Nybyggnation vid Hålta skola (Dnr KS2015/823-2)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Karin Fahleson, Lennart Karlsson Nybyggnation vid Hålta skola (Dnr KS2015/823-2) Sammanfattning Hålta skola som är en grundskola från förskoleklass till årskurs 6, har behov av ny matsal, mottagningskök, slöjdsal som motsvarar krav som ställs utifrån gällande lagstiftningar. För att möta ett ökat elevtal finns behov av fler klassrum. En ny byggnad uppförs som motsvarar dessa behov. Investeringen beräknas uppgå till tkr. Bakgrund Hålta skola är belägen uppe på en kulle, omgiven av hagar och lövskog. Hela enheten består av ett flertal olika byggnader, den första byggdes för flera decennier sedan. Äldst är Södergård som uppfördes redan 1875 och den senaste i början av 1990-talet. Idag är Hålta skola en F-åk 6-skola (förskoleklass till årskurs 6) med fritidshem. Under våren 2015 går 136 elever på skolan, varav 88 elever har plats på skolans fritidshem. Som närmaste granne till skolan finns Hålta förskola med tre avdelningar. Behov av lokaler för skolans verksamhet har ökat. Särskilt gäller detta specialsalar, måltidslokaler, mindre rum för små grupperingar samt klassrum som kan rymma en klass med 25 till 27 elever (vilket inte är möjligt i dag). Skolans matsal och mottagningskök finns i lokaler som inte fullt ut motsvarar de krav som kan ställas på god funktion, arbetsmiljö och livsmedelslagstiftningens krav. En för liten lokal med begränsad tillgänglighet. Ämnet slöjd, som numera är ett ämne med såväl textil-, trä- och metallslöjd använder ett litet hus på gården för trä- och metallslöjden. Huset benämns hönshuset och fungerar bara för små elevgrupper. Hela klasser bussas till Ytterby för att få undervisning i ämnet. Till den textila delen av ämnet slöjd används en sal i ett av skolhusens källarvåning. Säkra transportvägar för matleveranser och sophämtning har varit en svår uppgift att lösa. Transportörer har påtalat problemet och vissa justeringar har gjorts. Leveranserna sker dock fortfarande nära de områden där barnen leker eller där de skall passera till skogen. Byggnaden Västangård uppfördes i början av 1990-talet som förskola med en avdelning och eget tillagningskök. Byggnaden används idag till förskoleklass och fritidshem och har begränsningar både ur ett pedagogiskt och tillgänglighetsperspektiv. Förvaltningen avser att flytta byggnaden till annan plats inom området och använda den tillfälligt tills den nya ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(4) byggnaden står klar. Därefter kommer den att avyttras genom försäljning. Det nya huset, som placeras på Västangårds nuvarande plats, byggs i två våningsplan och inrymmer två klassrum, grupprum, slöjdsalar, mottagningskök, matsal samt mottagningsrum för elevhälsan. Transporter av mat, livsmedel och sophantering kommer att ske i direkt anslutning till gatan/vägen och därmed till säker transportväg utanför skolgården. Lokaler som nu används för måltidsverksamheten kommer att byggas om till klassrum och grupprum i olika storlek. Befintlig textilslöjdsal kommer att användas för bland annat fritidshem. Med en om- och nybyggnation på Hålta skola kommer skolan att klara att ta emot cirka 180 elever samt ytterligare fler barn på fritidshemmen. Verksamhetens bedömning Utvecklingen i både samhället och skolan går enormt fort. Skolans lokaler skall vara effektiva, flexibla och i möjligaste mån klara såväl svängningar i samhällsutvecklingen som förändringar i lagstiftningen och förändrade elevunderlag. Lokalerna skall ge förutsättningar för att skolan på ett professionellt sätt kan ge stöd till elever med olika behov. Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av skolans lokaler. Grundskolans läroplan (Lgr11) innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Skolans lokaler skall stödja såväl de enskilda ämnena som att utveckla förmågor som ofta är gemensamma mellan ämnena. Hålta skola organiseras utifrån det uppdrag som gäller för grundskolan i dag. Varje hus inom enheten är byggda utifrån de behov och krav som var aktuella när husen uppfördes. I dag finns större krav på mer flexibla lokaler som kan användas för både förskoleklass, grundskola och fritidshem. Busstransporter för undervisning i ämnet slöjd till Ytterby kommer att upphöra vid en ombyggnad. Matsalens storlek, som i dagsläget är en begränsande faktor, kommer i framtiden att ta emot de ökade elevantalen. Klassrum som alla kan rymma 25 elever möjliggör för rektor att organisera skolan utifrån verksamhetens behov och inte utifrån lokalernas storlekar. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En ombyggnad av Hålta skola går i linje med kommunfullmäktiges mål Göra rätt från början satsa på barn och unga. Skolan ges nu goda förutsättningar för att jobba med undervisning utifrån gällande styrdokument. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnkonventionen artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikelns mål tillgodoses.

