Dokumentation av värdefulla vägmiljöer

Transkript

1 Pi. Nykvist Dnr249/99 Dokumentation av värdefulla vägmiljöer i Västernorrlands län Luffaren. och vägen Vägverket Region Mitt öns kar fä fram ett underlag for bevarande av kulturhistoriska värden, vad gäller vägmiljöer. inför framtida arbeten. Någon inventering av sådan karaktär har ej tidi gare genomfarts i Västernorrlands län. Målet med den nu planerade dokumentationen är därfar att hos ett urval av våra vägmiljöer synliggör a det kulturarv de represente rar. En önskad effekt av projektet är att det skall leda till en ökad medvetenhet om vägars kulturvärden och de sammanhang de ingår i, hos dem som bygger, underhåller och utnyttj ar våra vägar. Länsmuseet Västernorrland har därför på uppdrag av och i samråd med Länsstyrelsens kultu rmiljöenh et upprättat föreliggande fårslag till en inventering. '"OCH SÅVAR DEfocksd med landsvägen som gick gerwm en skog, den tog drag av skogen omkring och looode allt. Den sade:följ mig bortom kröken vid storgranarna där. Och närman kom dit lovade den omigen, att bortom nästa krök, där ska nija se. Sdjortgick det krök efter krök, och mdnga oor de ynglingar som hade blivit luffare pd det sättet, av sin egenfdrtiintans bundenhet tillvägonnen, krök efte r krök. m il efter mil. Det är dä r/or som inbitn a luffare inte uppehdllersig i samhällen mer än nödvändigt är. Närde tiggt sin bitfoda ger de sig av igenför attft. väge n dter lag d i sitt medvetande som ettfljroäntans bandsom löper genom deras sinne 011(! p syke och utan vilket de inte ka n leva. Trygga är de fdrst när vägen dter ligger framfdr dem med sin oändligajönndga att ljuga ochlova. Bringande tillfrid i vandringen ta r de den dd vidare steg för steg under sinafötter. medan vägen som syn gdr in genom deras väsen a vföroönian, inte som ett löfte efter löfte med tomrum emellan, mensom ett oändligt löftesbandsom genomrinner dem hela livet. Vägen blir ett löftesflöde som strömmar in genom deras ögon och ut genom deras hälar, ett löftesflöde som är sjä/vändarndl: uppfyllelse i sig själv. Enda villkoretjör att det sd skall vara äratt man gdrochgdr. '" (Ur Harry Martinsso n. V""agen till K1ockrike)

2 Historiska vägar Beskrivningar och exempel från Västernorrlands län Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för Kulturmiljövård ~t 1999: 14 I \ '-'._-" -- }c'f} ~; I

3 Inledning LänsmuseetVästemorriand har på uppdrag av, och i samråd med Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet samt Vägverket Region Mitt, dokumenterat ca 150 allmänna vägareller vägavsnitt i Västemorriand, länsmuseets Onr249/99. Av dessa har ett ~tal bearbetats vidare och presenterasi föreliggande rapport. Arbetet har utförts av Pia Nykvist och Carina Öberg under perioden juli t.c.m december Förhoppningsvis kan rapporten utgöra ett underlag för bevarande av kulturhistoriska värden inför framtida vägarbeten. En önskad effekt lir att det skallleda till en ökad medvetenhetomvägarnas kulturvllrden och de sammanhang de ingår i.- hos dem som bygger, underhåller och nyttjar våra vägar.,. Vägar har stor betydelse för landskapet och hur man upplever skilda miljöer. En slingrande byväg i skogsbrynet förhöjer upplevelsen av ett vackertlandskap medan en modernt uppbyggd väg i en 1Udre småskalig bymiijö kan få en negativ påvekan. Vägen i sig har ofta ell kulturhistoriskt vllrde då den berättar om 1Udre vägbyggnadsteknikeuer epoker i vägbyggandets utveckling. Den talarom för oss hur människorförrfirdades i landskapet och är en viktig del i berättelsen om en bygds historia. I den medeltida Hälsingelagen omtalas en väg längs Norrlandskusten. Att exakt identifiera Norrstigen idag är svårt ochhar inte rymts inom ramen för detta arbete. De vägarsom presenterasi rapportenhar tillkommit före Utmärkandeför dem är att de har en lildre karaktär, inte byggts upp på modernt sätt med hög vägkropp, skärningar ochutfyllnader utan ligger lågt i landskapet ochföljer terrängen. Vägar efter1950 finns ej beskrivna i rapporten. Det betyder dock inte att dessa saknar intresse. I det för Länsstyre1sen och länsmuseet gemensamt antagna Kulturmiljöprogrammet för Västemorriands län (Del 1 Strategier fram till Ar 2(01) betonas att den gemensamma synen på kulturmiljön är att den inte enbartbestår av de fysiska,rrmingarvi ser utan också av immateriella värden. Kulturmiljöer består inte bara av synligalänmingar. De innefattar även. osynliga värden, ofta formade av traditioneroch sedvänjor,ibland avlasbara i landskapet, ibland inte. Tillsammans formar de grunden till hemkänsla, gemenskap och kulturell identitet. Arbetet har därför prägiats av en helhetssyn, dllr människors Ideer och tankar lir lika viktiga att beakta som de fysiska spåren j landskapet. Det lir människors berättelser och minnen som ger liv åt vägen och det omgivande landskapet. Härnösand den 10 februari 2000, 1 \ k -'l~ '(I:::/--. Pia Nykvisl ~ Carina Öberg

4 Vägarhar en stor betydelseror landskapen och hur man uppleverskilda miljöer. En slingrande byväg i skogsbrynet rorhöjer upplevelsen av ett vackert landskap medan en modernt uppbyggd vägi en äldre smbkalig bymiljökan fl en negativpåverkan. Vägen I sig har ofta ett kulturhistoriskt värde då den berättar om äldre vägbyggnadsteknik eller epoker i vägbyggandets utveckling. Dentalar om ror oss hur människor förr färdades i landskapetoch är en viktigdel I berättelsen om en bygds historia. Vägar som varit i bruk kontinuerligt har naturligtvis förändrats genom tiderna, från stig för vandrare och ryttare till väg för vagnar och sedan till väg för bilar med en ständigt ökande trafik och krav på förbättringar för komfortabelt resande. Trots det har många vägarbevarat en ålderdomligkaraktär med stor betydelseför omgivandemiljö. De sträcker sig från bytill by. via sockenkyrkan och många har fortfarande mycketgemensamt med de naturbetingade vägarna från människans rorsta tid. Förr byggde man inte bort stenar och hällar, branta lutningar och vattensjuka områden utan rundade dem I stället. V"agen fick roljalandskapets linjer - en skogsrand, en brygg, en bergsfol,en sänka eller en åkerkant. Så när "vägormen" Idag ringlar fram, till synes utan anledning, överett storskaligt, uppodlat landskap är just vägen det enda som återstår av Gammelsverlges lapptäcke.som bilister upplevervi landskapens regionalasärdrag tydligast när vi färdas på äldre vägar. Vi rorstår vad som gjort att människan format kulturlandskapet med dess odlingar, bebyggelse och vägar sä olika i. olikalandsändar. Dåfärdas vi ~ Intejörbilandskapet. Projektbeskrivning När en vägskall beskrivas kan man Inte bara se på självavägkroppen utan hela miljönrunt vägen har betydelseror det kulturhistoriska intresset. Därför används ibland begreppet vägmiljö i stället fdr enbart väg. Utmärkande för de vägar som i första hand väljs är således att de skall ha kvar sin ursprungliga karaktär, inte ha byggtsom på modernt sätt med hög vägkropp. skärningar och utfyllnader utan liggalågt i landskapet och fdlja terrängen. Att vägen är precisså backigsom terrängen är, betyder mycket ror känslan av äldre väg och ger en alldeles speciell karaktär. Nya vägarbyggs oftast upp med en hög bank som utplånar skillnaden i topografin. Vägens utseende, även om man begränsar sig till självavägkroppen blir därför helt annorlunda. Arbetsuppgifterna kommer attbestå i attlänsmuseets personal inventerar. registrerar och dokumenterar kulturvärden som är knutna till vägnätet. Ett urval av vägar görs grovt utifrån kartstudier. V"agarna besiktigasdärefter. I samband med fältarbetet görs ett shrtligturval av vägar vilkadokumenteras i text och bild. Bådevägar som I sig är kulturhistoriskt värdefulla och vägar som inglr i större kulturhistoriska sammanhang börtinnas representerade. " I arbetet ingår även kart- och arkivstudier. Resultatet sammanställs i en rapport där det redovisas i text, fotografier och kartor. Vagarna redovisas även digitalt. Till arbetet knyts en referensgrupp bestående av roreträdare frän länsstyrelsen i Västernorrlands län, Vägverket Region Mitt ochlänsmuseet västernorrlend.

5 Tfdplan Arbetet genomfors under petiodenjuli 99 tom december 99. Kostnader Kostnaden for arbetet uppskattas till totalt kronor. Länsmuseet bidrar med en del av kostnaden i form avprojektledning, fält- och manusarbete. Biblioteks- och arkivpersonal engageras pi olika sätt i arbetet utan attvara engagerade i själva projektledningen. Kostnaden for detta uppgår till kronor. För att projektet skall kunna genomfåras behöver Länsmuseet VästemorrJand dock ytterligare kronor, varav Vägverket Region Mittbidrar med kronor och Länsstyrelsen i Västernorrland med kronor. Kostnaden för arbetet har beräknats på ca kulturhistoriska vägmiljöer vilka analyseras, beskrivs ochpresenteras i en rapport..r Härnösand den 26 juli 1999 Lars-Göran Spång l:e antikvarie

6 Att färdas genom landskapet "Wagenfrån mitt hem till kyrkan år 3/4 mil. Den går genomflera byar, och uppfar och utfar många backar. Första byn man m öter är Östaned. som ligger på vänstra sidan om vagen. Genom Ostanedår vägen ganskajämn; tills man kommer till handlaren J. Nordlanders gård DIlrifrån år en bra lång utftirsbacke kalladgr ötomsänget. Dar har man en by på vardera sidan om vägen: Allsta tillhljger och Lide till vänster. Når man gått utftir Gr ötomsänget kommer man till Lidebro. På vänster sida helt nära vägen bor i en Ii/en /jusmålodstuga skomakaren E. Svanberg. Fortsätter man så f örbi några lador, kommer man till en brant och Icro/dg backe Svedjeåkersbacken. Hår b örjar Fröks by. Den årgansko vidstrljckt, minst //4 mil lång, medgårdarpå båda sidor om vägen; tills man kommer ttll torparen Johan Frölen uppe i Kattersmyran, som år slutet av byn. Darefter bar det utfar en lång brant backe Bergebackendar skog vaxer på båda sidor om vägen: Nedanför backenm öterman Torromsmon, dar år vägen ganskajamn: Man år nuframme i Torrom, dar vägen går igenom byn och utför Torromsbacken. Sedan man då gål/farbi några stora byggnader såsom poststationen, ett hoieli mfl kommer man till en gansko stor bro, Kyrkbron kallad. På andra sidan bron lir en mljngd stallrum, och strax ovanf årpå en kulle slår kyrkan", Uppsatsen kallade Ester Örnfeldt, född i Övergård i Nora, för "Wagen till kyrkan". Den skrevs den 23/ och ger en fantastisk bild av det landskap och de byar hon passerade. Vi l1r namn pi platser och backar, en bild av hur gårdarna sig'ut och vem som bodde var. MAnga har fängslats och beskrivit Medelpad och Angermanland i reseskildringar. Vad är det di som fängslat och vad har de upplevt när de färdats längs vägarna? Pionjären bland resenärer är Linne som 1732 pi sin Lapplandsresa gjorde följande iaktagelser när han reste genom Ängermanland: "Så snarljag kom in uti Angermanland, strax begyntepå landsvagen stora och djupa backar visa sig. an manmed möda tordes rida nedför dem" (Linne /975). Abraham Hiilphers reser 1758 genom Norrland till Tomeå. Den 13 juli har han si kommit till Medelpad och skriver detta om vägens kvalilee. "Efter / /4 m resa woro wi uti Medelpad. Wid gran/seskillnadenwar en linea uphuggen, hwaräst en taj/a utwisade al Hälsing/andnu wore slutads... "Landsvagen hade förr warit hår den sämsta på hela wågen mellan Stockholm och Tornå efterfolks beranelse, medan hår har warit snart / alns djup sandat hela milenfardas ut öfwer, menfåredet år hade vice landshåfdingen Swan låtit besorjo; al blåleer blifwitjyltpå sanden, så althen nu war någorlundopassabel och hård. fast backame wo(ro) beswarlige och månge" (Hiilphers 1758, Nils-Arv id Bringeus och LTs förlag 1978). Hiilphers berskri ver de allmänna vägarna genom Medelpad i en sammanställning och beskriv, ning av landskapet 1771; "AllmlJnna w ägar genom del/a landskap ljro nuf ar liden 3:ne, neml. Norrlands, Jämtlands och Helsingslands, hwareft gåstgijwaregårdar och nådig skjutsinrättning träffas". Han berskriver de allmänna vägarna genom Ångermanland i en motsvarande sammanställning 1780 i tre färdv ägar: "Stora landsvägen, Ådalsvägen soder om elvfen" samt "Ådalsvägen norr om elfven", Stora vägen var IOalnar bred och de bida Ådalsvägarna var 6 alnar breda (Hiilphers 1985).

7 Den tyske resenären Högguerreste 1828till Lappland för alt studera land och folk och beskrev de branta backarna och de problem som kunde uppstå under färden. "Bergen äro branta och i allmänhet ganska riskabla attfärdas över, emedan vognbromsama äro fullkamligt obekanta i dessa tralder. Därtill kommer, att hastama. som visserligen äro goda och eldiga äro alliför små och svaga att håll in en tyngre vagn. Man är tvungen att låta bastarna springa i galopp uiför <k branta backarna; Deltasker också överallt i Sverige, och jag måste bekänna, allolyckarna trots detta sällan intrttjfa, vilket i synnerhet är beundrandsvårt i Hillsinglandoch Angermanland, dar folket i fäbodarna ofta satt upp grindar tvärs över vägen, f ör all inte boskapen skall löpa bort... Jag skulle vilja tillråda varje främling, som tänker resa; Sverige, attförse sig medenpräktig vagnbroms; del ar en försiktighetsåtgärd, som var och en, vilken ej villförlara armar och ben, inte skall finna onödig" (Carli 1945) Vad berättar vägen idag? Vägen går genom landskapsavsnitt som är speciella för de människor som bor där. Där finns deras minnen om händelser kring backar och krokar utmed vägen. Förr färdades man långsamt fram, till fots, på kärra eller cykel och gavs tid alt minnas tillbaka. Idagfärdas vi dagligen sträckor som för någon generation sedan innebar länga utflyktsresor. Vi reser genom landskapet i hög hastighet och tjusas genom vindrutan av detomgivande landskapet. Vägen är transportled för varor och folk, den för oss till våra arbeten och skolor. Samma väg som kan vara störande. bullrig och avskärmande, ger resenären maximal möjlighet till snabb förflyttning, Vägen finns därsom en nödvändig sjll1vklarhet var historia ofta. är bortglömd.

8 p Företeelser vid vägen Vägen är av stort värde för det omgivande landskapet. Invid vägen finns olika företeelser som alla är betydelsefulla för vägens värde. Affär Lanthandeln låg självklart milt i byn eller i vägkorsningen där många måste passera. Många affllrer är idag stängda / AII6 En alle skulle leda besökaren till en betydelsefull plats. Den präglar landskapet och är betydelsefull för vägens karaktär. Alleträd planterades i böljan längs uppfartsvägar mot bruk, herrgårdar och prästgårdar för alt skapa en ståndsmässig miljö som avvek från det omgivande landskapet. Alleer planterades också vid vissa allmänna vägar. Anslagstavlor Information om aktiviteter som fester, auktioner och möten anslås på strategiskt placerade anslagstavlor. Ofta står de vid en affär, församlingssal eller i en vägkorsning.

9 Broar De äldsta broarna var kavelbroar. Med plankor i gångriktningen eller tvärs gångriktningen liggande slanor, kunde man gåtorrskodd övermossar och myrar. Till fäbodval lar är det fortfarande vanligt med kavleibroar. Många finns ocksåbevarade i ortnamn som "Kavelbromyra". Att sköta underhållet av de broar som fanns, var ålagt alllmogen. Bönderna i Ljustorp framförde unaer!ren 1671 och 1672 besvär Over att de från sin avlägsna ort måste resaner ochreparera kustvägen och dess broar. Det förekom även att bönderna befriades från sin pålaga som vid landstinget 1647 där det faststalides att bönderna i Njurunda friades från sin andel i Selångersbron med hänsyn till att de hade den stora bron över Ljungan att sköta.. Bensinpumpar De första bensinpumparna placeradesvid affären.

10 Färjeläge Med hjälp av båtar kunde vattendragen korsas. Färjeläget var därför en viktig punkt för de resande. Längs Norrstigen behövde resenären korsa tre större vattendrag på sin resa genom länet. En av landets bredaste överfarter varångermanälven. Tysken Hougger beskriver sin resa över älven från Veda år 1828: "Har vid mynningen liknar Angermanälven mera en havsbuktän en d/v,' det tar en dryg timmeattfara över den och vattnet är nästan aldrig riktigt lugnt" (Hougger 1928:37). Fångstgropar Fångstgropar hade ett högt värde förr i tiden. En arvslott med ett fångtstgropssystem kunde varajämbördigt en gård. Fångstgroparna grävdes där man visste att djuren passerade, ofta ligger de i långa linjer och pålättgrävdajordar. Djurens vandringsleder var ocksåmänniskornas jaktvägar. Fångstgropar invid en väg kan betyda att vägen utvecklats från stig, där människorna vandrade för att vittja sina gropar. till en väg. Gravar och gravfält Gravanläggningarna syftade under förhistorisk tid att markera gårdens läge. Ibland kan de även ha placerats utmed en väg. Sannolikt är då vägen likagammal som gravarna. Grindar Förr korsades vägarna av grindar. Många vägar fungerade även som fägata ut mot skogsbetet. Vägarna hägnades med trägärdesgådar och grindarna av trä hade bestämda namn. "Lisa-grinn" i Ramsta är än idag platsen där fägatan mynnade ut i betesmarken. Grindarna har även givit namn åt backar som "Grindbacken".

11 Gästgiverier Gastgiveriema låg på ca 2 mils avstånd från varandra och de hade ansvaret för skjutsning och erbjöd även mat och husrum åt de resande. Friherren von Hogguer beskriver Spjute gästgiveri på det här sättet: "Gastgivaregården i Spjute var ell verkligt m önster: golven ""ro vi/skurade, husgerådet blljnjcte, på serveringsbordet ståtade några silverbägare, delvisförgyllda och inlagda medmedaljer och myntsamt en mängdkannor. Kort och gall hela huset gav intryck av enkelt men gediget välstånd. Vifingo en J6rträfJlig kvällsvard, bestående avjljgel, fisk, kokor och inkoktfrukt, Baddarna ""ro så goda man kunde önska sig. ty visserligen bestod ItJCkena av getjljjlor, men de vara överdragna med de finaste och renaste lakan. Nasta morgon intog vi en pr6ktigjrukost... " Kyrkor och kapell Socknens kyrka byggdes på en plats som redan tidigere varit en viktig mötesplats. Här låg socknens samlingspunkt där aua träffades inför söndagens gudstjänst. Till sockens centrum bar de flesta väger. SocknarnaDal och Ytterlännäsvar förr annex till Tersåker och vägarna i området går från kyrka tiu kyrka. Marknadsplatser Marknadsplatser var fram till 1700-taletstarkt reglerade och enbart borgare och handelsmän hade tillstånd att bedriva handel. En betydelsefuumarkandsplats fanns i Mo, Junsele socken. Vid Ångermanälven. på gränsen till Lappmarken. låg föregångaren till Åsele marknad som fortfarande hålls varje år.

12 Milstenar Drottning Kristina utfärdade 1649 en förordning som föreskrev att alla större vägar skulle mätas och förses med milstenar. Milen mätte på den tiden till m. Med stolpar av trä markerades varje hel mil, mil eller 1/4 mil. Under 170Q-taletersattes stolparna av gjutjärnsskyltar som placerades i kallmurade stenpostament. Foto Carina Öberg. Minnesstenar I länet finns minnesstenar som markerar tillkomsten av en vägsträcka eller en bro. Stenarna berättar om tidpunkt för tillkomsten och vilka som utförde arbetet. Mjölkbord Förr fanns mjölkbord i alla byar. De stod vid vägen och oftadeladeflera gårdar på ett mjölkbord. Mjölken hämtades med mjölkbilen för att levereras till mejeriet. Mjölkbordet var byns samlingsplats. Vid mjölbordet väntade manpåbussen och här hämtades post och varor. Mjölborden har idag mist sin ursprungliga funktion, många har rivits och några fungerar som hållare för postlådor.

13 posuådor VägarpI landsbygden kantas av postlådor. De star samladei mera tätt bebyggda områden medan andra står vid uppfarten till varje enskild gård. Rastplatser Vägaroa kantas ibland av rastplatser. Speciellt i turiststrlk, vid utsiktpunkteroch andra vackra platserfinns den lilla fickan som g ör det möjligt an göra ett avbron i billkandet och istället njutaav landskapet. Runstenar I Medelpad finns 14 bevarade runstenar. Runstenarnas placering kan betyda an platsen varit betydelsefull eller central för kommunikationer för 1000 år sedan. I Byn, Sättnasocken finns en runsten som idag slår invid vägen. Varden ursprungligen har stått är idag ej kant. "Sigurd, Sven och Hård reste denna sten efter [gul, fader sin ",

14 RAcke Racken kan vara konstruerade av olika material. Fästen av huggen sten sk "Stengardister" med räcke av tri ar sällsynt men förekommer vid vissa vägar, Ursprungligen var plankanvitmil ad. Betydligt vanligare ar all träräcket ersatts med en st1lbalk. Telefonstolpar Ungs vagarna står telefonstolparna på rad. De inramar vägen och visar vägens riktning. Stolpar och tridar som kastar skuggor kan skapa spinnande mönster i vägbananotelefonstolparna berättar även enteknikhistoria. FotoPia Nykvist. TrAd Träd vid vägen var förr viktiga hållpunkter, Det kunde vara träd som hade magiska egenskaper eller helt enkeltträd som gav skuggaåt vandraren soliga dagar.

15 Vilslenar Vid stenar med en tuktad översida och ett"ryggstöd" av sten kunde vandrare pusta ut och rasta en stund. Vid viistenar hände det också att likkistan placerades när bärlaget behövde en sup. Andra rastplatser ranns vid källor och vattendrag. Vid Spel-Lenas källa i Byn, Sättna socken kunde ryttaren låta sin häst dricka ur en vattenränna och själv användaträkåsan och vila ut på en träbäck. BAde vattnet och rännan finns kvar. Vlghållnlngsslenar VaIjeboode var skyldigatt underhålla en viss vägsträcka, Vägarna delades upp mellanbyns bönderoch vägsträckormarkeradesupp med en sten märkt med initialer eller namn samt lrtal. Stenarnas utseende varierade, vissavar val huggna medan andra bestod av enkla naturstenar.

16 v : : B B B4 1 B57 B63. B6 3:01 BB4 8 7_~_ B 7~_ B85 99 _3_ s.."'" e urin en - Kroknas KOlsInre VIssnAs Ostavell. R6siO Flnb n - UIv1" n Rl nno V Genom Skatan Flata - Norrbleken Kun snls Radsen Hovid A1nO aamla kyrka AlM emla "'.- Lund LO do AltOn SkeoDshamn VI stans O Ytterå Antlarn LIndorn Ha dån er ka SOrmark - Hlllenvland Genom KlckerbAcksmon Fr6nO- unde (via FOrnl Dals kvl1<a Vik Oar VIksbacken- Tersåker TorsAker- Flnom Usa rinn - Be Blindtarmen Salteå enom Fl l1sviks hamn Ghnls BOmås Naltnaet BOnhamn Bl ekland - SJAland - örsta B1al1r6 : SOlViken Lo M ckelb S mås M ekelb - Vlatt A1mslOnlS Lo.Q~~s ta - va rn~ Berg - SU!ld Naske - SOn.ved"e BjOrU 8ack*" TIlI'-Slnai 'kyrxa Sko ee. Bureåbor Genom Grenlnae bru k Genom Mo "' kommunlll. lnt...n x Lj tj ;,':"', f-k CK x ; ";' ; is. Ald~ kariktar x is._'l..j\. Unik historiai hlnd.r.. _.. Medel. Uppslag ~ a ~ ~ a ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~.... 5

17 ~.. E ~ c o 02 - <!~ ~o G~.~ 'E G'" o" 0 c. ~.z'"...". ' cc E c E= "'~ o, tj)~ ::;"... (0 (010",""""

18 Vlg'trlcka Överturingen-KroknAs VIg nr I.IoIIIIgg nlng 50 1 Grus Bredd 5m Längd 17.5 km VAsternorrland Ange HaverO U ng raksträcka vid Gammelbodama. llllbivning gir geoom ett vidsträckt svagt kuperat skogsområde. Landskapets naturgeografiska ~ kombinerat med 1921l-talets vägbyggnadstelmik bar skapat en väg med många långa ~~ or. Under den senare delen av 1800-ta1et koloniserades området av skogsarbetare fjacis. tt. med avverkning, kolning och flottning. Vägens tillkomst 1923 innebar förbärtrade immunilw iollsldöjligheter till de avlägset belägna skogsbyarna. ingår i en utpekad kulturmilj ö med bcvarandevlrd flbodvall. Vågen har en. llg profil. diken, crlsbcvus:na kanter och flera mycket linga rakstrickor. Kanske har vågen... sträckn ing som dal stig Överturingeböedema förr färdad es på till och från fäbodvallen. bylll!des 1923 och i skogstrakterna var skogsarbetare bosatta. Kring bebyggelsen kantas av telefodstolpar.

