Kallelse och ärendelista

Transkript

1 IT-FAKULTETEN Kallelse och ärendelista IT-fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde torsdag 22 oktober, kl i seminarierum 342, Kuggen, plan 3 (det inglasade rummet mitt emot entrén), Lindholmsplatsen 1. Observera att universitetets ledning tillsammans med rektor besöker fakultetsstyrelsen kl Hitta hit Om IT-fakultetens verksamhet finns möjlighet att läsa på hemsidan: Förfall meddelas till Cecilia Ihse per telefon eller per e-post, cecilia.ihse@itfak.gu.se Välkomna! Enligt uppdrag Cecilia Ihse Utbildningsledare IT-fakulteten 1 (4) Kuggen, Lindholmsplatsen 1, Göteborg

2 Föredragningslista Förslag till beslut 1. Fastställande av föredragningslista 2. Protokolljusterare 3. Universitetets ledning med rektor besöker fakultetsstyrelsen Dialog mellan rektor och fakultetsstyrelse. Besök kl Dekanus informerar Information 5../. Anmälan av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. 6../. Dekanusbeslut Information 7. Dnr V 2015/677./. 8. Dnr E 2015/549./. Handlingsplan och verksamhetsplan 2016 Föredragande Dick Stenmark, prodekan, ITfakulteten Fördelning av fakultetsmedel och av grundutbildningsuppdrag samt principer för fördelning av gemensamma kostnader 2016 Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, ITfakulteten Styrelsen beslutar fastställa handlingsplanen för och verksamhetsplanen för 2016 enligt bilaga. a) Fakultetsmedel Styrelsen beslutar att fördela fakultetsmedel för 2016 enligt bilaga. b) Fördelning av grundutbildningsuppdrag Styrelsen beslutar att fördela grundutbildningsuppdrag för 2016 enligt bilaga. 2 (4)

3 c) Fördelning av universitetsgemensamma kostnader, universitetsbiblioteket samt fakultetsgemensamma kostnader Styrelsen beslutar att fördela gemensamma kostnader för 2016 enligt bilaga. 9. Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå Föredragande Gordana Dodig Crnkovic, vice prefekt för utbildning på forskarnivå och Pär Meiling, studierektor för utbildning på forskarnivå, Institutionen för tillämpad informationsteknologi Dnr U 2015/338./. a) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet informatik, hp vid Göteborgs universitet Styrelsen beslutar revidera enligt bilagd allmän studieplan i ämnet informatik. Dnr U 2015/337./. b) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet interaktionsdesign, hp vid Göteborgs universitet Styrelsen beslutar revidera enligt bilagd allmän studieplan i ämnet interaktionsdesign. Dnr U 2015/336./. c) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet kognitionsvetenskap, hp vid Göteborgs universitet Styrelsen beslutar revidera enligt bilagd allmän studieplan i ämnet kognitionsvetenskap. Dnr U 2015/335./. d) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, hp vid Göteborgs universitet Styrelsen beslutar revidera enligt bilagd allmän studieplan i ämnet tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. 10. Dnr V 2015/838 Delegation från IT-fakultetsstyrelsen till dekanus avseende beslut om korrigeringar i de allmänna studieplanerna för utbildning på forskarnivå Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, ITfakulteten Fakultetsstyrelsen beslutar att delegera till dekanus att göra smärre korrigeringar. 11. Utvecklingsmedel Information Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, ITfakulteten 12. Antal ledamöter i fakultetsstyrelsen Diskussion Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, ITfakulteten 3 (4)

4 13../. Data Science nytt program Föredragande Graham Kemp, institutionen för data- och informationsteknik Presentation och diskussion 14. Övriga frågor 4 (4)

5

6

7

8

9

10 IT-FAKULTETEN Ä6 ITFS DEKANBESLUT 1. Revidering av utbildningsplan för masterprogram i Software Engineering, 120 hp, dnr G 2015/507, Högskolepedagogiska meriter, Urban Nuldén, dnr PAN 2014/2279, Etablering av referensgrupp för ISP-systemet (Individuella studoeplaner för doktorander), dnr V 2015/673, Doktorsdisputation i ämnet Tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap, dnr avseende Anne Agerkrog Algers, dnr U 2015/575, Doktorsdisputation i ämnet Kognitionsvetenskap, avseende Abdul Rahim Nizamani, dnr U 2015/576, Bidrag ur Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 2015, dnr F 2015/63,

11 Dnr V 2015/677 Ä7 ITFS HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 IT-fakulteten DATUM: FASTSTÄLLD AV: IT-fakultetsstyrelsen xx KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

