Sam- och särundervisning -

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Boygroups, girlgroups or mixed gender groups in physical education? Magnus Bååth John Lück Lärarexamen 270 poäng Handledare: Torbjörn Andersson Idrott och fysikbildning Termin 9, höstterminen 2009 Examinator: Kutte Jönsson

2 2

3 Abstract The use of the study was to investigate the teachers and the pupils view on the different forms of tutoring (boygroups, girlgroups and mixed gender groups) in physical education. We also wanted to know which form of tutoring that is preferred by teachers and pupils. Our question formulations were: -What do the pupils think of single-sex versus mixed gender tutoring? -What do the teachers think of single-sex versus mixed gender tutoring? -How does the different tutoring forms affect boys and girls? -Does the tutoring forms affect the grades? The data was collected in form of a quantitative question survey on 114 pupils distributed on 37 boys in boy groups, 43 girls in girl groups and 34 girls and boys in mixed gender groups. In excess of the question survey we also did interviews with four physical education teachers who all had experience from teaching the different tutoring forms. Our result in the study shows that both boys and girls prefer single-sex tutoring in physical education. 73 % of the boys and 84 % of the girls chooses single-sex tutoring if they would have the chance to make their own pick. The study shows that it s mainly girls who are affected negatively of mixed gender tutoring. The reason could be that physical education is a masculine field and the boys have certain benefits with their interests and knowledge. This can lead to that the girls could be overlooked in the mixed gender classes. The teachers thought that both tutoring forms had positive and negative aspects which lead us to the studies of Marita Eklund (1999) and Larsson & Redelius (2004) which shows that teachers would appreciate educational possibilities were they could use both single-sex and mixed gender tutoring depending on the certain situation. Keywords: Physical education, mixed gender education, Single-sex education 3

4 Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning. Anledningen tordes vara att idrotten är ett typiskt manligt fält och att pojkarna med sina intressen och förkunskaper har stora fördelar under idrottsundervisningen. Detta i sin tur kan leda till att flickorna hamnar i skymundan i samundervisningssituationer. 4

5 Lärarna ansåg att det fanns för och nackdelar med båda undervisningsformerna vilket leder oss inpå studier gjorda av Marita Eklund (1999) & Larsson & Redelius (2004) vilka visar att en undervisning där man har tillgång till båda undervisningsformerna är något som ofta efterfrågas av idrottslärare. Nyckelord: samundervisning, särundervisning, idrott och hälsa, högstadiet 5

6 Innehållsförteckning INLEDNING... 7 SAM- OCH SÄRUNDERVISNING EN HISTORISK TILLBAKABLICK... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD LITTERATURSTUDIE METODVAL OMFATTNING/URVAL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Enkät Intervjuer DATAANALYS TILLFÖRLITLIGHETSASPEKTER ETIK OCH MORAL TEORIER SOCIALT KONSTRUERANDE KÖN TIDIGARE FORSKNING FLICKOR OCH POJKARS ROLL I UNDERVISNINGSFORMERNA ELEVPERSPEKTIV LÄRARNAS SYN PÅ SAM- OCH SÄRUNDERVISNING BETYG RESULTAT RESULTAT FRÅN ENKÄTERNA RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA Utförandet Innehåll Fördelar Betyg Vilken undervisning föredrar lärarna DISKUSSION KONKLUSION REFERENSLISTA BILAGA BILAGA

7 Inledning Under vår egen skoltid har vi båda haft både sam- och särundervisning under idrotten. Som elever reflekterade vi aldrig över varför vi hade de olika undervisningsformerna utan fann oss i att så ska det vara. När vi nu börjar närma oss examen som idrottslärare har tankar och reflektioner kring sam- och särundervisning vuxit fram. Det är bland annat för att vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) haft undervisning i både samoch särundervisnings grupper. Från våra egna erfarenheter under praktiken har vi fått bilden av att innehållet under idrottsundervisningen i större utsträckning riktar sig till pojkars intresse när det gäller samundervisning. När det gäller särundervisning har vi fått uppfattningen att det är lättare att anpassa innehållet utefter elevernas intressen. Men, förstärker samundervisningen könsskillnaderna eller hade särundervisning varit ett bättre alternativ för både flickor och pojkar där det är lättare att tillgodose könens olika intressen? I grundskolans läroplan (Lpo 94) står det skrivet att skolan skall motverka de traditionella könsmönstren. Detta innebär att både flickor och pojkar skall bemötas på samma sätt och att elevernas intresse och förmågor skall ges utrymme oberoende av deras könstillhörighet (Lärarförbundet, 2008). Pedagogen Håkan Larsson skriver i sin artikel Idrottens genus (2003) att samundervisning bör bygga på både flickor och pojkars intressen och kompetensområden och inte på några olikheter. Precis som Larsson, menar Carli att undervisningen bör tillgodose både pojkar och flickors behov och intresse för att kunna ses som samundervisning (Svebi:s årsbok, 2002 & Carli, 1990). Vi har diskuterat dessa undervisningsformer fram och tillbaka och när det var dags att börja planera vårt examensarbete kom vi snabbt överens om att vi ville fördjupa oss mer i de olika undervisningsformerna och vad egentligen elever och lärare anser om dessa. 7