19 "'=., ~ - '=; K61avallen ~,.."ön ~~... ~ ~ - o; -::::;: - : ':-q;. ''I-. ~,.~ -~ ' ~ Unste,.. h"d@- - OJ ~ 1=. Heden = ~ 1) ~ e == ~ {. ~ a 0".» - ~ ;\ ). =.: Björnberget -, - - Fe/asen =. ",'Q = ~ - =i' SI be 27Q,<'~ -:i>: \.: ~",::.-~. : ~ :';i~ ~,~ ::, ~} :::;,;~ : ~. \; ; ~;i ;; tt~i>:,. : ':.~ = S:..~-:- "1 -==--= ::.=. ( Turingsbod.. rn ~- "1 Nyströms- o Il 'kolonatet " ~' -rsjöbo..~!i80 '1: '.- La =",,'".==..,. == Silterbodarna ~~~.i;i,;.[; ;:r;,",~~,..j~.i,;lt-:~ild~ : ~ : ;~ i:;.;'h~ ::': ~: i.:.,. :,{ ;:, : ~~ : ;,\.,.:.t,:' ; :: ~ ~ Röda kartan skala I:

20 VAg 501 Överturingen-Kroknäset lid vigkorsningen i ÖVerturingen går vägen rakt norrut, genom ett vidsträckt skogsområde. I ~::;n~orr om Overturingen hade människorna under fflrhistor isk tid kunskap om lågteknisk ~ lning. Järnet exponerades eller användes för husbehov. Skogsområdet har i alla tider varit iit cmridc som nyttjades mr jakt och fiske och in i modem tid för ftboddrift och virkesuttag. Itt komma till sina tlbodvallar vandrade både folk och fl på skogsstigar. Vi vet inte var stigen till Ibodama gick men den kan ha haft ungefär samma sträckning som vägen bar idag. IbolIlvallen GammelbOOama var en av ÖVcrturingenböndcmas många flbod vallar. Höet på myrarna och i skogarna kring vallama gick koma på bete. I takt med att jordbruket utvecklades avtog :<-),libcdbrukel Idag Ar Gammelbodama en utpekad bevarandevltd kulturmiljö och en av Medelpads...och blst bevarade flbodvallar. den senare delen av ISDO-talet ersattes de småskaliga och vattendrivna husbehovssågama med iga sågar och dänned kom sågverksindustrin igång på allvar. Utvecklingen innebar att förutom isa arbeten vid sågarna fanns arbete med att avverka och transportera timmer till sågveken.... från Överturingen till Kroknäset och vidare in i Jämtland byggdes Vägen har många nbtrlckor, en strax söder om Gammelbodama Ar fyra kilometer! Sundin. vlxte upp i OdesjOo men hade sin farmor och farfar i Kroknäs. Eivor minns livet i byn 194C).talet I Kroknäs eller Kroksjönäs som Eivor säger; fanns på 4G-talel en dansbana som hette ". HIt på grinsen mellan Medelpad och Jämtland umgicks bygdens ungdomar. De dansade och pil varje sommar. NAr skolterminen startade fick. barnen fra.n KroknAs inackorderas i!wli1j1 ;;';gen men kunde från början av 5o-talet bo kvar hemma och istället åka med skolbussen. lord; fäbodvall, skogsarbete. mötesplats. minnen.

21 FttlxxbaJlen Gammelbodarna består av sju val/ar liggande pd en nog vljstslullning. Idag skår vdgen rakr igenom jabodva//en, tidigare gid htjr en slig. Foto mol V. l Kroknds ligger flera mindre bostadshus invid v ägen: VlJgem tillkomstpå 191Q-talet hade stor betydelsejor det lilla sa mhijllet.foto mot N J:

22 Kölsillre-Vassnäs 504 Grus Bredd 4 m Längd 5.0 km VAsternorrland Ange Haverö Missionshuset i KölsIllre. Ing Pr genom ett vackert naturlandskap där Ljungan vidgas och bildar Holmsjön. Kring byarna ytor med jordbruksmark i ett i övrig skogbevuxet och svagt kuperat landskap. Vågen genom Kölsillre, MosiJlre, Eldnäset och Vassnäs. Skogsbruket bar baft stor betydelse för befolkning. Regleringen av Holmsjön innebar att land sattes under vatten. sar igenom fyra utvalda kulturmiljöer med vlrdefull bebyggelse och många av gårdarna inid vicen. Vägen har en 11& profil, inga till grunda diken med grlsbevujoa slinter. backi&, krokig och anpassad till landskapets topografi. Områdets flottningsepok visas. useet på Eldsnäset.

23 '-. ~ I\ -e-,' \-,..~. ' 'L.. 1t _- ' """ ~ 1 ~ ~ :: ~ _.1 -,, ~

24 Väg 504 Kölsillre-Vassnäs Vlgen mellan Kölsillre och Vassnäs går ett stycke från Ljungans norra stranden, där älven blir bred Ocb övergår i Holmsj ön. Området i den här delen av Medelpad karakteriseras av sjöar och vattendrag samt milsvida skogar. Från vägkors ningen i Kölsillre sli ngrar vägen geno m skogslandskapet, passerar Jlrdama i MosilIre och fortsätter vidare till Vassnäs där den slutar vid byns sjöbodar. Landskapet är Iockrikt och skogsbevuxet. endast krin g MosilIre oc h Vassnäs finn s j ordbruks mark. VIgen Ar smal med en låg profil, gräsbevuxna kanter och kantas av telefonstolpar. Med sina backar OCh kurvor är vl gen väj anpassad till det omgivande landskapet. VI gens viibevarade äldre karaktär är Hrdcfull mrområdets kulturmilj ö. strinderna runt Holmsjön ftnns många ste nlj dersbo platser. Den rikliga tillgången på vilt och lockade människor till området under kortare eller län gre perioder. Att fisket kring Holmsjön Innu pl17og-talet hade stor betydel se beskriver Arbraham HDlphers 1771 nir han besöker socken -FordnIl lider Jdges at Fukel hljr i Socknen war;' särdeles lönande, dock wgj6r del dnnu dryg del SOCDte1U ndringsfång". Att fiskets har haft betydelse för byarna ses Annu i de bevarade sjöbodar. vigens slut' Vassnäs och på andra platser kring Holmsj ön startade en bössmedja i början av 16OO-ta1et. I de många krigen behövdes mängder av vapen och det var därför praktiskt att inrätta bgssmc:djor på olika håll. Eftersom gränsen mot Norge inte var all för långt från VassnIs, flyttades ~c:dema till Sundsv all I Vassnäs fanns Iven ett gästgiveri. ISOO-talet ökade befolkningen kraft igt i takt med skogsbrukets utvecld ing. Kölsiltre Ar präglat denn. tidsepok när arbetet i skogen, timmerhuggnin g och flottning slukade arbetskraft. I!lgkorsningen utvecklades und er sekelskiftet ett centrum med missionshus. skola, folkets hus och. Torpen i byns utkanten Ar idag fritidshus. Mosillres bebyggelse ligger samlad vid vägen. ggclsemiljocma Ar ålderdomli ga med bl. a en parstu ga från slutet av 170o-ta)et. Eldnäset ligger i IDSlutning till vägen och fick stor betydelse när Ljungan blev allmän flottled IS82. På Eldnäset finns Isen från flottningsepoken bevarad och 1999 började arbetet med att utforrna en iogsmuseum. lool:<moa hljrjades, darifr ån kom v ölsingnetsen och dartfrån kom förbannelsen. Timret b örjade go; al/i st örre massor utflir alvama. vattenfal/en dreva små sågar, plank och br äder flottades ; el vidare ner till kusten " r "Jimmerdalen" av Martin Koch, yckelord; mötesp lats, industrisamhällets kulturarv.

25 Gbdarna ligger Mra..agen. Den hijr gården ligger i MosilIre och arfrön år / 779. rl1tg Holmsj6tu strdnderfimu mdnga boplatserfrön stenmdet. Fisket var lr'jnge ett viktigt Io.plemenl tilljordbruket. Haverö socken har många sj6ar och vattendrag och lijngeförades mtl1i _ båt istdjletft' au ta sigfram /atldvägen Hår vidsjtjbodama i Vassndr slutar ""gen.

26 Ostavall-RAsjö 506 Grus Bredd VAstemorrl and Ange BorgsjO samt HaverO Milsvidd utsikt över Hotmsj ön, 5 ffi Längd 8.0 km gcdom ett vidsträckt skogsområde där mossar och mindre sjöar ligger insprängda mellan iljiidorn.. Från vågen har resenären en milsvid utsikt Over Holmsjö n. Når vågen når skogsbyn botas den av enhetliga och välbevarade hyggnader som omges av ett öppet och odlat. Byns forsta innevånare var finnen Jon Jonsson som bosatte sig i RAsjön på 162G-talct. jdalr i en utvald kulturmiljö med bevaradevärd bebyggelse. Den har en Ildre karaktl r Ila: profil, år kurvi g" back ig och väl anpassad till landskapd s topo erafi. Når Vågen Il språngdes inte Ilyttblock utan vägen gör idag eleganta svängar kring Ilyttbleek. Vågen av telefonstolpar och en stenmur.

27 Göransås. -= -.. Östavall 468 = Tovåsen 501 Fronten = > -.", ' :" Flarkkojan. Lillberget 483 Bodberget -. ~ jllrsjöbodarna s. -

28 vag 506 Östavall-Råsjön Y1geo från Ostaval l till RisjGn stod flrdig måste den äve n ha inneburit att en ny vlrld öppnade ilför invanama i den lilla skogs byn. Idag har den slingrande vägen en låg profil. den Ir backig londskapets topografi. Vlgen går högt i landskapet och Ar pol sina hall kantad med grovblockig. Vlgbyggama har inte fllrsllkt springa fram vl gen utan istä llet gjort krllkar kring flyttblock. b61jan av 1600-ta1et bar det funn its en bofast befolkning i Råsjön. iusjlln koloniserades som ~ andra skogstrakter av invandrande finnar. De fmslca invandrarna fick ta avsides bellgna...rak1telr i anspråk, områden dir svenskarna inte ansågs ha nlgra intressen. Den första bosättam i ijod Jonsson bröt D18J'k och byggde sin gård vid sydändan av sjön. De invandrande finnarna var. pi svedjebruk och särskilt skickliga var man på att använda de börd iga granskogarna.. InDamB hade gott om boskap eftersom de gamla igenväxta svedjorna gav fint bete och mycket frostllnta läget vid SjÖD gjorde att gården 1716 flyttades till byns nuvarande läge norr om sjön. nuvarande bebyggelse antas vara uppförd i slutet av 1700 och början av ISOO-talet. vlgen, alldeles i början av byn, står en sommariadugard. Den placerades bir i gränsen mellan iaigomark och utmark så att djuren som betade på skogen under sommarhalvåret lätt kunde tas mjölkning. De fick sova i ladugården under natten för att sedan Ater mjölkas på morgonen. sjapp dlrmr gå så långt och mjölkade mera. Den ordinarie ladugården kunde städas ur och ocb kring garden minskade mlngden gödsel och då Iven flugorna. På motsatt sida om ugarden går en stenmur parallellt med vägen. Stenmuren vittnar om den möda som lagts att röja den angransande litern från sten och stenmuren fungerade både som hlgnad och som ering. har boodema längre In på många andra hål l brukat sina marker på ett trad itionellt sitt. bar in på 199O-talet varje sommar betat i skogarna kring byn och den gamla ugarden togs ur drift för ett tiotal år sedan.

29 '." haren djderdomlig lorabar Mede" ldg profil ochfoljer landslapeu topografi. FlyttblockelI..sparau och vage" g~ en elegant svang. Urtw RlujMf bevarade d/dn l1yggmder ar en sommarladugtjrd som ar placerad direkt invid l'dgen. So",mariadugånleru placering visar aven att vage" förrjlulgerode somjdgata.

30 Fanbyn-UlvsjOn 537 Grus Bredd 5 m Längd 21,5 km VIstemorrtand Sundsvall Stöde Skytt invid vagen. gir till en böljan genom öppna jordbruksmarker söder om Stödesjön. Den fortsätter därefter ett kuperat skogslandskap uppsplittrat med myrar och sjöar. Skogstrakterna koloniserades invandrare i början av 1600-talet och många namn i området har finsk anknytning. le IlDal. backig, krokig men har även myckrt linga rakstrickor. Vägen sammanbinder den vid Stödesjön med finnbyarna Ulvsjön och Gransjöo. Gårdarna i Gransjön har vacker &ler sjön. I byn finns ruinen efter ett pörte som byggdes av en av de rorsta bosåttarna i byn.

31 Slöjan. :-"s ~ 270 Brattås. Råvlan if. Slättån 249 ~ Risåsen As- berget., 340. Kullbodarna Fallen ". 4{}( Sör- Al ~. '~. ~' Fanby-,~ 'Hä llsjön klacken P'~ ~, - ~ K l a c kb o d a rn a : <!J Tjämsjön = : ~. 8' '. 453 ".; Gröna kartan skala 1:

32 ar odlingsbygden i Fanbyn och fortsätter söderut genom milsvida skogar, passerar myrar iiisjöar. Överängesån korsas vid två tillflillen och namn på kartan som "Finnåsen" och len" berättar att området Ar gamla finska områden. till Ulvsjön bar vissa sträckor diken på båda sidorna, andra sträckor är den dikad på den och vissa sträckor där den inte är dikad alls. Vägen har flera mycket långa raksträckor, Il 2 3 km långa. n som de finska invandrarna i början av 1600-talet gavs möjlighet att bosätta sig i. låg ofta från allmogens odlingsmarker. De svenska myndigheterna välkomnade nybyggarna som de öde skogarna och gav staten nya skatteinkomster. VAgarna mellan finnskogen och de böndernas områden var dåliga och det faktum att de inte talade samma språk gjorde att levde isolerat Finnarna var dock skyldiga att infinna sig till gudstjänsterna och assimilerades ivt i samhället. Redan i början av t700-talet försvann epitetet "finne" ur domböckerna. GransjOn och Ulvsjön antas vara de äldsta finnbyarna i socknen och de fick sin fasta mg vid slutet av ls00-talet eller i början av Ar 1604 inköpte fogden i Medelpad av Michel Jonsson finne från Gransjön. Ar 1639 fanns två gårdar i Ulvsjön och en gård i. I Gransjön ligger gårdarna på en höjd med en vidsträckt utsikt över sjön. l byn finns dc lämningar kvar efter den finska epoken. Ruinen efter ett pörte ligger ett stycke från lagen köpte under den senare delen av I SOO-talet upp delar av finnskogarna och byarnas blev istället arrendatorer och skogsarbetare åt bolagen. Finnbyarna avfolkades under heta et när industrierna växte upp och sökte arbetskraft. Av det finska kulturarvet är det finska pi platser som fortfarande är levande. avslutas på västra sidan om Ulvsjön.

33 f'dgen gdr genom den bperode.fmgmarlen och som bilden visarfinns /lurga rwtrljclor. Den Mr rohtrljcklmfinns söder om Gramj ljn och (Jr nästan tre kilometer lång. l Gr(J1J!jlJn ligger en ruin efter ett pöne: En pöne hade en stor lermurad stenugn i ena hijmet oc saj.natk skorsten. RlJun drog istdi/et rjl genom en rljijud :a i innertaket upp geno m yttertaket: Pönet WIr ådrf6r en uppvtjrmd stuga eld,. ugnen desmtom fungerade som vdrmemagasin. Sky/ten (Jr placeradvid vdgen.

34 RannO-Vigge 542 Grus Vastemon1and Sundsvall Bredd 4-5 m StOde, Tuna vaaen slingrar fram omgiven av åkrar l R ännö. Längd 19 km ning slingrar över en öp pen. svagt sydsluttande odlingsslätt i Rännö, fortsätter genom ett kuperat okogsomridc: och avslutas i Vigge med ett kraftigt kuperat odlingslandskap. 1Unn6 by bar i järnålder och buscd ligger samlade mol skogskanten. Skogen var laobe vaglöst land, till fäbodar vandrade man på smala stigar. Aven Vigge har rötter i järnålder. I början av tillkom torp och de senaste årtiondena har frit idshus byggts vid Vågen. ingar i en utpekad kulturmiljö med bevarandevlrd bebyggelse. Den är smal, backig, '& och bar en Ilg profil o ch grunda diken. Vägen är vål anpassad till landskapets och den går nlra nlcra av gardama i RJnnO. Vid fäbodvallen Karlängsbodarna r vicen intill en flbodstuga. Vägen kantas av telefonstolpar.

35 n 253 Nyänget Loböle- bodarna 236 ~ Rännöbodarna -, y I ~~ '" _. ---J-". Myssjön ~.~_. - ~!? /) ~-., _., ~. - r Vattj en <:o ~.~UJUfJd:I ~~rljtlmsberget ~ 300 Norrlindsjö,.. ' ;." " _,-.,..'....' -:, ',:",,!,,;,~; : ; ~ ' : " ;' ; ' ; \.-J:". 1 ~-> "f,t... ~:,.",,~-,,, <:'/~l",;,. - " " ";..,,'"".-;";'-,iii Ruda '..'!,i;?:~ :;~;~,;o: ~;,~,;,,:': ' i,."a'" b odama-\:; :l:::i;::t- ~A?!f~ r'i~ ~\'r~i ~:S ~:~f~ "K,~b.~~~ ~~ ~!.<'~i ' ; ;Jii~-" " " "~ I. ~.". ',". :',,_,:.. " -.'..:A, :'J,,:),:;~, : ;~,:'d1 R 1 "<l~;.~ ;~lit \;:: {,~~~.;..~1~l"::t,"",(;1;4.:i7l~ ':(' 'l;' ",.".,..,..." Röda kanan skala I:120000

36 IIg 542 Rännö-Vigge gir Over den öppna j ord bruksmarken i Ränn ö, fortsätter genom utmarken med fäbodar och ~ Ise mr att slutligen mynn a i odlingsbygden kring Viggesjön. I Rännö harmonierar isen, landskap och vig med varandra och det känns som om tiden statt stilla. Fortsätter man vlstcrut sa kommer man till VArsla och här ligger i nära anslutning till vägen en gård som har ston kulturhistoriskt värde. GArden som le från 1800-talet ligger norr om sjön Lyngstem bestlr av två mycket vii bevarade boningshus med tillh örande ekonomibyggnader. gir genom bergig terräng och kantas av tlt granskog. Ett långt vägavsnitt går genom byarnas utmarker. Tillgången på utmark har varit en viktig fbrutslttn ing för byarnas jordbruk oc h genomkorsades av stigar. Vlgen passerar Over fäbodvallen Karlängsbodama. Hit hade byn i Attmar sina fäbodar och byn vallade förr koma den ca 10 km langa stigen ut till fäbodarna. NeD byggdes hade sannolikt fllboddriften avslutats eftersom den går rakt över en av vallarna. ~~ tuga finns idag kvar invid vlgen som ett minne från en lång epok och de tidigare Oppna har börjat att växa igen. n mellan Rännö och Vigge finns även några enstaka torp som brutit upp mark i skogslandet. g Myssjön finns många fritidshus. igge ar ensligt belägen i skogsmarken och Arden enda fornlämningsbygd i Medelpad som ligger Iidan om de stora Alvdalarna. Redan under jlmaldem fanns bosättningar bir till skillnad mot andra i trakten som befolkades först under ISOG-16O()..talet. l bygden fanns tidig...lnlng vilket kan vara ursprunget för byn. Idag Jr bebyggelsen spridd langs Viggesjöns östra en koncentration kring vägkorsningen vag 542- vig 305. I Vigge betas markerna invid vig av Highland cattle. De bidrar nu till att hålla markerna öppna.

37 F4boddriften var myd el omfattande d ndafram till 1800-JaJels stia. HdrfICk djuren nya bdtjmarler och mj MlenflJrMlodes till messm~ och ost. I Karldngsbodarna star del en jijboåsljlga invid vdgen.., Ydgenftfjer strandkanten vid Myssj~n.

38 Genom Skatans fiskelage Astatt Bredd 5 m Vastemorrland Sundsvall Njurunda Rökeri kombineras med affär. Längd 0.7 km pr genom dl tättbebyggt område med olikåldriga bostadshus, affärslokaler och sjöbodar. Av lil1jiiuil8liga flskcljget finns enstaka sjobodar kvar. Namnet Skatan betyder "stenig landudde ~u'er ut t havet" ett namn som exakt beskriver landskapets karaktär. ~Oblloder har sedan ISOO-talet nyttjat fiskevattnet på öar, skär och holmar i Bj örk öfjärden. ingår i en utvald riksintressant kulturmiljö med eravr6seo från bronsålder. Den ingår även i kulturmiljö med bevarandevärd bebyggelse. Vägen slingrar genom bebyggelsen i och fungerar Iven som en avdelare mellan bostadshus ocå sjöbodar. Vägen har en llg saknar diken och har grlsbevu.s:oa kanter. Bebyggelsen ligger titt intill Vågen. bl.a. en afflnbyggnad. Tomterna som gränsar till Vågen bar vackert utformade staket. Vid finns enstaka trld som är rester av den alle som en gång funnits. " -v, -.,.

39

40 Genom Skatans fiskeläge VIgen genom fiske läget Skatan slingrar fram mellan husen och fungerar även som en betydelsefull ptnslinje mellan samhällets bostadshus oc h sj öbodar. Den har en låg profil oc h gräsbevuxna kan ter. ihn intill vägen står bebyggelsen ; bostadshus oc h en gammal afflrslokal. Många av tomt erna som till vl gen har 'lacken utformade staket. Idag finns endast enstaka träd invid vägen men de Yittur om den alle som fann s hlr tidigare. Ordet Skatan kommer från skate som betyder stenig landudde som skj uter ut i havet. Platsen hette... även GaltsUrens fiskehamn. Skatan ingår i den kuststräcka som Ar en av norrlandskustens ibste fornlämningsmiljöer med kustnllra stråk av röse n oc h stensjlttni ngar från bron s- och j ärn ålder. ' ljod ar utpekad som ett riksintresseområde som visar på ett tydligt samband mellan gravar och landhöjning. Gravskickets och gravformemas förändring i tiden kan följas genom gravarnas ing mot lägre nivåer oc h nya kustlinjer. iakellgel Skatan är med sin kombination av villasamhälle respektive fiskeläge unik i SundsvalIs un. Fiskeläget har anor fran IS00~talet men det gamla namnet var då Galtskärens fiskel äge. 'unmdabönder hade fiskerätt i vattnen kring Bj örköfjä rden och år 1835 skiftades den på fastl andet lipa fiskeläget. Fisket hade då mist något av sin lönsamhet eftersom landhöjningen inneburit eller minskade strömmar ute på Björköfjärden. Dessutom var platsen ett tillhåll för r som bedrev otillåtet fiske. Under 1900 talens första decennier utvecklades Skatan dels lljm?id an många blev fast boende men I ven aven stor andel sommarboende. Idag består Skatans Ile av ett villor och fritidshus med ursprung i tal. Nere vid vattnet ligger sjöbodarna, ~ används av frit idsfiskare medan andra byggts om titt sommarstugor. flik SjObom. 89 år, är född oc h uppvux en i Skatan. När han börj ade skolan 1917 i Vikarbodama var fem--sex barn i varje klass oc h liv och rörelse i Skatan. Erik började arbeta som fiskare i mitten av talet och var aktiv tills pensio neringen Idag finns inga yrkesfiskare levar j Skatan men Eriks tid var de stycken! Erik minns med saknad ett Skatan som på talet hade både del, konsumaffär oc h två cafee r. lord; maritima kulturmilj öer, minnen.

41 UNJg defli"sta decennierna av 1900-talet expanderade SkDJaru f u ulage. Har f Q/UU skola: kalier. hoprl och *onsumaffar. Under samma tidflca: man aven sommarboende av merafritidsbetonad ort. Idagdominerar bebyggelsen av villor frdn ~taleL Den gam la ajfaren i Skaran: rllgm som slingrar genom bebyggelsen har Mg profil och grasbeviona kanur. Bebyggelsen ligger IIJII invid""gen som kantar av vocutt utformade staket;

42 Flata-Norrbacken 629 Grus VIstemorrIand Sundsvall Slitna Bredd 5-6 m Runstenen står idag invid vagen. Uln9d 5.7 km nlng pr Over en öppen slätt som sedan Overgår i en bred uppodlad dalgång. Dalgångens min år brant och gårdarna bar en magnifik utsikt mot omgivande skogsldädda berg. Nere i rinner Bybåclcen som genom förbicdelsea mod Sättnaån slutligen rinner ut i havet. Vagen dalgingens norra kant västerut och avslutas i skcgsbrycet. ingår i en utvald kulturmiljö mod bcvarandevlrd bebyggelse. Den år Ima a. slinerande, kroki&: och har en Ile profil med &:runda diken. Den år väl anpassad till landskapetl rar. och gir nlra kyrkoruin och glrdstomter. Invid vågen finns fbrhistorilka gravar. l och artrik blekravin. Vid kallkallb äcken "Spel Lenas 14110" vilade både kusk och bäst. finns fortfarande bäcken och rännan bevarade. Till vägen finns även lokala namn kopplade.

