roll för elevers lärande

Transkript

1 Skol bibliotekets roll för elevers lärande En forskningsoch kunskaps översikt år KUNGLIGA BIBLIOTEKET NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI

2

3 Skolbibliotekets roll för elevers lärande En forskningsoch kunskapsöversikt år Cecilia Gärdén KUNGLIGA BIBLIOTEKET NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI

4 Skol bibliotekets roll för elevers lärande En forsknings- och kunskaps översikt år Kungliga biblioteket Nationell biblioteksstrategi strategi.blogg.kb.se/ ISBN Diarienummer: Text: Cecilia Gärdén. Högskolan i Borås, 2017 Produktion & illustration: Helena Shutrick Tryck: LTAB, Linköping, april 2017

5 FÖRORD När min äldsta dotter Hedvig gick i 6-årsverksamheten önskade hon sig en katt i 7-årspresent. Jag och hennes mor var skeptiska. Hur var det med allergier och bunden het? Vi höll emot och talade om annat. Men en dag kom Hedvig hem och talade om vad katter åt, hur de sov och vad de behövde. Forskning visar att sa vår brådmogna 6-åring. Men hur vet du allt detta? undrade vi, hennes häpna föräldrar. Jag läste på biblioteket, svarade Hedvig. 6-åringarna hade egentligen inte tillträde till skol biblioteket. De förmodades ju inte kunna läsa. Men Hedvig hade smitit in och börjat läsa på vad som fanns om det önskade djuret. Vi förstod hennes för tjusning i katter, men hade inte insett hur mycket hon redan kunde läsa. Referensen till forskningen gav oss inget val. Hedvigs ståtliga katt Birk har nu fyllt 10. Vad visar egentligen forskningen? Det är en väldigt bra fråga i många sammanhang. Det är lätt att med anek dotiska exempel och en aktivistisk hållning säga ˮsatsa på skolbiblioteken. Men vad vet vi, empiriskt, om effekterna av skol bibliotek? Lär sig eleverna mer? Klarar de målen bättre? Utredningen om en nationell biblioteksstrategi har i särskilt uppdrag att titta på skolbiblioteken. Vad bör göras, hur kan de utvecklas? Är de värda att satsa på? Vad visar forskningen? Vi har därför bett fil dr Cecilia Gärdén vid Biblioteks hög skolan i Borås att gå igenom aktuell, svensk och inter nationell forskning kring skol biblioteken och deras effekter för elevernas lärande. Man kan alltid säga att det saknas tillräckligt med forsk ning. Men Cecilia Gärdén skriver i den breda och aktuella forsknings genomgång vi nu presenterar: Spelar skolbiblioteket egentligen roll för elevernas lärande och prestationer? Svaret skulle enkelt kunna uttryckas med ja. Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande. Det är en väldigt viktig slutsats. Den bör påverka alla rektorer, skolhuvudmän och ansvariga politiker. Cecilia Gärdéns genomgång är gedigen och omfattande. Den är fylld av forskningsexempel på vilka

6 positiva effekter skolbibliotek kan ha, men visar också vikten av att problematisera skolbiblioteksundersökningar. En del rapportförfattare utgår från en positiv syn på skolbiblioteken. Det hindrar oss inte att dra följande slutsats: Det finns naturligtvis inga enkla lösningar för att få till väl fungerande sko lbiblioteks verk samheter. För att skol biblioteket ska bidra till elevernas språk utveckling, läs förmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skol bibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skol biblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skol ledningen, att det finns rele vanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ända måls enlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Om dessa förutsättningar existerar ger skol biblioteket substantiella avtryck i elevernas lärande. Stockholm i april 2017 Erik Fichtelius Samordnare Nationell biblioteksstrategi Kungliga Biblioteket

7 INNEHÅLL 7 Kapitel 1. Inledning 15 Kapitel 2. Skol bibliotek, lärande och prestationer 25 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken 37 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier 49 Kapitel 5. Skol biblioteket och läsfrämjande 57 Kapitel 6. Informations kompetens och användarundervisning 63 Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol bibliotek 71 Kapitel 8. Skol bibliotek och mångspråk 77 Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv svårigheter 83 Kapitel 10. Det digitala skol biblioteket 89 Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser 94 Referenser och bilaga

8 Kapitel 1

9 Inledning Idag ser vi ständigt pågående diskussioner om skol biblioteken, mestadels inom biblioteks världen. På konferenser, nätverksträffar och i sociala medier diskuteras frågor såsom: Vad är ett skol bibliotek? Varför finns ingen entydig definition av vad ett skol bibliotek är? Varför finns inte fler skol bibliotek, trots att dessa är inskrivna i skollagen sedan 2011? Kan man bevisa att skol bibliotek främjar elevers lärande? Hur ger vi eleverna de skol bibliotek de har rätt till? Varför är inte ett digitalt skol bibliotek tillräckligt? Vilka är de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva kvalitativ skolbiblioteksverksamhet? Vad konstituerar egentligen det goda skol biblioteket? Vad innebär ett skol bibliotek förankrat i den pedagogiska verksamheten? Dessa frågor har olika karaktär. De flesta frågor som ställs berör skolpraktiken, det vill säga hur olika praktiska spörsmål kring skol bibliotek ska hanteras i skolan, eller hur den lokala och nationella politiken uppfattar skol bibliotek. Ganska få frågor kan beskrivas som forskningsinriktade. I vissa frågor finns samsyn, i andra tycks oenigheten vara djup. Ofta uttrycks frustration över att så få skolmänniskor talar och skriver om skol bibliotek. Några få eldsjälsrektorer och framsynta städer lyfts fram som goda exempel, men dessa verkar utgöra undantag i en annars ganska dyster bild. Det finns under det senaste året flera exempel på att skol biblioteken har kommit upp på agendan, exempelvis genom satsningar på personalförstärkning, men det är svårt att se att skol bibliotekens status egentligen har höjts genom årtiondena. Barbro Thomas skriver i rapporten Alla elever ska ha tillgång till ett skol bibliotek: en skol bibliotekspolitisk översikt att cirka sjuttio år av retorik visar att det krävs tämligen handfasta insatser för att uppnå en Sidan 7 av 104

10 Kapitel 1. Inledning godtagbar skol biblioteksstandard (Thomas, 2013, s. 9). Den farhåga som många av frågorna bottnar i handlar om att elevers rätt till likvärdig utbildning helt enkelt inte uppnås idag. I arbetet med att ta fram en nationell biblioteks strategi för Sverige har skol biblioteken fått särskild tyngd. Kulturdepartementets uppdrag till Kungliga biblioteket innebär att, i samråd med Skolverket och andra berörda myndigheter samt representanter för skolhuvudmännen, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skol biblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språk utveckling och stimulera till läsning. En slutredovisning ska lämnas senast 1 mars Denna rapport är en del av det utredningsarbete som genomförs i skolbiblioteks frågan. Sektionen för biblioteks- och informations vetenskap vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Hög skolan i Borås, har getts i uppdrag att göra en sammanställning av det aktuella kunskapsläget kring skol bibliotek och elevers lärande. Rapporten har författats av Cecilia Gärdén, fil.dr. i biblioteks- och informationsvetenskap och universitetslektor. Malin Utter, universitets adjunkt, har varit behjälplig gällande informations sökning, litteratur anskaffning samt utformning av referens lista och bilaga. Översiktens syfte Syftet med översikten är att beskriva och diskutera resultaten från nationell och internationell forskning och andra dokumenterade under sökningar om skol bibliotek, under åren 2010 till och med Översikten ska därigenom sammanfatta det aktuella kunskapsläget kring skol bibliotek. Målgruppen för rapporten är i första hand sekretariatet för nationell biblioteks strategi. Rapporten kan också vara av intresse för skolbibliotekarier, lärare, skolledare och politiker. DIARIENUMMER: Avgränsningar, informations sökning och material Tidsperioden som rapporten spänner över är år 2010 till och med år Till viss del kan äldre material än i den aktuella tidsperioden sägas ingå, eftersom stora delar av forskningen refererar till äldre material. Den läsare som på egen hand går vidare och läser de texter som denna rapport hänvisar till, kommer att finna stora mängder referenser till tidigare forskning om skol bibliotek. Rapportens syfte att ge en översikt innebär att den inte innehåller någon djupare textanalys. Istället samman fattar den resultat av många empiriska undersökningar under den valda tidsperioden. Den mest betydelsefulla avgränsningen som har gjorts är att lägga fokus på just skol bibliotek. Det innebär att vetenskapliga Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 8 av 104

11 artiklar och andra texter som behandlar informations kompetens, informations sökning, informations användning, läsfrämjande eller språk utveckling utan att relatera detta till skol bibliotek inte har tagits med i översikten. Texter om läsning och informations kompetens som under genomgången har sorterats bort har lagts i rapportens bilaga. Med elever menas i rapporten elever i förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola. Informations sökning har skett framförallt via bibliotekskataloger och databaser och genom tjänsten Summon via biblioteket på Högskolan i Borås (vilken bl.a. inkluderar bibliotekets katalog, det digitala arkivet, artiklar i fulltext, e-böcker och databaser). Även Google har använts för informations sökning. Tidskrifter som fokuserar skolbibliotek är bland andra Knowledge Quest, School Library Research, School Libraries Worldwide, Teacher Librarian, The School Librarian och School Library Media Research. Sökord har i olika kombinationer varit, på svenska och engelska: skolbibliotek, skol bibliotekarie, elever, lärande, undervisning, informationskompetens, läs främjande, läsning, MIK, pedagogisk roll, språk utveckling, användar undervisning, samarbete, delaktighet, projekt arbete, digitala bibliotek samt läs- och skriv svårigheter. Värt att notera är att skolbibliotekarie på engelska benämns exempelvis school librarian, school library media specialist, instructional specialist, technology specialist eller information science professional (se Montiel-Overall & Hernández, 2012) och att engelskan ofta använder student även om det gäller elever i de yngre åldrarna. Sökorden har valts ut baserat på uppdragets inriktning mot informations kompetens och läsfrämjande. Det mesta av det material som har identifierats har använts i översikten. Det finns åtskilliga böcker publicerade på engelska (och några på svenska) som är utformade som hand ledning för yrkes verksamma bibliotekarier. Morris bok School libraries and student learning (2015) är ett exempel på en nyligen publicerad amerikansk översikt. Boken tar bland annat upp skol bibliotekariens olika roller, elevcentrerat lärande, läsfrämjande, undersökande arbetssätt och utvärdering av elevers lärande. I val av texter har vetenskapliga artiklar, uppsatser och rapporter, det vill säga empiriska undersökningar där tillvägagångssätt beskrivits, prioriterats framför böcker av handbokskaraktär. Totalt ingår 104 texter i översikten. Dessa texter listas i litteraturförteckningen. Ibland har det varit relevant att hänvisa även till äldre material än inom den utvalda tidsperioden och för dessa texter anges referenserna i fotnoter. Översikten gör inga anspråk på att täcka all forskning om skolbibliotek. Ur ett internationellt perspektiv finns en slagsida åt anglo- Sidan 9 av 104

12 Kapitel 1. Inledning saxiska studier i materialet. Det beror på att en stor del av skolbiblioteks forskningen kommer från USA, Kanada, Australien eller England. När det gäller det svenska materialet består den största mängden texter om skol bibliotek av uppsatser. I Sverige har vi inte, såsom i Nordamerika, traditionen att yrkes verksamma publicerar papers eller artiklar. Däremot finns en del handböcker om skol bibliotek på svenska av yrkes verksamma bibliotekarier, varav vissa inkluderats. Det finns skillnader mellan forskningen om skol bibliotek och forskning inom de områden som brukar kallas information needs, seeking and use (INSU), informations praktiker, användar studier eller informations beteende. Skol biblioteks forskningen lägger överlag större fokus på organisation och profession än hur elever söker och använder information för att skapa mening och att lära. INSU-forskningen är framförallt inriktad mot grundforskning medan skol biblioteksforskningen generellt är betydligt mer inriktad mot tillämpning. Därmed inte sagt att det är så enkelt som att forskning om elevers lärande av informations kompeten eller läsförmåga och forskning om skol bibliotek sker isolerat inom det ena eller andra området. En hel del forskning om hur elever i skolan söker och använder information i relation till sitt skolarbete tar sin utgångspunkt i forskningsfältet INSU (eller närbesläktade områden), medan annan forskning tar sin utgångspunkt i skol biblioteket och i en del fall är det svårt att avgöra var texten egentligen hör hemma. I många fall svarar studierna på olika forskningsfrågor. Det finns flera tidigare forsknings- och kunskaps översikter på svenska som handlar om skol bibliotekens roller och uppdrag för den som är intresserad av att läsa mer. Antologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap (red. Limberg & Hampson Lundh, 2013), rapporten Undervisning i Informations sökning (Limberg & Folkesson, ), kunskaps översikten Skol bibliotekets pedagogiska roll (Limberg, ) samt forskningsöversikten Informations sökning och lärande (Limberg, Hultgren & Jarneving, ) ger flera forskarperspektiv på vad skol biblioteks verk samhet kan innebära, hur samarbete mellan skol bibliotekarier och lärare kan te sig och vad som utgör kvalitet i skol biblioteks verk samhet. Översikten Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket (Henning Ingemarsson, 2010) är en slags annoterad DIARIENUMMER: Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informations sökning: Slutrapport från projektet Informations sökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid. 2. Limberg, L. (2003). Skol bibliotekets pedagogiska roll: En kunskaps översikt. Stockholm: Skolverket. 3. Limberg, L., Hultgren, F., & Jarneving, B. (2002). Informations sökning och lärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 10 av 104

13 bibliografi från Nationella skolbiblioteksgruppen som fokuserar specifikt den svenska kontexten. I en internationell jämförelse är den svenska forskningen om elevers informations sökning och informationsanvändning i skol sammanhang stark. Den svenska forskningen inom området kan emellertid framförallt beskrivas som INSU-forskning (se ovan). Under många år har det genomförts flera stora forskningsprojekt som har resulterat i rapporter vilka nämns ovan. Finansiärer för dessa projekt har främst varit Skolverket, Myndigheten för Skolutveckling och Kungliga biblioteket. En bibliometrisk undersökning av skol biblioteks forskning mellan 1995 och 2014 (Tanem, 2014) visar att det särskilt är forskarna Carol Kuhlthau och Keith Curry Lance som utmärker sig bland författarna. Andra centrala forskare är Patricia Montiel-Overall, Ken Haycock och Anne Clyde. Teman i forsknings basen omfattar både forskning om skol bibliotekets effekter på elevers lärande och elevers informationskompetens. Metaforskning om skol bibliotek är ett litet forskningsområde och det finns endast ett litet antal studier (t.ex. Clyde, ; Mardin, ) att finna. Nästan all forskning och alla empiriska undersökningar om skol bibliotek är gjord av biblioteks- och informationsvetare, medan ett fåtal återfinns inom pedagogik eller medie- och kommunikationsvetenskap. Rapportens disposition I det första kapitlet redogörs för rapportens bakgrund, syfte, inriktning och en kortfattad beskrivning av hur förutsättningarna för Sveriges skol bibliotek ser ut idag. I det andra kapitlet beskrivs studier som har undersökt på vilka sätt skol biblioteken bidrar till lärande. I det tredje kapitlet beskrivs läget för skol biblioteken såsom det framträder genom forskning och olika undersökningar. Samarbete mellan lärare och bibliotekarier, det mest påfallande temat för översikten, behandlas i kapitel fyra. Nästföljande två kapitel tar upp de två huvud uppdrag som skol biblioteken arbetar med; läsfrämjande arbete och arbete med att främja elevernas informations kompetens. Därefter beskrivs texter som handlar om elevernas delaktighet i skol bibliotekens verk samhet och forskning om hur de använder skol bibliotek. Skol bibliotekens arbete med mångspråk står i fokus i kapitel åtta. Kapitel nio skildrar hur skolbiblioteken arbetar med att stötta elever med läs- och skriv svårigheter 4. Clyde, L.A. (2004). Research in school librarianship : Australia in an international setting. Australian Library Journal, 53(2), Mardis, M.A. (2011). Evidence or evidence based practice? An analysis of IASL Research Forum Papers, , Evidence Based Library and Information Practice, 6(1), Sidan 11 av 104

14 Kapitel 1. Inledning och därefter beskrivs texter om det digitala skol biblioteket. Kapitel två till tio avslutas med några diskussions frågor som kan vara av intresse att lyfta på såväl lokal som nationell nivå. Rapporten avslutas med reflektioner och slutsatser. Skol bibliotekens ramar i korthet I skol lagen står sedan 2011 att eleverna i grund skolan, grund särs kolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skol bibliotek (2010:800 6 ). Det finns ingen närmare definition av vad ett skol bibliotek är. Det finns inte heller någon angivelse i skol lagen eller i dess förarbeten om skol bibliotekets personal. Skol biblioteken är en del av det allmänna biblioteks väsendet och det finns bestämmelser i biblioteks lagen som omfattar skol bibliotek. Där framgår att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps förmedling och fri åsiktsbildning. Det framgår också att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verk samhet i övrigt ska främjas. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktions nedsättning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån olika behov och förutsättningar och att erbjuda tekniska hjälpmedel för att ta del av information. Vidare ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (2013:801 7 ). Inte heller biblioteks lagen innehåller några bestämmelser som ställer krav på att skol biblioteken ska bemannas med skol bibliotekarie. Det är huvudmannen och rektor som ansvarar för att utbildningen anordnas så att eleverna har tillgång till skol bibliotek. Av läroplanerna för förskole klassen, grund skolan, grund särs kolan, specialskola, sameskolan samt fritidshemmet framgår att rektor har ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska utformas så att eleverna får tillgång till hand ledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Skolverket ). DIARIENUMMER: Skol lag. SFS 2010:80 (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet. 7. Bibliotekslag. SFS 2013:801 (2013). Stockholm: Kulturdepartementet. 8. Skolverket (2011). Läroplan för grund skolan, förskole klassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 12 av 104

15 Skol inspektionen bedömer att följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skol bibliotek och myndigheten utgår från dessa krav i tillsynen: Eleverna har tillgång till ett skol bibliotek i den egna skol enhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informations teknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Skol inspektionen, ) Kungliga bibliotekets officiella skol biblioteksstatistik visar att endast en av tre elever i grund skolan och på gymnasiet har tillgång till ett skol bibliotek som ligger i skolans lokaler, är bemannat minst 20 timmar i veckan, har någon form av katalog och har minst fysiska medier. Kungliga bibliotekets undersökning visar att elever i grund skolan och gymnasiet inte har tillgång till skol bibliotek på den skol enhet som de går på. Detta motsvarar 16 procent av eleverna. De flesta av alla dessa elever går på kommunala skolor. 915 kommunala skol enheter med elever saknar tillgång till skolbibliotek, vilket innebär att dessa skol enheter bryter mot skol lagen (Kungliga biblioteket, 2012). Det saknas inte kritik mot den officiella biblioteksstatistiken och kritikerna menar bland annat att den inte illustrerar den mångfacetterade verk samhet som faktiskt bedrivs på skol bibliotek. Mot bakgrund av detta sammanställdes rapporten Skol biblioteket som pedagogisk resurs (Kungliga biblioteket, ) för att beskriva skol bibliotekens funktion som pedagogiska resurs för att eleverna ska kunna nå sina kunskapsmål. Skol biblioteken är en fråga för många: kommuner, myndigheter, intresse organisationer och föreningar. Bland dessa kan nämnas Skol verket, Skol inspektionen, Kungliga biblioteket, Kultur rådet, Myndig heten för till gängliga medier, fack förbundet DIK, Nationella skol biblioteks gruppen och Svensk biblioteks förenings nätverk för skolbibliotek. 9. Skol inspektionen (2016). Skol bibliotek. Tillgänglig: [ ]. 10. Kungliga biblioteket (2016). Skol biblioteket som pedagogisk resurs. Stockholm: Kungliga biblioteket. Tillgänglig: [ ]. Sidan 13 av 104

16 Kapitel 2

17 Skol bibliotek, lärande och prestationer There is an urgent need for concrete evidence now on exactly how school libraries and librarians do or don t add values to pupils educational, social and developmental wellbeing (Gildersleeves, 2012, s. 406). Innan översikten går in på hur skol biblioteken fungerar för att stödja elevers lärande ska vi adressera den fråga som återkommande ställs om skol bibliotek. Spelar skol biblioteket egentligen roll för elevernas lärande och prestationer? Svaret skulle enkelt kunna uttryckas med ja. Många års tvär vetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skol bibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande. Det som komplicerar bilden är att skol bibliotekens förutsättningar ser mycket olika ut och att undersökningarna har fokuserat på olika forsknings frågor. I detta kapitel beskrivs och problematiseras studier om skol bibliotek och lärande. Förhållandet mellan skol bibliotek och lärande har varit föremål för empiriska studier ända sedan 1950-talet (Bikos, Papadimitriou, Gianna kopoulos, 2014). Gaver visade redan 1958 genom en stor studie av 271 skolor i 13 länder att skolor med bibliotek och skol bibliotekarier presterade bättre på examens proven (Gaver, ). I en betydligt senare internationell studie där 27 länder ingick, visade det sig på liknande vis att elever med till gång till skol bibliotek presterade bättre 11. Gaver, M. (1958). Every child needs a school library. Opening address at School Libraries, Information Literacy, American Library Association, Chicago, IL. Sidan 15 av 104

18 Kapitel 2. Skol bibliotek, lärande och prestationer än de elever som inte hade tillgång till skol bibliotek (Elley, ; Froese, ). Det finns också ett flertal studier från olika länder som visar liknande resultat: USA (t.ex. Research Foundation ; Smith, ), Australien (Lonsdale, ; Hay, , ), Kanada (Haycock, ; Klinger m.fl ) och Storbritannien (Ofsted, ; Gildersleeves, 2012). De viktigaste slutsatserna av samtliga av dessa studier är att en kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier gagnar elevernas lärande. Låt oss gå in lite närmare på några exempel. Den amerikanske forskaren Keith Curry Lance har under många år sysslat med forskning kring vilken effekt skol bibliotek har när det gäller elevers lärande och prestationer. De så kallade Coloradostudierna, eller School library impact studies, har under många år undersökt just hur skol bibliotek påverkar skolresultat. Lance menar att studierna tydligt visar att utbildade heltidsanställda skol bibliotekarier, välfinansierade och välutrustade skol bibliotek med ett varierat utbud tillsammans med elevers besöksfrekvens, tillgång till teknik och antal lån kan relateras till testresultaten. De tidigaste studierna i Colorado relaterade skolresultaten till förekomsten av skol bibliotek, medan de senare studierna förfinade frågan kring vad det specifikt var som skol bibliotekarierna gjorde som spelade roll för elevernas resultat. Lance menar att det bland annat handlar om vilken status och funktion DIARIENUMMER: Elley, W. B. (red.). (1994). The IEA study of reading literacy: Achievement and instruction in thirty-two school systems. Oxford, England: Elsevier Science Ltd. 13. Froese, V. (1997). The relationship of school materials and resources to reading literacy: An international perspective. I: K. Haycock (red.), Information rich but knowledge poor? Emerging issues for schools and libraries worldwide. Research and professional papers presented at the Annual Conference of the International Association of School Librarianship held in conjunction with the Association for Teacher-Librarianship in Canada. Vancouver, British Columbia, Canada. 14. Research Foundation (2008). School libraries work! 3rd ed. Scholastic Library Publishing, Research Foundation paper. 15. Smith, E. G. (2001). Texas school libraries: Standards, resources, services, and students performance. Austin, TX: Texas State Archives and Libraries Commission. 16. Lonsdale, M. (2003). Impact of school libraries on achievement: A review of the research: Report for the Australian School Library Association. Melbourne: Australian Council for Educational Research. Tillgänglig: Hay, L. (2005). Student learning through Australian school libraries part 1: A statistical analysis of student perceptions. Synergy, 3 (2) Hay, L. (2006). Student learning through Australian school libraries part 2: What students define and value as school library support. Synergy, 4 (2) Haycock, K. (2003). The crisis in Canada s school libraries: The case for reform and re-investment. Toronto, ON: Association of Canadian Publishers. 20. Klinger, D.A., Lee, E.A., Stephenson, G., Deluca, C. & Luu, K.. (2009). Exemplary school libraries in Ontario. Toronto, ON: Ontario Library Association. 21. Ofsted (2006). Good school libraries: Making a difference to learning. Ofsted: London. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 16 av 104

