Industriproduktionsindex (IPI)

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Industriproduktionsindex (IPI) 2016 NV0402 Innehåll 0 llmänna uppgifter Ämnesområde Statistikområde SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproducent Uppgiftsskyldighet Sekretess och regler för behandling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvändning Uppläggning och genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i kommande undersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöden: statistik och mikrodata Dokumentation och metadata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistisk bearbetning och redovisning Skattningar: antaganden och beräkningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produktionsversioner rkiveringsversioner Erfarenheter från senaste undersökningsomgången... 20

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 0 llmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Näringsverksamhet 0.2 Statistikområde Statistikområde: Industriproduktionens utveckling 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Jenny Strandell Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Kontaktperson: David Lööv Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99), förordning om den officiella statistiken (SFS 2001:100) samt SCBs föreskrifter (SCB-FS 2015:4). 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Sekretess gäller för de uppgifter som lämnas in till undersökningen. Uppgifter som behövs för forskningsändamål kan dock efter särskild prövning komma att lämnas ut. Ingen behandling av personuppgifter förekommer i undersökningen. 0.8 Gallringsföreskrifter Registret bevaras. Primäruppgifterna samlas in via webbtjänsten SIV och gallras efter tre år. Motsvarande primäruppgifter bevaras i det slutgiltiga observationsregistret. 0.9 EU-reglering Industriproduktionsindex omfattas av Council Regulation (EC) no 1165/98, concerning short-term statistics. Förordningen reglerar bland annat hur statistiken ska tas fram, vad statistiken ska avse och vilka tidsramar som gäller. Statistiken ska enligt förordningen publiceras senast en månad plus 10 dagar efter referensmånadens slut Syfte och historik Statistiken ska månadsvis belysa förändringen av produktionen inom industrin, såväl totalt som uppdelat på branscher. Industriproduktionsindex (IPI) har funnits som självständig statistikprodukt hos SCB sedan Sedan starten har dock flera metodförändringar genomförts. Enligt praxis är det bästa alternativet att utgå från uppgifter om förädlingsvärdevolymer för att uppskatta nivån på industriproduktionen, delvis för att undvika dubbelräkning där ett företag rapporterar försäljningsintäkter för producerade insatsvaror som ett annat företag i sin tur säljer efter ytterligare förädling och rapporterar försäljningsintäkter för. Dock är det är svårt att samla in uppgifter om produktions- och förbrukningsvolymer på kort sikt vilket innebär att en annan volymförändring måste användas som approximation. Uppgifter om omsättning, produktionsvolymer och arbetade timmar har samtliga använts som proxyvariabler för förädlingsvärde. Idag används främst uppgifter om nettoomsättning, som rensas för försäljningsintäkter som inte härrör från industriell verksamhet, för att skatta nivån på industriproduktionen. Tidigare användes arbetade timmar och produktionsvolymer i större utsträckning. Sedan 1998 samlas uppgifter om omsättning in på månadsbasis i undersökningen Konjunkturstatistik för industrin. Industriproduktionsindex beräknas med uppgifter om omsättning från denna undersökning som huvudkälla. Övriga förändringar värda att nämna berör byte av indexmetod och historiska tidsserier. Industriproduktionsindex beräknades tidigare som ett fastbasindex men från och med 2005 beräknas det istället som ett