43 " en '.. Bybäc k9~, y.". ~~ r""j -' ~...,.._.._..-'-"-. _. _. _ ;l.. ~.,._.. _ ' '_"_"_.._... _. J _._,.J" ~ ~i~::~~" " ~~-._~._ -Öx Ståb~;9~ ' "-" ", j r-,~._-... ' ~ ~... -~ -...,:'':i~~'r,. r OI<mYI'/lIl '. ~ " - -, r '. ~.' \;.j,~ / " '=:.'....,..,~~,: ;, ~xsta.;1.elär1'oer s -t örsarni,"n" 'q";;olijii'iftlii~yi,;i:~" '~~1m~L-,o, stmarklm.. '~"'~Jt.. _.>-" '.,,~,", '. " ;',I;~.J~; : o).;1'~~,:" ' _ ', ",",. _' "~ o ".~, '.'...>i ".... '" - Jo... '..... 'O ',, Gröna kartan skal. 1:50 000

44 Väg 629 Flata-Norrbäcken iyi8en gir genom ett vidsträckt jordbrukslandskap och vidare parallellt med dalgången som i ana lillontie<:.k omges av skogbevuxna berg. Vlgen har en låg profil, den Ar smal och slingrar Over laner och Ar vii anpassad till landskapets topografi. kenn ingen vid villabebyggelsen tar man till vänster upp genom "Körkbordsåkem" mot en stor ingsslltt. Korsningen kallades tbrr "Le-lava-tå", Genom den blöta marken gick här en genväg till ikolan. Bynamnet Flata beskriver den omgivande naturgeografin som Ar mycket flat. HIT omges IV öppna odlingsmarker. J korsning mellan Vig 629 och uppfarten till en av gårdarna i byn, es en trlkyrka vid minen av 1600-talet. Kyrkan kom dock inte att bli långvarig och os nuvarande kyrkan uppfördes nere på Vallen 100 Ar senare. Vlgen passerar vid kyrkoruinen Over "KyrkbordsblJcken" och blir nu krokigare. Den fortsärter genom ett mindre skogsparti och tas IV några bostadshus. Vid den gamla vägen ner mot dalgången Ilg tidigare en smedja och på den sidan om vägen ett garage för mjölkbilen som på 40-talet drevs med gengas. Platsen kallades Ibacken". I Byn ligger såväl mangårdsbyggnaderna som ekonomibyggnaderna placerade invid vägen och de östra IrOIrnahar en magnifik utsikt ner mot dalgången som Aven kallas "YtJrIdens ande". Strax intill star i Byn en runsten. Var runstenen ursprungligen varit placerad Ar inte känd men med stor -.molikhet någonstans i närheten, Runstenen i Byn restes av tre bröder; Sigurd, Sven och Hård till inne av sin fader Jgul och runstenen ger oss därmed namnen pa några av Byns innevånare på iikingatiden. Bakom runstenen finns ett område med gravar och boplatser från järnåldern. kanske..bröderna och fadern som namns på stenen begravda bir. Den lilla vlgen som idag går upp till nordligaste girden i Byn, Ir den gamla vagen och den ansluter återigen till den nya strax före ~j~bdden". Fram till 1938 fanns det en skola i byn. den flyttades da till Vallen. De sista IIl:klItllll innan vägen återigen gir genom skogsmark kallas "Anders Anders backen" och sedan. inders backen". I skogskanten går vid vagen en kallkällbäck som kallas "Spel Lenas kmia". Ar efter He1ena Larsdotter som fbddes 1790 och dog Hoo bodde i ett hus som till var urgrivt i marken. Hon var känd för sitt fiolspel och tbr talesättet: "Del lir långt till lwjjjs ro Spel Lena. då hon Mgg kvastvi". l Lenas killa var förr ett rastställe med en träränna och vattenbunke för hästen, bank och iattenkasa för kusken. Både vattnet och trirännan finns kvar nlr det var en torr sommar och vattenkluor sinade var det många som körde vatten från källan till långt in på vintern. NorrbIcken Ir den västligaste utlöparen av dalgångens odlingsbygd. En av gårdarna har en nostalgisk IIjölkpall utplacerad vid vägen. Bäcken som givit namnet åt byn. rinner invid vägen och tionen i bäckravinen och omgivande marker är väl slagna!betade. VAndplanen där den allmänna slutar kallas "1610". Nyckelord; livdalamas kulturlandskap, namn, mötesplats.

45 I Byrr ligger gtudama på rad vid vdgen.

46 Kungsnas-Rasåsen 663 Asfa" VIstemorr1and Sundsvall Selånge r Bredd 6 m VAgen slingrar genom Pålänq. Lllngd S,OIun gir genom cu bred och naturskön Oppcu dalgång som omges av låga skogsbevuxna berg. Den ii"i si vida SeJ!ngersfjänlcu år idag uppgrundad och den gamla havsvikens botten år nu...mer. Vägen börjar på böjden vid Kungsnås by ocb fortsätter därefter ner i dalgången. BlD rung i järnålder och var liksom grannbyn Hov av mycket stor betydelse under medeltid. idglr i en utvald riksintressant kulturmiljö med värdefulla fornllmninesmiljfter från oc:h medeltid. Vågen ingår aven i nera utpekade omraded med kulturhistoriskt U beby&:eehe. Den ar krokie och kurvig. har CD IlE profil, CrlsbevUJ:na kanter och Ib'tckning som på de äldsta kartorna. Området kring den medeltida kyrkan var en viktig och hår möttes huvudvägarna västerut, norrut och söderut. Langs vågen finns förutom.,,-_. _ kyrkoruinen, vllbevaradegirdsmiljöer, skola samt milstolpar.

47 \, \

48 Väg 633 Kungs näs-rasåsen Vlgen ar asfalterad men har andaen låg vägkropp i förhållande till den omgivande marken. Det pmgivande landskapet är en fullakersbygd med stora åkerfält och vägen slingrar mjukt genom den lätt ~e dalgången. Två milstolpar finn s längs vägen som i övrigt kantas av telefonstolpar och r. Vägen går genom ett område som under förhistorisk tid oc h medeltid var regionens mest I..fulla centralbygd. Igen har ett stort värde mr det omgivande land skapet och vägens historia sträcker sig mycket långt. i tiden. Fram till att SundsvalIs stad i början av 1600-talet grundades var detta huvudvlgen omddet kring Selångerfjlrdens inre del, en viktig knutpunkt mr resande. Under medeltiden var butpunkten mr tre vägar; vägen österut mot Norge samt vlgen norrut oc b söderut. HIr har Norrstigen haft si n vildigaste etappstation. Här fanns en viktig hamn mr omlastning av varor aodra transporter och birifrån utgick pilgrims- och bandelslcden mot Jämtland. Vid Selångers ~ hade sveakonungens fogde sitt res idens. I kyrkan förvarades den medeltida landslagen Rlr 1I!""...:ingland "Hälsingelagen". "Man talar hijr om en 8:t Oloft hamn. Iil vilken t förrtiden många lsnlor skedt Annu ses ItJmningar strax nedanför kyrkan efter en lienbrygga" HOlphers 1758 kring Selångerfj1rd ens innersta del Ar ett utpekat riksintresseomnlde m r kulturmilj övården. SOO-talet fanns på ett nls i den norra delen av fjärden, boplatsen för en av de viktigaste. gama i Norrland. De monumentala gravarna i Högorn visar stonnannens position i det som då var en centralbygd av stor betydelse. Kring hela den numera uppgrundade havsv iken ett stort antal gravar, ensamliggande eller sam lade i gravfält, Områdets förhistoriska betydelse fortsatt under medeltid genom kungsgårdens etablering. elsen Ar lokaliserad i gamla traditionella lägen och knyts samman av vigen. Byarna Valla. land och Påtäng har medeltida belägg och en bebyggelse med stilenligt stora bondgårdar. Byarna inblddade i ett öppet odlingslandskap. I Rasåsen har bebyggelsen förtätats med småhus och. Invid vägen ligger skolan som Ar byggd på sekelskiftet Ar idag en viktig mötesplats och som föreningsgård. lord: älvdalarn as kulturland skap, mötesplatser.

49 Vdgen lanjas av telef onstolpar. betesmark: och du ar.

50 Vlg.trlcka Hovid-AJnO gamla kyrka VIg nr 665 8IIIggnlng Asfalt vestemomaro Bredd Sm Längd 3.7 km Sundsvall AlnO Gaml a kyrkan, telefonstolpar. skytt. r äcke. Igen går Over norra Alnö, genom ett kuperat landskap med öppna åker- och betesmarker samt en ~ av kulturhistoriska vården. Vagen passerar byar mal gravar från j ärnålde rn insprängda bebyggelsen. Förr slutade Vågen nere vid f3jjelåget i Röde men byggdes sedan vidare ner till och vidare runt On. Sågverksindustrin innebar en enorm inflyttning till 00 och långs vågen Icrads affärer, cafeer och samlingslokaler. laen ingår i ea utvald riksintressant kultunniljö med bevarandev ärd fornll mn ingsmilj G. uelse och industrih istoria. Vlg~ n har en I l d r~ karaldlr med Il g profil och bevu:lda kanter. Den fftljer landskapets topografi och gir nlra bebyggels en. Invid finns många fornlimning.r. Kring kyrkplat sen ligger två kyrkor samt kyrks kolan och ygdsgården. Ett långt vlgrleke av tri med huggna stenflsten s. k. stengardist er1 onstolpar och skyltar finns invid Vågen. T ill vägen finns lokala namn kopplade. ~, '..

51

52 Väg 665 Hovid -Alnö ga kyrka En resa längs vi g 665 Ar en resa genom Alnös historia. Fornlämningar. jordbruksbebyggel se oc h slgverksindustrin s bebyggel semiljöer kantar vägen. Vägsträckan från kyrkplatsen till Röde Ar e n av AlnOs äldsta vägar. Den passerar många gravar från järnålder och vägen kan ursprungligen vara wntida med gravarna. Under historisk tid var detta huvudvägen från fluje läget i Röde till kyrkan. VIgsträekan från Röde till Hovid Ar av något yngre datum. Under förhistorisk tid koncentreredes bosinn ingen till den norra delen av ön, speciellt rikligt med..var och gravfält Ar det i Röde och Gista. Flerta let av gravarna har byggts under j Imålder. En imponerande gravhög som i äldre uppteckningar kallas "Yarresh6gen " ligge r strax söder om vägen i Rllde. Vlgen kantas av bebyggel sem iljöer som växt fram genom en lång bosättningskontinuitet och som l&1i18ts genom sågverksepokens snabba etablering och utveckling på ön. I Nils Holgersson skr iver Selma Lagerlöf ; -Omen rörde vingarna och f or över till Aln ön, som låg mittemot Sundsvall. Hår råkade pojken J I~rsta förvåning över alla de sågverk, som klädde ströndem a: De låga på Aln ön det ena brevid det andra, och de låga på fasta landel mittemot. verk vid verk, brädgård vid brtjdgåtd. Han raknade c'brinstone till fyrtio, men han trodde nog. all de vara /innu fler. "Det dr då underbart. att det kan If 1611/ häroppe,'" sade han. "E/I sådant liv och en sådan rörelse harjag inte sett på något an nat ItlJiJe under hela resan ", Under senare delen av 1800-talet byggde sågverksbolagen bostäder oc h skolor till sina arbetare, Kring JlgverkssamhllJet växte oc kså arbetarnas rörelser med folkets hus, frikyrkor och nykterhet slokaler. IdagAr många rivna eller ombyggda. Folke Bymark är född och uppvuxen i Wii. Fo lke berättar att i kurvan strax söder om korsningen ner mot Eriksdal i Hovid, låg på 1920-talet "Sundbergs Kefe" och dir stannade bussarna, Mitt emot kafeet låg IOGT-lokalen som var en annan viktig samlingspunkt. I låg fram till slutet av ISOO-talet ö ns "centrum". Från färjan gick den branta "Färjebacun" kantad av bostäder, affärer oc h ett postkontor. Högst upp i Färj ebacken låg en bolagsskola. annat centrum låg i Båräng. Ännu till fik något Ar sedan fanns hlr Lovkvist livsmedelsafilr och andra sidan vägen låg Tjembergs slakteri som stängdes på 1970-talet Sågverksarbetarna i Nyvik Iven sitt Folkets Hus här i Båräng. Idag Ar den gamla Folkets Husbyggnaden mycket förfallen. Socknens hembygdsgård, den medeltida kyrkan och A lnö nya kyrka ligger i vägkorsningen. :r'iiisammans bildar de med sko lhuset en sammanhållen enhet. Ett ålderdomligt vägräcke med fästen IV huggen sten och räcke av grovt tri har bevarats invid vägen mellan hembygdsgården och kyrkan. kelord; mötesplatser. ind ustri samhällets framväxt, minne n.

53 Geologisk lokal JHovld Norra Alndn horen rik berggrund beslinnde av vulkanisk kajhten och lwlra bergarter..er tj1j JOO meter ldngt rtjcu av trtl medfdslenav huggen stenfinm vid vdgenmellan <bg6rden och Al"" gam/o kyrka.

54 Vig_träcka Al no gamla kyrka-.smedsgården-as Vig nr BeWggning Lin 671 Asfa lt v ästemorrtand Bredd 3-5 m Längd 3km Sundsv all Alnö GrOn kartan skala 1: VIgen böljar i ett högt lidlåge med kyrkplats i centrum och fortsätte r genom en mindre Jtogbevuxen höjdpjat!. Den gir sedan vidare genom en småskalig odlingsbygd och avslutas med en brant backe ner mot havet. Platsen vid kyrkan har sedan j ärnålder varit om religiösa centrum. b)1l Smedsgården slingrar vägen Dåra bebyggelsen och intill byns naturreservat. Den passerar As by som har en ålderdomlig bebyggelsestruktur och en vidsträckt utsikt. Vicen ingår i en utvald riksintressant kulturmiljö med bevarandevlrd fornlimningsm iljö, btbyuelse och ind us trihistoda. Den är mycket smal, backig. kurvig och slinerar fram. ~Igeo har en Il e profil och grunda d iken med grlsbevuj:oa kanter och den år anpassad t ill _dsupets topografi. I både Smedsgården och i As går den över glrdstomter och den kantas av telefonstolpar och grova trld samt karga., a rtrika betesmarke r. Till Vågen finns lokal a DamD ~pladc.

55 vag 671 Alnö gamla kyrka-smedsgården-as Vlgen går från öns centrum med fornlämningar, medeltida kyrka och nya kyrka samt kyrkskola. Den fortsätter Over en skogbewxen platå som bildar en naturlig grins mellan öns västra och östra del. Den smala och asfalterade vlgen har genomgående en låg vägkropp och grisbevuxna vägkanter. Den ar vii anpassad till landskapets topografi och slingrar Over gårdstomter. LlDgst i väster passerar vlgen nya kyrkogården på norra sidan och gamla kyrkogården på den södra sidan om vägen. Gun Grip som Jr född och bosatt i As berättar att de bada sk.ogsvlgama som korsar... strax öster om kyrkogårdarna. kallas "Kyrkskogen" och "Vn2ngsta". Den skogbevuxna platan Oppnas upp i Smedsgården och i en småskaligodlingsbygd och har gir vägen i mjub kurvor nära gardama. Smedsgårdens bebyggelse lir samlad invid vlgen och mitt i byn ligger ett litldtese1'vat. De torra. steniga och karga backarna i Smedsgården har i flera hundra Ar betats och Ar aeoom den kontinuerliga hävden, kombinerat med jordartens hoga kalkhalt, mycket artrika. Markerna Ar Iven rika på lämningar från tidigare generationers odling. Hit fluns lador. fossil Ikernwk., odlingsrösen och husgrunder. Vlgen omges i Smedsgården och Iven i Slida av ett landskap ICD. harstora kulturhistoriska värden, Vägens kanter lr artrika och utpekade i Vlgverkets rapport AnrikaWlgkanter Vlgen slingrar genom Smedsgården och Städa och fortsätter i korsningen ner mot ÅS. As by ligger i en brant norrsluttning med utsikt över en vidsträckt slätt. VAgen genom byn Ar asfaherad endast tre meter bred och den slingrar försiktigt nedför "Äsbacken " och mellan gårdarna. Bygnadema i byn Ar ålderdomliga och vagen har utpekats som speciellt vlrdefull för områdets kujtunniljo. Nere i korsningen stod förr hyns mjölpall, idag finns dir gånlamas postlådor. Nyckelord; mötesplats, namn.

56 NoJIUreserwJlel Smedsgdrden. Markerna i reservatet ar genom Idngvarlg h4vdllomblnajlon med den kalkrika berggrunden mycket artrika I omrddetfinns dessutom en mdngdargrarhistoriska $pdr som odlingsr& en, stenmurar och husgrunder. Ydgen gem>m Ås ar endast tre meter bred! Fr/m sitt hus i ÅsbocKen har Gun Grip "idstrtjcu U1si/rJ /Ner StomdseI och havet.

57 Lu nde-logdo eeo Grus Vastemorrl and Ttmrå Ttmrå Bredd 5 m VAgen omges av odlingslandskap. längd 4,0 km llakrivning går genom en smal naturskön dalgång omgiven av skogsklådda berg och små sjöa r. I Lunde lip vid vågen en skolbyggnad från sekelskiftet och i Risgråndsbyn finns eo ålderdomlig och jordbruksbebyggclse i ett öppet odlingslandskap. I byns utmark kantas v;\geo av Albio torp. J ärnbruket Lögdö bruk gruodades 1685 oeh vid vägen ligger arbetarbostäder och romer. ingår i en utvald riksintressant kultu nnijjö med bn arandeylrt jlrn bruk samt i två med bevarandevård jerdbruksbebyggelse. Vågen har en l ldre karaktlr med Il e fil. crunda diken och crlsbevuxoa kanter. Den åt back.i e, krokie och slioenr (ram, Vål ud till det sva li kuperade landskj:pet. VAgen kantas i Risgrändsbyn av flera timrade or. Invid vägen står telefonstolpar och vid bruket kantas vägen av stora IGvtrld,,.. -,' :',,:-, '

58

59 vag 680 Lunde-Lögdö Frln korsningen i Lunde går vägen förbi den gamla skolan och fortsätter sedan nermot jordbruksrnarken. Den går genom en dalgång som i vister avgränsas av laga skogbevuxna berg och i 6st av mindre sjoo. I norr rinner LjustorpsAn genom området. Under förhistorisk tid har området varit betydelsefullt. Gravar i Risgrändsbyn visar att här funnits en fat boslttning under jarnlldem och på Lundeberget ligger en fornborg som bo ha fungerat som bevaknings- och tilltlyktsborg i samband med oroligheter. l Lunde kantas vlgen av III bebyggelse och här ligger två skolbyggnader iftan liden kring sekelskiftet. Mot vlgen samt de omgivande fastigheterna omgardas skehornten av ett spjll staket. Skolan Ar genom sin placering invid vägen och tidstypiska byggnadsskick av samhlllshistoriskt vllrde. Odlingslandskapet som omger vlgen norr om Lunde Ar till en böljan relativt småskaligt men blir krida Risgrlndsbyn en öppen och kuperad odlingsbygd. MangArdaroa i Risgrlndsbyn Ar p1a<erade i hgjdllgcn mot skogsbrynet med sina timrade ekonomibyggnader invid vlgen. Lite längre bon vid vipl, i "KroJcgärdan" ligger några Per-Albintorp. UgdO bruk grundades 1685 och var i drift till Invid vllgen ligger ruiner efter masugn och rostugn. Vlgavsnittel vid arbotarbostldema längs bruksgatan kallades "Garurotan" och gatan kantades på 17oo-talel ett ID-tal bostadshus i en enkel rad Herrgården, brukskapeilet och dive rse ekonomibyggnader ligger samlade invid bron. En av de sista brukspatronerna lit plantera exotiska lövtrid i herrgårdsparken och i~ kantas vägen aven lummig lövskogsvegetation. Ljustorpån slingrar genom bruksomradet och fortfarande Ar minnet levande i trakten om 1919 års vårflod. Den spolade ivl g den dåvarande bron och hela området stod under vatten. Enj&mfilrelse med 1855 Ars sockenkatta (akt 204, Ljustorp socken) visar att vägen idag fortfarande ~ljer sin gamla sträckning. v ägen var en avstickare från kustlandsvigen och lings vägen har varor till och tran Logdö bruk fraktats, mjölk frånjordbruken i Risgrändsbyn transponerats och skolbarn och brukets arbetare vandrat.. Nyckelord; mötesplats, livdalarnas kulturlandskap, industrisamhl1lets kulluratv.

60 \.. RisgrtJNbbyn har en dlderdom/igt och wllbevaral byggnadsbestånd. Gludarna ligger upp mot.jkog.jbrynet. Den hdr timrade logen ar placerad vid "'''gen.. ~..,i7.:';..i >"....-= -zi,:... ~.~.,-:;. ",.~. L6gd6 bnd gnmdatja BruJcet aren QII de bast bevaradej4rnbruun j regionen och har en 11M hjljuldslorisll Ydrde.. Arbetarbostaderna ligger invid vagen.

61 ~On~ keppsharnn 684 Asfalt Bredd 5 m Vastemorrland TimrA Tynderö Fiskelaget vid Tynderösundet. Längd Skin Ing sar genom ett kargt kustnåra barrskogsområde. Fisket har haft stor betydelse för området, samsades här tre socknar och dessutom Gävlefiskare. Området. på ön har i det närmaste rats- genom etablerandet av militärförläggningen under andra världskriget. Denna bar rit att fritidshus endast förekommer vid Åstöns centrala del. togir i en utvald kulturmiljö med bevarandevlrt fiskellge. Den är sm al och slingrande, kil och krok ig. Vägen har en Ilg profil, inga diken samt grlsbevlu.na artrika kanter. Ar helt anpassad till landskapet s topografi. Vagen bar en Ildre kauktlr och den kan likagammal som fiskeläget. Fiskelaget har haft stor betydelse fråo medeltiden till 194o-talet slval fiskare från trakten som för utsocknes. Vägen kantas av telefonstolpar.

62

63 vag 684 Astön-Skeppshamn Aston skiljs från fastlandet ev ett smalt sund kallat "Norra Tynderösundet", Fram till 193()...talet var bir en flrja Over sundet som först ersattes med en klaffbro och sedan med en betongbro. Från broflstet går vägen rakt österut och av slu tas vid Skeppsham ns fiskeläge. VAgen Ar asfalterad men har lddl behållit en äldre karaktär. Den saknar helt upp byggnad och diken och är helt anpassad till IaDdskapets topografi. I..IDpt i vister kantas ett kort vjgavsnitt med bostadshus från olika tidsepoker. HIr vid bron låg mit ÅJtOas "centrum". Har lag en handelsbod och vid Tynderösundet såldes strömming. Idag anvlnds miop av husen längs vägen som fritidshus. Vägen fortsätter genom skogsmarken fram till militlrbarackema i Åkerit Åkern var tidigare en van lig by som kombinerade j ordbruk med säsongvis fiske. Under andra världskriget inleddes den militära verksamheten p.g.a. Åstöns strategiska läge. Skjuttllt upprättades och manskapsbodar sattes upp. Den militira verksamheten upphörde på lel. Fisket har sedan urminnes tid utgj ort en viktig nllringskälla för Tyn derö soc knen. För enda st några hundra år sedan bestod Astöns sydöstra udde av två öar. De kallades Astholmarna oc h skiljdes från Åst&I genom tvasund. ett vid Storhamn och ett vid Skeppshamn. Landhöj ningen har haft sto r betydelse för Astön. Den har grundat fiskehamnarna och påverkat till gången på strömming. Ursprungligen hade G ävle borgerskap fiskeritt här som på så många andra håll llngs No rrlandskusten. Glvlefiskama höll sig kvar vid AstOn än da in på 1860-taJet nllr Sundsvallsborgare och fiskebönderna överta fiskerätten. I soc kenbeskri vn ingen från 1878 beskriver lantmltaren att åk erbruk och boskapsskötsel Ar socknens huvudsakliga näringar men att fisket Ar en betyd elsefull binärin g. Abraham HOlphers skriver år 1771 att i Storbamn traffas vissa tider Tynderö, Hässj ö och Timrå sockenbor jllmte Givlefiskare. I samband med militärens etablering upphörde Aven fisket vid Sbppshamn. En liten del av fisk en såldes till bönder och torpare i trakten men det mesta fördes till SuDdsvall. dit man rodde eller seglade så länge det var möjligt. På vintrarna användes släde över isen tuer IIngs landsvägen. Den viktigaste resan var till Strömmingsmarknaden i September och da rustade..sig med "salt, sur och huvuci1& str ömming" Resan till Sundsvall tog 3-S dagar och en stor del av lnidkomsten togs in. Under senare del en av 18QO-talet byggdes en permanent saluhall för [yudcrofiskama i Sundsvall. Ipa har i sin hela sträckning en I ldre karaktär och avslutas framme i Skeppshamn med en plan. Skeppshamn kallades förr även "Hamnen". Bebyggelsemiljön i Skeppshamn minner om en ~Iscfoll verksamhet som förr präglade ön. Nyckelord; maritim kulturmiljö, mötesplats.