8 Sam- och särundervisning en historisk tillbakablick Idrotten har historiskt sett varit en aktivitet som endast riktat sig till män. Idrotterna utvecklades utefter manliga idéer och ideal. Detta innebar att kvinnorna till en början inte var med i utvecklandet av idrotterna och till och med under ett tag utestängda från att delta. När sedan allt fler kvinnor började delta i olika idrotter sågs de som avvikande och människor runt omkring förstod inte hur de kunde delta i något som endast var till för män (Engström & Redelius, 2002). Under 1800-talet växte intresset för hälsa och rörelse i Sverige. Bakom detta låg Per Henrik Ling som tillsammans med sin son Hjalmar Ling utvecklade gymnastikrörelser med pedagogiska inslag. Under denna tid så ansåg Ling att både flickor och pojkar skulle kunna delta i de olika övningarna. Dock ansåg han att flickorna inte skulle delta i de mer ansträngande övningarna (Hussain, 1989). När Sverige fick ett allmänt utbildningssystem i slutet på 1800-talet bestämdes det vad för skillnader mellan flickor och pojkar som borde tas i beaktande. Detta tankesätt har fortsatt prägla de pedagogiska diskussionerna. Samtidigt har samhället förändrats och synen på könstillhörighet och vad detta betyder har också förändrats. Särundervisning som vi valt att undersöka i vår uppsats har historiskt sett varit den enklaste lösningen för att lösa problemet med könsskillnader. Anledningen till detta är att man länge ansett att om man undervisar flickor och pojkar åtskilt är det lättare att anpassa undervisningen efter intresse, fysiska behov och förkunskaper (Wernersson 1995). Argumenten för särundervisning lät under den senare delen av 1800-talet och tidigare delen av 1900-talet på följande sätt: - Flickor ansågs inte att vara kroppsligt lämpade för att studera i samma hårda takt som pojkar - flickor har en annan sorts intelligens - Kvinnor och män hade olika uppgifter i samhället och man ansåg att utbildning och träning för dessa skilda uppgifter måste ha olika innehåll (Wernersson, 1995 s. 2-3) Det första steget mot samundervisning i idrottsämnet togs i samband med Lgr 62. Även om det förespråkades skild undervisning så ansåg man att samundervisning kunde vara ett bra komplement inom till exempel friluftsliv och dans (Hussain, 1989). I Lgr 62 förespråkade man att bedriva särundervisning i moment som gymnastik. Pojkarnas övningar skulle fokusera på styrka, smidighet och förbättra den allmänna konditionen. 8

9 Flickornas undervisning under momentet gymnastik var av lättare karaktär. Övningarna skulle vara enkla och ha en allmänt kroppstränande effekt. Flickornas övningar skulle även ha en karaktär av estetiska inslag (Sandahl, 2005). Det kom att dröja ända till 1969 års läroplan innan några fasta riktlinjer fastslog att skolan skulle verka för jämlikhet och försöka sudda ut könsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Dock var denna inställning främst fokuserad på de teoretiska ämnena. Inom idrottsämnet var det fortfarande könssegregerad undervisning som var att föredra. Orsakerna till detta var att träningen för flickor och pojkar såg annorlunda ut med mer fokus på styrka för pojkarna och smidighet och estetik för flickorna. Man ansåg också att flickors och pojkars intresseområden skilde sig på ett sådant vis att uppdelad undervisning var att föredra (Selander, 2003). Den nya läroplanen som kom 1980 (Lgr 80) var även den inriktad på jämställdhet mellan könen. Detta innebar att samundervisning var den undervisningsform som rekommenderades av skolverket och skulle förespråkas på skolorna i Sverige. Ämnet Idrott var även här inräknat och undervisningen skulle bedrivas med flickor och pojkar tillsammans. Trots dessa rekommendationer så var det fortfarande många idrottslärare som använde sig av särundervisning och endast samundervisning som komplement vid vissa aktiviteter (Selander, 2003 & Sandahl, 2005). Sammanfattningsvis så har idrotten i skolan gått från särundervisning till en samundervisning där skillnader mellan pojkar och flickor fortfarande togs i beaktande, till nuvarande form som bedrivs gemensamt och bortser från skillnader mellan könen (Larsson, Redelius & Fagrell, 2005). I dagens läroplan Lpo 94 står det inte längre några rekommendationer om vilka undervisningsformer skolorna skall använda sig av. Idag är det upp till skolorna själv att välja vilken typ av undervisningsform de vill nyttja. I nuvarande läroplan Lpo 94 står det följande: - Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. ( Lärarförbundet, 2008:37) 9

10 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Frågeställningar - Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? - Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? 10

11 Metod Litteraturstudie Vi kommer att använda oss av en litteraturstudie som metod för att läsaren skall få en kunskapsbild om sam- och särundervisning. Här kommer vi att lyfta upp olika forskares syn på sam- och särundervisning och hur forskningen ser ut i dagsläget. Vi anser också att en litteraturstudie är ett lämpligt sätt att lyfta fram olika synvinklar och resultat av tidigare forskning inom området. Metodval Då syftet med undersökningen är att undersöka och få kunskaper om hur elever och lärare uppfattar sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa valde vi att använda oss av två olika metoder. För att undersöka elevernas uppfattningar använde vi oss av en kvantitativ undersökning i form av en enkät. För lärarnas uppfattning använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Omfattning/Urval Enkätundersökningen genomfördes på två högstadieskolor i Malmöområdet. Anledningen till att vi valde dessa skolor var att vi redan innan undersökningen visste om att de bedrev både sam- och särundervisning. I undersökningen ingick två pojkgrupper med särundervisning, två flickgrupper med särundervisning samt två samundervisningsgrupper. Totalt deltog 114 elever i undersökningen från årskurs 8 och 9, pojkgrupp 37st, flickgrupp 43st och samgrupp 34st. Bortfallet var 15 totalt och dessa var elever som inte närvarade under lektionen på grund av sjukdom eller andra anledningar. Intervjuerna genomfördes på fyra manliga idrottslärare på de berörda skolorna. Anledningen till att dessa idrottslärare valdes var för att de alla hade erfarenheter från de olika undervisningsformerna, vilket var ett måste för att materialet från intervjuerna skulle få någon relevans för vår studie. Vår förhoppning var att de intervjuade lärarna skulle vara av olika kön och ålder men det fölls sig så att de ansvariga lärarna var män 11

12 och i samma ålder. Resultatet från intervjuerna hade kanske sett annorlunda ut om det hade varit större spridning mellan ålder och kön. Tillvägagångssätt Enkät Innan vi påbörjade enkäten läste vi på om ämnet i Ejlertssons bok Enkäten i praktiken (2005) för att få tips och råd om hur man bör gå tillväga. Vår enkät bestod av 10 frågor och samtliga frågor var slutna med olika svarsalternativ. Vi hade kontaktat skolorna och bokat in tider när vi skulle komma. Samtliga idrottslärare hade avsatt 20 minuter för vår undersökning. Först så informerade vi eleverna om vår undersökning och klargjorde att om det var några frågor som dök upp under tiden de fyllde i enkäten skulle eleverna räcka upp handen så vi kunde förklara. Intervjuer Intervjuerna genomfördes på idrottslärarnas arbetsrum på i förväg inbokade tider. Intervjun inleddes med att vi berättade om vår studie och vilka områden som skulle behandlas. Vidare frågade vi om lärarnas tillåtelse till att spela in intervjuerna på diktafon. Vi använde oss av en såkallad ostrukturerad intervju där vi använde oss av olika teman och problemställningar. Under intervjun hade vi även såkallad intervjuguide som är ett formulär med frågor och nyckelord som ska ge stringens och relevans för studiens syfte (Larsen, 2007 & Befring, 1994 & se bilaga 2). I och med att vi var två stycken som genomförde intervjuerna så valde vi att en var huvudansvarig som ställde frågor och ledde intervjun, medan den andra observerade och kunde ställa följdfrågor samt återkoppla till intervjuobjektets tidigare svar. Dataanalys Resultaten av vår enkät har vi kodat och tolkat i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). SPSS är en av de mest använda statistiska mjukvaran för analyser av det idrottsliga fältet (Ntoumanis, 2001). Intervjumaterialet vi spelade in på våra diktafoner förde vi över som ljudfiler till datorer. Sedan transkriberade vi intervjuerna till text som omfattade 16 sidor. Efter 12

