Delrapport Dnr

Transkript

1 Utredning om hur statens behov av ett forskningsfartyg med isbrytande kapacitet avsett för vetenskapliga expeditioner i polartrakterna bäst ska kunna tillgodoses Delrapport Dnr

2

3 Förord Regeringen har uppdragit åt Polarforskningssekretariatet att utreda statens behov av ett forskningsfartyg med isbrytande kapacitet samt, om behov föreligger, utreda hur det bäst ska kunna tillgodoses. Föreliggande rapport är en delrapport som enligt direktivet ska inlämnas till regeringen senast 30 juni. I slutrapporten kommer en fortsatt och fördjupad analys av forskningsbehoven att göras och ett utförligare förslag av hur staten på bästa sätt kan tillgodose forskningsbehoven genom en långsiktig lösning för forskningsfartyg med isbrytande kapacitet. Stockholm 30 juni 2016 Björn Dahlbäck Föreståndare, Polarforskningssekretariatet 1

4 Innehåll Sammanfattning av delrapporten... 3 Bakgrund, uppdrag, metod och avgränsning... 4 Kunskapen om polarområdena... 5 Isbrytaren Odens betydelse... 6 Publikationer med data från Odenexpeditioner... 6 Intervjuer med forskare... 7 Uppmärksammad forskning... 7 Behov av isbrytande forskningsfartyg... 8 Arktisprioriteringar... 8 Antarktisprioriteringar... 9 Forskning under vintertid... 9 Internationellt behov Förutsättningar för forskning med isbrytande forskningsfartyg Internationell samverkan Krav på isbrytande forskningsfartyg Alternativa lösningar på kort och på lång sikt Två möjliga spår Oden-spåret Nybyggnads-spåret Ekonomi Oden-spåret Nybyggnads-spåret Ägande och drift Utredningens fortsatta arbete Referenser Bilaga

5 Sammanfattning av delrapporten Utredningsarbetet som hittills är genomfört och som redovisas i denna delrapport kan kort sammanfattas: Sverige har etablerat sig som en ledande nation inom polarforskningen genom isbrytarna Ymer och Oden. Forskningsproduktionen som har gjorts möjlig genom isbrytaren Oden är betydande. Nationella forskningsbehov som endast kan tillgodoses med ett isbrytande forskningsfartyg är fortsatt stort och ökande framförallt beroende av klimatforskningen. Samhällsutmaningarna, forskningsfrågorna och forskargrupperna är internationella medan isbrytarresurserna är nationella. Fortsatt stark internationell samverkan kring en svensk forskningsisbrytare bör vara en utgångspunkt för framtiden. Utifrån rådande nationella och internationella forskningsbehov och forskningsintressen bör ambitionsnivån för en kommande tioårsperiod vara att genomföra svenskinitierade internationella forskningsexpeditioner varje år i Arktis och omkring vart tredje år vintertid i Arktis eller Antarktis. Marin forskningsverksamhet i centrala Arktis och i Antarktis, särskilt under vintertid vid kyla, mörker och is, är mycket krävande. Idag finns det finns inga isbrytande fartyg som är helt tillgängliga för forskning förutom isbrytaren Oden. Diskussionen bör koncentreras kring ett fortsatt och utökat utnyttjande, så snart det är möjligt, av isbrytaren Oden. Detta gäller även för testexpeditioner i Arktis vintertid. För att upprätthålla Sveriges position som framstående forskningsnation är det enda alternativet till isbrytaren Oden ett nybygge som kan ge bättre kapacitet och som kan nyttjas året runt. 3

6 Bakgrund, uppdrag, metod och avgränsning Bakgrunden till utredningen är att isbrytaren Oden, det nuvarande forskningsfartyget med isbrytande kapacitet, har en återstående livslängd till I utredningen kompletterar Polarforskningssekretariatet internt material och egen kunskap med två externa konsultrapporter: en rapport med en fördjupad bibliometrisk analys av forskningsproduktionen som är ett resultat av tillgången till Oden och en konsultrapport kring krav och förutsättningar för ett forskningsfartyg med kapacitet att bedriva polarforskning sommar- och vintertid. Vidare består utredningsarbetet av kontakter och diskussioner med svenska forskarsamhället, nationella samarbetspartner samt kontakter med relevanta internationella polarforskningsorganisationer. Arbetet med att utförligare definiera krav på ett nytt isbrytande forskningsfartyg kommer att redovisas i slutrapporten. 4

