Den könskodade jobbannonsen

Transkript

1 Den könskodade jobbannonsen En diskursanalys av jobbannonser för kvinnodominerade och mansdominerade yrken Sara Lindmark & Jessica Sundin 2013 Examensarbete i pedagogik, med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor, 15 hp Personalvetarprogrammet, 180 hp

2 Sammanfattning. I denna studie har vi undersökt om jobbannonser är könskodade och i så fall hur det kommer till uttryck. Anledningen till att vi valde att studera detta är för att den svenska arbetsmarknaden är segregerad, både vertikalt och horisontellt, och vi ville därför studera om jobbannonserna är könskodade och därmed kan bidra till att vissa arbeten kvarstår som antingen kvinnodominerande eller mansdominerande. Tidigare forskning visar att jobbannonser i andra länder är könskodade och att detta påverkar om den arbetssökande väljer att söka arbetet eller inte. I vår studie har vi genomfört en diskursanalys av 60 jobbannonser från de mest kvinnodominerade och mest mansdominerade yrkeskategorierna i Sverige idag. Resultatet av vår studie visar att jobbannonser är könskodade vilket framkom dels genom ordval och formuleringar, men också genom jobbannonsernas utformning. Jobbannonsernas utformning är en del av ett större, mer komplext problem. Orsakerna till att jobbannonser är utformade som de är kan delvis bero på att yrkeskategorierna vi undersökt är väldigt olika, men kan också bero på att det finns stereotypa uppfattningar om hur kvinnor respektive män är och ska vara, vilket återspeglas i jobbannonserna. Nyckelord: Könskodning, jobbannonsering, segregering

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och frågeställningar... 2 Begreppsdefinitioner... 3 Genus och kön... 3 Segregering... 3 Vertikal segregering... 4 Horisontell segregering... 4 Arbetsdelning... 4 Könskodning... 5 Försörjarnorm... 5 Bakgrund och tidigare forskning... 6 Föreställningar om maskulinitet och femininitet... 6 Arbetsmarknaden ur ett historiskt perspektiv... 7 Arbetsmarknaden idag... 8 Segregering på arbetsmarknaden... 9 Löneskillnader mellan kvinnor och män Segregering på arbetsplatsen Homosocialitet Arbetsdelning inom familjen Deltidsarbete Individers olika val Könskodning Könskodade yrken Jobbannonsering... 17

4 Arbetsförmedlingens riktlinjer vid jobbannonsering Positiv särbehandling Jobbannonsers utformning och dess påverkan Kvinnor och mäns olika uppfattningar av jobbannonser Diskriminering i jobbannonser Metod Diskursanalys Undersökningsfokus Urval Datainsamling Bearbetning och analys av data Validitet, reliabilitet och etiska överväganden Resultat Generella iakttagelser Jobbannonser för mansdominerade yrken Personliga egenskaper, kvalifikationer och erfarenheter Arbetsuppgifter Vad arbetsgivaren erbjuder Arbetsgivarens strävan efter en jämn könsfördelning Jobbannonser för kvinnodominerade yrken Personliga egenskaper, kvalifikationer och erfarenheter Arbetsuppgifter Vad arbetsgivaren erbjuder Arbetsgivarens strävan efter en jämn könsfördelning Sammanfattande statistik Analys Könskodning i jobbannonser... 41

5 Personliga egenskaper och yrkeskunnande Tjänstebeskrivningar Marknadsföring av arbetsgivaren Strävan efter en jämn könsfördelning Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Övergripande diskussion Resultatdiskussion Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor... 58

6 Inledning Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Trots det har kvinnor i Sverige lägre lön än män, det finns färre kvinnliga än manliga chefer, färre kvinnor som har beslutsfattande positioner och traditionella könsroller lever fortfarande kvar. Resurserna och makten är med andra ord fortfarande ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Historiskt sett har det varit männen som varit ekonomiskt försörjande för hushållen, och inte förrän under 1900-talets andra hälft började kvinnor att ta plats på arbetsmarknaden. Villkoren för kvinnliga arbetare har dock alltid varit sämre och mer begränsade än villkoren för män. Kvinnorna hamnade därför på efterkälken på arbetsmarknaden, vilket till viss del lever kvar än idag (SOU, 2004:43). Den genomsnittliga lönenivån är lägre i yrken som domineras av kvinnor än i yrken som domineras av män. Ett exempel är att lönenivån för vård- och omsorgspersonal, som domineras av kvinnor, i genomsnitt ligger på kronor i månaden. För yrkeskategorin byggnads- och anläggningsarbetare, som domineras av män, är den genomsnittliga lönenivån kronor i månaden (Statistiska centralbyrån, 2012). Vidare redovisas att bland de tio vanligaste yrkeskategorierna finns bara en kategori där kvinnor tjänar mer än män. Det handlar om yrkeskategorin vård- och omsorgspersonal där kvinnorna i genomsnitt tjänar 200 kronor mer i månaden än männen inom samma yrkeskategori. I de övriga nio vanligaste yrkeskategorierna har männen en betydligt högre lön. Inom kategorin företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän tjänar männen i genomsnitt hela kronor mer i månaden, vilket gör en skillnad på kronor i årsinkomst (Statistiska centralbyrån, 2012). Arbetsmarknaden är idag segregerad då endast tre av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning (där fördelningen är procent av vardera kön). Det mest kvinnodominerade yrket är sekreterare där 97 procent av de yrkesverksamma är kvinnor och endast 3 procent är män. Motsvarigheten för män är byggnadsträarbetare där 99 procent av de yrkesverksamma är män och bara 1 procent är kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2012). 1