13 transkriberingen delade vi in de olika svaren i ämnesområden för att göra det tydligare för oss i arbetet med att sammanställa resultat och analys. Tillförlitlighetsaspekter Enkät- Inför enkätundersökningar förberedde vi oss genom att formulera frågor som var kopplade till vårt syfte och frågeställningar (se bilaga 1). Hur frågorna är formulerade har stor betydelse för vilket svar man kommer att få och kan påverka reliabiliteten. Därför genomförde vi en pilotstudie för att pröva om våra frågor var formulerade på ett korrekt sätt och att de gav de svar de var avsedda att göra (Ejlertsson, 2005). Efter pilotstudien insåg vi att vi var tvungna att ändra vissa frågor och svarsalternativ. Intervju- Inför våra intervjuer förberedde vi oss genom att formulera frågor och ta fram teman som var relevanta för vår undersökning (se bilaga 2). Detta är en viktig aspekt som avgör hur hög validitet som det insamlade materialet har. Vi genomförde en pilotstudie där vi intervjuade en idrottslärare som tidigare haft både sam- och särundervisning (Larsen, 2007). Resultatet av pilotstudien ledde till att vi formulerade om ett par frågor samt strök en som inte knöt an till det syfte vi tänkt oss. Vi valde att genomföra intervjuerna i respektive idrottslärares arbetsrum. Detta valde vi på grund av att det var den miljö som de kände sig mest trygga i och som vi ansåg kunde påverka dem minst. Etik och moral Innan vi genomförde vår undersökning på skolorna tog vi del av vetenskapsrådets etiska forskningsprinciper. Vetenskapsrådet tar upp fyra huvudkrav för forskning och dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapskapsrådet, 2002). Vi informerade deltagarna om syftet med undersökning och vad som gällde för deras deltagande. I denna information framkom det att det var frivilligt att delta samt att de kan hoppa av när som helst under studiens gång. Eleverna och lärarna fick även information om att undersökningen var anonym och att det bara var vi som skulle använda oss av materialet. Vid intervjutillfällena påpekade vi att skolornas namn inte 13

14 kommer att nämnas i uppsatsen. Detta gjorde vi för att minimera risken för påverkan på svaren (Vetenskapskapsrådet, 2002). Samtycke fick vi från klassen via ansvarig lärare som frågade klassen om de kunde tänkas sig att delta i enkätundersökningen. Vi frågade inte om vårdnadshavarnas samtycke på grund av att vi inte ansåg undersökningen var av någon etisk känslig karaktär (Vetenskapskapsrådet, 2002). 14

15 Teorier Under diskussioner om sam- och särundervisning är det omöjligt att inte komma in på diskussionen om manligt och kvinnligt. I forskningen kring detta område finns det många olika teorier. Vi har valt att titta närmare på en av dessa, det socialt konstruerade könsperspektivet (Dalenius, 1998). Socialt konstruerande kön Det sociala konstruerande könsperspektivet kan förklaras med hur olika könsroller skapas och bibehålls. Varför blir pojkar pojkar och flickor flickor? Omgivningen kan ha en stor påverkan vid bemötande av pojkar och flickor. Riktat beröm och uppmuntran skapar och fastställer redan existerande könsroller. Grovt generaliserande kan man säga att flickan beskrivs och diskuteras som en söt, feminin och gullig tjej som man använder ett mjukare tal till. Medan killar (oftast) beskrivs som starka, stora och bemöts med ett betydligt hårdare tilltal (Dalenius, 1998). Redan i tidigare år lär man sig skilja på manligt och kvinnligt. Pojkar leker med bilar och flickor med dockor. Denna föreställning om manligt och kvinnligt som uppkommer i tidiga år bär vi senare med oss i livet och den påverkar oss genom att vi kategoriserar människor exempelvis genom kön (Larsson i Svebi:s årsbok 2002). I skolan kan det handla om att t.ex. vissa delar av verksamheten cementerar dessa könsskillnader istället för att jämna ut dem (Bjerrum- Nielsen & Rudberg, 1991). Om man tittar på detta inlärningsteoretiskt så innebär detta att man inriktar sig på att det är undervisningens innehåll och upplägg som påverkar pojkar och flickors inlärning (Dalenius, 1998). I Lars Magnus Engström och Karin Redelius bok Pedagogiska perspektiv på idrott (2002) beskriver man hur idrottens historia präglas av en verksamhet som är skapad av män och för män. Det vill säga att det är typiskt manliga ideal som ligger bakom skapandet av den idrottsliga sfären. Vad gör detta då för idrottsundervisningen? Om innehållet för idrottsundervisningen utgår från en typisk manlig föreställning blir det givetvis svårare för flickor att hävda sig i ämnet. Innehållet och arbetsformerna påverkar flickor och pojkars uppfattning och resultat inom ämnet idrott och hälsa (Larsson & Meckbach, 2007). 15

