KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(17) Kommunfullmäktige KOMMUNFULLMÄKTIGE Medborgarförslag om pumptrack i Grebbestad 23 Medborgarförslag om iordningställande av skogsstig parallellt med väg 914 från reningsverket mot Tanums kyrka 24 Medborgarförslag angående djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen 25 Finansrapport per den 31 december Förslag till ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund 27 Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) m m 28 Förslag till Folkhälsoplan för Tanums kommun Köp av fastigheten Tanum Kuseröd 2:149 i Tanums kommun 30 Fyllnadsval av huvudman i Sparbanken Tanum 31 Fråga om gymnasiet på Futura 32 Motion om seniorboende på Konsumområdet i Tanumshede 33 Meddelande Justering (sign) Utdragsbestyrkande

2 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 2(17) Kommunfullmäktige Plats och tid Tanumskolan, Tanumshede, den 16 mars 2015 klockan Beslutande Enligt bifogad närvaroförteckning Övriga deltagande Ida Aronsson Hammar, kanslichef Sofia Reimbert, sekreterare Utses att justera Benny Svensson och Louise Thunström Justeringens tid och plats Kommunkontoret, Tanumshede den 23 mars 2015 klockan Underskrifter Sekreterare / Sofia Reimbert/ Ordförande... / Rune Hermansson/ Justeringsman / Benny Svensson / /Louise Thunström / BEVIS OM ANSLAG Kommunfullmäktiges protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdag Anslaget uppsatt Anslaget nedtages Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede Underskrift Sofia Reimbert Justering (sign) Utdragsbestyrkande

3 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 3(17) Kommunfullmäktige KF 22 KS 2015/ Medborgarförslag om pumptrack i Grebbestad Lars Henriksson, Grebbestad, inkom den 15 januari 2015 med medborgarförslag angående pumptrack i Grebbestad. Medborgarförslaget, bilaga. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget bereds och beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges överläggning Förslagställaren har inkommit med önskemål om att ärendet behandlas av kommunfullmäktige först den 16 mars Tidigare beslut Kommunfullmäktige besluta de den 16 februari 2015, 2 att bordlägga ärendet till nästa sammanträde Kommunfullmäktiges överläggning Förslagställaren yttrar sig och utvecklar sitt förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget bereds och beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

4 Bilaga 22

5 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 4(17) Kommunfullmäktige KF 23 KS 2015/ Medborgarförslag om iordningställande av skogsstig parallellt med väg 914 från reningsverket mot Tanums kyrka Birgitta Ohlsson, Tanumshede, inkom den 10 februari 2015 med medborgarförslag angående iordningställande av skogsstig parallellt med väg 914 från reningsverket mot Tanums kyrka. Medborgarförslaget, bilaga Förslagställaren vill att kommunen röjer och lägger på flis på en del av skogsstigen parallellt med väg 914. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget bereds och beslutas av tekniska nämnden. Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att översända medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning och beslut Justering (sign) Utdragsbestyrkande

6 Bilaga 23

7

8

9 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 5(17) Kommunfullmäktige KF 24 KS 2015/ Medborgarförslag angående djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Eva Enderlein, Bullaren, inkom den 25 februari 2015 med medborgarförslag om djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen. Försalgsställaren vill att kommunen ska gå i bräschen och ställa krav på de mejeriprodukter som köps in. Dessa måste komma från kor som hålls enligt den svenska djurskyddslagens standarder och har tillgång till utevistelse. Kommunfullmäktiges preside föreslå att medborgarförslaget bereds och beslutas av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges överläggning Yrkanden Peder Johansson (C) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att översända medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

10 Bilaga 24

11 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 6(17) Kommunfullmäktige KF 25 KS 2014/ Finansrapport per den 31 december 2014 Finansrapport per den 31 december 2014 har upprättats, bilaga. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 25 februari 2015, 59 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga finansrapporten till handlingarna. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

12 Bilaga 25 FINANSRAPPORT September-december 2014 Samhällsekonomi Den Internationella konjunktur är i otakt. Samtidig som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring tre procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I åtskilliga andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under tolv procent. Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas växa med 1,9 procent under Under 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring åtta procent. Arbetslöshetenberäknas successivt minska ned till omkring 6,5 procent Ränteutveckling Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. Under 2014 har Riksbanken fortsatt att sänka reporäntan. I oktober togs beslut att sänka repräntan till 0,0 prpcent. I februari 2015 beslutade Riksbanken om en ytterligare sänkning till -0,10 procent. Det är första gången i historien som Riksbankens styrränta är negariv. De korta marknasdsräntorna har under året sjunkit med cirka 0,7 procenteter. Den femåriga swapräntan steg under 2013 med nästan en procentenhet. Sedan årsskiftet har femårsräntan fallit fallit med med cirka 1,50 procentenheter och noterades i slutet av december till 0,65 procent. Den så kallade räntekurvan har därmedblivit betydligt flackare, skillnaden mellan korta och låga räntor har minskat. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga, men men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste året. De korta räntorna beräknas ligga kvar på en låg nivå de närmaste året.