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) kedjeindex. I samband med publiceringen av resultaten för oktober 2010 publicerades historiska tidsserier för Industriproduktionsindex som räknats tillbaka till Ett urval av branscher som i SNI 2007 (svensk näringsgrensindelning) överensstämmer bakåt i tiden har räknats tillbaka påbörjades ett stort projekt med syfte att ta fram en samordnad undersökning för industri- och tjänstesektorn. Undersökningen driftsattes under andra kvartalet 2015 och innebär att Industriproduktionsindex samordnas med flera andra undersökningar inom industri- och tjänstesektorn med avseende på bland annat urvalsdesign, estimation och insamlingsvariabel. Tidsserien räknades i samband med publiceringen av den nya metoden om för att undvika nivåskiften och tidsseriebrott. Sedan tredje kvartalet 2014 publiceras även lagerkorrigerad industriproduktionsindex på kvartalsbasis. Indexet visar utvecklingen för industriproduktionen på kvartalsbasis med hänsyn till lagerförändringen inom industrin. Ordinarie industriproduktionsindex skattas i huvudsak på uppgifter om omsättning, vilket ger vissa mätfel. Lagerkorrigerad industriproduktionsindex visar därför bättre produktionens utveckling då den tar hänsyn till lageruppbyggnad och lagerförsäljning inom industrin på kvartalsbasis Statistikanvändning Statistiken används av myndigheter, enskilda företag och organisationer för branschstudier, marknadsanalyser och konjunkturbedömningar. nvändare är främst Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet samt EU:s statistikorgan Eurostat. Statistiken används inom SCB som underlag i Nationalräkenskapernas kvartalsvisa beräkningar av bruttonationalprodukten (BNP) Uppläggning och genomförande Statistiken avser mäta de kortsiktiga förändringarna i industriproduktionens utveckling. Målpopulationen består av de verksamhetsenheter inom näringsområdet utvinning av mineral och tillverkningsindustri, SNI (SNI 2007), som tillhör ett icke-finansiellt företag eller statligt affärsverk, sektorkod 11, 141 och 142 (INSEKT, svensk institutionell sektorindelning, 2014). Det finns tre indatakällor till Industriproduktionsindex samt en kompletterande källa till lagerkorrigerad industriproduktionsindex. Huvudkällan är uppgifter om nettoomsättning, och för företag med diversifierad verksamhet den del av nettoomsättningen som härrör från tillverkning och industriella tjänster, vilka fastprisberäknas med hjälp av prisförändringar. För några få branscher som stötvis producerar varor, t.ex. byggande av fartyg och båtar, används istället faktiska produktionsvolymer eller uppgift om antal arbetade timmar. I dagsläget används till branscherna järnmalmsutvinning (07.1), tobaksvarutillverkning (12), massatillverkning (17.11), tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) och

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) generering av elektricitet (35.11) (SNI 2007) produktionsvolymer som indata, medan arbetade timmar används som indata för branscherna utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2) och tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) (SNI 2007). Uppgifter om omsättning hämtas från urvalsundersökningen Konjunkturstatistik för industrin, (NV0501). Uppgifter om prisförändringar, som används för att fastprisberäkna omsättning hämtas från urvalsundersökningen, Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Uppgifter om arbetade timmar hämtas från urvalsundersökningen Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Uppgifter om produktionvolymer hämtas från undersökningen Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107) samt från enskilda företag och branschorganisationer. Uppgifter om lagerförändring hämtas från urvalsundersökningen Industrins lager, (NV0602). Utifrån fastprisberäknade omsättningsnivåer, skattade nivåer av antal arbetade timmar och produktionsvolymer beräknas en indexserie med kedjeindexmetoden, där uppgift om förädlingsvärden används som vikter vid indexberäkningen. På kvartalsbasis korrigeras industriproduktionen för lagerförändringar, vilket publiceras som ett separat index Internationell rapportering Rapportering av Industriproduktionsindex sker varje månad till Eurostat, de uppgifter som skickas omfattar kalenderkorrigerade, okorrigerade, säsongrensade samt trendskattade serier, enligt kraven i Council Regulation (EC) no 1165/98, concerning short-term statistics. Uppgifter om industriproduktionens utveckling skickas på uppdrag även till FN varje månad Planerade förändringar i kommande undersökningar Inga kommande förändringar planeras till 2017.