16 Tidigare forskning Flickor och pojkars roll i undervisningsformerna I Svebi:s årsbok (2002) skriver Håkan Larsson om de olika anledningar som gör att man förespråkar antingen sam eller särundervisning. Enligt Larsson är det främst två perspektiv som förklarar varför man tar ställning för eller emot. Dessa perspektiv är det fysiologiska perspektivet och bildningsperspektivet/det sociala perspektivet. Om de två perspektiven skriver Larsson följande: - Det fysiologiska perspektivet (träning/övning): De i debatten som företräder en syn på ämnet som ett tränings- eller övningsämne, tenderar att se positivt på åtskild undervisning. Man betonar då att flickor och pojkar är så olika prestationsmässigt att undervisningen blir lidande om de har idrott och hälsa tillsammans. - Bildningsperspektivet/det sociala perspektivet: De i debatten som företräder en syn på ämnet som ett kunskaps- eller bildningsämne, ett ämne där också sociala relationer och förståelsen för olikheter människor emellan, tenderar att se positivt på gemensam undervisning. Man betonar då att olikheten flickor och pojkar emellan inte borde vara något hinder för god undervisning, utan istället något positivt. (Larsson i Svebi:s årsbok 2002:116) Grunden för perspektiven är densamma och visar på att det finns olikheter mellan pojkar och flickor. Inom det fysiologiska perspektivet anser man att pojkar och flickor inte ska ha idrott tillsammans i skolan på grund av de olikheter som finns rent prestationsmässigt. Dessa olikheter anser man i bildningsperspektivet/det sociala perspektivet vara ett positivt inslag där eleverna får en förståelse för olikheter genom att ha idrott tillsammans (Larsson i Svebi:s årsbok, 2002). Vidare skriver Larsson i artikeln Idrottens genus (2003) om att hela frågan om samundervisning kan ställas på sin spets. När man införde samundervisning i det svenska skolsystemet gjordes detta på grund av olikheter mellan könen. Målet med undervisningen var att aktörerna skulle visa hänsyn till varandras olikheter. Larsson menar istället att samundervisning bör bygga på både flickors och pojkars intressen och kompetensområden och inte på några olikheter. Om man har olikheterna i fokus istället för båda könens intressen och kompetenser så blir det enligt Larsson inte en 16

17 samundervisning utan bara flickor och pojkar som har undervisning i en gemensam gymnastiksal. Forskaren Barbro Carli belyser även detta i sin forskning. Carli menar att samundervisning i idrott lätt blir pojkidrott som tillgodoser pojkarnas intresse medan resultatet för flickorna blir att de lär sig ta hänsyn till pojkarna och att pojkarna är bättre. Precis som Larsson menar Carli att undervisningen bör tillgodose både pojkars och flickors behov och intresse för att kunna ses som samundervisning (Larsson i Svebi:s årsbok, 2002:115 & Carli, 1990). I artikeln Jag känner inte för att bli en kille av Larsson, Redelius och Fagrell (2007) tar författarna upp olika roller som kännetecknar flickor respektive pojkar i ämnet idrott och hälsa. Flickor förväntas ha en god koordination, rytmiskt förmåga, bristande självförtroende och undviker helst tävlingsmomenten i undervisningen, framförallt i samband med bollspel. Det som kännetecknar pojkarnas position i ämnet är att de har ett aggressivt och tävlingsinriktad inställning till de olika momenten i undervisningen bortsett från de olika estetiska momenten. Detta påverkar könens inställning till olika moment och kan vara en bidragande faktor till att ta avstånd från dessa. Författarna tar även upp vilka konsekvenser som kan uppstå om till exempel en pojke visar intresse för de moment som ses från flickaktiviteter. Denna pojke riskerar då att bli sedd som omanlig fjollig och en flicka skulle riskera att bli sedd som okvinnlig pojkflicka (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007). Pedagogen Birgitta Fagrell tar i sin bok De små konstruktörerna - flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete (2000) upp idrott och genus. Hon diskuterar idrotten som en plats där flickor och pojkar lär sig om kvinnligt och manligt. Hon menar också att den traditionella könsordningen mellan vad som är kvinnligt och manligt både utmanas och befästs inom det idrottsliga området. I en av Fagrells undersökningar får barn i 7-8 års ålder välja idrotter efter att ha sett bilder på typiska manliga och typiska kvinnliga idrotter. Barnens val visar tydligt att majoriteten av pojkarna och flickorna väljer idrotter med hjälp av de traditionella könsuppdelningar som finns inom olika idrotter. Pojkarna undviker att välja idrotter som förknippas med dans, estetik och flickor undviker de mer manligt bundna idrotterna som står för styrka, kraft och våghalsighet. När barnen får motivera sina val framkommer det att de baserar sina val på skillnader. De söker skillnader mellan manligt och kvinnligt och befäster 17

18 därmed den traditionella könsordningen redan i tidig ålder. Motiveringarna för varför man gör dessa val kommer enligt Fagrell från den egenupplevda idrottsvärlden, media och familjen. Alltså vad mamma, pappa och syskon utövar påverkar synen på vad man bör och får göra. I boken Samundervisning i idrott på grundskolans högstadium (1989) presenterar författaren Salah Hussain sina resultat från sin undersökning om pojkar och flickors inställning till samundervisning i ämnet idrott. Både pojkar och flickor var positivt inställda till samundervisning och tyckte att det var den bästa undervisningsformen. Undersökningen visade även att både pojkar och flickor ansåg att de hade lika stort inflytande under idrottslektionerna. En av anledningar till detta tror Hussain var på grund av att flickornas självförtroende ökat i och med att det bara haft samundervisning under sin skoltid. Resultaten från undersökningen visade på att pojkar var mer resultatinriktade än flickorna samtidigt som både pojkar och flickor visade ett stort intresse för tävling. Pojkarna hade ett större behov av att jämföra sina resultat för att få ett bevis på sitt fysiska kunnande. De elever som idrottade på sin fritid hade generellt en positivare inställning till samundervisning medan de som inte idrottade på fritiden inte tyckte att det spelade så stor roll om man hade sam- eller särundervisning. I boken Mellan nytta och nöje - Bilder av ämnet idrott och hälsa (2004) hänvisar Redelius till en undersökning hon gemomfört om pojkar och flickors inställning till sam- och särundervisning. Resultat från undersökningen visar att både pojkar 56 % och flickor 45 % föredrar att ha idrott tillsammans. Undersökning visar dock att flickor överlag var mer positivt inställda än pojkar till såväl särundervisning som andra gruppkonstellationer baserat på exempelvis intresse. I Eklunds bok Samundervisning i gymnastik (1996) tar författaren upp resultat från en undersökning som Scheffel har gjort om hur flickor upplever samundervisning i ämnet idrott. Resultaten från denna studie visar att flickor upplever att de behandlas annorlunda av läraren jämfört med pojkarna under idrotten och även att de upplever att de är motoriskt sämre i aktiviteterna som bedrivs under idrotten. Slutsatsen Scheffel drar från sin studie är att samundervisning är positivare för pojkarna och att den förstärker de könsroller samhället konstruerat. Detta leder i sin tur till att flickor blir lidande av detta på grund av pojkarnas dominans under idrotten. Undervisningen riktar sig till pojkars intresse vilket gör att flickorna blir åsidosatta. 18

