nro 3/syksy 2014 EKENÄS FÖRSAMLING TAMMISAAREN SEURAKUNTA nr 3/höst 2014 MITT I LIVET KESKELLÄ ELÄMÄÄ

Transkript

1 EKENÄS FÖRSAMLING TAMMISAAREN SEURAKUNTA nro 3/syksy 2014 nr 3/höst 2014 MITT I LIVET KESKELLÄ ELÄMÄÄ

2 innehåll/sisältö 2 Kyrkoherdens spalt... 3 Val: Nominera eller nomineras Steg för livet Glimtar ur Ekenäs församlings historia Hjälp att orka finns på Orkdalsvägen Församlingen informerar Rapport från Missionsfesten Mötesplatser Mission & Bistånd Bistånd: Till Cesis och Viesite Högmässor & gudstjänster/bön Musik Diakoni Mötesplatser/Kretsar Barn & familj/skolbarn Ung/Konfirmand I kantorns kök/croissanter Tuijan nurkkaus Lähetystyö lentää kahdella siivellä Miksei meidän kirkossa ole ikoneita? Jumalanpalveluksia/Rukous/Musiikkia Aikuiset/Diakonia Rippikoulu Asetu ehdolle SRK-vaaleissa! Lapset & perheet/nuoret Kontakt/Yhteystiedot Nr 3/september november 2014 Nro 3/syyskuu marraskuu 2014 Pärmbild/kansikuva: Y.Lindström Redaktionsteam/toimitusryhmä: Y.Lindström, redaktör/toimittaja A.Lindström, T.Wilman, A-S.Storbacka, M.Cleve Ombrytning & layout: Ekenäs TypoGrafi Tryck/painopaikka: Paino-Kaarina Oy EKENÄS FÖRSAMLING/ TAMMISAAREN SEURAKUNTA I år firar vi 100 år av organiserad diakoni i Ekenäs. Det har därmed förflutit jämnt ett sekel sedan församlingens första diakonissa anlände till orten för att stöda och tjäna människor i brist och nöd av många slag. Av den anledningen har diakonitemat aktualiserats i varje nummer av Mitt i livet under året. Med anledning av jubileet har en historik över de ett hundra diakoniåren författats av Birgitta Jernvall-Ingman. Den presenteras vid jubileets kulmen under Nästans dag den Nästans dag, som uppmärksammar Guds gränsöverskridande kärlek där Jesu exempel att se en nästa i varje människa, oberoende av ras, religion eller något annat särskiljande, tjänar som modell och rentav förpliktar. Nästans dag är varje dag, varje år, både nära och fjärran och tar sig många uttryck; konkret mathjälp, avgiftsfri familjerådgivning, bistånd, mission, själavård med mycket mera. Under våren och sommaren har en miniutställning om diakonissans utrustning, som den såg ut förr, kunnat ses i församlingshemmet och kyrkan. Den finns åter på plats i församlingshemmet under början av hösten. Förutom diakoni handlar detta nästsista nummer av Mitt i livet om att avsluta något och att inleda något annat. Det kan ske genom pilgrimsvandring i ödemark eller genom att en församling avslutas och en annan föds. Eller genom att nya medlemmar i förtroendeorgan avslutar sin period och andra tar vid. Eller också sker det genom att med fog avsluta verksamhet som ingen längre frågar efter och istället låta nya idéer slå rot, låta gamla gränser suddas ut för att kunna dra upp nya som tydligare tjänar ändamålen. Med förtröstan ser vi framåt. Y.Lindström, redaktör

3 3 kyrkoherdens spalt HÖSTENS TREND: TRO PÅ DET GODA Varje årstid har sina färgtrender och sina material som går igen i kläder och design. Långt tidigare innan den aktuella årstiden är inne blir vi informerade om vad komma skall. Ibland är förändringen större och snittet radikalt annorlunda, ibland är förändringarna små. Höstens trend för församlingarna i Finland är radikalare än tidigare. Visst skall det satsas på församlingsvalet, men det nya är att i anslutning till valinfo och förhandsröstning lyfta upp de GODA HANDLINGARNAS TORG vid torgjippon och evenemang. Tanken bakom de goda handlingarnas torg är att uppmuntra församlingarna att berätta om sin verksamhet och bringa allmänheten en mera mångfacetterad information om lokalförsamlingens verksamhet. Det är skillnad mellan församlingarnas verksamhet. Olika församlingar har olika tyngdpunkter. Aktivitetsnivån varierar även från församling till församling. Det är med andra ord inte bara att informera om befintlig verksamhet, det handlar också om att forma verksamheten så att den förverkligar devisen tro på det goda. En verksamhet som inte förändras eller utvecklas skrumpnar ihop. När det gäller de goda handlingarnas torg och tro på det goda handlar det alltså om två saker: För det första att medvetandegöra allmänheten om den del av församlingens verksamhet som sker i det tysta och i individuella möten. Till denna kategorin hör allt själavårdarbete, arbete kring förrättningar, stöd och hjälp på olika sätt, samt givetvis allt strukturellt arbete som möjliggör kultursatsningar, konserter och evenemang. För det andra handlar det om utveckling av verksamheten. Att dialogbenäget på ett fruktbart sätt ta tillvara gränssnittet mellan tradition och dagens utmaningar. Att fortsättningsvis tro på det goda i förnyad tappning, med nya former och förändrade snitt. Under denna höst kommer den nya församlingen, Ekenäsnejdens svenska församling, att växa fram. Vi lämnar något bakom oss och ser fram emot nya horisonter. Den strukturella förändringen är mycket större än den förändring som kommer att märkas kring församlingens olika verksamhetscentra. Samtidigt är den strukturella förändringen ett faktum och en bas varifrån den nya församlingen växer fram. Denna höst erbjuder möjligheter att reflektera över församlingens verksamhet kring befintliga centra. Devisen Att tro på det goda passar mer än väl in på denna process. Låt oss ta vara på höstens trend, aktivera oss i församlingsvalet och samtidigt med gott mod skapa den nya församlingen tillsammans därför att vi tror på det goda och att alla goda gåvors givare, Gud själv, må välsigna vårt värv. Kyrkoherde Anders Lindström

4 val 4 ÄN FINNS DET TID ATT NOMINERA ELLER NOMINERAS! I Ekenäsnejdens svenska församling (nuvarande Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarvs förs.) förrättas församlingsval för att välja 17 medlemmar till den kyrkliga samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige och 14 medlemmar till församlingens församlingsråd för perioden Valbar är person som senast antecknats som närvarande medlem i denna församling (de fyra nuvarande som ovan) som konfirmerats senast och som fyller 18 år senast som är känd för sin kristna övertygelse som inte är omyndig som gett sitt skriftliga samtycke till kandidaturen som inte är tjänsteinnehavare eller anställd i arbetsavtalsförhållande i Raseborgs kyrkliga samfällighet eller i någon av församlingarna tillhörande Raseborgs kyrkliga samfällighet Röstlängden är framlagd till påseende tisdag kl och onsdag kl på pastorskansliet i Ekenäs (för medl. i nuvarande Ekenäs och Snappertuna förs.) och samma tider på pastorskansliet i Tenala (för medl. i nuvarande Tenala och Bromarvs förs.) GODA HANDLINGARNAS TORG På Ekenäs höstmarknad to-fr På Ekenäs torg on kl Valbilen på besök! Kom och ta del av info om församlingsverksamheten och valet. VALDEBATT Torsdag kl i Ekenäs församlingshem. Vad är det goda Du tror på? Vilka är tyngdpunkterna i fram tidens församlingsarbete? Vad är det goda som Du vill att Din kyrka skall erbjuda? KOM MED OCH TA PULSEN PÅ KANDIDATERNA!