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Målpopulationen består av de verksamhetsenheter inom näringsområdet utvinning av mineral och tillverkningsindustri, SNI (SNI 2007), som tillhör ett icke-finansiellt företag eller statligt affärsverk, sektorkod 11, 141 och 142 (INSEKT 2014). Industriproduktionen skattas med hjälp av ett antal olika variabler. Huvudvariablen är nettoomsättning vilken avser intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. För en majoritet av företagen utgör nettoomsättning i mycket hög utsträckning försäljningsintäkter för egenproducerade varor och industriella tjänster. Företag som uppvisar en historik av ha en påtaglig blandning av försäljningsintäkter med avseende på handel-, industri respektive tjänsteverksamhet samt vara betydande för sin branschtillhörighet, ombeds fördela sin nettoomsättning på dessa tre delar. Statistiken beräknas sedan på en kombination av uppgifter om nettoomsättning och den del av nettoomsättning som härrör från industriverksamhet för de företag som lämnar uppdelar nettoomsättning. Nettoomsättning samlas in inom ramen för urvalsundersökningen Konjunkturstatistik för industrin, (NV0501). Övriga variabler som används för att skatta produktionen är produktionsvolymer och arbetade timmar. För ett fåtal branscher som stötvis producerar varor, t.ex. byggande av fartyg och båtar, används faktiska produktionsvolymer eller uppgift om antal arbetade timmar istället för nettoomsättning. I branscherna Järnmalmsutvinning (07.1), Tobakstillverkning (12), Massatillverkning (17.11), Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) samt Generering av elektricitet (35.11) inom SNI2007-systemet används produktionsvolymer som variabel istället för nettoomsättning. I branscherna Utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2) och Tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) inom SNI2007-systemet används arbetade timmar som variabel istället för nettoomsättning. Uppgifter om arbetade timmar hämtas från undersökningen Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP (M0101). Uppgifter om produktionvolymer hämtas från undersökningen Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (EN0107) samt från enskilda företag och branschorganisationer.

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Uppgifter om industriföretagets lager hämtas från Industrins lager (NV0602). Uppgifterna används till lagerkorrigerad industriproduktionsindex som publiceras på kvartalsbasis. Uppgifter om prisförändringar används för att fastprisberäkna omsättningsuppgifterna. Uppgifter om prisförändringar hämtas från undersökningen Prisindex i producent- och importled, PPI (PR0301). Objektgrupp Population Verksamhetsenheter inom företag som tillhör avdelningarna gruvor och mineralutvinningsindustri (B), tillverkningsindustri (C) exkl. järnmalmsutvinning (07.1), utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2), tobakstillverkning (12), massatillverkning (17.11), tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) samt tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) inom SNI2007 som tillhör ett urvalsundersökt stratum. Verksamhetsenheter inom företag som tillhör avdelningarna gruvor och mineralutvinningsindustri (B), tillverkningsindustri (C) exkl. järnmalmsutvinning (07.1), utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2), tobakstillverkning (12), massatillverkning (17.11), tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) samt tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) inom SNI2007 i totalundersökt stratum. Bransch utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2) samt tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) inom SNI2007. Indelning i redovisningsgru pper Bransch Bransch Bransch Variabel Nettoomsättning från försäljning totalt Del av nettoomsättning som härrör från industriverksamh et från försäljning totalt rbetade timmar

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Bransch järnmalmsutvinning (07.1), tobakstillverkning (12), massatillverkning (17.11), tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) samt Generering av elektricitet (35.11) inom SNI2007. Verksamhetsenheter inom företag som tillhör avdelningarna gruvor och mineralutvinningsindustri (B), tillverkningsindustri (C) Bransch Bransch Produktionsvoly mer. Lagerstock 1.2 Statistiska målstorheter Industriproduktionsindex redovisar industriproduktionens utveckling i form av ett volymindex. Volymindexet speglar utvecklingen av produktionsnivån inom svensk industri. Härledd variabel är industriproduktion som skattas med hjälp av de observerade variablerna omsättning, produktionsvolymer och arbetade timmar. Enligt praxis är det bästa alternativet att utgå från uppgifter om förädlingsvärdevolymer för att uppskatta nivån på industriproduktionen. Förädlingsvärdevolymer kan ses som skillnaden i volymer mellan vad som slutligen produceras av varor och vad som behövs i förbrukning för att producera dessa varor. Dock är det är svårt att samla in uppgifter om produktions- och förbrukningsvolymer på kort sikt. Det innebär att en annan volymförändring måste användas som approximation. Därför används uppgifter om omsättning, produktionsvolymer och arbetade timmar som proxyvariabler för förädlingsvärde, enligt gällande praxis. Indextal beräknas primärt för kalendermånad och anger månadens utveckling i förhållande till den genomsnittliga nivån under Indextal beräknas också för kalenderkvartal och kalenderår. Förutom indextal i fasta priser redovisas även kalenderkorrigerade, säsongrensade samt trendskattade serier. Lagerkorrigerad industriproduktionsindex redovisar industriproduktionens utveckling skattad med omsättning, produktionsvolymer och arbetade timmar korrigerat för lagerförändringar, i form av ett volymindex. Genom att korrigera omsättning, vilken utgör det primära underlaget för statistiken, med förändring i lager skattas en mer sann produktion. På kvartalsbasis publiceras volymindexet som speglar utvecklingen av produktionen korrigerat för lagerförändringar inom svensk industri. Resultaten redovisas fördelade på branschgrupper och aggregat enligt SNI2007, vanligtvis på 2-siffernivå men i några fall på en finare eller