19 skol bibliotekarierna har på skolorna, om det sker kontinuerliga samarbeten med pedagoger som exempelvis gemensam planering och klassrumsundervisning, och om skol bibliotekarierna utbildade lärarna i informations sökning och källkritik. I studierna visas också ett starkt samband mellan elevers läslust och förekomsten av bibliotekarier. Dessutom kunde man se att skol biblioteken var särskilt effektiva i att höja lågpresterande elevers resultat (se bl.a. Frances, Lance & Lietzau, 2010). Ett annat omskrivet projekt är Do school libraries make a difference? I projektet ville forskarna utröna om det fanns skillnader i elevers lärande mellan skolor med välfungerande skol bibliotek och skolbibliotekarier, skolor med begränsade skol biblioteksresurser och skol bibliotekarieresurser respektive skolor helt utan sådana resurser. Om det fanns skillnader ville forskarna bättre förstå vad dessa skillnader bestod i. Genom flera undersökningar ville projektet visa best practice exempel och skapa underlag för skol bibliotekspolitik på såväl skolnivå som på nationell nivå. Pilotstudien visade att skolbiblioteken hade en positiv inverkan på elevers lärande, men, skriver artikelförfattaren, forskningen kunde inte visa något direkt orsaksoch verkansförhållande, eftersom det fanns så många faktorer som påverkade elevernas upplevelser. Vad projektet däremot kunde visa var en mängd goda exempel där skol bibliotek och skol bibliotekarier bidragit till elevers lärande, och en rad berättelser från lärare, elever och bibliotekarier som är värdefulla för yrkes verksamma och beslutsfattare när det gäller hur tid och kompetens kan riktas för att nå önskvärda effekter (Gildersleeves, 2012). Relationen mellan skol bibliotekarier och elevers presentationer har också undersökts av Dow, McMahon Lakin och Court (2012). Dessa har i en studie som pågått under fyra år konstaterat att de skolor som dragit ner på antalet timmar för skol bibliotekarien, eller som helt tagit bort en skol bibliotekarietjänst, har sett en nedgång i elevernas prestationer. Liknande resultat visar den tredje Colorado-studien som pekar på för delarna med en heltids anställd bibliotekarie i jämförelse med en deltids anställd alternativt ingen bibliotekarie alls (Francis, Lance & Lietzau, 2010). Hur påverkas då eleverna av ett skol bibliotek, förutom att de presterar bättre på prov och får högre betyg? Ross Todd (2012) och hans kollegor har genom en kvalitativ analys av 721 öppna enkäter identifierat en rad kategorier. De flesta som svarade på enkäten var skol bibliotekarier. Studien visar att skol biblioteken bidrar till lärande kopplat till: Sidan 17 av 104

20 Kapitel 2. Skol bibliotek, lärande och prestationer läroplanens mål (t.ex. att eleverna presterar bättre på proven och möter kunskapsmålen från läroplanerna bättre), informations kompetens (t.ex. att hitta och använda rätt verktyg för olika frågor, källkritisk förmåga, bättre på sökord och sökstrategier), undersökande arbetssätt (t.ex. att kunna genomföra ett projekt inom given tidsram och förstå forskningsprocessens olika steg), analytiskt förhållningssätt (att kunna värdera information, skriva egna rapporter och förstå relationen mellan olika tankegångar), inställning till lärande (större motivation för informations sökning och lärande, större medvetenhet om etiska spörsmål), samt läsförmåga (genrekunskap, ökat antal utlån både för skolbruk och för fritidsläsning, uttryckt läsglädje). DIARIENUMMER: I en sammanställning av forskning som gjorts av Bikos, Papadimitriou och Giannakopoulos (2014) menar författarna bland annat att skolbibliotek som är bemannade med specialister, det vill säga för ändamålet utbildad personal, och som har tillräcklig finansiering, förbättrar elevernas studieresultat oavsett socio-ekonomisk status eller tidigare utbildning. Ett skol bibliotek med kvalitativt bestånd och ändamålsenlig teknik har enligt sammanställningen ett signifikant samband med studieframgång. Sammanställningen visar vidare att eleverna presterar bättre på prov när de använder skol bibliotek och att samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier är en av de faktorer som har en starkt positiv påverkan på elevernas lärande. Skol bibliotek har en större positiv påverkan på elever i grund skolan, särskilt högstadiet, än på gymnasiet enligt studien. I skolor med utbildade bibliotekarier läser eleverna mer, inte endast i samband med skolarbete utan också på fritiden. (s. 521). Ytterligare en sammanställning visar att det finns starka samband mellan lättillgängliga, välfinansierade, välbemannade, välskötta, integrerade och välanvända skol bibliotek och elevernas skolprestationer (Haycock 2011, s. 40). I denna artikel identifieras följande aspekter som avgörande för elevers prestationer: tillgång i form av öppettider, antal personal och personalens utbildning, samarbete mellan lärare och bibliotekarier när det gäller informations kompetens och läsning, Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 18 av 104

21 användning att eleverna besöker biblioteket, att bibliotekarien träffar/handleder eleverna, att eleverna lånar, tillgång till teknik i form av datorer, uppkoppling, bestånd aktualitet, antal media per elev, pengar per elev/år, andel rutinuppgifter i relation till andra arbetsuppgifter, samt budget. Haycock (2011, s. 48) skriver att över 40 års forskning, genomförd på olika platser, på olika utbildningsnivå, i olika socioekonomiska områden, med olika forskningsfinansiärer, av olika forskare, med råge har gett oss kunskap om vilken betydelse kvalificerade skolbibliotekarier och skol bibliotek har för eleverna. Välutrustade, välfungerande skol bibliotek med kvalificerad och motiverad personal leder till kapabla och entusiastiska läsare, informationskompetenta elever och högkvalitativa samarbeten mellan lärare och bibliotekarier. Bemanningsfrågan utgör fokus i en undersökning av Krueger och Donham (2013). De har undersökt elevers källkritiska förmåga, etiska användning av information, lärande av ämnesinnehåll och hur de arbetar med undersökande arbetssätt genom en analys av elevernas skriftliga skolrapporter samt enkäter till elever och skol bibliotekarier. Resultaten visade att elever med tillgång till skol bibliotek med hög bemanning presterade bättre än elever med tillgång till bibliotek med låg bemanning. Det gällde såväl källkritiska aspekter och etisk användning av information som hur eleverna arbetade med att utforma forskningsbara frågor. Författarna gör gällande att även om deras undersökning innefattade ett begränsat antal elever (24 stycken) så visar studien tillsammans med tidigare forskning att resultaten bör få konsekvenser för hur skolorna arbetar med bemanning av skolbiblioteken. I Sverige finns det inte många undersökningar som har försökt mäta effekterna av skol bibliotek eller som strävat mot att sammanställa vilka faktorer relaterat till skol biblioteks verk samhet som ger prestationsskillnader. Ett undantag är en rapport från Linköping. Inom Linköpings kommun arbetar man sedan några år tillbaka efter en utvecklingsmodell kallad fokusbibliotek, där kommunen rustar upp några grundskolebibliotek i taget, genom att bemanna med fackutbildade bibliotekarier och bygga upp en verk samhet som har som mål att verka läsfrämjande och utveckla elevernas informationskompetens (Eriksson & Drejstam, 2015). År 2015 genomfördes en undersökning med syftet att undersöka om det fanns någon skillnad i resultatet på de frågor som rör källkritik på de nationella proven i SO, samhällskunskap årskurs 6, mellan elever som går på en skola med Sidan 19 av 104

22 Kapitel 2. Skol bibliotek, lärande och prestationer fokusbibliotek och de elever som går på en skola utan fokusbibliotek. Resultaten visade att elever vid skolor med fokusbibliotek presterade betydligt bättre. Det verkar således som om eleverna tillgodogjort sig undervisningen i källkritik, skriver rapportförfattarna, och menar vidare att resultatet av studien indikerar att fokusbiblioteken spelar en viktig roll i arbetet med att stärka elevers förmåga att vara just källkritiska. I en uppsats i utbildningsvetenskap (Ahlgrimm, 2013) uppgav eleverna att de i betydligt högre utsträckning hade hittat medier och fått lästips på bemannade bibliotek än elever på obemannade skol bibliotek. Elever med bemannade bibliotek uppgav också att de i större utsträckning kunde avgöra om information var trovärdig eller inte (s. 35). När fackförbundet DIK har jämfört skolor som fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass med andra skolor menar de att de har sett tydliga skillnader i betyg. Bland skolor som har skol bibliotek i världsklass är det en mindre andel skolor som har låga betygsmedelvärden än bland skolor i allmänhet, och en betydligt större nästan dubbelt så stor andel skolor som har höga betygsmedelvärden än bland skolor i allmänhet, skriver dåvarande förbundsordföranden (Linder, 2014). Danell Karlberg (2011) skriver däremot att hon genom sin undersökning av biblioteks tillgänglighet på Uppsalas skolor inte kunnat påvisa något samband mellan en skolas grad av biblioteksintegration och dess elevers resultat i ämnesproven. Studier med internationellt fokus och studier som har undersökt skol bibliotekets mätbara betydelse i ett visst land visar liknande resultat. I Sverige finns, författaren veterligen, ingen empirisk vetenskaplig undersökning som haft som forskningsfråga att fastställa på vilka olika sätt skol bibliotek bidrar till elevers lärande. En stor del av den biblioteks- och informations vetenskapliga forskningen i skolans kontext har undersökt informations sökning och lärande, där skolbibliotek funnits med som en dimension bland andra men inte utgjort fokus. I den här rapporten återges en lång rad undersökningar som på olika vis snuddar vid skol bibliotekets betydelse för lärande, men då är syfte och fråge ställningar i regel inriktade mot någon särskild aspekt av skol bibliotek, såsom samarbete, metoder för läsfrämjande eller undervisning i källkritik. För den som vill hitta argument för att skol bibliotek bidrar till elevernas lärande och prestationer saknas som vi sett ovan alltså inte DIARIENUMMER: Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 20 av 104

23 underlag 22. Men hur vet vi egentligen att det är just skol biblioteket som gör skillnad? Hur ska vi kunna skilja ut skol biblioteket eller skolbibliotekarien som just den aspekt som spelar den avgörande rollen för resultathöjningar eller ökad läsförmåga? Gildersleeves (2012) framhäver att forskningen i själva verket inte kan visa något direkt orsaks- och verkansförhållande, eftersom det finns så många faktorer som påverkar elevernas upplevelser och det inte är möjligt att isolera Men hur vet vi egentligen att det är just skol biblioteket som gör skillnad? Hur ska vi kunna skilja ut skol biblioteket eller skol bibliotekarien som just den aspekt som spelar den avgörande rollen för resultathöjningar eller ökad läsförmåga? enskilda faktorer. Även Haycock (2011) poängterar att korrelationen mellan skol bibliotekarier, skol bibliotek och elevprestationer inte är samma sak som direkt orsaks- och verkanssamband. Faktorer såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund, ekonomiska förhållanden, klasstorlek eller lärartäthet är inte undersökta i många av studierna där just skol bibliotekets roll varit i fokus. I en svensk uppsats konstateras att det kan finnas en viss problematik gällande hur man ska kunna mäta skol bibliotekens inverkan på elevernas målresultat vilket i sig gör skol biblioteksbilden till en än mer komplex fråga. Då kvalitetsgranskningens uppgift bland annat är att säkerställa skolans kvalitet och visa hur skolan bidrar till vissa uppsatta mål/krav/ riktlinjer är det avgörande att man har rätt verktyg och metoder för att kunna göra detta. Finns inte dessa kan det leda till svårigheter att försvara skol bibliotekets existens. (Holmgren & Johansson, 2013, s. 41). Bikos, Papadimitriou och Giannakopoulos problematiserar dessutom hur vi ens kan undersöka hur skol biblioteken bidrar till lärande när förutsättningarna innebär att många skol bibliotek endast är öppna några timmar i veckan, att det endast finns några hundra tillgängliga titlar varav de flesta är daterade, att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier är otillräckligt, att biblioteket bemannas av inkompetent 22. Utöver de texter som refererar här finns en webbplats, Library Research Service, Research and Statistics about Libraries ( vilken presenterar länkar till en lång rad framförallt amerikanska studier som på olika vis lyfter fram relationen mellan skol biblioteket och elevers prestationer. Sidan 21 av 104

24 Kapitel 2. Skol bibliotek, lärande och prestationer DIARIENUMMER: personal och att lärare är okunniga om skol bibliotekets funktioner och betydelser (2014, s. 523). Det spelar också stor roll vem det är som har svarat på frågor i enkäter eller intervjuer. Fackutbildade bibliotekarier med stor erfarenhet av skol biblioteks verk samhet svarar betydligt mer fylligt på frågor om hur skol biblioteket bidrar till lärande än vad elever och lärare i skolan gör. I en pilotstudie i projektet Do school libraries make a difference? var det tydligt att eleverna hade svårt att reflektera över förhållandet mellan bibliotekarien, biblioteket och sitt eget lärande. De hade betydligt enklare att beskriva hur de använde biblioteket än hur de uppfattade att biblioteket kunde bidra till lärande och färdigheter. Detta var ett förväntat resultat skriver författaren, eftersom det var tydligt att eleverna, särskilt de yngre, hade svårt att sätta ord på hur biblioteket bidrog till deras lärande. Författaren menar att det är bekymmersamt att eleverna inte har en vokabulär eller ett ramverk för att kunna föra resonemang om bibliotek och lärande, eftersom de då får svårare att dra nytta av biblioteken och bibliotekarien för att utveckas (Gildersleeves, 2012, s. 410 jfr. Gärdén, 2010). Det är intressant att notera att lärarna i samma undersökning hade svårt att uttrycka vad de förväntade sig av eleverna när det gällde förmågar kopplade till informations kompetens. Om en undersökning genomförs på en skola med en välfungerande skol biblioteks verk samhet, med generösa öppettider, med ett rikt och ändamålsenligt fysiskt och digitalt bestånd, med en fackutbildad bibliotekarie som kontinuerligt samarbetar med lärarna, med plats för såväl diskussioner och grupparbeten som tysta läsrum, så kommer svaren på frågan om vad eleverna önskar av sitt skol bibliotek eller hur de använder sig av skol biblioteket att skilja sig från undersökningar på skolor där det inte finns ett bibliotek eller en skol bibliotekarie. Alla studier där någon på olika sätt mätt effekterna av skol biblioteket bör därmed läsas källkritiskt och sättas i sitt sammanhang, såväl ett vetenskapligt sammanhang som ett praktiskt sammanhang. När vi tar del av dessa undersökningar bör vi därmed vara noga med att analysera premisserna för under sökningen. Vem har tillfrågats? Hur många har svarat? Vilket mätinstrument har använts? Hur har skol bibliotek definierats? Vad menas med ett bibliotek integrerat i undervisningen? Hur har författarna försökt beskriva kopplingen mellan studieresultat och skol bibliotek? Diskuteras lärarskicklighet, föräldrars utbildningsbakgrund, arbetsmetoder i skolan eller andra dimensioner som samspelar med studieresultat? Vi kan konstatera Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 22 av 104

25 att helt olika slutsatser tycks dras från samma resultat, beroende på vem som skriver. Många texter påvisar bibliotekets betydelse, men när det gäller hur det påverkar elevresultat i form av högre betyg, bättre resultat på nationella prov, förmåga att kunna tala om läsning eller informations sökning är svårare att avgöra precis vilken roll skol biblioteket har spelat. Bidrar skol biblioteket till högre kvalitet på elevernas lärande? Hur ser det ut på kort sikt och på lång sikt? DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 2 Varför har inte studierna om relationen mellan skol bibliotek och studieresultat gett större avtryck i den svenska skolan? På vilka olika sätt undersöks skol bibliotekskvalitet på nationell och lokal nivå? Bör kvantitativa mått såsom utlån, besöksstatistik, kvadratmetrar, antal bokprat i klassrummen, tillgång till databaser eller antal böcker på hyllorna prioriteras? Eller är de kvalitativa aspekterna viktigare, hur eleverna uppfattar skol biblioteket, vilka frågor de ställer till skol bibliotekarien, hur samarbetet mellan lärare och skol bibliotekarie fungerar eller vilken utbildning skolbibliotekarien har? Vem avgör om ett skol bibliotek spelar roll för lärande och hur ska det avgöras? Hur kan skolan tydligare artikulera vad som bidrar till hög kvalitet gällande skolbiblioteksverksamhet? Finns det problem förknippat med att skol bibliotekarier, elever, lärare och skolledare beskriver skol biblioteks verk samheten på så skilda vis som forskningen visar? Vilka i så fall? Vilka förkunskaper behöver eleverna för att kunna svar på frågor om och beskriva hur skol biblioteket bidrar till lärande? Sidan 23 av 104

26 Kapitel 3

27 Lägesbeskrivning och status för skolbiblioteken Förra kapitlet tog upp hur forskningen har beskrivit vilka aspekter som spelar roll för att skol biblioteken ska bidra till elevers lärande. Sådan forskning förutsätter att det finns skol bibliotek att undersöka och vi vet att i Sverige, liksom i många andra länder, är så inte alltid fallet. Efter att skol biblioteken skrevs in i skol lagen har det uppstått en slags genre, där fokus ligger på att undersöka hur väl skol lagen följs i den ena eller andra av Sveriges kommuner. Framförallt hittar vi uppsatser med detta tema, mestadels från studenter i biblioteks- och informations vetenskap men också några från lärar utbildningarna. Det finns också undersökningar under perioden 2010 till och med 2015 där kommunerna själva har kartlagt hur det står till med skol biblioteken. Ett annat tema som beskriver läget för skol biblioteken handlar om skolledares kunskap och uppfattningar om skol biblioteket. Ett tredje tema som beskrivs i kapitlet tar upp samarbete mellan skol biblioteket och aktörer utanför skolan. En uppsats i utbildningsvetenskap från 2011 (Danell Karlberg) har undersökt Uppsalaelevernas tillgång till skol bibliotek i grundskolan samt hur väl integrerade skol biblioteken var i undervisningen. Resultaten visade att två av tre elever inte hade något skol bibliotek på sin egen skola. Endast 32 procent av Uppsalas elever i åk 3 och 5 hade skol bibliotek som uppfyller skol lagens krav enligt uppsatsen. Genom att analysera enkätsvar med hjälp av den fortfarande flitigt citerade Loertschers taxonomi från , visade det sig att de flesta skolor koncentrerades till nivå 2, det vill säga depå för tillfälliga lån. En skola hamnade på nivå 6, planerat samarbete och metodiska experiment och ingen på de högsta nivåerna 7 och 8. Tre av skolorna hamnade 23. Loertscher. D. (1988). Taxonomies of the school library media program. Englewood, CO: Libraries Unlimited. Sidan 25 av 104

28 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken DIARIENUMMER: på nivå 1, vilket betyder att de hade en verk samhet som i princip inte omfattade någon som helst kontakt mellan undervisande personal och biblioteket. En liknande undersökning, med liknande resultat, har genomförts av en annan student. Genom en enkätundersökning med 42 svarande lärare vid en skola undersökte Bennison (2013) om gymnasiereformen och skol lagsändringen 2011 fick några konsekvenser för gymnasiebibliotekets integrering i undervisningen. Uppsatsen visade att de flesta lärarna i under sökningen inte använde skol bibliotekarien eller skol biblioteket alls i sin undervisning. De som angav att de använde skol biblioteket i undervisningen gjorde det på ett sådant sätt att det var tydligt att skol biblioteket sågs som en friliggande resurs som var frivillig att använda. Lärarna ansåg inte att biblioteket hade de fysiska förutsättningarna för att vara en naturlig del i undervisningen. Nästan hälften av lärarna angav att eleverna behövde mer material än det som lärarna själva spred för att klara kursen, men att eleverna trots det inte behövde använda sig av skol biblioteket. Här resonerar uppsatsförfattaren om att lärarna ofta inte var medvetna om att en del material som hämtades från nätet var en del av det digitala biblioteket. Ytterst få lärare av de som besvarade enkäten angav att de ändrat sin användning av skol bibliotek efter implementeringen av den nya skollagen och gymnasiereformen år Inga praktiska konsekvenser för integreringen i undervisningen kunde alltså spåras efter förändringen, enligt författaren. I under sökningen har också frågor om vems ansvar det är att uppfylla de specifika mål som kan kopplas till informationskompetens som finns i skolans styr dokument ställts. Författaren skriver att lärarna koncentrerade sin undervisning på ämneskunskaper och såg inte alltid de delar av målbeskrivningen som handlar om informations kompetens. Till viss del undervisade de om informationssökning, men när det gällde andra delar kopplat till informationskompetens lämnades eleverna utan hand ledning. I Göteborg genomförde kommunen en utredning år (Göteborgs stad, 2014) där sammanlagt 198 skolor svarade på en enkät. Av de svarande uppgav 26 skolor att de helt saknade skol bibliotek. Av dessa var 23 kommunala skolor som var lokaliserade i åtta olika förvaltningar. De flesta av de skolor som helt saknade tillgång var skolor som riktade sig mot de yngre skolåren. Genom under sökningen framkom att 146 av de skolor som svarade på enkäten saknade en plan för skol bibliotekets arbete. Utifrån diskursanalytiska och domänanalytiska utgångspunkter och med metoden diskursiv nätverksanalys har Segerstedt (2014) undersökt hur samtalet kring skol bibliotek förts i dagspress efter Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 26 av 104

29 lagändringen Resultaten av analysen av en stor mängd texter, som sträckte sig ungefär tre år efter lagändringen, visade att det främsta problemområdet som lyfts kring skol bibliotek var tillgången till dessa och man kan därför enligt författaren tala om en tillgångsdiskurs. Bemanning var en relaterad fråga inom denna diskurs, liksom avstånd till biblioteket och problemet med synen på biblioteket som bokförvaring. En annan diskurs som framträdde var elevdiskursen, där elevernas läsning och läsförståelse samt litteratur var teman som tydligt visar sig. Uppsatsförfattaren skriver att bibliotekarierna tar relativt liten plats i materialet. En skillnad mellan denna uppsats och tidigare studier av liknande slag var att skol biblioteken var fokus för artiklarna under den utvalda perioden, medan det i tidigare studier framkommit att det var något annat än skol biblioteken som utgjorde fokus i artiklarna. Författaren diskuterar om lagändringen kan vara orsaken till detta, tillsammans med de utmärkelser som delas ut till vissa skol bibliotek och Skol inspektionens krav. Ytterligare en diskursanalytisk studie av hur skol bibliotek framställs och om skolbibliotekets pedagogiska roll finns i Cronberg och Karlssons (2012) undersökning av skolrelaterade forum mellan åren Fem olika diskurser framträder vilka författarna benämner bokrummet, informationsexperten, det mångfacetterade rummet, pedagogen samt diskursen om det framtida skol biblioteket. Syftet med Magnussons (2013) uppsats var att genom en innehållsanalys kartlägga hur myndigheterna genom styr dokumenten (skol lagen inklusive dess förarbeten, biblioteks lagen, gymnasieförordningen, Skolinspektionens riktlinjer, läroplanen, examensmål och ämnesplaner) definierar ett skol bibliotek i gymnasieskolan. Undersökningen bekräftar att styr dokumenten inte innehåller någon samlad definition av vad ett skol bibliotek är. Uppsatsförfattaren skriver att den övergripande slutsatsen blir att styr dokumentens implicita argument, hänvisningar, förväntningar och förhoppningar gör det möjligt för skolbiblioteket att spela en mycket större och viktigare roll i den svenska gymnasieskolan än vad det explicita ramverket kräver (s. 59). Men även om elevernas rätt till skol bibliotek sedan 2011 är inskrivet i skol lagen, verkar det inte ha inneburit någon större praktisk skillnad för Sveriges gymnasieelever enligt författaren. Holmgren & Johanssons (2013) uppsats om hur Skol inspektionen säker ställer att skol lagen efterföljs är ett annat exempel på text på samma tema. Syftet med uppsatsen Hur kvalitets granskar man ett bibliotek? var att undersöka hur Skol inspektionen följer upp skol lagen gällande skol biblioteken. För att göra detta har inter vjuer genomförts med fyra rektorer samt med tre personer på Skol inspektionen. Sidan 27 av 104

30 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken DIARIENUMMER: Liksom i de flesta andra studier framkommer det att det finns ett glapp mellan vad skol biblioteken skulle kunna göra och vad de faktiskt gör. Rektorerna i studien talade om att böcker är skol bibliotekets främsta uppgift, utan att nämna hand ledning i informations sökning eller informations kompetens. Alla de intervjuade rektorerna uttryckte att det var svårt att förstå och tolka de krav som Skol inspektionen ställer för att skol biblioteket ska godkännas. De tre anställda vid Skol inspektionen gav vid intervjuerna uttryck för skilda åsikter när det gäller vad ett skol bibliotek är. Uppsatsförfattarna menar att när Skol inspektionen genomför sina granskningar så fokuserar de på om skolan bryter mot lagen eller inte, vilket innebär att det är det negativa som lyfts fram. Detta gör att granskningen av skol bibliotek handlar om rätt eller fel och att den inte leder till att skolan analyserar och reflekterar på ett djupare plan vad skol biblioteket skulle kunna bidra med till den övriga verk samheten eller för elevernas lärande (Holmgren & Johansson, 2013, s. 39). Svårigheterna med att få till fungerande skol biblioteks verk samhet delar Sverige givetvis med många andra länder. Shenton skriver att i Storbritannien nedgraderas skol biblioteken alltmer och i många nya skolar saknas ett fysiskt bibliotek, på grund av skäl som att de inte bedöms användas tillräckligt, att teknikutvecklingen gjort bibliotek överflödiga, att det finns utrymmesbrist i skollokalerna eller av kostnads skäl (Shenton, 2014, s. 141). Även Gildersleeves skriver om en nedmontering av den brittiska skol biblioteks verk samheten, där färre fackutbildade skol bibliotekarier anställs och skol biblioteken får minskade resurser (2012). Bilden ser liknande ut på andra platser i världen och ett exempel är skol biblioteken i Sri Lanka som trots åtskilliga projekt, ny läroplan och undersökande arbetssätt inte en integrerad del av skolan. De som arbetar i skol biblioteken saknar kvalificerad utbildning och skol biblioteken är på det hela taget kraftigt nedprioriterade (Wickramamayake, 2015). Samma tendens finns i USA och att de amerikanska skol biblioteken monteras ner, och framförallt det faktum att man gör sig av med skol bibliotekarier, får tydliga konsekvenser för elevernas lärande av informations kompetens och ITfärdigheter, menar Massis (2014). Ett vanligt tema när skol bibliotek studeras är att beakta hur skolans ledning uppfattar skol biblioteket. Detta tema hittar vi både i den internationella forskningen och i texter på svenska. Under den aktuella tidsperioden har flera olika uppsatser med olika fokus som utforskar skoledares syn på skol biblioteket hittats. I Möllers uppsats (2013) intervjuades fyra rektorer, varav två från fristående grundskolor och två från kommunala skolor. Ingen av dessa uppgav Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 28 av 104

