Programmeringsmanual för resursstyrningsverktyg. Emil Hagman
|
|
- Erik Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programmeringsmanual för resursstyrningsverktyg Emil Hagman Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för byggnadsteknik Vasa 2013
2 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och ort: Inriktningsalternativ/Fördjupning: Handledare: Emil Hagman Byggnadsteknik Vasa Samhällsteknik Tom Lipkin Titel: Programmeringsmanual för resursstyrningsverktyg Datum Sidantal: 16 Bilagor: 3 Abstrakt Syftet med detta examensarbete är att göra en programmeringsmanual för ett resursstyrningsverktyg till ett mellanstort jordbyggnadsföretag. Arbetet beskriver hur information behandlas och förs vidare för underlag till viktiga beslut. Här beskrivs kort om hur upphandlingen av byggnadsprojekten går till i Finland, samt hur olika entreprenadsformer är uppbyggda. Resultatet är en programmeringsmanual vars huvudprodukt är en ackordprojektsmätare, som kommer att ge Sundström Ab ett hjälpmedel till framförallt resursstyrningen. Mätaren kommer också att beskriva hur orderläget ser ut samt läget på enskilda projekts budget och kassaflöde. Språk: svenska Nyckelord: resursstyrning, entreprenadformer, upphandling, budgetering, rapportering, uppföljning
3 OPINNÄYTETYÖ Tekijä: Koulutusohjelma ja paikkakunta: Suuntautumisvaihtoehto/Syventävät opinnot: Ohjaaja: Emil Hagman Rakennustekniikka Vaasa Yhdyskuntatekniikka Tom Lipkin Nimike: Resurssihallintatyökalun ohjelmointikäsikirja Päivämäärä: Sivumäärä: 16 Liitteet: 3 Tiivistelmä Tämän opinnäytetyön tarkoitus on tehdä ohjelmointikäsikirja resurssihallintatyökalulle keskisuurelle maanrakennusyritykselle. Työ kuvaa miten tiedot käsitellään ja viedään eteenpäin perustaksi tärkeille päätöksille. Tässä kuvataan myös miten rakennusurakat hankitaan Suomessa, ja miten eri urakkamuodot on rakennettu. Tuloksena on ohjelmointikäsikirja, jonka päätuote on urakkahankkeen-mittari, joka antaa Sundström Ab:lle apuvälineen erityisesti resurssihallintaan. Mittari kuvaa myös tilaustilanteen, yksittäisten hankkeiden talousarvion ja kassavirran tilanteen. Kieli: ruotsi Avainsanat: resurssihallinta, urakkamuodot, hankinta, budjetointi, raportointi, seuranta
4 BACHELOR S THESIS Author: Degree Programme: Specialization: Supervisor: Emil Hagman Construction Engineering, Vaasa Municipal Engineering Tom Lipkin Title: Programming manual for resource control tool Date: Number of pages: 16 Appendices: 3 Abstract The purpose of this bachelor s thesis is to make a programming manual for a resource control tool for a medium-sized earthworks company. The work describes how information is processed and passed on to become the basis for important decisions. The thesis briefly describes the procurement of construction projects in Finland, and how different contract types are structured. The result is a programming manual whose main product is a work projects meter, which gives Sundström Ab a tool that can be used primarily for resource controlling. The meter also describes the order situation as well as the budget- and cash flow situation of each project. Language: Swedish Key words: resource control, contract forms, procurement, budgeting, reporting, follow-up
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och problemformulering Syfte Problemformulering Projekttyper Entreprenadformer Totalentreprenad Helhetsentreprenad Delad entreprenad Utförande Huvudentreprenad Sidoentreprenad Underentreprenad Upphandling och projektering Upphandlingsprinciper Entreprenadtävling Entreprenadskrav Offertförfrågan Offertberäkning Behandling av offert Budgetering, rapportering och uppföljning Budgetering Rapportering... 10
6 4.2.3 Uppföljning Tilläggs- och ändringsarbeten Ändringsarbeten Tilläggsarbeten Resursgrupper Ackordprojektsmätare Resultat och tolkning Diskussion Källförteckning Bilagor Bilageförteckning Bilaga 1. Programmeringsmanual Bilaga 2. Ackordprojektsmätare (graf) Bilaga 3. Maskinlokalisering (karta)
7 1 1 Inledning Resursstyrningen i ett företag är lätthanterligt så länge en och samma person kan hålla allt i sitt arbetsminne. Detta lyckas främst i små företag där produktionen hålls inom en rimlig nivå och resursbehovet hålls stabilt. I takt med att företaget växer och produktionen och behovet av resurser ökar, uppstår kravet på ett verktyg eller en strategi som hjälper till att styra och ger en överblick av resursbehoven. Saknar man detta leder det ofta till kostsamma felaktiga beslut, överraskningar, kvalitets- och säkerhetsrisker och att leveranstider inte håller. Uppdragsgivaren, Sundström Ab Oy Entreprenad, grundades 1966 av Hans-Erik Sundström i Lepplax, som då i huvudsak sysslade med skogsdikningar. Bolaget Bröderna Sundström Öb kom till 1986, då totalt sju bröder var aktiva i företaget, några maskiner till hade införskaffats och man hade börjat med täckdikningsverksamhet. De två yngsta bröderna kom med i bolaget år År 1999 bildades bolaget Sundström Ab Oy Entreprenad och nio bröder blev aktieägare. Samtidigt införskaffades utrustning för beläggningsarbeten och en egen asfaltstation uppfördes vid Långmossen i Lepplax. Företagets verksamhetsområden är idag jordbyggnad, asfaltering, krossning, täckdikning samt försäljning av material och transporttjänster. (Sundström Ab Oy, ) Sundström Ab har nu kommit in i det skedet då hanteringen av resurserna behöver ett hjälpverktyg. Med sina 80 anställda och över 30 miljoner i omsättning finns behovet av ett hjälpverktyg (Sundström Ab Oy, ). Hjälpverktyget ska byggas in i Sundström Ab:s databas Marto, där all relevant information om resursmängd, plats och tid samlas till ett överskådligt schema. Min uppgift är att ta reda på hur verktyget ska byggas upp och hur det i praktiken ska fungera, samt vilka faktorer som påverkar resursstyrningen. Eftersom Sundström Ab har ett gott samarbete med programmeringsföretaget Powerledge Oy, blir min uppgift att konstruera en programmeringsmanual till verktyget. Detta examensarbete innehåller först information om hur olika byggprojekt kan utföras, information om olika entreprenadformer samt hur olika avtalsförhållanden fungerar. Upphandlingsprinciperna för ett byggobjekt ser lite olika ut beroende på vem som är den upphandlande enheten. Här presenteras en princip gjort för den privata sektorn, ett RT-kort utgivet av Byggnadsindustrin RT rf. som heter Principer för entreprenadupphandling inom byggnadsbranschen.
8 2 Budgeteringen, rapporteringen och uppföljningen av projekten är inte att glömma. Det är viktigt att dessa implementeras i själva projekteringen och att man följer med hur projekt framskrider både produktionsmässigt och ekonomiskt. 2 Syfte och problemformulering 2.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att resonera hur ett resursstyrningsverktyg skall fungera på ett mellanstort jordbyggnadsföretag med fem olika enheter samt hur synkroniseringen mellan dessa enheter kunde stärkas. 2.2 Problemformulering Största problemet med hanteringen av resurserna på ett jordbyggnadsföretag är att hantera projekt som sålts på enhetsprisackord. De flesta av dessa projekt är till storleken små och saknar både mängd- och tidsuppgifter. Man kanske har information om när projektet startar samt en liten inblick i vad som ska göras, t.ex. markarbeten för en egnahemsgrund. Men man har inte tillräckligt noggranna uppgifter om arbetets mängd. Om projektet däremot sålts som helhetspris har man noggranna uppgifter på när och vad som ska utföras. (Liuksiala, 2004, s. 47) Byggprojekten i Finland är oftast uppdelade i olika entreprenadformer, total-, helhets-, delad-, och projektledningsentreprenad. (Liuksiala, 2004) Beroende på vilken entreprenadform och i vilket avtalsförhållande man står i, har det betydelse på möjligheten till att själv organisera och planera resursbehovet. Ett annat problem som uppkommer är hanteringen av tillgänglig information, hur relevanta är uppgifterna och kan det under projektets gång uppstå ändrings- eller tilläggsarbeten? Lönar det sig att ta fram information genom grundligare beräkningar och planeringar? Inom jordbyggnadsbranschen finns det en hel del olika typer av maskiner, arbetsgrupper och verktyg som alla har sina egna tillämpningsområden. Var går gränserna mellan dessa och hur delas de in?