3 3(4) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte påverka män och kvinnor olika. Varje skola gör årligen en plan utifrån Skolverkets allmänna råd, för att stödja och synliggöra verksamheternas arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter. Teknisk bedömning/genomförandeplan Byggnaden utförs miljöklassad med miljöbyggnad guld som mål och med Västra Götalandsregionens krav på tillgänglighet. Eftersom Västangård kan användas som evakuering behövs inga mer tillfälliga lokaler under byggtiden. Byggstart beräknas ske under september 2015 med inflyttning i samband med skolstart i augusti Juridisk bedömning Ej aktuell. Ekonomisk bedömning Projektet är kalkylerat till totalt tkr vilket medför en driftkostnad på tkr/år. Byggnaden som flyttas och försäljs har ett restvärde på 83 tkr vilket täcks genom försäljning av byggnaden efter att entreprenaden är avslutad. Försäljningen kommer att genomföras med ett separat anbudsförfarande. Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra nybyggnad av matsal, mottagningskök och undervisningslokaler. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla entreprenaden med en totalsumma om tkr. 3. Finansieringen sker genom befintlig investeringsram år 2015 och år Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra försäljning av byggnaden Västangård. Magnus Gyllestad Sektorchef Maria Andersson Sektorchef /Skolchef Expedieras till: Sektor skola Cristin Lysell verksamhetschef grundskolan Ann-Charlotte Johannesson rektor Servicesektorn fastighet/bygg Erik Ögren, projektledare KLS Samhällsutveckling

4 4(4) Lennart Karlsson fastighetschef Karin Fahleson utvecklingsledare För kännedom till:

5

6

7 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Karin Fahleson, Lennart Karlsson Thorildskolan om- och tillbyggnad (Dnr KS2015/838-1) Sammanfattning Thorildskolan, är en årskurs 7 till 9-skola som är belägen mitt i centrala Kungälv. Lokalerna är nedslitna och har en standard som inte motsvarar de krav som kan ställas på en god utbildningsnivå enligt gällande styrdokument. En ombyggnad av lokalerna sker med start augusti 2015 och beräknas vara klara under Investeringen beräknas uppgå till tkr. Bakgrund Thorildskolan är en årskurs 7 till 9-skola som är belägen mitt i Kungälvs centrum. Närmaste granne är sim- och ishallen OASEN och Kungälvs Idrottshall. De två ursprungliga skolbyggnaderna uppfördes i mitten av 1950-talet. Skolbyggnaden växte och har under åren fram till idag omfattat de numera historiska skolformerna: samrealskola, kommunal mellanskola, högre allmänt läroverk med realskola och gymnasium. Grundskolan infördes 1963, och även denna skolform har förändrats genom åren med ett antal läroplaner som avlöst varandra. Vårterminen 2015 undervisas ca 435 eleverna i årskurs 7 till 9 på Thorildskolan. Verksamheten omfattar de två skolformerna grundskola och grundsärskola. Inom dessa finns inriktning mot grundsärskolans träningsskola samt grundskolans autismgrupp och förberedelseklass för nyanlända elever. Till skolan kommer i huvudsak elever som tidigare har gått på Diserödsskolan, Fontinskolan och Sandbackaskolan. Skolan beräknas i framtiden ta emot drygt 500 elever och cirka 50 personal som representerar olika yrkeskategorier och då flest lärare. Lokalerna är nerslitna och håller inte den standard som ställs, för att klara kraven på bra och trygg utbildningsnivå. De representerar talets byggnadssätt då alla bänkar stod i rad och alla klassrum hade en kateder vid en av kortsidorna. Utvecklingen i både samhället och skolan går enormt fort. Skolans lokaler skall vara effektiva, flexibla och i möjligaste mån klara såväl svängningar i samhällsutvecklingen som förändringar i lagstiftningen och förändrade elevunderlag. Lokalerna skall ge förutsättningar för att skolan på ett professionellt sätt kan ge stöd till elever med olika behov. Thorildskolan organiseras utifrån det uppdrag som gäller för grundskolan i dag men lokalerna är fortfarande anpassade till realskolans katederundervisning. Thorildskolan uppfördes i mitten på 50-talet och har sedan succesivt byggts till och renoverats. De senaste större renoveringarna genomfördes 1992 då delar av skolan rusta upp ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 2(4) samt 2009 då centralköket byggdes ut. När den senaste byggnadskompletteringen genomfördes på 70- och 80- talen rymde skolan 550 elever. Idag, med färre elever, upplevs skolan som trång och ineffektiv. Thorildskolan är nersliten och uppfyller inte de krav som behövs för att understödja en bra utbildning. Det finns också omfattande brister i tillgängligheten på skolan, bland annat saknas hissar samt möjlighet att inomhus ta sig till alla lektionssalar. Skolan har under flera år rapporterat problem med inomhusmiljön där den största svårigheten är att hålla ett bra inomhusklimat med en rimlig temperatur och tillräcklig ventilation. Utförd status- och miljöbesiktning pekar på nödvändigheten att genomföra en genomgripande upprustning av skolan. Om och tillbyggnaden av skolan medför att Thorildskolan blir en ny och modern skola som blir anpassad för en god pedagogisk verksamhet och på gällande tekniska normer som ger en flexibilitet inför framtiden. Ambitionen är också att miljöklassificera skolan när den står färdig. Evakuering av personal och elever sker till befintliga paviljonger mot Kongahällagatan, i Oasen och i uppställda paviljonger mellan Oasen och Idrottshallen. Om- och tillbyggnaden kommer att ske i etapper och byggnaderna sammanförs till en enhet. Tillbyggnaden sker i huvudsak in mot nuvarande skolgård. När skolbyggnaden är klar kommer paviljongerna mot Kongahällavägen att rivas och marken utnyttjas som skolgård. Verksamhetens bedömning Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av skolans lokaler. Grundskolans läroplan (Lgr11) innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Skolans lokaler skall stödja såväl de enskilda ämnena som utveckling av förmågor som ofta är gemensamma mellan ämnena. Eleverna skall trots detta uppnå kunskapskravet i varje ämne för sig. Dessutom gäller elevernas rätt till trygghet och studiero. Erfarenhet av effektiva lärandemiljöer för åk 7-9 visar på behov av flexibla gruppkonstellationer. Alla elever måste kunna grupperas i trettio-grupper samtidigt som uppdelningar i mindre grupperingar måste ske utifrån rådande behov. En variation av storleken på rum och salar är av mycket stor betydelse för en skola i framtiden. Utformningen av Thorildskolan lokaler skall efter ombyggnad utgå från en lärmiljö som: - erbjuder både trygghet och lagom stora utmaningar, - underlättar det goda mötet mellan lärare och elev, - utformas så att vuxna på ett naturligt sätt är närvarande utan att eleverna känner sig övervakade, - planeras så att arbetslaget har en tydlig fysisk tillhörighet, där elever och lärare arbetar tillsammans. Den rumsliga utformningen för att nå målen ovan innebär att varje arbetslag ges en rumsligt definierad hemvist, där både lärare och elever har sin primära arbetsplats. De samverkande arbetslagen placeras dessutom intill varandra. Särskolan, autismgruppen och klassen för nyanlända elever kopplas till respektive arbetslag. Kursplanens mer praktiska och kreativa ämnen kopplas samman på skolans bottenplan och kan nyttjas av ett eller flera ämnen. Vid ombyggnaden, som kommer att ske i etapper, kommer ersättningslokaler att sättas upp på grusplanen som finns mellan Kungälvs idrottshall och Sim- och ishallen OASEN. Thorildskolan kommer successivt att utrymmas. Inflyttningen sker så snart nya lokaler kan tas i