7 Statistiken som redovisats ovan visar att kvinnor och män söker sig till olika typer av arbeten. Vi är intresserade av att undersöka vilka förklaringar som ges till varför ovanstående könsuppdelning består och tänkbara anledningar till detta. Eftersom att första steget in till ett nytt arbete ofta är att den arbetssökande läser en jobbannons anser vi det vara intressant att undersöka om, och i så fall hur, jobbannonserna är könskodade. Inom den pedagogiska institutionen vid Umeå universitet behandlas olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning och andra påverkansprocesser. Inom disciplinen bildas kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang där vi hoppas kunna bidra med kunskap inom den sociala konstruktionen av kön. Syfte och frågeställningar Syftet är att genom en diskursanalys undersöka om, och i så fall hur, jobbannonser är könskodade och analysera tänkbara orsaker till detta. Syftet specificeras genom följande frågeställningar; Är jobbannonser könskodade idag? Hur kommer det till uttryck i så fall? Skiljer sig utformningen av jobbannonser åt för kvinnodominerade respektive mansdominerade arbeten? På vilket sätt i så fall? 2

8 Begreppsdefinitioner Under följande avsnitt kommer vi att definiera de centrala begrepp som vi kommer att använda oss av uppsatsen igenom. Vi presenterar begreppen Genus och kön, Segregering, Arbetsdelning, Könskodning och Försörjarnorm. Vi vill poängtera att vi inte utgår från att samtliga män och kvinnor är på ett specifikt sätt utan utgår från det normativa och generella inom respektive grupp när vi skriver om män och kvinnor. Vi är medvetna om att det finns skillnader inom grupperna men generaliserar då vi finner detta nödvändigt för att kunna diskutera de övergripande strukturerna. Genus och kön Forskare i Sverige började problematisera begreppet kön under 1980-talet. Anledningen till detta var för att skapa en distinktion mellan det biologiska könet och det socialt konstruerade könet, genus. Motsvarade begreppsdefinition har gjorts i engelskan där sex syftar till det biologiska könet och gender står för det socialt konstruerade könet. Det svenska begreppet kön har dock historiskt sett haft både en biologisk och social innebörd rent språkligt (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2001). Enligt Wahl et.al (2001) råder det koncensus inom fältet om att kön är kulturellt och socialt konstruerat, vilket gäller oavsett om begreppet kön eller genus används. Detta är även vår uppfattning om användandet av begreppet kön, och vi kommer därför i vår uppsats att använda kön synonymt med genus. Segregering Begreppet segregering definieras enligt nationalencyklopedin som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper (Nationalencyklopedin, 2013). Segregering kan till exempel ske på grund av etnisk tillhörighet, religion, socioekonomisk status eller kön. Segregering på grund av kön benämns även som könssegregering och är den form av segregering vi kommer att åsyfta när vi använder begreppet segregering i denna uppsats. Segregering på arbetsmarknaden syftar till den skillnad som råder mellan kvinnor och män gällande det arbete de utför. Att kvinnor och män arbetar inom olika branscher, sektorer och med olika arbetsuppgifter är tydliga tecken på att arbetsmarknaden i Sverige är segregerad 3