12 FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Aktiv rekrytering skapar kvalitet Därför ska vi: satsa på extern och särskilt internationell rekrytering vid alla nyanställningar aktivt rekrytera och stödja lovande unga forskare och ge dem goda arbetsförutsättningar engagera internationellt ledande forskare som gästforskare i varje forskningsmiljö utveckla organisationen för mottagande av gästforskare Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Därför ska vi: vidareutveckla vår spetsforskning stödja forskning som stärker utbildning på grundnivå och avancerad nivå arbeta för att förstärka den externa forskningsfinansieringen, särskilt från internationella finansiärer Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser Därför ska vi: satsa på nyskapande forskning i gränslandet mellan etablerade discipliner och stödja lovande ämnesområden utveckla och stödja centrumbildningar som en del av universitetets profil uppmuntra externa forskningsuppdrag som stödjer universitetets verksamhetsinriktning Väl fungerande infrastruktur Därför ska vi: säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning uppmuntra samarbete med både lärosäten och andra organisationer i infrastrukturfrågor, såväl nationellt som internationellt lyfta fram den kvalificerade infrastrukturens roll som mötesplats i våra internationella samarbeten Kreativa forskningsmiljöer Därför ska vi: utveckla befintliga och skapa nya arenor för möten, seminarier och debatt stimulera gränsöverskridande samarbeten Kvalitetsdriven forskning Därför ska vi: utveckla verktyg för att kunna identifiera starka och svaga forskningsmiljöer senast 2020 ha genomfört en uppföljning av forskningsutvärderingen RED 10 2 (8)

13 FORSKNING SOM PÅVERKAR Innevarande års handlings- och verksamhetsplan IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha etablerat en stark verksamhet inom Data Science (machine learning, databaser och Big Data). Fakulteten bedriver en kreativ, stark och tvärvetenskaplig forskning som angriper globala utmaningar i samhället. Fakulteten har etablerade samverkansformer mellan institutionerna och dess forskargrupper. Fakulteten ska öka antalet kvinnliga lärare och forskare samt tillse att fler kvinnor uppnår docent- och professorskompetens. Fakulteten ska ha forskningssamarbeten med företag och offentlig sektor. Handlingsplan för att uppnå målen Utveckla området genom att stötta befintlig framstående verksamhet samt genomföra internationellt starka rekryteringar inom området. Etablera Samhällets digitalisering som profilområde. Söka större anslag med utgångspunkt i samhällets digitalisering. Skapa förutsättningar för och uppmuntra till ömsesidigt deltagande i aktiviteter på båda campus och mellan institutionerna. Kartlägga möjliga kvinnliga kandidater och uppmana dem att söka utlysta tjänster samt att skapa förutsättningar för kvinnor att bli befordrade. Utveckla modeller där företag och offentlig sektor medverkar i forskningen. Verksamhetsplan 2016 Stödja och följa introduktionen av nyanställda universitetslektorer inom området Data Science. UGOT-ansökningar Utveckla forskningssamarbete med SIDA Visual Arena Research - samhällsvetenskap, interaktionsdesign, media. Införa gemensamt kalendarium och genomföra minst ett gemensamt seminarium. Arbeta systematiskt med rekrytering och karriärplanering. Medverka bl a i ansökan om Vinnova kompetenscentrum i Software Engineering. 3 (8)

14 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Pedagogisk excellens Därför ska vi: skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd ge lärare möjligheter att fördjupa sitt pedagogiska arbete på vetenskaplig och konstnärlig grund genom universitetsgemensamma seminarier om utbildning pröva möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg stimulera utvecklingen av goda pedagogiska miljöer Internationell profil Därför ska vi: öka det internationella utbytet av studenter, lärare och administratörer stödja utbildningsmiljöer som systematiskt arbetar med internationalisering utveckla spetsutbildningar med global attraktionskraft Både bredd och spets Därför ska vi: vara ett universitet präglat av mångfald och med hög kvalitet i utbildningarna erbjuda studenterna många utbildningsingångar på alla nivåer utveckla spetsutbildningar, särskilt på avancerad nivå, i nära kontakt med forskningen erbjuda studiegångar för särskilt kvalificerade studenter aktivt arbeta med breddad rekrytering och stärka kontakterna med skolan Både program och fristående kurser Därför ska vi: svara mot studentkraven på tydliga utbildningsvägar riktade mot yrkeslivet erbjuda ett brett utbud av fristående kurser och särskilt beakta deras betydelse för det livslånga lärandet utveckla modeller för att integrera programkurser och fristående kurser i syfte att erbjuda fler studiegångar öka utbudet av nätbaserade fristående kurser Bildning och livslångt lärande Därför ska vi: utveckla modeller för att möjliggöra ett bildningsperspektiv i alla utbildningar aktivt lyfta fram universitetets roll för kunskapsbildningen i samhället och det livslånga lärandet erbjuda uppdragsutbildningar samt genomföra vidareutbildning för olika yrkeskategorier 4 (8)

15 Spetsutbildning på forskarnivå Därför ska vi: bredda rekryteringen samt kvalitetssäkra formerna för antagning och handledning arbeta för att utbildning på forskarnivå blir en viktig merit på arbetsmarknaden även utanför akademin öka rekryteringen av doktorander med extern anställning utveckla internationella utbytesprogram för studerande på forskarnivå Kvalitetsdriven utbildning Därför ska vi: senast 2020 ha genomfört en utvärdering av de fristående kurserna senast 2020 ha genomfört en uppföljning av programutvärderingen BLUE11 5 (8)