9 3(4) bruk. Lokaler som ligger parallellt med Kongahällagatan kommer att vara kvar under hela byggtiden och kommer att rivas först sedan hela skolan är klar. Byggarbetsplatsen kommer att inhägnas enligt gällande krav och lagar. Skolans personal har sedan flera år tillbaka varit engagerade i utformning och framtagning av en förstudie. Denna genomfördes i samarbete med Anna Thörnqvist, arkitekt med skolbyggnader som specialitet. Förstudien bestod av studiebesök och arbete i grupper. En arbetsgrupp, bestående av representanter från skolan, servicesektorn fastighet/bygg, arkitekt och kommunledningssektorn, har sedan i tät dialog med skolledning och personal utvecklat förstudiens idéer till de i dag befintliga ritningarna på skolan. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål En ombyggnad av Thorildskolan går i linje med kommunfullmäktiges mål Göra rätt från början satsa på barn och unga. Med en hel ny och ombyggd Thorildskola där lokalernas utformning utgår från trygghet och framtidstro. Skolan ges nu goda förutsättningar för att jobba med undervisning utifrån gällande styrdokument. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnkonventionen artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikelns mål tillgodoses. Thorildskolans elevråd är engagerade i planeringen med bland annat inredning och skolgårdens utformning. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget bedöms inte påverka män och kvinnor olika. Varje skola gör årligen en plan utifrån Skolverkets allmänna råd, för att stödja och synliggöra verksamheternas arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter. Teknisk bedömning/genomförandeplan Entreprenaden startar i augusti 2015 och beräknas vara avslutad och inflyttningsklar under hösten I förarbetet har förutom konsulter och arkitekter även personal från sektor skola, kommunledningssektorn, sektor kultur och samhällsservice, och servicesektorn (fastighet, lokalvård och IT), medverkat. Juridisk bedömning Ej aktuellt. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har kalkylerar fram en budget baserat på noggranna beräkningar utifrån utredningsunderlag, erfarenheter från andra projekt, arkitektskisser och marknadsbedömningar. Beräknad totalkostnad tkr.

10 4(4) Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra om- och tillbyggnad av Thorildskolan. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla entreprenader med en totalsumma om 140 miljoner kr. 3. Finansiering sker genom ramtilldelning i investeringsram för år 2015 och år Magnus Gyllestad Sektorchef Maria Andersson Sektorchef Expedieras till: För kännedom till: Sektor skola Peter Häyrinen rektor Thorildskolan, Magnus Regestam lärare/projektledare Thorildskolan Cristin Lysell verksamhetschef grundskolan, Servicesektorn/ fastighet Magnus Magnusson projektledare Gunilla Hansson sektorchef KLS Samhällsutveckling Lennart Karlsson fastighetschef Karin Fahleson utvecklingsledare