7 Kunskapen om polarområdena Arktis och Antarktis är inte isolerade områden utan påverkar och påverkas av resten av jorden. Vad som händer i polarområdena är en del av de storskaliga rörelserna och mekanismerna i atmosfären och i oceanerna. De smältande inlandsisarna höjer havsvattennivån globalt, med stora samhällskonsekvenser bland annat för kustnära samhällen, låglänta öar och länder. Arktis och delar av Antarktis tillhör de områden där temperaturförändringarna under de senaste decennierna har varit som störst. De är också bland de känsligaste områdena vad avser ekosystem och biogeokemiska processer. Genom undertecknandet av FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet vid COP21 finns en internationell samsyn om behovet att ta sig an de stora samhällsutmaningarna. Forskningsbehoven för den globala klimatutmaningen är stora och akuta. Resultaten som redovisas i IPCC:s rapport från 2013 har lett till att en särskild rapport om haven och kryosfären kommer tas fram till Behovet av forskning om och i polarområdena är tydligare än någonsin. Resultat från marin forskning som bara kan bedrivas i fält är en avgörande byggsten i det nödvändiga kunskapsbyggandet kring polarområdena. Det finns en global forskningsefterfråga på tunga forskningsisbrytare. Dessa är nödvändiga för en stor del av den forskning som bidrar till ökad förståelse för klimat- och miljöförändringar i Arktis och Antarktis, och därmed för de globala förändringarna. 5

8 Isbrytaren Odens betydelse Ymer-expeditionen sommaren 1980 var Sveriges första forskningsexpedition till Arktis med en isbrytare och blev starten för den moderna framgångsrika marina polarforskningen i Sverige. Det internationella forskarsamhället har pekat på att Ymer- 80 varit starkt bidragande till starten för hela den moderna internationella marina forskningsaktiviteten i Arktis. Isbrytaren Odens första polarforskningsexpedition genomfördes 1991 tillsammans med det tyska forskningsfartyget Polarstern. Under 1990-talet genomfördes ytterligare en arktisk forskningsexpedition (1996) med Oden. Från 2001 har Oden nyttjats för forskningsändamål i Arktis eller Antarktis så gott som varje år, 2003 undantaget. Graden av statlig svensk finansiering har varierat för varje expedition liksom graden av svenskledda projekt. Svenskledda expeditioner har också genomförts med andra nationers forskningsfartyg och enskilda forskare har deltagit på andra nationers isbrytare, främst från Tyskland, Sydkorea och USA. Som ett resultat av tillgången till isbrytaren Oden har en tydlig kapacitetsuppbyggnad av svensk polarforskning skett. Den har även i hög grad bidragit till att svensk forskning på andra nationers fartyg kunnat genomföras. Sverige har genom isbrytarexpeditionerna med Oden blivit en eftertraktad samarbetspartner i polarområdena. Publikationer med data från Odenexpeditioner Vid en bibliometrisk analys av de artiklar som har producerats som direkt följd av isbrytaren Odens expeditioner under 2000-talet har ett representativt urval tagits fram för att ge en bild av svensk isbrytarbaserad polarforskning, dock är inte urvalet heltäckande för den marina svenska polarforskningen. Forskningen på isbrytaren Oden har starkt präglats av ett internationellt forskningssamarbete. 83 procent av alla artiklar mellan åren 2001 och 2015 har sampublicerats med internationella forskare 1. USA, Norge och Tyskland är de länder som Sverige publicerat mest tillsammans med. En tydlig ökning av forskningsproduktionen har skett under 2000-talet till att 2014 motsvara ett trettiotal s.k. normalårsarbeten för en nordisk forskare. Materialet avser artiklar med direkt koppling till Oden. Sammanläggningsartiklar eller artiklar baserade på redan publicerade data från isbrytaren Oden finns inte med i full utsträckning. Antalet normalårsarbeten motsvarar ett betydligt större antal enskilda forskare, eftersom de flesta även bedriver forskning som inte är direkt knuten till Oden. Totalt är forskare från sju svenska universitet representerade i publikationerna. 1 Tillfälliga gästforskare i Sverige räknas här som svenska vilket gör att siffran är lågt räknad. 6