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) grövre nivå. Resultaten redovisas också enligt fem MIG-grupper. Dessa huvudgrupper är: industri för insatsvaror exkl. energi, industri för energirelaterade insatsvaror, industri för investeringsvaror, industri för icke varaktiga konsumtionsvaror och industri för varaktiga konsumtionsvaror. Objektgrupp Variabel Mått Population Bransch inom avdelningarna gruvor och mineralutvinningsi ndustri (B), tillverkningsindustr i (C), samt försörjning av el, gas, värme och kyla (D) inom SNI2007. Indelning i redovisningsgrupper Bransch Industriproduktion Indextal Lagerkorrigerad industriproduktion Indextal 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Statistiken publiceras i Statistikdatabasen samt i form av sammanfattande tabeller och diagram på SCB:s webbplats. En statistiknyhet publiceras också på SCB:s webbplats. Mikrodata bevaras i form av databastabeller i Microsoft SQL-server. Mikrodata som gör identifikation av objekt möjligt lämnas inte ut. SCB utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterial från tidigare undersökningar. Forskare, utredare, m fl. kan efter prövning få tillgång till avidentifierat mikrodata för egen bearbetning. 1.4 Dokumentation och metadata Framställningen av statistiken och statistikregistret beskrivs i detta dokument, Statistikens framtagning (SCBDOK). Kvaliteten hos statistiken beskrivs i Beskrivning av Statistiken (BaS). Detaljerad information om statistiken beskrivs i Statistikens detaljerade innehåll (MetaPlus). Samtliga dokumentationer finns publicerade på SCB:s webbplats,

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 2 Uppgiftsinsamling Industriproduktionsindex beräknas i stor utsträckning med uppgifter från andra undersökningar vid SCB. Därmed hänvisas till motsvarade dokumentation för dessa undersökningar för mer detaljerade uppgifter om uppgiftsinsamlingen. Industrins orderingång och omsättning (NV0501) utgör det huvudsakliga källan för Industriproduktionsindex, från vilken uppgifter om nettoomsättning används för att skatta produktionen för en majoritet av branscherna. I branscherna Järnmalmsutvinning (07.1), Tobakstillverkning (12), Massatillverkning (17.11), Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter (19) samt Generering av elektricitet (35.11) inom SNI2007-systemet används produktionsvolymer som variabel istället för nettoomsättning. Uppgifter om produktionvolymer hämtas från undersökningen Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (EN0107) samt från enskilda företag och branschorganisationer. Se motsvarande dokumentation för Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (EN0107) för vidare information. I branscherna Utvinning av andra metallmalmer än järnmalm (07.2) och Tillverkning av andra transportmedel exkl. tillverkning av övriga transportmedel (30.1-4) inom SNI2007-systemet används arbetade timmar. Se motsvarande dokumentation för Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP (M0101) för vidare information. 2.1 Ram och ramförfarande Se motsvarande dokumentation för Industrins orderingång och omsättning, (NV0501). Industrins lager, (NV0602). Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107). 2.2 Urvalsförfarande Se motsvarande dokumentation för Industrins orderingång och omsättning, (NV0501). Industrins lager, (NV0602). Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107).

