|
|
- Linda Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 Jaktpolicy för Ragunda kommuns marker 2012
23 Viltvård Syftet med viltvården är att främja livskraftiga stammar av samtliga förekommande arter med en så varierad och naturlig sammansättning som möjligt. Markägarna och jägarna skall tillsammans sträva efter att hålla en balans mellan viltstammarnas storlek och tillgången på bete. Nyttjanderättshavaren skall noga följa bestämmelser och föreskrifter som meddelas i jaktförfattningar av vederbörande myndigheter. Nyttjanderättshavaren skall uppmärksamma vad som föreskrivs i jaktlagen (SFS 1987:259) Nyttjanderättshavaren skall noga följa viltbeståndens utveckling och ge akt på avvikelser avseende sjukdomar och övriga omständigheter som kan ha betydelse för faunan. Nyttjanderättshavaren skall i all jaktutövning alltid i första hand sätta säkerheten. Arrendevillkor i allmänhet I första hand i kommunen skrivna eller hos kommunen anställda skall ha rätt att lösa upplåtelse för jakt helt år. Upplåten jakt är personlig och kan ej överlåtas till annan utan markägarens skriftliga medgivande. Ingen arrendator får lösa för mer mark än vad som erfordras för älgjakt respektive småviltjakt inom varje jaktområdes arealbestämmelser. Vid nyteckning av upplåtelse bör samråd ske med jaktområdet. Ragunda kommun kan undanta plats i jaktlag för både älg- och småviltjakt. Korttidsjakt för småvilt kommer att kunna lösas där kommunen ej har arrenderat ut all mark. Om upplåten jaktmark ej utnyttjas skall detta anmälas till Ragunda kommun så att annan jaktintresserad kan få möjlighet till jakt. Vid björn- och älgjakt skall en ansvarig jaktledare alltid utses. Älgjägare skall årligen genomföra skjutprov och klara av bronsfordringar. Björnjägare skall ha klarat av Björnpasset. Utarrendering skall ske så att bästa möjliga jakt skapas samtidigt som möjligheten för fler jägare att kunna jaga tillvaratas.
24 Rekrytering Nyttjanderättshavaren skall verka för nyrekrytering till jägarkåren. I första hand skall ungdomar och kvinnor prioriteras. Prova på jakt och turistjakt kan vara medel i rekryteringen. Jaktens betydelse, som attraktion att bo i glesbygd, skall stärkas.
25 Stefan Nilsson Allians för Ragunda Till Ragunda Kommunfullmäktige Motion Att kommunen nominerar/utser två ungdomar som ska delta på kommande Landsbygdsriksdag hösten 2014 i Sandviken, Gävleborgs län. Att kommunen betalar, att kommunen utser en handledare/medföljare under Landsbygdsriksdagen. Motivation. Det är nödvändigt att den yngre generationen görs delaktig i Landsbygdens överlevnads villkor. Det måste skapas nya möjligheter att bo/leva i en glesbyggds kommun. Villkor som har varit framgångsrika och fortfarande är, kan med den yngre generationen ta fart. Valet ska inte göras utifrån politiska grunder. Fri från politiska förbindelser, fria att ta förslag från alla partier. Fria att komma med förslag utifrån ungdomars syn i olika frågor. Politiken måste också vara beredd att ta emot, förverkliga förslagen. Lämpliga kan vara redan från första året på Gymnasieskolan. Dom som utses ska redan från i höst (2013) ha möjlighet att förbereda sig. Efteråt, lämna rapport till fullmäktige, till nya som utses. Det måste/ska finnas en långsiktighet, att delta efter Landsbygdsriksdagen arrangeras Av Hela Sverige ska leva Stefan Nilsson Allians för Ragunda
26
27