9 3 3 Projekttyper Vid köpet av en tjänst kan byggherren i offertskedet själv välja vilka entreprenadformer som ska användas samt hur tjänsten skall köpas. Köps tjänsten som helhetspris betyder det att man i offertförfrågningarna ger ut mängdberäkningar, kvalitetskrav, tidsplan samt ritningar och andra dokument som begränsar entreprenadgränserna och ansvarsuppgifter. Säljaren skall i detta fall ge ett fast pris för ackordet. (Liuksiala, 2004, ss. 41, 79) Men om byggherren bestämmer sig för att sälja projektet som enhetspris, behöver beställaren inte utföra noggranna mängdberäkningar samt specificera gränser. Detta höjer riskerna för byggherren men det ger också en möjlighet till en totalt sett billigare tjänst. I detta fall ger säljaren ut enhetspriser på maskiner, material och tjänster eller enligt littera Talo 80/ Talo 90, vilket ofta leder till vaga uppgifter om mängden arbete samt när tjänsten skall utföras. (Liuksiala, 2004, s. 47) 3.1 Entreprenadformer I god tid före offertförfrågan ska byggherren ha en god bild av i vilken form arbetet skall utföras. Entreprenadformen bestäms utifrån projektets art och avtalsförhållandena mellan byggherren, entreprenörerna och planerarna. (Liuksiala, 2004, s. 41) Totalentreprenad Totalentreprenad (KVR = kokonaisvastuurakentaminen) är en entreprenadsform där entreprenören utför byggobjektet, tillhörande helhetskoordinering och planering. Denna entreprenadform kallas också nyckeln i hand utförande. I detta fall har byggherren endast avtalsförhållande med KVR-entreprenören. Totalentreprenadens fördel utöver det enkla avtalsförhållandet är att planeringen och produktionen utförs av samma företag. Under planeringen kan företaget ta beaktande olika produktionssätt och kostnader. Detta leder ofta till att kostnaden för objektet totalt sett blir lägre. Totalentreprenadsobjekt har oftast också en kortare byggtid än under andra entreprenadsformer. Detta för att produktionen och planeringen delvis kan fortskrida samtidigt. (Liuksiala, 2004, s. 41)
10 4 Byggherre KVR-Entreprenör Planerare Underentreprenör Planerare Planerare Underentreprenör Underentreprenör Figur 1. Totalentreprenad. (Liuksiala, 2004, s. 42) Helhetsentreprenad Vid helhetsentreprenad gör byggherren avtal för hela arbetet med en entreprenör. Denna entreprenör kan göra avtal med andra entreprenörer som utför så kallade specialjobb. Dessa entreprenörer fungerar som underentreprenörer åt huvudentreprenören. Underentreprenörerna är i avtalsförhållande med huvudentreprenören utan att ha avtalsförhållande till byggherren. Denna entreprenad kräver minst arbete av byggherren då denna endast gör avtal med huvudentreprenören, men entreprenadformen är inte alltid den förmånligaste. (Liuksiala, 2004, s. 43) Planerare Byggherre Huvudentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Figur 2. Helhetsentreprenad. (Liuksiala, 2004, s. 43)
11 Delad entreprenad Vid delad entreprenad gör byggherren avtal med olika entreprenörer för olika projektdelar. Den byggnadstekniska entreprenaden kallas oftast för huvudentreprenad och de entreprenörer som utför specialjobb, skriver sidoentreprenörsavtal med byggherren. Mellan de olika entreprenörerna som beställaren valt ut finns inga avtalsförhållanden, förutom då byggherren underställer sidoentreprenören huvudentreprenören. (Liuksiala, 2004, s. 43) Denna entreprenadform ger en möjlighet till ett totalt sätt förmånligare alternativ än helhetsentreprenad, då byggherren själv frågar efter offert på specialarbeten. Men å andra sidan kräver det mer av byggherren som då också har mera ansvar gentemot andra entreprenörer. Byggherren skall som skyldig till medverkan sörja för att övriga arbeten som byggherren utför eller låter utföra under byggnadsarbetet inte onödigt stör entreprenörens prestation och att arbetena framskrider så, att entreprenören kan utan hinder av dem fullfölja sin egen prestation (YSE d ). Byggherrens ansvar gentemot sidoentreprenörerna flyttas till huvudentreprenören om byggherren underställer sidoentreprenörerna huvudentreprenören, underställd sidoentreprenad. (Liuksiala, 2004, s. 43) Planerare Byggherren Huvudentreprenör Sidoentreprenör Sidoentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Underentreprenör Figur 3. Delad entreprenad. (Liuksiala, 2004, s. 44)
12 6 3.2 Utförande Beroende på projekttyp kan man som jordbyggnadsföretag ha olika avtalsförhållande på projekt. Är huvudelen av projektet jordbyggnadsarbeten skrivs oftast huvudentreprenadavtalen med den som utför dessa. Om projektet däremot innehåller till största delen byggnadstekniska arbeten skrivs huvudentreprenaden med ett byggnadsföretag och beroende på entreprenadform avtalas jordbyggnadsdelen direkt med byggherren som sidoentreprenad eller med huvudentreprenören som underentreprenad. (Liuksiala, 2004) Huvudentreprenad Huvudentreprenören är den som har direkt avtalsförhållande till byggherren och som i de kommersiella handlingarna utnämnts till huvudentreprenör. Ifall man vid ett byggnadsprojekt innehar denna roll, har man ansvaret för ledningen av projektet i den omfattning som kontraktet avser (YSE 1998) Sidoentreprenad Sidoentreprenören är den som står i avtalsförhållande till byggherren och som utför de arbeten som inte ingår i huvudentreprenaden (YSE 1998) Underentreprenad Underentreprenören är den som utför arbete åt en annan entreprenör (YSE 1998). Eftersom huvudentreprenören ansvarar för deras underentreprenörer som deras egna, skall underentreprenadskraven vara så långt som möjligt likadana som huvudentreprenörskraven för att avtalshelheten ska fungera. Om detta inte är fallet kan huvudentreprenören hamna att betala skadestånd för bl.a. dröjsmål eller kvalitetsbrist åt byggherren, som denne inte i sin tur kan kräva av underentreprenören. (Liuksiala, 2004, s. 188)
13 7 4 Upphandling och projektering Vid jordbyggnadsprojekt som sålts som entreprenad har man från offertskedet fått uppgifter på vad som skall utföras och hur tidsplanen ser ut. Men under projektets gång kan det ifall det uppkommer planeringsfel eller brist, myndighetsbeslut eller byggherrens önskemål uppkomma ändrings och tilläggsarbeten. (Liuksiala, 2004) 4.1 Upphandlingsprinciper Då man bestämmer sig att gå till verket med ett byggprojekt ska man beroende på i vilken ställning man står konkurrensutsätta bygget. Det går i stort ut på att man besluter sig om uppdelningen av projektet och att man sänder ut offertförfrågningar till olika aktörer. Upphandlingen av projekt ställs i olika kategorier. Företag eller privatpersoner har en möjlighet att själva välja en eller flera aktörer som ger offert på projekten. Då statliga och kommunala myndigheter och anstalter samt projekt där det offentliga stödet är över 50 % anhåller om upphandling, ska de sättas ut som offentlig upphandling om de övergår gränsvärdena (Lag om offentlig upphandling, /348). Syftet med offertförfrågningar är att konkurrensutsätta varor och tjänster och att alla får samma förutsättningar att offerera och sälja. De aktörer som visar intresse får ta del av all data och information om projektet, varifrån de beräknar ett pris på entreprenaden. Då byggherren är en privatperson, företag eller annan förening och projektet inte får offentligt stöd på över 50 % av kostnadsuppskattningen, kan entreprenadstävlingen ske på byggherrens önskemål. Detta för att det på de privata anordnade upphandlingarna inte finns någon lagstiftning. Det finns ändå nedtecknat en upphandlingsprincip för den privata sektorn, RT Principerna för entreprenadtävlingar inom byggnadsbranschen, som behandlar god sed inom entreprenadstävlingar. (Liuksiala, 2004, s. 55) Entreprenadtävling Byggherrens mål med entreprenadtävlingen är att förverkliga byggobjektet planenligt på det kostnadsmässigt förmånligaste sättet. Entreprenörens mål är att förverkliga byggnadsarbetet enligt avtal och på ett ekonomiskt lönande sätt. De båda parternas gemensamma mål är att i samarbete skapa ett gott slutresultat. (RT )
