KYRKTORNET Församlingsblad för Söndrum-Vapnö församling Nr 6 VINTERN 2010/2011

Transkript

1 KYRKTORNET Församlingsblad för Söndrum-Vapnö församling Nr 6 VINTERN 2010/2011

2 PRÄSTEN HAR ORDET I maj fick jag för första gången besöka det heliga landet. Under en veckas tid fick jag bekanta mig med Jerusalem och dess omgivningar. Platsen där judendom, kristendom och islam möts och som ständigt har världens blickar riktade mot sig. En hissnande upplevelse att med egna ögon få se födelsekyrkan i Betlehem (strax utanför Jerusalem), sannolikt ha fått vandra ungefär samma väg som Jesus gick från Olivberget och in genom stadsporten till Jerusalem i samband med påsken. Besöka Mea Sherim ett judiskt ultraortodoxt kvarter där det känns som om tiden fastnat någon gång på 1800-talet. Se hur människor skyndar från sina arbeten för att hinna till tempelplatsen när vardag går över i Sabbat. Flytta blicken bara lite grand för att se Klippmoskéns guldglänsande kupol och alldeles jämte; Al-Aqsamoskén, muslimernas tredje heligaste plats och platsen som utlöste den andra intifadan (det palestinska upproret) år 2000 på grund av att Ariel Sharon, enligt palestinierna, förklarat tempelberget med templet, Klippmoskén och Al-Aqsa som israeliskt för all framtid. Ett tydligt bevis på hur religion och politik är förenade och ständigt påverkar varandra. Utan tvekan var det detta som gjorde starkast intryck på mig drogs the green line som gräns mellan Israel och palestinskt område. Idag slingrar sig en tio meter hög betongmur som en ny gräns- linje mellan Israel och Palestina och är strategiskt dragen ett stycke in på palestinskt område så att odlingsbar jord och inte minst vatten hamnat på den israeliska sidan. Betlehem ligger på palestinskt område. Sluttningarna runt staden har förvandlats till enorma byggarbetsplatser för att kunna ta emot judar i förskingringen medan palestinier fördrivs från sina hem för att ge plats åt nya judiska bosättningar. När vi frågade en nyinflyttad amerikansk jude hur han såg på det faktum att israelisk militär tvingat bort palestinska familjer för att ge plats för de hus han själv och hans grannar nu bodde i menade han att det finns en logisk argumentation som vilar på en gudomlig rätt; Eftersom Israel är judarnas land och judarna är Guds eget folk är det både vår rätt och Guds vilja att vi nu tar landet i besittning. I mycket av det jag mötte upplevde jag att det som judar genom historien själva utsatts för riktar nu Israel mot palestinier. Som om det Lukas skrev om Jesu födelse är direkt överförbart på palestiniernas situation och Betlehem idag: Det fanns inte plats för dem i härbärget. Murar byggs ofta i rädsla för det som är främmande i hopp om att skapa ordning genom att hålla det främmande på avstånd. Människor särskiljs och det skapar exklusivitet för några och utanförskap för andra. I detta utanförskap var det som Jesu liv tog sin början i krubban. I Egypten fortsatte det som flykting när Herodes var rädd att förlora sin makt och som vuxen likaså; Johannes skriver att han kom till det som var hans men hans egna tog inte emot honom. Jesus var annorlunda och kanske bara det faktum att han vågade utmana etablerade sanningar och nedärvda attityder gjorde att människor slöt sig och såg honom som ett hot. Hos oss finns också rädslan för det som är annorlunda. Med Sverigedemokrater i Riksdagen är det många som undrar om det kommer att byggas murar också runt Sverige i form av politiska beslut som gör det svårt för andra att finna härbärge i Sverige. Men en mur är alltid en försåtlig trygghet för den som vill skydda sig eftersom rädslan ändå finns för att någon skall kunna ta sig över eller under. Därför kan trygghet heller aldrig bygga på rädsla eftersom rädsla har en förmåga att göra oss till något annat än de vi vill vara och när vi inte är oss själva upplever vi heller ingen trygghet. Så kan en mur göra oss till fångar och till slut göra livet omöjligt för Texten fortsätter på nästa sida 2

