RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 748 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillgången till utbildning för servicetekniker i säker hantering av klimatvänlig teknik för att ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser SV SV

2 1. Inledning Gnom förordning (EU) nr 517/ minskas den mängd fluorkolväten som företagen kan släppa ut på EU:s marknad, dvs. genom import eller produktion. Genom att begränsa försäljningen av dessa växthusgaser som ofta har en stor uppvärmningspotential, kommer utsläppen att minska på ett betydande sätt på sikt. Begränsningen inleddes 2015 och kommer att leda till att mindre mängder fluorkolväten får tillhandahållas, och år 2030 kommer minskningen att uppgå till 79 % jämfört med Bara under 2030 kommer begränsningen att ha medfört minskade utsläpp på motsvarande 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 2 Detta utgör en minskning med två tredjedelar jämfört med om inga åtgärder vidtas. Det kommer därmed att väsentligt bidra till att unionens klimatmål uppnås. 3 När tillhandahållandet av fluorkolväten minskas, måste tillverkare och importörer av utrustning och produkter där man i dag använder sig av fluorkolväten övergå till klimatvänliga alternativa kylmedel. Eftersom den tekniska utvecklingen har gått framåt med stormsteg de senaste åren, har det blivit möjligt att övergå till lämpliga och energieffektiva alternativa kylmedel med låg global uppvärmningspotential när det gäller utrustning och produkter av diverse slag. 4 Flera av de alternativa kylmedlen har dock egenskaper som servicetekniker och slutanvändare kan vara mindre bekanta med, t.ex. brandfarlighets- och högtrycksegenskaper. Under begränsningsprocessen måste servicepersonal erbjudas och genomgå lämplig utbildning i stor omfattning i hela EU för installation och drift av utrustning med alternativa kylmedel. Om så inte blir fallet kan övergången till alternativa kylmedel äventyras och medföra högre kostnader än nödvändigt. Rapporten har utarbetats i enlighet med artikel 21.6 i förordning (EU) nr 517/2014 där det föreskrivs att kommissionen senast den 1 januari 2017 ska offentliggöra en rapport i vilken man undersöker unionslagstiftningen beträffande utbildningen för fysiska personer om säker hantering av de alternativa kylmedel som kan ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser, och den ska vid behov lägga fram ett förslag till lagstiftning för Europaparlamentet och rådet för att ändra den relevanta unionslagstiftningen. Rapporten innehåller en analys av den relevanta unionslagstiftningen. Den innehåller även en bedömning av den utbildning som för närvarande finns tillgänglig i samtliga medlemsstater, servicepersonals deltagande i denna och andra befintliga utbildningsinitiativ som kan användas som grund för att mer allmänt främja utbildning i alternativa kylmedel. 1 EUT L 150, , s Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Impact assessment Review of Regulation (EC) No 842/2006 on certain fluorinated greenhouse gases (ej översatt till svenska), , SWD(2012) 364 final. 3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En klimatoch energipolitisk ram för perioden , COM(2014) 015 final: 4 Study on alternatives for high ambient temperatures, Öko-Recherche, november 2014: 2

3 Rapporten kompletterades med externt tekniskt arbete på kommissionens vägnar, ett frågeformulär för att få nationella myndigheters synpunkter och omfattande samråd med intressenter 5, inklusive överläggningar inom det samrådsforum som inrättats i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr 517/ EU:s lagstiftning och produktstandarder i fråga om utbildning 2.1 Förordning (EU) nr 517/2014 (förordningen om fluorerade växthusgaser) I förordning (EU) nr 517/2014 och kommissionens genomförandebestämmelser 6 fastställas mycket specifika EU-krav på utbildning och certifiering av tekniker som hanterar kylmedel med fluorerade växthusgaser. Många av dem baseras på redan befintliga åtgärder enligt den föregående förordningen (EG) nr 842/2006 och dess genomförandebestämmelser från Det främsta syftet med kraven är att minimera växthusgasutsläppen från utrustning. 