64 Slingrandevdg. Ydgf'n och Suppshamns kapell.

65 v ästenslö-äeckås-v ästerå-vtt errå 693 GIUS Vastemorr1and Tfmrå HassjO, TynderO Bredd 5 ffi a ternässla I Vastenl. Längd 9.5 km Ing Pr tiu en böljan genom ett svagt kuperat och Oppet odlingslandskap som omger mindre Och vattendrag. Bebyggelsen ligger samlad i höjdlägen mot skogskanten. Närmare VAstanå blir en småskalig för att slutligen övergå i skogsmark. Landskapet blir även alltmer kuperat. avslutas vid Åvike bruk i Ytterå som år från slutet av 1600-talet och som bl.a. har en arbetarbostad vid vägen. i:dpr i en utvald kulturmiljö med bcvarandevlrt jlrn bruk. Dm har en lidre ka raktar, år il. k.nig, ba c: kig och an passad till landskapets topocrafi. VIgen sling rar (ram. med en ~ a:ru nda diken och grlsbevlu na ka nter. Långs Vågen transporterades kol,. ~;J;;,~r mm till Avikebruk. Vid vägen finns en artrik backslltt, en storbis.ja samt en I lpe. Vägm kantas av telefonstolpa r och mötesplatser.

66 f «'.- ", ~ \ -~.,, - o :5 o ~

67 Väg 693 Västansjö-Backås-Västerå-Avike... gli' genom vidsträckta odlingsmarker ut mot den kuperade och karga kusten. Det omgivande pet avspeglas med tydlighet i vigens karaktär. Genom odl ingsmarken har vägen långa böljande. och i det kuperade skogslandskapet tvära och korta kurvor. Vlgen lr till övervi gande delen iiai och kantas av motesplatser. by har en värdefull nature och kulturmiljö. Invid vägen star en milstolpe och hir finns Aven jtrik backslatt som b1vdas genom lieslåtter. Invid vlgen star en av linets kvarvarande ~~~or. Storhlssjoma var förr ett vanligt inslag i landskapsbilden, i princip varje gård skulle ha en iijdiissja. PI den hässjades komet mr att mogna. Qia!lIlva1da vigsträckan I1lrbinder en j ordbruksbygd med ett jlmbruk från 1600-talel. l&6duaikationema bör förr ha varit livliga med transporter till och från bruket av arbetare. kol och eter. Den rikliga tillgången på skog och vattenkraft innebar att järnbruken flyttades från lagen till Norrland i slutet av 160o-talet. Ett av de första bruken i Medelpad var Åvike som 1695 där två åar mynnade i havet. HAr fick man både skog. vattenkraft och en hamn. Sbing bruket uppförde arbetarna torp och i skogsmarkerna nmt bruket kolade både torpare och. Kolningen och transporter till bruket gav kringboende betydelsefulla extrainkomster. Avike lokalisering vid havsviken var mycket gynnsamt för leveranserna av järnmalm och för av stangjlrn. Idag rums en arbetarkasern invid bron över brukets dammanläggning. Andra efter bruket är hammaromradet. damm och kvarnroin samt torpen i backen norr om bruket. riliorllkie är dock bruksområdet levande. lord; mötesplats, industrisamhällets kulturarv.

68 bwr Norrdn saml wfgrdcu. Dagmrlarnm arbe/arbern ligger invidvdgen och dr en av en bj.'gpaderjrån}drnbruu/iden. Åvlkebntk grunå0de3 / 696 och var I drift /1///90/. Bruu/s Itade mycket gynnsammaj6ru/sdnnlngarför de berydelsejillla sf ömmsponema av IlleJer, Norrån resp S"rdn gav bruket Val/enlrraft.

69 AntjAm-Undom-HAggdånger kyrka 697 GM VIstemorr1and Härnösand HAggdånger Bredd 5 ffi VIgen slingrar sig upp mot kyrkan. Längd 6,2 km In9 pr genom ett kuperat och vackert odlingslandskap i en dalgång omgiven av skogsklådda berg. Dalgången bar tidigare varit CD havsvik som genom landhöjningen avsnörts och bildat sjllar. Under stenåldern fanns skyddade boplatslägen kring viken. Gårdarna långs vagen pi böjder i landskapet ell... upp mot skogskanten för att inte inkräkta på åkermarken. Vågen över gårdstomter som nåra gårdar och avslutas i vågkorsaingen vid kyrkan. ingår i en utvald kultunniljö med bevarandevl rd kyrkomiljg. Vågen år sma l, backie och il och slinerar fram genom landskapet. Vägen har en lag profil. delvis gr und a diken och u d till landskapets topokrafi. Vid flera gårdar passerar den på ett llderdomlikt sått p..dstomter. Vågen går till stor delgenom jordbruksmarker och den kantas av. tolpor och postlådor. I Sjo får resande långs vagen utsikt Over SjOsjOn och den smala. Långs vågen har sockenbor flrdats till kyrkan. Till vägen finns lokala namn

70 »::.~.

71 697 Antjärn-Lindom-Häggdångers kyrka :mijeren dajglng i nord-sydlig riktning. Parallellt med dalgången ligger sjöarna Sjösjön och IODlIr sammanbundna med ett vattendrag. I sluttningarna ner mot sjöarna ligger byarnas er. BUYannde strlclcning tillkom 1928 men skiljer inte sa mycket från den gamla sträckningen. ilsbom, f minns nlr han gick från skolan i Antjlm till hemmet i Sjö. Från Antjlm Rlr "Suuj6backen" och förbi den byggnad som idag Ar bygdegård. PA den tiden låg ett Slmlingslokalen hyggdes 1945 av Holger och några andra i byn. Byn Sjö ligger i en med vidsträckt utsikt Over dalgången och ett av torpen i Sjö heter också passande nog. Halgcrs skolväg på 1920-talet fortsatte nertar backen i Sjö och över bron dir Holgers byggt ett kraftverk som gav likström till gårdens belysning. Han fortsätter sedan längs "Lillybacken" och "SommartJngsbacken". Här vid gårdarna på den lilla höjden väster slutade Holgers skolvig eftersom det var hans föräldrahem men vlgen fortsatte, precis lilr idag. liver gårdstomten med bostadshus och hagarstuga pi den ena sidan och ladugård pi den oerrk "Krokbocken". Den fortsätter genom betesmarkerna i östsluttningen ner mot pusera1 genom ett litet skogsområde mellan SjOsjOn och Kyrksjön, öppnas landskapet upp.1t&te sammanhlngde jordbruksområde breder ut sig. Gårdarna i byn Lindom ligger samlade upp mot skogskanten med undantag taren gårdsom ligger vid vägen. Vid vlgen står lpar och på ömse sidor odlingsmark som sluttar ner mot Kyrksjön. i HlggdAnger har ett centralt läge uppe på en höjd och syns vida över trakten och mr GArdama vid kyrkan tillhör byn Hov. Hovs by låg tidigare på Härnön men när Härnösands p.mdades 1585 exproprierades byns marker och tre hemman tvingades flytta hit till HlggdAnger. nuvarande kyrka uppfördes i slutet av 170o-talet på samma plats dir den medeltida kyrkan stltt. Vlgen avslutas i vägkorsningen utanför kyrkan och har fungerat som kyrkvig för ord;mötesplatser, minnen, namn.

72 I Lindom går vagen genom ett appe.t od/ingslandskap. Vagen kantas av tele/ onstolpar och i/ onden Ikymtar tornet på Haggdlmgers kyrka. G6rd j Sj6. Vagen följer landskapets topografi j mjuka backar och gw vid flera gårdar över p dsplaneroch ndra bebyggelsen.

73 S örm ark-h ållenyland 709 Grus Bredd 5 m VAstem on1and HAmösa nd Sabrä GrOna kartan skala 1: Längd 2.01un aacn går genom en småskalig odlingsbygd omgiven av tjärnar och skogsbevuxna berg. På den varade sträckan av Kustlands vägen har resanden färdats i århundraden. Vägen passerar över lanen i Mark dar det förr låg ett gästgiveri. 18m Jr bukig och kurvig, har IIg profil och grlsbcvui na kantu. Den har i sin helhet en ildre uraktir och ringlar fram genom landskapet vii anp assad till topografin. Den går elrdstomter och vid vågen finns en milstolpe och en mycket gammal och grov ta ll. nu finns lokala namn kopplade. " Skogs/ånget.... ~ ' - SV<lmj.,.,..- '.'-:..,'

74 I.~:::",,. _.~

75 Väg 709 Sörmark-Hällenyland, Drottning Kristina s väg man vid vägkorsningen i Sörmerk tar till höger åker man på en välbevarad sträcka av Kustlandsvägen. Fram 1116 vardet har huvudvlgen till och från Härnösand. v ägen kallas också "Drottning K, ir/;11lj5 vag" och ska ha ~xnmi t under hennes regeringstid. Arne Sj östr öm 111' född och uppvuxen i S örmerk. v ägen har i alla tider varit och krokig. Arne berättar an på den tiden mjölkbilen körde längs vägen, st brukade chauffören saga: Den Ydgen ar.m krokig och besvarttg, rulla ihop den och skicka den till Murberget! I JIakorsningc.n stod tidigare en stor gran. Granen var kand av aua i trakten och en plats som taxibilar och andra ~"""var vi.ibekant med. VlIgen korsar darefter "LindsrromsbiJcun", romaner över "BranIlande" och slingrar upp i 'Tpndsbad.en". Min i backen står "Stonatten" som ar mycket grov och gammal. Arne SjostrOms,100'I var Ridd 1847, berättade för bonom att tallen redan var gamma! nar han varbam. Efter den branta ij_ ldingen utbreder sig återigen ett öppet odlingslandskap. Nästa backe kallas "u iwofij backe" och har..englrd somfl)rr fungerade som gistgi"eri I SOnnark och Mark fanns rvi. gårdar som omväxlade fungerade som glslgiveri. Gästgiverierna var en viktig l!!!apim i \'lgnltet lbn. Ortsbefolkningen rnotte har de resande och fick ta del av nyheter och handelser uteoför ~ I Sörmark var det i Arne SjOstrOms gård som periodvis hade fungerat som gastgiverl. På gården fanns tidpai ochromfor flngar. Byggnaderna revs under 194Q...talet menalla dagböcker och andra uppgifter som wriet varskyldigt an ha, finna bevarade hos Ame. I Marks by var det p! Gunnar Erikssons gård som.. l1g. Åren reser tysken Fredrik Wilhelm von Schubert genom Sverige och han beskriver sitt i Mad pådetta san: enltajvmilpd södra sidan om MarA:. vid en liten sjö ixjrjar Angermanland En vit tavla med sin inskrift. ftr SM och regn av ett litet brddtaj:. betecknar gransen: Klockan halv II anwmj ag till Mark. dmjag ~ nanen.. Vardshuset /Jr gansj:.a rymligt och snyggt. Utom gdstrummen pd nedre botten finner mon "PP en sal jamte en rad av tre rum. S4da110 stora lanlvardshlls /Jr ej sajlsynra i flera svemka B. Marb lage ar rätt vackert...- (Boken om Säbrå 1971:350). ID den passerat Over Erikssons gårdsplan slingrar vägen vidare. Vid vägen står en milstolpe. Fastigheten milstolpen kallas 'Wydahls - och var tidigare ett båtsmanstorp. v ägsträckningen avslutas i korsningen i land.

76 r~ slingrar fram Ilanddapel, den har en /dgprofil och/ljljer landslapets topografi. Boden ttpp",ot iadjjgt1rden lallas "Eril.uOIU bade" och Mr /dg tidigangdstgiveriet I MarI.. Im id ve'1gen stär en mi/3ten l gjutjdm. Nar milstenen restes pil f 7OD-talet behövde man in/e ItJngre t.,dq om avsttlntien. SkjutJtaxan/anns angiven vidal/a gtlstgive,;u. En 3kjut3MJl sbl/e finnas bio.w tv6mil och resenaren It.unde inte fordra alt det duue gdfonare dn en mil pil en timme.

77 Genom Kackelbacksmon 736 Grus Bredd 5 m Längd 4, 3 Vasternorrl and Härnösand ViksjO Vagen följ er An genom dalgången. DCrfi)r en brant nipa och följer därefter dalbotten invid den rncandrande ån. ;;Ute.. och bebyggelsen ligger på en stor och öppen platå ovanför dalgången. Byn bar en iidcrdomiig bebyggelsestruktur med gårdarna samlade i en klunga vidvägen. Vid vägen ligger iiiiimarladugårdama på rad. Området koloniserades av finska invandrare i slutet av jiipr i en utvald kulturmiljö med bcvaradevlrd bebyggelse. Den år s mal och kurvig. Där diken år de i allmånhet grunda. I de branta avsnitten kantas vågen av rlcken. rladuejrdlrdl ligger kvar invid vägen som tidigare även funge rade som (l e8ta. Avsnitt bar finska namn.

78 /

79 Ig 736 Genom Käckelbäcksrnon... &lokorsningen vid Vig 331 ner i dalgången ocb fortsatta darefter upp till byn, Bynamnet samt platser bir (msk anknytning. Den branta backen från vig 331 kallas "/.onjohocken", dar ordet "Lonto" ar det --CIIdet mr dal. Dalgångenomges 8V branta nipor och raviner och i dalens botten slingrar Mj llllån fram. Invid &am CD stor grustakt. Omrtdet strax innan vägen korsar An kallas "H(}ppeJa". VIgen fortsatter darefterupptar..upp mot en öppen platå. Ungs hela sluttningen kantas vägen av en långt räcke. IIC:teIbleksmoo liggerpi en hojdpani omgiven av jordbruksmark. Bebyggelsen ar samlad kring byvlge n ~ bevarade i en oregelbunden och ålderdomlig placering. Byvägen anvandes tidigare även som Bgata vipn ligger flera vatbevarade sonunarladugårdar. KlckeJbacksmon var Ola Engströms skolväg i början av t940-talet och vintertid!lett skolbarnenskidor... ne:rmr de branta backarna. Skolan JAg ett 100-tal meter från vagkorsningen i Käckelbäcksmon, mot Skolan st!ngdes i början av 19S0-talet när den nya skolan stod flrdig i ViksjO. I Kackelbllck.smon fanns lliideer; en strax norr om skolan som såld e socker och annat smått samt den stora affären vid vlgkorsningcn koloniserades under de första årtiondenaunder 1600-talet av invandrande finnar. Enligt sägnenska romen på KAckelbacksmon hetat "Minkefinne"eller "Minken". Han hade med sig en SICk med r!g och en Slgnenom Minkenkanstlnuna med verkligheten eftersom en karta över byn från 17S0 har markeratut bilad "Minckens badstuga". Platsen Rirbadstugan ska vara i den del av byn som kallas "Slåttarna", avlars-ola Noren) an Rlrsl svedja och sedan så råg odlades skogsmarkerna upp. Vid flera tidpunkter under 1600-talet led ~ svart genomupprepad missväxt med svält som ftujd. Den svenska allmogen kom genom de svara RIrbllIandeoa i konflikt medinvandnma om fiskevatten och utslattennarker. Efterhand steg Aven virdegenomefterfragan på b'lkolslevenmser bllj1mbruken vilketytterligare skapade svårigheter nk de inwndnma. KJckelbJcksmoolr ett finskt ord dir Rsr1edet..ltiJdel" Ar en östsvenskt ord för pladdra, skravla. skråla. som manantar konunit med nybyggarna från Finland. : MOtesplats, namn, sägen.

80 &byggejsen i KiJclelblJdsmon ligger samlad i en Uunga vid vdgen.. Tdl vanster om vdgenfiluu en Mg stenmur som tidigarefungerade som hägnad. På gården till vdnsterlaluu under / 940-talet en a/f4r. ".. Sommarlodugårdarna ligger pd rad vid vdgen. Nar korna gick på bete på slogen var det praklisla an anvdiw sommarladugludar. Vdgen geno m bynfungeradedi od sd som en fdgata.

81 Frånö-Strömnäs-Lund e 753 mn Grus, asfalt Bredd 4-5 m Längd v ästernorrta nd Kramfors Gudmundrå DemonstrationstAget 1931, strax innan strömn äs. 2.1 km Ing avsnitt av den gamla landsvägen landsvägen söde r om Angermanålven som idag ersatts av. Den gamla vägen år uppdelad på korta avsnitt med separata vägnummer; 753, 754 och 756. bar ft)r alltid blivit känd som den väg det flera tusen personer långa demonstrationståget mot Lunde Demonstrati onen blev en avgörande händelse för svensk a rbetarrörelse. ikk'''"'' är bevarade delar av den gamla landsvl gen mellan Frånö folkets hus och Lunde. I var det den hår vägen som demonstrationstigd gick på sin väg mot Lunde. Vågen år od:j krokig den har en IJg profil och år anpassad till landskapets topografi. Den diken och har grjsbevu:lna kanter. Vägen kantas i FrånO och Strömnås av bo stadsbus nbyudader. Nar industrierna långs Ångermanålven gick för bögtryck sjöd samhallena av

82 J S". j '~H ä xo. 9nen a kartan skala 1:30 000

83 Väg 753 mfl Frånö-Lunde Igen från Frånö till Lunde var 1931 en smal och slingrande grusväg. Den var huvud vägen väster om Angermanälven och samman band Frånö, Strömnäs oc h Lund e. Den 14 maj slingrade s ig ett llngt demonstrationståg från Frånö Folkets hus mot Lunde. J tåget gic k tusentals arbe tare fran iddustriema kring Angerm anä lven. Dem onst ranterna sym patiserade med strejkande arbetare som ~ ner sina arbeten för att prot estera mot arbetsgi varnas bud om sänkta löner. Arbetsgi varn a hade svarat med att plocka in arbetskra ft från andra håll sk strej kbrytare. Redan nagon dag innan hade strej brytama konfronterats i Sandviken och landshö vding Stenström dirftl,r kallat in polis och militär fö rstärkni ng. Militära ryttarpatrull er stod nu beredda nere vid Ilet i Lunde. Längst fram i tåget gick fanbärarna, därefter blåsinstrumenten från VAja-Dynis sedan slingrade ett flera hundra meter långt demonstrationstå g. 'DdWJT ju en Jdn vacker dag..." Den 14 Maj flödade solen Over Ådalen oc h sommarkläderna hade PJpek,ts fram. Ungs vägen samlades folk i de soliga backstuttningama. Erik Eliasson, 94 Ar, bor i klamfors och berättar om sin a upplevelser den har dagen. 1 väntan på demonstrationståget stod han!lppftufn pi ett garagetak i Lunde. NAr demonstranterna anlände, gick han in i täten oc h följ de med iii sista hundra metrarna fram till Färjestället i Lund e. sedan hände blev uppmärksammat runt om i Sveri ge oc h Aven utomlands och en viktig Isc i arbetarrorelsens historia. Fotografier av demonstrationståget visas i o lika samman hang bevarade delar av den gamla vägsträckningen har ett stort kulturhistori skt värde. Slrlckor som idag finns kvar av den gamla vägen är väg 753, 754 och 756. Andra sträckor är cykelvägar eller helt borta. Från Rv 90 strax norr om Från ö Folkets Hus svänge r man ner till 156. Vlgen Ar smal oc h asfalterad och slingrar genom Frånö samhälle. Sågverksindustri ns ion från slutet av ISGO-talet innebar att de tidigare små bondbyarna utvecklades till mindre iimbillen med affärer, kafeer, flerbostad shus mm. Idag kantas vägen genom Frånö av gamla lokaler och bostadshu s från de första årtiondena på 190o-talet Väg 756 avslutas i korsningen vig 155. Den gamla vägen fort satte rakt fram genom korsningen och är idag en cykelväg. För Iiiaa tillbaka till den gamla vägen måste man RHj a väg 754. Den gamla vägsträckning börjar med itt som går parallellt med Rv 90 strax norr om Strömnäs. Fotografiet Over tianståget visar hur de går upp mot Strömnäs. Den smala och asfalterade vägen slingrar h precis som i FrAnö passerar vägen nära gamla affärslokaler och bostadshus. 53 är det sista vägavs nittet inna n Lunde. Det är ett kort vägavsnitt som fortfara nde är grusväg rju i utkanten av Strömnäs. passerar över j ärnvägen oc h fortsätter nerför sluttningen mot. I utkanten av Strömnäs tätort finns vid väge n ett räcke med fästen av huggen sten. Vägen Il g profil, saknar dike n och har gräsbevuxna kanter. Den allmänna vägen slutar vid villorna i lord; mötesplats, industrisamh ällets kulturarv, unik händelse, minnen.

84 ..wjgm/ot1/orande samma strdckning som/93/ men del omgivande /andslapet har. RihwJg90 har idag enaii den gamla mgen -. hjnttb den gamla landrvagen av bostadshus och gamla ajjqrsbyggnader. B&Je Str&r!N1J IF",,*, hade/brr eu sjuclande liv med ajjåret. Aajkr. bageri mm. AjJdrsbyggnaåerna Sldr idag

85 Kortare vllgslracl<a förbi Dais by och kyr1<a 788 Grus Bredd 4 m Västern orrtand Kramfors Dal Gröna kartan skal a 1: U1ngd l km slingrar sig fram mellan sädesfälten under Kyrkbergets skugga i da lgången som sträcker irli landet från BolIstafjården via LesjOn. Norr om kyrkan blir terrängen kuperad och vägen sig vii till denna. I backen nedanför kyrkan går den i nåra anslutning till ån och lövtrad _:rar omgivningen. Vågen passerar den under medeltid grundade gården Daglös och Dals kyrka anor från 1300-taI. ingår i en utvald kutturmiljö med bevarandevärd bebyggelse. Den har en äldre karaktär, är backig och kurvig med. Ilg proril och grlsbevuio8 kanter och följer i stort samma. som under 1800 talet. Den år vii anpassad till landskapets topoe:rafi och går i anslutning till glrdstomten vid Daglös ochdals kyrkplats. Utmed vägen finns även med buggna steurlsten s k. stengardister. Till vägen finns även lokala namn lade. \, -,, ';;./ "_::" ~ : ; '."".'~,..,.... }(as/berget

86

87 IJ'USvlgen som gir ~i Dals k)tka Ar en del av den gamla landsvägengenom Dal. Tidigare fortsatte den ~ backen mol Anta by. Fortfarande kan man ~lja vägen hit Anna Nordlander som Ar fmd i början av Vixte upp i Årsta berärtaratt hon gick vägen förbi kyrkanoch nedför "Kyrkbacken" på sin vi g till skolan 00 minns att vägen var backig och kurvig och att det fanns manga grindar att öppna på den tiden. Redan ttidskall vägen ha gått fram här till Dals kyrka. Abraham Hulphers skriver 1780 om denna vig att den Qkneberget där "den l öper snedj tj/wer hållor, som SIUpa icke en halfo/n frön körrsporret." Idag kan se spår av den gamla vägen uppe på Mjden. Omkring byggdes nya vägen förbl Dal. )Iapand beranar att nere i An vid"kyr1cbocj:en" låg en vartensäg. Den gamla vägen slutade vid Mosjön i bi1ca varkarrvig. Han minns också an det fanns många grindar utmed vägen, kiat vid vilken tidpunkt Dals församling bildades, men 1531 nar en kloekskan upptogs, var Dal och IImCfbrsamlingar under Torsäker. Ungefär vid samma tid fanns det ett hemman i DaglOs och LOvsjö ander0ag10s. NarDagiOs storsjdftades 1791 fanns dar tva hemman liksom nar det var dags Rtr [)agios skrivs Oaghlösst Anledningen till namnet Ar att strax söder om byn ligger ett ratt högt ett parmånader min i vintern fullstandigt skymmer bort solen far byn (T Bucht). 'I1vda1arD85 kulturlandskap, mötesplats. minnen. namn.

88 ..DollAyrla. Utmed vdgen finns rdelen medflj.tten m huggen sten. Foto mot SO.

89 Vik - Norum -Dal 789 Grus Bredd 5 m Längd Skin VIstemon1and Kramfof$ Dal Gröna kartan skala 1: IiII en bösjan genom etl öppet småskaligt och kuperat landskap med odlingsmark mellan i en dalgång som tidigare utgjort CD havsvik.. Den passerar byn Norurn med rötter i iidl bevarad ålderdomlig bebyggelsestruktur med husen samlade på bergknallar och filr att SP8f8 den odlingsbara marken. I O går vägen över en skogsklådd höjdrygg Dir dalgåjlgen vid AngertJl3Jlälven. i en utvald riksintressant kultunniljö med bevarandevlrd bebyggelse. Den bar al Ar smal, backi& ocb kurvig med Ilg profil, inga till erunda diken och.. dikesrenar. Den Ar vii anpassad till landskapets topografi och går liver en av terna vid Västra Klappen där den även passerar alldeles intill ett timrat dubbelbäbre. I vtgen Håxberget där bhhrlnoing förekom under 1700-talet. Till vågen finns lokala!i!pijiade.

