ENERGIDEKLARATION. Stora Boda 25, Tjällmo Motala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1917 Energideklarations-ID:

Transkript

1 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Stora Boda 25, Tjällmo Motala kommun Nybyggnadsår: 1917 Energideklarations-ID: Energiprestanda: 70 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]: Energiklass C, 55 /m² och år Uppvärmningssystem: Markvärmepump (el) Radonmätning: Utförd Åtgärdsförslag: Har lämnats Energideklarationen är utförd av: Eva Karlsson,, Energideklarationen är giltig till: Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.

2 Energideklaration Version: Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Östergötland Kommun Motala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Karlsby 3:218 Husnummer 1 Adress Stora Boda 25 Prefix byggnadsid 1 Byggnadsid O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. b Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Bodaviken Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Postnummer Postort Tjällmo Huvudadress i Byggnaden - Egenskaper Typkod Bebyggd lantbruksenhet Byggnadens komplexitet i Enkel Komplex Atemp mätt värde (exkl. Avarmgarage) 237 Finns installerad eleffekt >10 W/m 2 för uppvärmning och varmvattenproduktion m 2 Byggnadstyp Friliggande Verksamhet Fördela enligt nedan: 6 Byggnadskategori En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår 1917 Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) 100 i Ja i Nej Nej Är byggnaden skyddad som byggnadsminne? Ja enligt 3 kap KML Ja enligt SBM-förordningen Är byggnaden en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap 13 PBL? i Nej Ja, är utpekad i detaljplan eller områdesbestämmerlse Ja, är utpekad i annan typ av dokument Ja, egen bedömning Övrig verksamhet - ange vad Summa 100

3 Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) Hur mycket energi har använts för värme och komfortkyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) Eldningsolja (2) Naturgas, stadsgas (3) Ved (4) Flis/pellets/briketter (5) Övrigt biobränsle (6) Mätt Fördelat värde värde Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja /m 3 Naturgas Stadsgas /1 000 m 3 Pellets /1 000 m 3 (effektivt värmevärde) /ton, beroende av träslag och fukthalt Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. El (vattenburen) (7) El (direktverkande) (8) El (luftburen) (9) Markvärmepump (el) (10) i Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden ska inte vara normalårskorrigerade Mätt Fördelat värde värde Ja Ja Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) Energi för uppvärmning och varmvatten 1 (Σ1) Varav energi till varmvattenberedning Finns solvärme? i Nej Finns solcellssystem? i Nej Ort (graddagar) Fjärrkyla (14) Ange solfångararea 1200 i m 2 Ange solcellsarea m 2 Beräknad energiproduktion /år Beräknad elproduktion Normalårskorrigerat värde (graddagar) /år Fastighetsel 2 (15) Hushållsel 3 (16) Verksamhetsel 4 (17) El för komfortkyla (18) Tillägg komfortkyla 5 (19) Byggnadens energianvändning 6 (Σ3) Ort (Energi-Index) Byggnadens elanvändning 7 (Σ4) 2500 i 5945 i i Motala Motala Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 8 Referensvärde 2 (statistiskt intervall) /m 2,år /m 2,år /m 2,år - /m 2,år 1 Summa 1-13 (Σ1) 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den el som ingår i hushållsenergin 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20 och BFS 2011:6) 6 Enligt definition i Boverkets byggregler (Summa 1-15, (Σ3)) 7 Den el som ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 (Σ4)) 8 Underlag för energiprestanda

4 Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Ja i Nej Typ av ventilationssystem FTX FT F med återvinning F 10 Avser när byggnaden har fler ventilationsaggregat b Självdrag Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Ja i Nej Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? i Ja Nej Radonhalt Typ av mätning 90 Bq/m 3 Långtidsmätning enligt SSM 6 Datum för radonmätning