7 Sedan den 1 januari 2015 måste certifierade tekniker inte bara få teknisk kunskap om och praktisk utbildning i fluorerade växthusgaser 8, utan även få information om relevant teknik för att ersätta eller minska användningen av fluorerade växthusgaser och säker hantering av denna. Syftet är att tekniker ska utbildas i att använda fluorerade växthusgaser och få allmän kunskap om egenskaperna hos alternativa kylmedel (dvs. koldioxid, ammoniak, kolväten och fluorkolväten 9 ) och om särdragen hos utrustning som tagits fram för användning av dessa. Förordningen innehåller inga specifika utbildningskrav i fråga om alternativa kylmedel (andra än fluorerade växthusgaser), eftersom förordningen inte omfattar sådana kylmedel Annan tillämplig EU-lagstiftning Annan EU-lagstiftning som syftar till att garantera en säker hantering av utrustning innehåller däremot krav om utbildning i alternativa kylmedel (se tabell 1). Vid sidan av specifik lagstiftning om risker som brandfarlighet och tryck, är allmän produktsäkerhetslagstiftning samt hälso- och säkerhetslagstiftning relevant i detta sammanhang. Tabell 1: Annan EU-lagstiftning för säker hantering av alternativa kylmedel till fluorerade växthusgaser Kategori EU-lagstiftning Tryck Direktiv 97/23/EG om tryckbärande anordningar (och omarbetning 2014/68/EU) 5 European Union legislation relevant to training of personnel enabling the safe handling of alternative refrigerants, Ricardo (2015). 6 För kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning: kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2067 och kommissionens förordning (EG) nr 307/ Relevant verksamhet är installation, service, underhåll, reparation och nedmontering av utrustning, men även läckagekontroll och återvinning av fluorerade växthusgaser vid livscykelns slut. 8 Artikel 10.3 e i förordning (EU) nr 517/ Hydrofluoroolefiner är omättade fluorkolväten (HFC) med en mycket låg global uppvärmningspotential. 10 Om fluorerade växthusgaser blandas med alternativa kylmedel som kolväten, koldioxid eller fluorkolväten, omfattas dessa blandningar av samtliga utbildnings- och certifieringskrav i förordning (EU) nr 517/2014 och av eventuella ytterligare krav i säkerhetsdirektiven nedan. 3

4 Brandfarlighet/explosionsfarliga omgivningar ATEX 95 direktivet om explosionsfarliga omgivningar 2014/34/EU (om upphävande av direktiv 94/9/EG) ATEX 137 direktiv 99/92/EG om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär Hälsa och säkerhet Direktiv 89/391/EEG ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet Produktsäkerhet Direktiv 2006/95/EG (och omarbetning 2014/35/EU) lågspänningsdirektivet Direktiv 2004/108/EG (och omarbetning 2014/30/EU) direktivet om elektromagnetisk kompabilitet Direktiv 2006/42/EG maskindirektivet I direktiv 89/391/EEG om säkerhet och hälsa i arbetet uppmanar EU till åtgärder för att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Det innehåller allmänna krav om utbildning av arbetstagare, inklusive tillfälligt anställda/kontraktsanställda på samma arbetsplats. Arbetstagarna måste få utbildning i samband med anställning (innan de påbörjar sitt arbete), vid förflyttning eller byte av arbete, vid införande av ny arbetsutrustning eller ändring av arbetsutrustning och vid införande av ny teknik. Dessa allmänna krav är dock påtagligt relevanta för aspekter som rör alternativa kylmedel i de fall där hanteringen och användningen av dessa kan innebära en risk för arbetstagarna. Punkten med införandet av ny teknik är särskilt relevant i detta avseende. Specifika frågor om risker och säkerhet i arbetet omfattas också av andra särskilda direktiv, t.ex. direktiven om tryckbärande anordningar och om explosionsfarliga omgivningar. Direktiv 2014/68/EU om tryckbärande anordningar är relevant för utrustning där man exempelvis använder sig av koldioxid och avser sådan utbildning som krävs av anmälda organ, tredjepartsorganisationer och brukares kontrollorgan. Direktivet om explosionsfarliga omgivningar 2014/34/EG och direktiv 1999/92/EG om säkerhet och hälsa för arbetstagare är den centrala EU-lagstiftningen för säkerhetskrav om explosionsfarliga omgivningar och för att förbättra skyddet för säkerheten och hälsan bland de arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär. Dessa krav är relevanta för brandfarliga alternativa kylmedel såsom kolväten och fluorkolväten. De särskilda utbildningskraven avser personal som ansvarar för överensstämmelseinspektioner. I direktiv 1999/92/EG ges även arbetsgivarna ett ansvar att ge lämplig utbildning för arbetet avseende de risker som uppstår till följd av explosiv atmosfär. Här åsyftas inte enbart alternativa kylmedel men relevanta aspekter inbegrips, t.ex. att arbetstagarna ska informeras om faror för explosion, vidtagna skyddsåtgärder, hur farorna uppstår, hur man hanterar utrustningen på rätt sätt, skyddsutrustning som personalen ska bära och tillgången till driftsinstruktioner. Utbildning ska även ges till externa underleverantörer. 4