19 Fagrell (2000) skriver om något hon kallar det genusifierade valet. På frågan om vad pojkar och flickor vill göra om de fick välja idrottsaktiviteter fick hon följande resultat. Varje barn fick välja tre aktiviteter de vill pröva lära sig eller bli bättre på. De fick efter detta val också nämna tre saker som de trodde det andra könet och det egna ville göra och absolut inte göra. När man summerar dessa val visar det sig att flickorna sorterar bort lagidrotter och bollsporter. Tjejernas val faller i stället på, ridning, konståkning, simning, balett. Hos pojkarna får lagidrotter mer utrymme, fördelningen blev följande Bordtennis, fotboll, tyngdlyftning och ishockey (Fagrell, 2000) Elevperspektiv Eklund har i boken Lärarens syn på samundervisning i gymnastik (1999) gjort en sammanställning av olika studier som belyser vad eleverna anser är samundervisningens fördelar och nackdelar: De faktorer som talar för samundervisning är enligt elever av båda könen: - Man lär känna varandra bättre, man kommer varandra närmare, bättre kontakt till det motsatta könet, bättre gemenskap under gymnastiklektionerna, bättre klassgemenskap - Det är roligare, trevligare, bättre - Mera omväxlande undervisningsinnehåll - Jämlikhet och samma rätt för alla - Rolltänkande och fördomar minskar För flickornas del dessutom: - Möjlighet att jämföra sig med/tävla med andra (som är bättre) - - möjlighet att lära sig sådant som inte flickor gör i gymnastik - Bättre utveckling av prestationsförmågan - Mera fart på spelen - Inte så flickinriktat (orkar ni?, vågar ni?) De faktorer som talar mot samundervisning i gymnastik är enligt elever av båda könen: - Skillnader i intressen - Skillnader i prestationsförmåga - Skillnader i kroppsbyggnad - Det andra könets inställning och beteende - För stora gymnastikgrupper 19

20 - Svårare att ge vitsord i gymnastik - Att det ställs för höga eller för låga krav - Hämningar, rädsla för att göra bort sig, bli utskrattad, retad För flickornas del dessutom: - Att pojkarna är för dominerande, hårda, hänsynslösa och aggressiva - Att utbudet av idrottsgrenar inskränks För pojkarnas del dessutom: - Att man måste ta hänsyn till flickor (som inte behärskar bollspel) - Att man inte får ge ut för fullt (Eklund, 1999:114) Lärarnas syn på sam- och särundervisning I en enkätundersökning som Marita Eklund har genomfört i Finland (1999) visade det sig att över 90 % av lärarna ansåg att de ville ha möjlighet att nyttja både samundervisning och särundervisning. Att kunna ha båda undervisningsformerna och kunna utnyttja de fördelar som finns inom dessa ansågs vara positivt och den bästa modellen. Anledningen till att man önskade detta var främst för att man i grenar där könen skiljer sig åt skulle kunna arbeta könsuppdelat och därigenom kunna sporra och utveckla eleverna mer än annars vore möjligt. En annan anledning som lyftes var också att samundervisningen skulle bli bättre om man hade möjligheten att sära könen åt i vissa sammanhang. I samma undersökning skriver Eklund om hur lärarna upplever samundervisningens fördelar. Fördelarna som lyfts fram är främst på den sociala arenan. Man lyfter bl.a. att det ses som naturligt för flickor och pojkar att idrotta tillsammans. De nämner också att flickorna lär sig att våga, hävda sig och ta för sig mer på lektionerna. En annan positiv del man tar upp är att man anser att flickorna dämpar pojkarnas tävlingsinstinkt och bidrar till att det blir lugnare på lektionerna. Just att glädjen och stämningen i gruppen blir bättre i en samklass är något som både lärare och elever är överens om (Eklund, 1999). Att stereotypa könsroller är något som kan undvikas genom att bedriva idrottsundervisningen i samgrupp är en åsikt som många lyfter fram som positivt. 20

21 Eklund lyfter detta ämne i boken Lärarens syn på samundervisning i gymnastik (1999 s.80-81). Hon hänvisar till två undersökningar av Griffin (1989) & Hutchinson (1995) som visar att det kan få rakt motsatt effekt. Flickor och pojkar har i ämnet idrott och hälsa olika kunskaper och färdigheter, samtidigt som de har en klar uppfattning om sin egen och andra elevers förmågor. De menar att en undervisning som bedrivs utan någon reflekterande tanke om könsroller tvärtom kan förstärka könsrollsmönster och uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ställs med andra ord väldigt höga krav på läraren att kunna bedriva en samundervisning som passar båda könen samtidigt som den monterar ner stereotypa könsrollsmönster. Särskilt som merparten av eleverna, enligt författarna, har ett motstånd till att förändringar mot större jämlikhet genomförs. Larsson och Redelius diskuterar i boken Mellan nytta och nöje - Bilder av ämnet idrott och hälsa (2004) det faktum att könsblandad undervisning ganska nyligen infördes i idrottsämnet om man jämför med andra ämnen. De nämner också att det fortfarande är många skolor som bedriver könsåtskild undervisning. Vidare tar de upp att många lärare som bedriver samundervisning ställer sig frågan om det inte vore bättre att undervisa könsåtskilt, alltså särundervisa? Motivet till detta (hos lärarna) grundar sig oftast på att flickor och pojkar är olika både fysiskt och intressemässigt. De nämner att lärare som har dessa åsikter uppfattar könskillnaderna som naturliga och givna och att indelningen av flickor och pojkar ses som naturlig. När författarna jämför vad eleverna anser om ämnet och hur stort intresse man har visar det sig att flickor och pojkar i stort sett upplever ämnet på samma sätt, med ett visst överslag där pojkar upplever det en aning mer positivt, och flickor en aning mer negativt. Dock anser författarna att det finns andra faktorer som har större inverkan på hur man uppfattar idrotten än kön. En av dessa faktorer är hur man upplever den egna prestationen och om man är verksam i någon föreningsidrott. Generellt menar Larsson och Redelius att det i stället vore mer naturligt att dela upp elever i föreningsidrottande kontra icke föreningsidrottande än att dela in undervisningen beroende av kön. I en undersökning där 12 idrottslärare deltog var det fyra av dem som bedrev särundervisning. Samtliga idrottslärare ansåg att idealet för idrottsundervisning vore om man kunde ha båda delar. Detta skulle innebära att man inom somliga moment skulle ha könsuppdelat och vissa samundervisning. Den största anledningen till att lärarna ville ha könsuppdelat var på grund av att de ansåg att flickornas intresse kom i skymundan 21