31 att de hade något skol bibliotek eller någon skol bibliotekarie på skolan. I uppsatsen finns mycket litet som tyder på att rektorerna gjorde kopplingar mellan bibliotek och elevernas lärande och läsförmåga, informations kompetens eller språk utveckling. En av rektorerna menade att bibliotekariens främsta uppgift, om det skulle finnas någon bibliotekarie, skulle vara att hantera och sortera en boksamling. Samma rektor menade att personalfrågan i så fall skulle kunna lösas genom att använda obetalda praktikanter från Arbetsförmedlingen då sorteringen av böckerna, att kunna hitta böcker och att hålla snyggt på hyllorna betonades som viktigast (s. 22). I en uppsats om grundskolerektorers syn på skol biblioteks verksamhet var syftet att undersöka vilken syn rektorer hade på skolbiblioteks verk samhet generellt men också på den egna skol biblioteksverk samheten. Fyra rektorer från tre olika grundskolor i en mindre kommun, men också respektive skolors skol bibliotekarie, intervjuades för uppsatsen. Resultatet visade att skol bibliotekets bemanning, skolbibliotekariens utbildning samt rektorns ledarskap och engagemang utgjorde de största faktorerna för hur skol biblioteks verk samheterna var utformade. Uppsatsförfattarna skriver att rektorerna hade visioner om välutvecklade skol biblioteks verk samheter, men att de varken hade tid till att utöva sitt ledarskap eller ekonomiska förutsättningar för att förverkliga visionerna. Av största vikt för skol biblioteket var att skol bibliotekarien fick rektors stöd för att biblioteksverk samheten överhuvudtaget skulle kunna utvecklas. Av uppsatsen framgår att ingen av rektorerna arbetade aktivt för att öka skol bibliotekariernas samarbete med lärarna. Vid de tre skolorna som undersökts var det skol bibliotekariernas läsfrämjande arbete, inköp och distribution av böcker som stod i fokus. Skol bibliotekarierna förväntades inte vara en del av teknikstödd undervisning eller undervisning för informationskompetens (Nilsson & Salmi, 2012). Två rektorer och två gymnasiechefer har intervjuats i uppsatsen Skolledares syn på biblioteket (Mattsson & Södergren, 2012). Uppsatsförfattarna skriver att respondenterna hade en inkluderande syn på bibliotekets möjliga funktioner. De ansåg att biblioteket kunde spela flera roller, bland annat för demokrati, kultur och bildning och att bibliotekariens kompetens kunde tas tillvara på flera sätt. I dagsläget tycktes emellertid skol biblioteken mest användas till att husera böcker. Skol bibliotekariens mest avancerade arbetsuppgift var att ibland hålla lektioner i informations sökning. När det gällde handlingsutrymme och ekonomiska resurser såg förutsättningarna olika ut på skolorna. En faktor som spelade roll för hur ledningen arbetade med att utveckla Sidan 29 av 104

32 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken DIARIENUMMER: biblioteket var deras personliga intressen och erfarenheter, skriver författarna. Skolledarna var inte ointresserade av vad biblioteket hade att erbjuda, men det skiljde sig åt hur aktivt de arbetade med utveckling. Skolledarna framhöll vikten av att bibliotekarien själv var intresserad av att utveckla biblioteket. Ett par av de intervjuade personerna lyfte fram att bibliotekarien borde marknadsföra biblioteket mycket tydligare och att bibliotekarier av den gamla skolan (s. 31) inte är så intresserade av biblioteksutveckling. Uppsatsen innehåller därmed intressanta utsagor som ger en motvikt till den stora mängd texter som framhåller vikten av att skolledarna är insatta i skolbiblioteks verk samheten och stödjer den. Här är det skolledarna som efterfrågar mer aktiva bibliotekarier som söker upp lärare, som själva driver biblioteksutveckling och som löpande utvärderar verk samheten. Ytterligare en uppsats i samma linje, Rektor och skol biblioteket, har undersökt vilka uppfattningar rektorer, i detta fall sex rektorer vid kommunala högstadieskolor, hade om sin roll avseende hur samverkan mellan lärare och bibliotekspersonal fungerade. En av rektorerna säger: Det bästa sättet för skol biblioteket att vara med och höja kvaliteten på elevernas lärande är ett fungerande, flexibelt och kontinuerligt samarbete med lärarkollegiet. Där har jag ett viktigt uppdrag. Lärandet är det viktiga, sen spelar det mindre roll om det sker i klassrummet, biblioteket eller någon annanstans. (Hütten och Johanssons, 2013, s. 25f.). En rektor menade att skol biblioteket bör vara bidragande till att eleverna når målen, medan en annan rektor antydde att det där med målen, det är något som lärarna vet bäst (s. 27). Författarna menar att i flertalet av rektorernas resonemang framstår tydligt att viljan att utveckla skolbiblioteks verk samheten fanns, men att tid och resurser tröt. I en studie av hur Skol biblioteksforums verk samhet i Växjö fungerade som en lärande organisation (Eriksson, 2011) framkommer att rektorerna inte alls uppfattade dialog mellan olika parter som särskilt viktigt, till skillnad från verk samhetsutvecklare och skolbibliotekarier. Då skol bibliotekarier ofta är de enda i sin profession på skolorna upplever de inte sällan att de utför isolerat ensamarbete. Vikten av nätverk och gemensamt lärande framhålls ofta i forskningen och så också i denna uppsats. Eriksson skriver att rektorerna var starkt fokuserade på verk samheten inom den egna skolan och inte tycktes se värdet av att skol bibliotekarierna samverkade över enhetsgränserna. I samband med en organisationsförändring blev rektor på respektive skola skol bibliotekariens chef istället för att de var anställda av Skolbiblioteksforum. Det fanns vissa fördelar med en sådan organisation, skriver uppsatsförfattaren, men det ledde också till att det inte längre rådde samma gruppkänsla bland skol bibliotekarierna som tidigare och Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 30 av 104

33 att bibliotekarierna sågs betydligt mer sällan för erfarenhetsutbyte, gemensam planering och kompetens utveckling. Även Hell (2010) konstaterar i sin uppsats att skol biblioteken kan spela en viktig roll om förutsättningarna uppfylls och att en av de viktigaste förutsättningarna är hur rektorerna ser på skolbiblioteken. Bemanning med utbildad personal är en viktig faktor, konstaterar Hell, och det gäller utbildning både inom biblioteks- och informations vetenskap och pedagogik. Samarbete byggt på läro planens formuleringar är en annan viktig faktor. I rapporten Skolbibliotekets möjligheter: från förskola till gymnasium (2010) beskrivs ett antal skolbiblioteksprojekt och bland erfarenheterna från projekten poängteras att Skolledarens inställning och grad av stöd har varit avgörande för vilken roll och vilket utrymme mentorn kunnat ta/få i respektive arbetslag. Den absolut avgörande faktorn i projekten handlar om rektors roll. Skolledarens roll kan inte nog poängteras. (Barret m.fl., 2010, s. 108). I en jämförelse mellan två fristående skolor som startat skol bibliotek (Victorin, 2013) framkommer det med stor tydlighet att det praktiska arbetet med att starta skol biblioteket försvåras om ingen på skolan har tidigare erfarenhet från biblioteksverk samhet. Av de två skolor Victorin undersökt hade endast den ena bemannat sitt nya skol bibliotek. Liksom i de andra uppsatserna lyfter rektorerna skol bibliotekets roll för läsning av skönlitteratur. Inom ramen för ämnena svenska och SO uppfattades informations sökning och källkritik som viktigt, men ingen uttalade att detta kunde vara en fråga för skol biblioteket. Rektorn och skol bibliotekarien vid skolan med bemanning hade en betydligt mer positiv syn på skol bibliotek och dess möjlighet att påverka elevernas lärande, än vid den andra skolan utan bemanning. Uppsatsen slutsats är att rektorns syn på skol biblioteks verk samhet påverkar hur stora resurser som tillförs skol biblioteket och därmed dess möjligheter att bli en pedagogisk resurs och stödja elevernas lärande. För att eleverna ska kunna få nytta av den investering som ett skol bibliotek är, krävs att rektor från början har en bild av vad ett välfungerande skolbibliotek kan innebära för elevernas lärande, vad personalen vill ha för biblioteksverk samhet på skolan, samt vilka resurser som krävs för att nå dit, enligt Victorin (2013). Flera undersökningar visar därmed att när det gäller rektorernas syn på skol bibliotekens kärnverk samhet uppvisar de en tämligen traditionell syn, vilket innebär ett ensidigt fokus på böcker och läsning. I Hütten och Johanssons (2013) uppsats ställer uppsatsförfattarna frågan om det är så att rektorerna verkligen anser att det är de lokala skol bibliotekens uppgift framför andra att främja läsning, eller Sidan 31 av 104

34 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken huruvida vad de säger vittnar om okunskap om vad skol biblioteken gör. Författarna själva lutar åt den senare förklaringen, med hänvisning till tidigare forskning. Flera undersökningar visar därmed att när det gäller rektorernas syn på skol bibliotekens kärnverk samhet uppvisar de en tämligen traditionell syn, vilket innebär ett ensidigt fokus på böcker och läsning. DIARIENUMMER: Ett tredje tema som relaterar till lägesbeskrivningen av skol bibliotek är samarbete mellan skol bibliotek och aktörer utanför skolan, såsom andra bibliotekstyper eller föräldrar. Skol biblioteken tycks sällan driva eller vara del av samarbeten för att främja elevernas lärande, utifrån de funna texterna. Om vi istället söker information om vilka universitetsbiblioteken samarbetar med finns åtminstone ett par exempel där skol bibliotek varit inblandade under den aktuella tidsperioden. Godbey m.fl. (2015) skriver att syftet med universitets bibliotekens utåtriktade biblioteksarbete i de flesta fall handlar om att förbereda elever i grundskola och gymnasium för de kommande akademiska studierna. För många amerikanska universitets bibliotek är det utåtriktade biblioteksarbetet framlyft i uppdragsformuleringar på ett helt annat sätt än i Sverige. Uppdraget handlar om att bredda universitetets rekrytering till utbildning, om att rusta de blivande studenterna för kommande krav och att stödja det livslånga lärandet. Godbey m.fl. beskriver i sin artikel hur universitetet i Nevada har samarbetat med skol bibliotekarier för att introducera elever till universitets biblioteket. Under läsåret hade universitets biblioteket besök av totalt 200 elever som tillbringade en halvdag på campus. Biblioteket beslutade sig tidigt för att inte erbjuda eleverna en traditionell biblioteksvisning, utan gav istället eleverna en uppgift att arbeta med. De skulle utifrån en etnografiskt inspirerad ansats observera hur studenterna använde biblioteket, dess tjänster och lokalen och deras undersökning efterföljdes av en workshop (2015). I artikeln är det universitets bibliotekets perspektiv som beskrivs och det framgår inte om besöket på universitet föranleddes av särskilda förberedelse av skol bibliotekarierna, eller om skolorna gjorde någon egen uppföljning efteråt. Det framstod också som att universitets biblioteket stod för expertisen och att syftet var att förbereda eleverna på kommande studentliv, inte att bidra till elevernas lärande i samtiden. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 32 av 104

35 I samma artikel (Godbey m.fl. 2015) beskrivs också andra universitetsbiblioteks samarbete med skolor, kallat K-12 outreach. Bland annat beskrivs en tredagars-kurs där skol bibliotekarier och lärare till sammans utvecklar skol uppgifter som innehåller olika aspekter av informationskompetens. Det innebär att det snarare tycks handla om fort bildning än samarbete. I artikeln beskrivs också hur andra universitets bibliotek arbetat utåtriktat för att förebygga så kallad library anxiety 24 hos blivande studenter. I Sverige finns exempel på samarbete mellan skol bibliotek och andra biblioteks typer bland annat i projektet Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informations kompetens. Projektet finansierades av Kungliga biblioteket och var ett samarbete mellan Göte borgs universitets bibliotek, Lunds universitets bibliotek och Hulebäcks gymnasiets bibliotek i Mölnlycke. Syftet med projektet var att samman ställa förslag på metoder och verktyg att använda vid utvärdering av kursinslag i informations kompetens (Pettersson m.fl., 2014). Projektet tog sin utgångspunkt i Högskole lagen och Gymnasie reformen 2011 och inledningsvis diskuterar rapporten skillnaden mellan utvärdering och bedömning, formativ och summativ utvärdering och hur vi kan välja verktyg för utvärdering. Rapporten innehåller en lång rad verktyg, bland annat informell utvärdering, klassrums bedömning, kunskaps test, attityd undersökning och prestations bedömning. De olika verktygen beskrivs utifrån indikatorer såsom tidsåtgång, kontext och samarbete med lärare. I texter om skol bibliotek är det i stort sett inga alls under perioden som diskuterar samverkan mellan biblioteket och hemmet. Kommunikation mellan skolan och elevernas vårdnadshavare verkar utifrån läsningen inte alls vara en fråga för skol biblioteket. Därmed diskuteras inte heller varför det inte sker kontakt emellan dessa. En av få texter som omnämner detta är Gildersleeves (2012, s. 411), som skriver att nästan inga lärare eller bibliotekarier i under sökningen informerade föräldrarna om hur skol biblioteket utgjorde en del av skolarbetet. Inte heller när det gällde elever med särskilda behov verkar skolbibliotekarierna ha kontakt med föräldrarna (Hill, 2012). Författaren påtalar detta som en brist, då föräldrarna ju är de som har djup kunskap om sina barns behov och förutsättningar. Utifrån de lästa texterna kan läget för skol biblioteken beskrivas som svagt då studierna som undersökt hur väl skol lagen efterföljs kommer 24. Mellon, C. (1986). Library anxiety: A grounded theory and its development. College & Research Libraries, 47 (2) Sidan 33 av 104

36 Kapitel 3. Lägesbeskrivning och status för skol biblioteken fram till att det finns stora brister då skol bibliotek saknas på många skolor och att integrationen i undervisningen i många fall visar sig vara låg. Skolledarna i de flesta av undersökningarna har låg kunskap om skol biblioteks verk samhet och förknippar ensidigt skol biblioteket med böcker och läsning. Samverkan mellan skol bibliotek och andra utanför skolan, såsom föräldrar, andra bibliotekstyper eller föreningar verkar baserat på genomgången vara ovanligt. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 3 Hur kommer det sig att Sveriges skol biblioteks verk samheter ser så olika ut, trots att skolväsendet är så reglerat? Skolledares betydelse för skol biblioteks verk samheten fastslås i en stor del av forskningen. Samtidigt visar många undersökningar att åtskilliga skolledare har relativt grunda kunskaper om skol biblioteksverk samhet. Hur kan denna motsättning hanteras? Varför sker så lite samarbete mellan skol bibliotek och andra aktörer utanför skolan? DIARIENUMMER: Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 34 av 104

37 Sidan 35 av 104

38 Kapitel 4

39 Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier En av huvudfrågorna när det gäller skol biblioteks forskning är samarbete mellan lärare och bibliotekarier. I princip alla texter som granskats i samband med denna genomgång handlar om samarbete, oavsett vilka forsknings frågor som ställts. Skolbibliotekarier har i många år strävat mot att få större betydelse för att stötta elevers läsning, språk utveckling och informationskompetens. Montiel-Overall & Hernández (2012) skriver att man har strävat efter att blir en integrerad del av undervisningen och elevernas lärande i över 30 år och bland andra menar Latham, Gross och Witte (2013) att just samarbete med lärarna är den största utmaningen för skol bibliotekarier. De forskare som framförallt är tongivande inom området är David Loertscher och Patricia Montiel-Overall. Loertschers taxonomier över skol bibliotekets roll och Montiel-Overalls modell TLC (teacher librarian collaboration) som är en utveckling av Loertschers taxonomier, nämns i stort sett i varje artikel eller uppsats under den utvalda perioden. I genomgången nedan redogörs för texter om kunskap om samarbete, hur samarbete uppfattas, lärares uppfattningar om och användning av skol biblioteket, skol bibliotekariers syn på samarbete och vad samarbete innebär för undervisningens innehåll. Det teoretiska ramverket i Djurströms (2015) uppsats utgår ifrån Montiel-Overalls fyra modeller över samarbete: kooperation, koordination, integrerade instruktioner och integrerad under visningsplan, de så kallade TLC-modellerna. Syftet med uppsatsen var att undersöka samarbetet mellan lärare och bibliotekarier på olika typer av skol biblioteks verk samheter. Dels ville uppsatsförfattaren ta reda på hur samarbetet såg ut på olika sorters skol biblioteks verk samhet med utgångspunkt ifrån TLC-modellerna, dels vilka faktorer som fanns som begränsade samarbetet enligt modellerna. Frågorna besvarades med hjälp av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Resultaten visade bland annat att trots att relationen med lärarna var god, var det svårt för bibliotekarierna att få till djupare relationer och fungerande kommunikation. Den mesta kontakten skedde via e-post Sidan 37 av 104

40 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier DIARIENUMMER: och koordinationen bestod till stor del av att stämma av scheman. Forskningen framhåller samarbete enligt modell C, integrerade instruktioner, medan uppsatsen visade att i praktiken är det modell B, där parterna arbetar på egen hand för att genomföra något gemensamt, som var vanligare. I uppsatsen konstateras att skol biblioteket som helhet inte kommer till användning i skolan, utan att det är det läsfrämjande arbetet som överskuggar bibliotekets övriga kompetenser såsom informations sökning och stöd vid undersökande arbetssätt. Slutsatsen av under sökningen var att de samarbeten som fanns handlade om koordination och kooperation snarare än integrerade instruktioner och integrerad undervisning. Kunskap om samarbete är temat i en artikel av Latham, Gross och Witte (2013). De skriver att forskning om samarbete i stort sett bara återfinns inom biblioteks- och informations vetenskaplig forskning. Forskarna gör gällande att i en kontext där elevernas prestationer tillmäts allt större betydelse så blir samarbete en alltmer viktig fråga. De menar att trots att det finns en del exempel på lyckade samarbeten så är övervikten av antalet artiklar om svårigheter med samarbeten stor. Ofta pekas lärarnas uppfattningar och kunskap om skol bibliotek ut som den största utmaningen. Författarna har undersökt vilken kunskap om samarbete lärarstudenter och bibliotekariestudenter tillskansar sig under utbildningen och hur denna kunskap avspeglar sig i yrkespraktiken. Genom en fallstudie på ett universitet i USA undersöktes uppfattningar och erfarenheter hos två olika institutioner: biblioteks- och informations vetenskap/bibliotekarieutbildning och utbildningsvetenskap/lärar utbildning. Resultaten visade att vikten av samarbete diskuterades betydligt mer inom bibliotekarieutbildning men att samarbete överlag fick litet utrymme i utbildningarna. Få av deltagarna i studien hade egna positiva erfarenheter av samarbete som yrkes verksamma lärare eller bibliotekarier: School libraries were not even necessarily seen as resource centers, but rather as extra space where students detentions or faculty meetings could be held. Faculty in both disciplines characterized collaboration as nonexistent or difficult to achieve. (2013, s. 13). I sina nuvarande roller som lärare på universitetet förekom däremot samverkan mellan institutionerna och universitets biblioteket. På frågan om i vilka kurser på utbildningarna som samverkan mellan lärare och skol bibliotekarier skulle kunna ingå gav bibliotekarieutbildningen en rad exempel, medan lärar utbildningen hade betydligt svårare att ge förslag. Båda utbildningarna såg emellertid positivt på samarbete, särskilt med tanke på dagens krav på informations kompetens och livslångt lärande. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 38 av 104

41 Lärarstudenters syn på informations sökning och skol bibliotek under söktes i en uppsats av Söderström (2012). Det empiriska materialet utgjordes av åtta lärar studenter som utbildade sig till gymnasie lärare, om deras inställning till skol bibliotek och informations sökning. Ur resultaten framkom att studenterna ansåg att biblioteket var viktigt i under visningen, liksom informationssökning och att bibliotekarien därmed fyllde en central roll. De såg en integrering av skol biblioteket i undervisningen som självklar och att skol bibliotekarien och lärarna kunde komplettera varandra på flera områden. Flera av studenterna var intresserade att arbeta tillsammans med bibliotekarien i sin framtida roll som lärare, men framförde att sam arbetet bör ske under förutsättning att skol biblioteken är välutrustade och bemannade med utbildad och kunnig personal. Flera av studenterna förklarade att de hade insett skol bibliotekets betydelsefulla roll när de var ute på praktik, inte genom information om skol bibliotekets roll för undervisningen under sin utbildning. Uppsatsförfattarna jämför sin undersökning med en liknande undersökning som genomfördes 15 år tidigare och konstaterar att läget är det samma nu som då, då lärar utbildningarna i princip är likadana gällande denna fråga och att studenternas uppfattningar inte skiljer sig väsentligt från då till nu. Dessa resultat är därmed liknande de som Latham, Gross och Witte (2013) kom fram till i sin studie. Hur skol bibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informations sökning för elever i grund skolans tidigare år undersöks i Karlssons (2013) uppsats. Det visade sig genom under sökningen att bibliotekarierna ägnade mycket tid åt att upplysa lärare om sin kompetens. Uppsatsförfattaren konstaterar att lärar utbildningens brist på krav om kunskap om skol bibliotek är en bidragande orsak till att lärare i allmänhet inte har några förväntningar på och dessutom saknar kunskap om skol bibliotek. (s. 18). Hon föreslår därför, i likhet med flera andra texter, att för att skapa en fungerande verk samhet med likartade mål bör de båda yrkeskategorierna redan under sin utbildning få en ökad förståelse för varandras kompetenser. Karlsson skriver att resultatet av under sökningen visade att de förväntningar som existerar inom olika sociala praktiker påverkade skol bibliotekariernas delaktighet i undervisningen samt deras upplevelse av densamma. Låga förväntningar genererar krav på skol bibliotekarien att förmedla sin kompetens för att utveckla ett givande samarbete. De skol bibliotekarier som når ut med sin kompetens är de som bedriver den mest fungerande verk samheten. Montiel-Overall & Hernández (2012) beskriver i sin artikel ett projekt som skapades för att kunna utvärdera och följa upp samarbete Sidan 39 av 104

42 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier mellan lärare och skol bibliotekarier. Forskarna ville se hur lärare och bibliotekarier uppfattade samarbetet och hur de uppfattade att samarbetet bidrog till elevernas lärande. Projektet handlade till stor del om gemensam kompetens utveckling, framförallt genom workshops. Tolv lärare och sex skol bibliotekarier ingick i studien. Små grupper bildades och i varje grupp ingick en lärare för årskurs 3, en lärare för årskurs 4 och en skol bibliotekarie. Även kontrollgrupper av lärare skapades vid samma skolor, vilka inte deltog i några workshops. Resultaten av projektet, efter ett år, visade att work shop sammankomsterna förändrade både hur ofta lärarna och bibliotekarierna samarbetade och hur de såg på samarbete. De som deltagit samarbetade oftare än kontroll grupperna och la mer tid på samarbete. Slutsatserna som dras i studien innebär att kompetensutveckling, exempelvis i form av workshops, är en fungerade strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. DIARIENUMMER: Deltagande lärare gjorde starkare kopplingar mellan elevernas lärande och skol biblioteket än kontroll gruppernas lärare. Bibliotekarierna förändrade inte sin syn i lika hög utsträckning, vilket forskarna förklarar med att bibliotekarierna hade en djupare förförståelse för vad samarbetet skulle innebära. Slutsatserna som dras i studien innebär att kompetens utveckling, exempelvis i form av workshops, är en fungerade strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier. Forskarna slår också fast att lärare behöver mer kunskap om fördelarna med samarbete för att samarbetet ska bli mer framgångsrikt i att bidra till elevers lärande. Lärares uppfattningar om skol biblioteket är ganska välundersökt genom uppsatser under den utvalda tidsperioden. I en uppsats av två studenter med inriktning på grund skolans tidigare år (Hedgrund & Sabel, 2013) undersöks skol bibliotekets betydelse för en grupp lärare i svenska. Åtta intervjuer med lärare på två olika grundskolor har intervjuats om sin uppfattning om samverkan med skol bibliotekarien och skol bibliotekets roll för svenskundervisningen. Noteras bör att ingen av skolorna hade en fackutbildad bibliotekarie. Överlag såg lärarna positivt på skol biblioteket och skol bibliotekarien. När lärarna skulle beskriva vad skol bibliotek betydde svarar de Ett ställe där eleverna får möjlighet att varva ner och koncentrera sig på läsning (s. 13), en plats eller ett rum dit elever kan gå för att inspireras till Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 40 av 104

