allrum X.-- Tppvind X Äldre skadr på träknstruktiner ch uttrkade läckagespår. X Ventilatin mynnar i takhuv av trä. Sida 3 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

28 Kmmentarer ch riskanalys 1. Eftersm byggnadens taktäckning är av äldre datum har den ett minskat mtstånd mt vatteninträngning. Detta i sin tur kan leda till fuktskadr på trä läkt ch i värsta fall på takknstruktinen. 2. Byggnaden är äldre liksm balkngknstruktin i anslutning mt byggnaden. Det kan ej uteslutas att brister föreligger i tätskikt på balkngens vansida på grund av ålder vilket medför risk för fuktpåverkan ch följdskadr i balkng ch angränsande knstruktiner. 3. Byggnaden är äldre, liksm eventuell dränering kring denna. Det kan inte uteslutas att brister föreligger alternativt kmmer att uppstå i dräneringsmaterialen varför dräneringsarbeten kan kmma i fråga. Växter intill byggnaden kan medföra ökad fuktpåverkan. liksm marklutning mt byggnader, avvikelser i dagvattenavledning, utskjutande grundmurar ch trappknstruktiner i anslutning mt byggnaden. 4. Det förekmmer färgad lättbetng i byggnaden. Denna typ av lättbetng är i vissa fall radnhaltig. Därför rekmmenderas att en radnmätning genmförs, eller att det i vart fall kntrlleras m sådan tidigare är utförd. G') : ::a VI z m C w.j:> Z m C CI:I -< G') G') m -I : ::a 5. Våtutrymmet är äldre, infrmatin angående tätskikt bakm keramiska plattr finns ej. Våtutrymmenas tät/ytskikt är äldre ch därför kan fuktpåverkan ch följdskadr ej uteslutas i utrymmet ch angränsande knstruktiner. Ev. bilder ch beskrivningar Fönster i underhållsbehv alt byte. Trrsprickr ch skadr på panel. Sida 4 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

29 Pas 3 Äldre skada på takutsprång. Vittrande skrstenskrna. G") CTt : :: 1/'1 Z ::t m :: < UJ Z ::t m :: < 0:1 < G") G") m -I : :: PasS Puts ch fårgsläpp på kälarväggar. Äldre skadr på träknstruktiner ch uttrkade läckagespår. Sida S av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

30 Äldre underlagstak. Äldre våtrum med kakel ch klinkers sm ytskikt. "'" Cl'I IV : :: 1/1 Z :::I m w "'" Z :::I m : :: Ventilatin mynnar i takhuv av trä. Blå lättbetng i vägg. Datum Sida 6 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

31 Christian Parbäck 0'1 "'" : ::a 11'1 Z =I rn ::a -< C UJ "'" Z =I rn ::a -< C : ::a Sida 7 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

32 Allmänna villkr 1. Besiktningens mfattning Genm överlåtelsebesiktningen genmför besiktningsförrättaren en undersökning av fastighetens skick vid besiktningstillfället. Sm grund för besiktningen ligger de handlingar sm tillhandahållits besiktningsförrättaren. Med kulär besiktning menas besiktning av synliga ytr i samtliga tillgängliga utrymmen samt fasader ch mark. Tillgängliga utrymmen är sådana sm kan nås genm öppningar, dörrar ch inspektinsluckr sm medger besiktning av hela eller större delar av utrymmet ch sm är krypbara. Lösöre sm försvårar eller förhindrar besiktning flyttas ej. Av säkerhetsskäl utförs ej någn fysisk besiktning av yttertakets utsida vanifrån genm att beträda taket. I besiktningsutlåtandet skall antecknas m utrymme ej är besiktigad ch anledningen till detta. Genm överlåtelsebesiktningen genmför besiktningsförrättaren en undersökning av bstadsbyggnadens skick vid besiktningstillfället. I besiktningsutlåtandet skall besiktningsförrättaren ntera avvikelser en köpare inte med fg har att förvänta sig vid köpet. Undersökningen är en ren byggnadsteknisk besiktning ch innefattar en kulär besiktning av byggnaden samt granskning ur byggnadsteknisk synvinkel av handlingar sm tillhandahållits ch sm antecknats i detta utlåtande. Skavanker ch andra betydliga uppgifter nteras ej. Besiktningen fullgör endast en del av köparens undersöknings -plikt ch beställaren skall ta aktiv del i besiktningsutlåtandet ch avgöra huruvida rekmmendatiner från besiktningsmannen gällande åtgärder eller fördjupade undersökningar skall genmföras eller inte. Det ligger nrmalt i köparens ttala undersökningsplikt att på annat sätt undersöka utrymmen eller ytr sm inte varit fysiskt möjligt att besiktiga vid överlåtelsebesiktningen, t.ex. ej besiktningsbara krypgrunder ch vindar. 