13 LIKVIDITET Kommunens likviditet uppgick till 25,4 mkr per den 31 december. Likviditeten har minskat under perioden september till december 2014 med 0,3 mkr. Under perioden har kommunen tagit upp lån på sammanlagt 35,0 mkr för att finanisera investeringsverksamheten. Likviditetsnivån den 31 december låg 3,8 mkr över plan. Tanums Bostäders andel av koncernkontot uppgick till 2,9 mkr. Tanums Hamnars andel av koncernkontot uppgick till minus 5,4 mkr. Kommunens likviditet inkl bolagens andel av koncernkontot uppgick därmed till 22,9 mkr. Likviditetsutveckling Plan Utfall IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Likvid ställning Belopp tkr sep okt nov dec sep-dec Ingående saldo Inbetalningar Utbetalningar Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa och dagskassor 45 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Bank (del i koncernkonto) Total Total ,0% Placeringar september-december 2014 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,08%

14 TANUMS KOMMUN Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest Sparbanken Tanum Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr Nordea 0 2 st SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,55 % 3,84 % 3,30 % Räntebindning 7,03 år 6,28 år 5,74 år Kapitalbindning 2,77 år 2,88 år 2,09 år Räntebindning exkl. derivat 0,18 år 0,09 år 0,12 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

15 AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 7,03 år (6,59 år inkl nyupplåning) Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 26% Högst inom 4-5 år

16 Upptagna och lösta lån och swapar 1 september - 31 december 2014 Portfölj grupp Datum Belopp Beloppstyp Motpartsgrupp Referens Ränta Slutdag MotRef Tanums Kommun Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,35% 0, Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,35% 0, Summa Tanums Kommun

17 KONCERNEN FINANSRAPPORT SEPTEMBER-DECEMBER 2014 LIKVIDITET Koncernens likviditet minskade under perioden september till december 2014 med 7,9 mkr. Kommunens minskade med 0,3 mkr. Tanums Bostäders AB likviditet minskade med 4,1 mkr, vilket framförallt beror på det pågående projektet med renovering av lägenheter på Bergsvägen i Tanumshede. Tanums Hamnars AB likviditet minskade under perioden med 3,5 mkr. Likviditeten uppgick till 23,0 mkr per den 31 december. Likviditeten har varit placerad på bank och kassa. Av koncernens likviditet uppgick kommunens andel till 25,4 mkr. THAB:s och TBAB:s andel uppgick till -5,4 respektive 3,0 mkr. Likviditetsutveckling ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Likviditetsutveckling 10,0 0,0-10,0 IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Likvid ställning Belopp tkr sep okt nov dec sep-dec Ingående saldo Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa 52 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Total Total ,0% Placeringar september-december 2014 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,08%

18 TANUMS KOMMUN MED BOLAG Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest SEB Sparbanken Tanum Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr Nordea st SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,46 % 3,60 % 3,33 % Räntebindning 6,78 år 5,50 år 5,46 år Kapitalbindning 2,66 år 2,88 år 2,19 år Räntebindning exkl. derivat 0,17 år 0,10 år 0,12 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

19 AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 6,78 år Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 26% Högst inom 4-5 år

20 Upptagna och lösta lån och swapar 1 september - 31 december 2014 Portfölj grupp Datum Belopp Beloppstyp Motpartsgrupp Referens Ränta Slutdag MotRef Tanums Kommun Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,35% 0, Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,35% 0, Summa Tanums Kommun Portfölj grupp Datum Belopp Beloppstyp Motpartsgrupp Referens Ränta Slutdag MotRef Tanums Bostäder AB Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,15% 0, Summa Tanums Bostäder AB Summa Totalt