11 R IV N IN G B Y G N A D S Å T G Ä R D E R IN G A O M B Y G N A D T IL L B Y G N A D

12

13

14 Tjänsteskrivelse 1(8) Handläggarens namn Sune Karlsson VA-taxa samt inkopplingsavgift år 2016 (Dnr KS2015/810-1) Sammanfattning VA-taxan fastställs av Kommunfullmäktige och taxan är uppdelad i en anläggningsavgift och en brukningsavgift och gäller inom kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. Lagen om allmänna vattentjänster ligger till grund för hur taxan konstrueras. VA-taxa, se bilaga. VA-verksamheten ska genomföra stora investeringar under kommande år. Nytt vattenverk och överföringsledningar för vatten och spillvatten krävs för att förse kustområdet med vatten samt avleda spillvattenavloppet från kustområdet och Diseröd. Det nya vattenverket är en förutsättning för att kunna säkerställa kvalitén på dricksvattnet och att kunna leverera den mängd vatten som krävs vid den stora bostadsbyggnation och anslutning av befintliga bostäder som planeras. Stora satsningar behövs också för att byta ut äldre va-anläggningar där vi har problem med inläckage av grund- och ytvatten i ledningar för spillvattenavlopp samt läckage och missfärgat vatten i dricksvattenledningar. Satsningar görs också för att öka säkerheten på våra anläggningar mot sabotage och skadegörelse. För att möta kommande investeringskostnader krävs en höjning av avgifterna. Anläggningsavgift Anläggningsavgiften för en bostadsfastighet med en tomtyta på 800 m² och med vattentjänsterna V, S, Df (typhus A) höjs med kr till kr vilket innebär en höjning med ca 10 %. Brukningsavgifter Brukningsavgiftens fasta årsavgift höjs ca 20 % och den rörliga delen höjs ca 14 %. För en småhusfastighet (typhus A) med 800 m² tomtyta och en årlig vattenförbrukning på 150 m³ blir höjningen kr vilket är ca 18 % och innebär en årskostnad på kr. För flerbostadshus (typhus B) med 15 lägenheter, 800 m² tomtyta och en årlig vattenförbrukning på 2000 m 3 /år blir höjningen kronor vilket är ca 16 % och innebär en årskostnad på kr. Inkopplingsavgift Inkopplingsavgiften ingår inte i VA-taxan men taxans bestämmelser gäller i tillämpliga delar. Avgiften används för fastigheter som ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Avgiften höjs ca 10 %. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

15 2(8) Bakgrund VA-taxan fastställs av Kommunfullmäktige och taxan är uppdelad i en anläggningsavgift och en brukningsavgift och gäller inom kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. Lagen om allmänna vattentjänster ligger till grund för hur taxan konstrueras. VA-taxa, se bilaga. VA-verksamheten har i investeringsprognosen visat ett behov om över 850 miljoner kronor under perioden De största investeringarna gäller nytt vattenverk och de överföringsledningar för vatten och spillvatten som krävs för att förse kustområdet med vatten och avleda spillvattenavloppet från kustområdet och Diseröd. Det nya vattenverket är en förutsättning för att kunna säkerställa kvalitén på dricksvattnet, minska risken för vattenburen smitta och att kunna leverera den mängd vatten som krävs vid den stora bostadsbyggnation och anslutning av befintliga bostäder som planeras. Stora investeringar behövs också för att byta ut äldre va-anläggningar där vi har problem med inläckage av grund- och ytvatten i ledningar för spillvattenavlopp samt läckage och missfärgat vatten i dricksvattenledningar. Investeringar görs också för att öka säkerheten på våra anläggningar mot sabotage och skadegörelse. Verksamheten har utgått från att alla investeringarna ska finansieras via avgifter även om det är möjligt att skattefinansiera delar av investeringarna. Anläggningsavgift Anläggningsavgiften ska finansiera utbyggnaden av va-anläggningarna inom de befintliga bostadsområden som ska anslutas samt inom nya detaljplaneområden. Helst bör även en del av de ledningar som byggs fram till bostadsområdet finansieras med denna avgift. Anläggningsavgiften skall motsvara den genomsnittliga kostnaden i kommunen för att ansluta en fastighet till den allmänna va-anläggningen. Kommunen står inför mycket stora utmaningar i samband med den stora utbyggnaden av vatten- och avloppsanläggningar som planeras. Avgifterna har höjts under några år för att klara de kostnader som utbyggnaderna genererar men behöver fortfarande justeras. Som exempel kan nämnas följande: vid utbyggnaden av va-anläggningarna i villaområdet Nya Grinden år 2011 som omfattade 22 st tomter, var kostnaden ca kr per tomt. Intäkten var ca kr per tomt. I Hareslätt (Marstrand) pågår nu utbyggnad av va-anläggningar samt gator. I området kommer byggas både småhus och lägenheter. Kostnaderna för utbyggnaden av vaanläggningen verkar hamna på % över intäkterna. I utredningen för Detaljplan Tega 2:5 med ca 40 st tomter beräknas kostnaderna bli över kr per tomt. Intäkten med dagens va-taxa blir ca kr per tomt.