9 (Stanfors, 2007). Vidare finns olika dimensioner av segregering. Att kvinnor under tidigt 1900-tal till stor del uteslöts från arbetsmarknaden benämns den primära eller den ursprungliga segregeringen (SOU, 2004:43). Att kvinnor och män med samma yrken specialiserar sig inom olika fält kallas intern segregering. De dimensioner som oftast diskuteras i dessa sammanhang och som vi finner mest relevanta för denna uppsats är dock vertikal och horisontell segregering som nedan specificeras ytterligare. Vertikal segregering Vertikal segregering innebär den skillnad mellan kvinnor och män som råder på en och samma arbetsplats där män generellt tilldelas högre befattningar än kvinnor och där män ofta har de ledande positionerna. Detta gäller även inom olika sektorer och positioner och både inom privat och inom offentlig sektor. Den vertikala segregeringen illustreras ofta som ett osynligt glastak som försvårar möjligheten för kvinnor att avancera inom organisationen över en viss nivå (Stanfors, 2007). Ett exempel på detta är att procent av cheferna för USA:s storföretag är män. Anledningen till detta kan förklaras av informella barriärer som gör det näst intill omöjligt för kvinnor att klättra till maktens och rikedomens översta skikt (Connell, 2003). Horisontell segregering Begreppet horisontell segregering syftar till att kvinnor och män söker sig till olika branscher, yrken och arbetsgivare. Kvinnor återfinns ofta inom vård- och omsorgsyrken i offentlig sektor, medan män dominerar industri- och hantverksarbeten i privat sektor. Detta fenomen återfinns även i val av utbildning där ett väldigt litet antal av dagens studenter väljer en utbildning med en jämn könssammansättning. Horisontell segregering benämns ibland som yrkessegregering (Stanfors, 2007). Arbetsdelning Begreppen arbetsdelning och könsarbetsdelning används ofta synonymt och vi kommer i vår uppsats använda begreppet arbetsdelning. Stanfors (2007) likställer arbetsdelning med vertikal segregering och förklarar begreppet som den ojämna könssammansättningen som råder på positioner inom organisationer. Vidare förklarar Stanfors (2007) att arbetsdelning 4

10 råder både på arbetsmarknaden och inom familjen. Jonung (1997) beskriver att det tidigare fanns en tydlig arbetsdelning inom familjen, där mannen förvärvsarbetade medan kvinnan hushållsarbetade, som nu har ersatts med en arbetsdelning efter arbetstid. Kvinnor anpassar sin arbetstid efter familj och barn genom att arbeta deltid, ta tjänstledig och utnyttja föräldraledigheten i högre utsträckning än männen gör. Arbetsdelningen leder till en ojämn fördelning mellan status, inflytande och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (Jonung, 1997). Könskodning Begreppet könskodning används ofta synonymt med könsmärkning och syftar till den uppfattning om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Vi kommer att använda begreppen synonymt i vår uppsats. När det gäller könskodade arbeten handlar det alltså om arbeten som anses vara mer lämpliga för en kvinna respektive en man. (Stanfors, 2007). Försörjarnorm Det finns många begrepp som förklarar hur människor förväntas leva sina liv och vem som förväntas bidra ekonomiskt till hushållet. Björnberg (1992) menar att dessa begrepp har uppkommit till följd av de stora förändringar som skedde i familjebildningen under talet. Ett begrepp som används ofta är tvåförsörjarfamilj som innebär att både män och kvinnor bidrar till försörjningen av hushållet genom att förvärvsarbete (Björnberg, 1992). Begreppet försörjarnorm syftar till den norm som finns om vem eller vilka som förväntas försörja hushållet. Vanligt är att man definierar den försörjarnorm som råder genom att exempelvis använda begreppen manlig försörjarnorm och tvåförsörjarnorm. Manlig försörjarnorm innebär att mannen är den som bär det huvudsakliga ansvaret för den ekonomiska försörjningen medan tvåförsörjarnorm syftar till att både kvinnan och mannen kan ha ansvar för att försörja familjen. 5