28 reviderad KS , Antagen av KF 2012-xx-xx Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i kommunallagen. Där stadgas bland annat att kommunfullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Kommunstyrelsen och övriga nämnder skall även tillämpa lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Redovisningsprinciper som är särskilt betydelsefulla framgår av kommunens årsredovisning. För att förtydliga ansvar och befogenheter har nedanstående ekonomistyrningsprinciper utarbetats. I ekonomistyrningsprinciperna fastslås regler och principer som syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. 1. ANSVARSFÖRDELNING - ARBETSSÄTT 1.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och styr kommunens nämnder och övriga verksamheter. Den centrala styrningen gentemot nämnderna sker via fullmäktiges antagande av budget. Ragunda kommun använder sig av ramstyrning i kombination med målstyrning. Kommunfullmäktige fastställer senast i juni en budgetram för resp. styrelse/nämnd (inklusive direktiv och resultatmål) för nästkommande år utifrån de övergripande målen. Den definitiva budgeten inklusive fyra planeringsår beslutas under november månad året före budgetåret. Kommunfullmäktige beslutar även om investeringsanslag. Utifrån fastställd budget får kommunfullmäktige uppföljning under budgetåret i form av tertialuppföljning per april månad och i delårsrapporten per augusti månad samt i samband med årsredovisningen. Även om kommunfullmäktige har rätten att under året omdisponera medel för/mellan nämnder och styrelse bör denna rätt behandlas ytterst restriktivt. 1.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen är kommunen ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Detta görs genom att under året ha uppsikt över verksamheten så att den utförs så optimalt och
29 effektivt som möjligt inom beviljade resurser. För att uppnå detta kräver kommunstyrelsen in löpande ekonomisk uppföljning (tertial- och månadsuppföljningar samt delårsrapport) från nämnderna för månaderna februari maj och juli november. Tertialuppföljningen per april och delårsbokslutet per augusti är mer genomarbetade och innehåller förutom ackumulerat utfall även helårsprognos. Utvärdering görs i samband med bokslut. Kommunstyrelsen ska, om beslutad budget inte kan hållas, till kommunfullmäktige föreslå åtgärder för att uppnå balans. Kommunstyrelsen kan under budgetåret omdisponera budgetmedel inom sin egen verksamhet. Omdisponeringen skall dock göras senast innan utgången av juni månad. Vid extraordinära händelser kan omdisponeringen ske efter utgången av juni månad. Uppföljning av investeringar sker i samband med månadsrapport, tertialuppföljning, delårsrapport Slutredovisning av färdiga projekt ska företrädesvis göras fortlöpande. 1.3 Nämndernas ansvar Nämnd ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med av kommunfullmäktige fastställda mål och direktiv samt gällande lagstiftning och regler i övrigt. Nämnd ansvarar för att verksamheten drivs inom den av kommunfullmäktige fastställda budgeten. Vid en konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det främst ekonomin som utgör gränsen för verksamhetens omfattning. Nämnd är skyldig att vidta åtgärder vid befarat underskott. Om den beslutade budgeten visar sig otillräcklig ska nämnd i första hand vidta åtgärder för att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade ram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Omdisponering av budgetmedel inom nämnds verksamhetsområde skall dock göras senast innan utgången av juni månad. Vid extraordinära händelser kan omdisponeringen ske efter utgången av juni månad. Ändringar inom nämnds verksamhetsområde avrapporteras till kommunstyrelsen. Nämnd ska rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och bokslut samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen. Nämnd för med sig fastställt över-/underskott till nästkommande år. Hur mycket som får ianspråktas/ska inarbetas under budgetåret beslutas av kommunfullmäktige. 2