16 3(8) I utredningarna för utbyggnaderna av va-anläggningar i Aröd, Tjuvkil och Kovikshamn visar beräkningarna att kostnaderna i genomsnitt blir större än kr per tomt. Från och med den föreslås en höjning av anläggningsavgifterna för bostadsfastigheter med ca 10 %. För Annan fastighet (fastighet avsedd för industriändamål) höjs servis- och förbindelsepunktsavgift med 10 % men tomtyteavgiften höjs med 5 %. Anläggningsavgiften för en bostadsfastighet med en tomtyta på 800 m² och vattentjänsterna V, S, D (typhus A) blir med den föreslagna höjningen kr. Brukningsavgifter Utbyggnaden av överföringsledningar, vattenverk och förnyelse av äldre va-anläggningar kommer att belasta verksamheten med stora kapitalkostnader som ska finansieras i stort sett enbart med brukningsavgifterna. För att möta de framtida investeringskostnaderna föreslås att de fasta brukningsavgifterna höjs med ca 20 % och de rörliga avgifterna med ca 14 % från Anledningen till att de fasta avgifterna höjs mer än de rörliga är för att få en jämnare fördelning mellan fasta och rörliga intäkter om man ser till den totala avgiftsintäkten. Särskilda avgifter (pkt 13 i va-taxan) höjs med ca 5 %. Utbyggnaden av va-anläggningar i kommunen kommer att kräva fortsatta taxehöjningar under kommande år i takt med att nya investeringar genomförs. Jämförelse med andra kommuner, 2015 års avgifter och Kungälvs förslag år 2016 Kommun Brukningsavgift inkl moms, typhus A Anläggningsavgift inkl moms, typhus A Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Kungälv, ny avgift år Lerum Lilla Edet Lysekil Mölndal Orust Sotenäs Stenungsund Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö Typhus A avser fastighet med friliggande enbostadshus. Tomtyta 800 m², vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten.

17 4(8) Inkopplingsavgift (pkt 15 i va-taxan) I vissa fall kan det bli aktuellt med inkoppling till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen för fastigheter som ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Då upprättas ett avtal mellan kommunen och abonnenten. I avtalet bestäms hur inkopplingen ska ske och vilken inkopplingsavgift som abonnenten ska betala för anslutningen. Inkopplingsavgiften ingår inte i VA-taxan men räknas fram med anläggningsavgifterna som grund. VA-taxans anläggningsavgifter, Servisavgift (6.1a), Förbindelsepunktsavgift (6.1b) och Lägenhetsavgift (6.1d) används som inkopplingsavgift. Avgiften för tomtyta (pkt 6.1c) används inte eftersom fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden av sitt ledningsnät fram till kommunens anslutningspunkt vilket motiverar en lägre avgift än vad som gäller inom va-verksamhetsområdet. Fastighet med 1-2 lägenheter /bostadsenheter har en reducerad avgift gentemot de fastigheter som ansluter flera lägenheter. Vid inkoppling av fastighet med 1-2 lägenheter reduceras Förbindelsepunktsavgiften (6.1b) med 50 %. Inkopplingsavgiften ingår inte i VA-taxan men taxans bestämmelser gäller i tillämpliga delar. Om avgifterna i VA-taxan förändras ska inkopplingsavgiften också ändras. Med föreslagen VA-taxa blir inkopplingsavgiften från följande: (Beräkningsgrund: anslutning av vatten och spillvatten) Reducerad grundavgift för fastighet med 1-2 lägenheter: Grundavgift för fastighet med tre eller flera lägenheter: Därtill kommer en avgift per lägenhet med: kr inkl moms kr inkl moms kr inkl moms Reduktion av anläggningsavgift Om fastigheten måste leverera spillvattnet via en tryckledning från fastigheten och detta beror på huvudmannens val av va-system ska huvudmannen svara för erforderlig LTA-pumpenhet (LTA= lätt tryck avlopp) eller annan aktuell pumpenhet. Fastighetsägaren bekostar då erforderliga anordningar för att sammankoppla pumpenheten med installationen för avloppet i övrigt samt elanslutning inne på fastigheten. Fastighetsägaren föreslås därför erhålla reduktion på anläggningsavgiften för merkostnad i samband med installation av LTA-pumpenheten. Anläggningsavgiften föreslås att reduceras med kr (pkt 6.10 i taxan).