11 Bakgrund och tidigare forskning I detta avsnitt presenteras den litteratur som vi använt oss av, tidigare forskning samt relevant statistik som visar på hur Sveriges arbetsmarknad är könssegregerad. Inledningsvis tar vi upp Föreställningar om maskulinitet och femininitet och fortsätter sedan att beskriva Arbetsmarknaden ur ett historiskt perspektiv men även Arbetsmarknaden idag. Vidare lyfter vi begreppet Könskodning och hur detta kommer till uttryck på arbetsplatser och i familjen. Avslutningsvis förklarar vi innebörden av Jobbannonsering och hur jobbannonser kan påverka arbetssökanden. Föreställningar om maskulinitet och femininitet Kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper och förväntningarna på hur respektive kön bör vara och bete sig. Vi konstruerar oss själva och människor i vår omgivning som maskulina eller feminina vilket hjälper oss att kategorisera varandra och att upprätthålla män och kvinnor som varandras motsatser. Det finns tydliga manliga respektive kvinnliga egenskaper som bygger på uppfattningar om att män och kvinnor är, av naturen, olika (Connell, 2009). Det finns en övertygelse inom genusvetenskapen att kön konstrueras socialt, det vill säga att kön görs. Att födas som flicka eller pojke innebär även att vi förväntas leva antingen feminint eller maskulint, och den rådande normen är att en flicka ska vara feminin och en pojke maskulin. Sedan finns det en mängd föreställningar om just vad som är manligt och kvinnligt. Män beskrivs ofta som starka, tystlåtna och aggressiva medan kvinnor anses vara känslosamma, omhändertagande och pratsamma (Elwin-Nowak & Thomsson, 2003). Gender school (2007) beskriver att manligt könskodade egenskaper är exempelvis kraftfull, karriärsinriktad, risktagande, och vågar ställa krav och framhäva sig själv. De kvinnligt könskodade egenskaperna definieras som försiktig, hjälpsam, känslig, fingerfärdig, noggrann, ordningssam, serviceinriktad och omvårdande med hög toleransnivå. Det är dock större skillnad inom gruppen män och gruppen kvinnor än vad det är grupperna emellan, vilket problematiserar benämningen av egenskaper som kvinnligt eller manligt istället för att låta egenskaperna vara könsneutrala (Gender school, 2007). Detta skapar tydliga förställningar om de olika rollerna i arbetslivet. Många väljer att hänvisa till biologiska skillnader och menar att både fysiska och psykiska skillnader förklarar att vi beter oss på olika sätt. Ett exempel kan 6

12 vara att det faktum att män är mer våldsbenägna än kvinnor till stor del förklaras genom att män har en högre testosteronhalt (Connell, 2009). Andra egenskaper som män tillskrivs är att de är tekniskt kunniga (åtminstone mer teknisk kunniga än kvinnor), starka, med starkare sexualdrift än kvinnor och med skilda fritidsintressen där män gillar sport och kvinnor skvaller (Connell, 2009). Vidare finns uppfattningar om att kvinnor är mer omhändertagande och snälla, att kvinnor har bättre simultankapacitet än män och så vidare (Elwin-Nowak & Thomsson, 2003). Arbetsmarknaden ur ett historiskt perspektiv Kvinnor har historiskt sett bidragit till familjens och hushållets funktion och välmående genom arbete. Dock har kvinnors arbete främst bestått av obetalt arbete medan männen har förvärvsarbetat och därigenom varit hushållets ekonomiska försörjare. Normen under tidigt 1900-tal var att kvinnor inte skulle förvärvsarbeta utan istället utföra hushållsarbete hemma. Detta medförde att de få kvinnor som faktiskt fanns på arbetsmarknaden i mycket stor utsträckning var ogifta kvinnor utan ansvar för hushållsarbete och barnuppfostran. Under 1920-talet började unga kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta kan till viss del förklaras av den samtida kampen för kvinnors rösträtt, som i Sverige infördes 1921, vilket bidrog till kvinnors självständighet, men också för att arbetsmarknaden efterfrågande större arbetskraft (Stanfors, 2007). Det fanns dock under denna tid en misstro till gifta kvinnor på arbetsmarknaden vilket även fick stöd i diskriminerande lagstiftning. Fram till 1925 fick inte kvinnor arbeta statligt och fram till år 1939 var det möjligt för arbetsgivare att avskeda en kvinna som blev gravid eller gifte sig. Dessutom hade de arbetande kvinnorna betydligt lägre lön än männen, vilket missgynnade dem ytterligare. Detta förklaras av den starka manliga försörjarnormen som rådde under denna tid. Stanfors (2007) beskriver den manliga försörjarnormen och menar att den grundar sig i en könsarbetsdelning där mannen förvärvsarbetar och är samtidigt beroende av att kvinnan sköter det reproduktiva arbetet. Detta innefattar bland annat vård och omsorg av både äldre anhöriga och uppfostran av barn. Kvinnan i sin tur är beroende av att mannen förvärvsarbetar och därmed bidrar ekonomiskt till hushållet. Sambeskattningen försvårade ytterligare möjligheterna för kvinnor att tjäna pengar, eftersom kvinnans inkomst summerades 7