90 firdas norrut och tar av till höger strax innan Kyrkdal kommer man in på en liten grusväg poom ett kuperat landskap. Till en början går den genom en öppen jordbruksbygd och 6ver en av gårdstomterna i Västra Kläppen i byn Norum. Gårdarna med sin ålderdemliga ktur ligger som öar i det öppna landskapet. uppkrupna på små "kläppar" och vittnar om den agrara bygden s rotter i förhistorisk tid. I öster gir vägen över ett böjdparti innan den når byn Vik i Tersåkersbygden. Ursprungligen gick dgen" mellan Galagök i Dal och Hälsingsta i Tersåker. Abraham HDlphers so m pet 1158 omtalar vägen som sockenvägen och skriver bl. B. att soc knen "ligger Elfwen och södre../dalswdgen" och "finns i ofvrigt så innesluten afhöga berg på alla ~n hit (Jr myckel besvärlig." Om väghållningen skriver han vidare att "Wägbygnad är granlaga, och snöplogen fodrar icke mycken bredd. som ingen annan wag l öper htjr ål 1horsr!lker och Ytter Lånnäs nämnde Socknwägen...Hållskjulsen godtg örtes äfwen pmningar i Hammar: men JJ rosar måsle dock htjrijrån höst och wår då öfwerfarten n wid Weda. skjutsen längre upp mera tillites." tar vid i öster börjar den långa "Flehöllsbacken" som med sina kurvor och backar tar oss som skinnar av den lilla dalgången från den stora älvdalen. Uno Westin i Vik berättar kom Bl' att berghällar stack upp i vägen. Om man tittar mot söder ser man Häxberget sig bortom lägdorna. Berget är viii känt på grund av de händelser som utspelades här under Med kunglig sanktion löpte prästerskapet amok i sin jakt på häxor i Gudmundrå, Nara ers pastorat. Ytterlinnis komminister Leurentius Homaeus namn är för alltid med dessa händelser. Mellan mars och j uni 1615 avrättas i stupstocken på Häxberget r för trolldomsbrott medan de anhöriga bildar spetsgård dvs star i en ring och ser på. berlttar an halshuggningen av de många olyckliga sker något nedanför bergets krön för I inte skulle hindra veden falla vederbörlig eld. i dess st älle rann han str ömvis uljör ~ Framför allt var det kvinnor som drabbades. Ned mot bygden kring Angermanilven går en lång backe "Tömstensbacken" som fått sitt namn efter kyrkoherde Tömsten som var i Tersåker i slutet av 110o-talet. Norum skrivs Norörn 1535 oc h innehåller ordet nor (smalt) sund som lir samman san hem 'boplats hemv ist' som slutled (T Bucht). : älvdalarnas kulturlandskap, mötesplats, namn, unik händel se.

91 gårvdgen genom el/ skogsparti innan den når Angermandivens dalgång. Landskapet arm r ~at och bergigt och vdgen dr )'dl anpassad ti// denna topografi. Foto mot NY.

92 Viksbacken - Torsåkers k:a 790 GNS Bredd VIstemorrtand Kramlors Forsåker 4 ffi U1n9d 5k1n Strax S om Tersåkers kyrka passerar vagen ett Per-Albi n torp. av Alnar där den går fram genom ett storskaligt. öppet jordbrukslandskap som, dir liven flyter fram, omges av skogsllidda berg med Vårdkasberget i N som ilebjlb8t sen med rötter i förhistorisk tid. utgörs av grupper eller bybildningar liii skogsbl)1len eller till höjder i landskapet. Centralt i b}gden ligger Toraåkers på en plats som beter Hov. i ed utvald kulturmiljö med bevarandevird bebyggelse. Den har en äldre karaktär, år t...1 och kurvit: med li t: profil och grlsbevuj:na kanter och följer i stort samma under ISGO-talet. Den år vii anpassad till landskapets topografi och går i nlra tid ed av clrdstomterna i Vik och Torsåkers kyrkplats. Kända fomlåmningar och vittnar om en förkristen kultp lats där kyrkan nu ligger. Åven den från vägen "ppco med den folkvandringstida fornborgen (450 6Oo-ta! e Kr) vittnar om gravhögar som schaktades bort uuder. Vägen kantas bitvis av stora IGvtrlld. Till vågen finns lokala namn kopplade. 1i!U-"iska betydelse" Från Vik finns uppgifter om 'o, - :.1 ~ i, ~

93 ......,.,.\...~.,;ii' AskonSb61.,-

94 vag 790, Viksbacken - Torsåker. MIrman färdas i bil utmed vägen upplevs landskapet som gan ska tidlöst. Det är sinnebilden aven sbygd. Från väge n ser man byarna som ligger uppkrupna på bergssidorna i älvdalen. Många namn på -um, -sta, och -by vilket tyde r på att de tillkom mit under folkvandri ngstid, krin g vad dl lnnu var en havsv ik. Aven fornborgen på Rogstaklippen hör till den tiden. Gränsen mot morän är skarp och följer i princip skogsgränsen i S. I skogen fanns böndernas utmarker med ftlrutsattningar för j akt, fiske, bete oc h fäboddrift Älven i sin tur har genom århundraden ~~1I t kontakte r och handel med inlandets be folkning och sannolikt Aven med de som levde i ~ kring Trondhei msfjorden. =..amnet Te rsåker och benämningen Hov på j orden närmast den mede ltida kyrkan tyder på platsen hade en central fun ktion redan und er förhistorisk tid. Kan ske hade Tersåkershovet lse för hela Ådalen. Nere vid älven finns ru inerna efter en fogdebo rg som första gången Den var då i vitaliebrödernas händer. Westin i Vik berättar att strax hitom Viksbäcken fann s förr en grind "Blackstrannsgrism", Här också gårdarna Sklilingsta och Bj örkeby ha legat under medeltid. II:JDID av vid kyrkan och svänger ned mot älven kommer man till en liten tätort med gskola, några affärer oc h Prästmons station, allt kring en liten vägstump som d öpts till sgatan. uppodlade slätten där vägen rin glar fram, med de smått herrgårdslika bo ndgårdarna. bevarar en 1Iggande identitet åt bygden. Dess svunna centrala funkt ioner har man kommit ihåg i lser och färgstarka krigshlndelser mellan svenskar och jutar. et Tersåker skrivs De Thorsakir Förleden i namnet måste vara gudanamnet Tor. jord, som hetat Tors åker och hört till kultplatsen i Hov är troligen den nuvarande kyrkojorden gdan som erhållit detta namn sedan benämninge n Torsåker börjat användas om hela socknen. k>rd: älvdalarn as kulturlandskap, mötespl ats, be rättelser, traditioner.

95 ..,fd/jer vallanddbpers topografi Vy mot Voch byn ViL JIbrgrunden Mg under medeltid Skilling$ta och Bjflrkeby. YtJgen $lingrar $igfram genom det öppna odlingslandskapet. ~v mot S.

96 Torsåker - Fanorn 791 Grus v ästemorrtand Kramfors Torsåker Bredd 4 m Utsikt frän vagen mot Rogstakl lppen. Längd 61un ~ Tersåkers medeltida kyrka på fastigheten Hov och går till en början genom ett Oppet jordbrukslandskap omgi vet av skogsklådda berg för att sedan följa en mindre fihit Vårdkasberget. I V dominerar Rogstaklippen med dess fornborg. Bebyggelsen med ftirhistorisk tid, är lokaliserad till skogsbrynen eller till höjder i landskapet. Vid Hämra Jlr vlgen genom ett mer mosaikartat och kuperat odlingslandskap. i en utvald kultunniljo med bevarandevjrd bebyggelse. Den har en äldre karaktär, är iaai och kunig med Ilg profil, inga till grund. diken och grisbevuxna r. Den följer i stort samma sträckning som under 180<kaJet. Den är vii anpassad till topografi, går intill Hembygdsgården i Hämta och genom glrdstomterna i Salum, och passerar näratorsåkers kyrkplats. Kända fornlämningar och namnet Hov vittnar risten kultplats där kyrkan nu ligger. Åven den från Vågen synliga Rogstaklippcn med. ida fernbergen (450 ~Oo-tal ekr) vittnar om bygdens förhistoriska betyd else. står bitvis telefonstolpar samt två milstolpar. Till vägen finns lokala namn

97

98 791.Torsåker - Fanom. 10m utgör en del av södra Ådalsvägen passerar F orsåkers medeltida kyrka på fastigheten Hov till en början genom ett storskaligt, öppet j ordbruksland skap omgivet av skogs klädda berg iedan följa en mindre. mycket kuperad dalgån g runt Vårdkasberget som sträc ker sig ned till en. Utmed vägen finns två milstolpar kvar som vittnar om böndernas skjutsplikt i Bortom åkerfälten ser man till e n början Rogstaklippen. På krönet finns lämningar efter ing från århundradena strax efter Kr f. Den har troligen haft till syfte att bevaka It dalglngen. Där vägen nu går flöt älven tid igare fram. Den med elt ida kyrkan i Tersåker plats som heter Hov. Namnet visar att det redan i förkristen tid har fun nits en kultplats Torsåk er, pi andra sidan An gennanlilven, ligger Styrnls, där den första stenkyrkan i. Att den var försedd med två tom kan antyda att det var här som land skapets lag under 1200-talet. Mitt i liven, mell an dessa kyrkor, låg under senmede ltiden den fosdeborgen längs den svenska norrlandskusten - Styresholm. Borgen upp förde s tro ligen min av de s k vitalianema, en sjöm ilitär makt som bl a genom orga nise rat ka peri i del politiska spelet krin g Östersjön. följer vägen en bil Häruransbäcken och går sedan up pför "Jus terbacken". Bland de bergen syns grå. tv ärstupande klippväggar. Vid JArliden passerar vi platsen för.. som nu At borta. Uppe på de högre belägna partierna har man utsikt över hela liven och bygden på andra sidan. Bebyggelsen ligger koncentrerad till de markanta i böjdiagen på dalslunningama och består till stor del av välbevarade korsbyggnader. Hinna och Tomte passerar vägen över gård stomter, Från Salom känner vi en välbeställd som under SOo-talets slut begravdes här med hingsmycken av mynt, präglad e under kejsaren Ludvi d den Frommes lid, pärlgarnityr och luxuösa dräktspännen. l Hämta går les intill bygdegården. en ståtlig I 1/2 vån ings dubbelkorsbyggnad i ett markerat läge på av -Kyrkbacken", Tidigare var här gästgiveri. Byggnaden finns med på kartan från Laga 1140 da del låg på byns slörsta hemman. Branta backar och stigar leder upp till torpen och i skogen ovan för del öppna odlingslandskapet. l Tomte passerar den alldeles intill en vtlbevarad korsbyggnad från slutet av 1800-lalel. Nedanför vägen, mellan Hlmra och gårdarna i Kärvsta. Enligt en gammal sligen ska ll under medeltiden en kyrkbygge euer fullbordals i Kärvsta. Törsåker skriv s De Thorsakir Förleden i namnet måste vara gudanamnet Tor. 10m helat Tors åker och hört till kultplatsen i Hov är troli gen den nuvarande kyrk ojorden som erhållit delta namn sedan benämningen Tersåker börjat användas om hela socknen. vs Hambre namnet är troligen sammansatt och innehå ller som för led kningen hammar vilken i Hämra uppges ha betecknat berg- eller stenparti som går ned i omle. Salum. : l ivdalamas kult urlandskap, mötesplats, namn, traditioner, sägner,

99 P 6vergtudslomlen pli en av laslighetrna i Tomte dljr den passerar alldeles inlill en "ocker 'adiwrsbyggnadfrlm slutel av 180()..lalet. Intill ""gen står en milstolpe. Foto mot S.

100 "Usa r,rtnn"- Berg 823 Grus Västemorr1and Kramfors Nora Bredd 6 m Salje fäboda r ligger invid väceo. Längd 7 km Pr genom ett landskap med en dramatisk topografi. Från Ramstaviken går vägen brant upp je fäbodar och fortsätter därefter genom skogsmarken till Berghamns fiskeläge. I dalgången fiskdjget samt långs vågen _ Berg finns jordbruksmarker. "lisa grlnn" år namnet på den iiir Ramsta bys fägara hade sin grind. r i utvalda kulturmiljöer med bcvarandevlrda flbodar ocb fi skell &; e. Den år backig. I bar en Iii&; profil. inea eller gr unda diken. grl sbevu.s:na artrika klnter och åt till landskapets topografi. Vågen kantas av llnga rlcken med (bten av hu ggen..." nuvarande sträckning byggdes SOfO AK-vlg under 193D-taIct. Men redan tidigare rbindelse via Berg med fiskelaget. Bergbamns fiskeläge har anor (rio 1500-taI och iid CD väj skyddad hamn. Vtd Vågen finns artrika slltte rmarker. Byn Berg har rotter i r och sin bebyggelse samlad på en moränkulle. Till Vågen finns lokala namn kopplade.

101 -,.R6dJsen "' , ~.

102 ~Ijer Ramstafjlrdens stran d och slingrar sedan vidare upp för det branta berget. Den är ganska men den Ildre karaktären I r ändå tydlig genom att vägen har en låg profil och nästan helt diken. Vlgen följer Iven lands kapets topografi med sina backar och kurvor. På flera stä llen ~ av räcken med fästen av huggen sten. itt går genom skogsmark men kring bebyggelsen ö ppnas landskapet. Platsen "Lisa vllund i Östbygden och i hela Nora. Förr i tiden kantades lkermarkema av trihagar med. Vid "Lisa grinn" böljade Ramsta bys fligata mot byn. ingen ut mot Berg It i sin nuvarande sträckning från I en av verserna i sången från Berghamn beskriver signaturen J.E arbetet med vägen sa hlr; "Frän Ramstavikens stränder Idngs Berghamns sköna trakt nu slingrar sig en vdg som av A.K. nu blivit lagd. där haver vi knogat mång hel en sommardag $Ö svetten den har lockat fi'r varje skyffellag... " ~Jjer Ramstaviken kantas den av fritidshus. Olle Nil sson. 80 Ar. från All sta, berättar att det ett torp som kallades för "Pelle uti Vika" invid vägen. Kvar från det torpet finns idag la bagarstuga och en loge. v ägen fortsätter runt viken och upp i "KaJIW lbacken". Från bars vattnet förr upp till fllbodama i Sälje. Fäbodarna tillhörde Ramsta by och ~fteu upphörde hit på 192o-talet. Utsikten från flbodvallen var storslagen över. en och hembyn. Vlgen passerar idag Over fäbodvallen intill de fem kokhus som finns Fdn Sllje fäbodar gick tidigare en vig rakt Over skogen till Berg. Nit AK.~vlgenbyggdes man att istället fortsätta ner till Berghamn och därefter vidare till Berg. Bergbamn ligger i en havsvik. Fiskeläget nyttjades under lång tid av Gävlefis1careskap och det var en av deras hamnar. De uppförde även kapellet i mitten av 1700-ta let. Under and ra världskriget bosatte i sma stugor och livnärde sig på fiske. Idag byggs alltfler fritidshus i Berghamn men finns några fiskare kvar. Yägsträckan mellan Berg och Berghamn går genom en smal i nord-sydlig riktning. Från Bergharnn till Berg betas årligen vägrenarna av får i samband ile flyttas till nya betesmarker. Den allmänna vägen slutar i Berg men vägen fortsätter till Bergdal.. livdalarnas kulturlandskap. maritima kulturmiljöer, minnen, namn.

103 I, il medfasten av huggen sten mot RrJmstaJjllrden. ntlilllangs vdgen dr mycket artrika.

104 Bllndtarmen-Salt eå 829 Grus Bredd 5 m Längd 4,7 km VAstem orrla nd Kramfors Nora ljtsl<iftade gårdar i Alista by. från korsningen "Blindtarmen" rakt uppror backen och slingrar geaom den kuperade. Den innersta viken av Notafjärden hade en gång förbindelse med havet. Under gruodades vattenförbindelsen upp och ett cd bildades. Vägen fortsätter genom del åogsområdel och foljer Norafjården fram till Salteå. I Salteå kantas vägen av öppna 1i...1., blcki t, kurvig och har ro lag profil med utrika Er15bevuJ:D. kanter. Den är d till land skapet och kantas av telefon stulpar. Vågen var fram till 1930-talet en booderna från "Ostbygden" använde ror an komrna till kvarnen i Saheå. Vägbygget -arbete och vägavsnittet ner från backen i Allsta till Lidebro kallas "Blindtarmen". Ar Digra säljägare på pass i Eden. Deväntade på de ryska kosackerna som hade landstigit i skövlade socknen. Säljägarna sköt kosackerna och Ostbygden skonades från deras

105 , ",... Flök.berget SOt1aNer ; h

106 829 "Blindtarmen" - Salteå flin Östbygden till Salte! har varit mycke. viktig för bygden. Olle Nilsson i Allsta, 80 år. DIr han var poj ke och fick lka med pi vagnen med kom till SalteA tul lkvarn. Unge var eocbst en k!rnrlg men omkring 1934 startade ett AK-arbete med att förbättra vägen fram till Som 14-lring var OUe "pinnpojke" oc h fick på så sätt hjllpa till vid vägbygget v ägen var tin1t att gå från Allsta direkt via Eden och Salteå men bönderna i Svedjeåkern, Lidebro protestera de och en anslutning ner till "Blindtarmen" byggdes. lo kallas korsningen nere i dalgån gen och därefter går vägen upp mot Tjimberget och ledan ner för berget för an därefter planas ut över odlings marke n vid Norasundet. V ägen är iiondesmal och slingrande. Den har endast grunda diken oc h fbljer landska pets variationer. tingst in i Norasundet oc h avståndet till havsv iken är bara några hundra meter. Detta området haft stor betydel se tbr kommunikationerna på vattnet. FOr riktigt länge sedan en öppen vattenfbrbindelse med havet som sedan bar grundats upp och bildat ett ed. mr EtJH kallas fortfarande vägen från Edens by och ut mot havsviken. Gårdarna ligger mot skogskanten och vägen illljer strandzonen vid Notasundet. Därefter fortsärter den ~ '" som området genom skogen kall as. Genom "Ulandet" går vägen en bit upp från o. fram till Salteå där öppna betesmarker kantar vägen oc h utbreder sig på ömse s idor av t maj Ar 1721 landsteg den ryska galärflottan vid ftjjeläget i HomO och började ett vildsint Ilngs kusten. Den 1 j uni stod många byar i Nora socken i brand men nagra av byarna undkomma. På fyra platser mötte ryssarna på motstånd oc h en av dessa platser var Eden låg i bakhåll på fyra ryska soldater som kom ridande från Salteå.. Kosackerna dödades itfjipmas flintlåsbössor och byarna i Ostbygden skonades. namn, hindeiser, minnen.

107

108 Fallsvikshamn 831 Grus av astah Bredd 4 m Längd 1,8 km VastemorT1and Kramfors Nordlng nl GrOna kartan skala 1: min höjden vid Fållsviks by Der moe dalgången där den!oljer dess västra sida ut mol Wms bår en mycket lång havsvik som genörn IandhöjDingen gruddats upp. Fiskelagets vål skyddad och på båda sidor om viken ligger kokhus och sjöbodar. Dalgången år idag och.agen kantas av några välbevarade torp och gårdar. i en utvald kulturmiljö med bcvarandevl rt fiskel l ge. Den år s mal, backig och Vtscn har en IJg profil och grunda diken med grlsbevu:lna oc h artrika kanter. 1'11 up. ssad till landskapet. topografi och gir nlra bebyggelsen långs Vågen. app mot Fällsvik kallas "Brick." och den kantas av dgn stor. trld. I vägkorsningen i fims ett spruthus..../ -,..~ -,.,

109 ~ar uppe vid vägkorsningen i Fäll svik och fortsätter ner genom dalgången och ut till var förr en havsvik. Landhöjningen har med fört att viken grundats upp och i dalgångens byns jordbruksmarker. Sjöbodarna i Fillsviksharnn ligger på båda sidor om viken och gårdarna i byn ligger uppdragna mot skogskanten. Hamnen var förr uppdelad mell an och Gävlefiskare. På den östra sidan om viken hade Gävlefiskama sina sjöbodar och e sina på den västra sidan.. gen i Fällsvik står byns posthus och spruthus. De som bodde i Fäll svikshamn fick gå fr mr att himta posten uppe i byn och vanna sommardagar gav de grova alarna i övlig skugga. Även om vägsträckningen Indrats något Ir "Brdclca" fortfarande en I backen står idag bl. a en grov tall som kan ge skugga vanna sommardagar. Vl gen vid bondefiskamas sjöbodar med en vändplan. Backen upp mot vindplanen bilas Wallin (f. -44) Ir född och uppvuxen i FllIsvikshamn och minns mycket 'II I nlr skolbussen, och posten på 50 talet börj ade köra ner till byn. På mån ga sitt blev då livet enklare för e i Fällsvik började vägen till kyrkan med att man samlades i Adal där kyrkbåten eller utgick. I Häggviken lämnades båten och man vandrade över till Vågsfjärden dir de hade en fungerade som färja och kunde ta dem till kyrkan. Efter första världskriget så blev cykel OCh fiskarna satte in motorer i sina bålar och dänned var kyrkb åtstiden över.. maritima kulturmiljöer, minnen, namn.

110 r-m! 'o'dg!!'n ståt mdnga stora tröä."8nkla" dr Jdag inte fu llt li40 bronj som den varflrr. men fortfarande ger tråden skugga ar vandraren soliga dagar. r~ restaurerades JsluJel av J990-taJet ochl torv hleves över de nyanlagdastasuema. Vagen. blm mot slogen och markerna i dalgången M ils öppna genom betet.

111 NJsanget BOnhamn 839 AsI.n Bredd 5-7 m Längd 3,2 km Västemorrtand Kramfors Nordingrå Gistvall om sjobodar i BOnhamn. går från den vida jordbrukslätten på Näsänget brant upp till ett kargt och svagt kuperat ~ibcv1"",ct område. Kring Mjösjön öppnas återigen landskapet och vägen kantas av. Vägen fortsätter därefter i en svag sluttning ner mot Bönhamn. Vid vägen finns i till B6nhamns kapell en parkeringsplats för de turister som besöker Bönhamn iogir i en utvald riksintressesant kulturmiljö med bevarandevl rt fiskell ge. Den år backig, har lag profil och grisbevuxna ka nter. Vägen år vii anpassad till landskapets Ii. Genom jordbruksmark, följer vågen kanten mot skogen. Vid vägen står en lada och i ligger ett kapell som byggdes av G ävlefiskare på l6 DO-talet. Invid den gamla affären bensinpumpar. Till vågen finns även lok ala na mn kopplade.

112 n skala 1: ~ _'l ~~i!. ~

113 invid den stdngda af/ijren sldr tvd benstnpunpor.

114 839 Näs-Bönhamn nika snabba landhöj ningen har präglat omridets natur- och kulturutveckling. Männi skor illa tider sökt sig till sj 6- och havsstränder för att j aga. fiska och samla vinterfoder och hir varit bosatt kortare eller längre perioder. l dalgångarna fanns tidigt bördiga jordar och här sedan mycket lång t id legat. I V vagarna ut till fiskelägen Ar av sent datum. Istället färdades man med slädar Over isarna och i bitar sommartid. För att färdas till kyrkan användes skötbåten som rymde många llyades en kyrkbål. ufalterad men har And! behallit en äldre karaktär. VAgkroppen llr lag i j ämförelse med den markytan och vigens diken förhållandevis grunda. oingen i NIs går den branta "MjfJsjöbacken" upp genom skogen. I MjOsjön går vägen Odlingsmark och vid vägen ligge r lador. Kustlandskapet gör sig här påmint oc h vägen kantas bergsknallar. Nere vid havet ligger Bönhamns fiskeläge i en vii skyddad havsvik med stora och båthus kring hamnen och bostadshus i slänten ovanför. var det borgerskapet från Gävle som genom kronans privilegier hade fiskerätt. uppförde även kapellet i mitten av 1600-talet. Bönhamn övertogs med tiden av i Ålgsjll och Mjllsjll och fick en bofast befolkning på 1700-talel. Bönhamn llr en kultunnilj ö av riksintresse. Fiskel äget i Bönhamn är ett populärt utflyktsmal sommartid. &in nit och fjlmm lockas idag till det gamla fiskel äget. Sommartid trängs friti dsbatama j!ltbryggan i Bönhamn. En l opp kaffe och en strommings mac:ka på terrassen till Ames II' ett uppskattat avbrott för seglare och motorbåtsigare. Hlrifrån går Iven turbåten ut till som idag Jr ett uppskattat vandrarhem men förr var ett eget litet samhltle med hela 21. Lanthandel i BIlnhamn llr sedan några Ar ned lagd men fortfarande står affäre ns parlevar vid afflren. ; mötesplatser, maritima kulturmiljöer, namn.