9 Antalet normalårsarbeten ser ut att ha nått en platå kring 2012 och antalet svenska medförfattare på artiklar från Oden har under ett år stigit i motsvarande grad till att vara omkring 100. Med tanke på vad den begränsade nationella finansieringen tillåter för svenskt nyttjande av Oden är en rimlig tolkning att antalet normalårsarbeten nått ett balansläge mot rådande nyttjandegrad. Detta kan indikera en potential för ytterligare svensk forskningsproduktion vid ökad svensk finansieringsgrad. Citeringsframgången för artiklar sprungna ur isbrytaren Odens expeditioner har varierat kraftigt från år till år vilket är förväntat med det, ur en statistisk synvinkel, begränsade materialet. Trenden för citeringsgraden har under 2000-talet varit stigande. Likaså har andelen högciterade publikationer stigit till att 2014 ligga närmare 100 procent över de s.k. förväntade värdena för detta forskningsområde, vilket i utvärderingssammanhang kan graderas som excellent. En fullständig bibliometrisk studie kommer att biläggas slutrapporten. Intervjuer med forskare Ett tiotal seniora svenska forskare som varit aktiva på isbrytaren Oden har valts ut för djupintervjuer. Vid intervjuerna ställs frågan: vad har isbrytaren Oden betytt i kapacitetsbyggnad för svensk polarforskning, generellt och för ditt eget forskningsområde? I de intervjuer som sekretariatet hittills genomfört är det en tydlig bild som ges; tillgången till isbrytaren Oden har etablerat nya forskningsområden i Sverige och gett enskilda forskare en internationell karriär. Vidare betonas Odens avgörande betydelse för att svensk polarforskning blivit synlig både nationellt och internationellt. Uppmärksammad forskning Den största vetenskapliga sammanslutning för arktisk forskning är International Arctic Science Committee (IASC). Sedan 2010 har IASC årligen usett en mottagare av IASC medal for recognition of exceptional and sustained contributions to the understanding of the Arctic. Vid två tillfällen har svenska forskare utsetts: professor Martin Jakobsson, Stockholms universitet (2011) och professor Leif Anderson, Göteborgs universitet (2013). För båda har forskningsexpeditioner med isbrytaren Oden varit en förutsättning för deras uppmärksammade forskning. Forskningen som möjliggjorts genom isbrytaren Oden har under 2000-talet utvecklats i omfattning och kvalitet och gett avgörande bidrag till förståelsen av Arktis och Antarktis vilket detta är internationellt välkänt. Tidskriften Science 2 beskrev i augusti 2011 isbrytaren Oden som The world's most capable polar class research vessel. 2 U.S. Icebreaking Woes Threaten McMurdo Resupply, Research Plans 7

10 Behov av isbrytande forskningsfartyg De internationella vetenskapliga organisationerna har nyligen formulerat långsiktiga forskningsprioriteringar för både Arktis och Antarktis. Prioriteringarna har identifierats genom bottom up-processer inom skilda delar av det internationella forskarsamhället. Prioriteringarna motsvarar i stort de behov som samhället har identifierat för ökad förståelse och kunskap inför beslutsfattande om klimatutmaningen. Bland prioriteringarna finns forskning som till delar bara kan utföras med en forskningsisbrytare med kapacitet att forcera svår is. Arktisprioriteringar För Arktis identifierades de övergripande forskningsbehoven genom Third International Conference on Arctic Research Planning (ICARP III) och innebär bland annat ökad förståelse för: orsakerna till amplifieringen i Arktis och kopplingen till den storskaliga oceancirkulationen och klimatet globalt processer bakom havsisens förändring och dess konsekvenser kopplingen mellan förändringarna i Arktis och extrema väderhändelser på de lägre breddgraderna ekosystemens förändringar och socio-ekonomiska påverkan. För att kunna nå framgång inom dessa områden innefattar prioriteringarna också att öka omfattningen av koordinerade mätkampanjer. Med hjälp av in situ-data stärks utvecklingen av de fjärranalytiska metoderna, genom till exempel satelliter och UAV:s (unmanned aerial vehicles) och stärker utvecklingen och valideringen av väder-, klimat-, havsis- och jordsystemmodeller. Exempel på två större internationella initiativ inom detta forskningsområde är SAS (Synoptic Arctic survey) respektive MOSAiC (Multidisciplinary drifting observatory for the study of Arctic climate), vilka båda kräver tillgång till isbrytande forskningsfartyg. Framtida forskningsområden och forskningsprioriteringar för isbrytaren Oden sammanställdes i en rapport 3 från Polarforskningssekretariatet och National Science Foundations (NSF) gemensamma forskarworkshop i april Rapporten visar återigen på behoven av en forskningsisbrytare för polarhaven. NSF har i sin tur identifierat utmaningarna i Arktis som en av de viktigaste av en dryg handfull prioriterade forskningsområden. 4 3 US-Swedish Planning Workshop on Joint Arctic Research using the I/B Oden 4 NSF director unveils big ideas, with an eye on the next president and Congress. May