3 Prästen har ordet fortsättning oss oavsett på vilken sida vi befinner oss. Så när Jesus kommer till oss så handlar det om att han vill befria oss från rädslan och göra oss till dem vi är skapade till att vara - Guds egen avbild. I bibeln finns det 366 uppmaningar om att vi inte skall vara rädda. En uppmaning för varje dag plus en extra när det är skottår. När ängeln Gabriel kom till Maria för att berätta att hon skulle bli havande var det första han sa att hon inte skulle vara rädd. Samma uppmaning från ängeln till herdarna i Betlehem på julnatten; Var inte rädda, jag bär bud till Er om en stor glädje en glädje för hela folket. Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad. I den stund Gud blir människa och Jesus föds så har murarna fallit. Himlen har landat på jorden och Gud förenat sig med oss genom att själv bli liten och sårbar som bara en människa kan bli och visar oss att människovärdet aldrig får sättas på undantag. Så ger han oss ett mönster för livet som inte bygger på avstånd utan närhet. Ett mönster som inte bygger på förakt utan försoning. Ett mönster som inte bygger på rädsla utan tillit. Ständigt ger han oss denna utmaning, men så kommer han också för att hitta härbärge och få födas i våra hjärtan. Åt dem som tog emot honom gav han FOTO: Leif Gustavsson/IKON rätten att bli Guds barn. Jag önskar Dig En välsignad Jul i fred och frid Julkampanjen Världens kvinnor i fokus Nu tändas tusen juleljus Voulez-vous, kom till mig! Ja, aldrig hade jag trott att jag skulle sjunga ABBA som tillredelsepsalm. Men det var vad vi gjorde när vi firade mässa i den 3 november. Jag tillhör dem som stod med hopprepet varje dag efter skolan och sjöng ABBA med mina kompisar. Vi var tre blondiner och en brunett, och för rättvisans skull skulle vi ha två Agnetor och två Fridor. Så en av oss blondiner fick vara Frida, det var tufft! Men deras sånger och det speciella ABBA-soundet har präglat mig mycket när det gäller musik. Glädjen, tacksamheten, livsfunderingarna. Vi fick en del kommentarer innan mässan. Men inte kan man väl? inte får man väl? Jo, sa vi. Det får man om allt får sitt sammanhang. Och lyssnar man på ABBAs texter hamnar man i ett sammanhang som handlar om funderingar kring makt, kärlek, vänskap, sorg, tröst. Frågor som vi bär inom oss och som vi behöver få kanalisera. Musik är en väldigt bra kanal för att beröra människor. Men liksom vi människor består av kropp och ande som bildar en helhet måste också musiken få bli en helhet. Vi vill inte dela upp musik i vad som är världsligt och vad som är andligt. Därför har vi ett projekt under ett par år i församlingen som handlar om ungdomar och musik. Vi arbetar med musiken som uttryck för vår tro och plockar då in mycket musik som unga människor gärna lyssnar på men som inte så ofta spelas i kyrkan. ABBA-mässan var en del i det projektet. Vi har flera idéer inom pop- och rockgenren som vi snart kommer att sjösätta. Och så kommer vi även i vår sjunga Jesus Christ Superstar under påsknatten. Däremellan sjungs och spelas det mycket på onsdagsmässorna. Är det något som du längtar efter att få höra eller sjunga där? Kom gärna med dina funderingar till mig, Walter Cervin eller Stefan Wikrén. Annars ses vi i kyrkan. Välkommen. Ami Sundberg, präst 3