115 GåsnAs-BjOmås 839 Grus Västemorr1and Bredd 4-5 ffi U ngd 3,2 km Kramfors Nordingrå GrOna kartan skala 1: Dill stranden nere vid Vågsfjården uppför en brant backe som på toppen planas ut. 1 GåsD1s år samlade på en mindre böjd och omges av ett vackert och karakteristiskt ~=:"mod berg. sjöar uch dalar. Vågen kantas till början av jordbruksmark uch följer ij;. Bjömås by ligger i bergsluttningen uch vid Vågen står längst ner i byn en affär. i en utvald kulturmiljö med bevaradevlrt kulturlandskap. Den år mycket smal, och krokig. Vågen går ftver en glrdstomt i Gåsnäsbacken. Vid Storsjoo följer vägen ly ed brant bergsluttning och mot vattnet finns ett ca 700 m ilngt rlcke med flsten av Itea respektive stål. Vid vågen står ett nostalgiskt mjftlkbord. ett garage och en numera I,,' handel finns vid vågen. Till vågen finns även lokala namn kopplade.

116

117 Ag 839 Gåsnäs-Björnås i Nordingrå har bildats på samma sätt som på alla andra platser. Stigar har gått fram på de som varit torrast, där det varit enklast nk männ iskor och djur att ta sig fram. De höga de många sjöarna och branterna gjorde att vägnätet blev en "bergochdalbana" med smala och vägar. Förr gjorde också de många grindarna längs vägarna att bilfärderna inte gick alltför harbåde före och efter Storsj ön både höjts och dikats men den har trots dessa förändri ngar vlrde med sina kurvor och sitt långa räcke. Ar konstnärerna som fångat landskapet i Nordingrå. På världsutställnin gen i San Fransisco vann Helmer Osslund gu ldmedalj med den sto ra målningen "Hös/afton i Nordtngr å". En annan Thage Nordholm. beskrev landskapet "som en orörd landsända,.daliik oc h ändå inte, och ändå mjuk". I starka färger har han speglat Nordingrås berg, sjöar oc h dalar. gir från korsningen vid VAgsfärd en rakt uppför "Gåsnäsbacken". I bac ken passerar vägen rakt f:ii g!rdsplan med bostadshus till vän ster oc h ladugård till höger. Här ska enligt en berättelse i. Nordenrnark uppteckningar, en brud kört omkull oc h därför kallas platsen "Brudsvöjja", Vägen er därefter brant uppåt tills bergshöjden planar ut. Väge n följer här skogs kanten och går vid om jordbruksmarken. G åsnäs by ligge r på ett krön omgivet av odlingsmark. Vid avfarten in till står ett nytt mjölkbord med sni ckarglädje samt ett garage. Platsen vid infarten till gårdarna en gång "Bastebacken". Vägen fortsätter förb i byn och fram till Storsjön. Där går vägen den branta bergssluttningen och sjön. Detta avsnitt av vägen är mycket small och mot sjön ett ca 700 m långt räcke. Räckets fästen är omväxlande av huggen slen och av stå l. Partier av ligger ner mot marken då de huggna stenarna är trasiga. Vlgen fortsätter nerför unningen mot Björnås by. Gårdarna ligger sam lade i norrsluttningen. Idag fmn s bara ett till b)ti men förr fan ns två och de ka ltades "Fremmer VtJgasele" respektiv e "Over e/e". Mellan gårdarna och vägen rinner en bäck från StorsjOn. Förr nyttj ades bäckens ft och här fa nns mån ga kvarnar. backens nedre del låg till s 1996 en lanthandel och strax intill affären är vägkorsningen till Korsningen mol KAsta kallas i No rdenmarks uppteckningar "Änge.fktJ/e". lord; Mötesplats, namn.

118 Bäckland-Själand-Orsta 841 Grus vastemorr1and Kramfors NordingrA Bredd 4-5 m Vagen ar djupt nerskuren som en hålvag. Ungd 2.81un Pr genom dl naturskönt landskap ocb följer en smal uppodlad dalgång omgive n av ~"';ia berg. I Bäckland går vägen över en gårdstomt mel1an en parstuga och en jordkällare därefter i kanten av odlingsmarken i skuggan av Sjålandskl inteo. Den pas serar SjåIand r fram till vagkorsningen i Orsta. i en utval kultunniljö med bcvarandevlrd bebyggelse. Den år en s ma l, sli ngr a nde. och kurvi&. Det urgamla nyttjandet av vägen har skapat en blivig. Vagen gir över en _t i Bäckland. Invid vågen finns flera lador och i Själand ligger den gamla skola n.. r åker vågen för att besöka glrdsbutiken i SjåIand och för att uppleva utsikten från.klinten. Till vågen finns lokala namn kopplade.

119 \ \I <r".\ Bj~ ; ~, ".,:,#'~ <,kl.~. I r2f!amfj. n skala 1:

120 Väg 842 Bäckland-Orsta pmmalt talesätt brukar beskriva Nordingrå socken som 52 byar och 52 sjöar. Ingen bar rlknat och dalarna. Vlgen gir genom tre byar. en dal och invid ett högt berg. Ylgstrlckan har en låg profil och It anpassad till det omgivande landskapet. I Bäckland slingrar r glrdstomten och svinger ner mellan en rodm!lad parstuga och en jordkällare. Byggnaderna pi. krönet aven liten backe och från backen följer den dalgångens östra kant. Genom ~Umarken hat den hllvlgskaraktlr och Ar djupt nerskuren. I dalgången rinner en bäck och en iavid vägen berättar om att markerna tidigare varit sl åttermarker. Området vid bleken kallas i ~ "S!Jtevi!a"och i öster "Nyålem" enligt Emil Nordenmarks uppteckningar från mitten av. Idag kallas "Sötevika" för "Vika", har en äldre karaktär i såväl sträckning som utformning. Sockenkartan från visar att fram till Sjiland hade samma sträckning som idag. Förr gick den dock inte rakt fram till r som den gör idag. utan svängde av åt väster, upp mot Orsta bys gårdar. fortsätter upp mot SjJlland som ligger på ett litet krön, strax väster om med den imponerande klinten varifrån utsikten över omgivande bygd är storslagen. I Sjiland finns också en ik och sommartid lockar byn både turister och ortsbor. Strax norr om byn passerar vägen pmla byskolan talet och de första årtiondena på 1900-talet, drog samerna ner till kusten med sina. Deflrdades längs vagarna och det var spännande dagar för byborna nlrrenarna betade iiirkema kring byn. Namn med samisk anknytning finns i SjAland och Orsta. Strax nordväst om linten finns enligt Emil Nordenmarlc.s uppteckningar "LappMtsvejjo" och strax söder om korsning mot vig 849 "Loppmyra". ; namn, mötesplats, turistmål. hålväg,

121 :----, ; rr ~~~ :. : ~. '-~ -.?:.'"'"-. ft/jer Uwen mot s 40genji}r att inte injcrd1la på den vdrdefu/lajordbrub marlum. Föer lodorna lo m ligger vid Vdgen av '"'frdn omrmet kring baden.

122 Bjartrå KOja M arieberg Sirhall SOrviken 857 Asla" Bredd 8 m VI stemorrla nd Kramfors Bj Artrå Egnahemmen ligger på rad i Nyhamn. Langd 9.5 km går från centrum med skola, ålderdomshem över jo rdbruksmarlc och följer den natursköna...-r-r- runt hela udden. Under 18SG-taJet förändrades området med industrialiseringen. Byn blev ett brukssamhälle kring sågverket. Over Strinnefjarden fanns en roddfuja mod förbindelse rlt<t i Lockne. En "KJondyke" stamning rådde i Marieberg under sågverksindustrins ~unktur. Egnahemsområden och små arbetarområden växte fram. ingår i utpekade kulturmiljöer med bevara ran devå r t egnah emsomrld e respektive er!uindu stri med arbeta rbos ti der. Vågen år backig. kurvig och anpassad till kapets topografi. Vågen passerar eg nabemsomrldco, arbet ark aserner oc h tribyggnad er. Till Vågen finns lokal a namn kopplade.

123 , ~'r" " - ' _ v. el;, " l3järtrå \ S:-" -, \ ~~ \.. Il,.flt:i.nnob~ \ : ~. ~~:'i,-j.... ~ Gröna kartan skala 1:30 000

124 857 Bjartrå - Sörviken pr pi utsidan av udden, från det inre av Strinnefjärde n, förbi KOjavike n och fram till Jlrden. Att färdas längs vägen ger en såväl naturskön som industrihistorisk upplevelse. ljet landskapets variationer, genom den flacka odlingsmar ken Ar vägen rak. Nlr landskapet liven blir mera kuperat I r vägen backig och krokig. vl gstrlckningen Ar regionen s industrihistori ska skeenden påtag liga. Vägavsn ittet från i Strinne till KOja byggdes som AK-vlig på 1930-talet. För lite mer in ett sekel sedan var sjudande kittel med tre sågverk. arbetare, båtar och sågade trävaror. Sågverksepcken buadra Ar, fram till 1973 men finns kvar bevarad i minnen, byggnader, fotografier, namn "tioner. tas av bebyggelse och anläggningar som till stor del tillkommit i samband med en. Vlgmiljön är därför av stor betydelse för den omgivande kulturmilj ön var fram till sågverksindustrins genombrott ett utpräglat jordbrukslandskap. Byarn as lokalisering gjorde att även fisket hade stor betydelse fisr fö rsörj ningen. KOja utveckl ade s IV 1800-talet till ett brukssamhälle. Köja sågverk låg på andra sidan StrinnefjJlrden och dit gick ända in på 1970-talet via en roddfärja. Ytterligare en sågverk, Kungsgårdens fanns i området och det var på dess marker som under den andra hälften av 18OG-talet sigverk etablerades. etablering innebar en ofan tlig inflyttning oc h befolkn ingen i området flerdubblades på Irtionden. Under sommartid var det h ögsäsong på sågverket när trävarorna lastades ombord. Arbetarna vid sågverket hade stora familjer oc h bolaget byggde ditför bostäder till Arbctarkasernerna fick namn som "Håga n öj et", "Norden", "Lugnet" och "Paradiset", alippa trångboddheten i bolagets kase rner blev det vanligt på 1910-talet att arbetarna byggde för an ni sig själva, Nyhamn, Sörviken och Birb all utvecklades till Klondyke liknande iooomrilden. På sågen fanns det billi gt virke och dessutom kunde de sjilva hyra ut en del av bostaden till tillftlliga arbetare. Bostad shusen från sågverksepoken finns kvar och i ligger bostäderna tätt på sluttni ngen ner mot ä lven. ns sågverk brann ner 1890 och verksamheten vid Köja sågverk lade s ner på 1930-talet. i Marieberg Jades ned 1973 och industriområdet har därefter hyst allehanda verksamheter. många av lokalerna tomma och så även många av bostadshusen yqvist, 86 år, bor i KOja och minn s ett Nyhamn som sjöd av liv. Varje dag promenerar han Igen och kan berätta mycket om livet kring sågverket och samhället. Här fanns kafe, bryggeri och Konsumaffär. I Missionshuset och i Folkets hus fanns arbetarnas mötesplatser. mellan Nyhamn oc b Marieberg kallas än idag "Ko/backen " oc h i Valhall fanns tillfllliga för kolare. ; mötesplatser, industrisamhälle ts kulturarv. namn, minnen, älvdalam as kulturlandskap.

125 I Marieberg byggda I alulllining till sljgverket flera stora arbetarkasemer. Kasenema döptes tiij Lllgnet. Jlc1ga n öjet. Paradiset och Norden. Lågenheterna var pljen rum och kijk ochf amiljerna var stora. Detfö rekom aven att familjer delade pljen hostad.

126 Lo - Myckelby - Stymas 863 Grus Bredd 5 m Längd VAstemon1ands lan Kramfors kommun Slymas Vid sidan om väaen ar betesmarker. Bild mot ö. 8k1n ning Pr genom en vacker, mindre odl ingsbyg d belägen i en sidodalgång till Ångennanälven och I V skogsklädd bergkuljeterräng. Den kuperade jordbruksmarl<en ligger på sluttningarna ned DimstasjÖD. Vägen passerar byarna Lo och Myekelby och kantas av fornlåmningar som lid en välmående bygd under järnålder. Välbevarad gårds- och bystruktur finns idag främst i Iby. Efter Myekelby gå r vågen över ett höjdparti innan den når fram till veus dalgång oeh sockenkyrkan i Srymås. ingår i en utvald kultunniljö med bevarandevard bebyggelse. Den har en äldre karaktär, är dig och kurvig med lig profil och gr Asbevuzna kanter och följer i stort samma som 1854 års väg. Där den ringlar sig fram är den vii anpa ssad till landskapets Den går i nlra anslutning till glrdstomterna belägna på mindre höjder och åsryggar i innan den korsar bergsryggen i V och når s ockenkyrkan i Stymås. I vågens närområde 19ar. Utmed vägen finns aven telefonstolpar och i anslutning till sjön. en artrik Till vägen finns lokal a namn kopplade., :'f~;~ ~~';i: :," :..,:'.;

127 ...,..., ''-".-. S m... '/i;ur,srr.1i,,. f '" '. '.,,~.:\ ""'>to"" FI~gat Roomy, b~rgar t,.

128 an man tagit till vänster vid vägk orsningen i Lo går vägen på norra sidan av Dämstasj ön. blhjan genom ett ljust och öppet odli ngslandskap där gravhögar vittnar om en betydande bygd r järnålder. Uppe pi "Bastubacken" ligger Myckelby med sin ålderdomliga bystruktur ännu. Strax efter "Bastubacken" passerar vägen ett litet rött hus som en gång var byns affär. av de äldre minns fortfarande "Gamm-Sara" som i början av seklet var dess föreståndarinna. fld,acken" bodde också "tant Kal/man" som kunde "st äboskap". En gång "stödde hon en hon blev kvar på platsen". På andra sidan vägen låg Myckelby skola, idag hembygd sgård. v barnen i skolan kom från andra byar men var inackord erade i Myckeiby. Vägen svänger mot norr, över "Bäckbron" och fö ljer gamla kyrkvägen genom skogen ner till i Stymäsgården och bygden kring Ångermanälven. flrdas nedför backarna mot kyrkan har man en vidun de rlig utsikt över Ångermenälvens Pi krönet vid "kyrkhiigna " fanns förr i tiden en grind, "kyrkgrinna ". Olof Näsmark, vars Iiir bott pi en av gårdarna i Myckelby sedan 1500-talet berättar att det var efter kyrkvagen förr brukade komma med sina renhjordar till vinterlagren kring Myckeiby. Hit kom de år. Slrskilt minns man i bygden släkten Kroik, ligger magnifikt på en hög udde i Angennanälven omgiven av stora åkerarealer. På andra ven S)11S ruinerna efter den medeltida fogdeborgen Styresholm. Den gamla kyrkan som nu lir sannolikt den äldsta stenkyrkan i Angennanland och den hade den dub bla funktionen av och försvarsanläggning och var försedd med såväl skottglugga r som krutkällare. I folkmun den ovanliga tv åtorniga kyrkan för "byxkyrkan". Styrnäsgården bär ännu spår efter att ha kyrkby och en centralort för soc knen. Förutom kyrka oc h prästgård har här funnits skola och. Sk.olan används nu som församlingshem oc h affärerna är ned lagda sedan länge. Vid ingen 1697 gjordes bl a fö ljande beskrivning av StyrnAsgården : "Stråkvdgen som l öper genom gårdens ägor är nog o"ytlelig och skadelig emedan de resande ofta lämnar grindar öppna och boskapen ftu således tillfallet a ll tillfoga sliden och slåttern stor skada" et Myckelby skri vs Mijckeleb? 1535 mykil elen största vid Dämstasjö n. 'stor' vilket troligen betecknat byn eller gården lord: älvdalarnas kulturlandskap, möte splats, minnen, mu ntliga trad itioner, namn.

129 6W!TvdgenochgåTdamapd "Bambacu,," i MyckeIby. Foto mot NO. ""hytr Lo ~j(u' vdg m gdr mot Mydelby. Genom Lagdr vdgen genom bebyggelsen. Y.,. dr OS/alluad men har f ortfarande en Idg profil i mdtet med vdghmten. Foto mot NO.

130 Mycl<elby - Viatt 883:01 Grus Vastemon1and Kramfors Stymas Bredd 5 m Längd 1,5 km Byn Via«l mitten av 1900-talel ln vid vagen skymtar bi rundlogar. genom en vacker, mindre odiingsbygd inramad av skogsklådda berg och belägen i en till Ångermanålven. Kuperade åkermarker ligger på sjuttningarna ned mot Dämstasjön. korsar Ytterberget med fomlåmningar som vittnar om en välmående agrar bygd redan under. tid. Där vägen går fram i den lju sa dalen ligger byar och gårdar i typiska lägen men D är ganska oenhetlig och dc äldre husen ofta ombyggda. i ett av konununen utpekat vlrdecullt kulturl and skap. Den är väj anpassad till topografi och R>ljer i stort samma sträckning som 1854 års väg. Den bar en. karaktär, är s mal. backii: och kurvig med 1Ai: profil inga till grunda diken och. a dikesrenar. En tradition omtalar an ett hed nak apell funnits på Ytterberget. I 'oij>:>mråde finns gra vb ljgar och en fyndplats för redskap. Den passerar be mbycdselrden direkt intill en timrad rundloge och bitvis kantas vägen av telefonstolpar. Till vägen likaja namn kopplade.

131 -,. ' l O;;.-,.. '~

132 WAg 863:1. Myckelby - Viätt. man tar av till höger vid korsn ingen efter Myckelby kommer man till Viätt. Vägen passerar en ~ som nu är hembygdsgård men ursrungligen var skola. Den går uppför "Mårabacken " och eget. Namnet "MårabacJcen" kom av att det var en stenig och besvärlig backe. Eftersom inte hade tillgång till grus så la man i stället sågspån i backen. Den hämtade man vid Vi ätt. Uppe på krönet av berget, inne i den välvårdade barrskogen, finns ett 20-tal gravhögar husgrundsterrass som vittnar om att människor levde i Viän redan under yngre j ärnålder. en tradition Ar detta också platsen för ett hednakapell. Efter krönet passerar vägen ett par med uppfarter kantade av björkalleer. På höjden bodde för många år sedan fru Kindbom som binde std blod och lösa för vasst", Strax bortom står en rundloge alldeles intill vi gen. Den l kurvan nedan för vl än, bortom rundlogen berättar...att han som barn blev till hur tvi tanter rotdrog ett spädbarn under en nedböjd en medan de rabblade ramsor. v ägen sedan nedför "RtJlabacke n" innan den ansluter till väg 864. Namnet har backen fått efter som en bonde i början av seklet lät måla röd blev vägen föremå l för Ak arbeten. Det att när man byggde vägen så drog man den rakt över två gravhögar. Den ena grävde man rakt igenom. Melin som Ar född i början av seklet berättar an när han var barn brukade lapparna komma iitt och Myckelby om vintern. Han minns en gång när de lekte på skolgården och hörde I av skällor bortifrån vägen och någon ropade "nu komma lappa". Gunnar berättar lo ftr.st ljli dldrt lapp och ledde en renko: Från henne gick det ett rep som var la.stknuttt vuj en ackja. var ett litet rart barn som låg dllr inlindat i ren.sjr.inn. Intill gick en äldre dam. Sedan Jr.om hela 'ortkn! Dom kom över Myckelbyåkrarna. Sedan var dom i Yidltswgen norr om byn. Dom tn stuga söder om sj tjn dtlr dom bodde. Den var kvar länge sedan den sista lappgumman /wlte Lapp-Lina dog". Gunnar berättar vidare att det var i slutet på 1920 talet som lapparna komma till Stymäs. Han berättar att de som bodde vid Dämstasjön kallades "n örabergsa " de som bodde framme vid älven "frammabergsa". lord: livdalarnas kulturlandskap, mötesplats, namn, traditioner, berättelser, sägner.

133 lebyggelsen i V"14/I har djderdomliga imlag. som t.ex. flera nmdjogar lilsom den som.j)7u pd -...a Mdfrdn /947. RunJIogenf mnsl ortfarande kvar. Foto: lansmww Vdsternorrland, Bo Im"" ' { ':, ~ ',','.IilraIa rund10ge som ovan: H"gst upp plllaui sliter en f Mjel med drtaiet byn f anns fyra rund/ogar. nufinm endast denna levar. Foto mot NO.

134 Almslönäs - Lo 864 Grus v ästem orrtand Bredd 6 m Längd 17 km Kramfors Stymäs Vy Over D ämstasj ön mot Viätt. Foto mot NV,. nlng smala grusvägen går till en böljan mellan glest belägna byar och gårdar genom västra delena av crsfjll1et. en höglänt. bergig och skogbevuxen trakt. Bebyggelsen i området tillhör den sena, ationen av skogstrakter i kulturbygdernas utkanter. Området koloniserades tidigt av 'cfinnar och finnpörtet i Norr-Almsjön är ett fmt exempel på denna bebyggelse. sträckor går vägen i kurvor och branta backar genom skog innan den når fram till det öppna ijusa jordbrukslandskapet kring Dämstasj ön med rötter i förhistorisk tid. Den följer sedan sjöns strand och passerar gårdarna i Dämsta innan den når fram till bygden i Ängermanälvens kurviga och backiga grusvägen går delvis genom av kommunen utpekade kulturhistoriskt fulla miljoer med bl a äldre finobebyggelse och skogs hemman. Den är smal, backig och ie med 11g profil, inga till grunda diken och grisbevuxna dikesrenar. Den faljer vii ts topografi. Den bar en äldre karaktär och går ibland intill och Over glrdstomtcr. passerar platsen ror Vilttbodama och utmed vägen finns en minnessten samt platser med..mo. Vissa sträckor kantas av telefonstolpar. Till vägen flods lokala namn kopplade.

135 g o s "".?t:~ 1,1.. : ~.,"" r: "

136 r4genf6/jer d ogslumjen och gdr 14ft intill bebyggelsen. Foto mol V.

137 Väg 864, Almsjönäs - Lo. smala grusvägen går till en böljan genom en höglänt, bergig och skogbevuxen trakt. Sträckan jonlls till Idsj ön byggdes om 1951 och i sam band med o mbyggnaden blev sträckan Jönlls till Björnsj öback upptagen som allmän väg. Vägen fortsatte sedan till No rrtjäm. Från 'Onfram till Dämstasjön byggdes en väg Påen minnessten invid vägen står att den av Björkå AB på initiativ av markägarna. ggelseni området tillhör den sena kolonisationen av skogstrakter i kulturbygdernas ter. Området koloniserades tidigt av svedjefinnar och finnpörtet i Norr-Almsjön är ett fint pel på denna bebyggelse. Fahlen som lir bosert i Djupda1en berättar att längs vägen finns många namn påbackar. I iönäs passerar man "Haggrindbac/ren"där en grind fanns förr, sedan or/andersbacken"och "Sandinsbacken", Bortom Idsjön ligger Hundåsen med IUIlISj~bac/ren ". Väge n fortsätter sedan genom skogen fram till Sjö där landskapet öppnas ochvägen följer Dämstasjöns östra sida. I den ljusa dalen ligger byarnas bebyggelse som en nmt sjönoch omges av skog. At norr och öster är skogen milsvid, åt väster skiljs den dalgången från ångerrnanä1ven endast av en bergsrygg.

138 Docksta-VAms 878 Asfa~ Bredd 3.5 m Ulngd 81un Västemom and Kramfors Vlbygge rå nlng RUjer norra stranden av Våms udde som med hög och brant profil, skjuter ut i fjården. Oår Vågen slutar ligger byn Värns, en liten skärgårdsbygd med välhävdade r i en liten sänka mellan karga berg. B)l1 har stor anknytning till havet trots att och odlingsmark idag ligger bög! ovan havsnivån. Utanför odlingsmarken med utblick... ligger ett 2lkal rösegravar m Il b samlade till tre gravfält, ursprungligen anlagda forntida stränder. vågen går delvis genom en av konununen utpekad kulturhistoriskt vlrd ecull milj ö. smal, backig och ku rvig med bitvis Ilg profil, grunda diken och grisbevu I n a ar. Den år vii anpassad till landskapets topografi. Den har en äldre karaktär oc h går i.till och her glrds tomtc r. Den följer i stort samma sträckning som år utmarkerad på sockenkarta. Utmed vågen finns gravh Ggar, en förhistorisk boplats och en fyndplats med lokala n amn och traditioner. Vissa sträckor kantas av telefons to lpar.

139 .; "'.!!.. c...~. ~. '~~/. l' ' '-.e;gea.: Vibyggerå församlin.\ ' ~ :";-'

140 vag 878, Docksta - Värns. smala vägen från Docksta till värns ringlar sig till en början uppför branta backar, går intill Isen för an sedan återigen i branta backar gå ned mot Norrfjlrdens strand. Efter girdama i pr den utför "Trol/häl/sbocken " dir det enligt Helmer Sundqvist i Vlens skall ha funn its troll. I tid buades ormar fbr "trol/" och det var mycket orm i den här backen, kanske dära v namnet. taljer stranden av det mäktiga VAmsbcrget och gir i små backar och kurvor. Ungefär till Värns finns en stor sten "Rastahålla", Enligt Helmer brukade folk stanna här för att Vlgen fortsätter sedan utmed stranden. förbi "Israelsvika" innan den nar backen upp mot byn dir bebyggelsen ligger samlad utmed norra sidan av vägen.. en tradition skall Viros från början ha varit ett fäbodställe började vägen mellan Näs Viros att byggas och förbindelserna med kyrkbyn och yttervärlden underlättas. Skolbarnen hade vig att traska nar den första sockenskolan i Sätra byggdes på ls00-talet. Man fick senare en flynande / " som roterade mellan värns, Almsjönls och fjlllbyama nar vägen kiir fick barnen skolskj uts till Docksta. lord: maritimt kulturlandskap. minnen. namn. traditioner.