2. Granskning av handlingar Besiktningsförrättaren granskar de handlingar sm tillhandahållits, ch sm finns antecknade i utlåtandet. Granskningen sker utifrån att besiktningsförrättaren därigenm skall få ett stöd för sin bedömning av det byggnadstekniska utförandet. Med handlingar avses sådana sm kan kmma att ingå i eller utgöra del av ett framtida köpeavtal. m handlingar tillhandahålls besiktningsförrättaren ingår granskning av dessa i överlåtelsebesiktningen i den mfattning sm anges i besiktningsutlåtandet. I granskningen ligger inte att kntrllera uppgifter, såvida inte särskild uppgift vid den byggnadstekniska granskningen bedöms sm felaktig. Säljaren skall på besiktningsförrättarens begäran lämna uppgifter m förekmsten av de avvikelser i byggnaden från vad en köpare med fg haft anledning räkna med, sm säljaren känner till. Säljaren kan inte bli ansvarig för avvikelser sm han upplyst köparen m. m upplysningar ej lämnats av säljaren antecknas detta i utlåtandet. 3. Riskanalys Besiktningsförrättaren skall utlåta sig m byggnadens skick utifrån sina iakttagelser samt egna ch allmänt kända erfarenheter m särskilda risker förknippade med jämförliga byggnader. Med anledning av vad sm framkmmit vid granskningen av handlingarna ch vid den kulära besiktningen gör besiktningsförrättaren en erfarenhetsmässig bedömning m risk föreligger att fastigheten avviker från vad en köpare med fg kan förvänta sig. Riskanalysen sker med utgångspunkt från fastighetens ålder ch skick. Synliga fuktfläckar, nedböjningar eller andra tecken kan påverka bedömningen. Allmän kunskap m mrådet eller särskild kunskap m viss byggnadsteknik kan ckså påverka bedömningen. Det är viktigt att bservera att riskanalysen inte kan mfatta muntliga upplysningar sm besiktningsförrättaren inte fått del av. I besiktningsutlåtandet redvisar besiktningsförrättaren sin bedömning ch mtiverar denna. Besiktningsmannen kan välja m riskanalys eller frtsatt teknisk undersökning rekmmenderas m en knstruktin eller byggnadsdel inte säkert kan bedömas vid besiktningen. 4. Frtsatt teknisk utredning Finner besiktningsförrättaren att behv föreligger av frtsatt teknisk utredning skall detta antecknas i utlåtandet. m knstruktin riskanalyserats eller rekmmenderats frtsatt teknisk undersökning kan anspråk p.g.a. skadr i densamma ej ställas mt besiktningsförrättaren. m frtsatt teknisk utredning eller annan särskild utredning utförs av annan än besiktningsförrättaren har denne inget ansvar för den andres arbete. Frtsatt teknisk utredning ingår inte i besiktningen. Undantag Undersökning av installatiner såsm el, värme, vatten, sanitet, ventilatin, rökgångar, eldstäder ch maskinell utrustning samt brandklassning ingår inte i besiktningen, såvida det inte uttryckligen avtalats. Ingrepp, mätning, prvtryckning, flyttning av bhag för att kntrllera ytr ch dylikt ingår inte i kulärbesiktningen. m inte annat avtalats besiktigas inte installatiner sm el ch vvs. Inte heller rökgångar ch eldstäder. Inm ramen för detta uppdrag lämnas ej förslag till avhjälpande av fel. Ansvarsbegränsningar Besiktningsförrättaren ansvarar, med nedan angivna begränsningar, för skada sm han förrsakar genm vårdslöshet eller försummelser vid uppdragets utförande. Besiktningsförrättaren ansvarar endast för innehållet i besiktningsprtkllet gentemt sin uppdragsgivare. m besiktningsprtkllet avses övergå till annan part än uppdragsgivaren (s.k. köpargenmgång) är det besiktningsförrättaren sm avgör på vilket sätt genmgång av besiktningsprtkllet skall ske. Besiktningsförrättarens sammanlagda skadeståndsskyldighet för ett ch samma uppdrag begränsas till 120 basbelpp enligt lagen m allmän försäkring vid tidpunkten då besiktningsavtalet träffades. Besiktningsförrättaren ersätter inte skadebelpp