22 under samundervisningen. Innehållet på idrottslektionerna under samundervisningen tenderar att vara mer styrt efter pojkars intresse än flickors (Larsson & Redelius, 2004). Betyg Enligt den nationella utvärderingen av grundskolan 1992 skiljer sig betygsfördelningen mellan pojkar och flickor som har sam- och särundervisning. Flickor som har samundervisning får i genomsnitt lägre betyg än pojkar medan de flickor som har särundervisning får högre betyg än pojkar. Vidare i utvärderingen påpekar man att flickor missgynnas av samundervisning om man ser till det betygsmässiga. Enligt utvärderingen finns det tre tänkbara förklaringar: 1. Läraren har ovana att undervisa det andra könet 2. Läraren har ovana att undervisa pojkar och flickor tillsammans 3. Läraren har svårt att frigöra sig från traditionellt prestationstänkande till exempel i en blandad grupp: att omdömen och betygsgrundande bygger på de idrottsliga resultaten och områden som gynnar pojkar (Skolverket, 1992:31-32). Detta mönster i betygsfördelningen har inte förändrats utan i skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2002 kan man fortfarande se skillnader i betygsfördelningen mellan flickor och pojkar. Bland pojkarna är det 64,9% som har något av de högre betygen (VG-MVG) samma siffror hos flickor visar att 52,7% har VG eller högre. Pojkarna har både större andel VG och MVG i ämnet idrott och det är också det enda ämnet i skolan där pojkar har bättre resultat än flickorna (Skolverket, 2003). 22

23 Resultat I detta avsnitt kommer vi att presentera våra resultat från undersökningarna. Resultatet från enkäterna kommer vi att redogöra för genom olika tabeller och intervjuerna genom att ta delar av dem och lyfta fram det som har betydelse för vår studie. Resultat från enkäterna Undersökningsgruppen var elever från årskurs åtta och nio på två skolor i södra Skåne. I vår enkätstudie deltog totalt 114 elever. Av dem var det 37st som gick i pojkgrupp, 43st i flickgrupp och 34st i samundervisningsgrupp. Klasserna valdes ut genom samtal med respektive idrottslärare. Enkätundersökningen syftar till att undersöka vad eleverna tycker och tänker om sam- och särundervisning. De tre första tabellerna vi presenterar kommer att handla om vilken undervisningsform eleverna hade valt om de själva fick välja och anledningen till att det valt just den undervisningsformen. Resultatet från Figur 1.1 visar att både flickor och pojkar skulle föredra särundervisning före samundervisning. Av pojkarna var det 73 % och flickorna 84 % som hade valt särundervisning före samundervisning. Figur 1.1: Visar vilken undervisningsform pojkar och flickor föredrog 23

24 Resultatet från Figur 1.2 indikerar att majoriteten av eleverna skulle föredra särundervisning. Av de elever som tillhörde en särundervisningsgrupp var det endast 29 % i pojkgruppen och 29 % i flickgruppen som valde samundervisning. Av de 34 elever som gick i en samundervisningsklass var det 24 stycken (27 % pojkar och 27 % flickor) som valde särundervisning före samundervisning. Figur 1.2: Visar fördelningen av vilken undervisningsform eleverna i pojk-, flick- och samgrupp hade velat ha. 24

25 Tabell 1.3: Visar anledningen till varför man föredrog denna undervisningsform Varför? Vilken undervisningsform eleverna hade valt Möjlighet till ett Annat innehåll på Lugnare på Roligare på bättre betyg lektionerna lektionerna lektionerna Annat Total Pojkgrupp Antal Procent 17,1% 26,8% 7,3% 46,3% 2,4% 100,0% Flickgrupp Antal Procent 28,6% 6,1% 28,6% 30,6% 6,1% 100,0% Samundervisning Antal Procent 29,2% 4,2% 4,2% 62,5%,0% 100,0% Total Antal Procent 24,6% 13,2% 15,8% 43,0% 3,5% 100,0% Den främsta anledningen till att eleverna valde den undervisningsformen antingen särundervisning eller samundervisning var att de ansåg att det skulle bli roligare på lektionerna (43 %). Det andra populäraste svaret hos dem som valt pojkgrupp var annat innehåll på lektionerna (26 %) och hos dem som valde flickgrupp var det möjlighet till ett bättre betyg (28 %) och lugnare på lektionerna (28 %). För de elever som valde samundervisningsgrupp var det möjlighet till bättre betyg (29 %). De två nästkommande tabellerna åskådliggör vilken undervisningsform eleverna tror de skulle få mest kunskaper och bäst betyg i. Tabell 2: Visar vilken undervisningsform som pojkar och flickor tror de får störst kunskaper och möjligheter i. Kunskaper Pojkgrupp Flickgrupp Samundervisning Total Pojkar Antal Procent 75,0% 25,0% 100,0% Flickor Antal Procent 75,9% 24,1% 100,0% Inom vilken undervisningsform eleverna ansåg sig få mest kunskaper och utvecklas mest i svarade 75 % av pojkarna och 75 % flickorna att det skulle vara i en pojkgrupp 25

26 respektive flickgrupp. Samtidigt var det fler elever (14st pojkar och 14st flickor) som ansåg att de skulle utveckla mer kunskaper i en samundervisnings grupp men valde trots detta att hellre gå i en särundervisnings grupp som Figur 1.2 visar. Där var det endast 7st pojkar och 7st flickor som gick i en särundervisningsgrupp som valde samundervisning. Tabell 2.1: Visar vilken undervisningsform som pojkar och flickor tror de hade fått bäst betyg i. Betyg Pojkgrupp Flickgrupp Samundervisning Total Pojkar Antal Procent 58,9% 41,1% 100,0% Flickor Antal Procent 89,7% 10,3% 100,0% Resultatet från tabell 2.1 indikerar att flickor ansåg att de skulle få möjlighet till ett bättre betyg i en ren flickgrupp. Det var 89 % som valde flickgrupp förre samundervisningsgruppen. Pojkarnas resultat skiljde sig desto mer. 59 % av pojkar ansåg att det skulle få möjlighet till ett bättre betyg i en ren pojkgrupp medan det var 41 % som trodde att de skulle få det i en samundervisningsgrupp. Nästa tabell visar om eleverna ansåg att det var för mycket tävlingsmoment under idrotten i skolan. Tabell 3: Visar om flickor och pojkar anser att det är för mycket tävlingsmoment under idrotten. Tävlingsmoment Ja Nej Lagom Total Pojkar Antal Procent 12,5% 35,7% 51,8% 100,0% Flickor Antal Procent 24,1% 37,9% 37,9% 100,0% Total Antal Procent 18,4% 36,8% 44,7% 100,0% 26