43 läsande av olika slag (s. 14), och viktigt för att bevara vårt kulturarv (s. 14). En lärare påtalade att relevant facklitteratur saknades vid skol biblioteket och en annan det saknades arbetsplatser och datorer. Skol bibliotekariens (i det här fallet assistententens) kompetens uppkom som ett problem i en av intervjuerna. Läraren menade att skol biblioteket håller på att ebba ut fast vi har världens finaste, med jättemycket titlar (s. 14), vilket berodde på att kompetensen inte motsvarade behoven. Flera av lärarna efterfrågade pedagogisk kompetens hos en skol bibliotekarie och att bibliotekarien bjöd in till samarbete, arrangerade bokprat och hade litteratur som lärarna kunde använda för sin undervisning. I en annan uppsats från lärarstudenter (Brickarp & Nilsson, 2011) undersöktes hur förskollärare och lärare i grund skolans senare år använde sig av skol biblioteket som resurs för undervisningen. Åtta lärare har intervjuats och resultaten visade på skillnader såväl som likheter när det gällde hur de använde skol biblioteket, hur de såg på tillgänglighet till biblioteket för både lärare och elever och hur de uppfattade resurserna i biblioteket. Lärarna var enliga om att skol biblioteket var en viktig resurs och att ett gott samarbete var betydande för eleverna. I uppsatsen blir det mycket tydligt att ett skol bibliotek kan se ut och fungera på många olika sätt, då texten ger läsaren en skolnära inblick i hur skol biblioteks verk samheten fungerar på några olika skolor: Bemanningssituationen kring biblioteket på skola 3 är idag sådan att lärare F har fått 1,5 timme per vecka avsatt för att utföra en bibliotekaries arbetsuppgifter. (s. 19), Lärare E anser att lärare F har lyckats lyfta biblioteket sedan denna blev skolans bibliotekarie (s. 19), Efter att lärare F blev bibliotekarie så har hon inriktat sin läsning på ungdomsböcker för att kunna möta elevernas intressen. (s. 19f.), Utöver bibliotekarien kommer det pensionerade människor från föreningarna SPF (Sveriges Pensionärsförbund) och PRO (Pensionärernas riksorganisation) [till skola 4] som håller ordning i biblioteket och ställer tillbaka återlämnade böcker. Dock menar lärare H att dessa människor inte kan hjälpa eleverna med sina val av böcker att låna. Lärare G säger att de är där som ordningsmän och för att biblioteket ska vara mer tillgängligt för eleverna. (s. 20). Bibliotekarierna (det vill säga lärarna som fått ett biblioteksuppdrag, endast en av skolorna i uppsatsen har en utbildad bibliotekarie) arbetade på flera sätt med att tillgängliggöra litteraturen genom att bokprata, anordna tävlingar, be eleverna skriva recensioner, ordna tipspromenader, arrangera utställningar, ordna boklådor och så vidare. Författarna skriver avslutningsvis att oavsett om skolornas lärare eller någon kunnig bibliotekarie står för bemanningen av skol biblioteket Sidan 41 av 104

44 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier DIARIENUMMER: så är kreativiteten och modet att utmana gamla föreställningar om biblioteket en av de största uppgifterna (s. 29). Syftet med Sandbergs (2014) uppsats var att utforska om det fanns något samband mellan det fysiska avståndet till skol bibliotek och den utsträckning i vilken lärare använde skol biblioteket integrerat i sin undervisning. Författaren ville ta reda på om det fysiska avståndet till skol biblioteket påverkade lärarnas arbetssätt och samarbete med bibliotekarierna. Loertschers skol bibliotekstaxonomi har utgjort det teoretiska ramverket för att undersöka graden av integrering. Kvalitativa intervjuer har gjorts med sex mellanstadielärare med sinsemellan olika skol biblioteksförutsättningar på sina arbetsplatser. För att kunna göra en jämförelse har författaren valt ut tre lärare med tillgång till ett bemannat skol bibliotek i den egna skolans lokaler, och tre lärare vilka använde ett folk bibliotek som sitt skol bibliotek (enligt upprättade avtal mellan skolan och biblioteket). Undersökningen visade att de lärare som hade ett bibliotek i skolans lokaler hade tätare kontakt, mer välfungerande samarbete med bibliotekarierna och att biblioteket var mer integrerat än för de som var hänvisade till ett bibliotek utanför skolan. Författaren påpekar emellertid att det inte är möjligt att visa att det är just det fysiska avståndet som varit av avgörande betydelse för de olika lärarnas resultat. Andra faktorer såsom att de skolor som använt bibliotek utanför skolans lokaler var hänvisade till folk bibliotek, inte renodlade skol bibliotek, kan ha spelat in. Lärarna i under sökningen betonade särskilt skolbibliotekets läsfrämjande verk samhet som viktig och uppgav att det är den verk samhet som har störst betydelse för elevernas lärande (s. 55). Skol biblioteket beskrevs som direkt avgörande för elevernas läslust och goda läsvanor. Lärarna betonade särskilt de personliga mötena och bibliotekariernas läsfrämjande arbete som centralt, något som uppsatsen konstaterar är svårt att upprätthålla när avståndet till biblioteket innebar att eleverna endast var där en gång i månaden. Skolbibliotekets andra pedagogiska huvuduppgift, informationskometens, uppmärksammades inte alls i samma utsträckning av lärarna. Lärarna tycktes inte medvetna om bibliotekets potential och bibliotekariernas kompetens inom området. Ingen av lärarna i under sökningen gjorde någon koppling mellan informations sökning på internet och skolbiblioteket. I skolor utan egna skol bibliotek användes biblioteksbesöket uteslutande åt läsfrämjande aktiviteter. I de allra flesta undersökningar som tar upp samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier uttrycker båda yrkesgrupperna att de ser ett värde i att samarbeta, men riktigt hur samarbetet ska gå till eller vad var och en ska bidra med för elevernas lärande är otydligt. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 42 av 104

45 Följande citat ur uppsatsen Informations kompetens: en undersökning om högstadielärares och skol bibliotekariers uppfattningar kan ses som tämligen typiskt: När vi frågade lärarna om vad de ansåg vara bibliotekariernas främsta uppgift var det ganska självklart för dem att säga bokprat och stimulera till läsning ; medan bibliotekarierna själva lika mycket ville se sig [ ] som en pedagogisk resurs och som informationsspecialister. (Kero & Selegran, 2010, s. 42). I de allra flesta undersökningar som tar upp samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier uttrycker båda yrkesgrupperna att de ser ett värde i att samarbeta, men riktigt hur samarbetet ska gå till eller vad var och en ska bidra med för elevernas lärande är otydligt. Det innebär att åtminstone fem uppsatser under perioden kommer fram till samma resultat att skol bibliotekets betydelse för skön litteratur dominerar (Djurström, 2015; Hedgrund & Sabel, 2013; Kero & Selegran, 2010; Olsson, 2015, Sandberg, 2014). När det gäller samarbete mellan lärare och bibliotekarier verkar det utifrån forskningsgenomgången oftast vara initierade av skolbibliotekarien (se t.ex. Gildersleevs, 2012). Ofta anges praktiska orsaker, snarare än ideologiska som skäl till varför samarbetet mellan lärare och skol bibliotekarier inte kommer till stånd i högre utsträckning. De flesta bibliotekarierna i Lindgrens undersökning (2011) sa sig ha ett bra och väl utvecklat samarbete med lärarna på respektive skola, men ändå fanns det svårigheter att finna tid att planera gemensamma projekt och teman med lärarna. Olsson uppsats (2015) visade att lärarna i studien inte var insatta i skol bibliotekets verk samhet och att de inte kände till skol lagens skrivning. Även i Linds (2015) uppsats framkom att de fem intervjuade pensionerade lärarna och lärarassistenterna i stort sett aldrig mött en fackutbildad skol bibliotekarie under hela sitt arbetsliv. Det visade sig i Karlssons (2013) uppsats att en skol bibliotekaries heltidstjänst kan innebära ansvar för 900 elever och att en konsekvens av detta är att möten med skolans personal i många fall prioriteras ned till förmån för arbetet med elevernas behov. (s. 19). I många av texterna framkommer det att det framförallt är inom svenska och samhällsorienterade ämnen som det sker samarbete mellan skol biblioteket och lärarna. Thors (2010) skriver i sin uppsats att det rådde ett komplext förhållande mellan hur lärare såg på kunskap, Sidan 43 av 104

46 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier DIARIENUMMER: lärande, ämnes tillhörighet och pedagogiska metoder, exempelvis hur sambandet mellan kunskap och ämnestillhörighet såg ut. Uppsatsen visade utifrån intervjuer med sex lärare att kunskapssynen liksom ämnestillhörigheten inverkade på lärarnas pedagogiska metoder och därmed synen på informations sökning och lärande. Inom den samhällsvetenskapliga praktiken tillskrev lärarna biblioteket/bibliotekarien en viktig roll i samhällets informationsöverflöd. I den naturvetenskapliga praktiken uppfattades biblioteket/bibliotekarien som viktig men informations sökning var inget som i någon större utsträckning praktiserades av lärare som lyfte fram kateder undervisning snarare än självständig informations sökning. Inom den tekniska praktiken var biblioteket/bibliotekarien generellt sett inte en nyttjad resurs. I en uppsats inom utbildningsvetenskap, Biblioteket som resurs i geografi undervisningen (Röpcke, 2012), intervjuades sju bibliotekarier om hur biblioteket integrerades i geografi undervisningen och vilka källor som biblioteket tillhandahöll. Bibliotekarierna i under sökningen menade att samarbete bland annat innebar att bibliotekarierna var med i lärarnas pedagogiska planering, vilket i sin tur förutsatte att lärarna besökte biblioteket ofta, att bibliotekarien var kunnig och att det fanns relevant material för elevernas uppgifter. När det gällde geografi undervisning kunde biblioteket och bibliotekarierna bidra med föreläsningar om informations sökning, undervisning i källkritik och en mångfald av källor inom ämnet som facklitteratur, databaser, tidskrifter, dagstidningar, handböcker med mera. Denna uppsats ger exempel på hur olika skol biblioteks verk samhet kan se ut, i en och samma kommun (Uppsala). Författaren skriver: Undersökningen visar att samarbetet mellan skol bibliotek respektive folk bibliotek och skolan kan se olika ut och vara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. Än idag trots att skol bibliotekens pedagogiska och handledande ansvar borde ha ökat i och med det nya IT- och informationssamhälle är inte alla lärare bekanta med att ett samarbete mellan skol bibliotek och skolan kan vara utvecklande för eleven. (s. 33). Undersökningen av Lundin (2015) visade att skol biblioteket inte sågs som ett pedagogiskt verktyg i skolornas sex och samlevnadsundervisning. Uppsatsförfattaren resonerar kring vad det beror på och kommer fram till att det bland annat grundas i att samarbeten mellan biblioteket och språk lärarna var det som uppfattades som lättast och som låg närmast till hands då bibliotekariernas kunskaper i litteratur var den kompetens som lärarna var mest medvetna om. Traditionellt sett har sex och samlevnads undervisningen skett inom de naturvetenskapliga ämnena och det kan vara en anledning Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 44 av 104

47 till att bibliotekarierna inte uppfattades som en resurs i sexualundervisningen. Detta problematiseras med grund i läroplanen och utifrån argumentet att det inte är ämnes kunskaper utan informations sökning som är skol bibliotekariens främsta kompetens. I Lundins undersökning framkom att det inte verkade ha någon betydelse hur omfattande samarbetet mellan skol bibliotekarien och ämneslärarna var skol bibliotekarien hade ändå ingen del i elevernas sexualundervisning. I en undersökning av en lärarstudent (Nilsson, 2011) om skolbibliotekets betydelse i svenskämnets litteratur undervisning beskrev två av skol bibliotekarierna att samarbete med lärarna och läsfrämjande verk samhet ofta får komma i andra hand för att de ska kunna hålla öppet i biblioteket (s. 25). Det framkom i uppsatsen att mycket tid gick åt att hålla ordning på eleverna i biblioteket (s. 20). Uppsatsförfattaren menar att det finns stor potential för svensklärarna att använda skol biblioteket och skol bibliotekarien i litteraturundervisningen, genom litteraturtips (muntligen eller via bloggar), bokprat, vägledning om val av böcker och dialog om litteratur för djupare förståelse av skönlitterära texter. I princip alla undersökningar pekar på vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekarier, med argumentet att kompetenser framträder i skärnings punkten mellan olika professioner. Forskningen och uppsatserna, både i svensk kontext och i inter nationell kontext, om samarbete mellan skol bibliotekarier och lärare visar hur olika skol biblioteks verk samhet kan se ut. Genomgången belyser att kunskapen om skol bibliotek ser mycket olika ut och är ojämnt fördelad. Förståelsen för samarbete har olika djup, beroende på om det är lärare eller skol bibliotekarier som intervjuas. I princip alla undersökningar pekar på vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekarier, med argumentet att kompetenser framträder i skärnings punkten mellan olika professioner. I en hel del av texterna skrivs det om samarbete mellan skolan och biblioteket, vilket innebär att författarna medvetet eller omedvetet skiljer ut skol biblioteket från skolan. Om skolan och skol biblioteket uppfattas som två olika verk samhetssystem (se Sidan 45 av 104

48 Kapitel 4. Samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier t.ex. Sundstedt & Wärnlund, ) får det konsekvenser för hur samarbetet uppfattas och utformas. I Gärdéns avhandling framkom att de studerande i under sökningen uppfattade skolan och skol biblioteket som en och samma institution som utgjorde redas lärmiljö, medan läraren och bibliotekarien tolkade det som två separata verk samheter (2010, s. 194f.). Detta är en fråga som vore intressant att utforska vidare. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 4 En konsekvens av att skolor inte har egna skol bibliotek kan utifrån textgenomgången vara att biblioteket reduceras till att endast handla om läsfrämjande och inte alls om att främja informations kompetens. Vad får det för betydelse för elevernas lärande? Genomgången visar att samarbete med lärare ibland prioriteras ned av skol bibliotekarierna till förmån för att hålla skol biblioteket öppet. Vad finns för argument för det ena eller andra valet och vad får valet för konsekvenser? På vilka olika sätt använder skol bibliotekspersonalen forskningsresultat och forskande förhållningssätt för att utveckla skolbiblioteksverksamheten? Gemensam kompetens utveckling har visat sig vara en fungerande strategi för att bidra till effektivt samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. På vilka sätt kan sådant gemensamt lärande utformas? DIARIENUMMER: Sundstedt, H. & Wärnlund, M. (2000). Kommunikation och samarbete: En studie av bibliotekariers och lärares förhållningssätt gentemot varandra gällande samarbete. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 46 av 104

49 Sidan 47 av 104

50 Kapitel 5

51 Skolbiblioteket och läsfrämjande Det läsfrämjande arbetet har länge varit ett kännetecken för skol bibliotekens verk samhet, men volymen forskning om skolbibliotekens läsfrämjande verk samhet motsvarar inte den praktiska verk samheten. Dolatkhah (2013) skriver att även om läs forskningen är omfattande och mångdisciplinär, och därmed svår att överblicka, så har skolbibliotekens betydelse i frågan i själva verket sällan efterforskats empiriskt (s. 112). Detta slås fast genom en översikt över forskning om skol bibliotek i relation till barns och ungas läsning i antologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. I genomgången av texter som gjorts för den här rapporten är det framförallt tre teman som kunnat urskiljas: skol bibliotekets roll för elevers läsning, hur lärare respektive skol bibliotekarier uppfattar det läsfrämjande arbetet samt metoder och strategier för att främja läsning. En av få kvantitativa undersökningar om skol bibliotekets roll för elevers läsning under den aktuella tidsperioden är en nederländsk undersökning (Huysmans m.fl., 2013). I studien undersöks vilka effekter skol biblioteken har på elevers läsning och attityder till läsning, faktorer som relateras till språk- och läsförmåga. I Nederländerna har man haft ett projekt kallat The library at school. I utvärderingen av projektet har en elektronisk enkät distribuerats till elever i två omgångar hittills. Läsåret svarade 5000 elever mellan åtta och tolv år på enkäten och läsåret svarade elever. Data har samlats i en nationell databas. Syftet med uppföljningen var ett ge skolor och bibliotek under lag för att kunna förbättra samarbetet. Artikeln koncentrerar sig kring resultaten av den första mätningen. Inte alla skolor hade ett eget skol bibliotek, utan 58 procent av skolorna hade andra lösningar såsom samarbeten med folk biblioteket eller samarbeten med motsvarande skol bibliotekscentraler som gjorde Sidan 49 av 104

52 Kapitel 5. Skol biblioteket och läsfrämjande bokutskick efter individuella elevbeställningar eller klass förfrågningar. Under sökningen visade att läsfrämjande aktiviteter pågick i högre utsträckning i skolor med ett eget skol bibliotek än i skolor som saknade bibliotek. Ju oftare eleverna besökte skol biblioteket, desto mer tyckte de om att läsa. Klassbesök på folk biblioteket å andra sidan påverkade inte inställningen till läsning. Studien visade också att föräldrarnas inställning till läsning var mer betydelsefull än skolans och bibliotekens läsfrämjande arbete. Genom fokusgrupper med tretton elever i årskurs 5 har Lundin (2012) undersökt elevers läsupplevelser i biblioteket, hemmet och skolan. En slutsats av under sökningen var att eleverna inte använde skol biblioteket för att nå utbildningsmålen eller söka information. Eleverna använde visserligen biblioteket för att lära sig, men inte för att lära sig skolans kursmål i olika ämnen. De läste för att lära sig mer om personliga fritids intressen, eller för att leva sig in i de olika skönlitterära världarna (s. 32). Uppsatsen visade också att de elever som regelbundet använde sitt skol bibliotek hade ett större intresse för läsning och litteratur än de elever som inte besökte skol biblioteket, vilket alltså även visades i studien ovan (Huysmans m.fl., 2013). Skol biblioteken har många gånger som sin uppgift både att stödja undervisningen om läsning och att främja elevernas fria läsning. Inte sällan finns en spänning mellan dessa uppdrag (Dolatkhah, 2013). Det visar sig dessutom att lärare respektive skol bibliotekarier uppfattar det läsfrämjande arbetet på ganska olika sätt. DIARIENUMMER: Skol biblioteken har många gånger som sin uppgift både att stödja undervisningen om läsning och att främja elevernas fria läsning. Inte sällan finns en spänning mellan dessa uppdrag (Dolatkhah, 2013). Det visar sig dessutom att lärare respektive skol bibliotekarier uppfattar det läsfrämjande arbetet på ganska olika sätt. I Nordhs uppsats (2014) studerades elevernas bänkbokspraktiker och vilka roller de vuxna hade i bänkboksletandet. Syftet med studien var en bättre förståelse av barns bänkbokspraktiker i det fysiska skol biblioteket. Frågeställningarna besvarades genom en etnografisk studie där elevers bänkbokspraktiker observerades under tre skolbiblioteksbesök. Observationerna av eleverna, vilka gick i årskurs 4, utfördes utifrån fyra dimensioner: interaktion, hjälp medel, agerande Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 50 av 104

53 och beslut. Materialet analyserades utifrån Björneborns ( ) beskrivning av människors informations praktiker i det fysiska biblioteket. De fyra begrepp som används i uppsatsen är det integrerade biblioteks gräns snittet (den övergripande nivån av biblioteksbesöket), medlings flödet (interaktion), menings erbjudanden (de möjligheter biblioteks besökaren ges att uppleva det fysiska rummet) och seren dipitet (positiva upptäckter). Analysen visade att elevernas eget ansvar att hitta en bänkbok i skol biblioteket möjliggjorde explorativt informations beteende men att eleverna inte alltid tog chansen att utnyttja detta utan ändå tog hjälp av en vuxen. Många elever behövde vuxen styrning i bänkboksletandet men de vuxna gick sällan utanför ramarna för sina professionella roller, exempelvis att läraren hjälpte elever att hitta böcker. Slutsatserna innebar att elevernas bokvalsprocess var relativt rutinmässig men också spontan. I samspel med varandra anammade eleverna ett rastsätt att vara som var mer fritt, liknande hur det kan vara på rasterna, medan de i kontakt med vuxna antog ett bibliotekssätt, präglat av inlärda föreställningar. Eleverna hamnade på så vis i en motsättning mellan krav och frihet. Hierarkin mellan lärare och bibliotekarie var tydlig, skriver Nordh. Läraren stödde skol bibliotekarien i hennes arbete genom att administrera elevernas besök. Skol bibliotekariens arbete var knappt märkbart men trots det var hon enligt Nordh involverad i de flesta elevers bokvalsprocesser. Detta var vad den tysta kunskapen bestod av, konstaterar författaren (2014, s. 47f.). Sandqvist (2012) har studerat hur lärare anser att skol bibliotek kan utvecklas för att fungera som en resurs för elevers läslust. Det framkommer att de sex lärarna i under sökningen ansåg att skol bibliotekets tillgänglighet, stort och varierat bokutbud, bemanning, bokprat och stimulerande läsmiljö är betydelsefullt för elevers läslust. En av de intervjuade lärarna i Olssons (2015) uppsats sa att Bibliotekarien ska inte vara någon som vaktar biblioteket, [de] ska kunna inspirera elever, både de som läser mycket och de som inte läser alls. De ska kunna styra eleverna mot rätt nivå. Känna till böcker samtidigt som de är en vägledare och en handledare. (s. 18). Almström (2014) menar utifrån sin studie att litteraturkunskaper är just den kompetens som lärarna främst lyfter fram, på bekostnad av bland annat pedagogisk kompetens. (s. 73). 26. Björneborn, L. (2008). Serendipity dimensions and users information behaviour in the physical library interface. Information research, 13 (4). Tillgänglig: 4/paper370.html [ ]. Sidan 51 av 104

54 Kapitel 5. Skol biblioteket och läsfrämjande DIARIENUMMER: Muhaxhiri (2014) presenterar en undersökning av hur samarbetet mellan lärare och skol biblioteks personal gick till när det gäller läsfrämjande aktiviteter i grund skolan. Sju anställda vid tre olika grundskolor har intervjuats, både lärare och bibliotekarier (bibliotekarierna är i detta fall samtliga lärare). I uppsatsen berättade informanterna om aktiviteter som högläsning, läsecirklar, tävlingar, författar besök, gemensamt skrivande, individuella boktips, bloggar, filmade boktips, arbete med olika lässtrategier, talböcker och mycket annat. Eftersom biblioteket inte var bemannat så många timmar höll lärarna själva bokprat i biblioteket. Arbetet med informations sökning och källkritik var betydligt svårare, eftersom det klarar inte bibliotekets datorer (s. 21) som en bibliotekarie uttryckte det. Enligt Schyller studie (2014) är det sällsynt att gymnasielärare och skol bibliotekarier samarbetar om läsfrämjande aktiviteter. När det skedde var det främst på lärarnas initiativ och då i samband med önskemål om boktips inför ett speciellt tema eller bokprat. Oavsett grad av samarbete skattades det som skedde högt av både lärare och bibliotekarier. På det yrkesgymnasium där en av bibliotekarierna arbetade såg man en direkt konsekvens av det aktiva samarbetet mellan lärare och bibliotekarie och det var när de mätte elevernas läsförståelse. Eleverna höjde nämligen sin läsnivå enligt den så kallade stanineskalan (s. 21). I Schyllers uppsats uttryckte en bibliotekarie sorg över att inte alla elever får möjligheter till extra lässtimulerande bokprat på grund av bristande samarbete, då finns det en risk för att samarbetet som finns på den skolan är ett gränsbevarande särarbete (s. 27). Likaså bekräftar Rörborns uppsats (2012) tidigare forskning om att samarbetet om det läsfrämjande arbete underlättas om skolbibliotekarie och lärare aktivt arbetar mot ett gemensamt mål. Det är viktigt att tydliggöra vilka roller var och en har i samarbetet och vem som ansvarar för vilka aktiviteter. Om samarbetet är tydligt minskar de spänningar som kan uppstå då två olika yrkeskulturer möts. Rörborn skriver att bibliotekariens ledarskapsförmåga och driftighet är en viktig nyckel till ett väl fungerande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie runt det läsfrämjande arbetet i grund skolan (s. 36). Jakobssons (2010) studie av den läsfrämjande verk samheten vid fem svenska gymnasiebibliotek fokuserar på skönlitteraturläsning. Författaren har formulerat tre frågeställningar: Vilka föreställningar om ungdomar, skönlitteratur och läsning kan man säga ligger till grund för den läsfrämjande verk samheten? Utifrån vilka syften och motiv bedrivs den läsfrämjande verk samheten? Hur beskriver de intervjuade Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 52 av 104