13 med mannens inkomst och sedan beskattades. Sambeskattningen förtydligade mannens roll som den huvudsakliga försörjaren och förstärkte den rådande manliga försörjarnormen. Så sent som 1971 ändrades sambeskattning till den nya reformen särbeskattning. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt mellan , vilket ledde till att kvinnor med barn fick möjlighet att göra entré på arbetsmarknaden, så steg kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och lönerna (Stanfors, 2007). Arbetsmarknaden idag Sveriges regering har som jämställdhetsmål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv och samhället och för att uppnå detta har fyra delmål satts upp. Dessa mål ämnar att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att utbilda sig, arbeta och vara ekonomiskt självständiga livet ut, att kvinnor och män ska ta lika stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och slutligen, det högst prioriterade målet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (Regeringskansliet, 2012). Liknande mål finns på arbetsmarknaden. Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (SFS, 2008:567). Arbetsmarknaden har idag blivit mer jämställd då den manliga försörjarnormen har ersatts av en tvåförsörjarnorm. Enligt diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera en arbetssökande eller arbetstagare på grund av kön (SFS, 2008:567). Detta gör att kvinnor och män, iallafall formellt sett, idag har lika villkor på arbetsmarknaden. Trots detta är arbetsmarknaden idag långt ifrån jämställd. Männen har generellt sett bättre karriärmöjligheter än vad kvinnor har. Kvinnor tar fortfarande ut en större del av föräldraledigheten och är oftare hemma med sjuka barn. Resultatet av att prioritera familjen leder till att kvinnorna halkar efter på arbetsmarknaden jämfört med männen. 8

14 Tidigare arbetade inte kvinnor och män sida vid sida då de ansågs vara lämpade för olika typer av arbeten, och männen ville inte dela arbetsplats eller arbetsuppgifter med kvinnorna. Liknande tendenser kan anas idag, men skillnaden är att ansvaret är fråntaget individen och idag talas det istället om att arbetsmarknaden generellt är horisontellt segregerad. Det innebär att kvinnor och män återfinns inom olika yrkesområden där typiska kvinnoyrken generellt har lägre status (SOU, 2004:43). Arbetsmarknaden är också vertikalt segregerad vilket innebär att kvinnor generellt har svårare att avancera inom sitt yrke och göra karriär, vilket resulterar i att kvinnor sällan återfinns på ledande poster eller i ledningsgrupper (SOU, 2004:43). Segregering på arbetsmarknaden Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen och är det land som har flest yrkesverksamma kvinnor. Samtidigt är arbetsmarknaden i Sverige en av de mest segregerade. Kvinnor och män konkurrerar i princip inte om samma yrken. Kvinnor dominerar inom den offentliga sektorn medan männen konkurrerar inom den privata sektorn. Kvinnorna återfinns inom vård- och omsorgsyrkena medan männen arbetar inom tillverkningsindustrin. De vanligaste yrkena bland kvinnor var år 1990 sekreterare, sjukvårdsbiträden, barnsköterskor, hemvårdare och affärsbiträden. Motsvarande yrken för män var maskinoperatörer, reparatörer, motorfordonsförarer, inköpare, försäljare, ingenjörer och verkstadsmekaniker (Abrahamsson, 2000). Detta mönster kan vi återfinna även idag vilket vi kommer redogöra för nedan. Kvinnor och män söker sig till olika arbetsgivare, då männen i högre utsträckning än kvinnorna arbetar statligt medan kvinnorna återfinns hos kommunen och landstinget. Abrahamsson (2000) skriver att sektors- och yrkestillhörigheten ger en tydlig bild av den segregerade verkligheten. Ett annat sätt att studera Sveriges segregerade arbetsmarknad är genom att undersöka vem som gör vad på arbetsplatsen, vilket förklaras närmare under rubriken segregering på arbetsplatsen. Som nämnts inledningsvis har endast tre av de 30 vanligaste yrkena en jämn könsfördelning. Med jämn könsfördelning menas att fördelningen är procent av vardera kön. Dessa tre yrken är kockar och kokerskor, läkare samt universitets- och högskollärare. I yrkesregistret för yrkesstatistik listas de 20 vanligaste yrkena för män respektive kvinnor. De tre mest 9