5 5 val Röstning på valdagen söndag inleds: Röstningsområde Ekenäs i Ekenäs kyrka efter högmässan som börjar kl. 10, fram till kl. 20 Röstningsområde Snappertuna i Snappertuna kyrka efter gudstjänsten som börjar kl. 10, fram till kl. 20 Röstningsområde Tenala-Bromarv i Tenala kyrka efter gudstjänsten som börjar kl. 10, fram till kl. 20 Förtidsröstning måndag fredag : Pastorskansliet i Ekenäs må fr kl Pastorskansliet i Tenala må fr kl S-Market Ekenäs må kl Bromarvs kyrka må kl Sale Tenala ti kl Båssaboda daghem ti kl Österby församlingshem on kl Box bygdestuga on kl Ekenäs torg i samband med valbilens besök on kl Ekenäs församlingshem/klubblokalen on kl K-Supermarket Ekenäs to kl Skafferi Ett Bromarv to kl Ekenäs Gymnasium to kl Langansböle Joc s to kl M-Janne Ekenäs fr Röstningskort Varje röstberättigad medlem på den nya församlingens område kommer i god tid inför valet att få sig tillsänt ett personligt röstningskort med uppgifter om vederbörandes röstningsområde. VALTIDNING Under hösten utkommer en särskild valtidning där kandidaterna presenteras. Tidningen distribueras via samma tidningsställningar i butiker där infotidningen Mitt i livet och Kyrkpressen finns framlagda, samt i kyrkor och församlingshem. INLÄMNANDE AV HANDLINGAR Valmansföreningens stiftelseurkund med bilagor för nämnda val lämnas senast kl. 16 till: Pastorskansliet i Ekenäs Larssonsv Ekenäs Öppet dagligen kl. 9 13, kl Samtliga officiella blanketter finns tillgängliga på pastorskansliet under expeditionstid, samt på webbplatsen forsamlingsvalet.fi I VALÄRENDEN KAN DU KONTAKTA: Khde Anders Lindström Informatör Yvonne Lindström samt övrig personal (se sista sidan) E-post: fornamn.efternamn@evl.fi Pastorskansliet Larssonsvägen 1, Ekenäs Öppet vardagar kl Intresse för att kandidera kan man anmäla via forsamlingsvalet.fi Följ med TRO PÅ DET GODA-kampanjen på Facebook och Instagram!

6 pilgrimsvandring 6 STEG FÖR LIVET TEXT: MONICA CLEVE, T.F KAPLAN FÖTTERNAS BÖN Vandra i din egen takt, inte i någon annans. Denna berättelse handlar om fötternas bön, om en väg som bär och om något nytt som skall komma. Fötterna är inte alltid den självklara kroppsdel vi värdesätter men de bär oss. Fötterna är kroppens oavlönade tjänare. En pilgrims första steg är ett uppbrott. Det andra steget är den egentliga vandringen och vandring är rörelse. En pilgrim har uthålliga fötter. Man kan se livet som en pilgrimsvandring från vaggan till graven. Livet handlar om uppbrott och nya vandringar. Det går att finna en balans i livet men det kan ta tid att komma fram och det får det göra.

7 7 pilgrimsvandring PILGRIMSTANKEN I BIBELN Vi tillber dig, Herre Jesus Kristus, och prisar dig, ty genom ditt heliga kors har du återlöst världen. Bibeln är full av berättelser om ett folk på väg. Mose utvandrar liksom Abraham, en exodus till Kanaans land. Från Röda havet går vandringen ut i öknen, en vandring som tar fyrtio år. David lade grunden för världshistoriens främsta pilgrimsmål, Jerusalem. Arken var en helgedom i rörelse, ett vandrande altare som kunde sättas ned på olika platser. David skrev flera pilgrimspsalmer, den kändaste torde vara Herren är min herde. Profeterna vandrade. Elia blev kallad att gå med lätt packning och med ett sinne av bekymmerslöshet. Elisa vandrade, botade och själavårdade. Jesaja fick kallelsen att gå ut i världen. Jeremia följde sitt folk till fångenskapen i Babylon. Hesekiel vandrade och berättade om en ny herde och vägvisare. Nehemja vandrade och den levande Guden går bredvid. Vandringsådran ärvs och Nya testamentets folk fortsätter där Gamla testamentets folk slutar. En ny exodus, ett nytt förbund tar vid genom Guds Son och kyrkans folk. Josef och Maria vandrar till Betlehem för att skattskriva sig. De tre vise männen kommer österifrån sökande efter sanningen. Jesus är också en pilgrim och vandrar mellan Galiléen, Samarien och Judéen. Jesus går en inre vandring med sin Far och en yttre vandring till fots. Jesus möter trasiga människor men människor som likafullt är Guds avbilder. Påskveckan är en vandring. Jesus övernattar hos syskonen Maria, Marta och Lasarus på and ra sidan Olivberget. Påskmåltiden är en Jesu pilgrimsvandring. Vandringen till örtagården i Getsemane leder till fångenskap och den sista färden till Golgata. Jesus är tre dygn i mörker, sedan bryts sorgen och den uppståndne Kristus vandrar in i det eviga livet. Evigheten, som också är pilgrimens andliga slutmål en dag. Mästarens lärjungar vandrar ut till världens många hörn. Förföljaren Saul omvandlas till den kristna historiens främsta missionär Paulus. I Rom möter Paulus Petrus och går över tidens gräns. Rom blir kristenhetens näst viktigaste pilgrimsmål efter Jerusalem. FÖRBEREDELSE En pilgrimsvandring är ett traskande i bön, allt annat är en illusion. (Tom Tiainen) Pilgrimsvandring är både en andlig och en kroppslig erfarenhet. Vägen i sig och karaktären av pilgrimsvandring avgör vilka förberedelser som är nödvändiga. Pilgrimsvandring kan göras till ett traditionellt pilgrimsmål men det går lika väl att välja en väg som man själv planerar. Pilgrimsvandring kan göras i grupp eller enskilt. Pilgrimsvandring kan göras från kyrka till kyrka. Då vi skriver år 2015 har Ekenäsnejdens svenska församling sett dagens ljus. Den nya församlingen har ett nätverk av kyrkor i Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv. Ett tecken i sig på en ny församling och en kyrka på väg.