21 KRAVSTATISTIK Antal fakturor Debiterat, tkr Hyror Barnomsorg Äldreomsorg Musikskolan Övrigt Summa KRAVÅTGÄRDER Inkassokrav, % Hyror 2,3 4,8 1,4 Barnomsorg 6,8 5,8 6,3 Äldreomsorg 1,3 1,7 1,5 Musikskolan 8,9 6 8,6 Övrigt 6,5 6,1 7,0 Totalt 4,9 4,5 5,0 Övriga kravåtgärder Betalningsförelägganden, st Avskrivna fordringar, tkr Dröjsmålsräntor, tkr 1) Kostnadsersättningar, tkr 1) Ers avskrivna fordringar, tkr 1) ) inkl Tanums Bostäder AB och Tanums Hamnar AB

22 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 7(17) Kommunfullmäktige KF 26 KS 2015/ Förslag till ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund inkom den 6 februari 2015 med förslag till ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Följande ändringar föreslås: 3. Tredje stycket stryks. Förbundet skall fram till och med våren 2007 för sina medlemmar utgöra den sammanslutning för kommuners gemensamma intressebevakning som åsyftas i 2 i Svenska Kommunförbundet stadgar. Samverkan skall därefter ske med det nybildade förbundet Sveriges kommuner och landsting. Fyrbodals kommunalförbund 6. Stryk begränsningen av fem ledamöter i arbetsutskottet. Öppna upp för att ordförande i tillsatt beredning kan väljas utanför direktionen. 7. Ny paragraf kopplad till behovet av att tydliggöra kontrollkriteriet. 8. Ändring i sista stycket. Revisorerna ska före april månads utgång avge revisionsberättelse till kommunernas fullmäktige. Förslaget innebär att flytta fram detta till maj månads utgång. 11. Föreslås ändring av titulaturen från förbundschef till förbundsdirektör. 15. I andra stycket ändras tiden för verksamhetsplanens delgivande till medlemskommunerna från september till oktober. 16. Förslaget om när direktionen senast ska ha upprättat förslag till årsredovisning flyttas fram från 1 mars till 1 april. 23. Första stycket stryks. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från och med den 1 april 2005 Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

23 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 8(17) Kommunfullmäktige KF 26 KS 2015/ Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 25 februari 2015, 65 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Justering (sign) Utdragsbestyrkande

24 Bilaga 26 Förslag till förbundsordning för Fyrbodals Kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans med Göteborgsregionens Kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalförbundet och Kommunförbundet Skaraborg medlem i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation VästKom. Ändamål 3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; Tillväxt- och utvecklingsfrågor. Verksamhetsstöd och intressebevakning. 1

25 Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar för gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras. Varaktighet 4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation 5 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Direktionen skall bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. För att bredda den politiska representationen kan direktionen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera företrädare för parti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. 6 Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott för beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper för olika områden med representanter valda även utanför direktionen. 2

26 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8 Förbundet skall revideras av fem revisorer. Respektive fullmäktige i Munkedal, Vänersborg, Åmål, Tanum och Färgelanda utser vardera en revisor. Vänersborgs kommun skall vara sammankallande tillika ordförande. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna skall före maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Initiativrätt 9 Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt 10 Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 3

27 Förbundskansli 11 Förbundet skall ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. Finansiering av verksamheten 13 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sin skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. 4

28 Budgetprocess 15 Förbundsdirektionen skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift. Budgeten skall dessutom innehålla en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 Förbundsdirektionen skall senast den 1 april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Vidare skall direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Direktionen skall fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen mm 17 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i förbundsdirektionen. Arvoden och ersättningar till revisorerna skall dock utges av förbundet. Förbundsdirektionen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av direktionen. 5

29 Inträde av ny medlem 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 19 första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 angivna fördelningsgrunden gälla. 6

30 När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall direktionen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av förbundet och ändringar av förbundsordningen 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige

31 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 9(17) Kommunfullmäktige KF 27 KS 2015/ Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) m m I enlighet med Förordning om skydd mot olyckor(2003:789) ska kommunen meddela föreskrifter om hur rengöring (sotning) skall ske enligt 3 kap 4 första och andra stycket Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Framtagna lokala föreskrifter överensstämmer i stort med föreskrifter med tillhörande allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS 2014:6. Avvikelser redovisas nedan. Avvikelser från allmänna råd MSBFS 2014:6 om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Förslag på sotningsfrist i lokala föreskrifter, 1 ggr/år gällande eldning med flytande bränsle. Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotningssynpunkt motsvarande bränsle och pannas märkeffekt inte överstiger 60 kw. Förslag enligt allmänna råd är 2 års sotningsfrist. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 25 februari 2015, 66 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta ny föreskrift för sotningsfrister enligt förslag, att kommunfullmäktiges beslut från därmed upphör att gälla. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