55 gymnasiebibliotekarierna sina erfarenheter av läsfrämjande arbete med gymnasieungdomar och hur uppfattar de dess betydelse? (s. 4). Frågeställningarna besvaras utifrån en analys av kvalitativa intervjuer med fem gymnasiebibliotekarier och en gymnasiebiblioteksassistent. Resultaten visade att synen på ungdomar präglades av flexibilitet och förmåga till anpassning efter de individuella elever de mötte, medan synen på skönlitteratur och läsning vilade på en mer konstant grund, skriver Jakobsson. Bland annat lyfte informanterna fram litteraturläsningens betydelse för språk utvecklingen, för förmågan till fantasi och inlevelse, samt de upplevelser som litteraturen kan ge. Vad gäller motiven för det läsfrämjande arbetet stod dessa främst att finna i den egna lusten att förmedla goda litterära upplevelser, men också till viss del i skolans undervisningsmål. Bibliotekarierna visade olika stor vilja och kunskap att använda elektroniska medier i sitt läsfrämjande arbete, men de flesta eftersträvade utveckling mot större användning genom till exempel bokbloggar. Bibliotekarierna menade att de dagligdags kunde se bevis för att det läsfrämjande arbetet var betydelsefullt för eleverna. I Hallenbergs (2015) uppsats beskrivs hur skol bibliotekarierna arbetade med olika strategier i sitt litteratur förmedlande arbete. Bland metoderna nämns den pragmatiska läs metoden för att utveckla ord förråd och skrivförmåga, den emancipatoriska läs metoden för att eleverna skulle lära sig att reflektera, problematisera och tänka kritiskt, samt den metoden som praktiserades minst; den traditionalistiska läs metoden för att eleverna till exempel skulle få lära sig att läsa klassiker (s. 35f.). Även i Almström (2014) nämns arbete med den prag matiska metoden exempelvis genom en läsar tävling och den eman cipatoriska metoden exempelvis genom ett projekt där en bok dramatiseras och en skådespelare och eleverna arbetar tillsammans. Även i denna undersökning är den traditionalistiska läsmetoden den minst praktiserade. I uppsatsen Biblioteket och läshundar (Eriksson, 2015) redogörs för att antal projekt som arbetat läsfrämjande med hjälp av läshundar. De intervjuade skol bibliotekarierna uttryckte glädje över de framsteg som elever gjorde, inte bara läsmässigt utan även på de personliga planen. Bibliotekarierna uppfattade lärandet både på ett emotionellt plan, med en positivare inställning inför läsande, och på ett praktiskt plan då läsningen förbättrades. I Tala om böcker (Kjersén Edman, 2013) finns beskrivningar av en mängd olika erfarenheter av läs främjande arbete, författarens egna såväl som berättelser från fältet. I boken beskrivs bok samtal och läsprojekt med hög läsning, brevskrivning, berättarpåsar, pedagogiska lekar, frökenteater, workshops, Sidan 53 av 104

56 Kapitel 5. Skol biblioteket och läsfrämjande bloggar, poetry slam, flippade klassrum och många andra aktiviteter. Vissa har skett i en skol biblioteks kontext, medan andra har genomförts av pedagoger. I de uppsatser som behandlar skol bibliotekens läsfrämjande arbete är det inte särskilt många som går in på vad eleverna ska lära sig med hjälp av skol bibliotekariens undervisning eller handledning när det gäller läsning. Det finns sannolikt flera skäl till detta. Dels har undersökningarna koncenterat sig betydligt mer på professionsrelaterade och organisatoriska spörsmål, dels verkar anledningarna till att arbeta med läsning vara så förgivettagna att de inte behöver uttryckas i relation till skol biblioteks verk samhet. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 5 Hur kan vi explicit uttrycka vad det är eleverna kan eller ska lära sig med stöd av skol bibliotek och skol bibliotekarie när det gäller läsning? Det finns forskning som visar att föräldrars inställning till läsning är mer betydelsefull än skolans arbete. Vad betyder detta resultat för skolans kompensatoriska uppdrag och skol bibliotekens roll i det läsfrämjande arbetet? DIARIENUMMER: Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 54 av 104

57 Sidan 55 av 104

58 Kapitel 6

59 Informations kompetens och användarundervisning En stor del av forskningen om skol bibliotek handlar som vi sett tidigare i rapporten om hur viktigt det är att skol bibliotekarien är en integrerad del av skolans verk samhet, för att kunna främja elevernas läsförmåga och stödja utveckling av informations kompetens. Under årens lopp har det skrivits en hel del om användar undervisning i skol sammanhang, framförallt utifrån ett praktiskt perspektiv. Andra benämningar på användar undervisning är exempelvis biblioteks kunskap eller undervisning i informations färdigheter, informations sökning eller käll kritik. På engelska används library instruction, bibliographic instruction, user education eller library orientation (Francke & Gärdén, 2013, s.175). I Malmberg och Graner (2014, s. 33ff.) finns en genomgång av synen på skol biblioteket som pedagogiskt verktyg i USA, England, Norge, Danmark och Finland. Tolkningarna av begreppet informations kompetens samspelar till stor del med hur användarundervisningen utformas. En källorienterad syn, som i forskning framkommit varit vanlig på biblioteken, innebär att undervisningen farmförallt koncentreras kring databaser, sökmotorer och sökstrategier där element som trunkering och booleska operatorer utgjort självklara inslag (Francke & Gärdén, 2013, s.177). På senare år har emellertid den traditionella, källorienterade undervisningen, eller det bibliografiska paradigmet, problematiserats alltmer. Idag riktas mer uppmärksamhet mot informations kompetensens pedagogik inom forskningen och många forskare antar ett bredare perspektiv på lärande och undervisning genom att studera olika förmågor och förhållningssätt till information. Under de senaste åren har det gjorts flera undersökningar som försöker beskriva hur användarundervisning som tar sin utgångspunkt i lärande och olika förmågor och förhållningssätt till information kan gå till. Chu, Tse och Chow (2011) föreslår en metod de kallar collaborative teaching och inquiry project-based learning, vilket innebär att eleverna Sidan 57 av 104

60 Kapitel 6. Informations kompetens och användarundervisning DIARIENUMMER: inte är passiva mottagare av en bibliotekaries instruktioner utan tar betydligt mer aktiv del i arbetet. Det kan handla om exempelvis grupparbete och arbete med frågor utan givna svar. Arbetssättet betonar också betydelsen av att göra informations kompetens till en viktig fråga för eleverna. Liksom de flesta andra texter om skol bibliotek under den valda tidsperioden drar även denna artikel slutsatsen att samarbete mellan lärare och skol bibliotekarie är avgörande för hur eleverna lär sig informations kompetens och IT-färdighet. Att det är viktigt för elevernas lärande att knyta an användarundervisningen till ämnes innehållet har varit känt sedan länge, liksom att arbeta med autentiska problem (Diekema, Holliday & Leary, 2011). Att eleverna arbetar med egna frågor gör att deras engagemang blir djupare. Forskarna Shenton och Fitzgibbons betonar att undervisning i informations kompetens därför bör beakta elevernas förutsättningar, beteende, motivation och preferenser för att den ska bli betydelsefull för eleverna (2010, s. 165). Ett annat exempel är Diekema, Holliday och Leary (2011) som argumenterar för problembaserat lärande som en lämplig ansats för undervisning för informations kompetens. De menar att ansatsen väl överensstämmer med sociokulturella perspektiv på lärande, då samspel med andra sker genom arbete med en praktisk uppgift. Just användarundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv behandlas i uppsatsen Kontexten som tillgång, begränsning och möjlighet (Allén, 2010). Allén har undersökt hur den organiserade användar undervisningens kontextuella förutsättningar ser ut och på vilket sätt dessa förutsättningar har betydelse för användarundervisningen. Genom att analysera intervjuer med fem gymnasiebibliotekarier har sex teman som representerar olika kontextuella förutsättningar identifierats. Dessa teman består av lärarna, målgruppen, undervisnings lokalen, de redskap som finns tillgängliga, tidsavsättningen för undervisningen och skol bibliotekariernas egna uppfattningar om undervisningens upplägg. Lärarnas önskemål om innehåll samt hur mycket skol bibliotekarien ska vara involverad i ett temaarbete kan vara en tillgång men också en begränsning, visade det sig i under sökningen. Uppsatsförfattaren menar att följden av skol bibliotekariernas beroende av lärarnas information kan bli att undervisningen innehållsanpassas efter målgruppens tänkta, och inte faktiska, förkunskaper och att undervisningen grundar sig på en bedömning av hela klassen som en enhet. Målgruppens programinriktning visade sig i uppsatsen utgöra en annan begränsning då inriktningen gjorde att undervisningen nivå anpassades, men inte alltid på ett positivt sätt. För de studieinriktade programmen Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 58 av 104

61 utformades undervisningen ofta på en mer avancerad nivå än för de yrkesinriktade. Tidsavsättningen utgjorde en annan begränsning för användar undervisningen, då den påverkade vilket innehåll som berördes och hur detaljerad undervisningen blev. Undervisningslokalen kunde genom sin utformning utgöra ytterligare en inskränkning för användarundervisningen. Undervisningen tenderade, skriver Allén, att fokusera på olika saker i olika undervisnings lokaler. När under visningen skedde i skol biblioteket lades fokus på källor, ofta traditionella tryckta sådana, medan det i andra lokaler var större fokus på digital informations sökning. Lärarna utgjorde en möjlighet för användar undervisningen genom att det var viktigt att förankra skol bibliotekariernas undervisande roll hos dessa. I uppsatsen visades att lärarna hade en naturlig tillgång till klassen till skillnad från skol bibliotekarien och att lärarna därmed hade makt över i vilken utsträckning skol bibliotekarierna skulle få tillgång till klassen. Lärarna hade på så sätt en nyckelroll för användarundervisningens utveckling. På en del skolor sker aktivt arbete med användar undervisning, medan det på andra skolor inte existerar överhuvudtaget. I textgenomgången framkommer att användarundervisningen uppfattas på mycket skilda vis på olika skolor, såväl i Sverige som inter nationellt. På en del skolor sker aktivt arbete med användar undervisning, medan det på andra skolor inte existerar överhuvudtaget. I en undersökning av Petersson (2014) om undervisning kring informations kompetens och digital kompetens visade det sig detta vara något som tog upp mycket av skolbibliotekariernas arbetstid. Alla skol bibliotekarier i under sökningen uppgav att de hade ett utvecklat samarbete med lärarna på respektive skola. Skol bibliotekariens undervisning i informations sökning skedde i samarbete med och i närvaro av undervisande lärare. Arbetsmetoderna handlade bland annat om att skol bibliotekarierna utformade wikis och personliga bloggar där de lade upp olika länklistor till sidor som kunde vara till nytta i elevernas arbete. Länklistorna utarbetades i stor utsträckning i samtal med lärarna. I undervisningen diskuterade skol bibliotekarierna bland annat med eleverna hur man kan navigera på nätet, hur träfflistor är uppbyggda, hur man kan omformulera frågeställningar till sökfrågor, vilka skillnader som finns mellan tryckta böcker och sidor på nätet, hur man kan bedöma validitet

62 Kapitel 6. Informations kompetens och användarundervisning DIARIENUMMER: och tillförlitlighet i olika källor, vikten av använda flera källor och jämföra dem med varandra, hur man redigerar Wikipediasidor, hur man skapar bloggar och wikis, hur man kan spela in kortare faktavideos och boktips, netikett och mycket mer. En skol bibliotekarie i undersökningen exemplifierade sitt arbetssätt: För ett tag sedan läste vi en bok om svarta änkor och hur de äter upp varandra efter parningen. Detta fick eleverna att undra om det verkligen stämde, då gjorde [vi] en sökning om svarta änkor på internet och vi diskuterade resultatet. Det är mycket viktigt att vara med eleverna hela vägen i den här sortens undervisning. (Petersson, 2014, s. 20). När vi ser till de mer praktiskt inriktade guiderna och lektionsförslagen finns till exempel boken Bibliotekarien som medpedagog (Malmberg & Graner, 2014). I texten beskrivs detaljerade exempel på projekt som tagit upp läs stimulans, källkritik eller informationssökning såsom digitala boksamtal, netikett, geografiwiki och poetry slam. Projekt beskrivningarna beskriver hur projekten relaterar till läroplanerna, dess syfte, lektionsplanering och uppföljning. Boken beskriver därmed både innehåll och arbetsformer och är skriven av en bibliotekarie och en IKT-pedagog tillsammans. Texten tar sin utgångspunkt i synen på biblioteket som funktion snarare än som fysisk plats. En helt annan bild av skol bibliotekets roll och elevers källkritiska förmåga ges i uppsatsen av Fritsch och Hammarsten (2013). Det visade sig att skol bibliotekarien hade en svag roll bland eleverna när det gällde undervisning i källkritik. Flera av eleverna var dessutom vara osäkra på om de hade tillgång till en skol bibliotekarie eller inte. I de fall som eleverna hade tillgång till skol bibliotekarie, var det inte en enda elev som betraktade skol bibliotekarien som upphov till deras utveckling av källkritiskt tänkande. I en annan uppsats ges exempel på att undervisning för att främja informations kompetens hade en svag roll bland skolans lärare: Informant D säger att han varje läsår erbjuder undervisning i informations sökning, men att ingen av lärarna visar sitt intresse. (Hallenberg, 2015, s. 31). Lärare tillskriver ofta annars bibliotekarier stor kompetens när det gäller informationsökning och användning av digitala resurser. Många bibliotekarier anser själva att de är kunniga på området, i jämförelse med lärare. Eleverna däremot uppfattar lärarna som auktoriteter, eftersom lärarna är de som bedömer och betygsätter (Francke & Sundin, 2012). Ett exempel på detta är i uppsatsen av Fritsch och Hammarsten (2013) där eleverna lyfter fram lärarnas betydelse för hur de utvecklar sina källkritiska förmågor utan att nämna skol bibliotekarien. Tiselius lyfter i sin uppsats (2012) fram Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 60 av 104

63 användarundervisning och progression gällande informationskompetens inom grund skolan. Utifrån analys av offentliga styrdokument och intervjuer med skol bibliotekarier kommer uppsatsförfattaren fram till en rad faktorer som är av betydelse: 1) gemensamt framtagna mål med en konkret handlingsplan där progressionen synliggörs, 2) en gemensam syn på vikten av informations kompetens och hur den ska främjas, 3) att lärare och bibliotekarier har insikt om varandras kompetenser, 4) arbetslag där lärare och bibliotekarier samarbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete och 5) aktivt stöd från skol ledning. Dessa faktorer påminner i hög utsträckning om de dimensioner som lyfts fram för att skol biblioteket ska vara betydelsefullt för elevers lärande i skolan. Det tyder på, utifrån läsningen, att skol bibliotekariens utbildning är avgörande för om skol biblioteket är involverat i undervisningen gällande informations kompetens. De skolor som saknar en fackutbildad bibliotekarie arbetar väsentligt mycket oftare ensidigt med läsning och litteraturförmedling än med att vara aktivt involverade i elevernas informations sökning, informations användning, källkritiska förmågor och så vidare. Genomgången har givit några illustrationer av vilka konsekvenser olika typer av skol biblioteks verk samhet får för elevernas lärande. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 6 Hur kan vi få större kunskap om hur elever uppfattar skol bibliotekets funktion för att främja informations kompetens? Hur kan skol bibliotekens uppdrag att främja elevers informationskompetens stärkas i skolan? Forskning har visat att elever ofta är mer inriktade mot att hitta fakta i sitt skolarbete, snarare än att ha en repertoar av metoder för att bedöma olika källor. Är det fortfarande på det viset, eller gäller den idag omtalade faktaresistensen även i skolarbetet? Vilken roll kan skol biblioteket spela för att belysa frågan? Sidan 61 av 104

64 Kapitel 7

65 Delaktighet och användning av skolbibliotek I kapitel 2.3 i läroplanen anges att eleverna ska ges inflytande över utbildningen och att alla som arbetar i skolan ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön (Läroplan för grund skolan, förskole klassen och fritidshemmet, 2011, s ) Elevernas användande av skol biblioteket, hur de uppfattar skolbiblioteket och hur delaktiga de är i skol biblioteks verk samhet är därför betydelsefulla frågor. Översikten visar emellertid att det inte är enkelt att få svar på dessa frågor. Elevernas prestationer har visserligen undersökts i en stor del av forskningen, men då med syfte att finna evidens för att skol bibliotek ger bättre provresultat. Studier som strävar mot att förstå och identifiera problem utifrån elevernas perspektiv på skol bibliotekets verk samhet är inte så vanliga. Under perioden finns få studier om skillnad mellan olika elevgruppers behov av bibliotek och skillnader mellan biblioteksanvändning gällande olika program eller årskurser. Ofta handlar studierna om vad eleverna anser om skol biblioteksrummet, utan att göra explicita kopplingar mellan skol bibliotek och lärande. En ganska vanlig uppfattning, som har visst stöd i forskningen, är att eleverna har en likgiltig inställning till bibliotek (se t.ex. Shenton 2014, s. 153). Magnussons (2010) under sökningen gjordes på en gymnasieskola med cirka 1000 elever. Både enkäter (82 enkäter utdelade i fyra klasser i fyra olika program naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt program, barn och fritidsprogrammet samt handelsprogrammet) och intervjuer (fyra informanter) låg till grund för analysen. Resultatet 27. Skolverket (2011). Läroplan för grund skolan, förskole klassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Sidan 63 av 104

66 Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol bibliotek DIARIENUMMER: av enkäterna visade att eleverna i stort sett var nöjda med sitt skolbibliotek, men att de önskade fler skönlitterära böcker, fler platser att sitta på och fler datorer. Biblioteket sas vara skolans bästa mötesplats av majoriteten av eleverna. Bibliotekets sociala funktion framhölls särskilt av eleverna på de teoretiska programmen, medan de praktiska programmen ofta använde biblioteket enbart i studiesyfte och istället använde cafeterian som uppehållsrum. En tvistefråga bland eleverna var om det skulle vara tyst på skol biblioteket eller inte. En elev sa om skol biblioteket att det Känns liksom inte som ett tvång som man får i klassrummet. Det blir liksom mjukt på något sätt. (Magnusson, 2010, s. 41). I Shentons (2014) studie bjöds 560 elever mellan 13 och 18 år på en skola in för att dela med sig av sina tankar och önskemål om skolbibliotek. Eleverna fick fylla i ett kort som inleddes med formuleringen: Vi behöver ett skol bibliotek för att. Man fick in 245 svarskort vilka analyserades och kategoriserades. Åtta dimensioner kunde urskiljas som hade att göra med förväntningar, rum/plats, stöd, aktiviteter, källor, omgivning/atmosfär/stämning, intryck och socialt sammanhang. Många elever såg biblioteket som en plats för läsning, men andra aktiviteter såsom att studera, att granska, att forska, att lära, att skaffa kunskap, att vila och att umgås lyftes också fram genom det insamlade materialet. Framförallt, konstaterar Shenton, lyfte eleverna i under sökningen fram biblioteket som en plats för läsning, såväl skolrelaterad läsning som fritidsläsning. Skillnader mellan flickors och pojkars uppfattningar om skolbiblioteket är en dimension som lyfts fram i ett par undersökningar. En stor enkätundersökning i Storbritannien där elever från 112 skolor i åldrarna åtta till sexton år deltog visade att de elever som läste på en förväntad nivå eller över en förväntad nivå i relation till sin ålder dubbelt så ofta var skol biblioteksanvändare som de elever som inte läste på förväntad nivå, eller under förväntad nivå (Clark, 2010). Flickorna i under sökningen besökte biblioteket i högre utsträckning än pojkarna. Flickorna tyckte om biblioteket för tillgången till litteratur och aktiviteter, medan pojkarna föredrog att använda datorerna. Flickorna ansåg i högre utsträckning än pojkarna att biblioteket hade intressanta böcker och aktiviteter såsom bokklubbar, medan pojkarna i högre utsträckning efterfrågade andra material än böcker. Kamraternas användning av skol biblioteket visade sig spela stor roll. Rapportförfattaren drar slutsatsen att eleverna som använde sina skol bibliotek uppskattade läsning, hävdade att de var goda läsare i väsentligt mycket högre utsträckning och ansåg att skol biblioteket hjälpte deras skolarbete än de elever som inte använde skol biblioteket. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 64 av 104

67 I en annan undersökning som också intresserat sig för skillnader mellan flickor och pojkar svarade en majoritet av pojkarna att de använde skol biblioteket som mötes plats, som uppehålls rum eller för spel, medan en majoritet av flickorna använde skol biblioteket som studieplats eller för att låna hem böcker (Bikos, Papadimitriou & Giannakopoulos, 2014, s. 528f.). Flickorna i under sökningen ansåg att skol biblioteket bidrog positivt till lärande och bättre studieresultat, medan pojkarna inte drog samma slutsats. Fornes undersökning (2014) visade att högstadieeleverna i undersökningen var positiva till elevinflytande över skol bibliotekets förvärv, men att få var villiga att själva utöva sin delaktighet. Undersökningen visade att det gällde såväl höganvändare som låganvändare. Författaren påpekar att det inte behöver betyda att eleverna inte såg skol biblioteks verk samheten som viktig, utan att eleverna själva av olika skäl valde att inte vara mer delaktiga. I under sökningen har Harts (1997) delaktighetsstege 28 och Shiers (2001) delaktighetsmodell 29 använts för att analysera elevernas delaktighet i skol bibliotekets beståndsarbete. I en undersökning av Shaper och Streatfield (2012) framkom att skolbibliotekariens sociala funktion var ett av de teman som framträdde efter en brittisk enkätundersökning, som egentligen syftade till att undersöka vad skol bibliotekarier gör. Bibliotekarierna lyfte fram att de arbetade aktivt med att skapa positiva relationer med elever, att de ansåg det viktigt att finnas till hands, att de såg som sin uppgift att skapa en god, välkomnande miljö som skiljde sig från klassrums miljön, att de ville bidra till inkludering och till ett allmänt kulturellt intresse, eller att de arbetade med särskilda metoder såsom biblioterapi. I sin undersökning fick forskarna en rad exempel på hur skol bibliotekarier arbetade med bibliotekets sociala funktion. Flera beskrev att elever använde skol biblioteket som ett andningshål i vardagen, där de kunde pusta ut en stund mellan skolans alla krav och vara sig själva. På vissa skolor fanns läsklubbar där äldre elever stöttade yngre elever med läs- och skriv svårigheter. Två bibliotekarier beskrev att på deras skolor turades elever frivilligt om att vara assistenter i biblioteket. På andra skolor kunde skol bibliotekarien möjliggöra en bra övergång mellan grundskola och gymnasium genom särskilda skol biblioteksprojekt. Några skol bibliotekarier beskrev att skol biblioteket var den enda 28. Hart, Roger (1997). Children s participation: The theory and practice of involving young citizens in community development and environmental care. London: Routledge. 29. Shier, H. (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligations. Children & Society. 15 (2) Sidan 65 av 104

68 Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol bibliotek plats där vissa elever kunde sitta och studera och att själva lokalen var mycket viktig. Artikeln ger många exempel där bibliotekarier spelat roll för elevernas lärande. Scenarier med elever som hatar att läsa som får hjälp att hitta rätt bok och som därefter för första gången läser en skönlitterär text med behållning, är vardag för många skol bibliotekarier. I artikeln beskrivs hur skol bibliotekarier på olika sätt hanterar den sociala rollen. En del håller medvetet en låg profil och satsar istället på strategiskt arbete och att bygga upp breda och långsiktiga samarbeten med lärare. Andra framhåller skol bibliotekets roll för elevernas sociala utveckling, för grupparbete och för digital kompetens. En tredje strategi är att prioritera att stötta elever som är i behov av särskilt stöd. Shaper och Streatfield menar att den största utmaningen för skol biblioteken ligger i att skol bibliotekarier misslyckas med att förmedla vad de egentligen gör, förutom att sköta biblioteket. När skolor drar ner på biblioteksverk samheten behöver ledningen få reda på vad man förlorar, förutom ett rum med böcker och datorer. Skol bibliotekarier behöver bli betydligt bättre på att tala om vad de bidrar med för verk samheten och elevernas lärande, enligt författarna (2012, s. 74). När skolor drar ner på biblioteksverk samheten behöver ledningen få reda på vad man förlorar, förutom ett rum med böcker och datorer. Skol bibliotekarier behöver bli betydligt bättre på att tala om vad de bidrar med för verk samheten och elevernas lärande. DIARIENUMMER: I likhet med lärare kan skol bibliotekarier alltså, frivilligt eller ofrivilligt, tilldelas roller som till exempel kuratorer, konfliktlösare eller socialarbetare av eleverna. I många texter om skol bibliotekarier påtalas emellertid att rollen som skol bibliotekarie skiljer sig från rollen som lärarna har. Skol bibliotekarien bedömer inte elevernas prestationer och sätter inte betyg och därmed uppfattas de ofta av elever som neutrala. Men trots att skol biblioteket ofta får beskrivningen som ett neutralt rum så lyfter vissa av texterna under perioden fram att skol biblioteket, liksom andra verk samheter i skolar, förmedlar vissa värden. I sin uppsats ville Lundin (2015) problematisera skol biblioteket som ett neutralt, maktfritt rum och istället peka på den kunskaps produktion och maktutövning som ständigt pågår inom skolbibliotekets väggar. I masteruppsatsen Sex i skol biblioteket : Kunskap, Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 66 av 104