18 5(8) Verksamhetens bedömning Nedanstående avgifter är redovisade inkl moms. Anläggningsavgiften för en bostadsfastighet med en tomtyta på 800 m² och med vattentjänsterna V, S, Df blir kr vilket är en höjning med ca 10 %. Avgiften för en fastighet avsedd för industriändamål och med tomtytan m² höjs med ca 6 %. Brukningsavgiftens fasta årsavgift höjs ca 20 % och den rörliga delen höjs ca 14 %. Den rörliga avgiften blir 23,75 kr/m 3 för vatten och spillvatten. Dagvattenavgiften för småhus höjs med 124 kr till 784 kr/år. Dagvattenavgiften för övriga fastigheter höjs med 0,15 kr/m² till 0,98 kr/m². För en småhusfastighet (typhus A) med 800 m² tomtyta och en årlig vattenförbrukning på 150 m³ blir höjningen kr, vilket är ca 18 % och innebär en årskostnad på kr. Årskostnaden uppdelad på 365 dagar blir ca 25 kr per dag. För flerbostadshus (typhus B) med 15 lägenheter, 800 m² tomtyta och en vattenförbrukning på 2000 m 3 per år blir höjningen kr, vilket är ca 16 % och innebär en årskostnad på kr. Inkopplingsavgift För en fastighet med en lägenhet som är inkopplad till dricksvatten och spillvatten blir avgiften kr vilket innebär en höjning med ca 10 %. För en förening med 5 lägenheter blir avgiften kr per lägenhet vilket innebär en höjning med ca 10 %. Typhus A: avser fastighet med friliggande enbostadshus. Tomtyta 800 m², vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Typhus B: avser flerbostadshus som är anslutet till vatten, spillavlopp och dagvatten, 15 lägenheter, 800 m² tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h Kostnader och avgiftshöjningar, nu och framöver I investeringsprognosen visas ett behov om över 850 miljoner kronor för planerade satsningar under perioden De största investeringarna gäller nytt vattenverk och de överföringsledningar för vatten och spillvatten som krävs för att förse kustområdet med vatten och avleda spillvattenavloppet från kustområdet och Diseröd. Stora investeringar behövs för att byta ut äldre va-anläggningar där vi har problem. Investeringar görs också för att öka säkerheten på våra anläggningar mot sabotage och skadegörelse. Alla dessa satsningar är nödvändiga om lagar ska följas och kravet på befolkningstillväxt i Kungälv ska uppfyllas.

19 Miljoner kr 6(8) Nedan visas diagram över va-verksamhetens kostnader för amorteringar och räntor. Därutöver finns kostnaderna för drift av anläggningar samt personalkostnader VA-verksamheten Prognos över kostnadsutveckling för amorteringar och räntor (2,5%) år 2018 år 2019 år år år 2015 år Amorteringar Räntekostnader För kommunens organisation är det en stor utmaning att genomföra alla projekt som är planerade inom de närmsta åren. Det kan hända att investeringsvolymen blir mindre än vad som är beräknat i prognosen. VA-verksamheten måste i nuläget ändå planera in årliga avgiftshöjningar som om att investeringarna utförs i den takt som krävs. Det innebär att avgifterna måste höjas nu så att verksamhetens årsresultat går med överskott och därmed bygger upp en resultatfond som kan användas när kapitalkostnaderna för de största projekten kommer. Prognosen visar på höjning av brukningstaxan med mer än 15 % både år 2017 och Inför 2017 års taxejustering görs en ny utvärdering på vilka investeringar som är utförda och hur mycket va-taxan behöver höjas. Se diagram nedan.

20 7(8) Tkr Höjningar av totala intäkten % % % År Resultatfond efter höjningar av avgifter Resultatfond Resultat om ingen avgifthöjning utförs Tillfälliga överskott i VA-verksamheten under något eller några år kan anses följa självkostnadsprincipen om de vägs mot andra års underskott. Tillfälliga överuttag och underskott skall återföras/kompenseras till va-kollektivet de närmaste tre åren. Det tar i regel längre än ett år innan effekterna av en ny taxa kan bedömas och därför ger treårsregeln en möjlighet för VA huvudmannen att anpassa avgifterna för att skapa en ekonomi i balans. Arbetet med avgiftsuttaget i verksamheten måste därför göras utifrån ett flerårsperspektiv. Skattefinansiering Möjligheten finns att skattefinansiera del av kostnaden för utbyggnaden av va-anläggningarna. På så sätt minskar kostnaden för va-kollektivet och avgifterna behöver inte höjas lika mycket. En sådan finansiering kan pågå under en del av avskrivningstiden eller under hela avskrivningstiden. Avskrivningstiden för vattenverksbyggnaden blir 40 år och för va-ledningar är den 50 år. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål För att kunna fullfölja kommunfullmäktiges strategiska mål, ATTRAKTIVT BOENDE, som bland annat innebär att antalet bostäder och detaljplaner skall öka, måste anläggningar för vatten och avlopp byggas ut i stor omfattning. Finansiering av utbyggnaden görs via avgifter. Bedömning i relation till barnperspektivet Kungälvs kommun måste säkerställa att dricksvatten levereras med bra kvalitet och att anläggningar för vatten och avlopp är väl fungerande och underhållna. Anläggningarna kan då överlämnas till kommande generationer med gott samvete. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet VA-verksamheten har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån jämställdhetsperspektivet.

21 8(8) Teknisk bedömning/genomförandeplan - Juridisk bedömning Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, vattentjänstlagen styr kommunens skyldighet att anlägga och driva allmänna anläggningar. Ekonomisk bedömning Vattenverk och överföringsledningar som måste byggas i inledningsskedet innebär stora kapitalkostnader. Det är inte förrän år 2018 och framåt som betydande intäkter från nya anslutna fastigheter kommer verksamheten tillgodo. Prognosen visar därför på höjning av brukningstaxan som är större än 15 % både år 2017 och 2018 för att klara kostnaderna. Inför 2017 års taxejustering görs en ny utvärdering för att se hur mycket va-taxan behöver höjas. När anslutningen av en större mängd av fastigheter kommer igång i områden som Aröd, Tjuvkil, Kongahälla med flera, kommer intäkterna från brukningsavgifterna att öka. Då förväntas höjningarna av brukningsavgifterna avta successivt. Förslag till kommunstyrelsen 1. VA-taxa för Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning antas att gälla från och med Taxa KFS 2014 nr 1 upphör att gälla från och med Inkopplingsavgiften för anslutning till kommunal vatten- och avloppsanläggning utanför va-verksamhetsområde består av va-taxans anläggningsavgifter, Servisavgift (6.1a), Förbindelsepunktsavgift (6.1b) och Lägenhetsavgift (6.1d). Vid inkoppling av fastighet med 1-2 lägenheter reduceras Förbindelsepunktsavgiften (6.1b) med 50 %. VA-taxans bestämmelser gäller i tillämpliga delar. 4. Tidigare beslut om inkopplingsavgift upphör att gälla från och med Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef Expedieras till: För kännedom till: Dragan Medan VA-verksamheten/SHB, Lisa Strandberg-Werlenius SHB, Kommunkansli och juridik Sune Karlsson VA-verksamheten/SHB