15 kvinnodominerade yrkena är läkarsekreterare/kontorssekreterare, förskollärare och undersköterskor där procent av de verksamma är kvinnor. De tre yrkena som domineras av män är byggnadsträarbetare, motorfordonsmekaniker/motorfordonsreparatör och installationselektriker där hela 99 procent av de verksamma är män (Statistiska centralbyrån, 2012). Statistiken talar sitt tydliga språk och det är uppenbart att kvinnor och män återfinns inom olika arbeten. Med andra ord framkommer det att det råder en horisontell segregering på arbetsmarknaden idag. Att det även råder en vertikal segregering visas tydligt av statistiken. År 2011 var 64 procent av alla chefer inom samtliga sektorer i Sverige män och endast 36 procent var kvinnor. I riksdagsvalet 2010 valdes 55 procent män och 45 procent kvinnor, till kommunfullmäktige valdes 57 procent män och 43 procent kvinnor och i landstingsfullmäktige valdes 53 procent män och 47 procent kvinnor. Det är alltså genomgående fler män på maktpositioner, vilket även syns tydligt i de svenska partiledningarna där endast två av de sju riksdagspartierna har en kvinnlig partiledare idag (Statistiska centralbyrån, 2012). Löneskillnader mellan kvinnor och män Ett av regeringens jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut (Regeringskansliet, 2012). För att uppnå detta prioriteras insatser för lika lön för lika arbete, kvinnors möjlighet att göra karriär och deltagande i beslutsfattande positioner. Idag existerar ett lönegap mellan kvinnor och män där lönen dels skiljer mellan kvinnor och män för lika utfört arbete men även på grund av att kvinnor och män har olika arbeten, det vill säga att arbetsmarknaden är segregerad. De arbeten som domineras av kvinnor värderas lägre än de som domineras av män, oberoende om de är yrken där högskoleutbildning krävs eller inte (Statistiska centralbyrån, 2012). Kvinnornas löner är generellt lägre inom såväl kvinnodominerade, mansdominerade som könsbalanserade arbeten. Statistik från år 2002 visar att kvinnor som hade arbeten som dominerades av kvinnor i snitt tjänade kr i månaden medan män som var verksamma inom ett mansdominerat arbete i snitt tjänade kr i månaden. Detta gör en skillnad på 4378 kr i månaden, vilket tydligt visar att kvinnodominerade arbeten värderas lägre (SOU, 2004:43). Även nyare statistik visar på liknande siffror. År 2011 tjänade kvinnor generellt 86 procent av männens lön (Statistiska centralbyrån, 2012). 10

16 Vad som är orsaken till att lönerna för kvinnor och män fortfarande är olika, i de allra flesta fall till nackdel för kvinnorna, är svårt att säga. Det finns en rad orsaker som påverkar att löneskillnaderna kvarstår och en hel del forskning pågår inom området. Stanfors (2007) menar att löneskillnaderna dels kan förklaras av ren könsdiskriminering, dels att olika arbeten värderats olika genom historien och i nutid samt att en större andel män når högre positioner inom organisationer. Kvinnor tar även generellt mer ansvar för familj vilket kan påverka möjligheten att göra karriär. Segregering på arbetsplatsen Även fast kvinnor och män arbetar på en arbetsplats med jämn könsfördelning så utför de olika arbetsuppgifter. Wahl et. al (2001) menar att kön görs i organisationer genom symboler och språkliga uttryck. Föreställningarna om kön omsätts slutligen i handlingar, exempelvis genom att positioner inom en organisation blir könsmärkt. Organisationsstudier kan ge oss förklaringen till hur kön görs, alltså hur kön skapas, förändras och återskapas inom organisationer. Forskaren fokuserar på vad kön är, och vad kön innebär bland medarbetarna. Betydelsen av kön får konsekvenser inom organisationer genom att positioner blir könskodade och maktobalans uppstår (Wahl et.al 2001). Abrahamsson (2000) beskriver att kvinnor som återfinns inom industrin oftast har lägre positioner än män och hamnar generellt på lägre hierarkiska nivåer inom organisationen. De har ofta enklare kontorsarbeten, eller återfinns på repetitiva arbeten som förpackningsavdelningen. Den tydligaste segregeringen menar Abrahamsson (2000) finns på arbetsplatsnivå. Homosocialitet Wahl et.al (2001) lyfter begreppet homosocialitet som är vanligt inom mansdominerade yrken och som innebär att män väljer män inom organisationer. Lindgren (1999) beskriver fenomenet ur ett sociologiskt perspektiv snarare än ur ett psykologiskt perspektiv. Hon menar att homosocialitet är en djupare överenskommelse som sträcker sig bortom det sociala samspelet som gör att män prioriterar män före kvinnor för att bibehålla deras överordning som kön. Hon menar att detta inte ska ses som en manlig egenskap utan snarare som en socialt skapad struktur, som stimuleras i en organisation. Connell (2009) benämner mäns 11