8 pilgrimsvandring 8 En pilgrimsvandring behöver inte vara en tidskrävande vandring. Några timmars vandring kan vara steg för livet och varje pilgrim gör sin egen vandring. På den europeiska kontinenten är pilgrimsvägen som går genom norra Spanien den mest populära och kallas El Camino, som betyder vandringsled. Vallfärdsmålet är Santiago de Compostela. Jakobsleden som den kallas på svenska leder till Jesu lärjunge, aposteln Jakobs relikskrin i katedralen. Det tar från fyra till fem veckor att vandra hela sträckan på ca åttahundra kilometer. En del startar från början på den franska sidan i St-Jean-Pied-de-Port vid Pyrenéerna som ligger ca femton kilometer från den spanska gränsen. Andra delar upp Jakobsleden och kommer tillbaka för att fortsätta där man slutat eller väljer ett annat vägavsnitt längs med pilgrimsleden. För att få ett pilgrimsintyg måste de sista hundra kilometrarna göras per fot. GOD RUTIN Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr. (Karin Boye) Till dagsrytmen på El Camino hör i medeltal tjugofem kilometers vandring per dag. Det blir hett på eftermiddagen så det är morgontimmarna som är den egentliga tidpunkten för den dagliga vandringen. En person med normal hälsa och kondition kan bege sig iväg på pilgrimsvandring utan att ha tränat särskilt mycket. Sjuka muskler och ömma fotsulor får man ändå räkna med och det hör till. Pilgrimsvandring handlar om att lyssna till kroppen. Vandrarkängor, lämpliga kläder och en ordentlig ryggsäck är att rekommendera. Frukost kan lämpligen intas efter några timmars vandring. Måltiderna bör vara mättande basföda. Det är viktigt att hålla en optimal vätske- och mineralbalans.

9 9 pilgrimsvandring Rastplatserna längs med vägen kan vikas för lekamlig och andlig föda. Fötternas bön kan bytas ut mot en vilans bön. Andra rastplatser är härbärgena där pilgrimen är berättigad till en enkel säng under nattens vila. Härbärgena erbjuder även möjlighet till dusch och tvätt. Det går inte att boka i förväg plats på de förmånliga härbergena på El Camino utan sängarna delas ut i den ordning som pilgrimerna anländer. PILGRIMEN OCH MUSSLAN Att bege sig iväg handlar inte om kilometrar att gå, eller att färdas över stora vatten. Det handlar framförallt om att öppna sig för andra, att upptäcka de andra på vägen och att skynda sig för att möta dem. (Don Helder Camara) En pilgrim är en person som vallfärdar till heliga orter eller en främling. En person som nalkas något nytt och lämnar det välkända och bekanta bakom sig. Pilgrimsmusslan har fått en kulturhistorisk betydelse. Musslan är en förebild inom konsten, både skulptur och måleri och återfinns som pilgrimsmärken i kyrkor och gravar. Enligt en legend handlar det om Jesu lärjunge Jakob som efter sin död förs från Joppe med båt. Båten passerar ett bröllopsfölje på stranden och brudgummens häst blir skrämd och skenar ut i havet. Både häst och ryttare klarar sig och är översållade av musslor då de återvänder till bröllopsföljet på stranden. Räddningen är enligt legenden ett underverk av den döde aposteln Jakob. PILGRIMENS SJU NYCKELORD Herre visa mig din väg och gör mig villig att vandra den. (heliga Birgittas bön) Långsamhet. Vandring tar tid. Det behövs tid för att uppleva och se. I tystnaden föds eftertanke. Hjärtats slag under vandringen möjliggör ett möte med det inre jaget, med andra och med Gud. Frihet. En vandring utan almanacka. Frihet till skratt och gråt. Enkelhet. En vandring med lätt bagage. Lite mat och vatten och ett ombyte kläder. Bekymmerslöshet. Vandringen kan underlätta ett bekymmerslöst sinnelag. I evighetens perspektiv är bördan lätt att bära. Tystnad. Vandringen liknar en retreat men är i rörelse. Tystnadens närvaro och kultur. Delande. På vandringen är alla pilgrimer. Skillnader mellan människor suddas ut. Andlighet. Gränser suddas ut mellan andligt och värdsligt. Livet är vävt i ett enda stort stycke. Pilgrimen vandrar med Gud och är i Honom som är. REFERENSER Coelho Paulo: Pilgrimsresan. Bazar Förlag AB Elonheimo Kalle: Pieni pyhiinvaelluskirja. Kirjapaja Gardberg Carl Jacob: Santiago de Compostela. Matka Apostoli Jaakobin haudalle. Schildts Kustannus Oy Lindström Hans-Erik red.: Gå med Gud. Ett sätt att erövra långsamhetens kultur. Cordia AB Linna Susanna: Simpukankuorelta kotiin. Matkani Santiago de Compostelaan. Kustannus Oy Arkki Tiainen Tom: På god väg. En pilgrimsvandring genom Frankrike och Spanien. Fontana Media Vekkeli Pirkko & Jäppinen Liisa: Tätinä taipaleella. Helsinki-kirjat Oy 2012.

10 tillbakablick 10 TEXT: A.LINDSTRÖM FOTO: Y.LINDSTRÖM ÖL, KAMP OCH ELD GLIMTAR UR EKENÄS FÖRSAMLINGS HISTORIA Ekenäs historia startar egentligen i Pojo, för det var på Pojos område staden grundades och erhöll sina stadsprivilegier På den tiden fanns det ingen kyrka i Ekenäs, invånarna hörde till Pojo församling. Ekenäs var en liten by på den här tiden. Gustav Vasas planer ändrades ganska snart efter att Ekenäs fick sina stadsprivilegier. Kort därefter, år 1550, beslöt kungen att bosättningen skulle utvecklas kring Helsinge dit han ville att folket skulle flytta. Men en hel del Ekenäsbor bet sig fast kring Barckens udde och stränderna. Man fortsatte att fiska, odla humle och brygga öl. Där torget idag finns mötte redan delar av stadens utkanter. År 1589 påbörjar greve Axel Leijonhufvud uppförandet av en liten träkyrka i Ekenäs. Dess plats är sydväst om ingången till dagens kyrka, på den plats där veteranstenen idag är uppförd. Bygget tar sin grundliga tid och det är yngre brodern Moritz Leijonhufvud som fullbordar kyrkbygget år Tanken på en stenkyrka väcktes omedelbart när träkyrkan var färdig, men det skulle ännu dröja innan man skred till verket. Ekenäs kyrka av idag. Början av 1600-talet var en aktiv tid i Ekenäs grundas moderförsamlingen och till den ansluts även en del av skärgården, då tillhörande Pojo socken. Samma år 1603 grundas en läroinrättning i staden, en pedagogi. Undervisningen i pedagogin sköttes av församlingens präster.