69 makt och konstruktion av sexualitet på svenska skol bibliotek har hon utforskat vilken kunskap om sex och sexualitet som skapas på skolbiblioteket genom urval, klassifikation, upp ställning och förmedling, genom en undersökning av skol bibliotekets bestånd i fråga om material med sexual upplysande innehåll och intervjuer med skol bibliotekarier. Resultaten av under sökningen visade att sexologiböckerna i första hand klassificerades inom tre olika vetenskapsfält: samhälls- och rättsvetenskap, psykologi och medicin. Att ämnet nu inkluderas inom fler ämnesområden i läro planerna märktes alltså inte i särskilt stor utsträckning i skol biblioteket. Uppdelningen i böcker för killar respektive tjejer speglar enligt författaren vidare en binär förståelse för kön där olikheter mellan killar och tjejer betonas: eftersom tjejer och killar är olika så behöver de olika böcker för att lära sig om kön och sexualitet. Indexeringen ger också uttryck för en tydlig heteronorm genom att andra sexuella identiteter och praktiker pekas ut som avvikande. Lundin skriver att skol bibliotek förvisso har skönlitteratur som syftar till att underhålla, men dess främsta funktion är lärande och att bandet till undervisningen skapar sanningseffekter. Skol bibliotekets fackböcker ges ett sanningsanspråk som de inte skulle ha haft om bibliotekarierna valt att inte köpa in dem (2015, s. 76). På alla bibliotek Lundin har undersökt hade elever och lärare möjlighet att påverka bibliotekets bestånd genom inköpsförslag, vilket innebar att skolbibliotekarien inte hade sanningsmonopol utan att maktproduktion skedde i en växelverkan mellan användare och bibliotekarie. Skolor ska vara säkra och välkomnande platser för alla tonåringar, men många skolor negligerar de utmaningar som vissa elever ställs inför enligt Hughes-Hassel, Overberg och Harris (2012). Genom en undersökning av beståndet av hbtq-relaterad litteratur, skönlitteratur och facklitteratur, hos 125 skol bibliotek i södra USA menar författarna att skol biblioteken har otillräckligt med litteratur med hbtq-tema. De befarar att avsaknaden av sådan litteratur signalerar för hbtq-elever att skol biblioteket inte är en plats för dem och att det är negativt för alla elever att inte få ta del av olika berättelser. Anledningar till en konservativ syn på beståndsutveckling med hbtq-elever i fokus kan vara skol bibliotekariers personliga attityder, förändringsrädsla, rädsla för negativ publicitet eller en anti-gaykultur i skolan. Skol bibliotekarier har möjlighet att stödja hbtq-elever genom bibliotekets samling och att verka för litteratur som porträtterar positiva och realistiska berättelser. Idag är tillgången inte jämlik mellan olika skolors bibliotek och Hughes-Hassel, Overberg och Harris menar i sin artikel att skolbiblioteken är en bra plats för arbete med kunskap, förståelse och tolerans (2012). Sidan 67 av 104

70 Kapitel 7. Delaktighet och användning av skol bibliotek Lundgren (2011) har i sin magisteruppsats arbetat utifrån två frågeställningar: Hur arbetar skol bibliotekarier i grund skolan för att främja jämställdhet? och Hur kan skol biblioteken bli en mer jämställd miljö? Analysen av intervjuerna med sju skol bibliotekarier visade att den övervägande delen av respondenterna ansåg att jämställdhet var en viktig fråga för skol biblioteken men att man inte riktigt visste hur man skulle arbeta praktiskt för att främja detta. De flesta försökte arbeta med frågor rörande jämställdhet exempelvis genom att diskutera könsroller i litteratur vid bokprat, bokcirklar och gruppläsning. Respondenterna menade dock att de saknade djupare kunskaper i frågor rörande jämställdhet och önskade att skolan erbjöd kontinuerlig fortbildning. De menade också att det saknades tydliga riktlinjer från skol ledningen och hävdade att de jämställdhetsplaner som fanns inte efterföljdes. Uppsatsen diskuterar också kort vad det innebär om skol bibliotekarier har låga förväntningar på pojkars prestationer. På skol biblioteket gör eleverna utifrån ovanstående studier en hel del andra aktiviteter än att låna. De träffar kamrater, surfar på nätet, spelar, gör läxor, läser, deltar i undervisning, grupparbetar, eller ber bibliotekarien om hjälp. DIARIENUMMER: Förvånansvärt få undersökningar under den aktuella tidperioden har egentligen undersökt vad eleverna anser om sitt skol bibliotek, hur de får inflytande över verk samheten, vad de förväntar sig av sin skolbibliotekarie eller hur de använder sitt skol bibliotek. Förklaringarna till detta är sannolikt flera. När forskning sker i skolan kan flera olika forskningsetiska regelverk vara tillämpliga och forskare ska inhämta (båda) vårdnadshavares och barns samtycke så långt det är möjligt. Även när barn inte kan samtycka ska de få information om vad de ska delta i på ett åldersanpassat sätt. Ofta förs en diskussion med en etikprövningsnämnd i samband med forskningen. Detta kan vara en process som tar tid, vilket gör att många uppsatsförfattare avstår från att till intervjua elever. En annan förklaring är att det som tidigare nämnts snarare är professionsfrågor och organisationsfrågor som tagits upp i de tidigare undersökningarna, på bekostnad av elevperspektiven. Några studier med olika ingångar har emellertid identifierats i genomgången, både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. På skol biblioteket gör eleverna utifrån ovanstående studier en hel del andra aktiviteter än att låna. De träffar kamrater, surfar på nätet, Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 68 av 104

71 spelar, gör läxor, läser, deltar i undervisning, grupparbetar, eller ber bibliotekarien om hjälp. Genomgången visar att eleverna i första hand uttalar sig om skol biblioteket som rum och inte om skol bibliotekets eventuella aktiviteter. Flera undersökningar visar att det inte är enkelt att få eleverna delaktiga i skol bibliotekets verk samhet. Ett tämligen vanligt resultat av empiriska undersökningar är att eleverna har en likgiltig inställning till sitt bibliotek eller att de har låga förväntningar. Det är inte konstigt att eleverna inte har så många uppfattningar om skol bibliotek eller särskilt uttrycksfullt kan beskriva hur skolbiblioteket bidrar till lärande, eftersom majoriteten inte har några egentliga erfarenheter av en välfungerande skol biblioteks verk samhet. En slutsats vi kan dra är att de sätt som eleverna uppfattar sitt skolbibliotek på, påverkar hur de använder det. Enligt genomgången kan skol biblioteket bidra både direkt och indirekt till elevers lärande. Det direkta lärandet handlar om skol bibliotekariens egen undervisning och hand ledning av elever samt om samarbete med lärare. Skolbibliotekarierna spelar även indirekt roll för elevernas lärande genom att de på olika sätt bidrar till lärmiljön. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 7 Varför forskas det och skrivs så lite om hur elever använder skolbibliotek, om vi bortser från den forskningsetiska förklaringen? Vad får en instrumentell syn på skol biblioteks verk samhet för konsekvens för elevernas användning av bibliotek i livet efter skolan? Sidan 69 av 104

72 Kapitel 8

73 Skol bibliotek och mångspråk 5 Biblioteken i det allmänna biblioteks väsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat moders mål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. (SFS 2013:801). Biblioteks lagens skrivning ovan innefattar också skol biblioteken, då de är en del av det allmänna biblioteks väsendet. Vi kan inledningsvis konstatera att det under den utvalda tidsperioden inte finns många undersökningar om skol bibliotekens arbete med litteratur på andra språk än svenska eller aktivt arbete med språkutveckling. Sökningar i flera data baser ger ett magert resultat och om vi avgränsar till de senaste åren finns i princip ingenting alls att finna i de vetenskapliga databaserna. Den som vill fördjupa sig i mång språk i en svensk kontext får därför bredda sin informations sökning till skolan i stort, till folk bibliotekens arbete, till rapporter från Skolverket eller till forskning om moders måls undervisning. Tre uppsatser i biblioteksoch informations vetenskap har under den aktuella tidsperioden för rapporten dock skrivits. I en kandidatuppsats från 2012 undersöker Pettersson hur skolbiblioteks personal, tre bibliotekarier och en biblioteksassistent, såg på integration och hur resultaten av under sökningen kunde tolkas i relation till Roths ( ) modell om integration. Modellen behandlar negativ distans, positiv närhet, negativ närhet och positiv distans. Resultaten av under sökningen visade att skol bibliotekspersonalen arbetade på ungefär samma sätt med alla elever, oavsett bakgrund. Inget av biblioteken hade under tiden för under sökningen något pågående integrations projekt och ett av skol biblioteken ansåg 30. Roth, H.I.( 2005) Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur. Sidan 71 av 104

74 Kapitel 8. Skol bibliotek och mångspråk att öppet tiderna var viktigare än integrations projekt, men att man ibland tog emot grupper på biblioteket för visningar. Pettersson drar i uppsatsen ändå slutsatsen att biblioteken i det stora hela arbetade aktivt för det som Roth beskriver som positiv närhet, då biblioteken arbetade medvetet med att se till att eleverna fick tillgång till medier på sina egna språk. Det framstod som att det fanns en vilja hos skolbibliotekspersonalen att kunna erbjuda litteratur på många språk, men också att det var svårt. Flera av bibliotekarierna lyfte under intervjuerna fram vikten av att lära sig svenska som en väg in i det svenska samhället. Integration tycktes till största delen uppfattas som att erbjuda böcker på andra språk än svenska enligt informanterna. Elevers perspektiv på skol biblioteket står i fokus i Flodqvists magisteruppsats (2010). Syftet med under sökningen var att fråga ett antal gymnasieelever med invandrarbakgrund om deras uppfattning och användning av sitt skol bibliotek. Undersökningen gjordes i en invandrartät gymnasieskola i en invandrartät förort till Stockholm. Flodqvist ville se vad skol biblioteket hade för betydelse i vardagen utifrån känslor, attityder och inställningar till skol biblioteket som rum i skolan. De teoretiska begrepp som studien använde som analysredskap är Rafstes ( ) teorier med grund i Giddens ( ) strukturerings teori. Det handlar om den undervisnings- och fritidsrelaterade användningen av skol biblioteket, så kallade främre regioner (de delar av rummet som har en strikt och styrd struktur) och bakre regioner (de delar av skol biblioteket som tillåter ett friare beteende) samt ingrupper (de elevgrupper som använder skolbiblioteket regelbundet) och utgrupper (de elevgrupper som sällan använder skol biblioteket). Uppsatsen visade utifrån intervjuer med åtta elever att skol biblioteket uppfattades som en trygg plats där de kunde vara sig själva, men att det till största del användes uppgiftsrelaterat. Skol biblioteket var en plats där man får saker gjorda inte där man är (s. 52). Det framkom också att eleverna inte hade några önskemål om litteratur på sina moders mål och skol bibliotekets utbud av litteratur på andra språk än svenska och engelska därför var mycket litet. Författaren tar också upp att skol bibliotekets personal inte var fackutbildad vilket i kombinationen med skolans en till en-satsning ledde till att eleverna lämnades ensamma med sin informations sökning DIARIENUMMER: Rafste, E. (2001). Et sted å lære eller et sted å være? En case-studie av elevers bruk og opplevelse av skolebiblioteket. Oslo: Universitetet i Oslo, Det utdannings-vitenskapelige fakultet. Diss. 32. Giddens, A. (1984). The Constitution of society: Outline of the theory of structuration. Cambridge: Polity Press. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 72 av 104

75 Martinsson (2014) tar i sin masteruppsats utgångspunkt i statistik som visar att nästan 23 procent av eleverna som antogs till gymnasieskolan 2012/2013 inte hade svenska som moders mål. Samtidigt visar annan statistik att varje skol biblioteksenhet i genomsnitt endast hade 175 böcker på andra språk än svenska och engelska, där utbudet i genomsnitt uppgick till 6925 böcker per enhet. För att bättre förstå hur skol bibliotekarierna resonerade om litteratur på andra språk har författaren genomfört intervjuer med fem gymnasiebibliotekarier. Intervjuerna fokuserade på hur bibliotekarierna resonerade kring tillhandahållandet av litteratur på andra språk än svenska och engelska och hur de upplevde arbetet med denna litteratur. Analysen av intervjuerna tog stöd i en socio kulturell syn på lärande och ett teoretiskt ramverk kring andra språks utveckling. Även styrdokumenten för skolan, som bland annat påtalar att minoritetsgrupper ska ges möjlighet att utveckla sina förstaspråk, anger att flerspråkiga elever ska ägnas särskild uppmärksamhet, att skol biblioteket ska ha litteratur på andra språk än svenska och att skolan ska verka som en kulturell mötesplats, fungerar som en utgångspunkt för studien. Resultaten av under sökningen visade att litteratur på andra språk än svenska ägnades liten uppmärksamhet. De böcker på andra språk som skol biblioteken hade var nästan uteslutande skönlitterära. Eleverna tycktes inte förvänta sig facklitteratur på andra språk än svenska och möjligen engelska i skolan, vilket ledde till att skol biblioteken inte upplevde någon efterfrågan. Det framkommer exempelvis i uppsatsen att trots att biblioteken erbjudits bidrag för att göra inköp av litteratur på fler språk än svenska så hade de avstått, med förklaringen att tiden det skulle ta att arbeta med förvärv inte kunde motiveras i relation till den låga efterfrågan. Flera av bibliotekarierna menade dessutom att moders målsläsning hörde samman med nöje och fritid snarare än med skolans verk samhet. Martinsson drar i uppsatsen slutsaten att Det som framstår som en viktig fråga i teori och styr dokument förvandlas på vägen till den praktiska biblioteksverk samheten till stor del, som en av informanterna uttrycker det, till en icke-fråga. (s. 55). Detta är problematiskt, menar uppsatsförfattaren, då forskning visar att flerspråkiga elever har större chans att uppfylla skolans mål om deras kulturella och språkliga identiteter bekräftas (jfr. Cummins ). Det framstår genom textläsningen som att tillgången till litteratur på olika språk är den fråga som hittills rönt mest uppmärksamhet 33. Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång, I: Symposium 2000, red: K. Nauclér. Stockholm: Sigma, S Sidan 73 av 104

76 Kapitel 8. Skol bibliotek och mångspråk DIARIENUMMER: på skol biblioteken. Att eleverna inte efterfrågar litteratur på andra språk än svenska framkommer i alla tre uppsatserna, vilket har lett till ett begränsat utbud på skol biblioteken. Våren 2014 genomförde Internationella biblioteket en enkätundersökning för att kartlägga gymnasiebibliotekens mångspråkiga arbete (Goobar, 2015). Även i denna undersökning konstateras att en av orsakerna som anges till att inte ha böcker på elevernas olika språk i biblioteket är att det saknas efterfrågan från elever och lärare. Som läsare av uppsatserna kan vi konstatera att kontexten idag, bara några få år senare, är en annan då nyanlända elevers behov av litteratur och IT-resurser har aktualiserats kraftigt under det senaste året. Idag saknas inte aktiviteter kring skol bibliotek och mångspråk och under de senaste åren har det genomförts flera konferenser och nätverksträffar med sådant fokus. Bland de projekt som har genomförts, kan nämnas Mångspråk i skol biblioteket (Rolandi Ronge, Hirschfeldt & Åkeson Hedqvist, 2014). Läsåret genomförde Mediotekets skolbiblioteks grupp tillsammans med tio av Stockholms skol bibliotek en satsning på mångspråk. Syftet var att öka antalet boktitlar och att främja läsning på många moders mål. Målen handlade såväl om att öka skol bibliotekets utlån av böcker på andra moders mål än svenska som om icke mätbara mål om att förmedla glädje med läsning på flera språk, visa moders målseleverna en bredd av litteratur samt att främja samarbete mellan skol bibliotek och moders målslärare. Ett strategiskt mål handlade också om att lyfta fram skol bibliotekets relevans och att undersöka metoder för att arbeta med böcker på många modersmål. När satsningen avslutades hade 578 böcker på sexton olika språk skickats ut till skol biblioteken. Resultaten av satsningen visade att utlåningen ökade och att många elever uppmärksammade de nya böckerna och därmed diskuterade språk med varandra. Satsningen ledde också till att elever som inte tidigare upptäckt skol biblioteket började använda det. Skol biblioteken knöt också närmare kontakter med modelsmålslärarna. Rapportförfattarna menar att medvetenheten om vikten av mång språks böcker på skol biblioteket ökade bland skol ledningar, pedagoger och elever. Satsningen synliggjorde också svårigheterna med att köpa in litteratur på många olika språk och frågan om att starta en bokdepå på Medioteket aktualiserades (Rolandi Ronge, Hirschfeldt & Åkeson Hedqvist, 2014). Skol bibliotekens arbete med mångspråk framstår avslutningsvis som ett angeläget område att beforska och på annat sätt fördjupa mot bakgrund av ökad migration och ökat antal elever i skolan som inte har svenska som moders mål. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 74 av 104

77 DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 8 Vilka frågor gällande mångspråk och skol biblioteks verk samhet, förutom beståndsutveckling, är relevanta att fördjupa idag? Vilka skol biblioteksmetoder är framgångsrika när det gäller att stödja elever och lärare när det gäller språk utveckling? Vilka lärdomar kan skol biblioteken dra utifrån folk bibliotekens arbete med mångspråk? Sidan 75 av 104

78 Kapitel 9

79 Att stötta elever med läs- och skriv svårigheter I den tidigare forskningen framkommer det att skol biblioteken spelar särskilt stor roll för de elever som har behov av olika stödinsatser för att klara sin skolgång. De undersökningar om elever med läs- och skriv svårigheter som har studerats i samband med denna rapport framhåller alla särskilt vikten av fungerande samarbete mellan peda goger och bibliotekarier för att stötta de elever som har behov av särskilda stöd. Genom att använda Gibsons critical library service categories ( ) har Subramaniam, Oxley och Kodama (2012) genom observationer och intervjuer undersökt skol bibliotekens utmaningar och möjligheter när de gäller att ge stöd till elever med särskilda behov vid fyra olika sär skolor. Gibsons över lappande kate gorier handlar om policys och rikt linjer (hur dessa efterföljs), tillgång till hjälp medel och utrustning (fysiska hjälp medel, tillgänglighet i lokaler, tekniska hjälp medel), särskild service (ändamåls enligt utbud, varierat bestånd, anpassade instruktioner) samt kompetens utveckling (generell och behovsspecifik utbildning för personalen). Undersökningen visade att skol bibliotekarierna väl kände till vilka policys och riktlinjer som gällde och att alla som deltog i under sökningen regel bundet deltog i nätverk, utbildningar och diskussioner i sociala medier för att hålla sig uppdaterade. I artikeln framkommer många exempel på hur skol biblioteken arbetar gentemot eleverna, exempelvis anpassade bibliotekarierna utlånings tider efter elevernas behov, till exempel genom att låta elever med Aspergers syndrom låna om samma bok många gånger trots att det kanske var kö på boken. Tillgången till hjälp medel och utrustning beskrevs som god tagbar, men det fanns relativt stort utrymme för förbättringar. Författarna drar slutsatsen att det finns mycket att vinna om skol bibliotekarierna tillfrågas när 34. Gibson, A. (2006). Disability support services, Victoria University of Wellington. I: Improving the Quality of Library Services for Students with Disabilities, red. P. Hernon & P. Calvert. Westport, CT: Libraries Unlimited. S Sidan 77 av 104

80 Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv svårigheter DIARIENUMMER: det gäller utformningen av skol bibliotek. Problem som lyfts i artikeln är att bibliotekarien inte har tillräckligt mandat att påverka inköp av hjälpmedel, trots att de är väl insatta i elevernas behov. Framförallt poängterar artikeln att tillgången till just en skol bibliotekarie är det mest betydelsefulla när det gäller skol bibliotekets arbete med att stötta elevernas lärande. En ändamålsenlig verk samhet kräver stor kunskap om de utmaningar eleverna möter i sin vardag och om de verktyg som kan användas för att stödja dem på ett meningsfullt sätt. Skolbibliotekarien kan enligt artikelförfattarna stötta elevernas lärande genom att arbeta utifrån en variation av metoder såsom individuell hand ledning eller hand ledning i smågrupper, att använda en läshund, att arbeta med delaktighet genom att ge barnen själva ansvar för var sin bokhylla i biblioteket och så vidare. När det gäller stöd till elever med särskilda behov, i detta fall definierat som elever med rätt till särskild undervisning, visar Hill (2012) genom en enkätundersökning att skol bibliotekarierna i studien kontinuerligt arbetade med beståndsutveckling, tekniska hjälpmedel och undervisning anpassad för elevernas förmågor, men att samarbetet med lärare och specialpedagoger i många fall behövde stärkas. Kontinuerlig kompetens utveckling lyftes också fram som ett område där det fanns förbättringspotential. Markey och Miller (2015) skriver i sin artikel att år 2011 hade tretton procent av eleverna i USAs kommunala skolor någon form av special undervisning. Av dessa elever hade sju procent en diagnos inom autism spektrumet. Genom att analysera befolknings statistik menar författarna att det är högst sannolikt att i stort sett alla skolbibliotekarier kommer att arbeta med elever med autism. Därför har författarna undersökt en speciell metod för att arbeta med användarundervisning och informations kompetens för elever med autism. De kallar metoden video-modeling and least to most promting intervention strategy. Metoden, eller strategin, utgår från teorier om socialt lärande, upplevd självförmåga genom observation och proximal zonsteori där ett barn följer en erfarens persons exempel och guidning och gradvis utvecklar förmåga att lösa en uppgift utan hjälp. Genom att använda video modellering, en evidensbaserad metod vilken blivit alltmer använd för barn med autism de senaste åren, kan skol bibliotekarien spela in exempelvis hur man söker i bibliotekskatalogen utifrån olika synvinklar. Syftet är att med hjälp av video sekvenser lära in färdigheter. Artikeln går detaljerat igenom hur detta kan gå till och fördelar och nackdelar med olika val. I studien fick fem elever med diagnos inom autismspektrumet arbeta med att söka i bibliotekskatalogen utifrån titel, författare och ämnesord med hjälp av videomodellering medan Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 78 av 104

81 deras aktivitet filmades och analyserades noggrant. Resultaten visade att metoden var framgångsrik när det gällde att lära eleverna att leta litteratur för skolarbete eller fritidsläsning och eleverna uppskattade metoden. Däremot var det svårt att dra fler generella slutsatser då urvalet var litet och det fanns stora individuella skillnader mellan elevernas tillvägagångsätt och uppfattningar. Whittingham, Huffman, Christensen och McAllister (2012) undersökte hur ljudböcker och deltagande i skol bibliotekets ljudboksklubb påverkade elevernas läsning. 21 elever i årskurs 4 och 5 deltog i projektet som pågick nästan hela läsåret. Samtliga elever identifierade sig själva som dåliga på läsning innan deltagande i ljudboksklubben (t.ex. Jag kan inte läsa tjocka böcker., Förra året kunde jag inte ens läsa en kapitelbok på 45 sidor utan hjälp. ). Efteråt beskrev eleverna att de blivit bättre på att läsa, att de hade lärt sig att tycka om att läsa och att de läste betydligt mer. Framförallt hade de uppskattat att tala om böckerna tillsammans med andra. Även elevernas lärare och föräldrar beskrev stora positiva förändringar när det gällde barnens läsning. Projektet riktade sig till elever med läs- och skriv svårigheter, men fick också till följd att föräldrarna fick en större inblick i skobibliotekets verk samhet och en mer positiv bild. Lärarna var mycket positivt inställda då de sett vilka effekter ljud boksklubben gett för elever som tidigare uppfattats som mycket lässvaga. Författarna beskriver att projektet nådde långt över förväntan. Uppsatsen Svårighet blir möjlighet skol biblioteket som pedagogisk resurs för elever med läshinder (Danielsson, 2012) utforskar på vilka sätt skol bibliotekarier kan tillgodose de läshindrade elevernas specifika behov och hur samarbetet mellan pedagoger och skol bibliotekarier fungerar när det gäller elever med läshinder. Två pedagoger och två skol bibliotekarier intervjuades. Uppsatsförfattaren framhåller i sin analys att läsning av meningsfulla texter är en rättighet även om man har lässvårigheter. För att de läshindrades behov ska bli tillgodosedda handlar det om pedagog och skol bibliotekarie arbetar tillsammans för att förstå vilken slags lässvårighet eleven har, att hitta lämplig litteratur och att identifiera tekniska hjälpmedel. Det handlar också om att hitta arbetsformer för läsande och informations sökning såsom arbete i mindre grupper, högläsning och att avsätta tid för läsning i lugn och ro. Här kan mötet mellan de båda professionernas kompetensområden bidra till att elevernas behov tydliggörs och också tillgodoses. Uppsatsen visar även att samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarier när det gäller att stödja läshindrade elever är avhängigt hur pass involverad skol bibliotekarien är i pedagogernas arbetslag. Hur skol bibliotekarierna ser på sin yrkesroll och arbetssituation beskrivs i Gustafssons uppsats från 2014, Skolbibliotekariens yrkesroll. Sidan 79 av 104