16 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Innevarande års handlings- och verksamhetsplan IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha en stark profilering av program och kurser. Fakulteten ska ha utbildningar av hög internationell kvalitet. Fakulteten ska ha en stark forskningsanknytning i grundutbildningen. Antalet samverkans- /industridoktorander ska öka. Fakulteten ska ha en stark koppling till utbildningens avnämare och bidra till företagens och offentlig sektors kompetensförsörjning. Breddad rekrytering Handlingsplan för att uppnå målen Definiera och implementera profiler för respektive program. Starta ett tvärvetenskapligt masterprogram inom Data Science (Big Data) Utveckla ett internationellt masterprogram i IT Management. Stödja medarbetarna i Scholarship of Teaching and Learning (SOTL) för ett vetenskapligt förhållningssätt till lärande och undervisning. Kontakta och informera företag och offentlig sektor om möjligheten att erbjuda forskarutbildning. Skapa förutsättningar för avnämarnära studentprojekt/ uppsatsarbeten som resulterar i god vetenskaplig kvalitet. Formulera partnerprogram med företag och offentlig sektor. Stärkt marknadsföring av våra program till underrepresenterade grupper. Verksamhetsplan 2016 Profileringsworkshops för utvalda program. Utarbeta utbildningsplan i Data Science för start hösten Utarbeta ny utbildningsplan i IT Management för start hösten Arrangera seminarier kring Scholarship of Teaching and Learning (SOTL). Identifiera företag och organisationer av strategiskt intresse. Tillsätta adjungerade lärare från företag och offentlig sektor. Utveckla projektkurser i samarbete med företag och offentlig sektor. Ta fram en strategi för arbete med breddad rekrytering. 6 (8)

17 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. En socialt hållbar miljö Därför ska vi: arbeta aktivt med likabehandlings- och mångfaldsfrågor regelbundet följa upp jämställdheten mellan kvinnor och män främja normer som leder till att både anställda och studenter behandlar varandra med ömsesidig respekt tillämpa nolltolerans mot avvikelse från grundläggande etiska principer Aktivt ledar- och medarbetarskap Därför ska vi: tydliggöra och utveckla ledarskapet på alla nivåer införa medarbetarutbildning för alla anställda stärka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling En lärande organisation Därför ska vi: öka samverkan inom universitetet, såväl mellan olika ämnesområden som mellan akademisk och administrativ personal motverka administrativa och ekonomiska hinder för samverkan över fakultets- och institutionsgränser stimulera internationellt utbyte för administratörer utveckla den digitala infrastrukturen och stärka den interna kommunikationen Kvalitetsdriven arbetsmiljö Därför ska vi vart tredje år: genomföra en arbetsmiljöundersökning för alla medarbetare genomföra en undersökning av studenternas och doktorandernas arbetsmiljö genomföra en undersökning av arbetsmiljön för chefer på alla nivåer 7 (8)

18 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Innevarande års handlings- och verksamhetsplan IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha en levande och fruktbar akademisk miljö. Fakulteten ska ha ett gott chefs- och ledarskap. Samtliga anställda ska erbjudas en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Handlingsplan för att uppnå målen Fortsätta utveckla seminarieverksamheten och de goda förutsättningarna för tvärvetenskap. Chefer ska kontinuerligt genomgå chefs- och ledarskapsutbildning. Genomföra utbildningar och andra insatser baserade på problem som identifierats och prioriterats. Verksamhetsplan 2016 Genomföra konferenser och utbildningar för medarbetarna på institutions/avdelningsnivå. Kartlägga behovet av chefsoch ledarutbildningar och följa upp dessa i medarbetarsamtalen. Utveckla institutionernas interna processer för arbetsmiljö och likabehandling. 8 (8)

19 Dnr V 2015/677 Ä7 ITFS ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2016 IT-fakulteten DATUM: BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen xx KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

20 2 (7)

21 RISKANALYS Bakgrund Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll utgör ett verktyg för att bidra till välavvägda prioriteringar, att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler efterlevs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker. Universitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och granskas fortlöpande av Riksrevisonen och av universitetets internrevision. Arbetet regleras internt av Handlingsplan för Göteborg universitets arbete rörande intern styrning och kontroll (dnr A /07). Riskanalysarbetet, som del av arbetet med intern styrning och kontroll, har till ändamål att identifiera och bedöma de risker som utgör ett reellt hot mot Göteborgs universitets vision och mål. Riskanalysen ska beakta såväl externa och interna faktorer vilka på olika sätt kan äventyra verksamhetens legitimitet och fortsatta utveckling. Göteborgs universitet har under en rad år strukturerat riskanalysarbetet genom att samtliga fakulteter, LUN och UB genomför riskanalyser av kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan. Därutöver genomför den gemensamma förvaltningen riskanalys av administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser utarbetar universitetsledningen ett förslag till universitetsgemensam riskanalys för nästkommande år. Denna fastställs av styrelsen i december. Respektive organisation bestämmer de interna formerna för hur den egna riskanalysen tas fram och beslutas. Riskanalysarbetet 2016 För att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll, och för att integrera olika styrnings- och uppföljningsprocesser vid universitetet, så är arbetet kopplat till Vision 2020 med tillhörande arbete med handlings- och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som organisationen anger i handlings- och verksamhetsplan ska de viktiga riskerna anges i bifogad mall. Observera att fr.o.m. i år integreras mål och strategier avseende samverkan i huvudområdena forskning och utbildning. I mallen finns under rubriken Övrigt också möjlighet att ange andra typer av risker som organisationen särskilt vill lyfta fram. Det kan till exempel gälla risker inom administrativa processer eller andra risker som inte naturligt kan inordnas under mallens rubriksättning. För att riskanalysarbetet ska utgöra ett verktyg för prioriteringar är det centralt att antalet risker är begränsat till ett fåtal under respektive rubrik. När riskerna har identifierats ska sannolikhet och konsekvens bedömas på skalan 1-4 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 4 är högsta sannolikhet/konsekvens. Siffrorna för sannolikhet och konsekvens multipliceras med varandra och utgör riskvärdet (maxvärde 16). Uppföljning av riskanalysen 2015 Varje fakultet/motsvarande ansvar för kontinuerlig uppföljning av riskanalysen. Instruktioner för hur uppföljningen av riskanalysen 2015 ska återrapporteras ingår i anvisningarna för den samlade årsuppföljningen som skickas ut 20 oktober. 3 (7)