17 fördelar som den patriarkala utdelningen, som består av kapital, makt, resurser, auktoritet och trygghet som tillfaller männen som grupp. De som tjänar på en ojämnlikhet också kommer jobba för att försvara den, medan de som missgynnas kommer ha ett intresse av att avskaffa den. Arbetsdelning inom familjen Nowak & Thomsson (2003) menar att arbete ofta klassificeras som förvärvsarbete, men för kvinnor har arbete ofta bestått av det obetalda arbete som innefattar exempelvis städning, matlagning och tvätt. Vissa menar på att det obetalda arbetet delvis är betalt genom att kvinnorna i många fall kan leva på männens inkomst. Vilken ställning vi än väljer att ta i den diskussionen så är hemmet en arbetsplats i många avseenden. Nowak & Thomsson (2003) definierar hushållsarbete som mycket mer än att städa och hålla rent i hemmet. Främst handlar det om ett socialt ansvar som kvinnorna förväntas bemästra. Det kan vara en släktning som blivit sjuk, en nära vän till familjen som behöver hjälp i en svår situation eller att medla i konfliker. När någon mår dåligt inom familjen, släkten eller i vänkretsen är det kvinnorna som tilldelas huvudansvaret för att hjälpa och värna om personen. Hirdman (2007) benämner uppdelningen av hushållsarbete och förvärvsarbete mellan kvinnor och män som genuskontraktet. Uppgifter från Statistiska centralbyrån (2012) visar att både kvinnor och män i genomsnitt arbetar 7,5 timmar per dag, utslaget på veckans alla dagar. Det framkommer dock att kvinnor i mindre utsträckning får betalt för sitt utförda arbete då de lägger ner mer tid på obetalt arbete i hemmet än vad män gör. Kvinnor förvärvsarbetar i snitt 5,5 timmar varje vardagsdygn i jämförelse med män som i genomsnitt förvärvsarbetar 7 timmar per vardagsdygn. När det gäller det obetalda hemarbetet så lägger kvinnor i genomsnitt ner 3,5 timmar på detta medan männen lägger ner 2,5 timmar varje vardagsdygn. Detta innebär att män arbetar lite mer (totalt 9,5 timmar jämfört med kvinnors 9 timmar) varje vardagsdygn, men får även i större utsträckning betalt för sitt arbete. Som tidigare nämnt arbetar dock kvinnor och män lika mycket om vi slår ut arbetet på veckans alla dagar istället för att bara studera arbete under vardagsdygnen (Statistiska centralbyrån, 2012). 12

18 Något som inte redovisats ovan är att kvinnor tar även mer ansvar än män när det gäller vård av barn. Antalet ersatta föräldraledighetsdagar för år 2011 var stycken, där kvinnor tog ut 76 procent och män tog ut 24 procent. Samma år var antalet ersätta dagar för tillfällig vård av barn, det vill säga VAB-dagar, 5044 stycken där kvinnor tog ut 64 procent och män tog ut 36 procent. Detta visar alltså tydligt att kvinnor i större utsträckning än män är de som ansvarar för att ta hand om barnen (Statistiska centralbyrån, 2012). Deltidsarbete I Sverige finns så kallade kvinnovänliga arbetsvillkor med generös föräldraledighet och möjligheten att arbeta deltid när barnen är små vilket påverkar hur kvinnorna och männen väljer att fördela sin tid mellan arbete och hushåll. Stanfors (2007) skriver att många kvinnor upplever en konflikt mellan arbete och familj, och många väljer därför att göra ett karriäravbrott när de blir mödrar. Webber & Williams (2007) har intervjuat kvinnor som frivilligt valt att gå ner på deltid i samband med att de blivit mödrar. Kvinnorna beskriver det som att de vill ha det bästa av två världar. Webber & Williams (2007) definierar deltidarbete som en arbetsvecka som är mindre än 35 timmar. En arbetsgivare efterfrågar en medarbetare med full tillgivenhet och en som förväntas arbeta minst heltid (och ibland mer) för att visa sin fulla tillgivenhet till arbetsgivaren. Anledningen till varför kvinnorna i studien valde att arbeta deltid var på grund av att de ville ha möjligheten att kombinera arbete med familj. Upplevelserna av hur deltidsarbetet påverkade könsuppdelningen i hemmet varierade dock. Aktuell statistik från Sverige visar att 68 procent av alla sysselsatta kvinnor i åldern år arbetar heltid och 32 procent arbetar deltid. Motsvarande statistik för män visar att 90 procent arbetar heltid medan 10 procent arbetar deltid. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete att arbetstagaren saknar och/eller söker heltidsarbete. Det gäller kvinnor och män, vilken ger en hänvisning om att det är en stor andel kvinnor som ofrivilligt tvingas deltidsarbeta. Det är fem gånger så vanligt att kvinnor deltidsarbetar för att vårda barn än det är för män (Statistiska centralbyrån, 2012). 13