11 11 tillbakablick Sandstenstavlan med Gustav Adolf Leijonhufvuds och hans maka hustru Christina Catharina de la Gardies vapen sköldar ovanför kyrkans huvudingång. Om församlingsbornas iver att nyttja kyrkobyggnaden vet man väldigt lite, men antagligen var det som det mestadels var på den tiden. Kyrkan var en mötesplats för information av alla de slag. Bartholomeus Zacheus torde ha varit församlingens första kyrkoherde och hans efterföljare var den kände Sigfrid Aronus Forsius, som verkade som kyrkoherde i Ekenäs där han även avled. Sigfrid Aronus Forsius var en känd vetenskapsman, när han blev mer eller mindre tvungen att flytta från Stockholm till Ekenäs, där han fortsatte sitt vetenskapliga värv. Under klara vinternätter torde han stundom ha legat i sin vargskinnspäls och beskådat stjärnorna. Han fortsatte även med att utge sina almanackor och prognostikor, som var att jämföra med spekulativa framtidsutsagor. Sigfrid predikade i den gamla träkyrkan och delade ut nattvard med sitt eget oblatfat och nattvardskalk. Dessa dyrgripar finns idag att beskåda i Ekenäs landskapsmuseum. Sigfrids gamla bibel finns även där. I marginalerna på bibelns blad kan man läsa hans kommentarer till texterna. Genom dessa föremål kommer historiens vingslag till oss och låter oss ana något av den stämning som rådde i församlingen på tidigt 1600-tal. Redan 1642 kom Ekenäs församling att upphöra som moderförsamling och i stället bli underlydande Pojo församling. Det skulle räcka till år 1892 innan Ekenäs församling blev självständig på nytt. Under denna period från 1642 sköttes församlingen av kaplaner som också hade ansvar för pedagogin, d.v.s. skolan. Under flere repriser gjordes initiativ till berörda myndigheter att Ekenäs skulle bli en självständig församling med egen kyrkoherde. Men förslagen avslogs av olika orsaker, bland annat ekonomiska. Oberoende av strävandena efter självständighet gick livet sin gilla gång och under överin seende av släkten Leijonhufvud fortsatte församlingen att verka. När sonsonen till Axel Leijon hufvud, Joachim Filip år 1613 dog i ringa ålder insåg man att den lilla träkyrkan var för liten. Han jordfästes därför i Ingå kyrka, men idén att bygga en stenkyrka hade fått fäste. På initiativ av Gustav Adolf Leijonhufvud vidtar kyrkbygget Han hinner dock inte fullborda bygget, han dör 1656 i de sviter han erhöll i 30 åriga kriget, men han önskar att hustrun Christina Catharina de la Gardie skall fullborda bygget. Men först år 1680 blir kyrkan färdig, efter det att sonen Gustav Mauritz Leijonhufvud tagit

12 tillbakablick 12 sig an projektet och fullbordat viljan i faderns testamente. Kyrkan står färdig i granit 36 m lång, 17 m bred, med 2 m tjocka väggar och ett ca 31 m högt torn. Den gamla träkyrkan rivs först år En tavla i sandsten med Gustav Adolf Leijonhufvuds och hans maka hustru Christina Catharina de la Gardies vapensköldar finns ovanför den västra ingången till kyrkan. Början av 1700-talet innebar inga muntra dagar för Ekenäs, då man under drabbades av pesten och hälften av stadens befolkning dukade under. År 1713 upphörde all kyrklig och civil förvaltning på grund av den ryska ockupationen. Staden fick leva under den Stora ofredens vedermödor och var troligen utrymd under flera perioder. Den återfick sina stadsprivilegier Missväxt och nöd rådde under flera år. Om det kyrkliga livet vet man ringa. Rent allmänt fortsatte kyrkans verksamhet i reformationens anda. Den förändring som kom genom övergång till lutherdomen på 1500-talet var givetvis inte fullbordad genom ett trollslag. Utvecklingen gick långsamt framåt och katolsktypiska element influerade länge kyrkans liv. På 1700-talet började upplysningstidens idéer göra sig påminda. Naturvetenskapen med bland annat Carl von Linné och Anders Celsius utövade inflytande på samhället och tankesätten. I sinom tid kom dessa tankar i någon mån också till Ekenäs. Denna utveckling fick även en motpol i religiösa väckelser med sekteriska element. Den gamla altaruppsatsen i barock och lyktan i vapenhuset är en av de få inventarier som räddades undan branden.

13 13 tillbakablick År 1756 anses vara startpunkten för en del folkliga väckelser som drog över vårt land. Den pietistiska rörelsen riktade sin protest mot kyrkan och prästerskapet, vilka man anklagde för läromässig stelhet. Då prästerskapet på lutherskt vis undervisade att den heliga Anden verkar genom nådemedlen, genom ordet och sakramenten, trodde pietisterna att Anden kunde verka också direkt. Detta delade församlingarna i två grupper, i väckta och i värdsligt sinnade. Pietisterna stämplade kyrkan för att enbart följa yttre traditioner och ville samla de omvända i kretsar för verkligt troende. Denna väckelse fick inte något större fotfäste i Ekenäs, men tankarna kom givetvis att på något sätt influera tankesätten bland människor. Dramatiska tider väntade Ekenäs kyrka. Om väckelsens eld var svag, var den verkliga desto kraftigare då gamla stan i Ekenäs började brinna 1821 och antände kyrkans spåntak. Eldsvådan var kraftig och endast några föremål från kyrkan kunde räddas, däribland altaruppsatsen och den gamla gröna lyktan som än i dag hänger i vapenhuset. År 1842 står den nyrestaurerade kyrkan klar. Taket har blivit 10 m lägre, pelarna har tagits bort, och nya stora fönster slagits upp i de gamla murarna. Barock har blivit nyklassicism. Församlingen har vuxit sakta men säkert från några hundra i början till cirka 1500 medlemmar år Fyrtio år senare hade den siffran fördubblats till 3000 och i slutet på 1950-talet var medlemsantalet I slutet av år 2013 var medlemsantalet Fram till 1869, då ev.-lutherska kyrkan fick ny kyrkolag, gick den kommunala administrationen väldigt mycket in i den kyrkliga. Fastän församlingen hörde till Pojo moderförsamling existerade Ekenäs stad som en självständig enhet. År 1865 bildades Ekenäs landskommun. Området skildes då från Ekenäs stad. År 1892 blev Ekenäs församling åter en självständig församling. Ekenäs landsförsamling och Ekenäs församling har alltid haft gemensam kyrkoherde. Orsaken till att församlingarna varit skilda är att deras områden tillhört olika kommuner. År 1977 anslöts Ekenäs landsförsamling till Ekenäs församling. Ekenäs församling har byggt sin verksamhet kring kyrkan och staden har varit en växande centralplats för de omkringliggande områdena. När den nya församlingen bildas innebär det att alla nuvarande församlingar upphör och en helt ny bildas i stället. Varje församling har sin historia och sin bakgrund som ligger till grund för var vi befinner oss idag. Historien utplånas inte, den finns kvar och den vårdas i den nya församlingens hägn. Denna korta genomgång av några nedslag i Ekenäs församlings historia är givetvis bara ett skrap på ytan, men i sin enkelhet gläntar den på dörren till insikt om vår tradition och vårt arv. Berättelsen förtäljer att utvecklingen alltid gått framåt. Detta år står vi i ett vägskäl av en radikalare förändring. En ny församling skapas som skall bära traditionen vidare kring de verksamhetscentra som finns på hela den nya församlingens område. KYRKOHERDAR I EKENÄS FÖRSAMLING Batholomæus Zachæus ( ) Sigfridus Aronius Forsius ( ) Arvidus Thomæ Gunnerus ( ) (Ekenäs lydde under Pojo ) Johan Anselm Enebäck ( ) Torsten Mauritz Hohenthal ( ) Mikael Öblom (därefter t.f ) Lucas Victorzon Magnus Bergroth Anders Lindström 1993 Källor: Matrikel över präster i Finland Genealogiska samfundet i Finland