upp till ett halvt basbelpp. Ansvarsbegränsningar gäller i förhållande till var ch en sm framställer skadeståndsanspråk. Krav gentemt besiktningsförrättaren skall anmälas till denne inm skälig tid efter det att skadan märkts eller brt märkas (reklamatin). Reklamatin får dck inte ske senare än två år efter uppdragets avslutande. Sker inte reklamatin inm de tider sm angivits i denna punkt, förlrar den skadelidande rätten att åberpa skadan. Detta gäller avsett m den skadelidande är uppdragsgivare eller annan persn, avsett grunden för dennes anspråk. Utöver vad sm angivits i ansvarsbegränsningen har besiktningsförrättaren inget ansvar p g a uppdraget ch dess utförande. Besiktningsförrättaren har tecknat knsultansvarsförsäkring för denna typ av uppdrag. Undertecknad uppdragsgivare har tagit del av besiktningens mfattning ch allmänna villkr. rt ch datum Uppdragsgivarens namnunderskrift Sida 8 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

33 Bilaga till besiktningsprtkll med förklaringar till bedömningssätt vid överlåtelsebesiktning BM Gruppen har valt att redvisa besiktningsresultatet i klumner där stegen, "utan anmärkning", "påpekande" ch "bör åtgärdas" är de varianter sm förekmmer. Detta system används för att den sm läser prtkllet skall förstå vikten av den anmärkning sm förekmmer. Anmärkning under klumnen påpekanden kan dck betyda lika saker berende på vad sm anmärkts. fta finns en kmmentar, riskanalys eller liknande sm kmpletterar påpekandet längst ner på sidan 3 under rubriken kmmentar/riskanalys. Det är därför mycket viktigt att den text sm står under "kmmentar/riskanalys" läses mycket nggrant eftersm det är där besiktningsförrättaren fta utvecklar sina bedömningar. Det är ckså viktigt att inse att besiktningsmannen skall avgöra m fel sm ev. förekmmer kan anses vara nrmalt eller inte med tanke på husets ålder ch skick. Den fjärde klumnen används för att infrmera uppdragsgivaren m att utrymmet eller byggnadsdelen inte varit tillgänglig för besiktning vid besiktningstillfället. Allmän infrmatin Vadärfukt? Fukt är en naturlig del av vår miljö ch livsnödvändig för ss alla. Ibland kan dck fukt ställa till med bekymmer i våra bstäder ch byggnader. I våra hus frtgår hela tiden fuktvandringar såväl inifrån sm utifrån. Inifrån genm brukarna från t.ex. matlagning, duschning, mm. ch utifrån genm t.ex. regnvatten, snö, ytvatten, fukt från marken, etc. I vissa fall medför dessa fuktvandringar skadr på fuktkänsligt material ch skapar sekundärskadr såsm mikrbiella skadr, kemiska emissiner eller t.ex. frmförändringar men även estetiska skadr. Radn i luft Radn är en gas sm uppkmmer när radiaktivt material sönderfaller. Radn är en lättflyktig gas utan lukt eller annan egenskap vi nrmalt sett kan uppleva. Scialstyrelsen har lagt ut riktlinjer med målsättningen att samtliga bstäder skall ha en radngashalt sm understiger 200 Bq/m3 före Vid besiktningar anger därför generellt sett våra besiktningsmän att radnförekmsten bör kntrlleras m inte mätprtkll finns tillgängligt. Detta behöver inte alltid innebära att mätning behöver ske utan att kntakt med kmmunens miljöförvaltning kan ge vägledning i denna fråga. Radn kan härröra både ur byggnadsmaterial ch ur marklagren under byggnaden. Radn i vatten Vissa hus har egen brunn för dricksvatten eller tar vatten via gemensam vattenbrunn. Radnhalten i vatten bör ej överstiga 1000 Bq/I vatten. vattenkvlite Vatten tagna ur egna brunnar eller gemensamma brunnar bör kntrlleras med jämna mellanrum för att vara säker på att vattenkvaltten är tillfredsställande. Rådgör med kmmunens miljöförvaltning för vägledning. Besiktning av ljetankar Den 1 juli 2000 trädde en ny föreskrift i kraft sm innebär att alla ljetankar mellan en ch ti kubikmeter måste besiktigas regelbundet. För ljetankar utmhus ska en första besiktning vara genmförd senast den 1 juli 2004, ch för ljetankar inmhus senast den 1 juli En krrsinsskyddad cistern (vanligast utmhus) ska besiktigas med tlv