22 FÖRSLAG TILL VA-taxa för Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Antagen av kommunfullmäktige den xx juni 2015 Gäller fr.o.m. 1 januari 2016 KFS 2015:xx Ersätter KFS 2015:1

23 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser Avgiftsskyldighet Typ av avgift Definitioner Vattentjänster och tidpunkt för avgiftsskyldighet och betalning Särtaxa och avtal vid avvikelser... 4 Anläggningsavgifter Anläggningsavgift för Småhus och Övrig Bostadsfastighet Anläggningsavgift för annan fastighet Anläggningsavgift för allmän platsmark Serviser på annat sätt Rätt till indexreglering... 8 Brukningsavgifter Brukningsavgift Brukningsavgift för ansvarig för allmän platsmark Särskilda avgifter Rätt till indexreglering Inkopplingsavgift Inkopplingsavgift

24 Inledande bestämmelser TAXA för Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Denna taxa träder i kraft den Antagen av kommunfullmäktige den xx. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Kungälvs kommun. Förvaltningen sköts av Samhällsbyggnad/VA-verket under Kommunstyrelsen. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till Kungälv kommun. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. I denna taxa hänvisas till vattentjänstlagen och då avses Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) 1 Avgiftsskyldighet För att täcka nödvändiga kostnader för Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 i vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för dagvattenavledning är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i vattentjänstlagen är uppfyllda. 2 Typ av avgift Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 Definitioner I dessa taxeföreskrifter avses med: Småhusfastighet: fastighet som är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas med hus innehållande en till två lägenheter. Övrig Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebygga för bostadsändamål för tre eller fler lägenheter. Med bostads fastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebygga, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård 2

25 Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebygga för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med Småhusfastighet eller Övrig Bostadsfastighet Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet/Bostadsenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en bostadsenhet. För att det ska klassas som en bostadsenhet ska boarean vara större än 15 m 2 och utrymme för vila, matlagning och personlig hygien ska finnas. I fråga om sådana utrymmen i Övrig Bostadsfastighet där begreppet lägenhet inte är tillämplig räknas varje påbörjat 150-tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en enhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Tomtyta: är fastighetens areal enligt fastighetsregistret eller enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter 1 fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Förbindelsepunkt (FP): är den punkt, som huvudmannen har bestämt, där den allmänna anläggningen slutar och fastighetens VA-installation börjar. 4 Vattentjänster och tidpunkt för avgiftsskyldighet och betalning 4.1 Avgift tas ut för följande vattentjänster: Vattentjänst Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av tjänsterna V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Om dagvatten från fastigheten avleds till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i vattentjänstlagen angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 1 Sedan den 1 januari 2004 är det möjligt att bilda s.k. tredimensionella fastigheter, vilket innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att våningsplan och anläggningar inom samma fastighet kan ha olika ägare (Lantmäteriet). 3

26 4.4 Avgiftsskyldighet för tjänsten Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i vattentjänstlagen är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkten när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 4.7 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkning, ska dröjsmålsränta betalas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 4.8 Om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall enligt 36 i vattentjänstlagen en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen från den dag första inbetalning skulle ha skett tills totala beloppet är betalt. Betalas inte delbeloppet i tid ska dröjsmålsränta betalas enligt 6 räntelagen. 4.9 Avgiftsskyldighet enligt 6.5, 6.6, 6.7 respektive 7.3, 7.4, 7.5 och 7.6 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats Fastighetsägaren har anmälningsplikt att omgående informera huvudmannen när ändrade förhållanden inträtt på fastigheten. Försummar fastighetsägaren det tas dröjsmålsränta enligt 4.7 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 5 Särtaxa och avtal vid avvikelser Om kostnaden, för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp, i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 6 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 4

27 Anläggningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 6 Anläggningsavgift för Småhus och Övrig Bostadsfastighet 6.1 Avgift ska betalas för Småhusfastighet och Övrig Bostadsfastighet Avgift utgår per fastighet med: I avgiften ingår mervärdeskatt (moms 25 %) Avgift för framdragen servisledning Tre ledningar två ledningar en ledning a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df (85 %) (70 %) Samtliga vattentjänster Per vattentjänst V S Df Dg b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, (30 %) (50 %) (20 %) - c) Tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta 81,05 24,31 40,53 (30 %) (50 %) - 16,21 (20 %) d) Lägenhetsavgift en avgift per lägenhet/bostadsenhet med boarea större än eller lika med 25 m (30 %) (50 %) (20 %) Lägenhetsavgift en avgift per lägenhet/bostadsenhet med boarea mindre än 25 m (30 %) (50 %) (20 %) e)* Grundavgift Df utan fp en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b) Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Avgiften enligt 6.1 c), begränsas till ett belopp som motsvarar summan av övriga anläggningsavgifter enligt 6.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 6.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt bestämmelserna i 6.5, 6.6, 6.7 och 6.8 tas ut ytterligare avgift enligt 6.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger. Vid beräkning av de sammanlagda beloppen för servisavgiften 6.1 a) får inte beloppet bli högre än 100 % av avgiften även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och därmed blivit högre. 5