14 kyrkans familjerådgivning 14 HJÄLP ATT ORKA finns - familjerådgivningen har Ann-Sofi Storbacka, familjerådgivare på deltid Skilj er inte! Vi kan hjälpa er med era svårigheter. Ta kontakt med pastor Joensuu, tjänsterna är avgiftsfria. En annons med detta innehåll infördes i tidningen Aamulehti i Tammerfors den Den fanns bland andra annonser som bl.a. saluförde skilsmässojuristers tjänster. Det hade blivit tid att återgå till det civila livet efter kriget och satsa på återhämtning och återuppbyggnad. För många var det inte lätt, antalet skilsmässor ökade betydligt. Det fanns ett uppenbart behov av utomstående hjälp för olyckliga par och familjer. Det behovet finns ännu idag, också om familjelivet har förändrats på många sätt under de gånga sjuttio åren.

15 15 kyrkans familjerådgivning på ORKDALSVÄGEN flyttat och firar jämna år FAMILJERÅDGIVNINGS- CENTRALEN RASEBORG Tidsbeställningar: ti och to kl on kl Tel.: (019) E-post: raseborgfrgc@evl.fi Ny besöksadress: Orkdalsvägen 6, bost Skuru

16 kyrkans familjerådgivning Kyrkans familjerådgivning firar alltså i år sitt 70-årsjubileum. Pionjären Matti Joensuu, mannen bakom annonsen, kom igång med sitt arbete och fick så småningom möjlighet att arbeta med familjerådgivning på heltid. Under årens lopp har man utvecklat verksamheten, grundat familjerådgivningscentraler och utbildat familjerådgivare. I dagens läge kan man få hjälp av 42 familjerådgivningscentraler runt om i Finland, en av dem finns i Raseborg. I nästa år firar Raseborgs familjerådgivningscentral sitt 10-årsjubileum. Vi har nyligen flyttat till Pojo och tar numera emot klienter i kyrkans egna utrymmen, som finns i närheten av kyrkan och församlingshemmet i Pojo. Adressen är Orkdalsvägen 6, en lämplig adress för en verksamhet som hjälper människor med att orka gå vidare i sina liv. Centralen på Orkdalsvägen finns mitt i Raseborg och vi tar emot klienter från Sjundeå i öster till Hangö i väster. Vi är tvåspråkiga och kan dessutom arbeta på engelska vid behov. Under de gångna 70 åren har mycket förändrats, också i kyrkans familjerådgivning. Fortsättningsvis kan vi i Raseborg erbjuda våra tjänster avgiftsfritt och vi tar emot också sådana som inte hör till kyrkan. Vi har däremot en bredare arbetsbild än pastor Joensuu en gång hade. Vi stöder par och familjer i svårigheter och kriser och vi samarbetar med andra som arbetar med familjer. Till familjerådgivningscentralens uppgifter hör också att ge arbetshandledning och arbeta med utveckling av arbetslag. Till familjerådgivningscentralen kan man komma tillsammans med sin partner, tillsammans med andra medlemmar i familjen eller ensam. För par och familjer reserverar vi 90 min per besök. För en enskild som kommer är samtalstiden en timme, alltså 60 minuter. Vi är i vårt arbete bundna av lagstadgad tystnadsplikt. Människor tar kontakt med familjerådgivningen av mycket varierande orsaker. Det kan t.ex. handla om hot om skilsmässa, otrohet, familjevåld, missbruk, vårdnadstvister, nyfamiljsproblematik, oro för barnen (också för vuxna barn), för många stressfaktorer i livet på en gång, ofrivillig barnlöshet m.m. En del tar kontakt för att de känner att de inte längre kan prata med sin partner, då ensamheten blir för svår trots att man lever i ett parförhållande. Kyrkan samlar in allmän statistik om familjerådgivningarnas arbete. Ur statistiken från i fjol framgår att tre fjärdedelar av klienterna är barnfamiljer, hälften av dem som kommer är mellan år och könsfördelningen bland klienterna är rätt jämn, 58 % kvinnor och 42 % män. Dessa allmänna uppgifter beskriver också vår verksamhet i Raseborg. Det kommande året kommer alltså bli ett jubileumsår för oss. Det gemensamma 70-årsjubiléet kommer bl.a. att uppmärksammas genom att alla centraler håller öppet hus onsdagen den Vi kommer också att välkomna intresserade besökare den dagen på Orkdals vägen 6. Planerna för vårt eget 10-årsjubileum är ännu inte slutligt fastslagna. Vi håller också på med att uppdatera våra webbsidor på adressen Redan nu finns där en hel del att läsa om familje- och parrelationer. Mera material är ännu på kommande. Foto: Barbro Näse 16

17 17 församlingen informerar NÅGRA MÅNADER KVAR... Arbetet med den nya församlingen har fortskridit. Sektorarbetsgrupperna har arbetat vidare och hela personalen i den nya församlingen har samlats till gemensamma överläggningar. Därtill har utbildning getts i arbetet med sociala medier och i användandet av det nya elektroniska bokningsprogrammet LabOra. I början av sommaren godkände organisationskommissionen en informations- och kommunikationsstrategi. Den ligger som grund för hur kommunikationen skall utformas och utvecklas i Ekenäsnejdens svenska församling. I anslutning till detta har arbetet vidtagit för att skapa en ny webbplats för församlingen. Arbetet med ny logotyp och grafisk profil har även inletts. Kring dessa samarbetar alla tre församlingar; Ekenäsnejdens svenska, Karis- Pojo svenska, Raaseporin suomalainen samt Raseborgs kyrkliga samfällighet. I förra numret av Mitt i livet meddelades det att en ny församlingstidning för Ekenäsnejdens svenska församling kommer att arbetas fram. Namnförslag tas emot t.o.m Den nya församlingsstrukturen Svarstiden för de finskspråkiga som önskar kvarstå i Ekenäsnejdens svenska församling har gått ut, med tanke på var man erhåller sin rösträtt. Under hösten har man dock fortfarande möjlighet att meddela om man önskar kvarstå i Ekenäsnejdens svenska församling men rösträtten i detta val förverkligas då av valjuridiska skäl i Raaseporin suomalainen seurakunta. I början av hösten fattar organisationskommissionen beslut om inrättande av tjänster och befattningar i den nya församlingen. Nuvarande ordinarie tjänste- och befattningsinnehavare överförs till motsvarande tjänster och befattningar. En del tjänsteinnehavare har redan genom Kyrkostyrelsens beslut överförts till den nya församlingen. Verksamhetsplanerna för den nya församlingen jämte budgeten kommer att fastställas under hösten. Ett samarbete med Raaseporin suomalainen seurakunta och Ekenäsnejdens svenska församling kommer att inledas, bland annat inom sektorerna för pastorskansli/front office, diakoni och gudstjänstliv.