4 Jag drömmer om en jul hemma... I filmen Fanny och Alexander firas jul som en överdådig, mustig och lycklig familjfest. Fjärran från den första julen där evangeliet utöver änglasång berättar om kamp och nöd; det fanns inte plats för dem. Barnet föds i en tid av ockupation, vapen, förtryck, mörker och kyla. För många runt omkring oss ser julen ut på liknande sätt. Högtiden väcker utsatthet o utanförskap. Bakom vackra fasader florerar tårar och ångest. Skenet om en strålande jul hålls uppe genom att vakta över familjehemlisar för att dölja utanförskapets smärta. Här berättas modigt om hur man kan fara illa och må dåligt när jul ska firas. Kraft till förändring finns. Det gäller att söka på rätt ställe. Hur såg julen ut för dig som barn? Jeanette. Mina föräldrar skilde sig när jag var 7 år, så min lillasyster och jag var runt hos släkten. Det var lugnt och traditionellt. När mamma träffade en ny man förändrades mycket. Livet och relationer kom att påverkas av alkohol och kriminalitet. Vi visste aldrig hur det skulle bli, om de var hemma när man kom från skolan, eller i vilket tillstånd de var. Inför julen kunde vi gå till en affär och titta på en tröja eller jacka. Sedan stals den. Jag visste att paketen inte blivit inslagna i affären och därför fanns det ingen glädje i klapparna. Inför kamrater hittade jag på berättelser om en fin jul för att vara som andra. Då trodde jag att jag var ensam om att leva i ett sjukt familjeliv. En jul hade jag fått en slant för att handla paket. Jag gick och köpte spritglas i olika storlekar till de vuxna. Såna glas tycker de ju om att använda, tänkte jag. Dan före jul fick mammas man spel och kastade ut alla paketen från tredje våningen. Glasen gick sönder. Jag fick plocka upp allt. Sedan fick jag pengar och köpte nya glas. Jag levde i en atmosfär av otrygghet och ovisshet. Detta präglade också julafton. Jag fick ta till fantasier för att överleva. Johanna. Jag minns det som att det var strikt och styrt. Mycket av att prestera. Andemeningen var vi har det så bra och ska vara så nöjda och lyckliga. Kravet på nu ska vi vara glada, nu ska vi vara nöjda medförde att mycket fick tryckas undan för man skulle vara på ett visst sätt. Det satte sig som ett mönster att man skulle vara på ett visst sätt. När jag sedan flyttade hemifrån för studier var det mycket som brast. Jag gick in i missbruk och utsvävningar. Sparkade på alla gränser. Kände skuld och förakt och genom ätstörningar och matmissbruk slog jag på mig själv. Julen är ju så mycket av mat? Hur går det då att fira jul? Känner en rädsla för att ta till mat och trilla tillbaka. Det är för mig som för en nykter alkoholist. Jag är rädd för att falla tillbaka i eländet. Julen är så mycket av överflöd. Det väcker äckel. Men även en slags meningslöshet för julen är så mycket av yta. Hur är det för dig att fira jul som vuxen? Jeanette. Jag ska aldrig bli som min mamma, tänkte jag. Så blev det inte. Jag gjorde som hon. Blev mamma. Gjorde i ordning till jul, med pynt och mat och paketer. Tänkte att jag har koll på läget. Allt är ju på plats, jag har gjort det som behövs. Hur jag själv var tänkte jag inte på. Jag både drack och drogade. Men julen -97 vände det. Mådde så dåligt av en förtärande ångest. Tänkte att högtiden skulle vara barnens jul. Och så gör jag mot mina barn samma som min mamma gjorde mot mig. La av missbruket direkt. Man vet att man inte vill ha ett familjeliv och högtidsfirande på det här viset, men ändå gör man det. Upptäcker hur jag sitter fast i destruktiva mönster. Ångesten var en signal om att något var fel, att jag längtade efter en förändring. Insåg vad jag gjorde mot mina barn. Och mot mig själv. Johanna. Jag kan nu välja och göra det som jag själv vill. Förmår allt bättre göra det ganska enkelt. Avgörande för mig har varit att få kontakt med mina känslor så att jag allt mindre styrs av dem och av omgivningens förväntningar. Jag har lärt mig genom 12-stegsprogrammet. Gör idag julen på mitt sätt. Vad står