5 Vidare finns ett antal produktsäkerhetsdirektiv som innehåller krav om utsläppande av vissa typer av produkter på marknaden och som har tagits fram för att främja den inre marknaden. Dessa direktiv riktar sig generellt sett till tillverkarna, och innehåller därför krav i fråga om produkter och produktinformation snarare än på utbildning av den personal som hanterar alternativa kylmedel. Produktsäkerhetslagstiftningen, däribland direktiven 2014/35/EU, 2014/30/EU och 2006/42/EG, innehåller inga specifika utbildningskrav i fråga om användning och säker hantering av alternativa kylmedel, men däremot krav om utbildning av personal som ansvarar för att göra överensstämmelsebedömningar och om utbildningssamarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om produktsäkerhet. Hela denna lagstiftning utgörs av direktiv och ger därför medlemsstaterna ett visst utrymme när det gäller genomförandet. Den metod som tillämpas i fråga om alternativa kylmedel skiljer sig därför tydligt från den som anges i den direkt tillämpliga förordningen om fluorerade växthusgaser. Direktiven innehåller exempelvis inga EU-omfattande minimikrav om alternativa kylmedel, och det finns heller inga obligatoriska EU-certifieringsprogram. Arbetsgivarna förväntas dokumentera den utbildning som ges till personalen, men certifieringsorganens roll i fråga om kylmedel har inte fastställts på EU-nivå. Avsaknaden av föreskrivande minimistandarder och certifieringskrav inom EU kan få vissa företag att tro att det inte finns några obligatoriska utbildningskrav. Så är definitivt inte fallet. Det är också viktigt att notera att föreskrivande utbildnings- och kompetenskrav ställs genom två EN-standarder som är tillämpliga för kylmedel, inklusive fluorerade växthusgaser och alternativ till dessa. I synnerhet avser EN standarden kompetensen hos personal som hanterar kylsystem och värmepumpar. Standarden definierar arbete som rör kylkretsar och tillhörande kompetensprofiler och fastställer förfaranden och en ram för att bedöma kompetensen hos personer som utför sådant arbete, inklusive ett certifieringsprogram. Detta innefattar bland annat aspekter som rör alternativa kylmedel såsom brandfarlighet, giftighet och tryck, och den kompetensnivå som krävs för olika arbetsuppgifter, t.ex. utformning, installation, drift, allmänt underhåll, nedmontering osv. En annan viktig standard för kylmedel är EN 378, som (i EN 378-4) inbegriper utbildning av relevans för brandfarliga alternativa kylmedel. Sammanfattningsvis visar analysen av EU-lagstiftningen att ett antal EU-direktiv redan innehåller krav om utbildning för personal som arbetar med alternativa kylmedel. Det finns också ett obligatoriskt krav om att personal som hanterar alternativa kylmedel måste ges lämplig utbildning för att de ska skyddas mot säkerhetsrisker särskilt risker vid användning av brandfarliga alternativa kylmedel och högtrycksanordningar. Enligt lagstiftning måste arbetsgivarna minska riskerna genom att se till att riskerna bedöms korrekt och att personalen ges lämplig utbildning. Kraven gäller både för produktutvecklare som arbetar för utrustningstillverkare och för tekniker som utför installation, underhåll och nedmontering i slutet av livscykeln. Redan enligt de nuvarande direktiven skulle den arbetsgivare bryta mot lagen som tillåter en arbetstagare att arbeta med system som exempelvis innehåller ett brandfarligt kylmedel, om arbetstagaren inte fått lämplig utbildning. De obligatoriska utbildningskraven för alternativa kylmedel är mindre föreskrivande än för fluorerade 5