27 Det var fler flickor än pojkar som ansåg att idrotten innehöll för mycket tävlingsmoment. Det var 24 % av flickor och 12 % av pojkarna som ansåg detta. Samtidigt var det både fler flickor och pojkar som ansåg att idrotten inte innehöll för mycket tävling eller att det var lagom med tävlingsmoment. 51 % av pojkarna och 37 % av flickorna tyckte att det var lagom med tävlingsmoment i skolan. Kommande tabell visar hur eleverna uppfattade delaktigheten under idrottsundervisningen i respektive undervisningsgrupp. Tabell 4: Visar i genomsnitt antalet ombytta elever i de olika undervisningsformerna som inte deltar under idrottsundervisningen. Delaktighet Gruppindelning Alla ombytta 1-2 deltar 2-4 deltar 4 eller fler deltar inte inte deltar inte Total Pojkar Antal Procent 56,8% 40,5% 2,7%,0% 100,0% Flickor Antal Procent 18,6% 46,5% 23,3% 11,6% 100,0% Samundervisnin g Antal Procent 8,8% 14,7% 35,3% 41,2% 100,0% Total Antal Procent 28,1% 35,1% 20,2% 16,7% 100,0% Resultatet från tabell 4 visar att det är större antal elever som deltar under idrotten i särundervisningens grupper. Med delaktighet menar vi att eleverna är ombytta och aktivt deltar under lektionen. Pojkgruppen är den grupp där delaktigheten är störst, där 56 % av eleverna ansåg att alla pojkar i genomsnitt var ombytta och deltog under lektionen. Av eleverna som hade samundervisning var att det endast 8 % som ansåg att alla i genomsnitt var delaktiga under idrotten medan det var 41 % i samma grupp som tyckte att det var fyra eller fler som inte deltog under idrotten. Sammanfattningsvis så var det 97 % av pojkgruppen, 65 % av flickgruppen och 23 % av samgruppen som ansåg att det i genomsnitt var 0-2 av eleverna som var ombytta men deltog inte. 27

28 Övriga resultat från enkäten visade att de populäraste aktiviteterna som pojkar ville ha mer av under idrotten var bollspel (64%), lekar (17%) och gymnastik (12%). Flickorna valde dans och rytmik (37%), bollspel (29%) och lekar, friidrott och orientering (samtliga 8%) som de aktiviteter de ville ha mer av. Det svarsalternativ som fick minst svar bland pojkar var dans och rytmik (1 %) och orientering som ingen ville ha mer av. Gymnastik var den aktivitet som fick minst svar bland flickorna och det var endast 6 % som ansåg detta. Resultat från intervjuerna I detta avsnitt presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra idrottslärare, med erfarenhet av både sam- och särundervisning, från två högstadieskolor i Malmöområdet. För att göra det mer överskådligt har vi valt att dela in resultatet i fem olika ämneskategorier, utförande, innehåll, fördelar, betyg och vilken undervisningsform de föredrar. Nedanför följer en kort presentation av de fyra idrottslärarna: Lärare 1 Födelseår: 1980 Man Utbildning: Lärarutbildningen. Malmö Högskola.. Religionsvetenskap som huvudämne och Idrott och hälsa som sidoämne. Inriktning grundskolans senare år och gymnasiet. Typ av undervisning: Undervisar i både sam och särundervisningsgrupper. Lärare 2 Födelseår: 1981 Man Utbildning: Lärarutbildningen. Högskolan i Dalarna. Idrott och hälsa 80 hp (2 A kurser, 1B kurs och 1 C kurs). Sidoämne Matematik. Inriktning åk:1 till Gymnasiet. Typ av undervisning: Undervisar i både sam och särundervisningsgrupper. För tillfället 1 st särundervisningsgrupp och 3 st. samundervisningsgrupper. Varierar från läsår till läsår. 28

29 Lärare 3 Födelseår: 1981 Man Utbildning: Lärarutbildningen Malmö Högskola. Religionsvetenskap som huvudämne och Idrott och hälsa som sidoämne. Inriktning grundskolans senare år och gymnasiet. Typ av undervisning: Samundervisning. Men har också undervisat i särundervisning. Lärare 4 Födelseår: 1978 Man Utbildning: 4 årig amerikansk utbildning. Physical education och coach. Godkänd av skolverket och innehar svensk examen som idrottslärare. Inget sidoämne. Inriktning grundskolans senare år och gymnasiet. Typ av undervisning: Sam och särundervisning. För tillfället åk 9 ett tillfälle samundervisning och ett tillfälle särundervisning. Åk. 1-6 samundervisning och från åk. 6 och uppåt särundervisning. Utförandet Med utförandet menar vi ifall man som lärare ändrar sitt beteende i undervisningen beroende av om man bedriver samundervisning eller enbart pojk-flickundervisning. Alla lärare är överens om att man ändrar sig beroende på vilken undervisningsform man har. Det man främst lyfter är att man behandlar pojkarna på ett hårdare sätt med mer disciplin och auktoritärt ledarskap. För tjejerna gäller det motsatta. Man beskriver att man är mjukare och har en mer tolerant inställning gentemot flickorna. Både lärare 1 och 2 är inne på att man med flickorna måste kringgå och låta dem styra mer än med pojkar. Man kan vara mer rakt på sak med pojkarna. - Jag tror jag gör lika mot alla. Det är beroende på hur mycket man måste disciplinera gruppen. Generellt sätt så är tjejerna mycket bättre på att lyssna, killarna behöver klarare riktlinjer och tydligare instruktioner. Jag upplever att tjejgrupper har lättare att lyssna och det blir inte lika auktoritärt. Mer auktoritärt för killar. Strukturerar upp med konsekvenser för pojkarna etc tjejerna testar väldigt sällan hur långt man kan gå, räcker med att säga till så är det tyst. (Lärare 4) 29