julen för? Jeanette. Fortfarande lite av tvång. Vill nog ta igen vad som missades förr. Johanna. Julen är härlig, men även besvärlig. Hur får julen meningsfullt innehåll? Johanna. Om jag mår bra så mår barnen bra. Därför är det så viktigt att vara ärlig och rak mot barnen. Jeanette. Traditioner är viktiga, och att träffas och äta ihop. Har prestation att allt ska vara bra, och att vara andra till lags. Vill ta det lugnt. Men det blir lätt stress, stress. Johanna. Eftersom julen är full av det materiella och rutiner är det viktigt för mig med en andlig motkraft. Det krävs då att avsätta tid för andlig motvikt. Gå i kyrkan och meditation är kraftkällor till att bevara friden. 4

5 Trivselträffen Tis 11 januari kl 14 Grötfest med underhållning Tis 1 februari kl 14 Gunnar Blidö berättar och visar bilder från sitt besök i S:t Elisabeths kloster, Minsk. Anm senast kl 12 måndag i samma vecka, tfn Mat & Tro Upptäckarkväll för Dig som är nyfiken på kristen tro. Kom med, Du också! Vi träffas följande onsdagar 19 januari, 2 mars 13 april, 11 maj Anmälan till Kerstin, tfn Sopplunch Tors 10 feb kl 12 Tors 10 mars kl 12 Tors 14 april kl 12 Anm senast kl 12 dagen före, tfn En hållplats - mitt i livet Vi erbjuder samtalsrum för föräldrar under avslappnade former. Vi reflekterar, lyssnar och bestämmer temat tillsammans. Vi träffas i Söndrums församlingsgård 16/2, 2/3, 16/3, 13/4, 27/4 kl Kaffe/Te med macka bjuder vi på. Ingen deltagaravgift. Ring till Walter Cervin, tfn eller Amelie Junger Anjou, tfn för frågor och anmälan senast 14/2. Möjliga samtalsämnen - Hur gör andra tonårsföräldrar... - Vad händer i en tonårings huvud... - Hur ser en mysfredag ut med barnens olika viljor... - Trender, våra ungdomars livssituation... - Relationer, att leva tillsammans... Musiklyssnarkväll Kvinnofrukost Lör 22 januari kl Grön Omtanke - trädgårdsterapi för sjukskrivna Liselotte Abel, psykoterapeut och trädgårdsterapiutbildad Lör 19 mars kl Ett sätt att bli kapten över dina tankar Lena Evald, cert NLP-coach Lör 9 april kl Medveten närvaro i tanke och kropp Elisabeth Hegart Dyrehag, sjukgymnast/ergonom Begränsat deltagarantal. Anm senast torsdagen innan aktuell Kvinnofrukost till diakon Amelie Junger Anjou, tfn Tisdag 25 januari kl 19 Söndrums församlingsgård Alla välkomna! Ingen anmälan. Enkel fika. Bokbordstips! Söker du en bra bok? Till dig själv eller att ge bort som gåva? Här kommer några boktips som alla finns att köpa på församlingsgårdens bokbord. Rofyllda stunder Ni som gillar Kerstin Svenssons almanacka - nu finns en bok med hennes akvareller, bibelord och ordspråk. Vacker presentbok! Pris 120:-. Jesusböner Karmelitbrodern och författaren Wilfrid Stinissen har samlat 40 Jesusböner i en lättanvänd bok. Pris 90:-. Jag såg en ängel Inger Waern har i denna bok samlat några berättelser från sina tidigare böcker. Det finns också många nya änglaupplevelser som människor varit med om. Pris 180:-. Det finns också en del böcker för barn på bokbordet, bland annat Sagor från hela världen Julberättelser och Skyddsängeln. 5

6 MUSIK Sön 12 december kl 17, LUCIAGUDSTJÄNST Tredje söndagen i advent blir det traditionsenligt Luciagudstjänst i Söndrums kyrka. Luciatåget består av barn och ungdomar från församlingens körer under ledning av Elisabeth Almqvist Hansson. Övriga medverkande är: Anna-Karin Emanuelsson Rosén, flöjt och Ami Sundberg, präst. Lör 18 december kl 17, ADVENTS- och JULMUSIK Lördagen före fjärde advent är det dags för Söndrums Kyrkokör med solister och instrumentalister att bjuda på advents- och julmusik. Förra året hade vi premiär på julkantaten Hon bär allas barn med text av Jan Mattsson och musik av Fredrik Sjöblom. Julkantaten blev mycket uppskattad och därför är det med glädje som