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 2.3 Mätinstrument Se motsvarande dokumentation för Industrins orderingång och omsättning, (NV0501). Industrins lager, (NV0602). Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107). 2.4 Insamlingsförfarande Se motsvarande dokumentation för Industrins orderingång och omsättning, (NV0501). Industrins lager, (NV0602). Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107). 2.5 Databeredning Se motsvarande dokumentation för Industrins orderingång och omsättning, (NV0501). Industrins lager, (NV0602). Prisindex i producent- och importled, PPI, (PR0301). Konjunkturstatistik, löner för privat sektor, KLP, (M0101). Månatlig bränsle-, gas och lagerstatistik (EN0107).

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler Nedan beskrivs översiktligt hur IPI beräknas i fem steg. Därefter beskrivs hur säsongrensning och kalenderkorrigering utförs. Steg 1. Års-månadslänkar beräknas Här beskrivs hur års-månadslänkar i de 41 beräkningsbranscherna beräknas. Tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende på om det är (i) omsättning, (ii) produktionskvantiteter eller (iii) arbetade timmar som används i den aktuella beräkningsbranschen. (i) Beräkning av års-månadslänkar i de branscher där fastprisberäknat omsättningsvärde används som approximation för produktionsvolym görs för beräkningsbransch enligt: VI (y,m),y 1=100 OmsH (y,m) PIH (y,m),y 1 = 1 12 OmsH 12 (y 1,m) m=1 PIH (y 1,m),y 1 + OmsE (y,m) PIE (y,m),y 1 + OmsE (y 1,m) PIE (y 1,m),y OmsH och OmsE är skattad total omsättning i löpande priser för hemmarespektive exportmarknad. y är aktuellt år, m är månad och y-1 är föregående år. Uppgifterna hämtas från undersökningen Industrins orderingång och omsättning, (NV0501) PIH och PIE är prisindex som hämtas från undersökningen Prisindex i producent och importled för hemma- respektive exportmarknad, där beteckningen PIH (y,m),y 1 avser producentprisindex för hemmamarknaden för bransch avseende år y och månad m med basåret y-1 och motsvarande för exportmarknaden. (ii) Beräkning av års-månadslänkar för beräkningsbransch där produktionskvantiteter används som approximation för produktionsvolym görs enligt: VI (y,m),y 1=100 n i=1 p i,y 1q i,(y,m) = n p i,y 1 m=1 i=1 q i,(y 1,m) 100

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Där q i,(y,m) är en skattning av producerad volym och p i,y 1 är medelpriset föregående år. Uppgifterna tas fram inom ramen för undersökningen Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (EN0107) samt från branschorganisationer och enheten för prisstatistik vid SCB. (iii) Beräkning av års-månadslänkar för beräkningsbransch där arbetade timmar används som approximation för produktionsvolym görs enligt: VI (y,m),y 1=100 arbtim y,m = arbtim m=1 y 1,m där arbtim y,m är en skattning av totalt antal arbetade timmar. Den tas fram inom ramen för undersökningen Konjunkturstatistik löner, privat sektor, (M0101). Steg 2. Års-månadslänkar på aggregerad nivå beräknas De ingående beräkningsbranschernas årsmånadslänkar vägs samman till en årsmånadslänk för branschgruppen. Årsmånadslänken för två detaljbranscher och B vägs samman till en årsmånadslänk för branschgruppen +B enligt: +B VI (y,m),y 1=100 = w y VI (y,m),y 1=100 + w B B y VI (y,m),y 1=100 där w y = FV y 1 FV y 1 B + FV y 1 w y B = FV y 1 B FV y 1 B + FV y 1 Vikterna w definieras med hjälp av förädlingsvärden i löpande priser för helåret från föregående år. På motsvarande sätt som vid beräkning av +B VI (y,m),y 1=100 så sker aggregering från beräkningsbranscherna till en aktuell branschgrupp eller totala IPI.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Förädlingsvärden för näringslivet framställs inom ramen för undersökningen Företagens Ekonomi som av SCB genomförs på årsbasis. När IPI ska beräknas år y finns årsvisa förädlingsvärden för år y-2 tillgängliga från Företagens Ekonomi, dvs. inte för år y-1. Förädlingsvärden till IPI hämtas därför från Nationalräkenskaperna som gör en framskrivning av förädlingsvärden av år y-2 till år y-1. Steg 3. Årslänkar beräknas Årslänken för en beräkningsbransch beräknas som ett genomsnitt av årsmånadslänkarna, och erhålls enligt: VI (y),y 1= = 1 12 VI (y,m),y 1=100 m=1 Årslänken för branschgruppen +B beräknas enligt: +B VI (y),y 1= = 1 12 VI +B (y,m),y 1=100 m=1 Steg 4. Index beräknas Indextal för aktuell period, dvs. år och månad, jämför med år 0 för beräkningsbransch beräknas enligt: I (y,m),0 y 1 = VI (t),t 1= t=1 VI (y,m),y 1=100 För branschgrupp +B görs motsvarande beräkning enligt +B I (y,m),0 y 1 +B = VI (t),t 1= t=1 +B VI (y,m),y 1=100