30 1.4 Chefernas ansvar Verksamhetsschefen ansvarar för verkställande och uppföljning av den löpande verksamheten. Verksamhetsschefen ansvarar för att ta fram beslutsunderlag till nämnd/styrelse. Vid befarade underskott ansvarar enhetschef/verksamhetschef inom sitt ansvarsområde för att vidta åtgärder för att uppnå balans. Om förutsättningarna i budgeten inte längre stämmer eller kan följas ansvarar verksamhetschef för att ta fram förslag till omprioriteringar och åtgärder för att nå budget i balans. Verksamhetschef ansvarar vidare för att lämna underlag till kommunledningens analyser och rapporter enligt lämnade anvisningar. Verksamhetschef/enhetschef ansvarar på respektive nivå för att verksamheten bedrivs inom av nämnd fastställd inriktning och budget. Verksamheten ska följas upp regelbundet och avvikelser åtgärdas. Enhetschef ansvarar för att återrapportering sker till närmsta chef. Övriga i förvaltningen som är ekonomiskt ansvariga skall av närmsta delegerande chef ha fått en genomgång av vilka kostnader/intäkter som ingår i ansvaret samt vad som händer med den avvikelse som uppstår mot årsbudgeten. En grundprincip vid delegering av ansvar är att ansvar och befogenhet ska följas åt. Ansvar ska endast utkrävas för åtgärder och områden som ekonomiskt ansvarig också kan påverka. Chefer i organisationen förutsätts vara lojala gentemot fattade beslut. Verksamheten skall genomföras utifrån tydliga politiska beställningar och genomföras på ett effektivt sätt med hög kvalitet. Verksamheten skall också bedrivas med hushållning av resurser och inom angivna ekonomiska förutsättningar. Inköp och åtaganden vars huvudsakliga syfte är att använda de medel som står till förfogande och som inte nödvändigtvis behövs i den normala verksamheten får inte förekomma. Chefernas agerande skall styras inte bara av omsorg om den egna verksamheten utan också av hänsyn till kommunens organisation i allmänhet Upphandling Enhetschef får besluta om upphandling under 50,0 tkr per år, samt avrop enligt träffade ramavtal och inom ramen för anvisade anslag. Verksamhetschef får besluta om upphandling upp till nivå för direktupphandling, samt avrop enligt träffade ramavtal och inom ramen för anvisade anslag. 3
31 2. FINANSIELLA MÅL Fr.o.m. 1 december 2004 har lagändringar avseende God ekonomisk hushållning trätt i kraft. Regelförändringarna innebär i korthet följande punkter: Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning Återställningstiden för negativa resultat förlängs till 3 år Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning (I författningskommentarerna preciseras de synnerliga skälen) Upprättande av åtgärdsplaner vid negativa resultat En delårsrapport ska behandlas av fullmäktige Revisionen ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport Laglighetsprövning av balanskravet i budgetbeslutet upphör För att uppfylla kravet om god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt följande fem finansiella mål: 2.1 Resultatmål Resultatets andel (%) av skatteintäkter och generella statsbidrag fastställs under perioden enligt tabell nedan ,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2.2 Balanskrav Kommunen har att återställa tidigare års resultatunderskott med totalt 9,1 mkr senast Soliditet Soliditeten ska årligen öka mot föregående år. Soliditeten visar kommunens egna kapital i förhållande till de totala tillgångarna och är ett uttryck för kommunens långsiktiga finansiella styrka. Kommunens soliditet vid 2010 års bokslut var 6,4 %, exkl pensionsskuld före Nettoinvestering Investeringarna bör under åren inte överstiga 70 % av den femåriga periodens avskrivningar. 4
32 2.5 Kassalikviditet Kommunens likviditet ska minst motsvara en månads personalkostnader. Kassalikviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Likviditetskalkyl bifogas månadsrapporten. 2.6 Amortering Amortering ska ske enligt fastställd amorteringsplan. Nya lån ska amorteras med samma belopp som avskrivning på nyinvesteringar. Avvikelse från fastställd amorteringsplan får endast fattas av kommunstyrelsen. 2.7 Lån = inget finansiellt mål Ramar för upptagande av nya lån samt omsättning av lån (omsättning av lån som förfaller delegeras till ek/adm.chef) som förfaller under kommande år beslutas vid årets sista kommunfullmäktige. 5