32 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Jimmy Göransson Tel Datum Bilaga 27 Vår referens Ks2015/ Er referens LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR RENGÖRING (SOTNING) m.m. (Antagna av kommunfullmäktige den xx-xx-xx. Föreskriften i sin helhet gäller från 2015-xx-01) Med stöd av 3 kap. 4 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt 3 kap. 1 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter om frister för rengöring samt bedömningsgrunder för att meddela beslut om att fastighetsägare får utföra rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 2 st. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 1 Inledande bestämmelser Enligt bestämmelserna i lag om skydd mot olyckor har kommunen att bestämma frister för rengöring (sotning) samt i förekommande fall besluta om att medge fastighetsägare att själv eller genom anlitande av annan utföra rengöring. 2 Rengöringsfrister Nedanstående tabell anger de frister som tillämpas i dessa lokala föreskrifter 3 Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om eldning sker med fasta bränslen skall rengöring ske enligt följande: Frist Tillämpningskriterier 3-5 ggr/år Avser konventionella pannor - Fristen 3 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +5 ºC eller högre. - Fristen 4 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca +5 ºC. - Fristen 5 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +1 ºC eller lägre. 2-3 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. - Fristen 2 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +5 ºC eller högre.

33 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Jimmy Göransson Tel Datum Vår referens Ks2015/ Er referens 1-2 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. - Fristen 1 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +5 ºC eller högre. Om eldning sker med flytande bränslen skall rengöring göras enligt följande: Frist Tillämpningskriterier 3-5 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränslen. - Fristen 3 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +5 ºC eller högre. - Fristen 4 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca +5 ºC. - Fristen 5 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen i kommunen är ca +1 ºC eller lägre. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Oavsett använt bränsleslag bör rengöring utföras med fristen tre år när pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av kvalificerad driftledare. 4 Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov skall rengöring göras enligt följande: Frist Anmärkning 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för enskilt hushållsbehov skall rengöringsfrister för lokaleldstäder tillämpas.

34 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Jimmy Göransson Tel Datum Vår referens Ks2015/ Er referens 5 Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder skall rengöring göras enligt följande: Frist Anmärkning 1 år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Eldstaden finns i ett fritidshus. 6 Imkanaler i restauranger eller andra större kök Rengöring skall göras enligt följande: Frist Anmärkning 3 ggr/ år Avser imkanaler i restauranger eller större kök. 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. 7 Särskilda fall Kommunen får för enskilda anläggningar besluta om andra frister än de i 3-6 angivna om det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. Kommunen får vidare besluta om undantag från krav på rengöring om anläggningen ej använts mellan två planerade rengöringstillfällen. 8 Registerhållning Den (eller de) som kommunen anlitat att svara för rengöringen i kommunen har att för kommunens räkning föra register över samtliga anläggningar som omfattas av uppdraget. Registret skall innehålla fastighetsbeteckning, adress, fastighetsägare vid senaste rengöring, anläggningstyp och rengöringsfrist samt andra uppgifter som krävs för en effektiv hantering av rengöringen. Räddningstjänsten skall utöva tillsyn över registerhållningen. 9 Utförande av rengöring Rengöring skall utföras av den som kommunen utser om ej annat följer av dessa föreskrifter. Den som kommunen utsett att utföra rengöring må inom sin egen organisation delegera rätten att utföra rengöring under förutsättning att denne har erforderlig kompetens, lägst den kompetens som meddelas i allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

35 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Jimmy Göransson Tel Datum Vår referens Ks2015/ Er referens 10 Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra rengöring på den egna fastigheten Kommunen skall efter ansökan från fastighetsägare pröva om rengöring får utföras antingen av fastighetsägaren själv eller av fastighetsägaren anlitad person. Vid bedömning av om detta kan tillåtas skall nämnden ta följande hänsyn: 1. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra rengöringen skall kompetenskraven på utföraren uppfylla det som sagts i 9 dessa föreskrifter. 2. För de fall en fastighetsägare ansöker om att själv få utföra rengöringen skall nämnden förutom det som sägs i allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i varje enskilt fall beakta fastighetsägarens kompetens, tillgång till lämpliga arbetsverktyg och övriga omständigheter som kan påverka fastighetsägarens möjligheter att själv utföra rengöringen. Innan nämnden beslutar i frågan skall kommunens enheter som svarar för Räddningstjänst samt den som kommunen anlitat att utföra rengöring och brandskyddskontroll höras. 11 Medgivandebeslut Beslut om medgivande enligt 10 dessa föreskrifter skall åtföljas av ett återtagandeförbehåll. Återtagande kan ske om det vid brandskyddskontroll noteras brister i rengöringen, fastighetsägaren frånhänder sig fastigheten eller det på annat sätt kan göras gällande att rengöringen inte utförs på ett från brandskydds- eller miljö- och hälsoskyddssynpunkt tillfredställande sätt. Fastighetsägaren är skyldig att utföra rengöring enligt de i dessa föreskrifter meddelade fristerna. Fastighetsägaren är vidare skyldig att meddela kommunen då fastigheten övergår i annans ägo eller förhållande som föranleder återtagande av medgivandet uppkommer.