14 8 Parterna får inte ge ut oriktiga eller vilseledande information och heller inte dölja faktorer som påverkar den andra partens prestation. Information som utbyts ska beskrivas detaljerat och otvetydigt, informationsgivaren ansvarar för den information denne gett. (RT ) Entreprenadskrav Förfrågningsunderlaget ska vara tydligt utformat och unikt, villkoren skall vara rättvisa och lika för alla entreprenörer. Riskerna skall delas mellan parterna med hänsyn till parternas arbetsuppgifter, kompetens och inflytande. Entreprenaden skall inte innehålla oskäliga villkor och onödiga risker eller s.k. dolda risker. Alla entreprenadskrav skall nämnas i förfrågningsunderlaget och kraven ställda så att offerter givna enligt dessa krav är jämförelsebara. Om byggherren ger ut mängdberäkningar till entreprenören för beräkning, har entreprenören rätt att göra offertberäkningar litande på dessa beräkningar. (RT ) Offertförfrågan Offertförfrågningar sänds ut till så många entreprenörer så att det uppkommer en tillräcklig tävling för entreprenaden, samt att man sänder ut förfrågningar till yrkesskickliga entreprenörer och kontrollerar att de har tekniska och ekonomiska resurser att förverkliga entreprenaden. Förfrågningsunderlaget skall vara tillräckligt utförande så att entreprenörerna kan ge ett så noggrant pris på entreprenaden som möjligt. Offertförfrågan sänds ut åt alla på samma gång och innehållet i offertförfrågningarna skall vara likadant. Samtidigt ska ändringar eller tillägg som uppkommer under offertberäkningarna informeras på samma sätt åt alla. Tidsreservationen för offertberäkningen skall vara tillräckligt lång så att entreprenörerna har god tid på sig att beräkna. (RT ) Offertberäkning Det är förbjudet att ge ut offertpriser åt andra entreprenörer som är med och tävlar innan avtalet är undertecknat. Offerten ska vara undertecknad och skriftligen inlämnas före tidpunkten för inlämnande av offert till förfrågaren. Offerten skall innehålla entreprenadspris och andra uppgifter som man frågar efter. För att offerterna skall kunna jämföras lämnas offerterna in i den form som förfrågaren uppger. (RT )
15 Behandling av offert Vid behandlingen av offerterna skall det säkras att rättvisa och likabehandling sker mellan entreprenörerna. Entreprenadspriset skall vara om möjligt det avgörande vid valet av entreprenör. Alla offerter öppnas samtidigt vid ett skilt ordnat möte som bokförs med protokoll, där man antecknar tidpunkt, plats, närvarande och entreprenörer som lämnat anbud. Först förkastas anbuden som är bristfälliga om sådana finns varefter man jämför de anbud som godkänts. Om det billigaste anbudet visar sig ändå vara för dyrt kan alla anbud förkastas. Parterna kan samlas till möte och diskuttera anbuden, inte då i syfte att ändra på entreprenadspriset utan främst kontrollera att båda parterna har förstått entreprenaden på samma sätt. (RT ) 4.2 Budgetering, rapportering och uppföljning För att få en möjlighet till uppföljning samt insikter på utvecklingsmöjligheter skall uppföljningen ske som rutin. Alla projekt skall budgeteras och följas upp med samma mätare så att man får relevanta och jämförelsebara resultat. I figur 3 nedan visas sambandet mellan budgeteringen, uppföljningen och resultatanalysen. (Revisionsverket, 1980) Uppföljning av kostnader Beräknad uppoffring Faktisk uppoffring Budgetering Resultatanalys Beräknat resultat Uppnådda resultat Före Uppföljning av resultat Efter Figur 3. Samband mellan budgetering, uppföljning och resultatanalys (Revisionsverket, 1980, s.18)
16 Budgetering Budgeteringen av ett projekt är en konkretisering och kvantifiering av projektets utförande. Budgeten kan ha olika tidsperspektiv men oftast delas de i byggbranschen upp projektvist. Projektbudgeten utarbetats från information man behandlat vid offereringen, där man kategoriserat resurserna och deras uppgifter samt kostnaden på dessa. I offertskedet bestäms också storleken på det budgeterade resultatet beroende på konjunkturläge och beläggningsgrad. Den totala budgeten på ett byggnadsprojekt är det samma som priset på projektet, men en uppdelad budget ger möjligheter till en noggrannare uppföljning av projektet. Det är då lättare att följa med produktiviteten och kostnaderna i förhållande till budgeten på olika enheter eller arbetsprestationer. Under budgeteringsfasen, offereringen är det viktigt att de som beräknar har en god insikt i resursernas produktivitet och effektivitet, så att budgeteringen och resursernas produktivitet går hand i hand. (Revisionsverket, 1980) Rapportering För att rapporteringssystemet skall fungera effektivt måste vissa krav uppfyllas. Rapporterna skall kvitteras av mottagaren. Detta för att säkerställa att mottagaren tagit del av rapporten, samt att man vid kvitteringen godkänner utförandet. Intresset i rapporterna koncentreras på avvikelser från toleranserna eller som av andra skäl kräver en noggrannare analys och förklaring. Det är också viktigt att kvitteringen sker med så korta intervaller att båda parterna har kvar utförandet i sitt minne, och att man i tid och så snabbt som möjligt kan åtgärda en situation eller en oönskad utveckling. (Revisionsverket, 1980) Informationen i rapporterna skall rensas ut så att de endast innehåller den information som mottagaren behöver. Det är också viktigt att de som rapporterar får information om vad som skall rapporteras och att rapporteringen hålls på ett enkelt och lättbegripligt sätt, så att motivationen hålls uppe. Rapporteringen görs om möjligt till en rutinsak, d.v.s. att man alltid rapporterar samma uppgifter t.ex. antal timmar eller kg, så att både den som rapporterar och mottagaren förstår varandra. Rapporter som utöver detta behövs samlas då in på sidan om för att underlätta rapporteringen. (Revisionsverket, 1980)
17 Uppföljning Uppföljningen innebär att man registrerar, identifierar samt analyserar resultatet eller prestationerna man åstadkommit samt kostnaderna för dessa i jämförelse med budgeten. Med andra ord ger uppföljningen besked om var man är i förhållandet till målet. Projektuppföljningen på ett byggprojekt är en sammanställning på data av använda resurser i förhållande till budgeten, men för att få en inblick i var man ligger behövs också lägesrapporter. Ett sätt att få in dessa med data är om man har en bra planerad betalningsplan där man kan fakturera olika rater utifrån olika arbetsskeden eller färdigställningsgrad. Är betalningsplanen rätt utformad kommer kostnaderna för projektet och inkomsterna att hållas i balans. (Revisionsverket, 1980) I uppföljningen jämförs hur budgeten hållits vilket ger en inblick i hur nästa projektbudget byggs upp. Insamlande av data (rapporter) skall ske på ett systematiskt sätt och fungera enligt en rutin och att dessa systematiskt skall analyseras och redovisas. Detta bidrar till att projektets framskridning kan korrigeras och styras i önskad riktning. Här är det också viktigt att all data (rapporter) från alla projekt liknar varandra så att man enkelt kan jämföra dessa. För att en uppföljning skall var effektiv skall vissa indikationer uppfyllas. Utfallsrapporteringen skall ske regelbundet och systematiskt, avvikelser från budget skall analyseras och diskutteras att åtgärder initieras och att uppföljningen ger underlag för valet av åtgärder och att beslutande åtgärder genomförs enligt plan. Produktiviteten mäts genom att mäta sambandet mellan faktiska kostnader och uppnådda resultat. (Revisionsverket, 1980) Projektuppföljningen är som en efterhandskontroll och syftet med uppföljningen är att vägleda framtida beslut d.v.s. uppföljningen kan inte fungera som facit i hand på vad som är rätt och fel i verksamheten. Den är mer en indikator på var uppmärksamheten bör skärpas, för att få förbättringar till stånd. (Revisionsverket, 1980) 4.3 Tilläggs- och ändringsarbeten YSE 1998 benämner tilläggs- och ändringsarbeten enligt följande: Tilläggsarbete; entreprenörens prestation, som enligt entreprenadkontraktet ursprungligen inte hör till hans prestationsskyldighet. Ändringsarbete (ändring, tillägg eller avdrag); ändring av entreprenörens prestation som beror på ändring av de avtalsenliga planerna.