82 Kapitel 9. Att stötta elever med läs- och skriv svårigheter Fem skol bibliotekarier vid fem olika grundskolor har intervjuats och som teoretiskt ramverk används Øroms ( ) och Schreibers ( ) idealtypiska bibliotekarie roller. Under intervjuerna ger bibliotekarierna framförallt uttryck för en kultur förmedlande roll och en pedagogisk roll, men också en ämnesspecialistroll, en informationsförmedlande roll samt något som kallas en social arbetar roll. Denna roll innebär att hantera svårigheter som har att göra med elevernas kulturella bakgrunder och socio ekonomiska orsaker att göra, enligt uppsats författaren. Det handlar i första hand om att erbjuda stöd till elever. Masteruppsatsen För den kämpande läsaren verk samhet och samarbetsformer för elever med läs- och skriv svårigheter/dyslexi ur ett skol biblioteksperspektiv (Rasmundson, 2015) belyser samarbete mellan specialpedagoger och skol bibliotekarier, skolornas stödverk samhet och de både professionernas yrkeskompetens. Tio intervjuer genomfördes och resultaten handlar om hur viktigt det är att ha välfungerande arbetslag för att främja elevernas lärande. Uppsatsförfattaren visar i sin undersökning att ett grundläggande syfte med samarbete mellan skolbibliotekarie och specialpedagog är att förmedla kunskap och attityder över professionsgränserna, bland annat för att få syn på förutfattade meningar om läs- och skriv svårigheter. En viktig iakttagelse genom studien är att skol bibliotekarierna kände ängslan inför att rikta stödinsatser direkt till elever med läs- och skriv svårigheter, eftersom de då menade att eleverna kände sig utpekade. Rasmundson menar att detta är problematiskt, då alltför stort ansvar läggs på eleverna att själva avgöra om de behöver stöd av skol bibliotekarien och därefter visa initiativkraft. Det kan snarare motverka ett tillåtande klimat på skolorna enligt författaren. Kanske ligger en del av problembilden i att informanterna i alltför hög grad utgår från ett kognitivt perspektiv, där betoningen ligger på den inre motivationen och idén om barn som naturligt motiverade, istället för ett sociokulturellt perspektiv som betonar skolmiljön, omgivningens förväntningar och interaktion, resonerar Rasmundson (2015, s. 73). Uppsatsen Talböcker i skolan stöd eller stigma? (Sahlstedt, 2015) tar sin utgångspunkt i det faktum att elever med läsnedsättningar trots tillgång till talböcker inte använder sig av dem i någon större DIARIENUMMER: Ørom, A. (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og arbejdsorganisering. Biblioteksarbejde, 39, Schreiber, T. (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960 erne. I: Bibliotekarerne: en profession i et felt af viden, kommunikation og teknologi. red. T. Schreiber & H. Elbeshausen. Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur, S Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 80 av 104

83 utsträckning i skolan. Uppsatsförfattaren har undersökt grund skoleelevers upplevelser kring talboksanvändning genom intervjuer med sex barn mellan 10 och 12 år för att försöka få större förståelse för hur man som skol bibliotekarie kan hjälpa de elever som har behov av att använda talböcker. Resultaten av under sökningen visade att eleverna inte använde talböcker i skolan i stort sett alls, men att de däremot gjorde det hemma. Förklaringen till detta är enligt författaren att de påverkats av en syn på läsning som säger att läsning av tryckt text är det idealiska, medan talboksanvändning är mer av ett kompensatoriskt hjälpmedel än läsning i sig. I skolan läser man helt enkelt och hemma lyssnar man. I skolan upplevs kravet på att läsa på riktigt som att de måste läsa en tryckt bok, medan hemmiljön ger eleverna större möjlighet att använda sig av det sätt att läsa som ger mest stöd och avkoppling. Sahlstedt konstaterar vidare att de pedagoger som finns i talboksanvändarens närhet har stor betydelse för om eleverna använder sig av talböcker i skolan överhuvudtaget och understryker hur viktigt det är att de befinner sig i skolmiljön tillsammans försöker rubba de strukturer och fördomar som omgärdar alternativa sätt att inhämta kunskaper på för att eleverna ska lyckas i skolan (s. 25). Skol bibliotekarierna ser sig i flera av de ovan nämnde studierna som ambassadörer för tillgänglighet och uppfattar arbetet med dessa elever som en av sina viktigaste uppgifter. Texterna beskriver bland andra metoder som individuell hand ledning, grupphand ledning, läshundar, videomodellering och ljudboksklubbar. Problem som lyfts i flera av artiklarna handlar om vilket mandat skol bibliotekarierna har att stödja eleverna. I de amerikanska studierna om skolbibliotek och elever med läs- och skriv svårigheter, synnedsättningar, hörselnedsättningar och autism framträder en bild av omfattande regelverk, riktlinjer och policys. Men, precis som när det gäller de svenska undersökningarna, visar resultaten att glappet mellan teori och praktik är problematiskt. DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 9 Hur kan skol bibliotekens potential att stödja elever med läs- och skriv svårigheter synliggöras i skolan? Hur påverkar synen på litteracitet skol bibliotekens arbete med elever med läs- och skriv svårigheter? Sidan 81 av 104

84 Kapitel 10

85 Det digitala skolbiblioteket Under den utvalda tidsperioden finns det ganska få undersökningar som fokuserar hur skol bibliotekets digitala red skap kan bidra till elevernas lärande. De under sökningar som redovisas nedan behandlar satsningar på en-till-en, digitala bibliotekssystem och sociala medier. Två uppsatser som behandlar en-till en-satsningar har funnits under tidsperioden för kunskaps översikten. Syftet med Lydéens fallstudie (2013) var att undersöka hur skol biblioteks verk samheten påverkades då en-till-enkonceptet introducerades i lärmiljön. Uppsatsförfattaren har utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv undersökt vilken syn skol ledning, skol bibliotekarie och lärare har på skol bibliotekets roll i den digitala lärmiljön, hur skol bibliotekets funktion har förändrats och hur skol bibliotekariens roll har förändrats. Studien är begränsad till en skol enhet, där fem respondenter har valts ut för individuella, kvalitativa intervjuer: rektor som har det övergripande ansvaret för verk samheten, skol bibliotekarien som i syn yrkesroll står verksamhetens närmast och tre lärare som i det dagliga arbetet använder skol biblioteket och skol bibliotekariens kompetens. Resultaten av under sökningen visade att skol bibliotekarien efter implementeringen av en-till-en inte var bunden till det fysiska biblioteket i så stor utsträckning som tidigare. Bibliotekarien tillbringade mer tid ute i klasserna och hade tack vara den nya tekniken och de nya medierna större möjligheter att bistå eleverna med individanpassat material och att ge mer stöd till elever i behov av extra hjälp. Ett viktigt påpekande som uppsatsförfattaren gör är att den empiriska under sökningen visade att den sedan tidigare väl fungerande skol biblioteks verksamheten, under implementeringsprocessen, blivit en än mer viktig resurs för både personal och elever. Ytterligare en uppsats som specifikt fokuserat en-till-en-satsning är Gustafsson Svennsons text (2014) som syftar till att undersöka vad en en-till-en satsning innebär i praktiken i skol biblioteket och om och i så fall hur, skol bibliotekens roll på skolorna förändras. Intresset för Sidan 83 av 104

86 Kapitel 10. Det digitala skol biblioteket DIARIENUMMER: detta ämne väcktes hos författaen efter ett samtal med ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden som menade att nästa besparing kommunen skulle göra var att lägga ner skol biblioteken, då varje elev numera hade var sin dator (s. 5). Uppsatsförfattaren menar att politikerns inställning representerar en del i den offentliga debatten om skol bibliotekets existensberättigande. Undersökningen är genomförd utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv och i fokus står fem skolbibliotekariers berättelser om hur de arbetar nu, jämfört med hur de arbetade innan en-till-en satsningen. Resultaten kontrasteras mot politikens uttalande och visar att biblioteket istället användes mer än innan satsningen. Fler elever satt nu i biblioteket på lektionstid och arbetade. Att tro att en dator till varje elev automatiskt skulle ge bättre lärande för eleverna är en synpunkt man ofta får höra inom skolan, enligt Gustafsson Svennson (2014). Hon menar utifrån sin studie att det är inte bara att dela ut datorerna och förvänta sig att eleverna ska lära sig mer, utan att skol bibliotekarien i ännu högre utsträckning behöver arbeta tillsammans med lärarna, till exempel när det gäller informations sökning och källkritik. Även forskning inom pedagogik pekar på vikten av att lärare och skol bibliotekarier samarbetar när eleverna arbetar med var sin dator. Fleischers avhandling, En elev en dator: Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan (2013) behandlar införandet av varsin dator till elever och lärare och syftar till att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärandet. Avhandlingen tar inte upp särskilt mycket om just skol biblioteken, men pekar ändå på att skol bibliotek spelar en betydande roll. Fleischer skriver att tidigare studier visar att skol bibliotekarier hanterar informations sökning på ett mer fullgott sätt än lärarkåren och att positiva effekter har märkts när bibliotekarier involveras i såväl planering av som genomförande och undervisning i en-till-en (s. 84). I uppsatsen Det digitala skol biblioteket: En möjlighet för utveckling av såväl verk samhet som yrkesroll (Johansson, 2010) undersöks hur några skol bibliotekarier uppfattade ett digitalt skol bibliotekssystem. Uppsatsförfattaren kommer fram till att skol biblioteken i undersökningen var en eftersatt verk samhet, trots kommunens satsning på införandet av det digitala systemet. Införandet av ett webbaserat skol bibliotek visade sig inte betydelsefull för verk samheten då arbetstiden och arbetsuppgifterna för skol bibliotekarierna inte hade förändrats. Skol bibliotekspersonalen var fortsatt förrådsvakter och arbetsuppgifterna bestod av skötsel av rummet, inköp och utlåning av litteratur. Johansson skriver att trots det stora arbete som ligger bakom en systemförändring och kommunernas satsningar på införandet av Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 84 av 104

87 ett digitalt skol bibliotekssystem har under sökningen endast kunnat identifiera viss förändring när det gäller samarbetet mellan skolbibliotekens skol bibliotekarier, då utlåningen hade ökat. Samarbetet med den pedagogiska personalen och bilden av skol biblioteket som pedagogiskt centrum hade inte förändrats och eleverna stod fortfarande passivt utanför. Det innebar att skol bibliotekets stöd för elevernas lärande inte hade blivit bättre och enligt författaren hade det att göra med både skol ledningens och lärarnas kunskap och intresse och biblio tekariernas sätt att driva utvecklingsarbete. Visserligen är en-till-en-satsningar och digitala bibliotekssystem två olika saker, men Johanssons uppsats (2010) och Lydéens uppsats (2013) visar skillnaden i hur olika skol biblioteket kan uppfattas av skolans aktörer och vilka konsekvenser det får för skol bibliotekets verk samhet. Båda texterna gör gällande att ett digitalt system inte per automatik för med sig nya arbetssätt. Flera undersökningar om sociala medier i skol biblioteks sammanhang visar att det finns en positiv inställning till detta, från såväl elever och bibliotekarier som lärare och att förutsättningar i form av tillgång till datorer, plattor och lärplattformar verkar ganska god 37. Sociala medier används både för att marknadsföra skol bibliotekets verk samhet och som ett verktyg för lärande. Däremot tycks lärare och elever ha svårt att konkretisera hur skol bibliotekets skulle kunna utvecklas med sociala medier och hur de skulle önska att skol biblioteket använde sociala medier för att bidra till elevernas lärande. Ader (2013) har undersökt hur lärare och elever på en yrkesinriktad gymnasieskola efterfrågar och använder sociala medier såsom bloggar, Facebook, YouTube och Wikis. Uppsatsen visade att både lärare och elever hade svårt att föreställa sig vad sociala medier kunde tillföra för värde till skol bibliotekets verk samhet. Semovski (2012) har genom intervjuer undersökt hur fem skol bibliotekarier använder bloggar som arbetsverktyg, varför de väljer att arbeta med bloggar och vilka för- och nackdelar som finns. Undersökningen visade att det var svårt att få eleverna att läsa och skriva på bloggen. Mattsson och Åhlund (2013) undersökte på liknande vis ungdomars attityder till biblioteks marknadsföring på sociala medier kommer fram till att ungdomarna knappt var medvetna om att bibliotekens existens på sociala medier. 37. Enligt Skolverket fanns i genomsnitt 3,1 elever per dator i den kommunala grund skolan och 2,4 elever per dator i fristående grundskolor år År 2015 visar statistiken att det i grund skolan gick omkring 1,8 elever per dator eller surfplatta och för gymnasieskolan var motsvarande siffra 1,0. Se: Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets IT-uppföljning Stockholm: Skolverket. Sidan 85 av 104

88 Kapitel 10. Det digitala skol biblioteket DIARIENUMMER: Främst gällde det skol bibliotek. När ungdomarna tillfrågades vad de önskade att skol biblioteken borde göra för att fånga elevernas intresse fick de som förslag att ungdomarna ville känna sig delaktiga och att de ville ha dialog med biblioteken. Till stor del verkar problematiken med sociala medier och skolbibliotek höra samman med delaktighet och engagemang. Det är stor skillnad mellan att undersöka skolor som har tillgång till teknik och redskap och att undersöka skolor som på ett medvetet sätt arbetar med sociala medier för att ge ökade förutsättningar för deltagande. I en undersökning av elevers skapande av digitala boktips på en blogg tar Stridh och Svedlund (2013) just upp delaktighet. Undersökningen är genomförd på en mångkulturell F 6 skola, där ett en-till-enprojekt genomfördes. Motiven för eleverna att delta i skol biblioteks bloggen var främst att använda ny teknik och kunskapsförmedlande. I stort sett alla elever i under sökningen upplevde deltagandet i biblioteksbloggen som någonting lustfyllt och positivt och särskilt uppskattat var användningen av ipads. Eleverna visade vilja att på ett osjälviskt sätt dela med sig av kunskap till andra, dels att förmedla boktips, dels att visa hur man kan skapa en biblioteks blogg med hjälp av digitala redskap. Även elevernas inställning till läsning blev mer positiv, då de uppskattade att läsa böcker när de sedan gavs möjlighet att berätta om de lästa böckernas för andra. Eleverna såg det som betydligt roligare och mer lättförståeligt med video inspelningar än text baserade inlägg. Författarna skriver att arbetet med bloggen gjorde att eleverna kände gemenskap och tillhörighet vilket motiverade dem till fortsatt medverkan i biblioteks bloggen. Anledningen till att inte fler undersökningar tar upp digitala aspekter av skol biblioteks verk samhet kopplat till lärande är att det studeras som underordnat andra teman, som exempelvis tillgång till skol bibliotek, skol ledningens syn på skol bibliotek eller samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Det tyder också på ett minskat forsknings intresse för ny teknik som sådan. År 2012 publicerade SKL emellertid en rapport om skol bibliotekens behov av digitala resurser (Det obegränsade rummet: Det moderna skol biblioteket en framtidsskiss). Rapporten skiljer sig från de flesta andra texter om skol bibliotek, då den gör skarp åtskillnad mellan det fysiska biblioteksrummet och det digitala biblioteket, mellan det tryckta och det digitala innehållet. Författarna Widell och Östling argumenterar för att ett digitalt bibliotek tar bort de begränsningar som finns med ett fysiskt bibliotek, såsom bristande tillgång till resurser och bristande tillgång till kompetens. I texten ges en rad förslag till hur skol biblioteken borde arbeta. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 86 av 104

89 DISKUSSIONS FRÅGOR KAPITEL 10 På vilka sätt är det intressant att studera digitala aspekter av skolbiblioteksverksamhet? På vilka sätt bidrar skol bibliotekets användning av sociala medier till elevers lärande? Hur fungerar samarbetet mellan folk bibliotek och skol bibliotek, det vill säga kommunala bibliotek, gällande licensbelagda databaser och andra avgiftsbelagda digitala tjänster? Sidan 87 av 104

90 Kapitel 11

91 Avslutande reflektion och slutsatser Efter att ha gått igenom ett stort antal texter från de senaste sex åren, som alla utifrån någon infallsvinkel behandlar skolbibliotek, är det en både splittrad och sammanhållen bild som framträder. De senaste årens undersökningar bekräftar och stärker det som vi redan kände till genom många års forskning på skol biblioteksområdet. Återkommande teman i de dryga hundra texter som ingår i översikten är: Vikten av samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier. Vikten av stöd hos skol ledning. Skol bibliotekets etablerade betydelse för läsning. Problemen med att lärarna har för låg kunskap om skol bibliotek. Arbete med att främja informations kompetens, om det förekommer, sker ofta i skuggan av det läsfrämjande arbetet. Brist på fackkunskap eller utbildning hos de som arbetar i skolbiblioteket påverkar inriktning och kvalitet. De senaste årens undersökningar visar att allt fler metoder utformas och prövas i skol biblioteks verk samheten. Vi ser också att allt fler goda exempel lyfts, såsom ljudboksklubbar för elever med läs- och skrivsvårigheter, läshundar, bokcirklar, gemensamma projekt med lärarlag, nya metoder för användar undervisning och mycket annat. Det finns långt många fler intressanta skol biblioteksprojekt och goda exempel än vad som ryms inom denna rapport. Framförallt finns gemensamma och personliga erfarenheter hos alla de som arbetar med skol bibliotek som inte återspeglas här. Utifrån att ha tagit del av en stor mängd texter kan konstateras att skol bibliotek är ett forsknings intresse och ett område som väcker starka känslor. I en hel del av texterna uttrycks frustration, mer eller mindre explicit. Många författare är övertygade om att skol biblioteken kan spela en viktig roll för elevernas lärande och försöker på olika sätt Sidan 89 av 104

92 Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser belysa och beskriva detta faktum. Den känslomässiga aspekten gör att en hel del texter tenderar att bli normativa. Det gäller framförallt artiklar i professionsinriktade tidskrifter, men också vissa uppsatser. Den uppgivna skol bibliotekarien eller uppsatsförfattaren (eller forskaren) ställer sig frågan om hur många fler undersökningar som behöver genomföras för att visa att skol biblioteket spelar roll. Vad är det egentligen som krävs för att få till välfungerande skol bibliotek? De vetenskapliga artiklarna har en annan karaktär, men också en hel del av dessa uppehåller sig vid praktiska problem snarare än vetenskapliga forsknings frågor. En annan slutsats utifrån genomgången är att det inte finns särskilt mycket dokumentation om vilka av skol bibliotekets metoder som bäst bidrar till elevers lärande eller hur elevernas lärande ter sig när skol biblioteket är integrerat i undervisningen. Det kan förklaras med att det inte finns särskilt mycket sådan forskning. Om det beror på att det inte finns ett starkt intresse av sådan forskning, om det saknas finansiärer för sådan forskning eller om det saknas tillräckligt många välfungerande skol biblioteks verk samheter för att kunna genomföra empiriska undersökningar är svårt att svara på utifrån genomgången. Det är självklart också så att en hel de av de kunskaper som finns inte är vetenskapligt undersökta och publicerade. Om det inte finns en stark kunskapsbas att utgå ifrån går utvecklingsarbete trögare. En relaterad slutsats handlar om att det är förvånansvärt få studier om skol bibliotek som tar elevperspektivet. I princip alla empiriska undersökningar om skol bibliotek problematiserar samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier i sin resultat diskussion, oavsett vilka forsknings frågor som har ställts inledningsvis. I princip alla empiriska undersökningar om skol bibliotek problematiserar samarbete mellan lärare och skol bibliotekarier i sin resultat diskussion, oavsett vilka forsknings frågor som har ställts inledningsvis. DIARIENUMMER: Kunskapen om vad skol biblioteken kan bidra med tycks vara ojämnt fördelad. Vissa skolor och kommuner arbetar engagerat och lyckas ganska väl, medan andra är tämligen osynliga eller till och med uttalat dåliga på skol biblioteks verk samhet. Så verkar det vara, oavsett vilket land som står som avsändare för artiklarna. Många av uppsatsförfattarna uttrycker förvåning över hur olika skol biblioteken i Sverige kan se ut, då skolväsendet är så reglerat i många avseenden. Många Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 90 av 104

93 uppsatsförfattare, både inom biblioteks- och informations vetenskap och på lärar utbildningen kommenterar att det saknas inslag om skolbibliotek på lärar utbildningen. För att skol biblioteket ska bidra till elevernas språk utveckling, läsförmåga och lärande av informations kompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skol bibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skol biblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skol ledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamåls enlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Det framkommer vidare genom läsningen att möjligheterna att delta i organiserad kompetens utveckling och att arbeta utifrån forskande förhållnings sätt ser väldigt olika ut. Hur insatta skol bibliotekarier är i forskning om elevers läsning, om samspel mellan informationsökning och lärande eller om informations kompetens varierar kraftigt. Skol bibliotekariens utbildning har visat sig spela stor roll för hur skol biblioteks verk samheten utformas och vilket innehåll den har. Ett resultat av genomgången som inte diskuterats särskilt mycket tidigare är ett en konsekvens av att skolor inte har egna skol bibliotek utan utgår från andra bibliotekslösningar, kan vara att biblioteket reduceras till att endast handla om läsfrämjande, och inte alls om informationskompetens. I textgenomgången framträder en bild av att öppethållande av skol bibliotekslokalen prioriteras högst, snarare än samarbete med lärarna. Till allra största delen är de studier som ingår i översikten kvalitativa undersökningar, vilket gör att det inte går att dra generella, statistiska slutsatser. Däremot kan vi dra analytiska eller teoretiska slutsatser utifrån studierna. Det finns naturligtvis inga enkla lösningar för att få till välfungerande skol biblioteks verk samheter. För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språk utveckling, läsförmåga och lärande av informations kompetens, krävs väsentlig sam verkan mellan skol bibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skol ledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Om dessa förutsättningar existerar ger skol biblioteket substantiella avtryck Sidan 91 av 104

94 Kapitel 11. Avslutande reflektion och slutsatser DIARIENUMMER: i elevernas lärande. Utifrån ett förenklat synsätt kan vi säga att all pedagogisk verk samhet i skolan som är välfungerande och har kompetenta, kvalitativa och relevanta resurser till förfogande sannolikt bidrar positivt till elevernas lärande. Det som spelar en avgörande roll för ett skol biblioteks framgång är kanske hur det förstås och används av elever, lärare, skolledare och skol bibliotekarier (jfr. Francke & Gärdén, 2013, s. 183)? Studier som snävt riktas mot att bevisa att skolbiblioteket gör skillnad för betyg eller provresultat kanske kan bidra till en alltför instrumentell syn på skol biblioteks verk samhet? Om inställningen till skol bibliotek är rent instrumentell och skol biblioteket inte betraktas som något som har ett värde i sig, vad betyder det? Vad spelar det för roll för skol biblioteken om synen på lärande innebär bättre prestationer på prov eller om lärande ses i ett vidare perspektiv? Är det ett problem att många fokuserar lite på forskning om läsning och informations kompetens och mycket på forskning om skolbiblioteket som organisation eller skol bibliotekarien som profession när de vill argu mentera för skol bibliotekets betydelse? Om personal i skolan har djup kunskap om hur elever läser, söker och använder information i samband med sitt skolarbete finns sannolikt förutsättningar att utforma ända måls enliga stöd strukturer, såsom skolbibliotek. Det behövs mer forskning och systematiska studier med kvalitativ och kvantitativ inriktning för att öka den samlade kunskapsmassan och ge större möjligheter för utveckling på skol biblioteksområdet. Det finns många infalls vinklar som skulle vara intressanta att utforska vidare genom fortsatt forskning. Det handlar bland annat om att kunna artikulera hur skol biblioteket bidrar till lärande, till exempel att beskriva hur eleverna drar nytta av att läraren och skolbibliotekarien har olika kompetenser, eller att utforska på vilka sätt skol bibliotekariers teoretiska förståelse för de begrepp i läroplanen som relaterar till läs förmåga och informations kompetens bidrar till elevernas lärande. Det behövs också fler vetenskapliga undersökningar utifrån elevperspektiv med fokus på elevers lärande i skol biblioteket och med hjälp av skol biblioteket och skol bibliotekarien. En annan slutsats handlar om att det är svårt att se progression i under sökningarna. Ungefär samma frågeställningar ställs idag som det gjorde för tjugo år sedan. Ett exempel är att många av uppsatserna använder fortfarande Loetschers modell, som snart är trettio år gammal, för att analysera sitt insamlade material. Det beror naturligtvis på att det är en stark och gedigen modell som alltjämt äger sin giltighet, men det tyder också på att skol bibliotekspraktiken kanske inte har förändrats avsevärt under de senaste trettio åren, vare sig internationellt eller i Sverige. Flera undersökningar under den valda Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 92 av 104

95 tids perioden visar att det fortfarande finns bibliotek som befinner sig på taxonomins lägsta nivåer, som innebär att det inte finns något samarbete mellan skol biblioteket och lärarna och att skol biblioteket främst är en lagerlokal där självbetjäning gäller. För att låna begrepp från en annan sektor, så hamnar skol biblioteken i många fall långt från kärnverk samheten och utgör då i bästa fall någon slags stödverk samhet. Ganska få texter pekar på ekonomiska resurser som det största hindret för att skol biblioteken ska kunna stötta elevernas lärande. Möjligen ligger det som en outtalad, bakomliggande faktor till alla de andra problemen som dryftas. Problemen med att det är låg kunskap om skol biblioteks verk samhet och att det saknas en gemensam syn på skol bibliotek är långt mer diskuterade frågor än ekonomi. Ett sätt att hantera okunnigheten, som i flera av studierna har visat sig vara framgångsrikt, har varit att satsa på gemensam kompetens utveckling för lärare och skol bibliotekarier. I studierna finns både exempel på organiserad, formell utbildning och på egenfinansierade projekt och satsningar i form av kollegialt lärande. Ett sätt att hantera okunnigheten, som i flera av studierna har visat sig vara framgångsrikt, har varit att satsa på gemensam kompetens utveckling för lärare och skolbibliotekarier. Genomgången visar emellertid att skol biblioteken har stor potential att spela många olika roller för elevers lärande. De studier som sammanfattas i rapportens andra kapitel visar att skol biblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informationskompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan, utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skol bibliotek med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och entusiastiska läsare och informationskompetenta elever. I arbetet med den nationella biblioteks strategin har Kungliga biblioteket i uppdrag att göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skol biblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. Den här rapporten utgör en del i det analysarbetet. Sidan 93 av 104