36 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 10(17) Kommunfullmäktige KF 28 KS 2015/ Förslag till Folkhälsoplan för Tanums kommun 2015 Tanums Folkhälsoråd har inkommit med förslag till Folkhälsoplan för 2015 med förenklad budget och finansieringskalkyl för Folkhälsorådets behandling av ärendet Folkhälsorådet beslutade den 2 december 2014 att godkänna folkhälsoplan och budget för Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 25 februari 2015, 68 Kommunfullmäktiges överläggning Yrkande Louise Thunström (S) yrkar bifall till beredningsförslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Folkhälsoplan och budget för Tanums kommun Justering (sign) Utdragsbestyrkande

37 Bilaga 28 Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan

38 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet i Tanums kommun 4 Folkhälsorådets organisation 4 Folkhälsorådets arbetsformer 5 Utmaningarna: Jämlika och jämställda livsvillkor 6 Trygga och goda uppväxtvillkor 8 Livslångt lärande 11 Ökat arbetsdeltagande 13 Åldrande med livskvalitet 15 Goda levnadsvanor 18 2

39 Folkhälsopolitikens elva målområden Folkhälsoarbetet i Sverige utgår från elva nationella målområden. Folkhälsa berör många samhällsområden och de gemensamma målområdena är en vägledning för samtliga aktörer i deras arbete för en förbättrad folkhälsa. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen De elva målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen Västra Götalands folkhälsopolitiska policy har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet. Kommunfullmäktige i Tanum antog regionens policy som sin egen Den Folkhälsopolitiska policyn har en hälsofrämjande och förebyggande inriktning och är en del av arbetet med att förverkliga Vision Västra Götaland Det goda livet. Grunden i Vision Västra Götaland det Goda Livet är en hållbar utveckling där de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsan finns i samtliga dimensioner. Policyn identifierar sex utmaningar som är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. - Jämlika och jämställda livsvillkor - Trygga och goda uppväxtvillkor 3

40 - Livslångt lärande - Ökat arbetsdeltagande - Åldrande med livskvalitet - Goda levnadsvanor Med policyn som grund kan folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner. Vision för folkhälsoarbetet i Tanums kommun Folkhälsorådet i Tanum tar i Folkhälsoplan 2015 avstamp i Västra Götalands folkhälsopolitiska policy. Med folkhälsoplanen som grund finns det möjlighet för folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner både för den egna organisationen och tillsammans med andra. Folkhälsorådet har haft en central roll för utveckling av det hälsofrämjande arbetet i kommunen, och för att sprida kunskap om de folkhälsoutmaningar som beskrivs i Folkhälsoplan För att lyckas i arbetet med att skapa förutsättningar för en god hälsa är det av avgörande betydelse att varje aktör tar sitt ansvar i folkhälsoarbetet. Alla samhällssektorer i Tanums kommun näringsliv, offentliga och ideella är arenor där den enskilde kan vara delaktig. Folkhälsorådets organisation Kommunstyrelsen är ansvarig för Folkhälsorådet och utser ordförande. Alla kommunala nämnder och kommunstyrelsen representeras i rådet av en till två politiker och en tjänsteman. Deras uppgift är att driva folkhälsofrågorna i respektive nämnd och förvaltning. Hälso- och sjukvårdsnämnden representeras av två politiker, likaså ingår representanter för Primärvård och Folktandvård. Folkhälsosamordnaren ingår i rådet och är dess sekreterare. Ett Välfärdsbokslut sammanställs varje år där valda delar ingår i kommunens årsredovisning. Nämnderna ansvarar för att redovisa resultatet av arbetet med de verksamhetsanknutna folkhälsomålen i sina respektive bokslut. Folkhälsorådet ansvarar för att uppföljning och redovisning av kommunens samlade folkhälsoarbete görs till Hälso- och sjukvårdsnämnden och till kommunstyrelsen. 4