18 Ändringsarbeten Enligt YSE är entreprenören skyldig att verkställa beställarens krav på ändringsarbeten, ifall de inte väsentligt ändrar på entreprenadprestationens karaktär. Gränsen är svår att dra, entreprenören är inte tvungen att utföra hur mycket arbete som helst utan någonstans måste man dra gränsen. Om karaktärändringen är så stor att entreprenören är tvungen till olika verktygsinvesteringar har gränsen nåtts, vilket betyder att man skriver nya avtal. Vid ändringsarbeten skall beställaren visa entreprenören vad som skall ändras. Efter detta skall entreprenören ge en offert på ändringsarbetet, som beställaren är skyldig att behandla utan dröjsmål. Innan ändringsarbetena utförs skall det skriftligen utredas hur arbetet inverkar på entreprenaden. Ändringsarbeten kan inverka förutom på entreprenadspriset också på entreprenadstiden. Entreprenören har enligt YSE rätt till en skälig förändring av entreprenadstiden, om ändringsarbetet förlänger entreprenörens utförande. Förlängningen bör överenskommas på förhand och krav på förlängning av entreprenadstiden skall skriftligen finnas med i anslutning till ändringsofferten, dock senast innan ändringsarbeten inleds. (Liuksiala, 2004, s. 134) Tilläggsarbeten Enligt YSE 1998 är entreprenören inte skyldig att utföra tilläggsarbeten. Parterna skall därför alltid skilt uppgöra skriftligen om tilläggsarbeten och om parterna inte kommer överens, skall beställaren ta in en annan entreprenör för att få tilläggsarbetet gjort. Före tilläggsarbeten utförs, skall beställaren godkänna entreprenörens tilläggsoffert på arbetet och samtidigt också inverkan på entreprenadtiden. Betalningsprinciperna på tilläggsarbetena finns inte skilt nämnt i YSE 1998, eftersom utgångspunkten är att beställaren inte kan utföra tilläggsarbeten utan entreprenörens samtycke. Detta i sin tur leder till att villkoren för tilläggsarbeten alltid skall behandlas skilt. (Liuksiala, 2004, s. 137) 4.4 Resursgrupper Inom jordbyggandsbranschen finns det en stor mängd olika maskiner och arbetsgrupper. Dessa maskiner och arbetsgrupper delas in i lämpliga grupper så att man sedan vid resursstyrningen har ett lämpligt grupperingssystem varifrån man hanterar resurserna. (Jääskeläinen, 2010)
19 13 5 Ackordprojektsmätare Ackordprojektsmätaren som jag planerat är specificerad för att fungera i Sundström Ab:s system. Företaget har redan en databas (Marto) där all information lagras. Databasen är uppbyggd i eget regi under några års tid och utvecklas kontinuerligt enligt behov. Programmeringen köps skilt av ett programmeringsföretag Powerledge Oy, varvid min uppgift är att skriva en programmeringsmanual. Programmeringsmanualen finns med som bilaga 1. Ackordprojektsmätaren är huvudprodukten av detta examensarbete. Denna mätare skall implementeras i databasen, där man på ett relativt enkelt sätt får en överblick på orderläge samt projektvist kan se vad som är uträttat och vad som återstår att göra. Mätaren ger alltså en grafisk bild på användningen av resurserna: manarbete, maskin samt material + övrigt samt kassaflödet projektvist. Inbyggt i mätaren finns också en funktion där man kan sätta in olika skeden, som t.ex. asfaltering, så att man på mätarens tidsaxel kan se när detta infaller. 6 Resultat och tolkning En viktig del av resursstyrningen är att man har så noggranna uppgifter som möjligt på både vad som skall uträttas och när. Ju noggrannare planering och mängdberäkning före upphandlingen, desto lättare är det för entreprenören att effektivt planera och producera under projekttiden. Detta betyder också att anbudsgivaren kan ge ett förmånligt pris åt beställaren, samt att det under projekteringsfasen uppkommer mindre ändrings- och tilläggsarbeten. Vid beräkning av helhetspris på ett projekt kommer mängderna endera med i anbudsförfrågan eller så räknar man ut dem själv utifrån ritningar och andra dokument. Detta för att man skall kunna prissätta uppdraget. Från dessa mängder kan man sedan beräkna vilka resurser som går åt till att utföra en viss mängd, samt vilken resurs som är bäst anpassad till arbetet. Utifrån alla dessa beräkningar får man sedan det totala resursbehovet på projektet, alltså nu vet man vad som skall uträttas och hur mycket samt med vilken maskin eller resurs.
20 14 En annan aspekt som man ännu borde få med i det hela är tidpunkten när ett visst arbetsmoment infaller. Här har det en liten betydelse i vilket avtalsförhållande man befinner sig i och vilken entreprenadsform byggherren har valt. Vid ett KVR-entreprenadsprojekt med avtalsförhållandet KVR-entreprenör ha man störst möjlighet till att själv välja när olika arbetsmoment infaller. Här har man oftast en tidsplan som säger när man får börja och när objektet skall överlåtas. Detta betyder att man själv får planera arbetsutförandet ganska fritt så att man på egennivå får ett jämnt behov av resurserbeläggningen, samt att man om tidsplanen tillåter kan ta pauser på byggprojektet om det finns andra projekt som just då behöver resurserna. Nästa entreprenadsform, helhetsentreprenad liknar KVR-entreprenaden, utöver det att byggherren själv ordnar planeringen. I detta fall har man som huvudentreprenör ändå oftast ganska fria händer i tidsplaneringen. Man kan själv styra arbetsmomenten så att det uppkommer en jämn resursbeläggning. Vid sidoentreprenadsavtal kan man ha en liten möjlighet att utföra arbetet enligt egen plan. För det mesta skall man samarbeta med andra entreprenörer. Detta leder till att arbetsflödet är i viss mån är beroende hur andra entreprenörers arbete framskrider. Som underentreprenör har man svaga möjligheter att själv påverka arbetsflödet. Här har man som uppgift att under huvud- eller sidoentreprenörens anvisningar utföra arbete enligt deras tidsplan. Underentreprenörsprojekt är med andra ord projektformen där man generellt har minst möjlighet att själv påverka arbetsflödet. Projektbudgeteringen är detsamma som man under offertberäkningen beräknat att projektet skall kosta. Det är viktigt att man under beräkningen delar upp mängden arbete i olika kategorier, och sedan tillsätter dessa en budget så att man senare kan mäta hur budgeten uppfylls. Utifrån dessa mätningar kan man ta fram riktlinjer på hur man vid nästa beräkning eller budgetering skall gå till väga.
21 15 För att kunna mäta hur budgeteringen uppfylls behöver man också få in rapporter om arbetet. Dessa rapporter görs om möjligt till en rutinsak, d.v.s. att man alltid rapporterar samma uppgifter t.ex. antal timmar eller kg, så att både den som rapporterar och mottagaren förstår varandra. Rapporter som utöver detta behövs samlas då in på sidan om för att underlätta rapporteringen. Här är det speciellt viktigt att rapporteringar om ändringsoch tilläggsarbeten eller arbeten på enhetspris, kommer in noggrant ifyllda och att de märks tydligt och registreras på ett skilt ställe så att man vid redovisningen har dessa till hands. Resursgrupperna kan delas in lite olika beroende på hur de tillämpas på företaget, en indelning kan dras som maskiner, manarbete och material. Dessa kan ännu delas in i olika mindre grupper t.ex. maskiner kan delas in i schaktmaskiner och transportfordon, och manarbete kan delas in i olika arbetsgrupper. I detta fall på Sundström Ab delas resurserna in i maskin, manarbete och material + övrigt. Indelningen kan senare delas in ytterligare vid behov.