96 REFERENSER DIARIENUMMER: Ader, F. (2013). Sociala medier och skol bibliotek En användarundersökning av efterfrågan av sociala medier på ett skol bibliotek. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Ahlgrimm, L. (2013). Skol bibliotekets funktion: En studie av fyra skol bibliotek Kandidatuppsats, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Allén, T. (2010). Kontexten som tillgång, begränsning och möjlighet: En studie av gymnasiebibliotekariers användarundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Almström, A. (2014). Bibliotek + skola = sant?: Föreställningar och föreskrifter om samarbete mellan folk bibliotek, skol bibliotek och skola samt om barns läsning. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Barrett, H., Eriksson, B., Gunnarsson Contassot, M., Lansfjord, M. & Wiklund, U. (2010). Skolbibliotekets möjligheter: Från förskola till gymnasium. Lund: BTJ Förlag. Bennison, M. (2013). Fick gymnasiereform och skol lagsändring 2011 några konsekvenser? En undersökning av gymnasiebibliotekets integrering i undervisningen. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Bikos, G., Papadimitriou, P., & Giannakopoulos, G. A. (2014). School libraries impact on secondary education: A users study. Library Review, 63(6/7), Brickarp, M. & Nilsson, E. (2011). Skol biblioteket i undervisningen: Uppfattningar om skolbiblioteket av några lärare i förskoleklass och grund skolans senare år. Kandidatuppsats, Högskolan för lärande och kommunikation. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Chu, S. K. W., Tse, S. K., & Chow, K. (2011). Using collaborative teaching and inquiry projectbased learning to help primary school students develop information literacy and information skills. Library and Information Science Research, 33(2), Clark, C. (2010). Linking School libraries and Literacy: Young people s reading habits and attitudes to their school library, and an exploration of the relationship between school library use and school attainment. London: National Library Trust. Cronberg, C. & Karlsson, L. (2012). Vad man talar om när man talar om skol bibliotek: En diskursanalytisk studie av hur skol biblioteket framställs i skolrelaterade forum. Masteruppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Lund: Lunds universitet. Dallas, K. & O Sullivan, M. (2010). A Collaborative Approach to Implementing 21st Century Skills in a High School Senior Research Class. Education Libraries, 33(1), 3 9. Danell Karlberg, A. (2011). Tillgängligt bibliotek eller låst bokrum?: Om biblioteks tillgänglighet och biblioteksintegration i Uppsalas grundskolor. Kandidat uppsats, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Danielsson, C. (2013). Svårighet blir möjlighet: Skol biblioteket som pedagogisk resurs för elever med läshinder. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Diekema, A. R., Holliday, W., & Leary, H. (2011). Re-framing information literacy: Problembased learning as informed learning. Library and Information Science Research, 33(4), Djurström, L. (2015). Lärare och skol bibliotekariers samarbete: Utifrån TLC-modellerna. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Dow, M. J., Lakin, J. M., & Court, S. C. (2012). School librarian staffing levels and student achievement as represented in Kansas annual yearly progress data. School Library Media Research, 15, Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 94 av 104

97 Drejstam, L. & Eriksson, C. (2015). Källkritik i de nationella proven. Linköping: Linköpings kommun. Dolatkhah, M. (2013). Skol bibliotek och läsfrämjande: Tre problemområden. I Hampson Lundh, A. & Limberg, L. (red.) Skol bibliotekets roller i förändrade landskap: en forsknings antologi. Lund: BTJ Förlag, S Eriksson, K. (2015). Biblioteket och läshundar: Läshundar som en metod för bibliotekets arbete inom lässtimulans. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Eriksson, S. (2011). Skol biblioteksforums verk samhet: en fallstudie sett ur perspektivet den lärande organisationen. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Fleischer, H. (2013). En elev en dator: kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Forne, G. (2014). Det är vi som ska läsa!: En studie av skolelevers syn på delaktighet i ett skol biblioteks beståndsarbete. Masteruppsats, institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Francis, B. H., Lance, K. C., & Lietzau, Z. (2010). School librarians continue to help students achieve standards: The third Colorado study. Denver: Colorado State Library. Tillgänglig: [ ]. Francke, H., Sundin, O. & Limberg, L., (2011). Debating credibility: The shaping of information literacies in upper secondary school. Journal of Documentation, 67(4), Francke, H. & Sundin, O. (2012). Negotiating the role of sources: Educators conceptions of credibility in participatory media. Library and Information Science Research, 34(3), Francke, H. & Gärdén, C. (2013). Forskning om informations kompetens i skol sammanhang. I Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.), Skol bibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag. S Fritsch, J. & Hammarsten, T. (2013). ˮFolk kan ju påstå vad fan som helst : En studie om elevers källkritiska förmåga och skol bibliotekets roll. Kandidat uppsats, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet. Gildersleeves, L. (2012). Do school libraries make a difference? Library Management, 33(6/7), Godbey, S., Fawley, N., Goodman, X., & Wainscott, S. (2015). Ethnography in action: Active learning in academic library outreach to middle school students. Journal of Library Administration, 55(5), Goobar, C. (2015). Mångspråkigt arbete på gymnasiebibliotek: Svårt, intressant och betydelsefullt!. Stockholm: Internationella biblioteket. Gustafsson, C. (2015). Skol bibliotekariens yrkesroll: Hur fem skol bibliotekarier i olika kommuner uppfattar sin yrkesroll. Kandidat uppsats, akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås. Gustafsson Svensson, A. (2014). Skol bibliotekets förändrade roll i en 1 1 satsning. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Gärdén, C. (2010). Verktyg för lärande: informations sökning och informations användning i kommunal vuxenutbildning. Borås: Valfrid. Diss. Gärdén, C., Francke, H., Lundh, A. & Limberg, L. (2014). A matter of facts? Linguistic tools in the context of information seeking and use in schools. Information Research, 19(4). Tillgänglig: [ ]. Göteborgs stad (2014). Skol biblioteksutredning 2013/14. Handling 2014 nr. 17. Göteborg: Avdelningen för Utbildning, Barn och unga och Folkhälsa. www4.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/ C A9AD878EC1257D5F00323E2F/$File/Handling_2014_nr_117.pdf [ ]. Sidan 95 av 104

98 Referenser DIARIENUMMER: Hallenberg, E. (2015). Hur fungerar skol biblioteken?: En kvalitativ intervjustudie om skolbibliotekariers och pedagogers syn på litteraturförmedling. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Hatlevik, O. E., & Gudmundsdottir, G. B. (2013). An emerging digital divide in urban school children s digital literacy: Challenging equity in the norwegian school system. First Monday, 18(4). Tillgänglig: [ ]. Haycock, K. (2011). Connecting British Columbia (Canada) school libraries and student achievement: A comparison of higher and lower performing schools with similar overall funding. School Libraries Worldwide, 17(1), Hedgrund, S. & Sabel, C. (2013). Skol biblioteket: Ett rum för lärande. Kandidatuppsats, institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholm: Stockholms universitet. Hell, M. (2010). Skol bibliotek och kvalitet. Hur ser rektorer, skol bibliotekarier och skolinspektörer på kvalitet? Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Henning Ingmarsson, J. (2010). Elevers kunskapsarbete i skol biblioteket: En kunskaps översikt. Stockholm: Nationella Skol biblioteks gruppen. Hill, R. F. (2012). Strengths and opportunities: School librarians serving students with special needs in central New York state. School Library Media Research, 15, Holmgren, W. & Johansson, S. (2013). Hur kvalitetsgranskar man ett skol bibliotek? Magisteruppsats, sociologiska institutionen. Umeå: Umeå universitet. Hughes-Hassell, S., Overberg, E., & Harris, S. (2013). Lesbian, gay, bisexual, transgender, and questioning (LGBTQ)-themed literature for teens: Are school libraries providing adequate collections? School Library Media Research, 16. Huysmans, F., Kleijnen, E., Broekhof, K., & van Dalen, T. (2013). The library at school: Effects on reading attitude and reading frequency. Performance Measurement and Metrics, 14(2), Hütten, R. & Johansson, M. (2013). Rektor och skol biblioteket en kvalitativ studie av rektorers syn på sin betydelse för skol bibliotekets pedagogiska roll. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Jakobsson, H. (2010). Vägar till skönlitteratur: En studie av den läsfrämjande verk samheten vid fem gymnasiebibliotek, dess motiv och bakomliggande ungdomssyn. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Johansson, C. (2010). Det digitala skol biblioteket: En möjlighet för utveckling av såväl verksamhet som yrkesroll? Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Karlsson, E. (2013). Skol bibliotek och informations sökning: En kvalitativ studie av skolbibliotekets roll vid undervisning i informations sökning. Masteruppsats, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Kero, L. & Selegran, K. (2010). Informations kompetens: En undersökning om högstadielärares och skol bibliotekariers uppfattningar. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Kjersén Edman, L. (2013). Tala om böcker: boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet. Lund: BTJ Förlag. Krueger, K. S., & Donham, J. (2013). Professional staffing levels and fourth-grade student research in rural schools with high-poverty levels. School Library Media Research, 16. Latham, D., Gross, M., & Witte, S. (2013). Preparing teachers and librarians to collaborate to teach 21st century skills: Views of LIS and education faculty. School Library Media Research, 16. Limberg, L. & Lundh, A.H. (red.) (2013). Skol bibliotekets roller i förändrade landskap. Lund: BTJ. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 96 av 104

99 Lind, E. (2015). Den stereotypa skol bibliotekarien?: En studie om icke yrkes verksamma lärare och lärarassistenters syn på skol bibliotekarien. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Linder, K. (2014). Därför är årets bibliotek inget bibliotek. Dagens samhälle, 26 september. [ ]. Lundgren, E. (2011). Skol bibliotek och jämställdhet. En intervjustudie på ett mindre antal skol bibliotek. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Lundin, K. (2015). Sex i skol biblioteket: Kunskap, makt och konstruktionen av sexualitet på svenska skol bibliotek. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Lundin, S. (2012). Barn berättar om sin läsning: Läsupplevelser i biblioteket, hemmet och skolan. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Lydeén, M. (2013). Skol bibliotek+en-till-en=sant?: En fallstudie av ett skol bibliotek i Entill-En miljö. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Magnusson, E. (2013). Skol biblioteket definition och användning: en innehållsanalys av gymnasieskolans styr dokument Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Magnusson, M. (2010). Det ska inte vara dött och tråkigt på ett skol bibliotek. Det känns gammalt : En kvantitativ/kvalitativ undersökning av gymnasielevers användning av sitt skol bibliotek. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Malmberg, S. & Graner, T. (2014). Bibliotekarien som medpedagog eller Varför sitter det ingen i lånedisken?. Lund: BTJ förlag. Markey, P. T., & Miller, M. L. (2015). Introducing an information-seeking skill in a school library to students with autism spectrum disorder: Using video modeling and least-to-most prompts. School Library Media Research, 18, Massis, B. (2015). Secondary school students in college: The library s role. New Library World, 116(1/2), Martinsson, S. (2014). Det mångspråkiga skol biblioteket: En viktig fråga i teorin men en ickefråga i praktiken? Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Mattsson, I. & Åhlund, A. (2013). Biblioteken vill bara vara hippa en studie om ungdomars attityder till bibliotekens marknadsföring på sociala medier. Kandidatuppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Mattsson, S. & Södergren, S. (2012). Skolledares syn på biblioteket intervjuer med två rektorer och två gymnasiechefer. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Montiel-Overall, P., & Hernández, A. C. R. (2012). The effect of professional development on teacher and librarian collaboration: Preliminary findings using a revised instrument, TLC-III. School Library Media Research, 15, Morris, R. (2015). School Libraries and Student Learning: A Guide for School Leaders. Cambridge: Harvard Education Press. Muhaxhiri, G. (2014). Läslust och läsförståelse bland elever i grund skolan: En undersökning utifrån lärarens och skol bibliotekspersonalens synsätt. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Möller, E. (2013). Det vore en dröm Grundskolerektorers tolkningar och arbetsmetoder gällande tillgång till skol bibliotek. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Nilsson, M. (2010). Många gånger är det faktiskt inte lärarna som har koll på vad barnen vill läsa : En undersökning av skol bibliotekets betydelse i svenskämnets litteraturundervisning. Kandidat uppsats, sektionen för lärar utbildningen. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Sidan 97 av 104

100 Referenser DIARIENUMMER: Nilsson, R. & Salmi, T. (2012). Tre skolor i en mindre kommun: En kvalitativ studie av grundskolerektorers syn på skol biblioteks verk samhet. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Nordh, E. (2014). Att leta bänkbok: Bänkbokspraktiker i skol biblioteket. Masteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Olsson, A. (2015). Flitigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok : Fallstudie om ett skolbibliotek. Kandidat uppsats, akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås. Petersson, A. (2014). Kunskap, Färdighet och Attityd: En undersökning om grundskolebibliotekariers syn på och arbete med digital kompetens. Kandidatuppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Pettersson, K., Pernler, T., Björklund, M., Landgren, L., Holm, B. Wiberg, A. & Hanberger, K. (2014). Verktygslåda metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. Stockholm: Kungliga biblioteket. Rasmundson, T. (2015). För den kämpande läsaren: Verk samhet och samarbetsformer för elever med läs- och skriv svårigheter/dyslexi ur ett skol biblioteksperspektiv. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Röpcke, B. (2012). Biblioteket som resurs i geografiundervisningen. Masteruppsats, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Rörborn, B. (2012). Samarbete mellan bibliotek och skola om skol bibliotekariens läsfrämjande arbete i skolan. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Sahlstedt, A. (2015). Talböcker i skolan: stöd eller stigma? Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Sandberg, T. (2014). Avstånd och användning: En jämförande studie av lärares användning av skol bibliotek i undervisningen. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Sandqvist, S. (2012). Stimulering av elevers läslust: En kvalitativ studie om lärares undervisningsmetoder samt uppfattningar om hur skol bibliotek kan utvecklas för att fungera som resurs för elevers läslust. Kandidat uppsats, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Växjö: Linnéuniversitetet. Schmidt, R. K., Kowalski, V., & Nevins, L. (2010). Guiding the inquiry using the modified scientific literature review. School Libraries Worldwide, 16(1), ss Schultz-Jones, B. (2010). School librarians, science teachers, + optimal learning environments. Knowledge Quest, 39(2), Schyller, H. (2014). Läsfrämjande på gymnasieskolan hur samarbetar bibliotekarier och lärare? Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Segerstedt, M. (2011). Skol bibliotek i det offentliga samtalet: En diskursanalys av hur samtalet kring skol bibliotek förts i dagspress efter lagändringen Magisteruppsats, sociologiska institutionen. Umeå: Umeå universitet. Semovski, N. (2012). Skol bibliotekarier och bloggar- en studie om skol bibliotekariers användning av blogg som ett arbetsverktyg. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Shaper, S., & Streatfield, D. (2012). Invisible care? The role of librarians in caring for the whole pupil in secondary schools. Pastoral Care in Education, 30(1), Shenton, A. (2014). Just why do we need school libraries? some ideas from students. New Library World, 115(3/4), Stridh, I. & Svedlund, E. (2013). Boktips 2.0: En kvalitativ studie om elevers delaktighet i skapandet av boktipsvideor på en biblioteks blogg. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 98 av 104

101 Subramaniam, M., Oxley, R., & Kodama, C. (2013). School librarians as ambassadors of inclusive information access for students with disabilities. School Library Media Research, 16. Söderström, J. (2012). Skol biblioteket i lärar utbildningen: lärarstudenters syn på informations sökning och skol bibliotek. Magisteruppsats, institutionen Biblioteks- och informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Tanem, T. (2014). Skolebiblioteks forskning: En bibliometrisk undersøkelse. Kandidatuppsats, akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås. Thomas, B. (2013). Alla elever ska ha tillgång till ett skol bibliotek: En skol bibliotekspolitisk översikt. Stockholm: Svensk Biblioteksförening. Thors, J. (2010). Informations kompetens i pedagogiska praktiker: Gymnasielärares syn på elevernas informations sökning vid projektarbete. Magisteruppsats, institutionen Biblioteksoch informations vetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Tiselius, E. (2012). Skol biblioteket och progressionen inom grund skolans användarundervisning. Kandidat uppsats, institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Borås: Högskolan i Borås. Todd, R. J. (2012). School libraries and the development of intellectual agency: Evidence from new jersey. School Library Media Research, 15, Victorin, S. (2013). Att starta skol bibliotek: En studie av två fristående skolor. Masteruppsats, institutionen för ABM. Uppsala: Uppsala universitet. Whittingham, J., Huffman, S., Christensen, R., & McAllister, T. (2013). Use of audiobooks in a school library and positive effects of struggling readers participation in a library-sponsored audiobook club. School Library Media Research, 16. Wickramanayake, L. (2015). Where to from here? Current status of school libraries in Sri Lanka: A survey. New Library World, 117(3/4), Widell, K. & Östling, M. (2013). Det obegränsade rummet: det moderna skol biblioteket en framtidsskiss. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Sidan 99 av 104

102 BILAGA Texter om informations kompetens och läsning vilka inte har inkluderats i rapporten DIARIENUMMER: Carlsson, U. (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom. Chang, Y. K., Zhang, X., Mokhtar, I. A., Foo, S., Majid, S., Luyt, B., & Theng, Y. L. (2012). Assessing students information literacy skills in two secondary schools in Singapore. Journal of information literacy, 6(2), Digitaliseringskommissionen (2014). En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår. (SOU 2014:13). Delbetänkande av digitaliseringskommisionen. Stockholm: Fritzes. Eynon, R. & Malmberg, L. (2012). Understanding the online information-seeking behaviours of young people: The role of networks of support. Journal of Computer Assisted Learning, 28(6) Furberg, A. (2010). Scientific inquiry in web-based learning environments: Exploring technological, epistemic and institutional aspects of students meaning making. Oslo: University of Oslo. Diss. Gross, M. & Latham, D. (2011). Experiences with and perceptions of information: A phenomenographic study of first-year college students. Library Quarterly, 81 (2) Gross, M. & Latham, D. (2012). What s skill got to do with it? Information literacy skills and self-views of ability among first-year college students. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 63 (3) Hyldegård, J. (2010). Between myth and reality: an exploratory study of secondary school pupils information behavior. Creating Knowledge Isfandyari-Moghaddam, A., & Kashi-Nahanji, V. (2011). Does information technology affect the level of information literacy?: A comparative case study of high school students. Aslib Proceedings: new information perspectives, 63(6), Karlsson, D. (2012). Man kan ju hitta i princip allt man behöver på Google : Högstadie- och gymnasielevers informations sökning i digitala medier. Kandidat uppsats, institutionen för kulturvetenskaper. Växjö: Linnéuniversitetet. Knight, S., & Mercer, N. (2015). The role of exploratory talk in classroom search engine tasks. Technology, Pedagogy and Education, 24(3), Kuhlthau, C.C., Maniotes, L.K. & Caspari, A.K. (2015). Guided inquiry: learning in the 21st century. 2. ed. Santa Barbara, CA: Libraries Unlimited. Lim, S. (2013). College students credibility judgments and heuristics concerning wikipedia. Information Processing & Management, 49(2), Limberg, L. (2013). Informations kompetens i undervisningspraktiker. I: Carlsson, U. (red.) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. Göteborg: Götebors universitet Nordicom, S Limberg, L. & Alexandersson, M. (2010). Learning and information seeking. I: Bates, M. & Maack, M.N. (red). Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3 rev. utg. New York: Taylor and Francis Group. S Limberg, L., Sundin, O. & Talja S. (2012). Three theoretical perspectives on information literacy. Human IT 11.2: Tillgänglig: 11/llosst.pdf [ ]. Lipponen, L. (2010). Information literacy as situated and distributed activity. I: Lloyd, A.& Talja, S., (red). Practising information literacy: Bringing theories of learning, practice and information literacy together. Wagga Wagga, N.S.W.: Charles Sturt University, Centre for Information Studies. S Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 100 av 104

103 Liu, R., Shen, C., Xu, L., & Gao, Q. (2013). Children s internet information seeking, life satisfaction, and loneliness: The mediating and moderating role of self-esteem. Computers and Education, 68, Lloyd, A. & Talja, S. (red.) (2010). Practising information literacy: Bringing Theories of Learning, Practice and Information Literacy Together. Wagga Wagga: Centre for Information Studies. Lundh, A. (2010). Studying information needs as question-negotiations in an educational context: A methodological comment. Information Research, 15(4). Tillgänglig: informationr.net/ir/15 4/colis722.html [ ]. Lundh, A. (2011). Doing research in primary school: information activities in project-based learning. Borås: Valfrid. Diss. Lundh, A. & Alexandersson, M. (2011). Collecting and compiling. The activity of seeking pictures in primary school. Journal of Documentation, 68 (2) Lundh, A. H., Limberg, L., & Lloyd, A. (2013). Swapping Settings: Researching information literacy in workplace and in educational contexts. Information Research: An International Electronic Journal, 18(3). Tillgänglig: html#.wg_y8u0zvd8 [ ]. Lundh, A. H., Francke, H., & Sundin, O. (2015). To assess and be assessed. Journal of Documentation, 71(1), Madden, A. D., Ford, N. J., Miller, D., & Levy, P. (2006). Children s use of the internet for information-seeking: What strategies do they use, and what factors affect their performance?. Journal of Documentation, 62(6), Moeller, R. A. (2011). Aren t These Boy Books? : High School Students Readings of Gender in Graphic Novels. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 54(7), Nätt Mönsmo, M., Svensson, K. & Thörner, M. (2011). ˮJag tar bara dem jag känner till : En undersökning om elevers informations sökning på Internet. Kandidat uppsats, institutionen för pedagogik. Borås: Högskolan i Borås. Pickard, A. J., Shenton, A. K., & Johnson, A. (2014). Young people and the evaluation of information on the World Wide Web: Principles, practice and beliefs. Journal of Librarianship and Information Science, 46(1) Raymond Lam, Y. H., Tse, S. K., Lam, J. W. I., & Loh, E. K. Y. (2010). Does the gender of the teacher matter in the teaching of reading literacy? Teacher gender and pupil attainment in reading literacy in Hong Kong. Teaching and Teacher Education, 26(4), Rivano Eckerdal, Johanna & Sundin, Olof (red.) (2014). Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informations vetenskaplig belysning. Stockholm: Svensk Biblioteksförening. Schreiber, T., Holm, C., Tønnesen, P. H., & Friedrichsen, A. (2010). Informationskompetence i gymnasiet: et debatoplæg. Aarhus: Aarhus Universitet. Shenton, A. K., & Hay-Gibson, N. V. (2011). Modelling the information-seeking behaviour of children and young people. Aslib Proceedings, 63(1), Shenton, A. K., & Hay-Gibson, N. V. (2012). Evolving tools for information literacy from models of information behavior. New Review of Children s Literature and Librarianship, 18(1), ss Shenton, A. K., & Pickard, A. J. (2014). Facilitating Pupil Thinking About Information Literacy. New Review of Children s Literature and Librarianship, 20(1), ss Skolverket (2011). Eleverna och nätet: PISA 2009 om 15-åringars förmåga att söka, läsa och värdera digital information. Stockholm: Skolverket. Smith, J. K., Given, L. M., Julien, H., Ouellette, D., & DeLong, K. (2013). Information literacy proficiency: Assessing the gap in high school students readiness for undergraduate academic work. Library & Information Science Research, 35(2), ss Sormunen, E., Heinström, J., Romu, L., & Turunen, R. (2012). A method for the analysis of information use in source-based writing. Information Research, 17(4). Sidan 101 av 104

104 Bilaga 1 Spink, A., Danby, S., Mallan, K., & Butler, C. (2010). Exploring young children s web searching and technoliteracy. Journal of Documentation, 66(2), Statens medieråd (2014). Småungar och medier. Stockholm: Statens medieråd. Sundin, O., Francke, H., & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom: policies, instructions, and grading. Dansk Biblioteks forskning: Tidsskrift for informations-og kulturformidling, 7(2/3), Sundin, O. & Rivano Eckerdal, J. (2014). Inledning: Från informations kompetens till medie- och informationskunnighet. I: Rivano Eckerdal, J. & Sundin, O. (red.). Medie- och informationskunnighet en forskningsantologi. Stockholm: Svensk biblioteksförening, S Van Deursen, A., Görzig, A., Van Delzen, M., Perik, H. & Stegeman, A.G. (2014). Primary school children s internet skills: a report on performance tests of operational, formal, information, and strategic internet skills. International Journal of Communication, 8, Watson, C. L. (2010). A study of secondary students decision-making processes with respect to information use, particularly students judgements of relevance and reliability. I: International Association of School Librarianship. Brisbane, Australien 27 september 1 oktober DIARIENUMMER: Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år Uppdaterad: 13 april 2017, 10:58 fm Sidan 102 av 104

105

106 Cecilia Gärdén är fil.dr. i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon är verksam på Högskolan i Borås inom forskningsområdet Informationspraktiker med fokus på informations sökning, informations kompetens och lärande. Cecilia forskar och undervisar också om bibliotekens organisatoriska lärande och kompetensutvecklingsfrågor. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.