22 Under rubriken Riskhantering hänvisas till vilken typ av angreppssätt (enligt lista nedan) man avser att hantera risken på. Observera att det för stora organisationer som i hög grad är styrda av externa faktorer inte alltid är effektivt eller ändamålsenligt att helt eliminera en risk. 1. Riskeliminering undvik risken genom att inte börja med eller fortsätta med de aktiviteter som ger upphov till risken 2. Riskreducering begränsa risken genom förebyggande och begränsande åtgärder så att sannolikheten för att risken ska inträffar minskar och att konsekvenserna om risken inträffar också reduceras. 3. Riskdelning risken överförs/delas exempelvis genom försäkring eller annat avtal 4. Riskacceptans behåll risken utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Riskens påverkan kan till exempel vara minimal, åtgärderna för kostsamma eller risken beroende på externa faktorer/förutsättningar. Även accepterade risker måste fortlöpande bevakas. För frågor etcetera vänligen kontakta Johan Johansson på Universitetsledningens stab via e-post till johan.johansson@gu.se eller telefon: Ifylld riskanalys ska skickas i Word-format till johan.johansson@gu.se med kopia till registrator@gu.se senast den 30 oktober Ange Riskanalys 2016 i ämnesråden. Slutligen ska anges med vilka åtgärder man avser att hantera risken samt vem som är ansvarig. Vad gäller åtgärder bör eftersträvas att de är uppföljningsbara, något som underlättar kommande års uppföljning. 4 (7)

23 FORSKNING SOM PÅVERKAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Göteborgs universitet missar att vara med i utvecklingen inom forskningsområdet Data Science. Göteborgs universitet missar att vara med i utvecklingen inom forskningsområdet Samhällets digitalisering Missa potentialer till stora och starka forskningsmiljöer Risk att vi inte får ett jämställt kollegium Forskningen får låg relevans för det omgivande samhället Riskreducering Noggrann uppföljning av utvecklingen av området Riskreducering Stödja ansökningsprocesser Riskreducering Uppmuntran till samarbete Riskreducering Systematiskt arbete med rekrytering och karriärplanering Riskreducering Upprätthålla och skapa ny samarbeten Prefekt Prefekt Dekanus/prefekt Dekanus/prefekt Dekanus/prefekt 5 (7)

24 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Studenterna har svårt att välja rätt program Våra utbildningar är mindre konkurrenskraftiga och vi attraherar inte de bästa studenterna. Försämrad kvalitet i utbildningen och minskad samhällsnytta. Svårigheter för företag och offentlig sektor att få personal med rätt kompetens. Studenterna får inte kontakt med arbetslivet under studietiden Fakultetens utbildningar får inte studenter från underrepresenterade grupper och missar därmed studenter med hög potential Riskreducering Tydligare beskrivningar i informations- och marknadsföringsmaterial Riskreducering Utvärdera och utveckla utbildningarna Riskreducering Kursöversyn och medarbetarsamtal Riskreducera Nätverksarbete t ex för att bibehålla kontakten med alumner, tydliga ingångar för företag som vill har ex.jobbsprojekt Riskreducera Strategiska kommunikationsinsatser Programansvariga/vicepre fekter Prodekanus/prefekter Programansvariga/viceprefekter. Avdelningschefer (medarbetarsamtal) Prefekter Prodekanus/prefekter 6 (7)

25 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Risk att verksamheten stagnerar och fragmenteras Riskreducering Stimulera seminarieverksamhet och samarbeten. Prefekten Svårigheter att attrahera nya chefer Riskreducering Förbättra villkoren för personer i ledande ställning Dekanus och prorektor Chalmers Personalen mår dåligt och det kan leda till sjukskrivningar. Svårigheter att behålla personal Riskreducering Chefs- och ledarskapsutbildningar, kompetensutveckling för personalen samt systematiskt arbetsmiljöarbete Prefekten 7 (7)