22 16 7 Diskussion Resursstyrningen i ett företag är lätthanterligt så länge en och samma person kan hålla allt i sitt arbetsminne, men i takt med att företaget växer, produktionen ökar och resursbehovet stärks ökar kravet på ett verktyg eller en strategi som hjälper till att styra och ger en överblick av resursbehoven. Behovet av ett resursstyrningsverktyg har under den senaste tiden aktualiserats på Sundström Ab. Behovet visar sig med att man allt oftare möter på överraskningar i projektens framfart, samt att beläggningen på resurserna inte hålls jämn. Man har ingen klar uppfattning när olika arbetsmoment infaller samt när resursbehovet är som störst eller minst. Med detta examensarbete med huvudprodukt ackordprojektsmätaren skall Sundström Ab i framtiden få en bättre inblick i när resurserna behövs, samt att man genom att få en inblick i hur orderläget ser ut, kunna ta beslut som bygger på mera fakta än uppskattning. I detta examensarbete har jag först sökt fakta och litteratur om vad som inverkar på och varifrån olika faktorer och information kommer som sedan styr resurshanteringen vid byggprojekt. Med detta arbete har jag lärt mig om hur projekteringen av byggprojekt fungerar samt hur viktigt det är att ha ett fungerande budgeterings- och rapporteringssystem, för att få uppföljningen att fungera. Samtidigt har jag lärt mig att självständigt söka upp relevant information och sammanställa den till en helhet. Arbetet har lyckats väl med tanke på slutprodukten åt företaget, en sak som inte lyckades var att få med timdebiteringsprojekten i själva projektmätaren, men med tanke på problematiken som finns i dessa projekt lämnas de utanför.
23 17 8 Källförteckning Jääskeläinen, R. (2010). Maarakennuksen ja louhinnan perusteet. Porvoo: WS Bookswell Oy. Lag om offentlig upphandling. ( /348). Liuksiala, A. (2004). Rakennussopimukset Käytännön Käsikirja. Helsinki: Rakennustieto. Rakennustieto. (1982). RT , Rakennusalan urakkakilpailun periaatteet. Rakeenustietosäätiö. Rakennustieto. (1998). RT sv, Allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader YSE Rakennustietosäätiö. Revisionsverket. (1980). Effektivare budgetering och uppföljning. Uppsala: Liber Förlag Stockholm. Sundström Ab Oy (2013/15.02). (hämtat ).
24 Bilaga 1 Resursstyrningsverktyg Programmeringsmanual *
25 Bilaga 1 1 Bakgrundstankar Då ett jordbyggnadsprojekt startar skall resursbehovet/budgeten samt tidsplan matas in i Marto, så att man sedan enkelt kan begära rapporter ur Marto som visar: Resursbehov samt användningsgraden av resurser för enskilda projekt Resursbehov samt användningsgraden av resurser för hela jordbyggnadsenheten Samtidigt borde informationsspridning samt kommunikation mellan olika enheter/ansvarspersoner utökas för att få alla att dra åt samma håll och minimera överraskningar. 2 Hantering 2.1 Ackordprojekt (=> allt ingår) Vid inmatning av ackordprojekt kommer det att komma några inmatningsfält till att ta ställning till: maskintimmar (grävmaskin, lastbil, vält, hyvel), manarbetstimmar, material + övriga kostnader samt ansvarspersoner för dessa. Vidare kommer det också inmatningsfält för tidsplan (start- och slutdatum), entreprenadform samt en flik för val av projektledare. 2.2 Timdebiteringsprojekt Vid timdebiteringsprojekt finns det oftast inga uppgifter på resursbehov samt att tidsplanen på dessa projekt också kan vara bristfällig. Detta betyder att timdebiteringsprojekten inte tas med i resursplaneringsverktyget. 2.3 Asfaltprojekt Vid inmatning av asfaltprojekt kommer det till nya inmatningsfält, Stenkvalité (1-3), tidpunkt (intervall) samt ansvarsperson.
26 Bilaga 1 3 Parametrarnas uppgift och betydelse 3.1 Konton > Kategorier Vid kostnadskalkyleringen på Sundström Ab får man (idag) ut 4 olika kategorier på priset, maskintimmar, manarbetstimmar, material och övriga kostnader. Dessa priskategorier skall sättas in i Marto så att man där får en kontinuerlig uppföljning för varje projekt, samtidigt får man också en översiktsbild på resursbehovet som mängd, tid och plats. Kostnadskontona som finns i Marto borde justeras en aning för att man skall få resursstyrningsverktyget att fungera, förslag: Materialkostnader ok Transportkostnader delas upp i ackord/tim-köra Maskinkostnader delas upp i maskin/ mmmmmmmmmmmmmmmmiimanarbete/arb. ledn. Kostnader maskintjänster vid inmatning både h och Kostnader manarbetstjänster läggs till, vid inmatning både mmmmmmmmmmmmmmmmiih och Kostnader transporttjänster delas upp i ackord/tim-köra kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkivid inmatning ackord, och kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkivid tim-köra både h och Kostnader kross ok Kostnader rör och delar ok Kostnader-mätarbeten ok Kostnader-övrigt ok Kostnader-maskinhyror ok
27 Bilaga 1 Enligt ovanstående lista blir kostnadskontona följande: Materialkostnader ( ) Transportkostnader Ackord ( ) Tim (h) Maskinkostnader Maskin (h) Manarbete (h) Arbetsledning (h) Kostnader-maskintjänster (h, ) Kostnader-manarbetstjänster (h, ) Kostnader-transporttjänster Ackord ( ) Tim (h, ) Kostnader-kross ( ) Kostnader-rör och delar ( ) Kostnader-mätarbeten ( ) Kostnader-övrigt ( ) Kostnader-maskinhyror Detta är ett förslag på hur man kan dela upp kostnaderna, kostnadskontona behöver inte delas upp om det finns andra möjligheter att samla kostnaderna till de kategorier som presenteras nedan. 3.2 Maskintimmar (h) Till kategorin maskintimmar sorteras loggarna: tim-köra på transportkostnaderna/tjänster, maskintimmar, maskintjänster, maskinhyror (1h = 50 ). 3.3 Manarbetstimmar (h) Till kategorin manarbetstimmar sorteras loggarna: manarbetstimmar/tjänster.
28 Bilaga Material + övriga kostnader ( ) Till denna kategori sorteras loggarna: materialkostnader, transportkostnader/tjänster (ackord), kostnader-kross, kostnaderrör och delar, kostnader-mätarbeten, kostnader-övrigt och maskinkostnader-arbetsledning. 3.5 Ansvarspersoner För att förbättra kommunikationen och minimera överraskningar skall det byggas ett system, som meddelar ansvarspersoner (per mail) eller på deras marto-konto då ett projekt sparas. Vid inmatning av maskintimmar, manarbetstimmar skall det finnas en flik där man väljer en ansvarsperson. Dessa skall få information om projektnamn, kund, adress, start och slutdatum samt timantal. Vid varje inmatning av nytt projekt ackord eller tim. skall det finnas en flik där man väljer projektledare, denna person skall kunna bytas under projektets gång. Projektledaren skall få information om projektnamn, kund, adress, kundens kontaktperson och vid ackordprojekt också start och slutdatum, entreprenadform, asfaltering m², maskintimmar, manarbetstimmar, material + övriga kostnader samt totalpris. Vid inmatning av asfaltprojekt skall ansvarsperson väljas, ansvarspersonen skall få information om projektnamn, kund, adress, kundens kontaktperson, projektets start och slutdatum, asfaltsort, sten kvalité, uppskattad mängd (ton) uppskattad areal, pris samt tidspunkt (intervall). 4 Rapporter 4.1 Ackordprojektsmätare Rapporter skall fås ut ur marto under fliken Rapportering -> Uppföljning -> Ackordprojekt -> Projektmätare (graf), där skall
29 Bilaga 1 man välja vilka projekt och från vilket tidsintervall man vill ha information från, i Bilaga 2 finns en exempelbild på grafen. Projektledarna skall kunna se åtminstone de egna projektens grafer. 5 Marto map/google maps 5.1 Googla koordinater Då man matar in ett projekt finns det en knapp googla koordinater som hämtar koordinaterna från adressen. Bredvid koordinaterna borde det tilläggas en knapp visa på kartan så det blir lättare att säkerställa att koordinaterna blir rätt. Därför att samma adress kan finnas i flera olika kommuner. Alternativt borde det öppnas en karta då man trycker på googla koordinater där man bekräftar platsen (flyttar platsen på kartan om den inte är på rätt plats). 5.2 Maskinlokalisering En funktion som visar var de mobila användarna finns (senaste inmatning) på kartan exempelbild Bilaga 3.