6 växthusgaser, men om direktivskraven i tabell 1 kombineras med kraven i EN utgör de en god rättslig ram för utbildningskrav. 5 Vid samrådsforumets sammanträde 11 den 10 september 2015 diskuterade man därför den nuvarande rättsliga ramen, enligt ovan, när det gäller tillhandahållandet av utbildning i alternativa kylmedel och den preliminära slutsatsen att den nuvarande rättsliga ramen, även om den inte är föreskrivande på EU-nivå, utgör en tillräcklig rättslig grund för tillhandahållandet av utbildning i alternativa kylmedel för att dessa ska användas på ett säkert sätt. Medlemmarna i samrådsforumet godtog generellt sett denna ståndpunkt. 5 Vissa intressenter påpekade dock att det eventuellt skulle bli lättare för arbetsgivarna att fatta utbildningsrelaterade beslut om det fanns harmoniserade, utförliga bestämmelser på EU-nivå och att ett certifieringsförfarande skulle underlätta övervakningen av utbildningen. Andra varnade för att fler rättsliga krav om alternativa kylmedel kan försvåra införandet och användningen av dessa ytterligare. 3. Tillgången till utbildning i medlemsstaterna Servicepersonal som hanterar utrustning med fluorerade växthusgaser är sannolikt desamma som utför service på utrustning med alternativa kylmedel. I överensstämmelse med kraven i den tidigare förordningen om fluorerade gaser (förordning (EG) nr 842/2006) har alla medlemsstater informerat om sina certifierings- och utbildningsprogram för användning av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser inom relevanta sektorer. Utifrån en undersökning 12 som riktades till medlemsstaternas myndigheter, kunde det fastställas att totalt utbildade och certifierade tekniker på området fluorerade växthusgaser i dag arbetar med stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpssystem för sammanlagt certifierade företag. I genomsnitt finns det 40 tekniker som utbildats i fluorerade gaser och 10 certifierade företag per invånare. Marknaden domineras av flera olika och mycket små företag. 16 medlemsstater angav att de har ett centralt personal- och företagsregister för att kunna tillhandahålla en förteckning över tekniker och företag med certifiering för fluorerade växthusgaser. Centrala register är till hjälp för slutanvändare som vill verifiera att de använder sig av tekniker med rätt certifiering. I medlemsstater där det inte finns något centralt register måste sådana kontroller göras via certifieringsorganen. Dagens situation när det gäller tillgången till utbildning i alternativa kylmedel sammanfattas i tabell 2. Relativt många medlemsstater (71 %) erbjuder utbildning när det gäller ammoniak (eftersom detta kylmedel redan har använts under en lång tid), men tillgången till utbildning när det gäller andra alternativa kylmedel är betydligt mer begränsad. Den procentuella andelen tekniker som utbildats i olika alternativa kylmedel är mycket låg (0 2,3 %) jämfört med det totala antalet tekniker som utbildats i fluorerade gaser. När det gäller fluorerade växthusgaser finns det ett obligatoriskt certifieringsprogram som gör att medlemsstaternas Svarsfrekvens: 22 medlemsstater utgörande mer än 91 % av EU:s befolkning. 6

7 regeringstjänstemän kan få exakta uppgifter om antalet certifierade tekniker, men så är inte fallet när det gäller alternativa kylmedel. Det är därför troligt att det faktiska antalet tekniker som utbildats i alternativa kylmedel är större än vad som framgår av undersökningen. Antalet tekniker som utbildats i alternativa kylmedel är dock fortfarande begränsat. Tabell 2: Analys av utbildning i klimatvänliga alternativa kylmedel till fluorerade växthusgaser Tillgänglig utbildning i landet (medlemsstater i %) Andel certifierad personal som utbildats i fluorerade gaser och i alternativa kylmedel Ammoniak Koldio xid Kolväten: små hermetiska system Kolväten: större system (uppdelade system, kylare) Fluork olväte n 71 % 52 % 48 % 35 % 20 % 2,3 % 2,2 % 0,7 % 0,05 % 0 % Utbildning innefattar teoretisk kunskap och praktisk tillämpning på relevant utrustning. Det senare är mer kostnadsintensivt, eftersom det förutsätter att det finns tillräckligt utrustade utbildningscenter. Det finns redan några viktiga utbildningscenter i medlemsstaterna, varav omkring 90 tillhandahåller teoretisk utbildning och cirka 50 erbjuder praktisk tillämpning i 14 medlemsstater. Den geografiska spridningen visar att det finns en mycket större tillgång till sådana inrättningar i vissa medlemsstater än i andra. Industrins struktur, där mikroföretag är så pass dominerande, utgör ett potentiellt hinder för att utbildning i klimatvänliga alternativ ska ges i större omfattning. Det är relativt svårt för mycket små företag att hitta den utbildning som krävs bland alla de alternativ som nu finns. Några medlemsstater angav att de har tagit initiativ för att öka utbildningsdeltagandet i fråga om klimatvänliga alternativa kylmedel. Vissa medlemsstater kommer att låta alternativa kylmedel ingå i utbildningen (Förenade kungariket och Spanien), vissa planerar att uppföra fler utbildningsinrättningar på detta område (Tyskland och Nederländerna) och andra finansierar projekt när det gäller utbildning, sakkunskap, främjande av alternativa kylmedel och företags medvetenhet om utbildningsbehoven (Bulgarien och Estland). Vidare planerar några nationella utbildningsorganisationer att förbättra utbildningen i alternativa kylmedel (Finland). 