26 IT-fakulteten Ä /IT-fak Dnr E 2015/549 Margaretha Jansson FÖRDELNING AV FAKULTETSMEDEL OCH AV GRUNDUTBILDNINGSUPPDRAG SAMT PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AV GEMENSAMMA KOSTNADER 2016 a) Fördelning av fakultetsmedel 2016: År 2016 Förändr jämf 2015 År 2015 År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 D&IT, basanslag D&IT, prestationsanslag D&IT för medfin EU-projekt, fördelas senare Delsumma Data- och informationsteknik ITIT, basanslag ITIT, prestationsanslag ITIT för medfin EU-projekt, fördelas senare ITIT för visualiseringssatsningen SSKKII Doktorand ITIT Delsumma Tillämpad informationsteknologi Software center Delsumma Software center Avsättning EU-projekt Fördelning avsättning EU-proj Dekanus disposition Fördelning av dekanus medel Delsumma riktade satsningar Nätverket IT-universitetet Delsumma Nätverket IT-universitetet SUMMA IT-fakulteten GU:s styrelse fördelar fakultetsmedlen i tre delar enligt samma modell som föregående år: 1) fördelning direkt till fakultetsstyrelser, 2) avsättningar enligt strategiska överväganden och 3) övriga poster enligt särskilt anslag. Fördelningen direkt till fakultetsstyrelserna består av två komponenter: basanslag och prestationsrelaterat anslag. Den prestationsrelaterade delen uppgår till 20% av fakultetsanslaget. Basanslaget är baserat på historiska data och eventuella långsiktiga satsningar och/eller omfördelningar och har räknats upp med löneoch prisuppräkning på 1,22%. (Basanslaget till IT-fakulteten ökade 2015 med 2 mnkr 2015 som ett riktat stöd till fakulteter med lågt basanslag. Det har inte skett någon motsvarande ökning för 2016.) Basanslaget till IT-fakulteten 2016 uppgår till tkr. Det motsvarar 1,9% av GU:s avsättning till basanslag. Prestationsrelaterat anslag: 20% av det totala anslaget fördelas på andel externa medel och den relativa förändringen av publikationer. Det prestationsbaserade anslaget till IT-fakulteten uppgår till tkr. Det är en ökning med 456 tkr (inkl löneoch prisuppräkningen på 1,22%). GU:s satsningar av strategiskkaraktär uppgår till189 mnkr. Där ingår bl a avsättningar till medfinansiering av EU-och NIH- och KAW-projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholars och ERC-grants, medfinansiering strategiska forskningsområden, Globala samhällsutmaningar (UGOT) och infrastrukturer. Vid fördelningen inom fakulteten har i princip samma modell använts som fördelningsmodellen mellan fakulteterna. 10% av basanslaget har avsatts till riktade satsningar (1 891 tkr), anslaget till visualisering på tkr och 500 tkr till Nätverket IT-universitetet har dragits av. Därefter har basanslaget ( tkr) fördelats proportionellt mot föregående års basanslag och det prestationsrelaterade anslaget (4 433 tkr) efter prestationer. Av medlen för riktade satsningar har 200 tkr avsatts till medfinansiering EU-projekt, Software center 500 tkr samt en fakultetsfinansierad doktorand 810 tkr. Återstår ofördelat 382 tkr. 1

27 a) Förslag till beslut: IT-fakulteten fördelar fakultetsmedel 2016 Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknologi Software center IT-fakulteten (medfinansiering EU-projekt och dekanus disposition) Nätverket IT-universitetet SUMMA tkr tkr 500 tkr 582 tkr 500 tkr tkr b) Fördelning av grundutbildningsuppdrag 2016: Fakultetens utbildningsuppdrag 2016 är 785 hst med 80,6% i prestationsgrad. Det innebär en ökning med 40 hst jämfört föregånde års budget, men under innevarande år har fakulteten fått en utökning med 20 hst i ett extrabeslut. Genomströmningen/prestationsgraden beräknas på ett snitt den senaste 3-årsperioden (år ). Vårt takbelopp är 66, 2 mnkr och har ökat med 4 mnkr (inkl löne- och prisuppräkning på 1,22%%) jämfört med innevarande år, Det beroende på uppräkning av prislappar (ca 1 mnkr), den förbättrade prestationsgraden (ca 1,3 mnkr) och på utökningen av grundutbildningsuppdraget (1,6 mnkr). Fakultetens prestationsgrad har ökat mycket de senaste fyra åren, beräknad på 3-års genomsnitt, från 70,0% år 2013 till 80,6% för Den propotionella fördelningen av utbildningsuppdraget mellan institutionerna är oförändrad jämfört med innevarande år. Vissa korrigeringar har gjorts mellan programmen. Program Institution 97,4% Antal hst 2016 Antal hst 2015 Antal hst 2014 Genomströmning Belopp Belopp 2015 Belopp 2014 Datavetenskapligt program, kandidat D&IT 85 hst 65 hst 63 hst Software Engineering and Management, kandidat D&IT 188 hst 200 hst 205 hst Software Engineering, master D&IT 25 hst 15 hst 10 hst Computer Science, master D&IT 10 hst 15 hst 15 hst Fristående kurser D&IT 21 hst 17 hst 19 hst 329 hst 312 hst 312 hst 80,6% tkr tkr tkr IT Management ITIT 50 hst 50 hst 20 hst Systemvetenskap: IT, människa och org. ITIT 220 hst 190 hst 233 hst Master in Communication ITIT 90 hst 90 hst 90 hst Lärande, kommunikation och IT ITIT 15 hst 13 hst 12 hst Program och fristående kurser kognitionsvetenskapitit 50 hst 50 hst 40 hst Kurser Interaktionsdesign ITIT 10 hst 5 hst 5 hst Fristående kurser ITIT 21 hst 35 hst 33 hst 456 hst 433 hst 433 hst 80,6% tkr tkr tkr Utökat utbildningsuppdrag Medlen avsatta för kursutveckling. 20 hst tkr - SUMMA 785 hst 765 hst 745 hst tkr tkr tkr b) Förslag till beslut: IT-fakulteten fördelar utbildningsuppdrag 2016 Institution Antal hst Belopp Data- och informationsteknik 329 hst tkr Tillämpad informationsteknologi 456 hst tkr IT-fakulteten, gemensam avsättning till dekanus disposition 300 tkr SUMMA utbildningsuppdrag 785 hst tkr 2