30 Bilaga 2
31 Bilaga 3
LUONNOS RT SV ENTREPRENADAVTAL 1 AVTALSPARTER. maj (10)
maj 1998 1 (10) ENTREPRENADAVTAL Denna avtalsblankett baserar sig på Allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader YSE 1998 RT 16-10660, LVI 03-10277, Ratu 417-7, KH X4-00241. Om det uppkommer tvist
Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?
Entreprenadrätt Bra att veta Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel? Hur undviker man fel? Vad är en entreprenad? Med entreprenad
Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson
Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP
Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
Offertförfrågan - Direktupphandling av begagnade tjänstebilar Kontaktuppgifter
Offertförfrågan - Direktupphandling av begagnade tjänstebilar Kontaktuppgifter Länsstyrelsen Värmland Kontaktperson: Naturvård Margareta Åkerman Adress Telefon: 010-224 72 49 Våxnäsgatan 5 E-post: margareta.akerman@lansstyrelsen.se
Ålands hälso- och sjukvård
BLAD NR 1 (5) ANBUDSFÖRFRÅGAN OCH ENTREPRENADPROGRAM. inbegär av Er kostnadsanbud över de entreprenadåtagande som ingår i detta program och bifogade handlingar. Byggnadsobjekt: Byggherre/beställare: Byggplats:
Beställaransvarslagen och upphandlingslagen
Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008
('Ja-rutan' måste kryssas i annars kommer man inte längre oavsett om svaret är ja eller nej.)
Linköpings kommun samhällsbyggnad Diarie Skallkrav 1.0 Sekretess Krav 1.1 Ange om anbudsgivaren anser att sekretess råder för hela eller delar av anbudet, om ja ska man beskriva enligt AFB.55. Svaret på
entreprenad en översikt Innehåll
entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...
Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy
Nordisk vägmarkeringskonferens 8.- 9. februari 2011, Rovaniemi Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer, Pöyry CM Oy Anne Valkonen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland (NTM) FUNKTIONSENTREPRENADER
ANBUDSFÖRFRÅGAN SKÖTSEL OCH UNDERHÅLLSARBETEN ARKÖSUND
ANBUDSFÖRFRÅGAN SKÖTSEL OCH UNDERHÅLLSARBETEN ARKÖSUND 2013-04-25 Norrköping Kommun inbjuder Er härmed att som totalentreprenör lämna anbud på skötsel och underhållsarbeten vid hamnområde i Arkösund. Ett
Entreprenadavtalets livscykel. Filip Funk
Entreprenadavtalets livscykel Filip Funk 2018 03 28 Översikt Entreprenadformer Standardavtal Byggnadens och byggprocessens olika skeden Anbudsförfrågan (administrativa föreskrifter) Närmare om AB 04 och
ENTREPRENADPROGRAM. Tillverkning av landklaffar till pontonfästen. Mariehamn Infrastrukturavdelningen 1(7)
ENTREPRENADPROGRAM Tillverkning av landklaffar till pontonfästen Mariehamn 30 11 2017 Infrastrukturavdelningen 1(7) Tillverkning av landklaffar till pontonfästen Innehållsförteckning 01 BYGGNADSOBJEKT...
ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD
Pargas stad ANBUDSFÖRFRÅGAN (Översättning) Servicetjänster Strandvägen 28 21600 PARGAS 25.4.2014 ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD 1. KÖPARE Pargas stad (FO-nummer
Entreprenadjuridik och avtal. Construction Management
Entreprenadjuridik och avtal Standardavtal Avtal AB04 Utförandeentreprenad ABT06 Totalentreprenad ABK09 Konsultupphandling ABM07 Materialupphandling ABU07 Upphandling av underentreprenörer ABS09 Småhusentreprenader
ENTREPRENADPROGRAM FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. för att som utförandeentreprenad tillverka och leverera två betongpontoner. Mariehamn den
1 (8) Datum: 7.9.2017 ENTREPRENADPROGRAM FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG för att som utförandeentreprenad tillverka och leverera två betongpontoner. Mariehamn den 07.09.2017 Infrastrukturavdelningen 2 (8) Datum:
FarmiDiili samupphandlingsapplikationens bruksanvisning för odlarkunder
FarmiDiili samupphandlingsapplikationens bruksanvisning för odlarkunder Innehåll 1. Allmän beskrivning av tjänsten... 3 2. Sändning av offertbegäran med FarmiDiili -applikationen... 5 3. Mottagning av
Mariehamns kultur och fritid
- Mariehamns kultur och fritid Anbudsförfrågan avseende ny LED-belysning till Islandia 2015 ENTREPRENADPROGRAM FÖR ANBUDSGIVARE 0 KONTAKTUPPGIFTER 0.1 Byggherre Mariehamns stad Kultur och fritid FO-nummer
omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.
Entreprenad Vad menas med entreprenad? åtagande av ett företag (entreprenören), till ett i förväg uppgjort pris, att för beställare utföra visst större arbete eller leverans, särskilt avseende byggnad
Entreprenadformen är helhetsentreprenad där byggnadsentreprenören fungerar som huvudentreprenör.
Fab Yttermalax / Storätaren / Byte av vattenstamledningar, B huset ENTREPRENADPROGRAM 1. ALLMÄNNA DIREKTIV OCH ANVISNINGAR 1.1 BYGGNADSPROJEKTET 1.11 Byggnadsobjektet och dess läge 1.12 Beställare Arbetet
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 05)
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 05) Detta formulär jämte bilagor avseende ändringar och tilläggsarbeten är avsett att användas vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus som
Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
MEDIVERKKO TERVEYSPALVELUT OY:S YRKANDE PÅ UPPHANDLINGSRÄTTELSE SOM GÄLLER UPPHANDLING AV LÄKARTJÄNSTER TILL AFFÄRSVERKET KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA
Direktionen för Kungsvägens arbetshälsa 5 22.01.2015 MEDIVERKKO TERVEYSPALVELUT OY:S YRKANDE PÅ UPPHANDLINGSRÄTTELSE SOM GÄLLER UPPHANDLING AV LÄKARTJÄNSTER TILL AFFÄRSVERKET KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA ARBHÄLS
SALTVIKS KOMMUN. Anbud radiatorbyte
Anbud radiatorbyte Tekniska nämnden i Saltviks kommun begär in anbud på byte av radiatorer vid Boogårdens pensionärsbostäder i Kvarnbo. Entreprenaden omfattar leverans och komplett installation av byte
Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär
Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär SIDA 1 (6) I syfte att ge studien ett bredare perspektiv på problemen kring fel och
232, Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund, BÖ 2015:3
Konsument verket KO INK. PROTOKOLL Datum Dnr 2015-06-24 2OH/1939 (BÖ 2015:3) Dnr... ^^... v.../..»*- 232, Ordn.w Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund,
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 09)
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 09) Detta formulär jämte bilagor avseende ändringar och tilläggsarbeten är avsett att användas vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus som
EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp
9.10.2012 ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN
PERMANENTA ANVISNINGAR 1 (5) ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN SAMT REDSKAP OCH ANORDNINGAR I BOSTADEN Gäller: fr.o.m. 1.11.2012 tills vidare 1. Allmänt om ändringsarbeten i bostaden
RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER
Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört
ANBDUDSFÖRFRÅGAN
ANBDUDSFÖRFRÅGAN 16.11.2011 Anbudsbegäran på krossgrus, sand, transporter och slamtransporter begär in anbud på krossgrus- och sand levererat till olika vägar, kommunaltekniska linjer, gårdsplaner och
BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA
BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN Anbudsinfordran nr PO/2014-2/STO FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA Varje fält i kolumnen "Hänvisning till bifogade dokument" i
Övertorneå kommun Offertförfrågan 2013-08-30
Övertorneå kommun Offertförfrågan 2013-08-30 DIREKTUPPHANDLING till lågt värde Ny sargutrustning till Hockeyplanen i Svanstein Övertorneå kommun önskar offert på ny sargutrustning till hockeyplanen i Svanstein.
Administrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6
Administrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6 AF-beskrivning För entreprenaden gäller Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader AB 04, med de
Denna riktlinje gäller vid upphandling av varor och tjänster och ska ge stöd åt medarbetare som ska genomföra en upphandling.