28 6.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. Är fastigheten obebyggd ska lägenhetsavgift inte betalas. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, ska servisavgift enligt 6.1 a) och förbindelsepunktsavgift enligt 6.1 b) betalas. 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska tomtyteavgift enligt 6.1 c) betalas för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses förut vara betald. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs byggnad (om tidigare obebyggd) eller ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska lägenhetsavgift betalas enligt 6.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 6.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska avgift betalas enligt 6.1 e). 6.9 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 6.1 a) betalas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 6.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar Levereras spillvattnet via tryckledning från fastigheten och detta beror på huvudmannens val av vasystem reduceras anläggningsavgiften med kr. Huvudmannen svarar för erforderlig pumpenhet. 7 Anläggningsavgift för annan fastighet 7.1 Avgift ska betalas för annan fastighet. Avgift utgår per fastighet med: I avgiften ingår mervärdeskatt (moms 25 %) Avgift för framdragen servisledning Tre ledningar två ledningar en ledning a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df (85 %) (70 %) Samtliga vattentjänster Per vattentjänst V S Df Dg b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, (30 %) (50 %) (20 %) - c) Tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta 91,40 27,42 (30 %) 45,70 (50 %) - 18,28 (20 %) d)* Grundavgift Df utan fp grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 7.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 7.1 a) och b)

29 7.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt 7.1 a) lika mellan fastigheterna. 7.3 Om fastigheten är obebyggd betalas 70 % av avgiften för tomtyta enligt 7.1 c). När fastigheten sedan bebyggs betalas resterande 30 % av avgiften för tomtyta enligt den taxa när avgiftsskyldigheten inträder (vid beviljat bygglov enligt punkt 4.9). 7.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, ska servisavgift enligt 7.1 a) och avgift för förbindelsepunkt enligt 7.1 b) betalas. 7.5 Ökas fastighets tomtyta, ska tomtyteavgift enligt 7.1 c) betalas för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses förut vara betald. 7.6 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, ska avgift betalas enligt 7.1 d). 7.7 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med betalning av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 7.8 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten ska, utöver avgift enligt 7.1 a) betalas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 7.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 8 Anläggningsavgift för allmän platsmark Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala avgift för anordnande av dagvattenbortledning. Avgift utgår per m 2 allmän platsmark Hårdgjorda ytor, typ gatumark, torg Övrig allmän platsmark Inkl. moms 20 kr/m² 10 kr/m² 9 Serviser på annat sätt 9.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 9.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 7

30 9.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 10 Rätt till indexreglering Avgifter enligt punkt 6 8 indexregleras. Avgifterna baseras på entreprenadindex för husbyggnad och anläggning. Medelindex beräknas för grupperna 112, 115, 119, 311 och med basmånad juni När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 8

31 Brukningsavgifter 11 Brukningsavgift I avgifterna ingår mervärdeskatt (moms 25 %) Fast årsavgift per vattenmätare för småhus Mätarstorlek Qn 2,5 Vatten och spillvatten Vatten (50%) Spillvatten (50%) Mätaravgift småhus kr kr kr 11.2 Fast årsavgift per vattenmätare för Övrig Bostadsfastighet samt Annan fastighet Mätarstorlek Gänganslutna mätare (Avgiften för flera mätare avser parallellkoppel) Vatten och spillvatten Vatten (50%) Spillvatten (50%) 1 x Qn 2, kr kr kr 2 x Qn 2, kr kr kr 3 x Qn 2, kr kr kr 4 x Qn 2, kr kr kr 1 x Qn kr kr kr 2 x Qn kr kr kr 3 x Qn kr kr kr 4 x Qn kr kr kr 1 x Qn kr kr kr 2 x Qn kr kr kr >Qn10 särskild utredning och avgift enligt avtal. Extra avgift för vattenmätare med pulsmätare 550 kr/år Småhusfastigheter endast anslutna till spillvattennätet debiteras 50 % av den fasta årsavgiften för småhusfastighet i 11.1 samt en minsta mängd på 150 m³ spillvatten per lägenhet och år. Övrig Bostadsfastighet som endast är anslutna till spillvattennätet debiteras 50 % av den fasta årsavgiften för mätare som motsvarar erfordrad kapacitet enligt 11.2, samt en minsta förbrukning om 150 m 3 spillvatten per lägenhet och år. Annan fastighet som endast är anslutna till spillvattennätet debiteras 50 % av den fasta årsavgiften för mätare som motsvarar erfordrad kapacitet enligt 11.2, samt en minsta förbrukning om 150 m 3 spillvatten per år. 9