41 Folkhälsorådets arbetsformer Under 2014 har Folkhälsorådet stöttat de kommunala nämnderna i att ta fram prioriterade mål för ökad folkhälsa utifrån Folkhälsoplanen. Dessa mål ingår i 2015 års Folkhälsoplan. Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med mål och utformning av dessa, men det går framåt med ett mer systematiskt folkhälsoarbete i nämnderna. Folkhälsorådet ansvarar fortsatt för att de egna arbetsgrupperna har möjlighet att arbeta med speciella fokusområden. Dessa fokusområden och mål finns beskrivna i årets Folkhälsoplan under respektive utmaning. Tanums brottsförebyggande råd (BRÅ) har en tydlig koppling till Folkhälsorådet. 5

42 De sex utmaningarna och hur vi skall arbeta i Tanum för att möta dem. Utmaningen är att skapa förutsättningar för JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Förutsättningarna för god hälsa skiljer sig åt mellan olika delar av Västra Götaland. Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering och motverkar diskriminering som leder till utanförskap. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Öka delaktigheten och förståelsen för olika kulturer t.ex. genom att skapa mötesplatser Förvaltningen ska fortsätta anordna informationsträffar om andra kulturer. 6

43 Verka för mäns och kvinnors lika villkor i utbildning, arbetsliv och politik Förvaltningen fortsätter arbetet för att höja sysselsättningsgraden bland vårdpersonalen Uppmärksamma problemet med och stödja människor som är utsatta för våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld Förvaltningen ska sprida kunskap genom att ta fram och implementera en handlingsplan gällande våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld Kurs i feministiskt självförsvar för flickor i åk. 8 Stödja kurs i feministiskt självförsvar för flickor i åk. 8 Öka medborgarnas tillgänglighet och möjlighet till inflytande och delaktighet Förvaltningen skall arbeta utifrån handikapplanen och denna ska vara känd på alla enheter/områden Ta tillvara samt sprida information om synpunkter och klagomål. Mäta kundnöjdhet inom alla Fortsätta arbetet med demokratidialog mellan ungdomar och politiker/tjänstemän utifrån LUPPresultatet Att i dialog med verksamheterna och hyresgästerna ta fram förslag på attraktiva utemiljöer, ex.vis äldreboende eller skola. Att öka tillgängligheten vid kommunens badplatser för funktionshindrade. Stödja Omsorgsförvaltningens arbete med IT-baserade kommunikationshjälpmedel inom de dagliga verksamheterna och korttidsboendet inom funktionshinder 7

44 verksamhetsområden samt använda resultatet i förbättringssyfte Förvaltningen ska genom teknikutveckling utveckla förmågan till kommunikation Stärka barns språkutveckling i ett tidigt skede för att utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Inrätta ett Språkotek samt arbeta vidare med Förvaltningens plan för språkutveckling Stödja inrättandet av ett Språkotek Utmaningen är att skapa förutsättningar för TRYGGA OCH GODA UPPVÄTVILLKOR I en verklighet som ständigt förändras är barn och unga särskilt sårbara. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Flickors och pojkars olika uppväxtvillkor ska särskilt uppmärksammas. 8

45 Familjens livssituation är betydelsefull för barnets uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Exempel på arenor är familjecentral, förskola och skola, ungdomsmottagning samt fritids- och föreningsliv. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Beakta barnperspektivet i samhällsplaneringen utifrån barnkonventionen Förvaltningen ska genom användande av modern teknik utveckla förmågan i tidig ålder till kommunikation Genomföra utbildning i barnkonventionen för politiker och tjänstemän i Tanums kommun Utveckla dialogen med barn och ungdomar för att få ta del av synpunkter och önskemål Utarbeta metoder som underlättar för barn och ungdomar att framföra sina åsikter i samband med plansamråd Delta i framtagandet av Översiktsplan Stödja utbildning i barnkonventionen Riktade insatser till fritidsaktiviteter för barn. Arrangera sommaraktiviter med Kulturplaneterna. Samverkan kring Kulturplaneterna. Stödja Tanums IFs satsning på Lek och lärplats på Sparvvallen 9