4. Den privata sektorn och andra initiativ Trots att det saknas föreskrivande krav om alternativa kylmedel på EU-nivå har industrin fortsatt ta särskilda initiativ när det gäller klimatvänliga alternativa kylmedel, delvis på grund av rättsliga säkerhetskrav och andra krav som behandlas i avsnitt 2 ovan. På så sätt kan 7

8 tillverkare av produkter som innehåller alternativa kylmedel i de flesta fall ge utbildning på egen hand och via anställda som ska utföra underhåll hos slutanvändaren. Så är exempelvis fallet när det gäller stora centrala koldioxidbaserade kylsystem på stormarknader. Vidare har den europeiska föreningen för luftkonditionering och kylteknik (Air conditioning and Refrigeration European Association, Area) offentliggjort en vägledning om minimikrav för utbildning och certifiering av underleverantörer. 13 Dessa krav har harmoniserats med EN standarden ( Kylsystem och värmepumpar Kompetens hos personal ). Areas vägledning innehåller omfattande utbildningsramar och föreslagna kursupplägg när det gäller ammoniak, koldioxid och kolväten. Avslutningsvis utgör projektet Real Alternatives 14 en stadig grund för framtida utbildningsverksamhet i hela EU, särskilt när det gäller teoretisk utbildning. Projektet är ett multinationellt utbildningsinitiativ som har fått stöd av Europeiska kommissionen, FN:s miljöprogram och en rad företag. Programmet har lett till omfattande utbildningsmaterial, inklusive moduler för e-lärande om klimatvänliga alternativa kylmedel, som allmänheten kan få tillgång till på webbplatsen på sex olika språk. 5. Hinder på grund av tillgänglig utbildning Utbildning är något som tas på största allvar av de olika intressenterna från utrustningsleverantörer, servicetekniker och slutanvändare till ansvariga myndigheter och det finns en stor medvetenhet om behovet av mer lämplig utbildning när det gäller utrustning med alternativa kylmedel. Det finns dock flera identifierade brister som kan hindra utvecklingen om de inte åtgärdas. 5.1 Tillgången till lämpligt utbildningsmaterial Det finns god tillgång till utbildningsmaterial som kan användas inom utbildningsprogram avseende alternativa kylmedel (standard EN 13331, Areas riktlinjer, det EU-finansierade projektet Real Alternatives och flera nationella åtgärder), och tekniker i alla medlemsstater har fri tillgång till många av dessa. Detta kan utgöra en plattform för att stärka utbildningens utveckling, men bortsett från det eventuella behovet av material på andra språk måste materialet stegvis och ständigt utvecklas för att återspegla förändringar, t.ex. införandet av nya standarder, nya alternativa kylmedel och teknisk utveckling samt ökade kunskaper om hur man använder klimatvänliga alternativa kylmedel. Materialet skulle också användas i högre grad inom EU om det översattes till alla berörda språk. Denna pågående utveckling bör främjas ytterligare. Nyckeln till framgång är att uppmuntra tekniker runt om i EU att utnyttja de utbildningsresurser som redan finns. 13 Low GWP Refrigerants: Guidance on minimum requirements for contractors training & certification, Areas vägledning, november finansierat genom EU:s handlingsprogram för livslångt lärande. 8

9 5.2 Brist på inrättningar för praktisk tillämpning Det finns god tillgång till befintligt material, t.ex. relevanta informationshandlingar och programvara för teoretisk tillämpning (antingen via e-lärande eller fysiska kurser), men det verkar finnas stor brist i vissa regioner på inrättningar för praktisk tillämpning för att man ska kunna öva direkt på utrustningen i fråga. Att det tar så pass lång tid att tillhandahålla tillräckligt många inrättningar för praktisk tillämpning har förmodligen att göra med att det kostar att bygga och driva sådana anläggningar. Berörda myndigheter på samtliga nivåer kan behöva överväga olika sätt för att stimulera större investeringar i sådana inrättningar, i samarbete med organisationer som företräder underleverantörer och utrustningsleverantörer, samt med högskolor, yrkesutbildningscenter, fackföreningar och privata skolor. 