28 c) Fördelning av universitetsgemensamma kostnader, universitetsbiblioteket samt fakultetsgemensamma kostnader 2016 c1) Modell för fördelning av GU-gemensamma kostnader 2016: Vid fördelningen av de universitetsgemensamma kostnaderna till fakulteterna använder GU kostnadsomslutningen 2014 (konto exkl 4081) som fördelningsbas med undantag för lokalkostnader, GU-interna kostnader och samverkan med Chalmers. Samma metod används vid vidarefördelning till institutionerna. c2) Modell för fördelning av kostnaderna för universitetsbiblioteket 2016 Vid fördelning av kostnaderna för universitetsbiblioteket mellan fakulteterna delas UB:s kostnader i tre delar: En allmän del (samhällsuppdrag), studentstöd och forskningsstöd. Den allänna delen fördelas enligt samma metod som universitetsgemensamma kostnader (kostnadsomslutning), studentstödet enligt antalet helårsstudenter 2014 (utbildningsuppdrag IT-fakulteten och lärarutbildningen) och forskningsdelen enligt lönekostnader forskningsverksamheten (exkl arvoden) år Samma metod använts för fördelning till institutionerna. c3) Modell för fördelning av fakultetsgemensamma kostnader 2016: Fakultetsgemensamma kostnader fördelas proportionellt mot antal helårsstudenter (hst) 2014 i IT-fakultetens uppdrag, vad gäller kostnader för grundutbildning och proportionellt mot kostnadsomslutningen för forskning och forskarutbildningen. Institutionerna betalar för administrativa kostnader till Lärarutbildningsnämnden (LUN) vad gäller kostnader inom lärarutbildningen, varför hst-utfallet inom lärarutbildningen undantas vid beräkningen. c) Förslag till beslut: att IT-fakulteten fördelar universitetsgemensamma kostnader, allmän del universitetsbiblioteket (UB), samt fakultetsgemensamma kostnader avseende forskning/forskarutbildning mellan institutionerna med fördelningsnycklarna kostnadsomslutning 2014: Budget 2015 GRU FoU GRU FoU år 2014 år 2013 Data- och informationsteknik 31,8% 42,6% 33,7% 40,1% Tillämpad informationsteknologi 68,2% 57,4% 66,3% 59,9% Summa 100% 100% 100% 100% och fördelningsnyckel lönekostnader inom forskningsverksamheten (exkl arvoden) utfall 2014 för fördelning av UB forskningsstöd lönekostn lönekostn år 2014 år 2013 Data- och informationsteknik 44,8% ,0% Tillämpad informationsteknologi 55,2% ,0% FoU Budget 2015 FoU Summa 100% % och fördelningsnyckel antal helårsstudenter (hst) inom IT-fakultetens utbildningsuppdrag och lärarutbildningen, utfall år 2014 för studentstöd UB Budget 2015 GRU GRU % antal hst % antal hst år 2014 år 2013 Data- och informationsteknik 40,9% 352 hst 40,3% 343 hst Tillämpad informationsteknologi 59,1% 508 hst 59,7% 509 hst Summa 100% 859 hst 100% 853 hst och fördelningsnycklar antal helårsstudenter (hst) inom IT-fakultetens utbildningsuppdrag, utfall 2014 för fakultetsgemensamma kostnader avseende grundutbildningen Budget 2015 GRU GRU % antal hst % antal hst år 2014 år 2013 Data- och informationsteknik 41,1% 352 hst 40,8% 343 hst Tillämpad informationsteknologi 58,9% 505 hst 59,2% 499 hst Summa 100% 856 hst 3 100% 842 hst

29 IT-FAKULTETEN Allmän studieplan Dnr U 2015/338 Ä9a ITFS ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ÄMNET INFORMATIK, HÖGSKOLEPOÄNG VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion IT-fakultetsstyrelsen IT-fakulteten Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare IT-fakulteten har reviderat allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet informatik, högskolepoäng vid Göteborgs universitet.

30 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ÄMNET INFORMATIK, HÖGSKOLEPOÄNG VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den (dnr G /08) och reviderad Denna studieplan gäller för doktorander antagna till utbildning på forskarnivå i ämnet informatik från och med Examen som utbildning på forskarnivå leder till Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng (hp) utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen alternativt teknologie licentiatexamen i informatik. För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om minst 60 hp godkänd. Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 hp utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamen alternativt teknologie doktorsexamen i informatik. För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 hp godkänd. 2. Ämnesbeskrivning Informatik är ett designorienterat ämne i gränslandet mellan teknikkonstruktion och samhällsvetenskap. Forskningen inom ämnet syftar till att utveckla teorier och begrepp för att beskriva, förstå och utveckla ITanvändning, men även till att designa innovativa applikationer inom olika områden. Informatikämnet inriktar sig på aspekter av design, organisering och användning av IT på såväl individuell, organisatorisk som samhällelig nivå. 3. Utbildningens mål Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningens mål är att utveckla sådana kvalificerade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom ämnesområdet informatik samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom området genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Arbetet med framställandet av en licentiatuppsats/avhandling är en central del i utbildningen vilken ska ge doktoranden förmåga att kritiskt bearbeta problemställningar inom relevant forskningsområde och att självständigt planera, genomföra och dokumentera detta vetenskapliga arbete. Utbildning på forskarnivå i informatik syftar också till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda vetenskapliga färdigheter och kunskaper i fortsatt forskningsarbete eller i annat kvalificerat yrkesarbete. Utbildningen ska vidare utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden ska även ha tillägnat sig kunskap om planering och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå ska ge internationella kontakter bland annat genom medverkan vid 2 (9)