141 Ydgen ringlar sig över h6jden och nedftjr bocama mot Docksta. Fot o mot S. Bebyggelsen i Varm. Foto mot V.

142 Berg - Sund 879 Bredd 5 m vasternorrtand Kramfors Vibygg erå Räcke med huggna stenf ästen. Längd 7.8 1un böljarvid del mäktiga Skuleberge< och går på norra sidan av Dockstafj ärden. Den passerar och torp och i Käxed smyger vägen tätt intill bebyggelsen. In mot land begränsas de öppna av höga granskogsklådda bergssluttningar som bildar en naturlig gräns för bygden mot Den stora betydelse som fisket har haft har satt sin prägel på byarna. Utmed stränderna ser båthus och bryggor och upplevelsen av havet är mycket påtaglig når man färdas efter lumal, backig och kurvig med Ilg profil, grunda diken och grlsbevu:ld& kanter och år vii anpassad till landskapets lopoerafl. Den har en äldre karaktär och går iatill och äver gårdstomter. Fram till Käxed följe r den i stort samma sträckning som år på 1804 års sockenkarta. Utmed vägen finns en rlcken med huggna steufl sten och iiidan Käxed en imponerande stenglrsglrd. l Sund passerar vågen en r~rhistorisk grav. finns även telefonstolpar samt stora barr- oc h 13vtrld intill vägen. Till vågen finns även aamo kopplade.

143

144 hundra meter strax söder om Skulebergets rastplats tar vägen av mot Sund. Den går i en stor nedfbr "Lappbacken" innan den når stranden. v ägen fbljer havsfjärden ända till den yttersta i Sund. Gammal granskog klär de branta bergssluttningarna som bildar en naturlig gräns mr mot norr. HIr ligger ett av norrlands förnämsta vildmarksområden där fjlllnatur, skogsland bavskust möts och tillsammans skapar en storslagen natur som bl. 8. inspirerade Kerstin Ekman 1ft skriva romanen om Skord och rövarna i Skuleskogen. Landskapet är som några rader ur en tv Birger Norman; "En himmel neri sjön. En aen omma synranna. Lfusst å bottenlösst ål bagge hålla! Berg till K!xed finns en vig markerad på sockenkartan från år \g04. Därifrån till Sund gick tidigare över Kil och mljde sedan dalgången bakom "Berguddberger", över Orterb äcken och "Mobacka" innan den kom fram till Sund. Nuvarande sträckan utmed fjlrden byggdes under et av AK-arbetare. BergsskArningar visar att man i de brantaste partierna utmed kusten springa mr att kunna anligga vägen. Här finns också vägräcken med huggna stenfästen i de partierna. stigar går fonfarande att följa upp i skogen. Ofta slutar de vid någon öde fäbod som vittnar tkogsbetets betydelse i det gamla bondesamhället. I Käxed smyger vägen tätt intill husen. En rödmålad byggnad med trästaket omkring var en gång skola och strax bortom ligger lingshuset. Strax innan vägen kommer fram till Sund finns ett av de längre räckena utmed. Rlckets fästen består av fint huggna stenblock. Syster Wiberg i Berg berättar att när hon upp i början av seklet fanns, strax innan man kom fram till gårdarna i Sund, ett stort intill vägen som barnen brukade klättra upp på. Enligt en sägen så brukade stenen röra pi lir kyrkklockorna ringde. Stenen springdes bon vid vlgombyggnaden. I Sund korsas vägen aven ock det kan handa att man får stanna och vänta till dess djuren har passerat. HIr ute finns mlnga kuströsen. anlagda i strandlägen invid forntida farleder. Landhöjningen har gjort att de ligger ca 3545 m ö h. Dir allmllnna vägen slutar fortsätter en mindre vig genom en trång mot havet, ett forntida sund. På dalens sydsluttning ligger ett stort runl stensittningsliknande tallat "Dansbanan". l800-talet utvecklades den reguljära kustsjöfarten utmed norrlandskusten. Till Käxed anlöpte det under 50 år ångfartygen Laxen och Ömsköldsvik på sina turer mellan Härnösand och Idsvik. För befolkningen har fisket haft stor betydelse, i många fall har det varit den liga sysselslttning. Fortfarande ser man bryggor och båthus nere vid stränderna. Den fisk baft störst betydelse Ir strömming som kunde fiskas Aret om. I äldre tid odlades lin för att fl till niten. Man flngade även säl med nit. Av skinnet tillverkades kilder och sälspäcket bl. till belysning. omtalas som Sundh Byn ligger nära ett nu igengrondat sund, som skiljt halvön från fastlandet. Den har tidigare hetat Oren av ordet (Jr, stengrund, sandbank o.d. Ägorna Ilgt och för ett par hundra år sedan lag de under vatten (T Bucht 1955). lord; maritimt kulturlandskap, namn, traditioner, minnen.

145 Ydgen gdr över gludstomten i Sund. Foto mot O. &Je torp med en maklig stengtirsgård som avgränsar intjgomarken fr tm utmarlen. i ~...rdiskan omtalat som "Afidglud H och "Utgård", Stengdngdrden vittnar om gdngna tiders idjarm6dor. Foto mot O.

146 Naske - Sörsvedje 885 Grus vastemorr1and Omsköldsvik Nätta Bredd 4 5 m -KJockareba cken-. Foto mol 50. Längd 4,5 km börjar i Näsk e där bergkullterrängen och havet möts i något som kan liknas vid en fjordkust. ar ett kustlandskap som ständigt förändras. Sedan istiden har landhöjningen i område t varit 800 m. Den äldre bebyggelsen ligger på sluttningarna ned mot havsfjärden medan 30-tals bebyggelse finns högre upp i skogskanten. Området år rikt på stora gravrösen h, anlagda i strandlägen invid forntida farleder. Vägen fortsätter mot väster och följer en smal som öppnas upp mot Bjästaslåtten. Den följer skogskanten och södra sidan a v [esj ön innan den kommer upp mot Sörsvedje med traditionellt placerad bebyggelse. har en äldre, närmast ålderdomlig karaktär, år smal. backig och kurvig med Ilg profil, till in:a diken och :rlsbevuj:.oa dikesrenar. Den år vii a np assad till landskapets.6 och ~ Ij e r i stort ISGO-tal ets sträckning. Vid Näske passerar vågen intill två stora Isen från bronsålder, ett Aldre stenbrott med rlherest på krönkanten och vid Bredånger en IC och den gaml. by tomten. I Sörsvedje går vågen intill e lrdstomterna. Vid Bredånger en stor t.1i intill Vågen och bitvis kantas den av telefonstolpar. I Sörsvejd.e finns även et och enkelsidig bj6rkalle utm ed vågen. T ill vägen finns även lokal. namn kopplade. ' _._ _. -

147 Pri.

148 Väg 885, Näske - Sörsvedje. lilla grusvägen som Ar en av Nlitra sockens äldsta vlgar börjar i Näske, en by som gränsar mot leskogen Hlir finns av havet kalspolade berg ffi O h. Den krafti ga landhöj ningen gör att och farleder grundas upp och nytt land växer fram ut havet. Vlgen går i kanten aven smal ging och i en av de första kurvorna efter det an vägen lämnat Niske passerar den alldeles intill IlngrOsen med hällkistor. En gång JAg de på stranden av ett smalt sund in mot en stor havsvik idag utgöres av Bj ästasl ätten. Mitt emot, på andra sidan det forntida sundet, ligger ett gravfält flera rösen, Det är en enonn omvandling som landskapet genomg ått! Vägen fortsätter utmed rget, passerar ett gammalt stenbrott, en tallplantering, Bredångers gamla bytomt med övervuxna der och en.stor tall i en kurva invid vägen. Byn Bredånger tigger idag några hundra meter.gre mot öster. Vad som var orsaken till att hela byn flyttade vet ingen. Vlgen fortsärter sedan fbdorl några kurvor innan den når den branta "K1ockarbacken". Jenny Lindq vist i Näske som nu Ar At minns när bönderna med sina hllstforor om vintern kom farande till marknaden i Näske. När kom uppför "Klockarbacken" kunde man höra bjlllrorna på hästarna. Vlgen m lj er sedan ~!Jk'ln ten och södra sidan av Sörsvedj esj ön innan den kommer upp mot Sörsvedje med lilditionellt placerad bebyggelse. borjan av seklet. när Jenny var barn var det liv och rörelse i Näske. HIT fanns ett sågverk oc h segelskutor brukade ligga i hamnen. Fartyget OmskOldvik som gick utmed kusten brukade till vid bryggan varje Fredag. Hon minns också nit vägen till Hummelvik byggdes. Det var 934. Innan dess fanns det bara en gångstig mellan byarna. skrivs Nesku Namnet torde från börj an ha avsett den från Skulesjön genom byn till kebdrden rinnande Nöske ån. Den har troli gen hetat Näska. Härledningen av ånamnet är dunkel. elord: marit imt kulturl andskap. mötesplats. industrisamhiilets kulturarv, minnen, namn.

149 "agen slingrarsigfram genom sibgen. Foto mot Y. Y4gen passerar genom S6,svedje by. r,astaketel, ollen och hdggen i baj.grunden bidrar posilivtlill eve/sen av vdgmiljdn. Foto mol N.

150 VIgsträcka BacksjOn - BjOt1<å Vig nr 90 3 Bellggning Grus Bredd 5 7 ffi Längd 28 km Un VAstemorr1and Sollefteå Sångs I övertånnäs VAgen går forbi Per-Albin torp vid BjO~sjOn. Foto mot s ö, Vlgen följer BjOrkån från IIacltsjOn geoom ell vidsträckt kuperat skogsomride ned till dess arnmanflöde med Angennanälven vid BjOt1<å. Den går Overvågande geoom en höglänt och bergig åogshygd där den passerar glest liggande gårdar och byar. Vid BjOrksjOn passerar vågen ett nmnlde med egnahem och äldre torpstållen som är tydliga exempel pil skogsarbetarbebyggelse från olika perioder. kurviga och backiga grusvägen går delvis genom en av kommunen utpekad vlrdd ull Iturmiljö med egnahem och arbetarsmåbruk med koppling till skogsbruk. Den år smal, backia:: kurvig och har grlsbcvuj:na d lkearenar, Den fdljcr vii landskapets topoe:rafi, har en dre braktar och går ibland intill och över glrdstomtcr. Utmed vägen finns bcstgropssystcm, telefonstolpar varav några med vita porslinsknoppar samt ett jglkbnrd.

151

152 Vdge-n b tos av tajlar d4r den gdrfram pd den smala d.wn. n ",ligge- e-n fdngstgrop direkt intill Vdge-n. Denna har $l111tiolikt utgjort e-n av gropomo i e-n fdngstgropssysle-m som undersöktes J min e-n av /99D-lole-L AllafångstgroptJmo Mg d/nid intill vdge-n. Foto mot NV. VdgenflJJje-r / mj ll1aj kuf'vol' landskapets topografi. Foto mot SO.

153 Väg 903, Backsjön - Björkå. Om man tar våg 908, balvvägs mellan Sollefteå och Näsåker kommer man efter någon mil tiu bron Over Björkån och den korsande vågen 903. Denna väg böljar vid skogsarbetarbyn Backsjön i norr och går genom vidsträckta skogsmarker innan den kommer fram till BjOrkå vid Angermanålven. lhmed hela sträckan följer den Björkån. Landskapets naturgeografiska förutsättningar kombinerat med det tidiga 1900-talets vägbyggnadsteknik har skapat en omväxlande Våg med kurvor och backar och raksträckor. Den foljer åsryggar och torrare partier. undviker i möjligaste mån lerigare marker och kärr. Uppe på bojdema går den mellan och utmed sjöar, svänger runt bergskrön, följer dalgångar och korsar höjderna där inga andra alternativ ges. Den går övervägande genom skogsmarker som ibland lam kännas monotona men vägens anpassning till landskapet skapar viss omväxling ocb emellanåt Oppnar landskapet upp sig når vågen passerar gårdar och mindre byar. Ibland går den Over euer nåra intill gårdstomter. Från höjderna år utsikten milsvid över kalh)ggen.vågens tillkomst innebar filrbättrade kommunikationsmojligheter till de avlägset belägna skogsbyarna. I BjorltsjOn fanns tidigare endast några enstaka torp där skogsarbetare var bosatta. Arbetet i skogen med huggning, kolning och annat, kombinerades med flottning eller arbete på fabriker neh sågverk vid älven. På 1931ka1et byggdes s.k. Per-Albin torp på BjOrk! AB:s marker. Många lnekades an flytta till byn BjOrksjön och vid denna lid gick ett 3Q-ta1 barn i byns skola. Sockenbrtoma för de berörda socknarna visar i Ed socken CD våg som passerar förbi Aldersjön. Ovriga soclccnlcartor visar inga vågar i området. Nyekelord: Industrisamhällets kulturarv.

154 VIgstricka Mindre vag till Sånga kyl1la Vig nr 904 BeIIggning Un Aslan Bredd 4 m västemontand Langd O,Bkm SollefteA SAnga sanga kyr1<a. Foto mol NO. Beskrivning Den garnia landsvågen går i ett öppet jordbrukslandskap på norra sidan av Ångennanålvens dalgång. I Ostor dominerar skog och branta berg. Vågen passerar intill Justerberget med dess fomgrav och lilnsätter i en brant stigning innan den når fram till den högt belägna SAnga kyrka varifrån man har cm milsvid utsikt över älvdalen. På ovansidan av vägen ligger ett par äldre gårdar till vilka hör ett tlertal timrade, faluröda ekonontibyggnader. Vip ingår i en utvald kulturmiljö med bcvarandevlrd bebyue1se. Den bar en äldre karaktär, år aai eeh kurvig har grlsbevuj:na dikesrenar och fnjcr i ston samma stråclcning som under 1100-taIetoDen passerar nåra Sånga kyrkplats meddess bllsokllla ocb pil&rimstraditioner. Strax nedanför vägen ser man även platsen ror den i traditionen omtalade bedniska offerlunden..1&j1oiit denna vittnar gravbo&arna om den agrara bygdens kontinuitet frånjärnålder och framåt. vågen står telefonstolpar %"~'~". O,.' i ' ". ::;:- ~?/;:; '. -:."'; ', '~ :.0. _~.. ';/,l/ 1/:.. o ', /.,-" 0, j j.',-o

155 .'\:'.~ \ ~o ) sända, "o : '. ':11- '\ 'lh~ggbränn -r:,\ l / " { -ILptuk f. r i <S:", -m a- fl -ä-f. Jrl~ n- "- - - '- - '- - '- - '.. le;"!!, d Glmer;t ---., ~ _ u ~ - - I ". -- ~ å ~ - ~ p) - k.' :SA/1gamoJ,O BotrAsm ""~','i,.)~ ~nn",hvririan -. p "'-\.." ~,- Jl/I -' ",~»<:, ' I ;.-.,...;-. \. '... " \ ;, " "'\. 'r. ", r t J/.~.. ~ "-or-..." ' ~ " ' ''' '' ~ I ~ I ~.- ~ 1 ~_'~;:'''''' "'),,.,,',~\ ;i;,:". \ " \ \., ( \ :;;; ~ -.:>:--- h o " ".:... ~..:. J:~"""""" - eked / _ / Gröna karlan skal. 1:20 000

156 Väg 904, till Sånga kyrka. Dal gamla landsvägen eller öst ra Ådalsvägen (enligt Abraham Hiilpbers byggd några år innan han färdades genom landskapct1758) går i en brant backe upp mot kyrkan och församlingsbernmer i ~. Dm går genom ett öppet betat landskap och härifrån har man en vid utsikt över Ang<rmanälvens dalgång. Fornlämningar vittnar om en agrar bygd med rötter i järnålder. Strax innan kyrkan passerar vägen en stor dubbelkorsbyggnad från slutet av ISOG-talet vilken tidigare tjänstgjort som gästgiveri. Här rastade postiljoner och andra resande på vågen mellan Härnösand och Sollefteå Strax bortom kyrkan kan man se en DU nästan bett igenvuxen våg. Det var den väg som en gång gick ned till Såoga brygga. Såoga kyrka bar varit vida känd /lir den hälsobringande källa som finns här. Genom årbundradeu bar människor kommit långväga ifrån och lämnat sina kryckor efter att ha druckit av det hålsobringande vattnet. A.H01phers omtalar ytterligare en källa i Sånga som skall ha legat "nedom Kyrkan w/d li'dgen dår de dit komne gdster f ordom hdl/it sina lekar ", Av några anses denna ha varit den ursprungliga "Sunga kalla" dit pilgrimer redan under'medeltid vallfärdade. I traditionen omtalas platsen även som en hednisk offerlund. I bygden har Sånga kyrka ansetts som "moderkyrka " tbc flera av de omkringliggande kyrkorna, "Hon betraktas av al/a Icyrlcor i landskapet vara (J/sI" (H J Tonaeus otryckt arbete Hernösands stifts krönika). Strax bortom nya vågen nere i dalgången kan man skymta Sånga Mo. Vid mitten av 1800-ta1et fram till 1898 excercerade beväringar på Såoga Mo samtidigt som långvåga gåster drack brunn vid brunnsbotellet. Ångbåtarna stannade vid bryggao och en flakt fråo stora världen nådde Sånga som var en kurort med ett rikt societetsliv. I socknarna utmed älven lever ännu sägnerna om Gunilla Snälla (i en handling från 1273 omtalad som "Gum lldr smala" som bodde "o SololUrrum"). Hon år den första norrländska vi känner till namn ncii boa påstås ba haft kyrlcrått i Såoga. Hit tog bon sig på auebaoda vis. ibland ridande på en älg, ibland i en släde efter älgen. Namoet Såoga skrivs in Sungu Nyckelord: älvdalarnas kulturlandskap, mötesplats, sägner, traditioner, minnen.

157 Vagen tipp mot Sdnga kyrka. Foto mot NO. Platsen jdr den I tradi tionen omta/am hedniska offerlunden. Foto mol SO.

158 Vägsträcka Väg nr Beläggning län Kommun Socken Kartal foto Skorped - Bureåbcrq 9 12 Grus VAsternom and OmskOldsvik Skorped Bredd 6-7m Längd 12 km Gårdarna l Önskan l;gger uppdragna mot skogskanten. Foto mot N. Vågen som böljade byggas 1938 och var klar 1943 är ett Ak-arbete. Den går genom kuperad okogsmark. korsar bäckraviner och böjder innan den i en lång raksträcka kommer fram till bygden kring Önskansj oo. Ibland kan man skönja den gamla vågen som följer Onskanån, strax väster om den nuvaraooc. Vid sjon öppnar landskapet upp sig. På nord- och syd-sluttningarna ner mot sjön ligger odlingsmarken och på böjderna ovanför, strax nedanför skogskantema i karakteristiskt 1idIäge, ligger den agrara bebyggelsen samlad medett stort inslag av äldre byggnader. Vågen följer sedan,jons norra strand och fortsätter upp mc! Bureåborg. Vlgens värden Vågen går delvis genom en kulturlandskap med utpekad vlrderull bebyeeelse. Den är bitvis blcki: och kurvig men har aven de fö r Ak-vägar karakteristiska Ilnel rakjtrlckorn.. sarskilt tydligt vid ÖoskansjOn. 1 vissa partier, t ex. Over sankare ma rker, är den kraftigt dikad, men har trots det övervägande I l~ profil och fin anpassning till omgivande natur som tillåts komma intill vågat. Strax innan Önskansjön går den intill glrdstomter. Utmed vägen står telefo nstolpar.

159 ,~ ",-) " '-,}., ~ " " i J,~J~\~ " "". '''' I" 'I..., " u}.> " <-- 1 i -, \."'..i"':...;j:..;:. ~ -.1t- ' """':'fl " ", " ~ ~r,.~.. ".. ~..,.<~~ ".~. GIOna kartan skala 1:50000.

160 Våg 912, Skorped - Bureåborg. Fram till ÖOSbnän följer Ak-vägen den gamla sträckningen. Därefter följer gamla vågen ån medan den nya vågen fick en Ostligare sträckning. Abraham Hälphers som reste genom Ångermanland 1758 skriver om bygden och gamla vågen att " Önskans remen dr en h ög sandhed, 2 mil wasterfrlm Kyrkan. som har en smal 2 1/2 a/n bred...ag med djup tw ärsluttntng på sidom e, liknar en swtnrygg och omta/os sdsom fordom farlig". Vägengår till en böljan genom kuperad skngsmarlc, korsar böjder och en brant bäckravin innan den i en lång raksträcka kommer fram till bygden kring ÖnskansjÖll. 1 böjjan av byn passerar vi "bägna" där ungdomarna förr brukade samlas. Bebyggelsen år blandad och vågen går nåra den garnia skolan, numera bygdegåni och missionshuset. Alf IIeIlgren som år född i b}11 beråttar att förr fanns hår två affärer, båda år nu nedlagda- Utanför den ena av dessa står en bensinpump lutad mot viggen och vittnar om en annan tid. Vägen fortsärter sedan förbi Önskansjön. NAr den nya vågen byggdes blev man tvungen att anligga nya uppfarter till gårdarna varför långa raka uppfarttt idag går genom åkermarken. Vägen passerar sedan "Sannsvea" i sjons nona ånde innan den fortsåtter genom skogen upp mot Bureåborg. Om man tar av till vänster innan ÖnskansjÖll passerar man kommunens enda kvarvarande kornstamp, en skvaltkvarn från 1860-talet och en turbinsåg från 1900 vilka tillsanunans bildar en vårdefuu kultunni1jö. Bureåborg; skrivs Burehorg Njbygget upptags 1760 på aumanningen av prosten N.Bidenius, som uppkallade gården efter sin från Buresl1kten bårstamrnande maka Margareta Burman (Hiilpben Ång. s 307, liygdtn, Herdaminne 1:59). Ny<kelonl; skogsbygd, namn.

161 vagen gdr ndro Onshmsjons strand Telefonstolpar och bj arkor kantar vdgen. lang rabtracko N om Onskan. Foto mot N.

162 Vägsträcka Genom Graninge bruk Väg nr Beläggning lin 941 Asfatt v ästernorrtand Bredd 6 m Längd Hm Kommun SollefteA Socken Graninge Karta! foto GrOna kartan skala 1: Beskrivning Vägen följer den norra kanten av det system av sjöar och tjåmar därgraningesjön år den största sjön. ViIgen passerar ~scn i Märravikea där bostadshus frin olika tidsepoker ligger uppradade. BruksonmIdct anlades på 167o-taI och kring dammarna i Brulcsån tigger kyrka, arbdarbostader och industribyggnader samlade. Vägens värden Vägen ingår i en utvald riksintressant kulturmiljö med CD btvarandevlrd bruksmilj6. VJgc:n bar en IIdre karaktir med lic prefll, inga tid grunda diken och grlsbevuj:na boter. Den gir genom bruksmiljgo och nlra arbetarbostiderna Vägen kantas ställvis av en enkelsidig bi6rkall~. Invid Vågen står en 500 lr gammal tall som kallas "Stortallen" där enligt sägnen människor slagit in mynt och stickor.

163 Väg 941 Genom Graninge bruk VAgm börjar i korsningen vid väg 331 och går västerut genom bebyggelse och invid stranden av Hultsjön. Den passerar kyrkan och fortsätter fiam till genom Graninge bruk där den slingrar fiam genom det gamla bruksamhållet. Vissa sträckor kantas Vågen av en björkalle och den går åveu nåra arbetarkasemema. Vägen är asfalterad men har ändå en låg vägkropp och vissa sträckor saknar helt diken Den vålbevarade och kompletta bruksmiljön ger en god bild av hur ett brukssamhälle var uppbyggt under 160D- och 170D-talet. Graninge bruk ligger omgivet av milsvida skogar i norra änden av sjclsystemet kring Graningesjöo. På 167lkalet köpte guveaörea I1lr Våstemorrlands lån mark från ättlingar tiu invandrade finnar i Graninge. Guveröree Carl Larsson Sparre beskriver brukets ägor så bår;...brukets Ju2rlige munlteter och lilgenheter med stora vid/ begrepne sbjne dgor åro sd avantageuse och dar aldrig skog filar... sil att ndppe/igen ndgol bruk J Sveriges rike med s ådana htjrljga enskilda agor aro förs edt", Sparre: hade förhoppningar om att finna en "ymnighet av sjömalm" och ansökte om privilegium för an anlägga ett jambruk på platsen. Tillgången på sjömalmen visade sig vara dålig och istället måste järnmalm importeras från Utö i Stockholms skärgård. Malmtransportema över de stora skogsområden var dock svåra vilket fick till följd att masugnen flyttades i början av 1700 ta]et till Sollefteå. Kvar i Graninge blev barnmarbruket. Kring bruket växte ett samballe med smeder, kolare, jordbrukare mil. Bostäder byggdes langs gatan genom bruket. Arbetarna på bruket blev ofta kvar gcoom bela livet och bär fanns både byslcola och egen kyrka. Samballet växte snabbt och på 177D-talet fanns det bostäder för 32 hushåll. Jårnhanteringen upphörde under 1880-ta1et och istället blev skogsbruk med timmerflottning ner till kusten en dominerade verksamhet. Graninge bruk ar fortfarande ett levande bruk trots att industriepoken avslutades Idag år de gamla smedsbostäderna långs bygatan privatbostäder och andra lokaler används som kontor och verkstäder. Strax före vågkorsningen till väg 87 passerar vägen invid en stor tall som kallas StortaIlen. Tallen ar mycket garnmai och dess bark ar grov och vallad. Sägner berärtar att Karoliner ska ha passerat platsen och slagit in mynt i trådet. Nyckelord: industrisamhälle, mötesplats, namn.