18 mission 18 Rapport från Missionsfesten: Den kristna missionen flyger med två vingar

19 19 mission Text & foto: Eeva Hanner Så kunde man sammanfatta temat och innehållet vid årets tvåspråkiga Missionsfest i Vasa 6 8 juni. Två vingar är helt oumbärliga för att en fågel ska kunna flyga missionen skrider framåt både med evangelisation och med diakoni. På missionsfälten kan man utvidga begreppet diakoni till biståndsarbete. Båda går hand i hand, som det varit från första början. Det finns länder där biståndsarbetet är den enda möjligheten att verka. Så var det i Nepal under många år, men efter revolutionen kan missionärerna nu verka öppet evangeliserande och i dag finns där en starkt växande kyrka. Frågan om tyngdpunkten i Finska Missionssällskapets verksamhet har väckt en konfliktsituation som vid Missionsfesten i Vasa behandlades för andra gången vid årsmötet. Diskussionerna har tidvis varit stormiga, men årsmötet behandlade ett ändringsförslag av verksamheten och det förkastades och styrelsens verksamhetsplan godkändes med 293 röster mot 174. Diskussionen kommer alltså att fortsätta, och vi får hoppas på att en enighet växer fram. Vi var sammanlagt ca 9000 deltagare och själva festen koncentrerade sig på den andra vingen, allt detta som det kristna budskapet åstadkommer på de olika missionsfälten. I de många hälsningarna som framfördes både på plats och via videoinspelningar (bl.a. våra egna missionärer, Anna och Bertrand Tikum med Ronja och Nicole), ville de nya kyrkornas representanter framföra sitt tack för missionens verksamhet och några gratulerade på kyrkans födelsedag, det var ju pingst.

20 mission 20 Jag är en BBC born before computer - Jacob Moreto Jag vill här lyfta fram två exempel. Det var massajkören på ca 30 medlemmar och deras biskop Jacob Moreto, som också hör till massajstammen. Biskopen berättade om sitt omfattande stift och vilka praktiska svårighet det för med sig då massajerna fortfarande är kringvandrande nomader. Och något han sade i en bisats: mina barn säger att jag är en BBC born before computer, född före datorn; nya tider bland en folkgrupp som ändå samtidigt lever på att ha boskap och vandra från den ena goda betesplatsen till den andra. Och kören den var en upplevelse, afrikansk sång då den är som allra bäst. Konferencierens inledning var befogad: Fäst säkerhetsbältena och njut! Den andra starka upplevelsen blev en hälsning från Norra Thailand. Deras missionär teol.dr. Lilja Kinnunen, som också har teaterutbildning berättade med bildillustrationer om arbetet bland en liten folkstam och deras liv. Tidigare hade invånarna i den lilla bergsbyn levt i ständig fruktan för onda andar. Det blev kvinnornas uppgift att hålla dem borta; det gick till på det sättet, att alla kvinnor bar dag och natt huvudbonader som var belagda av tung metall, de vägde 5 kg och ibland mera. Men nu hade de mött en annan Ande, Kristi Ande, som är starkare än alla de onda andarna som plågat dem. Och hela byn blev kristen. Fortfarande bär kvinnorna ett slags huvudbonad som en del av deras folkdräkt som vi kan se på bilden av Kanya Akher. Men den här hatten väger lika lite som vilken hatt som helst. Och hennes hälsning var: Mitt liv är förändrat, den heliga Anden har renat och befriat mig. Nästa sommar hålls Missionsfesten i Esbo och kommer då att vara enspråkigt svensk.

21 21 mötesplatser KULTUR & KRISTEN TRO KONSTSPANARNA Ekenäs församlings arbetsgrupp KONSTSPA- NARNA presenterar videokonst med Karisbördiga Petra Lindholm, internationellt framgångsrik videokonstnär. Som ung planerade hon att göra musik. Nu skapar hon själv musiken till de flesta av sina filmkonstverk. I sitt skapande rör sig Petra Lindholm mellan kärlek, sorg och död. Hon utplånar gränsen mellan dröm och vaket. En suggestiv känsla av intimitet. Stillheten och ron för betraktaren bort från den bullriga vardagen. År 2001 fick hon Maria Bonnier Dahlins stipendium. År 2006 gav verket Until tredje pris i Carnegie Art Award. TORSDAGEN DEN 2.10 KL. 19 EKENÄS FÖRSAMLINGSHEM UNDER HÖSTEN Petra Lindholms videokonst KULTUR & KRISTEN TRO KYRKOHERDENS KOLUMN Kyrkoherde Anders Lindström i samtal om livet med MTV3:s nyhetsankare Peter Nyman. Exakt tidpunkt annonseras senare på webben samt i pressen. KULTUR & KRISTEN TRO LITTERÄR HÖGMÄSSA I bokkalassöndagens gudstjänst predikar författaren Katarina Gäddnäs, född och bosatt på Åland. Hon har studerat teologi vid Åbo Akademi och arbetat som lärare, ungdomsledare och journalist. Hon debuterade som författare 1997, författarskapet innefattar lyrik och prosa. År 2006 belönades Katarina Gäddnäs med SLS Höijers donationsfond för boken Ytterst Kökar mitt i havet. SÖNDAG 5.10 KL. 10 EKENÄS KYRKA PSALMKVÄLL Britt G. Hallqvists 100-års jubileum firas med en kväll kring hennes psalmskatt. Inledning med lektor Birgitta Sarelin från Åbo Akademi och psalmsång med kantor Niels Burgmann vid pianot. Servering. SÖNDAG KL. 16 EKENÄS FÖRSAMLINGSHEM