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Steg 5. Justering till referensår 2010 Indexserien justeras så att det valda referensåret 2010 får årsgenomsnittet 100 enligt: I (y,m) I (y,m),pb=2010 = m=1 I (y=2010,m) Steg 6. Säsongrensning och kalenderkorrigering Säsongrensningen av IPI utförs med verktyg X-12-RIM via Proceduren X12 inom SS programsystem från och med april 2013, avseende referensmånad februari Tidigare har Tramo Seats använts som programvara. X-12-RIM är en av två programvaror som Eurostat huvudsakligen rekommenderar för säsongrensning av officiell statistik (den andra är Tramo Seats). Proceduren X12 inom SS programsystem är sedan 2011 standardverktyget för säsongrensning på SCB. I X-12-RIM används glidande medelvärden för att skatta trend och säsongsvariationer. RIM modeller används i mindre utsträckning för att identifiera extrema värden (så kallade outliers), skatta deterministiska effekter så som kalendereffekt samt att prognostisera faktiska tidsserier. Kalenderfaktorn används som förklaringsvariabel i regressionsdelen av X12-proceduren. Kalenderfaktorn skapas i förhand (innan säsongrensningen) genom att använda antal arbetsdagar i förhållande till genomsnittligt antal arbetsdagar i respektive månader över år (se avsnitt Kalenderkorrigering nedan). Serier som genereras är säsongrensade serier, kalenderkorrigerade serier och trend-cykel serier. Då säsongrensningen rensar varje bransch och aggregat för sig kan viss inkonsistens uppstå mellan utvecklingstalen för en period mellan ingående branscher och motsvarande aggregat. Det är en konsekvens av att varje bransch och aggregat säsongrensas för sig med bästa möjliga modell, vilken är anpassad för just den indexserien. llmänna principer I mån av tid och resurser följer SCB några grundprinciper som beskrivs nedan. 1. Under normala omständigheter görs en översyn av tidseriemodeller (RIM) minst en gång om året. Modellinställningar för samtliga serier specificeras genom att identifiera den mest tillfredsställande