33 3. EKONOMISTYRNINGSREGLER-/PRINCIPER 3.1 Budgeteringsmetod Ragundas kommun använder sig av rambudgetering med målstyrning. Utifrån ekonomiskt läge tilldelas styrelse och nämnder anslag för verksamheten. För att inte kommunens ekonomi ska äventyras är det av yttersta vikt att samtliga nämnder och styrelser tar sitt ansvar och håller sig inom de budgetanslag som beslutas av kommunfullmäktige. Budget skall åtföljas av skriftliga kommentarer. Vid befarade negativ budgetavvikelser måste åtgärder omedelbart sättas in som säkerställer kommunens budgeterade resultat. För att den kommunala verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt måste det ske en ständig omprövning utifrån behov och ekonomi. 3.2 Anslagsbindning Driftbudget Kommunfullmäktige tilldelar styrelse och resp. nämnd en ekonomisk ram för att bedriva verksamheten. Budgetramen bör vara kopplad till direktiv och resultatmål. Budgetmedlen fördelas sedan av styrelse och resp. nämnd genom budgetering av kostnader och intäkter för styrelsens-/nämndens olika verksamheter. Inför fullmäktiges beslut (normalt under november) om budget för kommande år skall budget per verksamhetsområde rymmas inom den tilldelade budgetramen. Personalbilagor till samtliga verksamheter skall upprättas. Önskar styrelse-/nämnd omfördela budgetramen inom sin verksamhet med ledning av årsbokslutet kan styrelse-/nämnd besluta om detta. Dock skall sådan omdisponering av budgeten vara gjord senast under juni månad. Nämnd skall dock avrapportera sådana omdisponeringar till kommunstyrelsen. Anser nämnden själv att förändringen mellan verksamheter är av betydande omfattning kan nämnden låta kommunstyrelsen/kommunfullmäktige fastställa denna förändring särskilt Investeringsbudget Anslagsbindningsnivån avseende investeringar är per delverksamhetsområde (vatten och avlopp, gator, fastigheter med flera). Detta innebär att styrelse-/nämnd ej kan flytta investeringsmedel mellan olika områden utan särskilt beslut från kommunfullmäktige. Samtliga investeringar framgår av den specifikation som finns i budgetdokumentet. Kommunfullmäktiges beslut om investeringsbudget för kommande år innebär att en ekonomisk ram för investeringen har beslutats. Innan en investering får påbörjas eller genomföras skall anmälan ske till kommunstyrelsen genom delegationsbeslut. Anmälningsplikten gäller för investeringar över 1 mkr. 6
34 Till anmälan i kommunstyrelsen skall följande underlag bifogas: Beskrivning av investeringen Verksamhetsmässiga konsekvenser Komplett kostnadskalkyl (förkalkyl) inkl. eventuella projekteringskostnader. Beräknad investeringsperiod. Beräknad årlig driftskostnad och i förkommande fall uppgift (vid ersättningsinvestering) om avgående driftskostnader. Efter investeringsprojektets avslutade skall efterkalkyl med samma uppställning som förkalkylen upprättas och delges kommunstyrelsen. 3.3 Bokslut Årsbokslut Kommunens årsredovisning upprättas i enlighet med lag om kommunal redovisning och gällande norm. Den lämnar information om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige i april månad. Årsredovisningen ger en sammanfattande information om vad verksamheterna i kommunen har gjort det senaste året. Årsredovisningen visar vad verksamheten har utfört, finansiering och ekonomisk ställning vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, nothänvisning och en sammanställd koncern redovisning Delårsbokslut Alla kommuner är skyldiga att göra ett delårsbokslut minst en gång per år. Delårsbokslutet ska innehålla en sammanställning över hur kommunens verksamheter har utvecklats från januari till augusti. Delårsbokslutet är inte lika omfattande som det årliga bokslutet. Ragunda kommuns kommunfullmäktige ska behandla ett delårsbokslut per verksamhetsår Ekonomisk månadsrapport till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen får vid varje sammanträde en redovisning av ekonomisk månadsrapport av verksamheterna. Syftet med denna är att få en överblick av verksamheternas utfall och hur efterföljelsen av budget ser ut. Månadsrapporten är inte att betrakta som ett delårsbokslut. 7