22 mission & bistånd 22 Missionsboden förnyar sig

23 23 mission & bistånd Text & foto: Yvonne Lindström, informatör Sedan juni månad finns ett formellt beslut i församlingsrådet om närmare samarbete mellan Missionsboden och Bikupan. Hittills har boden använt försäljningsvinsten till missionsunderstöd för Finska Missionssällskapet medan Bikupans arbete gått ut på att samla in och skicka/ transportera direkt bistånd till ställen där nöden är större än här hemma, i huvudsak till Lettland. I fortsättningen fördelas Missionsbodens vinst i lika delar mellan mission och bistånd. Även den lokala diakonin får ett litet skrap av kakan. Resultatet av beslutet utvärderas under hösten. Det närmare knutna samarbetet i Missionsboden och Bikupan har sina orsaker; dels höjda hyresutgifter som ställer krav på omstrukturering och effektivisering, dels förlängda öppettider som kräver mera personalresurser. Många vill jobba frivilligt med biståndsarbete och känner sig hemmastadda i det sammanhanget, men flera av dem är också beredda att arbeta i Missionsboden. Allt arbete som utförs är frivilligt och sker utan lön. I början Missionsboden i Ekenäs, som från början gick under namnet Missionskällaren, startade sin verksamhet 1983 i källaren under det då nybyggda pastorskansliet vid Larssonsvägen. Enligt gamla tidningsurklipp hade man i början ett nära samarbete med Svalorna/Emmaus. Först året därpå fattade man i församlingsrådet beslut om att ingå avtal med Finska Missionssällskapet om kontinuerligt stöd för missionsarbetet i Senegal. Under de första femton åren var målen för välgörenheten flera. Förutom missionsunder- stödet deltog Missionskällaren i flera repriser aktivt i biståndsförsändelser med kläder och förnödenheter till behövande i bl.a. Polen, Bosnien och St. Petersburg, en verksamhet som benämndes internationell diakoni. Arbetet i missionskällaren engagerade en trogen krets av frivilliga medarbetare. Sedan 2003 är missionsloppisen inrymd i Fazers f.d. bagerifastighet vid Järnvägsgatan, numera privatägd, där man redan i flera år jobbat jämsides med församlingens biståndspunkt Bikupan. Bikupan, med sina några år av biståndsarbete på nacken, har från början haft gott om donatorer, kunder och frivilliga medarbetare. Verksamheten startades upp i rätt tid, men en sannolik delorsak till det positiva mottagandet är att man ivrigt åkt runt och berättat om verksamheten, bjudit på sig. Ryktet har gått vidare och i dagens läge har Bikupan ett brett nätverk som sträcker sig in i flera olika branscher, ålderskategorier och till många orter i vår landsända.

24 mission & bistånd 24 De tre första kombinerade turistoch biståndsresorna var viktiga för att verksamheten skulle bli känd. Därefter har budet gått vidare och vi har fått ta emot betydande donationer i form av kläder, skor, kärl och dylikt som behövs i ett familjehushåll. Gåvorna har kommit också från väldigt oväntade håll. Tjänster och gentjänster föder varandra, säger Gita Lindholm. Förändrade trender Missionskällaren startade i en tid då överflödet var betydligt mindre än idag och loppiskonkurrensen minimal. I dagens läge är loppisar ytterst vanliga och något som vem som helst kan syssla med, antingen som litet sidovärv, hobby eller ideellt för en sammanslutning eller förening. Prylar köps och skänks bort, säljs och cirkuleras, hittar nya ägare och kommer till förny- Gita Lindholm ad nytta på dubbelt vis. Men för att öka konkurrenskraften behöver dagens loppis vara nischad och hitta sin personliga infallsvinkel och kundkrets. Också här gäller det att följa med trender i tiden, hålla sig med rätt vara för rätt kund och i någon mån vara förtrogen med elementär försäljningspsykologi. Också här är det nyttigt att tänka effektivt. Hur kan man utveckla för att överleva? Vad behöver förändras? I det nya samarbetet i Missionsboden är utvecklingsmöjligheterna och synergieffekterna flera. En hel del av de varor som doneras till Bikupan kommer till större nytta om de säljs som loppisvaror och förvandlas till reda pengar här hemma. Eller som Gita Lindholm, nuvarande kontaktperson för Missionsboden, uttrycker det med tanke på förhållandena i Lettland. Den som knappt har ett bord har t.ex. ingen nytta av en fin vit linneduk som någon med varmt hjärta donerat. Däremot kan den säljas här hemma för en av de många slantar som sedan är med och skapar förutsättningar för nästa och åter nästa biståndstransport. Sakerna säljs antingen i Missionsboden eller i Fynda, som är Bikupans försäljningspunkt som dyker upp här och där på olika platser, tidpunkter och i olika sammanhang. Studieresa för framtiden Under sensommaren gjorde några i personalen ett studiebesök till Pedersöre församling där man drivit motsvarande missionsloppis sedan slutet av sjuttiotalet. Det är viktigt för utvecklingen att nätverka med andra, utbyta och få nya idéer, dela erfarenheter och lära av varandras misstag. Framför allt gäller det att våga förändring. Jobbet i Missionsboden är så mycket mer än att hålla öppet. Utöver öppethållningstiden ägnas en hel del tid åt att organisera, sortera och bortsortera, städa, fixa och dona, säger Thina Wikström, som varit aktiv i Bikupan sedan starten. Bistånds- och missionsarbete tangerar varandra på väsentliga punkter. Drivkraften i bägge är omsorgen om nästan, antingen mötet med medmänniskan sker i dagliga livet eller man söker upp henne är uppdraget det samma; att hjälpa, stöda och finnas till hands. Det kan göras på många sätt.

25 25 Hur framtidens Missionsbod kommer att se ut får tiden utvisa. Redan senaste vår omfördelades utrymmet och under den kommande hösten skall nya ställningar och hyllor hjälpa kunderna att lättare överblicka varusortimentet. Varorna som sätts till försäljning behöver vara hela och rena och butiken hemtrevlig med god atmosfär. Hela verksamheten bygger på donationer men man kan tyvärr inte längre ta emot hela MISSIONSLUNCH Efter högmässan i Ekenäs kyrka den kl. 10 inbjuds till missionslunch i församlingshemmet kl. 12. Efter lunchen träffar vi dagens gäst missionär Anna Tikum i Senegal via Skype. Välkommen! dödsbon, det har utrymmesbristen satt stopp för. Verksamheten är stadd i förändring men alltjämt driven av den goda viljan och omtanken om andra, i synnerhet dem som har det avsevärt sämre ställt än man vanligtvis kan föreställa sig är möjligt i en modern värld. Det sker genom bistånd och det sker genom mission, två hälfter som tillsammans bildar en fungerande helhet. mission & bistånd MISSIONS BODEN Ekenäs församling KOM & GÖR PRISVÄRDA FYND! ÖPPETHÅLLNING: TORSDAG kl LÖRDAG kl Kom ihåg MISSIONSBODEN när du städar eller förnyar hemma eller vid gåvoinköp! VARUMOTTAGNING: Alla torsdagar och lördagar. Det går också att ringa Missionsbodens kontaktperson och komma överens om leverans. Boden tar tacksamt emot hela och rena varor till förmån för Finska Missionssällskapet och församlingens eget biståndsarbete. KONTAKTPERSON: Gita Lindholm tel Thina Wikström Järnvägsgatan Ekenäs Tel