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) tidseriemodellen för varje serie. Vanligtvis kommer modellinställningarna att förbli oförändrade fram till nästa modellöversyn. 2. Under extraordinära omständigheter kan det finnas behov av att ändra modellinställningar redan innan den årliga översynen. Detta innebär att modellinställningarna ses över och förändras om behov finns Låst outlierhantering implementeras för att minska effekter av revideringar som uppstår på grund av säsongrensningsproceduren. Grundprincipen är att modellstabilitet för varje tidserie måste bevaras i allra högsta grad vilket endast är möjligt om alla modellinställningar, inklusive outlierpositioner, förblir låsta under en förbestämd period (vanligtvis 12 månader). Notera att parametrar inklusive outlierseffekter skattas på nytt vid varje produktionstillfälle. Detta möjliggör en viss grad av anpassning till förändringar i ursprungliga data. En synkroniserad skattning av kalendereffekter görs i samband med säsongrensning. Därefter utförs kalenderkorrigering genom att faktiska serier korrigeras med hjälp av den skattade effekten av kalendern. Modell för säsongrensning och kalenderkorrigering I någorlunda förenklad form kan en modell för säsongrensning skrivas som Y F t = β 0 + β 1 KF t + i=1 ω i τ(b)d i,t + Z t, (1) k där Y t F är den faktiska serien som föreställer input till säsongrensningen och Z t är den s.k. lineariserade serien som är output från första delen och input till den andra delen av säsongrensningsproceduren. Modellen innefattar en förklaringsvariabel i form av kalenderfaktorn KF t, samt ett okänt antal outliers D i som i princip är dummy-variabler. Polynom τ i (B) reflekterar vilken typ av outlier det handlar om. Första delen av proceduren föreställer anpassning av en regressionsmodell där effekter av kalenderfaktorn och outliers (extremvärden) uppskattas. Även en RIM modell anpassas till Z t i denna del i samband med regressionen. Z t kommer i den andra delen att dekomponeras i olika komponenter: säsongeffekt, trend-cykel effekt respektive irreguljär effekt: Z t = S t + TC t + I t, (2.1) (om additiv modell) 1 Ibland kan nya data leda till att modellerna inte längre är optimala vilket kan göra att kvaliteten i säsongrensningen påverkas kraftigt. Slutsatser som baseras på en dålig säsongrensning kan innebära allvarliga konsekvenser för beslutsfattare och kunder.

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Z t = S t TC t I t, (2.2) (om multiplikativ modell). I X-12-RIM används glidande medelvärden för att skatta trend och säsongsvariationer. Efter att säsongseffekt skattats och rensats bort, läggs eventuella outlierseffekter från den första delen tillbaka till antingen säsongrensad serie trend-cykel serie beroende på typ av outlier. Kalenderkorrigering Kalenderfaktorn som förklaringsvariabeln i regressionsmodellen (1) beräknas enligt KF t KF y,m = ln N y,m N m, där N y,m är antal arbetsdagar år y och månad m enligt svensk kalender, och N m är genomsnittet av antal arbetsdagar för samma månad över alla år mellan Fram till 2013 har juli månad hanterats som KF t = 0 då antal arbetsdagar i juli inte ansågs ha någon större betydelse på grund av den så kallade industrisemestern i juli. Den traditionella industrisemestern anses idag inte vara lika betydande då många industrier även har semester under juni och framför allt augusti. Från och med 2013 hanteras därför kalendereffekten för juli månad på samma sätt som för andra månader. Effekten av kalendervariabeln tilldelas säsongkomponenten vid slutlig dekomponering av respektive tidserie. När modellen (1) anpassats blir parameter β 1 skattad som β 1 (ett konstant värde). Beräkningen av kalenderkorrigerade serier görs enligt följande principer. i. Om multiplikativ modell för slutlig dekomponering av tidserien används, gäller följande KK t = Y t F KF t, där KK är kalenderkorrigerad serie, Y F är den faktiska serien och KF * är skattningen av kalenderfaktorer ur säsongreningsproceduren. KF * genereras av X12 enligt beräkningsprincipen KF t = exp β 1 KF t. ii. Om additiv modell för säsongrensning används gäller följande KK t = Y t F KF t.