31 forskningskonferenser och eventuell vistelse vid utländskt lärosäte Mål för licentiatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Mål för doktorsexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 3 (9)

32 Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 4. Utbildningens upplägg och innehåll Utbildningen planeras så att studierna för heltidsstuderande normalt kräver fyra läsår (240 hp). Det förutsätts att doktoranden ägnar sig åt sina studier på heltid och aktivt deltar i den undervisning som ges. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter två år (120 hp) om de krav som finns angivna i högskoleförordningens examensordning och Göteborgs universitets lokala krav avseende licentiatexamen, är uppfyllda. För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten, dock maximalt åtta år. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand och dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en licentiatuppsats/doktorsavhandling. Ämnet för arbetet väljs i samråd med handledare i samband med antagning eller så tidigt som möjligt därefter. Kursdelen för utbildningen på forskarnivå i ämnet informatik består av obligatoriska kurser individuella kurser 4 (9)

33 andra poänggivande moment Doktoranden övas tidigt i aktivt forskningsarbete och vetenskaplig publicering. Stor vikt läggs vid projektarbete, och de forskarstuderande uppmuntras att delta i olika nationella eller internationella konferenser och forskningssamarbeten. Genom deltagande i vetenskapliga diskussioner på seminarier och i projektarbete skolas förmågan att inhämta kunskaper, utveckla idéer och försvara dem, samt att skriva, kritiskt granska och publicera vetenskapliga texter. Avhandlingsarbetet ingående i en doktorsexamen ska seminariebehandlas vid tre tillfällen planeringsseminarium, mittseminarium och slutseminarium. Uppsatsarbetet ingående i en licentiatexamen ska behandlas vid ett planeringsseminarium. Om licentiatexamen avläggs som etapp i en fullständig forskarutbildning, krävs inget mittseminarium. Doktoranden förväntas att inom ramen för sin utbildning närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till forskningsarbete eller kursdel. Doktoranden ska också, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till gemensamma verksamheter vid institutionen för tillämpad informationsteknologi. Doktorand som är antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet informatik genom anställning ska delta på den av rektor beslutade doktorandintroduktionen. Doktoranden ansvarar själv för att anmäla sig till introduktionen Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Individuell studieplan ska fastställas senast två månader efter att doktorand blivit antagen till utbildning på forskarnivå. Individuell studieplan ska upprättas i enlighet med Göteborgs universitets gemensamma mall för individuell studieplan. Upprättande av individuell studieplan och fortlöpande revidering av denna ska göras i samråd mellan doktorand, handledare och doktorandexaminator. Individuell studieplan fastställs av prefekt. Den individuella studieplanen ska följas upp och revideras minst en gång per år. Revidering ska även ske om så är påkallat med hänsyn till uppkomna förändringar i doktorandens utbildning samt på doktorandens begäran. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Den individuella studieplanen ska innehålla planerade, pågående och avklarade delar av utbildningen och ska fungera som ett styrande dokument för hela utbildningen samt säkerställa att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen ska också innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation Handledning För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare och övriga ska vara biträdande handledare. Huvudhandledaren ska i normalfallet vara docentkompetent. Handledare kan rekryteras från annat lärosäte eller utanför akademin. Handledare ska då vara knuten till universitetet endera via anställning vid Göteborgs universitet eller via uppdragsavtal. Minst en av handledarna ska ha genomgått utbildning i doktorandhandledning. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen 5 (9)