5.3 Brist på utbildade ingenjörer och tekniker Trots att det finns bra utbildningsmaterial är det tydligt att det nuvarande utbildningsdeltagandet är alltför lågt för att tillgodose de krav som begränsningen av fluorkolväten innebär på medellång och lång sikt. Det finns en allmänt dålig beredskap för alternativa kylmedel, inklusive ammoniak, koldioxid, kolväten och fluorkolväten. Detta gäller såväl tekniker som utför installations- och underhållsarbete som professionella ingenjörer som specificerar och utformar utrustning. För närvarande används alternativa kylmedel i relativt begränsad omfattning, men fler tekniker måste utbildas i takt med att alternativa kylmedel blir allt vanligare, eftersom begränsningen av fluorkolväten blir en allt större utmaning. Redan 2018 måste tillgången till fluorkolväten (mätt i koldioxidekvivalenter) ha minskats med 37 % jämfört med Då måste det finns en mycket större andel utbildade tekniker. I vissa regioner är bristen på utbildade tjänsteleverantörer ett viktigt argument för att inte övergå till alternativa kylmedel, t.ex. användning av koldioxid i kommersiella kylsystem. Utbildningsdeltagande måste uppmuntras omgående, genom att ge berörda myndigheter, branschspecifika handelsorganisationer, utrustningstillverkare och utbildningsorganisationer en särskild roll. Det behövs informationskampanjer bland slutanvändare och inom utrustningsförsörjningskedjan (t.ex. grossister, stormarknader och stora byggaktörer) för att främja utbildning och utbyte av bästa praxis. Ett sätt att mångdubbla ansträngningarna och åtgärda den befintliga geografiska obalansen kan eventuellt vara att utnyttja fortbildningsprogram för utbildare. Förutom utrustningstillverkare som ser till att servicepersonalen utbildas i ny teknik kan stora slutanvändare (dvs. stora återförsäljare) ha en stor påverkan, särskilt genom att kräva att endast vederbörligt utbildade tekniker får arbeta med deras system. Vissa nationella branschorganisationer överväger att fastställa minimikrav för utbildning eller införa frivilliga kompetenssystem ( skill card systems ) för att teknikerna ska få ett officiellt erkännande av sin utbildning och kompetensprofil. 6. Slutsatser I enlighet med artikel 21.6 i förordning (EU) nr 517/2014 har kommissionen undersökt EU:s lagstiftning beträffande utbildning av fysiska personer i säker hantering av de alternativa 9

10 kylmedel som kan ersätta fluorerade växthusgaser. Den slutsats som kan dras utifrån denna bedömning är att den rättsliga ramen tillsammans med befintliga standarder på EU-nivå i stort förefaller lämpliga för att säkerställa en säker hantering av sådan utrustning, om bestämmelserna följs. Det förefaller därför olämpligt att EU vidtar ytterligare lagstiftningsåtgärder i denna fråga i nuläget. Utifrån information från medlemsstaternas myndigheter och andra intressenter har dock brister konstaterats i praktiken när det gäller det nuvarande utbildningsutbudet för användning av klimatvänlig alternativ teknik. Det finns i synnerhet en påtaglig brist på utbildningsinrättningar, praktisk utbildning och kvalificerad personal. Mer måste göras för att utbildningen ska tillgodose den ökade efterfrågan i framtiden. Kommissionen har i detta sammanhang, utifrån de preliminära resultaten av denna rapport, redan gjort utbildning i alternativa kylmedel till en av de viktigaste prioriteringarna i 2016 års upphandling inom ramen för Lifeprogrammet 15. Det finns även ett större engagemang på detta område bland intressenter, inklusive teknikerförbund, privata företag och myndigheter. Företag som säljer utrustning med alternativa kylmedel har intresse av att främja kompetens för hantering av utrustningen och skulle kunna förenkla tillgången ytterligare till utbildning avseende deras utrustning samt samarbeta med oberoende utbildningscenter. Teknikerförbund letar efter nya verksamhetsområden för sina medlemmar och skulle på samma sätt kunna främja och förenkla tillgången till utbildning. Nationella myndigheter skulle kunna utnyttja tillgängliga finansieringsprogram för att stödja upprättandet av relevanta inrättningar och utbildningsprogram samt öka medvetenheten om befintliga bestämmelser och standarder. 15 Lifeprogrammet är EU:s finansieringsinstrument för miljö och klimatpolitik. 10