26 bistånd 26 Morsdagskassar färdigt adresserade till mottagare. Lettland BIKUPANS FLITIGA BIN TILL CESIS OCH VIESITE Foto: Viveca Lindblom Tidigt den första maj samlades vi, 13 personer, vid Bikupan för att med två lastbilar och en minibuss åka till Lettland. Vi skulle föra saker till socialcentraler i Cesis och Viesite. Samtidigt skulle vi ha möjlighet att besöka några av centrens klienter. I kvällningen framme i Cesis var socialarbetarna på plats och hade ordnat med äldre ungdomar till bärhjälp. Genom att bilda kedja tömde vi bilarna i ett nafs. Då lådorna var väl märkta kunde mottagarna lätt sortera in dem i rätt rum. Följande dag var besöksdag. Under sena kvällen hade ungdomarna sorterat om lådorna så att de familjer vi skulle besöka kunde få lämpliga kläder, skor och övriga saker. Vi packade bilarna och åkte till en matbutik där donerade pengar omvandlades till dryga matkassar. Vi besökte flera familjer men det besök som berörde oss mest var hos en stor familj som bodde långt ute i skogen vid vägs ände. Fadern hade drunknat några år tidigare och änkan bodde tillsammans med sju barn i ett hus med två mycket små eldstäder som såg brandfarliga ut. Hon var liten och späd och inte så gammal, men tycktes ha god ordning på barn, hus och gård. Ekonomin var dock mycket skral. Inomhus var allt städat och i raka rader, men vi berördes av att fönstren var enkla och glesa och golven dragiga och utan mattor. Den äldsta sonen som jobbar på ett jordbruk talade bra engelska och förde familjens talan. Han önskade flera cyklar eftersom barnen hade bara en cykel till sitt förfogande. En gång i månaden besöker socialarbetaren familjen. De fyra socialarbetarna har bara en bil att dela på, och avståndet hit är ca 60 kilometer.

27 27 bistånd Den tredje dagen besökte vi Viesite. På första anhalten, socialcentret, stod en massa damer på trappan och tog emot oss med stora kramar. Efter det obligatoriska kaffet uppenbarade sig en hop karlar. Det var damernas äkta hälfter som kommenderats till centret för att hjälpa till med tömningen av bilarna. Vi fick under tiden gå en rundvandring på åldringshemmet och bäddavdelningen och kände igen sängar och annan utrustning som Bikupan tidigare hämtat hit. Också här besökte vi familjer. Ena gruppen gick till en familj med mentala problem där barnen omhändertagits två gånger. Nu försöker man förena familjen igen och erbjuder en stödperson i hemmet alla dagar i veckan. Då barnantalet är stort (7!) rönte våningssängen som vi skruvade ihop stor glädje. Förutom sängen delades även kläder, leksaker och godis ut. Den andra gruppen besökte en ca 30-årig cp-skadad kvinna som med hjälp av punktinsatser klarade sig själv i sin lägenhet. Hennes stora hobby var broderier. Hon kunde också lite engelska och höll kontakt med omvärlden via internet. Tillbaka i Ekenäs var vi på söndag kväll, lite trötta men fulla av intryck att smälta. Det är ett stort arbete socialarbetarna i Lettland gör och vi är glada att kunna bistå dem, men nog var det trevligt att se och uppleva hur Bi kupans arbete uppskattades på alla ställen. (Anita) Skor som kommit fram till Social Centret i Cesis. En liten glad filur som väntar på besök. En våningssäng monterades ihop hos en sexbarnsfamilj av flitiga herrar och fick mjuka madrasser. Barnen var förtjusta! Sängen blev först en klätterställning.

28 högmässor & gudstjänster/förbön 28 FÖRBÖN I kyrkans vapenhus finns möjlighet att skriva och lämna kvar lappar eller formulär med önskan om förbön för egen eller andras livssituation. Förbönsämnena bärs fram anonymt i söndagens högmässa. Du kan fylla i ett elektro-niskt anonymt förbönsformulär på Ekenäs församlings webbplats. Förbönsämnena bärs fram anonymt i söndagens högmässa. Du kan personligen ta kontakt med någon anställd (se kontaktuppgifter på s. 48) gällande förbön eller vända dig direkt till förbönsgruppen. Förbönsgrupp Församlingens förbönsgrupp samlas varannan torsdag för att be för olika böneämnen. Ta gärna kontakt om det är något du vill att vi ber för eller skriv ner ditt böneämne och lämna in det på pastorskansliet. Märk kuvertet med Nina/förbönsgruppen. Du kan också skicka e-post till: nina.fabritius@evl.fi Varje förbönsbegäran behandlas konfidentiellt. Kontaktperson är diakon Nina. GEMENSAM BÖN Bönesamling under terminerna hålls lördagar kl antingen i Pingstkyrkan, Missionskyrkan, Metodistkyrkan eller församlingshemmet. Följ med veckoannonsen i VN samt på vår webbplats. KYRKKAFFE Efter mässor och gudstjänster serveras (i regel) ett enkelt kyrkkaffe i kyrkan. Stanna gärna kvar och umgås en stund! HÖGMÄSSA firas söndagar kl. 10 i Ekenäs kyrka om inget annat klockslag nämns s e pingst - Jesus vår helare s e pingst - Vår nästa Vi firar 100 år av diakoni med festhögmässa, lunch och efterföljande program. Se sid s e pingst - Tacksamhet s e pingst - Guds omsorg 5.10 Mikaelidagen - Barnens och änglarnas dag. Litterär mässa med predikan av Katarina Gäddnäs. Alternativ: Nallegudstjänst kl s e pingst - En kristen människas frihet s e pingst - Det dubbla kärleksbudet s e pingst - Tro och otro Alternativ: Stenmässa kl. 18. Meditativ kvällsgudstjänst i gemenskap och delande Allhelgona - De heligas gemenskap Ljuständning för de församlingsmedlemmar som avlidit under tiden allhelgona 2013 allhelgona Radiering s e pingst - Jesu sändebud Alternativ: Mässa med små & stora kl. 16. Utdelning av Bibel för barn Reformationsdagen - Trons grund Valsöndag, församlingsvalet inleds efter gudstjänsten Uppbrottets söndag Domsöndagen - Kristus Herre över allting Första advent - Din konung kommer i ödmjukhet Hosiannahymnen sjungs unisont Självständighetsdagen Tvåspråkig gudstjänst Andra advent - Din konung kommer i härlighet Förändringar kan inträffa. Följ med veckoannonseringen i VN samt på församlingens webbplats: Sångstunder kring sångboken SIONSHARPAN Följande onsdagar kl. 18 i församlingshemmet: 3.9, 1.10 och 5.11 KYRKOKÖREN börjar sina övningar 3.9 och övar onsdagar kl i församlingshemmet. Körledare: Pia Nygård ( , pia.nygard@evl.fi)