5 Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id:627838) Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Byggnadsteknisk Värme Nya radiatorventiler Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Varmvattenbesparande åtgärder Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Installation av solceller Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Byte/installation av värmepump Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Byte/installation av energieffektivare Komplettering fönster/fönsterdörrar värmekälla b med innerruta Byte/komplettering av ventilationssystem Tätning Återvinning av ventilationsvärme fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Installation av solvärme Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Minskad energianvändning 2400 Beskrivning av åtgärden Kostnad per sparad 1,9 /år kr/ Observera att detta åtgärdsförslag inte är kostnadseffektivt men har andra fördelar. Fönstren består delvis av äldre tvåglas vilka har ett u-värde på ca 2,5-3W/m2 K. Nya energieffektiva fönster har ett u- värde runt 1 W/m2 K. Fönsteråtgärder är oftast dyra med långa återbetalningstider om man endast ser till minskad energianvändning. Det finns andra fördelar. Energieffektiva fönster ger bättre inomhusklimat. Då fönster med lägre u-värde har en varmare inneryta under den kalla årstiden jämfört med fönster med högre u-värde minskar kallstrålningen. Ofta kan man sänka inomhustemperaturen om man har energieffektiva fönster p.g.a. högre ekvivalent (upplevd) temperatur. En sänkning av inomhustemperaturen med 1 grad minskar energianvändningen för uppvärmning ca 5 %. Byte av fönster från u-värde 2,8 W/m2 K till 1,2 W/m2 K skulle minska transmissionsförlusterna med ca 2400 /år. OBS: Då uppvärmningen sker med en värmepump kommer en del av energin från berget, den köpta energin minskar bara med ca 1000 (beroende på värmepumpens COP). Detta gör att återbetalningstiden för en liknande åtgärd blir mycket lång. Antaget pris vid beräkningen är 6000 kr/m2 för nya fönster med u-värde 1,2 W/m2 K. Dock kan nya fönster förändra husets karaktär och kan vara mindre lämpligt av estetiska skäl. Ett billigare alternativ kan vara att ersätta innerglaset med en isolerruta kombinerat med energiglas i befintliga bågar. Åtgärden sänker, enligt uppgift, u-värde till ca 1,5 W/m2 K vilket sänker transmissionsförlusterna med ca 1900 /år. Om någon av åtgärderna blir aktuella så tala med en fackman om vilken lösning som passar bäst i detta hus. Man får inte täta för effektivt, då det är självdrag i huset.

6 Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Har byggnaden besiktigats på plats? i Ja Nej Ja i Nej Vid nej, vilket undantag åberopas ( 6) SFS 2012:400 Kommentar Platsbesiktning Takbjälklag med ca 20 cm mineralull. Timrade väggar med tilläggsisolering på 5 cm och ytterpanel. Blandat 2-glas och 3-glas fönster. 6 Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna Sommaren 2013 var det fel på värmepumpens styrenhet varför energianvändningen år 2012 används i deklarationen. Den totala elanvändningen år 2012 var Elanvändningen för uppvärmning av uthusen är beräknad utifrån byggnadernas tekniska egenskaper. Resultatet är följande: Uppvärmning av gästuset 5400/år, ateljen 2000/år, pelargonhuset 500 /år, stora garaget /år (denna byggnad har en egen deklaration). Ytterbelysning, belysning i de olika uthusen samt pumpar till bevattning 1500 /år. Resterande el går till boningshuset som enegideklarationen avser. Energianvändningen är till viss del relaterad till beteende och kan därmed variera beroende på ägare. Husets energiprestanda är baserad på två person i hushållet. Inomhustemperaturen har enligt uppgift legat runt 22 grader under uppvärmningsperioden. Hushållselen är beräknad enligt schablon [BFS 2012:9BED 5] Husets energiprestanda bedöms som bra. Liknande hus har en energiprestanda mellan 79/m2 år-97/m2 år (referensvärde 2). Detta hus har energiprestandan 70 /m2 år. Expert Förnamn Eva Datum för godkännande Efternamn Karlsson E-postadress eva.karlsson@indlast.se Certifikatnummer Certifieringsorgan Behörighetsnivå 5248 Kiwa Swedcert Kvalificerad Företag