vi gör en repris i år! Sångsolister är Hanna Kappelin och Stefan Westerberg. Övriga medverkande är: Anna-Karin Emanuelsson Rosén, flöjt, Emma Svenbrant, kontrabas, Örjan Kappelin, piano, orgel och Elisabeth Almqvist Hansson, dirigent. Nyårsdagen 2011 lör 1 januari kl 17, CAROLS VID BETLEHEM Många av våra älskade julsånger är från början engelska carols som nu finns med i vår psalmbok. Vi får sjunga med i dessa och än en gång lyssna till julens budskap. Medverkande vid denna musikgudstjänst är bl a Kyrkokören, Dan Winde, solosång, Jenny Johansson, flöjt m fl. Sön 6 februari kl 17 Vapnö kyrka MÄSSA vid LJUS På Kyndelsmässodagen firar vi mässa vid ljus i Vapnö kyrka. Det blir mycket sång och musik med medverkan bl a av Kyrkokören. Lör 12 februari kl 16, Söndrums församlingsgård FEST I HIMMEL OCH PÅ JORD glädjefylld afrikansk sång, musik och dans Med smittande entusiasm och gedigen kompetens inom den afrikanska musiktraditionen leder Edo Bumba och hans grupp Amani mini denna musikstund med sång, dans och rytm. Vi minns med glädje deras besök hos oss för två år sedan och denna gång är Glädjekören, SURRett, SURR och Kyrkokören med. Mötet med Edo blir en fest! Sön 20 februari kl 17, Vapnö kyrka MUSIKANDAKT Ulf Blennerud - sång, Lars Bagler - piano och Örjan Kappelin. 6

7 KALENDER SÖNDAG 12 DECEMBER Tredje söndagen i advent 10:00 Söndagskören, öppen kör, övar, Söndagskören, 17:00 LUCIAGUDSTJÄNST se sid 6 ONSDAG 15 DECEMBER 18:30 Mässa, LÖRDAG 18 DECEMBER 17:00 ADVENTS- OCH JUL - MUSIK se sid 6 SÖNDAG 19 DECEMBER Fjärde söndagen i advent 09:30 Högmässa, Vapnö kyrka 11:00 Gudstjänst, FREDAG 24 DECEMBER Julafton 10:00 Levande julkrubba, barn och ungdomskörerna m fl, 15:30 Julbön, Anna Marmvik sång, Vapnö kyrka 17:00 Julbön, Anna Marmvik sång, 23:30 Midnattsmässa, Kyrkokören, 23:30 Midnattsmässa, S:t Olofs kapell LÖRDAG 25 DECEMBER Juldagen 06:00 Julotta, Hedvig Jalhed sång, Vapnö kyrka 07:15 Julotta, Hedvig Jalhed sång, SÖNDAG 26 DECEMBER Annandag jul FREDAG 31 DECEMBER Nyårsafton 16:00 Nyårsbön, Kajsa Bacos sång, Vapnö kyrka 17:00 Nyårsbön, Kajsa Bacos sång, GOTT NYTT ÅR 2011 LÖRDAG 1 JANUARI Nyårsdagen 17:00 CAROLS VID BETLEHEM se sid 6 SÖNDAG 2 JANUARI Söndagen efter nyår 16:00 Finns Gud finns hopp! - musikgudstjänst med församlingens ungdomar m fl, Vapnö kyrka TORSDAG 6 JANUARI Trettondedag jul 11:00 Festmässa, Kyrkokören, Svante Lund trumpet, SÖNDAG 9 JANUARI Första söndagen efter trettondedagen TISDAG 11 JANUARI 10:30 Minigudstjänst, ONSDAG 12 JANUARI 18:30 Mässa, SÖNDAG 16 JANUARI Andra söndagen efter trettondedagen 09:30 Högmässa, Vapnö kyrka 11:00 Gudstjänst, ONSDAG 19 JANUARI 08:00 Mässa, SÖNDAG 23 JANUARI Tredje söndagen efter trettondedagen 11:00 Familjegudstjänst, Glädjekören, SURRett, 19:00 Taizémässa - stillhet och lovsång, ONSDAG 26 JANUARI 18:30 Mässa, SÖNDAG 30 JANUARI Fjärde söndagen efter trettondedagen 17:00 Söndagsgudstjänst, S:t Olofs kapell ONSDAG 2 FEBRUARI 08:00 Mässa, SÖNDAG 6 FEBRUARI Kyndelsmässodagen 17:00 MÄSSA VID LJUS, se sid 6 ONSDAG 9 FEBRUARI 18:30 Mässa, SÖNDAG 13 FEBRUARI Sjätte söndagen efter trettondedagen 11:00 Familjegudstjänst, 19:00 Taizémässa - stillhet och lovsång, ONSDAG 16 FEBRUARI 08:00 Mässa, SÖNDAG 20 FEBRUARI Septuagesima 09:30 Gudstjänst, Vapnö kyrka 17:00 MUSIKANDAKT se sid 6 ONSDAG 23 FEBRUARI 10:30 Minigudstjänst, 18:30 Mässa, SÖNDAG 27 FEBRUARI Sexagesima 17:00 Söndagsgudstjänst, S:t Olofs kapell Med reservation för förändringar. 7