35 För att kommunstyrelsen ska få en bra ledning och styrning av ekonomin är det en förutsättning att ekonomirapporterna presenteras och innehåller den information som KS-ledamöterna behöver. Kommunstyrelsen ska omgående (max 14 dagar) fatta beslut så att verksamheten/er kan vidta erforderliga åtgärder vid budgetavvikelse. Följanden innehåll ska finnas med i ekonomirapporten: Resultat och balansräkning för perioden och ackumulerat Resultat per enhet (ackumulerat) Resultat per enhet med redovisning av intäkter i respektive verksamhet Personalkostnader per enhet Investeringar Likviditet Lånerapport Kommentar om orsak från verksamhet som avviker från budget (både positivt och negativt) 3.4 Över-/underskottshantering I samband med bokslutsarbetet ska överläggning ske mellan kommunchef, ekonomichef och berörd förvaltning, samt respektive ekonom. Förvaltningarna redovisar resultaten och bakomliggande orsaker och parterna gör en gemensam analys av läget. Över- och underskott som kan uppstå p.g.a. av olika händelser under året ska beaktas i överläggningarna exempelvis: Nämndens mål inte har uppfyllts; budgettekniskt fel eller extraordinär händelse, som inte beaktats i budgetarbetet; budgeterad verksamhet som inte verkställts eller igångsatts senare under året; budgeterat anslag av engångskaraktär, som inte genomförts under året verksamhet som bedrivits med en annan inriktning och omfattning än som budgeterats; med flera liknande orsaker. Överläggningarna ska leda fram till koncensus om respektive nämnds verkliga över- /underskott. Om koncensus ej kan nås överlämnas frågan till kommunstyrelsen för avgörande. Nämnden kan, efter ansökan, få behålla sitt överskott alternativt del av överskottet. Beslut om överföring av överskott prövas varje år av kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. 8
36 Det överförda överskottet får inte användas till ramhöjande åtgärder utan riktas mot åtgärder enligt nedan: täcka underskott utvecklingsinsatser för verksamheten (ej investeringar) kompetenshöjande insatser Överskott som inte använts under nästkommande budgetår förs inte över till kommande år. Ett underskott ska hämtas hem genom att ett överskott budgeteras i nämndens budget påföljande år. Vid synnerliga skäl och efter särskilt beslut i kommunfullmäktige kan nämnd budgetera underskottet över flera år Ombudgetering av investeringar Vad gäller anslag för investeringar som ännu ej ianspråktagits eller färdigställts skall ombudgetering begäras hos kommunstyrelsen. Begäran om ombudgetering skall vara ekonomikontoret tillhanda tillsammans med verksamhetsberättelserna för att specificeras i årsredovisningen. 3.5 Taxor och avgifter En annan viktig aspekt i kommunen ekonomi är de taxor och avgifter som kommunen tar ut. När det gäller taxor och avgifter har respektive verksamhet inriktning för hur mycket som taxan/ avgiften ska täcka av kostnaden. Dock aldrig mer än 100%. Taxor och avgifter ska årligen/eller efter de beslut som tagits revideras. Taxor och avgifter beslutas av kommunfullmäktige. 3.6 Personalkostnader Utredning ska inledas med målsättning att hitta en bra modell för budgetering av kommunens personalkostnader. 3.7 Regler för lokaler Det ska finnas en hållbar modell för hantering av kostnader och intäkter gällande kommunens fastigheter. 9