års intervall ch en stålcistern (vanligast inmhus) ska besiktigas med sex års intervall. Energideklaratin Villr till försäljning skall, enligt ny lag, efter den l-a januari 2009 vara energideklarerade. Villr sm är energideklarerade skall sedan alltid ha en energideklaratin sm inte är äldre än 10 år vid försäljning. yprducerade byggnader ska ha en deklaratin i samband med färdigställandet. Avlppssystem Besiktningen mfattar inte egna eller gemensamma avlppsanläggningar. Rådgör med kmmunens miljöförvaltning för vägledning m den aktuella fastigheten avlppssystem. Prvtryckning av rökgångar Besiktningen mfattar inte undersökning av rökgångar ch dess täthet etc. Vår generella inställning är att kntakta skrstensfejaren m den murade skrstensstcken inte kntrllerats de sista 5-6 åren. Eldstäder sm inte används erhåller nrmalt sett autmatiskt eldningsförbud. Brandskyddskntrll För att erhålla infrmatin vilka krav sm föreligger på husets eldstäder kan följande föreskrift inhämtas från Räddningsverket. "Föreskrifter ch allmänna råd m rengöring (stning) ch brandskyddskntrll 2005:9". Infrmatin m Kö ar enmgång m besiktningen ursprungligen utförts till säljare ch köparen vill överta prtkllet ch den juridiska relatinen till besiktningsföretaget är det möjligt att göra så under förutsättning att säljaren ger tillstånd till att använda besiktningsprtkllet. Detta innebär i regel att köpare ch besiktningsföretag träffas ch går igenm prtkllets innehåll på plats. Under vissa förutsättningar kan detta ske även per telefn m besiktningsförrättaren anser att så kan ske utan att risk för missförstånd uppstår. Kntakta besiktningsföretaget m du sm köpare har frågr gällande köpargenmgång. Sida 9 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

34 Tak ch vindar 1. Planajlåglutande tak Ett plant eller låglutande tak kräver i regel mer underhåll ch är svårare att kntrllera än t.ex. ett vanligt sadeltak med inspekterbar vind. Skadrna sm uppträder efter läckage eller t.ex. kndensatin är fta missfärgade innertak, rötskadad råspnt etc. Eftersm takknstruktinerna i regel inte medger besiktningsmöjligheter av takknstruktinen i sig finns ytterst begränsade möjligheter för besiktningsmannen att bedöma dess knditin ch funktin. Takets funktin påverkas i första hand av ångspärrens täthet, men ckså av bl.a. isleringstjcklek, i vissa fall av takets ventilatin etc. Eftersm det ckså ftast krävs relativt mfattande förstörande håltagning för att säkert undersöka takknstruktinerna ses denna knstruktin därför sm en s.k. dld knstruktin. Det är dck alltid ytterst upp till köparen att bedöma vilka undersökningar sm skall vidtagas ch vilka risker man accepterar. Det fuktskyddande tätskiktet på taket kräver regelbunden kntrll ch underhåll. Tätskikt av papp har en förväntad livslängd på ca år. 2. Äldre takpannr av tegel eller betng samt gammal underlagspapp på yttertak Det föreligger påtaglig risk för fuktgenmslag igenm gamla takpannr. rsaken är att takpannrna fuktar igenm vilket medför skadr på läkt ch underlagspapp ch ev. underliggande knstruktin. Takpannr får med åren frstsprängningar vilket innebär ökad risk för läckage. Äldre underliggande takpapp har även en bristande förmåga att fungera tillfredsställande på grund av att tätskiktet trkat ut ch vatten kan läcka igenm ch skada underliggande knstruktiner. Msspåväxt ch liten överlappning på takpannrna, liten taklutning ch utsatt läge medför ckså ökad risk. rmal underhållsintervall för underlagspapp ch takpannr är ca år. 3. Vind med mikrbiella skadr En vind sm har mikrbiella skadr på yttertakets insida ch där läckage genm yttertaket kan uteslutas bör undersökas nggrant. rsaken kan vara att varm inneluft tränger upp på vinden på grund av tätheter i vindsbjälklaget. Den varma luften sm befuktats i inmhusmiljön kan kndensera eller skapa en hög fuktighet i det kallare yttertaket. m detta inträffar är det av största vikt att även undersöka byggnadens allmänventilatin, vindens isleringstjcklek, ångspärr, ventilatinsspalter m.m. Fasader 4. Tegelfasader med missfärgning saltutfällningar, med utsatt läge m.m. Hög fuktinträngning i tegelfasader leder fta till att bakmvarande knstruktiner erhåller mikrbiella skadr. rsaken kan vara undermålig luftspalt bakm skalmuren, undermålig vattenavledning i dess nederkant eller brukspill sm leder in fukten i väggknstruktinen. Även s.k. smmarkndens kan inträffa när varm slinstrålning träffar den fuktiga väggen ch medför fuktvandring in i väggknstruktinen. 