34 om 120 hp/240 hp, två års/fyra års heltidsstudier, och i enligt med vad som anges i IT-fakultetens beslut om minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT-fakulteten. Doktorand har rätt till byte av såväl huvudhandledare som biträdande handledare. Begäran ska vara skriftlig och ställas till prefekt. Begäran behöver inte motiveras. Vid byte av handledare ska individuell studieplan revideras Doktorandexaminator och kursexaminator Varje doktorand ska ha en doktorandexaminator. Doktorandexaminatorns huvudsakliga uppgift är att säkerställa att doktoranden uppfyller de för utbildningen uppställda målen. Doktorandexaminatorn ska också vara delaktig i uppföljningen av doktorandens studier samt delta i arbetet med upprättande och revidering av individuell studieplan. Betyg på licentiatuppsats bestäms av doktorandexaminator. För ytterligare bestämmelser om betyg på licentiatuppsats och doktorsavhandling se vidare under punkt 4.5. Avhandling och disputation. Huvudhandledare och biträdande handledare får inte vara doktorandexaminator. I individuell studieplan ska anges vem som är doktorandens doktorandexaminator. Doktorandexaminator beslutas av IT-fakultetens dekanus. För kurs som ingår i utbildning på forskarnivå i informatik ska det finnas kursexaminator. Kursexaminator bestämmer betyg på kurser inom utbildningen. Kursexaminator beslutas av IT-fakultetens dekanus Kurser och andra poänggivande moment Utbildningen omfattar en kursdel om minst 90 hp för doktorsexamen och minst 45 hp för licentiatexamen. Kursdelen innehåller en obligatorisk del och en individuellt utformad del som anpassas till den studerandes forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil. Kurser som ingår i utbildningen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Examination är skriftlig eller muntlig. För kurser som ges inom utbildning på forskarnivå ska det som regel finnas en kursplan. Undantag från krav på kursplan kan ske för individuella läskurser och kurser som ges vid enstaka tillfällen. Undantag ska skriftligen godkännas av prefekt Obligatoriska kurser Kurser inom följande teman och angiven omfattning är obligatoriska för studier på forskarnivå i informatik och fastställs av huvudhandledare i samråd med doktorand och doktorandexaminator. Obligatoriska kurser ska anges i individuell studieplan. För licentiatexamen krävs: 20 hp i vetenskaplig metod och teoribildning inom ämnesområdet informatik. För doktorsexamen krävs: 30 hp i vetenskaplig metod och teoribildning inom ämnesområdet informatik. 6 (9)

35 För licentiat- och doktorsexamen krävs dessutom: Behörighetsgivande högskolepedagogik 1: Baskurs, 5 hp (HPE101, Göteborgs universitet) eller motsvarande. Research Ethics and Sustainable Development, 3 hp (GFOK025, Chalmers tekniska högskola) eller motsvarande Individuella kurser För profilering inom ämnesområdet fastställer huvudhandledare i samråd med doktoranden och doktorandexaminator individuella kurser. I individuella kurser kan ingå såväl individuella läskurser som relevanta valfria doktorandkurser vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet eller andra lärosäten. Den individuellt utformade kursdelen är specifik för varje doktorand och ska anges i dennes individuella studieplan Andra poänggivande moment Andra poänggivande moment kan förekomma inom utbildningen (t e x forskningspraktik såsom konferensmedverkan, arrangerande av konferenser och artikelskrivande). Andra poänggivande moment bestäms i samråd med handledare och doktorandexaminator och ska anges i individuell studieplan Avhandling och disputation Centralt i utbildningen är författandet av en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats)/avhandling (doktorsavhandling) där doktoranden ska föra kunskapen inom forskningsområdet framåt. För licentiatexamen och doktorsexamen gäller att doktoranden ska utföra ett forskningsarbete samt författa en uppsats/avhandling som beskriver detta arbete. I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning men ska likväl ges en sådan form att det leder till internationellt publicerbara resultat. Både licentiatuppsats och doktorsavhandling kan ha formen av en monografi, eller av en sammanläggningsavhandling med ett antal vetenskapligt granskade texter, t.ex. artiklar, bokkapitel och konferensbidrag. I en sammanläggningsavhandling ska de enskilda texterna bindas samman av en s.k. kappa som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda texterna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. Åtminstone en av texterna måste ha doktoranden som huvudförfattare. Om avhandlingsarbetet utförs inom ramen för ett lagarbete/forskningsprojekt ska doktorandens insatser klart framgå. Extern granskare från liknande ämnesområden ska användas vid halvtids- och/eller slutseminarium. Halvtidsseminarium äger rum senast när det återstår en utbildningstid som motsvarar högst två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Slutseminarium äger rum när doktorandexaminator bedömer att avhandlingsarbetet närmar sig slutfasen. Doktorsavhandling respektive licentiatuppsats ska, i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen respektive licentiatexamen, granskas och försvaras vid en offentlig disputation respektive seminarium. Vid framläggandet av licentiatuppsats beslutar prefekt om tidpunkt för 7 (9)

36 seminarium och utseende av granskare. Vid framläggande av doktorsavhandling beslutar dekanus om tidpunkt och disputation. Licentiatuppsats/avhandling betygssätts med något av betygen underkänd eller godkänd. Betyg på licentiatuppsats beslutas i normalfallet av doktorandexaminator. Om denne av något skäl inte kan vara betygssättande kan dekanus antingen utse annan examinator eller en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling. Betyg på doktorsavhandling beslutas av en betygsnämnd. Dekanus utser ledamöter i betygsnämnd. 5. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i högskoleförordningen 7 kapitel Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. IT-fakultetens dekanus får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet för studier på forskarnivå om det finns särskilda skäl. Övergångsbestämmelse i högskoleförordningen: Den som före den före 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015 (SFS 2006:1053) Särskild behörighet Utöver grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå får krav på särskild behörighet ställas. Krav på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att forskarstuderande ska kunna tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå (högskoleförordningen 7 kapitel 40 ). För att antas till utbildning på forskarnivå i informatik krävs följande: att den sökande har en examen på master eller kandidatnivå i informatik, informationssystem, och/eller systemvetenskap eller liknande ämne. Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 6. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i informatik sker genom utlysning av institutionen för tillämpad informationsteknologi och i enlighet med Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna samt Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på forskarnivå. 8 (9)