37 3.8 Pensionskostnader En översyn av hur kommunen ska hantera de framtida pensionskostnaderna bör genomföras. Översynen ska redovisa hur framtida kostnader ska finansieras med utgångspunkt i hur kostnadsbilden ser ut. 3.9 Kommunens lån Nya lån ska i första hand tas upp till investeringar som generar intäkter eller minskade driftkostnader. Låneskulden ska amorteras i den takt ekonomin tillåter se policyns avsnitt om amortering av lån Skogsintäkter Avkastningen från skogen ska (efter avsättning till skogsvårdande åtgärder) användas till nedsättning av pensionsskuld, amortering av lån som inte omfattas av punkt 5 (amortering) eller investeringar som genererar intäkter eller minskade driftkostnader. Vid försäljning av skogsmark skall intäkterna oavkortat användas till amortering av lån. (utdrag ur kommunens policy/målsättning med kommunens skogar) 3.11 Lån till externa intressenter Ragunda Kommun ska ej låna ut pengar till externa intressenter. Däremot kan kommunen ge bidrag till föreningar och medfinansiera projekt som är viktiga för kommunens utveckling. 4. BORGENSPOLICY Borgenspolicyn syfte är att ha en konsekvent hantering av borgensärenden. Den skall upplysa kreditgivare och andra intressenter om på vilka grunder kommunen ikläder sig borgensansvar och utgöra riktlinje för tjänstemäns och politikers handläggning och beslut. Kommunfullmäktige kan dock besluta, om man bedömer särskilda skäl föreligga, att avvika från policyn. 4.1 Borgensåtagande Borgensåtaganden är ingen tvingande eller obligatorisk verksamhet för kommunen. Kommunen kan själv bestämma borgensåtagandenas ändamål och omfattning med beaktande av ekonomiska konsekvenser och kommunens kompetens enligt gällande lagstiftning. Kommunen har en restriktiv inställning till borgen. Kommunens huvudprincip är att inte åtaga sig borgensansvar gentemot banker eller andra kreditgivare. Om det undantagsvis aktualiseras frågor om 10
38 kommunala borgensåtaganden ska sådana ärenden tas upp till särskild prövning i kommunfullmäktige. 4.2 Borgen helägda bolag Borgen kan lämnas till av kommunen helägda bolag för lån till investeringar. En årlig avgift tas ut på borgensbeloppet. 4.2 Riskbedömning och säkerhet Att ingå borgen innebär alltid en risk. I beslutsunderlaget ska ingå en bedömning av den risk borgen medför för kommunen och hur stort inflytande ett sådant risktagande kan få för kommunens ekonomi. Kommunen ska alltid undersöka möjligheten att ta ut säkerheter i de fall gäldenären inte är ett helägt kommunalt bolag. Säkerhet kan bestå av pantbrev eller företagsinteckning. Om utrymme för säkerheter saknas ska kommunen upprätta ett avtal med gäldenären där kommunens rätt till fastigheten/objektet fastställs i händelse av konkurs. Alla borgensåtaganden med investeringsändamål ska innehålla krav på att gäldenären fullvärdesförsäkrar investeringen under hela åtagandet. Beviljad borgen bör tids- och beloppsbegränsas. 4.3 Borgensavgift En borgensavgift skall täcka de administrativa kostnaderna för borgensåtagandet samt utgöra kompensation för risktagandet och ersättning för den påverkan på kommunens kreditvärdighet som borgensåtagandena har. Borgensavgift är en årlig avgift på den aktuella lånesumman som täcks av borgen. Borgensavgifter tas inte ut avseende borgen som lämnats tidigare än när denna policy gäller. Tre olika borgensavgifter kan användas: - 0,6 % av lånebeloppet i de fall kommunen ej erhåller någon säkerhet för borgensåtagandet. - 0,25 % av lånebeloppet då kommunen erhåller säkerhet för borgensåtagandet i form av pantbrev. Denna avgift skall även kompensera den risk det finns för att panten vid en realisering inte täcker borgensbeloppet. - 0,10 % av lånebeloppet vid borgen för byggnadskreditiv. Byggnadskreditivet löper under kort produktionsskede. När byggprojektet avslutas aktualiseras nya lån. 4.4 Rapportering Förutom i årsredovisningen redovisas under året ingångna och infriade borgensåtaganden i tertialbokslutet. 11