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) I det här fallet genereras variabeln KF * av X12 enligt KF t = β 1 KF t. Index för ett kvartal beräknas utifrån medelvärdet av ingående månaders indextal. På motsvarande sätt beräknas index för ett år som medelvärdet av ingående månaders indextal. Lagerkorrigerad IPI Lagerkorrigerad IPI är ett kvartalsindex som beräknas enligt samma principer vad gäller aggrering och kedjning som ordinarie IPI. Beräkning av års-kvartalslänkar skiljer sig åt beroende på om det är (i) omsättning/lagerförändringar, (ii) produktionskvantiteter eller (iii) arbetade timmar som används i den aktuella beräkningsbranschen. (i) Beräkning av års-kvartalslänkar görs för beräkningsbransch enligt: Oms (y,k),y 1 + Lager (y,k),y 1 VI (y,k),y 1=100 = Oms k=1 (y 1,k),y 1 + Lager (y 1,k),y 1 där fastprisberäknade omsättningsnivåer respektive lagerförändringar erhålls enligt: Oms (y 1,k),y 1 Oms (y,k),y 1 Lager (y,k),y 1 Lager (y 1,k),y 1 = OmsH (y 1,m) m k PIH (y 1,m),y 1 = OmsH (y,m) m k PIH (y,m),y 1 = PI (y 1,m),2010 m=1 100 = PI (y 1,m), m=1 + OmsE (y 1,m) PIE (y 1,m),y 1 + OmsE (y,m) PIE (y,m),y 1 Lager (y,k),2010 Lager (y 1,k), Se ordinarie IPI ovan för beskrivning av OmsH, OmsE, PIH och PIE. Beteckningen Lager (y,k),2010 avser lagerförändring i branschgrupp år y och kvartal k jämfört med föregående kvartal deflaterat till 2010 års priser. Dessa skattningar hämtas från undersökningen Industrins lager, (NV0602).

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) (ii) Beräkning av års-kvartalslänkar för beräkningsbransch där produktionskvantiteter används som approximation för produktionsvolym görs enligt: VI (y,k),y 1=100 m k n = i=1 p i,y n p i,y 1 m=1 i=1 q i,(y,m) q i,(y 1,m) 100 Se ordinarie IPI ovan för beskrivning p i,y 1 och q i,(y,m). (iii) Beräkning av års-kvartalslänkar för beräkningsbransch där arbetade timmar används som approximation för produktionsvolym görs enligt: VI (y,k),y 1=100 = m k arbtim y,m arbtim m=1 y 1,m 100 Se ordinarie IPI ovan för beskrivning av arbtim y,m. 3.2 Redovisningsförfaranden Varje månad publiceras statistiken på SCB:s webbplats i form av tabeller, diagram samt i Statistikdatabasen. Uppgifterna publiceras vanligtvis en månad plus fem dagar efter referensmånadens slut. I samband med varje publicering skrivs en statistiknyhet som innehåller den viktigaste informationen om industriproduktionens utveckling den senaste perioden En kortfattad variant av statistiknyheten finns som fotnot till tabellen Ekonomiska indikatorer i Statistikdatabasen. Uppgifter om industriproduktionen skickas varje månad till Eurostat. När Industriproduktionsindex för en ny månad publiceras revideras också indexet för tidigare månader. Statistiken revideras mellan två till fyra månader bakåt i samband med publicering av en ny referensmånad beroende på var i kvartalet referensmånaden ligger. När kvartalsdeklaranter inkommit med momsdeklarationer till Skatteverket revideras statistiken för de ingående månaderna i det senast publicerade kvartalet, detta i samband med publiceringen av första månaden i efterföljande kvartal. Eftersom säsongrensning är beroende av prognoser och modellval kan de säsongrensade uppgifterna revideras från januari 2000 och framåt vid varje publiceringstillfälle. Det gäller även de kalenderkorrigerade och trendskattade uppgifterna.

20 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Lagerkorrigerad industriproduktionsindex publiceras varje kvartal och revideras fyra kvartal bakåt i samband med publicering av en ny period. tt revideringsperioden är längre för lagerkorrigerad industriproduktionsindex än för industriproduktionsindex beror på att uppgifterna från Industrins lager revideras fyra kvartal. 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Registerversion 2016 Konjunkturstatistik för industrin Industriproduktionsindex Fortsatt dokumentation, av registrens detaljerade innehåll (i MetaPlus), finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumentationen finns på Klicka dig fram med hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som finns angivna i ovanstående tablå. 4.2 rkiveringsversioner Inga registerversioner har ännu arkiverats. 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången Inga särskilda erfarenheter finns från denna undersökningsomgång. rbetet har gått enligt plan.