ALLMÄNT Denna riktlinje gäller vid upphandling av varor och tjänster och ska ge stöd åt medarbetare som ska genomföra en upphandling. Nedanstående information innehåller tre olika steg som man använder
TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1
SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare
Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)
Kalkylering Kostnadsuppskattning (miljoner AUD) Planerad sluttid Januari 1957 7,20 Januari 1963 Januari 1959 9,76 Oktober 1961 17,94 Augusti 1962 25,00 Tidigt 1965 Juni 1964 34,80 Mars 1967 Augusti 1965
JUHTA Delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen
JHS 166 Allmänna avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen Bilaga 6. Specialvillkor för konsulttjänster (JIT 2015 Konsulttjänster) Version: 2.2 Publicerad: 30.7.2018 Giltighetstid:
ANBUDSFORMULÄR. Projektnamn Säterprojektet 1b Segenässätern Byggnadsvårdåtgärder. Kod Text Rev. Begärda handlingar: Lämnas genom: Bilaga:
1 Titel / Kapitelrubrik ANBUDSFORMULÄR Handling 7 Handläggare Susanna Björklöf Status Förfrågningsunderlag Projektnamn Säterprojektet 1b Segenässätern Byggnadsvårdåtgärder Projektnummer Datum 2012-01-23
Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll
1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum
LEVERANTÖRSINFORMATION
07.1 Formulär till anbud 2015-05-05 1 av 5 LEVERANTÖRSINFORMATION För anbudsgivare i annat land än Sverige gäller motsvarande krav i tillämplig omfattning Denna bilaga ska bifogas anbud, samtliga uppgifter
ENTREPRENADPROGRAM (YSE 1998, RT
Herrholmsgatan 14 68600 JAKOBSTAD tel +358 6 781 4900 fax +358 6 781 4959 info@bjh.fi www.bjh.fi Herrholminkatu 14 68600 PIETARSAARI puh +358 6 781 4900 faksi +358 6 781 4959 info@bjh.fi www.bjh.fi Korsholms
Entreprenadrätt. Construction Management
Entreprenadrätt Entreprenad Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting Tjänsteavtal där en uppdragstagare förpliktigar sig att prestera
Lumparlands kommun (FO-nummer: ), Kyrkvägen 26, AX , Lumparland ( Beställaren ). Beställarens kontaktperson är:
Bilaga 4 AVTAL FÖR SKOLSKJUTSAR LUMPARLANDS SKOLA 1. PARTER Lumparlands kommun (FO-nummer: 0205038-6), Kyrkvägen 26, AX- 22630, Lumparland ( Beställaren ). och 1.1 [Namn företag (FO-nummer: )] [Adress]
Upphandlingsform = Ansvarsform (entreprenadform) + Ersättningsform. Construction Management
Upphandlingsform = Ansvarsform (entreprenadform) + Ersättningsform Disposition Ansvarsformer Ersättningsformer Funktionsentreprenader Vilken upphandlingsform? Faktorer som styr valet av upphandlingsform
Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation
Upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som
VEAF Verksamhets- och affärskompetens 4 KY-poäng
Innehåll I huvudmomentet ingår: Affärsformer, affärsjuridik, etik, affärsnytta, ledarskap och personaljuridik. Marknaden och de faktorer som styr och påverkar verksamheten. Upphandling av entreprenader,
Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
Direktupphandling Projektledning Guldfesten
Handläggare Datum Linda Petersson 15 2015-03-25 Offertförfrågan till direktupphandling Direktupphandling Projektledning Guldfesten Allmänna föreskrifter Ni inbjuds inkomma med offert avseende projektledning
Bli ett bättre företag!
Bli ett bättre företag! ITimeManager ger hantverksföretaget total kontroll från det att ett uppdrag påbörjats tills det att det avslutats. Via sin telefon/dator stämplar hantverkarens anställda in på sina
Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Linneuniversitetet Kalmar Växjö Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Teknik Skriftligt
Upphandling av undersökningar av miljögifter och metaller i fisk
LOGGO AVTAL Upphandling av undersökningar av miljögifter och metaller i fisk Avtal 1. ALLMÄNT 1.1. Avtalsparter Detta avtal upprättas av?? vattenvårdsförbund. Beställare?? vattenvårdsförbund Adress:??
Arbetet utförs enligt detta program samt arbetsbeskrivning och ritningar. Kontaktperson: Kommunsekreteraren.
SOTTUNGA KOMMUN Renovering av Salteriet Entreprenörprogram 1. Allmänt Arbetet utförs enligt detta program samt arbetsbeskrivning och ritningar. Byggherre: Sottunga kommun 22720 Sottunga Tfn: 018-55125
ANBUDSBEGÄRAN GRUNDRENOVERING AV KILENS SALTERI -TOTALENTREPRENAD
Stiftelsen Kilens hembygdsgård i Sideby sr ANBUDSBEGÄRAN GRUNDRENOVERING AV KILENS SALTERI -TOTALENTREPRENAD Detta dokument är en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling 348/2007. Upphandlingen
ANBUDSFÖRFRÅGAN FÖR KOMMUNENS WEBBPLATS www.korsholm.fi/www.mustasaari.fi
Anbudsförfrågan 1 (5) ANBUDSFÖRFRÅGAN FÖR KOMMUNENS WEBBPLATS www.korsholm.fi/www.mustasaari.fi Korsholms kommun förnyar sin webbplats samt sitt intranät för personalen och extranät för förtroendevalda
Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader
Cirkulärnr: 2005:17 Diarienr: 2005/0729 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Ekman Ellen Hausel Heldahl Göran Söderlöf Juridiska enheten Datum: 2005-03-22 Mottagare: Rubrik: Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp
Frågor och svar !
1 (6) Datum 2010-11-30 Frågor och svar 2010-11-30! Fråga 1. AFB.12 Entreprenadform Entreprenadformen är funktionsentreprenad (Totalentreprenad) som kommer att avropas som ett ramavtal Enligt ABT 06 så
Avtalsvillkor massage, bilaga 2
Datum: 2011-11-28 1 (5) Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Skolinspektionen. Box 23069. 104 35 Stockholm. Telefon växel: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se 2 (5) Beställare: Leverantör (fylls i av leverantör):
ENTREPRENADPROGRAM BYGGOBJEKT DAGHEMSMODUL TILL TOBY SKOLOMRÅDE KORSHOLMS KOMMUN
BYGGOBJEKT DAGHEMSMODUL TILL TOBY SKOLOMRÅDE KORSHOLMS KOMMUN LUNDVÄGEN 3 65520 HELSINGBY Daghemsmodul till Toby skolområde KVR-entreprenad Diarienummer KT 179/2016 ENTREPRENADPROGRAM 24.2.2016 0. BYGGNADSENTREPRENADENS
Halmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Vad du behöver veta när du ska lämna anbud. Pia Nedby, SISAB Upphandling24 Konferens Stora säljdagen 2013-04-10
Vad du behöver veta när du ska lämna anbud Pia Nedby, SISAB Upphandling24 Konferens Stora säljdagen 2013-04-10 SISAB boulevard 190 skolor + 400 förskolor = 1,7 miljoner kvadratmeter Det skulle krävas
SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER VID BYGGANDE
SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER VID BYGGANDE Kristel Pynnönen, jurist Fastighetsförbundet Vad är det fråga om? Bekämpning av grå ekonomi Lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1558) 15bd, skatteförvaltningens
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB Sida 1 av 7 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern
ENSKILT VÄGLAG SOM ENTREPRENADUPPHANDLARE
1 (5) ANVISNINGAR ENSKILT VÄGLAG SOM ENTREPRENADUPPHANDLARE 1. Tillämpning av upphandlingsbestämmelserna på ett enskilt väglag Ett enskilt väglag anses vara en offentlig upphandlande enhet, och detta ska
Gemensamma miljökrav för entreprenader
Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet
Allmänna bestämmelser
Allmänna bestämmelser AB 04 ABT 06 AF AMA 07 AFU 96 ABM 92 1. Omfattning Förutsätts att handlingarna är kalkylerbara Tidplan och betalningsplan saknas i rangordningslistan. (tas med i beställningsskrivelsen?)
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS09)
Sida 1(5) ENTREPRENADKONTRAKT (ABS09) För- och efternamn Personnummer För- och efternamn Personnummer E-post Entreprenör Företagsnamn Organisationsnummer person E-post Innehar F-skattsedel Övriga Av beställaren
Konsumentskydd vid småhusbyggande
Konsumentskydd vid småhusbyggande Från och med den 1 januari 2005 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet vid byggande av småhus. De nya reglerna finns bland annat i konsumenttjänstlagen och lagen
Med vald(a) leverantör(er) ingås ett skriftligt avtal efter att upphandlingen vunnit laga kraft.