39 Styrmodell för Ragunda kommun Riksdag/regering/ centrala myndigheter Regionala organ Nationella och regionala mål- och styrdokument Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om övergripande inriktningsmål i plan och budgetram per nämnd i årsbudget Kommunfullmäktige följer upp och utvärderar nämndernas måluppfyllelse och resursutnyttjande Styrelse/nämnder Styrelse/nämnd beslutar om verksamhetsmål/kvalitetskrav inom ram för årsbudget Träffar överenskommelse med kommunchef/verksamhetschefer Styrelse/nämnd följer upp och utvärderar verksamhetsmål /kvalitetskrav. Politisk nivå (VAD) Verksamhetsnivå (HUR) Avdelning/verksamhet Verksamhetschef träffar överenskommelse med enhetschef om verksamhetsmål. Verksamhetschef följer upp och rapporterar måluppfyllelse/ kvalitetsredovisning till styrelse/nämnd Enhet Enhet upprättar handlingsplan/lokal verksamhetsplan/kvalitetsplan med aktiviteter som ska styra mot att verksamhetsmålen uppnås. Enhetschef följer upp handlingsplan/lokal arbetsplan/ kvalitetsplan för att säkerställa att aktiviteterna genomförs och att de styr mot verksamhetsmålen 12
40 Bilaga 1 Budgetprocess Ragunda kommun 13
41
42
43
Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun
2012-01-20 reviderad KS 2012-10-02 KF 2012-10-24 2013-05-06 2014-02-04 2014-06-25 Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i kommunallagen. Där
Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun
2012-01-20 reviderad KS 2012-10-02 KF 2012-10-24 2013-05-06 2014-02-04 2014-06-25 2016-02-25 Ekonomistyrningspolicy för Ragunda Kommun Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i kommunallagen.
EKONOMISTYRNINGSPOLICY
EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens
Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som
Styrprinciper för Dals-Eds kommun.
Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god
Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun
Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut
Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands
Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.
Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...
Policy för verksamhet- och ekonomistyrning
Policy för verksamhet- och ekonomistyrning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-10 Mariestad Inledning... 3 Anslagsbindningsnivån... 4 Roller och ansvar... 5 Planeringsprocessen för ekonomi-
Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Datum 2017-01-30 Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Reglemente ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad
Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning
Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning Innehållsförteckning Inledning... 3 Styrning av ekonomi och verksamhet... 3 Resultatansvar... 4 Uppföljning av ekonomi
Riktlinjer för budget och redovisning
Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering
PM-granskningsanteckningar
PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska
EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR
POLICY FÖR EKONOMISTYRNING Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-11 58 Detta dokument ersätter tidigare ekonomistyrprinciper antagna av kommunfullmäktige 2011-05-16. Dokumentansvarig: Ekonomichef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Karlsborgs kommun Direktiv budget 2018 Bakgrund I och med att Karlsborgs kommun från budget 2017 införde en ny budgetprocess, utgår direktiven nu ifrån ekonomikontoret. Observera att direktiven kan komma
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070
Borgenspolicy för Täby kommun
1(5) Beslutad av kommunfullmäktige 2018-11-26, 152 Borgenspolicy för Täby kommun 1. Definition Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet.