5. Enstegsfasader yare hus med s.k. tunnputs där putsen sitter direkt på väggisleringsskivan kallas enstegsfasad. Dessa ytterväggar saknar ventilatinsspalt i väggknstruktinerna ch risk för fuktinträngning i vägg föreligger. Skadrna i väggarna förblir fta synliga både invändigt ch utvändigt i inledningsskedet. En teknisk undersökning aven sådan fasad medför relativt mfattande håltagning. Källare 6. Källarväggar m källarytterväggarnas utvändiga fuktislering består av tjärstrykning har denna en begränsad livslängd (fta ca år). Detta innebär att utvändiga åtgärder i många fall skall ses sm naturligt ch nödvändig efter denna tidsperid. m den utvändiga fuktisleringen förlrar sin täthet kan det medföra skadr på ytterväggarnas insida, se även utreglade väggar nedan. 7. Utregling på källarväggarnas insida m utregling förekmmer på källarytterväggarnas insida kan fuktch mikrbiella skadr uppstå, främst i dess nederdel. Träreglar, syllar ch väggskivr riskerar att utsättas för hög fuktighet med mikrbiella skadr sm följd. Även kndensutfällning kan förekmma i väggarna vid för väggarna gynnsamma temperaturer. Glvknstruktiner 8. Flytande glv på betngplatta Flytande glv betraktas fta sm en riskknstruktin då knstruktinen generellt sett har flera möjliga fuktrelaterade brister. rganiskt material under glvets ångspärr eller cellplast expneras fta för en hög fuktighet från betngplattan ch mikrrganismer erhåller en acceptabel livsmiljö. Detta kan på sikt medföra lukter eller annan angenäm luftkvalite inmhus. Ytter- ch innerväggssyllar saknar i många fall fuktspärr. under dess undersida, vilket kan ge samma typ av skadr sm i glvet. 9. Uppreglade glv på betngplatta Det uppreglade glvets risker ligger generellt sett i följande, rganiskt material såsm trä reglar, spå n rester m.m. ligger i kntakt med den betngplattan sm m den är fuktig ger upphv till mikrbiella skadr. Den överliggande isleringen ger en temperaturskillnad sm skapar en högre relativ fuktighet under densamma. Det är dessutm inte vanligt att betngplattan har ingjutna reglar med str risk för mikrbiella skadr sm följd. Ytter- ch innerväggssyllarna saknar i många fall fuktspärr. under dess undersida, vilket kan ge samma typ av skadr sm i glvet. Sida 10 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2

35 Trpargrunder ch krypgrunder 10. Trpargrundjkrypgrund Den självdragsventilerade krypgrunden betraktas i de flesta fall sm en riskknstruktin. rsaken är bl.a. den förhöjda fuktigheten i grunderna under smmarhalvåret sm fta kan leda till mikrbiella skadr. Avsaknad av fuktspärr med högt fukttillsktt från marken till grunden kan ckså vara en rsak liksm kylande berg i dagen i grunden m.m. Vi anser det vara mycket viktigt att alltid ta upp en lucka ch inspektera grunden m detta rekmmenderas i besiktningsprtkllet. m grunden inte bedöms vara fysiskt besiktningsbar kan det vara nödvändigt med håltagning i bjälklaget för kntrll av dess status. 11. Fönster Fönster med islerkassetter ch 3 glasfönster kan med tiden tappa sin täthet ch ge upphv till missfärgningar mellan fönsterrutrna. Detta är i huvudsak en skada av estetiskt natur då fönstrets isleringsförmåga bara marginellt påverkats. Fönster av aktuell typ anses generellt sett ha en livslängd på ca år även m nyare fönstertyper anses ha en längre livslängd än de äldre från slutet av 1970-talet ch början av 1980-talet. Fönster av typen tvåglasfönster ch fönster med träkarmar anses ha en liknande teknisk livslängd (25-30 år) sm van nämnda fönstertyper även m skadrna istället är rsakade av fukt- ch rötskadr. 