46 Ge stöd till insatser för att stärka föräldrarollen Genom verksamhet på Möteshuset ge olika former av stöd till föräldrar Skapa en struktur för att utveckla föräldrautbildningar från förskolan t.o.m. grundskolan i samverkan med andra aktörer t.ex. genom att utbilda personal i program som Effekt och ICDP Motverka, alkohol-, drog-, dopnings- och tobaksanvändning hos unga Genom verksamhet på Möteshuset samverka med ungdomsvägledaren för att motverka droganvändning Genom att vidta åtgärder som beslutats av Ungdomsrådet Öka ungas självkänsla och därigenom motverka alkohol- och droganvändning genom att arbeta med gruppverksamhet ex. i DISA och Machofabriken. Fortsatt Arbete med SMART DRAG Tanum mot tobak. Stödja och bidra till att utveckla verksamhet i skolan som är integrerad i skolans eget arbete och som leder till hälsofrämjande arbetssätt. Stärka barns och ungdomars självkänsla och ge dem möjlighet att göra positiva val. Genom avtal med polisen och träningsanläggningar motverka användning 10

47 av dopningsmedel Verka för barns och ungas delaktighet och inflytande Genom verksamhet på Möteshuset arbeta med stöd och träning i vardagslivet Skolan ska stärka elevers inflytande över det egna lärandet genom att förtydliga mål och bedömningsgrunder Utveckla dialogen med barn och ungdomar för att få ta del av synpunkter och önskemål Ge stöd till utbildningar för mellan- och högstadieelever som deltar i skolornas trygghetsråd Arbeta för att unga får stöd att själv arrangera sina fritidsaktiviteter och ges möjlighet att skapa på egna villkor Ge stöd till framtagande av LUPPrapport Arrangera utbildningar för mellan- och högstadieelever som deltar i skolornas trygghetsråd LUPP rapporten genomförs av extern aktör för objektiv bedömning Arbeta med förebyggande insatser för barn och Genom åtgärder som beslutats av ungdomsrådet. 11

48 ungdomar Ge barn och unga möjligheter att utöva kultur i olika former i skola och förskola Inrätta en kulturpool under Musik- och kulturskolan Stödja inrättande av en kulturpool Utmaningen är att skapa förutsättningar för LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgång till utbildning och annan kompetensutveckling skiljer sig mellan olika grupper och geografiska områden. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: 12

49 Ta tillvara de studerandes egen drivkraft i alla skolformer Arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt i Hamburgsunds rektorsområde i samarbete med Me University Planera/arrangera/medfinansiera utbildningsinsatser Förvaltningen bidrar med kostnadsersättningar till egen personal vid högre studier. Förvaltningen tar löpande emot praktikanter och utbildar handledare. Uppmuntra och stödja människors deltagande i föreningslivet och utbildning i ledarskap Korpen utbildar ungdomar i högstadiet som sedan leder idrottsaktiviteter för yngre barn Stödja Korpens satsning på att utbilda ungdomar i högstadiet Utmaningen är att skapa förutsättningar för 13

50 ÖKAT ARBETSDELTAGANDE Möjlighet till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor, förutsatt att arbetsmiljön är anpassad efter individuella förutsättningar och behov. Grunden för ett hälsosamt arbetsliv är en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Detta är av avgörande betydelse för människors hälsa och för folkhälsan. Kvinnor och män ska ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Den ideella sektorn är en arena för arbetsdeltagande och en viktig del i den sociala ekonomin som stimulerar till samhällsutveckling genom privata initiativ och entreprenörskap Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Verka för att ge människor en andra chans i yrkeslivet Erbjuda flexibilitet och individuella lösningar för dem som ansöker om daglig sysselsättning/verksamhet genom samverkansformer Stödja Omsorgsförvaltningens arbete med IT-baserade kommunikationshjälpmedel inom de dagliga verksamheterna och 14

51 mellan socialtjänst och arbetsmarknadsenhet. korttidsboendet inom funktionshinder Stödja ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden Öka individens självständighet genom användande av kommunikationsappar Förvaltningens verksamheter skall präglas av öppenhet, tillgänglighet och hög kompetens Förvaltningen ska fortsätta samverka med arbetsmarknadsenheten (AME) i syfte att underlätta för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden. Genom AME skapa möjligheter till ungdomsanställningar och feriepraktikplatser samt på andra sätt underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden Utmaningen är att skapa förutsättningar för ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET 15

52 Andelen äldre ökar. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som ska tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för ett åldrande med livskvalitet. Kvinnors och mäns olika villkor ska särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalitet måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Uppmärksamma och stödja äldre utan social gemenskap Främja frivilligverksamhet som stöd för äldre Främja social gemenskap och etablering av nätverk för äldre. Stödja pensionärsföreningar och gårdsråd att nå äldre utan social gemenskap och erbjuda dem att vara med i verksamheten Ta i anspråk äldres livserfarenhet och Träffar med representanter för 16