Styrprinciper för Melleruds kommun
Ersätter KF 31/2004 Utbytt den Sign 1:1 Styrprinciper för Melleruds kommun Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Melleruds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska
Delårsrapport
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Styrdokument för Gnosjö kommun 2016
Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget
1 (10) Kommunledningskontoret 2008-11-04 Dnr Ks2008-855 Stig Metodiusson Rev 2008-12-01 Kommunfullmäktige Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget FÖRSLAG TILL
Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag
Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun
2015-11-02 Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx. Ersätter reglemente för planering, styrning och uppföljning
POLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning
POLICY Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2018-02-26, 46 Diarienummer KS 2017/622 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15 och gäller
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn
Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun
Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR EKONOMISK STYRNING AV FÖRVALTNING OCH BOLAG ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2019-03-28, 44/2019 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-03-28
Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun
Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Styrdokument för Hammarö kommun
Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder
Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun
2014-02-17 1(5) Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun Fastställdes av kommunfullmäktige 2013-12-18 313 Fastställda av kommunfullmäktige den 27 april 2000 103 att gälla från och med 1 maj 2000, med
Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar
Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.
Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.
Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29
Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Dokumentnamn Ägardirektiv Gällivare Energi AB
Dokumentnamn Ägardirektiv Gällivare Energi AB Dokumenttyp Diarienummer Ägardirektiv KS/2012:525 107 Beslutad av Framtagen av Gällivare Kommunfullmäktige Nämnd- och utredningsenheten Beslutad Giltighetstid
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB
Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2016/165 Fastställd: 2016-05-30 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB 2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms
Granskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt
1 (5) 3 Dnr 2017/00469 194 Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt s beslut 1 beslutar att lämna svar till revisionen angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt yttrande nedan.
Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB
Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2018/11 Fastställd: 2018-03-26 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2 Kf 38/2017 Dnr KS 2016/319 Reglemente för ekonomistyrning, resultatutjämningsreserv och god ekonomisk hushållning Antagen av kommunfullmäktige 20
Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning
Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning Stadsbyggnadskontoret ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kontoret bidrar till uppfyllelsen av de mål som fastställts i kommunfullmäktiges
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...
Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
BESTÄMMELSER FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING
Nummer: 01:3 Blad: (1) BESTÄMMELSER FÖR BUDGET OCH BUDGETUPPFÖLJNING A. Nämndernas verksamhet Nämnders och styrelsens ansvar 1 Nämnd och styrelse är ansvarig för att av Kommunfullmäktige i budget beslutad
Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
KS 8 5 MARS Ändring av kommunens borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 8 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2014-02-16 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Ändring av kommunens borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Revisionsrapport 2018 På uppdrag av revisorerna. November Upplands-Bro kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport 2018
Revisionsrapport 2018 På uppdrag av revisorerna November 2018 Upplands-Bro kommun Översiktlig granskning av delårsrapport 2018 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Uppdrag
Översiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Granskning av delårsrapport 2014:2
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Ekonomisk process budget, mål och uppföljning
1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före
Styrmodell för Vingåkers kommun
Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2016 Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun (Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15, 58) 1 INLEDNING... 2 2 MÅLSTYRNING HUVUDPRINCIPER... 2 3 BILD ÖVER STYRMODELLEN...
Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige
Borgenspolicy. Gemensam för kommunkoncern
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-04-25 134 Status: 2017-04-05 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-309 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Redovisningsreglemente
Redovisningsreglemente Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Redovisningsreglemente Reglemente 2014-06-16, 94 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
RIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB
Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.12) Godkänd av kommunfullmäktige, 229 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-12-15,
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2
Regler för Ånge kommuns borgens åtagande
Planeringsenheten 1994-09-14 Dnr 98/152 045 Regler för Ånge kommuns borgens åtagande Antagit av kommunfullmäktige 1999-11-29 74 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer 841 81
Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer:
Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: 556069-9539 Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer:
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.
Förslag till mer flexibla budgetperioder
Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra
Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2
Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011
2012-03-29 Richard Vahul Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 1. Sammanfattande bedömning Inom ramen för lekmannarevisorernas årliga revision genomförs viss fördjupad granskning som ett kompletterande