Vårdnämnden och socialnämnden i Korsholm 28.2.2018 ANBUDSFÖRFRÅGAN Avtal ingås Vårdnämnden för samarbetsområdet för Primärvården i Korsholm och Vörå samt socialnämnden i Korsholm begär anbud för dosdispensering
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 18)
ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 18) Detta formulär är avsett att användas som bilaga till Entreprenadkontrakt (ABS 18) vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus som en näringsidkare
Bro nr 4 Färjsundsbron - Reparationsentreprenad 2018
ÅLR 2017/9630 25.10.2017 Bro nr 4 Färjsundsbron - Reparationsentreprenad 2018 ANBUDSFORMULÄR Anbudslämnaren fyller i gula fält Formuläret undertecknas på två ställen, på sidan 1 och sidan 4, samt signeras
Anbudsförfrågan. Utse kalkylchef Kalkylbeslut
Anbudsprocessen Anbudsförfrågan Utse kalkylchef Kalkylbeslut Kalkylbeslut Företagets arbetsbelastning, omsättning, overheadkostnader Företagets finansiella resurser Tillgängliga resurser Typ av projekt
2 Krav på leverantör Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk
2 Krav på leverantör 2014 Stöd- och tilläggstjänster, Ansvarig: Josefine Barsk 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KRAV PÅ LEVERANTÖR 4 1.1 INTYG OCH BEVIS ANGÅENDE LEVERANTÖR 4 1.2 LEVERANTÖRENS EKONOMISKA STÄLLNING
Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)
Entreprenadjuridik Rättssystemet Straffrätt Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet) Civilrätt Överenskommelser ingångna via avtal Vid upphandling reglera leveransomfattning
OY BOTNIAROSK AB ANBUDSFÖRFRÅGAN
OY BOTNIAROSK AB ANBUDSFÖRFRÅGAN SKÖTSEL AV AVFALLSCENTRAL 03/2013 1 ANBUDSFÖRFRÅGAN SKÖTSEL AV AVFALLSCENTRAL Innehållsförteckning 2 1. UPPHANDLINGSENHET 3 2. ALLMÄNT 3 3. FÖREMÅLET FÖR ANBUDSFÖRFRÅGAN
Beställarens kontaktperson är: Skoldirektör Mathias Eriksson Telefon: E-post: Entreprenörens kontaktperson är:
Bilaga 2 AVTAL FÖR SKOLSKJUTSAR - KHS 1. PARTER Södra Ålands Högstadiedistrikt (SÅHD) k.f (FO-nummer: 0205024-7), Skolvägen 5, AX-22 150 Jomala (nedan Beställaren ) och 1.1 [Namn företag (FO-nummer: )]
Inbjudan till presumtiva Transportörer att delta i upphandlingen transporter till och från Plastkretsens sorteringsanläggning i Motala
Inbjudan till presumtiva Transportörer att delta i upphandlingen transporter till och från Plastkretsens sorteringsanläggning i Motala Bakgrund Plastkretsen är materialbolaget för de plastförpackningar
Det är vanligt i dag att antalet underleverantörer ökar till en ganska lång kedja vilket medför svårigheter med uppföljning inom projektet.
Sida 1 (7) Föreläsningsanteckningar Må970929 Upphandling (Gunnar Selin) Upphandling har i dag delegerats ner till en låg nivå inom stora företag. Tidigare hade -före tagen staber som skötte upphandlingen
Finlands Lionsförbund rf Rapportering av händelser Användardirektiv Version 1.1 10.11.2014
Finlands Lionsförbund rf Finlands Lionsförbund rf Rapportering av händelser Användardirektiv Version 1.1 10.11.2014 Överlåtelse av dokumenten och direktiven åt tredje person utan tillstånd, genom kopiering,
Utelämnande av svar kan komma att innebära att anbudet förkastas.
Inledning Anbudsgivaren svarar på ställda krav genom att fylla i efterfrågade uppgifter, redovisning direkt i formuläret eller som särskild bilaga där så efterfrågas. För hänvisningar se motsvarande avsnitt
Upphandlingsenhet: Jomala kommun (FO-nummer: 0205023-9), PB 2, AX-22 151 Jomala (nedan Beställaren ).
ANBUDSFÖRFRÅGAN 1. DIARIEUPPGIFTER Upphandlingsenhet: Jomala kommun (FO-nummer: 0205023-9), PB 2, AX-22 151 Jomala (nedan Beställaren ). Anbudsförfrågans namn: Städning av Vikingahallen Anbudsförfrågans
Anbud avseende: Bygg & Mark För Käppalaförbundet. c._bilaga_1 Bygg_o_Mark.doc. Refnr: Fylls i av anbudsgivare
Anbud avseende: c._bilaga_1_ _Bygg_o_Mark.doc Bygg & Mark För Käppalaförbundet Refnr: Fylls i av anbudsgivare Anbudsgivare: Behörig avtalstecknare : Datum: Underskrift Namnförtydligande Anbudets giltighetstid
Checklista för upphandling av väghållningstjänster
Checklista för upphandling av väghållningstjänster Upphandling Måste vi som väghållare göra upphandlingar, är en berättigad och återkommande fråga till REV. Generellt så skall man nog i görligaste mån
Inledning. Upphandlingsrättsliga principer
Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är
Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/
Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet
BILAGA OM BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER
1 (5) BILAGA OM BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIFTER 1 Inledning 2 Personuppgifter som behandlas Den här bilagan om behandlingen av personuppgifter ( Bilaga ) är en icke avskiljbar del av användningsvillkoren
Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet
Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.
Kvalitet i alla led. en vision om kundservice. Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet!
Kvalitet i alla led Ett unikt samverkansprojekt där vi tillsammans skapar en grund för bättre kundservice och kvalitet! Copyright Kvalitet i alla led Kvalitetsmodellen Vision och gemensamma mål Verktyg
Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget
Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.
Frågor och svar i upphandling av fastighetsrelaterade konsulttjänster
1 (6) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Bo Stålhammar Entreprenadupphandlare Datum 2014-03-28 Diarienr (åberopas) A230.980/2013 Frågor och svar i upphandling av fastighetsrelaterade
EXAMENSARBETE. Kostnad för och effektivisering av skyltning vid vägarbeten vid Vägverket Produktion Drift Norr. Jonas Fredriksson
EXAMENSARBETE 2009:005 YTH Kostnad för och effektivisering av skyltning vid vägarbeten vid Vägverket Produktion Drift Norr Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen
Anbudsinnehåll 11 punkter, samt kvalificeringskrav 9 är uppfyllda. Ja el. Nej
Steg 1 Kvalificering Offertgivare (fyll i företags namn här så följer det med till övriga flikar) Inlämnat i tid, senast: 2013-09-27 kl. 15.00 Ja el. Nej Anbudsinnehåll 11 punkter, samt kvalificeringskrav
Översiktsmatris 56 Exempel på enkel anbudsförfrågan 58 Exempel på administrativa föreskrifter med AMA AF som grund 59 Exempel på administrativ och
INNEHÅLL Förord 5 Allmänt om att driva projekt 6 Olika slags byggprojekt 8 Marknadssituationer 10 Standardkontrakt 12 Upphandlingsalternativ 14 Strategier vid olika förutsättningar 16 Ansvarsfrågor 21
Upphandlingsenhet: Jomala kommun (FO-nummer: 0205023-9), PB 2, AX-22 151 Jomala (nedan Beställaren ).
ANBUDSFÖRFRÅGAN 1. DIARIEUPPGIFTER Upphandlingsenhet: Jomala kommun (FO-nummer: 0205023-9), PB 2, AX-22 151 Jomala (nedan Beställaren ). Anbudsförfrågans namn: Städning av Vikingaåsens skola Anbudsförfrågans
AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 2012-05-21 LJ2012/518
MISSIV 2012-05-21 LJ2012/518 Landstingsstyrelsen Projektavstämning kulturhuset Spira - rapport från landstingsrevisionen Landstingets revisorer har granskat projektet med kulturhuset Spiras ekonomiska
Välkommen till EBAB Byggservice AB - Vi utför nybyggnader, tillbyggnader och ombyggnader i alla storlekar
Välkommen till EBAB Byggservice AB - Vi utför nybyggnader, tillbyggnader och ombyggnader i alla storlekar EBAB är ett bygg- och entreprenadföretag som huvudsakligen verkar inom Örebro och Västmanlands
Förstudie Förekomsten ändrings
www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...