19 Individers olika val I en studie frågade Fromea, Alfeld, Eccels & Barber (2006) unga kvinnor var de tror att de kommer att arbeta när de blir stora. 70 procent svarar att de kommer att arbeta inom ett mansdominerat fält, på ett arbete med hög status. Sju år senare uppsöktes kvinnorna på nytt. Majoriteten av kvinnorna hade då ändrat sig och istället sökt sig till ett kvinnodominerat yrke eller till ett neutralt yrke. Detta förklarades av att de 100 kvinnorna som tillfrågades är mindre intresserade av ämnen som matematik och naturvetenskap, ämnesområden som återkommer inom mansdominerande yrken. Alternativt att kvinnor värdesätter familjelivet högt, och att detta blir ett hinder för att söka sig till mansdominerade yrken. Ytterligare en faktor som spelar in är att kvinnor har sämre självförtroende än män, som även tidigare studier har visat (Born & Taris, 2010). Detta gör att kvinnor skattar sina kunskaper inom matematik och naturvetenskap lägre än vad män gör, även fast de presterar likvärdigt på testen. Resultatet visade att den starkaste faktorn till att kvinnor söker sig bort från mansdominerade yrkesområden beror på att de hellre vill ha ett arbete som underlättar familjelivet, alltså ett yrke med flexibel arbetstid (Fromea et al. 2006). Meece (2006) syftade till att undersöka om delar av den segregerade arbetsmarknaden kan förklaras av kvinnors val av studier, främst när det gäller matematik och naturvetenskap, som är de utbildningarna som leder till de mest välbetalda yrkena. Hon beskriver att det är många kvinnor som läser på högskolan i både Europa, Asien, Nord Amerika, USA och Kanada men att bara små ökningar har skett av kvinnor som väljer att läsa utbildningar som leder till mansdominerande yrken. Kvinnorna läser humaniora, konst, hälsovård och sociala tjänster medan männen tar ut kandidatexamen i matematik, datavetenskap, naturvetenskap och teknik. Detta menar Meece (2006) ger oss en hänvisning om att det kommer dröja decennier innan den segregerade arbetsmarknaden förändras. Även Meece (2006) påpekar även problematiken med att kvinnor väljer bort matematik och naturvetenskap. Det är nämligen de ämnesområden som leder till de snabbast växande och de mest betalda yrkena, och efterfrågan på ingenjörer, tekniker och matematiker förväntas fortsätta öka. Ovanstående studier överensstämmer med övrig litteratur som beskriver problematiken med att kombinera arbete och familj, då särskilt för kvinnor. Samtidigt handlar det även om 14

20 förväntningar och föreställningar om vad en kvinna respektive man ska utbilda sig till och arbeta med. Integration- och jämställdhetsdepartementet (2009) lyfter problematiken med att föreställningar om vad kvinnor och män anses passa bäst för, utbildnings- och yrkesmässigt, skapar och bibehåller strukturer och värderingar som missgynnar och diskriminerar. Dessa strukturer bidrar sedan till att individer baserar deras val av utbildning på stereotypa föreställningar. Ett exempel är att den svenska gymnasieskolan är starkt könssegregerad, och då särskilt på de yrkesförberedande utbildningarna. Omvårdnadsprogrammet är dominerat av kvinnliga elever medan byggprogrammet är mansdominerat. Nästan hälften av alla yrkesverksamma kvinnor återfinns i utbildning-, vård- och omsorgsarbeten (Integration- och jämställdhetsdepartementet, 2009). Könskodning Branscher, arbetsplatser, arbetsuppgifter, positioner, egenskaper och kvalifikationer stämplas som manliga eller kvinnliga. Med andra ord, de könkodas, där makt och status tillskrivs manlighet och överordnas kvinnlighet (Gender school, 2007). Baude (1992) menar att det finns en föråldrad syn på att kvinnor och män är skapta för olika former av arbeten. Under 1930-talet ansågs kvinnor främst var lämpade för repetitivt arbete, där fingerfärdighet och tålamod premierades. Detta ledde till att kvinnor i hög utsträckning rekryterades till arbeten på löpande band. Männen fick större utrymme att röra sig inom organisationen och kunde ställa krav på arbetsgivaren. Deras arbetsuppgifter beskrevs oftast som tekniskt- eller fysiskt krävande. Genom att tilldela kvinnorna de enklare repetitiva arbetsuppgifterna blev det ett sätt att stänga ute kvinnorna från kvalificerade yrken med högre lön. Jacobs (1996) har sammanställt och undersökt litteratur som berör genus och utbildning och hur olika utbildningar är könskodade. Hans analys berör dels vilken tillgång till vidareutbildning som finns, vilka upplevelser av utbildningen som finns och slutligen vilket resultat som uppnås för kvinnor respektive män som vidareutbildar sig. Han jämför USA med andra länder och det visar sig att resultaten skiljer sig en del beroende på vilket land som 15