164 INt rljdbnma vattnet I sjooma och de vajdiga M)'"tD""a loda den Jbrsta bt'llkspatron~n till Gran;ng~, Skog~n och de sdgade travoroena kom narj4rnhant~rlngen upph~e, Bruksgatan kantas av de gamla smedsb osttjdema och av en bjtjrluj1u, Invid Vdgen vidstör den gamla "Trolttallen ". Tallen ska vara flera hundra dr gammal. ljaru" dr vallad och det beråttas att lif)fft och suckor stuckits ;n i tallens bark.

165 VIgstricka Genom Mo Väg nr 979 Beläggning Län Grus Vastemorrtand Bredd 5 m Längd 3.9 km Konvnun SollefteA Socken Junsele Karta/foto GrOna kartan skala 1: Beskrivning Jordbruksbygd vid älven där den bildar ett lugnvatten och delas i två arrnar som omger Moön. Byn har stora öppna marker ner mot ålvstranden. Vägen kantas av jordbruksmarker. Bebyggelsen år ålderdomlig och samlad i en klunga. Byn var tidigare socknens centrum, bår låg den gamla träkyrkan och hår fanns marknadsplatsen. Vägens värden Vågen ingår i en utpekad kultunniljö mod bcvarandevlrd bebyggelse. Den s mala och slinerande vågen hat en Ile profil och grlsbcvluoa renar. vagen år anpassad till landskapets topografi. Området kring Mo har sedan medeltiden varit en vikti& mötesplats. Hår låg socknens 'brsta kyrkor och fram till Mo gick Gustaf Wuu ridylg. I Mo fanns Aven tullstation tbc varor som skulle föras in i "Lappmarken". Vägen kantas av belysnin&sstolpar. Invid vägen finns även en dunloka l. Lokala namn och traditioner finns kopplade till vägen. Krånge...~ ~., I

166 '...f '1 i.,.' "1 '.' Tt>' boftl C1.,-.~ /1!,.~._~ -- i----- ~.'. \ -;.~j :.j ':~'i-.:~

167 vag979 Genom Mo Från korsningen vid Rv 90 slingrar grusvägen genom ett flackt skogsområde som öppnas upp i en jordbruksslätt. Hår på den södra sidsn om Angermanälven bildar älven ett lugnvallen och har l igger Mn by belägen på en älvsandplatå. Byn var under medehid och historisk tid en av sockoens st örsta byar och även kyrkby. Bjkårnan år samlad på den inre delen aven mindre platå med skogen i söder och stora öppna marker ner mot älven i norr. Bebyggelsen är till vissa delac ålderdomlig och ger CD. god bild av en jordbruksby präglad av 18oo-ta1ets byggnadsskick. Invid vägen ligger byns afllr som lades ned på 70-ta1et. Lan Molin f i Mo. berättar att förr användes ofta en genväg för att komma till Junsele från Mo. Istället f()r att åka ut till korsningen i Kvarnå tog de "Magnusv4gen" som ligger ca 1,2 km från korsningen. Magnusvågen år uppkallad efter en Magnus som bodde i Mo och som var den förste som omkring 1920 körde postbil i byn. Hiilpbers skriver 1780 att "wdgen dl Junsele dr winterttden beowam. men om sommaren gdr endast rtdw äg hit från Liden..." Det berättas all Gustaf Wasa någon gång under 1530-taIet gett order om alt anlägga en farväg från kusten uppåt Adalsliden, lunsele och Lappmarken. Vägen skulle trafikeras med häst och kärra sommartid och med häst och släde under vintern. FOr all märka ut ridvägen beordrade Gustaf Vasa att tråden långs vågen skulle blekas. Dessutom skulle varje bonde svara RH' underhåll av en bestämd sträcka. Men bönderna skyllde på den på många ställen oländiga terrängen med bia sten och blöta myrar, så det hela stannade vid en ridstig. Ridstigen skulle ha varit den enda förbindelsen upp mol lunsele och Lappmarlcen fram till början av 1840.taJet då en ny laods\'äg drogs på ÅJigermanålvens norm sida. Mn har varit sockoens centrum och där låg fram till 1884 sockoens kyrka. Enligt en sägen var den som först byggde i lunsele Gunnel Snålle. Enligt sagan om Gunnel skulle hon ha förärat lunsele den första kyrkklockan, vilken upphängdes i en albuske utanför kyrkan i brist på klockstapel. Sägnen om Gunnel antas vara från I050-ta1et. Vid denna tidpunkt skulle alltså kyrkan ha funnits i Mo. Den första kyrkan revs 1375 och ersattes med en kyrka som användes fram till 1763 då återigen en ny kyrka byggdes. Enligt sagan nynjade Gunnel Snille ridstigen. Den äldsta historiska uppgiften om ridvägen år från 1319 då Olnf den vise nynjade vågen vid kyrkninspektion i Mn. Mo har varit en viktig knutpunt når det gäller transporter på land via ridvägen respektive på vattnet. vinter som sonunar. Vid kyrkan låg en tullstation med en stor våg av trä. Man körde upp lasset på vågen och beräknade tullen som skulle erläggas innan varan fick föras in i "Lappmarken" dvs norr om älven. I anslutning till kyrlcplatsen hölls förr marknader. Marknaden flyttades sedsn till Gulsele och hålls numera i Asc:le. Nyckelord; mötesplats, namn.

168 "":..':"'"':':'~"~',', vagen saknar diken och gdt nara den gamla affitnn l Byn. Har vidaffitnn slutar den oj/manna V4gen. Loger/okoloch garage invid affdren.

169 Vägsträcka Vig nr Beläggning Utn Kommun Socken Karta! foto Ström - Am äsvall 1061 Grus Bredd 5 m Längd 4km Västernorr1and örnsköldsvik Amäs Vagen går i nära anslutning till bebyggelsen j ström Foto mot Ö. Beskrivning Vägen går delvis genom ett öppet odiingslandskap och delvis genom kuperad skogsmark. Den går från Ström till kyrkbyn Amäsvall där även Sveriges nordligaste höggravfält återfinns. Vägen går till större delen på en höjdrygg på norra sidan i en kuperad dalgång som sträcker sig in från havet. Bebyggelsen ligger ursprungligt placerad på krönet medan åkermarker och betesmarker breder ut sig på sluttningen ned mot dalbotten. Områdets fomjamningar visar på en garnmal agrar hygd med kontinuitet sedan järnåjdern. Vägens värden Vågen går genom en av kommunen utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö med lämningar från både förhistorisk och historisk tid. Den omtalas lokalt som "Marknadsvigen" och ar en del av den gamla kustlandsvägen, Norrstigen. Den ar smal, backig och kurvig har la.g prefil, inga till grunda diken och grisbevuxna dikesrenar. Den är vii anpassad till landskapets topografi, har en ålderdomlig karaktär och går intill och ibland över Ilrdstomter. Till en böljan går den i ett öppet odlingslandskap vilket sedan övergår i ett bergigt och brant skogsparti innan det åter når det öppna landskapet och kyrkplatsen vid AmåsvaU. Utmed vägen finns C6rhistoriska Iravar. stora IGv- och barrtrld, platser med lokala Damn samt telefonstolpar och staket.

170 ----.'.::"-.. ",' I. '), "..1 I Gnlna kanan sbia I:JO 000.

171 vag 1061, Ström - Amäsvall. Om man tar av mot Ström från väg 1060 kommer man upp på en höjdrygg med vid utsikt Over den agrara bygden kring Öfjärden. Den lilla grusvägen som är en del av den gamla "Kustlandsvagen " också lokalt ansedd som "Norrsttgen" ringlar sig fram genom byarna Ström och Lunne på sin väg till kyrkan i Aruåsvall, intill och ibland över gårdstomter som här och där avgränsas med tråstaket. Den kallades också för "Marknadsvägen" efter en marknadsplats som fanns hår fram till 1884 då den uppbonle. I Lunne bodde staden Örnsköldsviks grundare Johan Odberg. Vid Idbyviken fanns lastageplats. Hit kom skutor som lastade virke och kalkbåtar kom med stora mångder kalk som användes i åkerbruket i början av 190O-talet. När man passerar Ström kan man från vägen se gravkullar som vittnar om den agrara bygdens rötter i järnålder. Runt fjården år bebyggelsen samlad i lidlägen med hyggnader från håde: och 1900-tal. Lämningar från både förhistorisk och historisk tid skapar möjligheter till att upptäcka en kronologisk skiktning från den förhistoriska bebyggelsen i ett fjonllandskap till den nya tiden! by- och gårdslägen för utnyttjande av den då uppgrundade och leriga fjonlhottnen. Innan man konuner fram till Arnäsvall fur man genom ett kuperat skogsomride och utför "Karinsbaoka", I Amäsvall ligger kyrkogården till väster om vägen. Hår finns kyrkby och fornlämningsområdet Amäsbacken som daterats till tiden c: Kr och även utgör riksintresse tlir kulturmiljövården. Det år landets nordligaste höggravfält med intilliggaode gårdsläge och i visuellt samband med kyrkan. Vägen byggdes om Lunne skrivs Lundhe Namnet år säkerligen språkligt identiskt med Lundhe i Krarnfors och alltså av ordet lund. Stranne skrivs Straodbe Byn ligger på stranden av den tidigare havsviken, numera insjön Öfjärden. Formen Stranne har troligen utvecklats ur stranda. Ström skrivs Sttröm Byn ligger vid mynningen av den å som kommer från Öfjärden. Före Ömsköldsviks tillkomst fanns en marknadsplats hår och en viktig hamn. Nyckelord: maritimt kulturlandskap, mötesplats, minnen. Norrstigea, namn.

172 Ydgen gdtn4ta intill gdrdoma och kanlaj av stora trdd och lelefonstolpar. Foto mol Y. Strax Innan Wgi!'n kommerframtui Amdsvall g ir den ulftr In badar varav den TMllenta lo1call M ndnriu -KarinbochJ-. Foto mot Y.

173 Vägsträcka Väg nr Beläggn ing Utn Kommun Socken Karta/foto Killingsnas - Skeppsma len 1064 Asfalt Bredd 5 m Utngd 6 krn V Astem orr1and Omsköldsvik Grundsunda Utsikt från "Pelle-Gunnes backen". Foto mot s ö, Beskri vn ing Vågen går geoom ett kustnära. småskaligt kulturlandskap, starkt präglat av landskapets former. Kustbergen år hår betydligt 1agR: ån i söder. Husen ligger placerade på bergknallama och åkrar och ängsmarker breder ut sig nedantor. I viken ligger fiskebodarna. Over Ålloo går vågen i ett höglänt och bergigt landskap omväxlande genom skogsmarker och åkermarker innan den når Skagsudden ocb Skeppsmalens fiskehamn. Vägens värden Vägen ingår delvis i ett av konununen utpekat bevaran devä rt kulturlandskap. Den är smal, bitvis bado a: och ku rvig men bar även de för M-vägar karakteristiska Ilnga rakstrickorna. Den bar övervägande Il a: profil, ing a eller grunda dikta och c rls bev uxna dikesren ar. Den år vii anpas nd t ill la ndskapets topografi, passerar Finna gam la bytomt och följer i stort 1800-talets sträckning fram till Skagshamn och omtalas 1= i tidig historisk tid som kyrkvl & från denna by. Utmed vågen står teldonstolpar. T iu vägen finns lokala namn kopplade.

174 Gröna kartan skala 1:

175 Väg 1064, Killingsnäs - Skeppsmalen. Vågal som byggdes under 1931kalet år ett Alt-arbete som fram till ÅlIÖDS by följer en äldre striclaling. markerad på en sockenkarta från år 184I-S0. Oår vägen böljar i Killingsnås finns ett stort antal gravrösen, exponerade mot det forntida sund som al gång fanns hår. Strax efter avfarte:o från "lcustlandsvägen" korsar vägen dalsänkan vid Skedeviken och den branta backen "Bratthalla " leder upp på berget där vågen sedan letar sig fram genorn skogen till Nord-Finna. Från kronet av "Pelle Gunnesbocken" ser man de samladegårdsmiljöerna i SOr-Finna by. VIga> fortsätter sedan genom ett sm!ska.iigt och variationsrikt, fjordliknande odlingslandskap. Akrar ocb ångar ligger på sluttningar ner mot havsvikar och i sänkor mellan mindre bergknauar. Bebyggelsen som bar ett traditionellt utseende ligger huvudsakligen uppe på mindre bergknallar i landskapet. Inne i vikarna ligger fiskebodarna samlade och bår finns även små sankängspartier. Bygden bar en bevarad helhetsstruktur och en bebyggelse som vittnar om att man hämtat sin näring ur både jord och hav. Från ISOO-taIet nmtalas ett flertal kyrkvägar i socknen varav en sedan gammalt skall ha gått från Skagsbamn över Banafjål och Hammaren till kustlandsvägen vid M.sjÖD. Den går sedan bitvis i långa raksträcker förbi bygden vid Ällön där telefonstolpar i kvällningen kastar långa skuggor över vågen. Innan den slutligen når fram till Skeppsmalen passerar den först Skagsbarnn som bar sitt ursprung i en glvlebobarnn, belagd från ISOO-taI härjades och brändes bebyggelsen och kapellet (nmtalat 1696) av ryssarna. Från slutet av 1800-talet bar det funnits en fast fiskarbefolkning i Skagsbamn och under 1930-talet startade bröderna HanelI ett strömmingssalteri vilket ån idag finns kvar. Från Skagsbamn till Skeppsrnaleo byggdes en våg 19S1. Vid fiskeläget slutar den allmänna vågen i en stor vändplan. Kring den trånga bamnviken ligger sjöbodar och kokhus tålt och ute på udden står Skags fyr. Förhistoriska lämningar, s k hustnmtningar, på ett klapperstensfält nordost om fiskeläget år troligen Iåmningar efter tidiga sålfiskebosåttningar. Vid Korviken, en liten vik innanför inloppet, finns Korgubben, ett be1åte av sten, en s.k. "gubbe". Kring den samlades fiskarna förr för att behandla hamnens olika angeiägc:nheter. TiD Korgubben gick man tbc att spana ut Over havet. för att förutse våder och vind och kunna rätta sina fiskefärder därefter. Man offrade ben slantar åt "gubben" ~r att fl bra fiskeväder. Efter det att vägen var flrdigbyggd startadea en busslinje och alltfler av de bofasta övergick från fisket till att pendla till arbeten vid de stora industrierna. Skeppsmalens och Ångermanlands siste gävlefiskare var Erik W Högberg. Sin sista fiskesäsong i Skeppsmalen gjorde ban Namnet Finna skrivs Ffijnaa Namnet är dunkelt men kan möjligen vara sammansatt av ordet " som slutled. ÅllÖD skrivs Ellödh Åven detta namn är oklart. Möjligen innehåller det som slutled ordet (J(J "(J(Jegtlrd" eller dylikt vilket senare omformats till "n.f örleden A/I- år möjligen av ordet elda, Rirdjupning. ränna o.d snm kan ha åsyflat sänkan eller det tidigare sundet mellan balvon och fastlandet. Skagshamn syftar troligen på något som sticker upp eller skjuter fram. Skeppsmalen skrivs Skieppsmalen 17n. Slutleden Or det ångermanländska ordet mal. strand (terräng) av klappersten. Nyckelord: maritimt kulturlandskap, mötesplats, traditioner, namn.

176 Yagen genom StJr..Finnaby. Folo mo l V. Vagen genom Å I/"n. Telefonslolpar skapar karalddr dl w'igen. Folo mo lo.

177 Vägsträcka MosjOn - NorrflArke Väg nr Beläggning U1n 1071 Grus Bredd 5 m Västemorr1and Längd 5km Kommun Omsköldsvlk Socken Grundsunda Karta/foto Milstolpe strax V om Sörflärke. Foto mot N. Beskrivning Den smala grusvägen ringlar sig fram genom skogen på en småkuperad. flack grusås och passerar i nordväst alldeles i kanten av Spirberget vars krön domineras av ett gravröse. Kustbe rgen är betydligt lägre än i S då vi befinner oss på gränsen till den västerbottniska kustslätten. Lågvuxen tallskog vittnar om närheten till havet. I Norrflårke och Sörflärke öppnar landskapet upp sig något med åkrar och ängar mot norr innan vägen vid "Gthallkroken" i öst ansluter till väg Vägens värden Vågen har en äldre, karaktär, ar smal, backig och kurvig med låg profil och inga till grunda diken med grisbevuxna dikesrenar. Den är vii anpassad till landskapets topografi och följer i stort ls00-talets sträckning. Där vägen börjar j väster finns lämningar efter forbistoriska kustbosittdingar. Här passerar vägen även Spirberget med ett dominerande gravrose på krönet. l Flärke, där vägen går intill gårdstomtero8 finns en stenglrdesgård och en milstolpe strax väster om byn som ännu markerar sträckan ror den gamla riksvägen.tili vägen finns platser med traditioner och lokala namn kopplade.

178 I J R."l~... Ilrd- I GrOnakanan skala 1:

179 Vagen genom Sdrjldrke by. Den fina anpassningen till landskapets topografi dr synlig J vagens snu! kurvorna och backar. Foto mot V. Stengtlrsgdrd i "Fltlrkbacken". De mindre vagarna gdr ibland fram J Vdrdefulla miljöer dår stenmurar, milstolpar och vagrenar kräver varsamhet vid underh ålls- ochftrbattringsarbeten.foto mot V.

180 Väg Mosjön - Norrflärke. Flin E-4 vidmosj6ns campingsh en 1ilenvilg in At llster!bro; SPr\x28d. VIgcn ar CD del av dcu gam1a riksvigen dlcr ~. SOOJ den oc::ksl kallades En InnulJdre benjmning var~orriandssti.gen. eder?ioltstlgen". Dd\'litdl riksinljessc att bujadenna vilg i gott oiric:k och man kan i dc m-iska U1JomalbIja vilgcns öden ~ct dctaijcnd. Dar den siingjar sig fiam gcoom skogen Iiggcr dcd i Divi med umgivaudc llllirl< och ll8ldlcd tillais komma inlijl_ Landskapet ar _ ochiwgt och vi _ OSS pågrtd$cd tidden_ska kustslanen. Aven kultw'his1oriskt sker ~gar. Gravhögar som ar wnliga Iaogre SOderut i Janctfinns inte '...lolc bir, ochoi1jiamdcn iirtndnis, bi.ablirllllirl<namn vaoligare. Vill Mosjllo...sig SpUbcogcI och påkr<loct ardlstort ania8t DDdcr bro_ofor_ som genom lidco _lbro; bardet IOII:crligen DIgjort Clllaudmaltc. I dc fomida _Iaodsbpdominerade dod< ljdsa lmkopr ochkanske vardet _ med hk dc '?8 sig fiam bar då bavclgick bctjdiigt I!ogrc in i Iaodct lin idog. t.hmcd vasen. strax VIStC2' omsodlarke. stil' enmiislolpe i giutjåm som vittnar om boodc:rnas skjutsplikt i Wre tider. Mitt emotmn_alpen S)1IS resta'da d\cr CD DU md3iic:d trtgijdc:sprd &ad CD. png;nblgnal inigomaitcn. I "F74ribachn" ~ en ~ stemmr i.odll vtged ochvinnar om pngna tiders odlarmodor. Pi kronc:t av samma _ siar en... byggnad som en gång varbyos skola.lllster s1dimvilgcn i "GihaJ_" en plats som mbga i.-lin idag barrespekt fllr. Maja Nordini UUu! by, DU 90 Ar, bc>anaratt det var myd<d "okn)<r" i den kurvan. Darbn*adc skakiama ramlauer ochbisiama bli.-;gooch ibland Jwudc man II hora skratt uppifrin skogen. ByarnaNorr- ochsor.f1ljkc raknades lidigon: tid UUui by. _ bct)dcisco (lilen) qarn i mossi'''-' FUrl<c kommer av Ang. dial. fia<k, l1irl< i N)åelord: maritimt kujturlandskap. Nomtigcn. namn, berättelser, minnen.,

181 Väg 1076, Husbyn - Gideå bruk. 1 Husbyn tar man av Rlr all komma upp på den smala llfusviben som ringlar sig fram genom skogen till Gidei bruk. Den ger en god bild av bur IllåIlniskor förr ilnlats i landskapet. VAgen är mycket smal och vii anpassad till naturgivna Rlrutsattningar. Den undviker i möjligaste mån lerigare marker och kårr, Rlljer i stället bogn: moriinbundna partier, rundar berghällar och slingrar mjukt förbi större block och andra binder. VAgen Rlljer dalgångens norra strand, går ibland upp på höjderna och genom naturliga passager, hela tiden med visuell kontakt med sjön i dalbottnen. Ibland Oppnar landskapet upp sig med åkermarker och betesmarker intill vägen. Där den har sin början i Husbyn, står en milstolpe som vittnar om boudernas skjutsplikt i äldre tid. Fred Grundstrom i Skademark berättar all milstolpar aven funnits vid vagskåiet till Skademark, Hälsingrubba, söder om "Råmarksgrtnna" samt två i Lakamark. 1 Husb)n berättas det också om en måridig kvinna. Hoo kallades 'Strå-Kan" kunde spå och var kind för all kunna en hel del trollkonster. Ungeflr halvvägs till Gidei bruk passerar vagen bl" Lakamark dir den går Over ett par gårdstdmler efter all ha komntit upp på krooct av en brant badce, "LaialmariabackD". lurifr1n har man en vacker utsikt... söder Over vagen och LakamarkssjOn. Ungeflr halvvägs upp i backen finns ett postament till en ntilstolpe på en berghall och ntitr emot ett ålderdomligt räcke av grov plank och buggua stenlllsten. VAgen fortsätter sedan genom bl" och utför "GdIn. bacun sedan vidare genom skog. COrbi Ungmyrorna dir bönderna l1ngt tillbslca i tiden COntär1rt vagen med plank och stockar som numera ibland blottlaggs. Här fanns för "RAmaregrinna". en plats som alla kanner till. Det berattas att en "vittersttg" går över vagen bar och det hande förr all håstar blev stående. Strax innan vagen koouner fram till Rågbullselet går den utfor M~/I.,bacun" Den går fram till Gidei bruk. Aven har kan man berätta många historier om en trol1kunnig kvinna som kallades "Lapp-Segre". Lapparna ansågs COlT särskilt trol1kunniga. Den nuvaraade vägea byggdes under senare delen av 180ll-ts!et. Det var fjärdingsman Pehr OIs3on, Utås, som åtog sig all utfora arbetet. En gångväg sica1i dock tidigt ha funnits mellan Lakamark och Vallen i Grundsunda. Den gick genom sicogeo Over södra och norra Marateno med kavelbroar Over myrarna och spång över Husån. En sagen beråtrar att en präst som for!ange sedan bodde i I abroar!< drunknade en jujdagsmo'lloo när hao var på vag till kyritao. Järnbruket i Gidei, som furtlårande ligger viibevarat och orört vid Gideålven, anlades Anledoingen till all anlagga ett bruk i dessa traitter var tillgången på skog och vatten. Transporter av varor mellan Husum och bruket skedde till en början endast vintertid. Man körde då den närmaste vageu över Gndmarksstrand och LakamarkssjOn ond till Husum. Till Lakamark kom bonden och tråbiskopen Anden OIssoo i ntitteo på 1700.taJet. Han blev mycket kind för sina lina träsniderier. BI. a. snidade ban ytterporten i Grundsunda kyrlca. Av andra arbeten. kan nämnas några stora skulpterade barockskåp varav ett skall finnas på Abo slott i Fio1and. Lakamark skrivs Locomark Bl" ligger vid Lakamarkssjön. Slutlede. mark betyder möjligen nyodling I skdg. utago. Gndmark skrivs Guman:k 1535 och har troligen samma betydelse som Rlr Labmark. FOrleden kommer möjligen av rnansoanmet Gudhmuoo. Nyckelord: industrisarnhalets kulturarv, namn. traditioner.

182 - -. \., "..\... / ~ : -. - l...;,. r ;' -'..:, l ~ "., ~"I.- ~I. "'..h\ l..,...,.. - ",, 7 O ' ~.. \ -- -"'.,,-: ""'-:,~... " _~. It.. _ t., ;. \.., -, --_.,... \ '"i\ ~.. ';... ',' -,»:,J,..,.,,) ~ ~";~ f'> '.r....-, - ~ ' ; -1,\,.'...i -' : ~fi. s A." \ 1,.. r " j.- ;~ l, "'-- f ~ t "... ' i :No"',' -. Gfiloa kartan skala 1:70000.

183 ...:-.',~...:.~. '..,.'..:': ~::-,:~'] Utsikt över -ltjkamarlcsbacka-. Foto mot O.