53 kompetens Verka för att äldre ges möjlighet till motion Arbeta för säkerhet och trygghet för att ge äldre möjlighet till ett självständigt liv Att invånarna skall känna trygghet och kunna bo kvar hemma så länge som Informera om och motivera till användande av kommunens utbud av olika motionsaktiviteter. Förebygga fall och minska antalet fallskador. Genomföra individuella riskbedömningar och riskronder hos alla brukare Ge stöd vid olika sjukdomstillstånd och möjlighet till ett självständigt liv genom användande av kommunikationsappar Uppsökande verksamhet som ger information om vart man vänder sig om pensionärsföreningar och gårdsråd Stödja pensionärsföreningar m.fl. att ordna fysiska och sociala aktiviteter för äldre Främja insatser för en säker och trygg boendemiljö och närmiljö. T.ex. genom föreläsningar riktade till äldre. 17

54 möjligt man blir i behov av vård och omsorg, rehabilitering mm till personer över 75 år. Besöket avslutas med ett hälsosamtal Stimulera kulturella aktiviteter bland äldre Stödja pensionärsföreningar, gårdsråd m.fl. till varaktiga kulturella aktiviteter Utmaningen är att skapa förutsättningar för GODA LEVNADSVANOR Människans kraft och vilja till förändring ska tas till vara. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. I arbetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa är det angeläget att se individens hela situation och livsmönster och inte enskilda faktorer var för sig. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människans hälsa och hälsoutveckling. En väl fungerande och aktiv ideell sektor är en betydelsefull del av samhällets strävanden för en jämlik hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor. 18

55 Hälso- och sjukvården och tandvården ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård har en nyckelroll i arbetet för goda levnadsvanor genom sin specifika kompetens och sina kontaktytor gentemot befolkningen. Hur skapar vi förutsättningar för att möta utmaningen? Omsorgsnämnden Barn och Utbildningsnämnden Tekniska Nämnden Miljö och Byggnadsnämnden Folkhälsorådet Genom att: Uppmärksamma och stödja arbete med kost och motion i skolan och förskolan Undersöka hur kostpolicyn följs i barnomsorgen Samarbeta med föreningar för att få befolkningen att förbättra sina motionsvanor I planarbetet arbeta för och beakta möjligheterna till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät Stödja korpens arbete med Tanum en kommun i rörelse Stödja aktiviteter som främjar goda levnadsvanor Äldres hälsa. Rätt kost och näring utifrån behov genom återkommande utbildningar/information till personal gällande Utveckla Hälsoträdgården i samverkan med omsorgen Vid planering och exploatering prioritera säkra gång- och cykelvägar framför framkomligheten för Att ge rådgivning till allmänheten om radonsänkande åtgärder i samband med bygglov, samt Följa upp Alkoholoch drogpolitiska programmet 19

56 riskfaktorer. Förbättrad tand/munhygien för personer som har ett stort omsorgsbehov Implementera framtagen handlingsplan för att nå kostpolicyns intentioner. bilister Arbeta för att varje år utöka kommunens gång- och cykelvägnät Ge rådgivning till allmänheten om radonsänkande åtgärder i samband med vattenprovtagning 20

57 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 11(17) Kommunfullmäktige KF 29 KS 2014/ Köp av fastigheten Tanum Kuseröd 2:149 i Tanums kommun Svenska Staten har för avsikt att sälja fastigheten Tanum Kuseröd 2:149. Fastigheten består av fyra skiften på totalt m². Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 5 mars 2014 att ansöka om företrädesrätt till köp av fastigheten. Fastigheten är belägen i ett attraktivt område, mindre än en kilometer från Grebbestads centrum, vilken gör den till ett utmärkt område för framtida bostäder/service. Kommunen är i behov av markreserver för att i framtiden säkra plats för samhällsviktiga funktioner. Det finns även behov av att säkra obebyggda grönområden i attraktiva kustnära miljöer. Kommunen har fört förhandlingar om förvärv av fastigheten. Genom köpekontrakt säljer Staten genom Fortifikationsverket fastigheten Tanum Kuseröd 2:149 för kr till Tanums kommun. Köpekontrakt bilaga. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 25 februari 2015, 63 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att köpa fastigheten Tanum Kuseröd 2:149 enligt bifogat köpekontrakt, och att finansiering sker ur eget kapital. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

58 Bilaga 29 Diarienr 2274/2013 Projektnr KÖPEKONTRAKT STATEN GENOM FORTIFIKATIONSVERKET och TANUMS KOMMUN Överlåtelse av fastigheten Tanum Kuseröd 2:149