8 Några tankar... Jul jul strålande jul Veckor av förberedelser med bakande och fejande, pyntande och julklappsbestyr når i julhelgen sin kulmen, när tiden är som mörkast. Är det kanske ett paradis vi försöker skapa? Om blott för några timmar. Vad önskar du dig frågar vi. Och mitt i vardagsrummet placeras ett livets träd som pryds med symboler för fest och kärlek, värme och hopp. I sökande efter autenticitet är det bara det rätta och bästa som gäller. Rätt julstämning, rätt pepparkakor, rätt glögg, rätt antal julklappar under en frisk, grön gran och alla är glada. I tidningarnas spalter läser vi om julens bästa öl, bästa glögg och så vidare. Men det är inte bara julens drycker som bedöms utan också vi själva, vår smak och våra val. Det är inte julen i sig det är fel på. Det är sinnenas fixering vid ytan. Och när den andliga dimensionen saknas tar andra krafter vid. Människans mening reduceras till ett liv i konsumtion när de kommersiella krafterna styr. Kostar kalaset 60 miljarder också i år? Marknaden förför oss genom att definiera tillvaron som brist. Budskapet är enkelt: du kommer att känna dig rätt när du nyttjar detta som du behöver för att må bra. Budskapet ger intrycket att allt gott kan köpas: underbara ting, identitet, vänskap, lycka, en riktig jul som förr. Därför är det så svårt att avstå och hoppa över. Vi drivs av den felaktiga tron att ansträngningar att göra saker perfekta också skulle göra att de blev perfekta. Man ger inte tillräckligt med tid för att vara i nuet och njuta. Denna koncentration på görandet innebär att man tillmäter det splittrade rusandet en större vikt än själva livet. I jakten på att åstadkomma ett paradis av högtiden förlorar många förmågan att njuta. Julen har förlorat sin självklarhet. En riktig jul finns nog bara som en bild, ett vykort. Men en god jul finns. Firandet som ger barnet ljusa minnen skänker också innerbörd åt den vuxne. Julens andliga dimension skänker centrum och djup åt firandet. Motkraft och mening låter sig finnas när man stannar upp vid julens hjärta. Genom att söka sig bakom julens omfångsrika och döljande klädedräkt. En välsignad jul öppnar sig. Den som förmår ge ljus och hopp till den ensamma, den fängslade, den övergivna mamman med småbarn. Från en krubba i ett stall slår ett hjärta som är av evighet. I detta barns närvaro anas människans ursprung och tillhörighet. Ånyo berättar de urgamla texterna om Gud, änglar och barnets födelse. Gud sänder sin Son av evighet och Gud tänder ljuset som lyser i mörkret, människornas hopp om kärlek och räddning. Kyrkan blir krubban där vi dras in i undret som sker. Det oförklarliga vidrör oss. En tro väcks som får sitt gensvar i överlåtelse. Vi är mottagare. I stället för att bära bördan av mig, genom mig, och till mig utgår allt, får vi andas av honom och genom och till honom tillhör all ära i evighet. Hjärtat suckar med lättnad O helga natt, o helga stund för jorden... Från mig till er alla en riktigt god jul. Claes Södergren FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN G:a Tylösandsvägen Halmstad expeditionstid må-fr ROSE-MARIE OLAUSSON adm assistent E-POST sondrum.vapno@svenskakyrkan.se HEMSIDA KYRKOKASSAN LOTTA JARÄLV kyrkokamrer BODIL PEARSON ekonomiassistent INFORMATION GUNILLA WAHRENBERG informatör PRÄSTER ANDERS CARLWE kyrkoherde / CLAES SÖDERGREN komminister / AMI SUNDBERG komminister / DIAKONI exp.tid säkrast må-ti, to kl KERSTIN KAPPELIN diakoniassistent / MARIA J MELLÅKER diakon / AMELIE JUNGER ANJOU diakon / KYRKOMUSIK ÖRJAN KAPPELIN organist expeditionstid on ELISABETH ALMQVIST HANSSON kantor expeditionstid ti BARN- OCH UNGDOM KYRKANS BARNTIMMAR KYRKÄNGENS FÖRSKOLA MARIE LÖVKVIST föreståndare SVENSKA KYRKANS UNGA / KONFIRMANDER WALTER CERVIN församlingspedagog / FÖRSAMLINGSGÅRD, KYRKOR & KYRKOGÅRDAR IRENE NILSSON församlingsvärdinna HÅKAN LÖNNESJÖ kyrkväktare / Redaktör Gunilla Wahrenberg Ansvarig utgivare Anders Carlwe Redaktionsgrupp Gunilla Wahrenberg, Claes Södergren, Inger Bengtsson, Erika Holm Tryckeri: Printografen, Halmstad