30 - jag tror man måste lägga sig på en annan nivå som man när man undervisar tjejer. Det går inte att komma in och säga med diktatur och peka med hela handen och så här det och skulle någon bli ledsen borsta av dig och kom igen. Man måste visa sin feminina sida man har och tänka därefter. Tjejer och killar är olika och tar olika ord å handlingar på olika sätt man kan vara ganska rakt på sak med killar och kringgå det lite mer med tjejer. (Lärare 1) - Jag hade behandlat de olika. Blir lite mjukare med tjejerna. Behöver skrika mer med killar. Jag är tuffare med killar än med tjejer. (Lärare 3) - Ja det gör jag. Rent instinktivt. Mer styrande åt pojkarna jag tar mer ledarrollen där. Tjejerna är smartare går inte på att någon driver gruppen hårdare, tjejerna vill ha ett finger med i spelet och vilja styra lite mer. Det låter jag tjejerna göra mer. Beroende på vilken grupp man har. Det är gruppen som bestämmer nivån. Det är gruppen och kön som bestämmer. (Lärare 2) Innehåll Med innehållet syftar vi på ifall det finns någon skillnad i innehållet på idrottsundervisningen, beroende på vilken undervisningsform som bedrivs. Lärare 1 och 2 är överens om att innehållet kan förändras. Samtidigt menar man att det inte är särskilt starkt kopplat till någon specifik undervisningsform, utan är mer beroende av hur gruppen i fråga ser ut. Lärare 3 och 4 är däremot helt övertygade att innehållet inte påverkas alls. - Mmm till viss del gör det det, men personligen försöker jag jobba liknande med alla grupper. Alla moment som ska göras görs sen om det blir ett moment som görs lite mer där man vet att intresset är högre om det är killgrupp, tjej eller samgrupp så blir det så. Man kan framhäva det de är bra på Men det kan gälla alla sorters grupper. (Lärare 1) - Samma moment är samma för alla. Innehållet däremot kan skilja sig och vad som är bäst för gruppen. Känner klassen att denna övning ger ingenting får man byta helt enkelt. Vi har duktiga barn, vi kan göra ganska avancerade saker jämfört med andra skolor, park, konstgräs etc. (Lärare 2). - Nej det tror jag inte, inte för min egen del.. Samma aktiviteter för killar och tjejer. Försöka att hela tiden få en progression. Jag hade inte velat ha aktiviteter som bara tjejer ska göra för att de är tjejer osv. (Lärare 4) - Nej det gör det inte. Vi gör samma saker. Fritt val då blir det olika mellan en ren killgrupp och tjejgrupp.. Styr jag lektionen så gör vi samma saker. Jag tror det går tillbaka till uppfostran. Tjejer blir försiktiga och ska vara en fin flicka inte ta i så mycket medan killarna kör hårt. Ramlar man och slår sig daltar man med tjejerna med killarna är det mer upp igen med dig det var väl ingenting. Förstärker könsrollerna som finns i samhället i det långa loppet. Flickorna blir lite åsidosatta. Tar inte så mycket plats. Särundervisning kan förstärka könsrollerna. (Lärare 3) 30

31 Fördelar Lärarnas åsikter om vilka som främst gynnas av särundervisning. Lärare 2 anser att pojkar är de som gynnas mest av särundervisning. Han baserar detta främst på att de mer driver varandra mot framgångar än vad flickor gör. Lärare 1, 3 och 4 tror att de svagare flickorna är de som gynnas mest då de lättare kan framhäva sig själva, men samtidigt poängterar lärare 3 att de mer drivande tjejerna kan bli lidande i en särundervisning då de inte blir lika utmanade som i en samundervisningsgrupp. Lärare 1 tar också upp att han tror att anledningen till att flickor i särundervisningsgrupper gynnas är att pojkar i en samundervisningsgrupp kan styra över så att deras behov blir mer tillgodosedda. - Ja det påverkar pojkarna positivt men inte pga. undervisningsformen eller jo, indirekt pga. av undervisningsformen. Men det är att pojkarna driver varandra mer mot framgångar pga. att de får ett klimat där de utmanas mer tror jag.. Så jag tror mer att pojkar sporrar varandra mer än flickor till framgångar de har mer av den här tävlingsinstinkten. (Lärare 2) - Tjejerna gynnas mest. De som inte är så tuffa får chans att ta för sig mer. Killarna är ofta uppspelta och galna, tjejerna försiktigare satsar inte lika hårt. (Lärare 3) - Tjejer, just pga. av att de kan framhäva sig mera och inte blir så tillbakadragna. Killarna har lätt att ta över lektionerna och då tror jag flickorna kan bli mer styrda av killarnas behov. Och när det är ren tjejgrupp framhävs alla tjejer och vågar tar mer plats. (Lärare 1) - Tjejerna som är svaga blyga tar för sig mer men å andra sidan blir de som är mer på lidande. De kommer inte till sin rätt som de hade gjort under samundervisning. Jag tycker att många av tjejerna som inte är speciellt på, att de i en ren tjej grupp kommer fram mer och syns mer. Medan i vissa konstellationer tar killar upp den platsen i samundervisning och tjejerna kommer inte till sin fulla rätt. Framför allt är det de tjejerna som inte tar så mycket plats i samundervisningen som blommar upp under särundervisningen. (Lärare 4) Betyg Kan betyget påverkas av vilken undervisningsform man har. Lärare 1, 3 och 4 ansåg att flickor var de som främst påverkades positivt gällande betyg. De menade främst att det var de försiktiga/tillbakadragna flickorna som kunde gynnas betygsmässigt av särundervisningsgrupper. Lärare 2 tycker tvärtom och menar att det är pojkarna som gynnas betygsmässigt av särundervisningsgrupper. Han menar att pojkar sporrar och driver på varandra mot framgångar mer än vad flickor gör. - Ja för de som är lite försiktiga som de tjejerna jag nämnde tidigare. (Lärare 3) - Ja det påverkar pojkarna positivt men inte pga. Undervisningsformen eller jo indirekt pga. av undervisningsformen. Men det är att pojkarna driver varandra mer mot framgångar pga. att de får ett klimat där de utmanas mer tror jag. Men inte pga. av innehållet vi kör ju fasta innehåll 31