12. Äldre badrum Äldre badrum med kakel ch eller klinkers har fta svagheter gällande bakmvarande tätskikt ch glvbrunnens anslutning till tätskiktet. Glvbrunnen ch rören är fta gjrda av gjutjärn ch kan vara rstangripna. Risken för fuktskadr bedöms därför vara högre. 13. Klinkers på träbjälklag Klinkers på träbjälklag är i många fall en lämplig knstruktin då mindre rörelser alltid uppstår i träknstruktiner dels berende på årstidsförändringar men även på grund av belastningar. Detta kan leda till sprickr i klinkers, klinkerfgar ch/eller i underliggande tätskikt. m underliggande tätskikt skadas i våtutrymmen riskeras att fuktskadr uppstår m glvet expneras för vatten. 14. Glvbrunnar Glvbrunnar är i sig installatiner sm inte ingår i besiktningen eftersm de hanteras under VV5 installatiner ch är undantagna i besiktningens mfattning. Däremt är glvbrunnens anslutning till glvytskiktet av största vikt för våtrumsglvets funktin. Det finns därför en branschrekmmendatin sm säger att m våtutrymme renveras ch glvbrunnen är äldre än från 1990 så bör den bytas. m glvbrunnen är smutsig vid besiktningen kan inte anslutningen till mgivande tätskikt eller ytskikt bedömas, vilket då nteras i prtkllet. Det är i många fall svårt eller möjligt att fastställa vissa byggnadsknstruktiners knditin ch funktin vid överlåtelsebesiktningen utan håltagning ch användande av tekniska hjälpmedel såsm t.ex. fukt- ch temperaturgivare. Riskanalysen ch rekmmendatinen m frtsatt teknisk undersökning ger därför besiktningsförrättaren möjlighet att varna för risker ch rekmmendera undersökningar sm inte ingår i en överlåtelsebesiktning. fta kan förrättaren inte bedöma m föreliggande knstruktiner fungerar tillfredsställande eller inte. Många knstruktiner fungerar förträffligt trts att dessa rent generellt betraktas sm riskknstruktiner medan andra likadana knstruktiner inte alls fungerar tillfredsställande. För en beställare aven överlåtelsebesiktning är det därför viktigt att ta aktiv del av besiktningsprtkllet ch avgöra m t.ex. den frtsatta tekniska undersökningen skall utföras, eller m man sm beställare kan tänka sig att ta föreliggande risker ch lägga in dessa i den ttala kalkylen av fastighetsköpet. Bilaga för knstruktinskntrll Kntrllen innehåller en undersökning av valda knstruktinen genm att teknikern mäter fukten i prvhål sm tas upp i vissa känsliga knstruktiner. Teknikern mäter relativ fuktighet (RF %) ch/eller Fuktkvt (FK %). är den relativa fuktigheten mäts i prvhålen kntrlleras hur mycket fukt luften innehåller vid en viss temperatur. Det finns gd kännedm m vid vilken relativ fuktighet t.ex. mikrbiella skadr uppträder ch detta kallas därför för kritiskt gränsvärde. Det kritiska gränsvärdet brukar anges till 75 % RF (i luft, t.ex. i mineralull) ch för fuktkvt 17 % (avser ftast trämaterial). Prvhål görs på platser där delar av stmmen kan vara expnerad för skadlig fukt. I regel brras ett större hål ch ett mindre i de valda knstruktinerna. Håltagning utföres i byggnader med platta på mark, källare eller suterrängvåning. Denna håltagning utförs under förutsättning att det finns uppreglade glv, flytande glv, utreglade väggar etc. i anslutning till grundknstruktinen. Har byggnaden krypgrund görs håltagningen i regel underifrån ch m byggnaden har trpargrund brras stickprvshålen vanifrån. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta upp en inspektinslucka till grunden m sådan saknas eller att uppdragsgivaren utför någn annan åtgärd för att möjliggöra en relevant prvtagning. bservera att mätvärden under de kritiska gränsvärdena inte är någn garanti för att knstruktinen är felfri. I vissa knstruktinsfall kan fuktvärdena variera över årstiderna ch i andra fall kan högre fuktvärden finnas på andra hål i knstruktinen. HM Gruppen Huvudkntr: Järngatan 11,23435 Lmma Tel: kntaktrmbm.se Sida 11 av 12 KB B Länsförsäkringar steg 2