11 Förstärkt svensk kapacitet att genomföra isbrytarexpeditioner i Arktis med utökad kapacitet för inhämtning av miljöövervakningsdata (monitorering) stöder Sveriges politiska ambitioner för en hållbar utveckling av Arktis byggd på vetenskaplig grund, vilket nyligen uttrycktes i Ny svensk miljöpolitik för Arktis. 5 Antarktisprioriteringar De viktigaste framtida forskningsfrågorna i Antarktis har identifierats genom en världsomspännande översyn, Horizon Scan 6, som nyligen genomförts av Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR). Sex breda forskningsområden definierades och för tre av dessa områden är isbrytande forskningsfartyg avgörande: hur förändringar i Antarktis atmosfär och hav påverkar hela jorden hur, var och varför Antarktis inlandsis förlorar massa förståelse av Antarktis geologiska utveckling som en del av kunskapen för att förstå jorden som helhet. Utvecklingen för isarna i Västantarktis har av National Academy of Sciences (NAS) rekommenderats som ett prioriterat område för NSF:s framtida polarforskning. 7 Inom detta område finns etablerade svenska forskargrupper. De framgångsrika Oden Southern Ocean-expeditionerna i Antarktis, som genomfördes tillsammans med NSF, visade tydligt hur isbrytaren Odens närvaro öppnade för svenska forskares tillgång till andra nationers forskningsinfrastrukturer i Antarktis, till exempel möjliggjordes terrestra forskares fältarbete genom amerikansk logistik. Forskning under vintertid Förhållandena vintertid är ett markant understuderat forskningsfält för nära nog samtliga ämnesområden inom både Arktis- och Antarktisforskningen. Kunskapen om till exempel de biogeokemiska kretsloppen under vintern eller hur biologin anpassar sig till vinterförhållanden är mycket liten och baseras på en begränsad mängd fältdata. I stort sett har alla expeditioner genomförts sommartid, och med lättare isförhållanden. Det finns ett stort uppdämt behov av vinterstudier som kräver, men också begränsas av, tillgång till tunga forskningsisbrytare. 5 Ny svensk miljöpolitik för Arktis 6 Polar research: Six priorities for Antarctic science 7 A Strategic Vision for NSF Investments in Antarctic and Southern Ocean Research

12 Internationellt behov Isbrytaren Oden har idag en stor roll inom det informella utbytessystemet mellan nationella operatörer för polarforskning. Oden är en eftertraktad resurs internationellt och ger Sverige möjlighet att nyttja andra länders resurser i form av polara fältstationer och fältkampanjer. Utifrån de internationella behoven har en ny svensk forskningsisbrytare stora förutsättningar att utveckla denna roll och därmed gynna svensk polarforskning, långt utöver den marina forskningen. För närvarande planerar flera länder för byggande av, eller bygger, isgående forskningsfartyg, men inget förutom tyska Polarstern II som ersätter nuvarande Polarstern har den isklass som krävs för centrala Arktis eller istäckta områden i Antarktis. I de internationella underlagen till denna utredning (bilaga 1) uttrycks forskningsbehoven likartat och underkapaciteten av tunga forskningsisbrytare globalt beskrivs av flera. 10

13 Förutsättningar för forskning med isbrytande forskningsfartyg Långsiktiga och stabila förutsättningar för nyttjandet av forskningens infrastrukturer är avgörande för att nå framgång inom polarforskning är. I Vetenskapsrådets ämnesöversikter, vilka baseras på uppfattningar från ämnesföreträdare på lärosätena, påpekas att just detta saknas för ett effektivt utnyttjande av isbrytaren Oden. 8 Odens betydelse för att flera forskningsämnen idag har nått en internationell stark position beskrivs också i ämnesöversikterna. Svensk forskning skulle ges en än mer framskjuten position med bättre och mer förutsägbara planeringsförutsättningar för Oden. Under 2000-talet är det relativt få Arktisexpeditioner som har initierats helt av svenska forskare och som har haft svensk huvudfinansiering: Beringia 2005, ASCOS 2008 och SWERUS-C Vid övriga expeditioner med isbrytaren Oden har svensk forskning deltagit med annat land som huvudfinansiär. Det har varit positivt för svensk forskning, men även haft begränsningar, framför allt när det gäller långsiktig planering för svensk polarforskning. Likaså är möjlig kontinuitet och studier för uppföljning begränsad. Svensk forskning i Södra ishavet var i stark framväxt under perioden då Polarforskningssekretariatet samarbetade med NSF i Antarktis. Efter 2011 har isbrytaren Oden inte längre varit tillgänglig för Antarktisforskning under svensk vintertid, vilket bidragit till att forskningsområdet inte fortsatt utvecklats. För att kunna styra och stödja den nationella forskningens långsiktiga inriktning behövs en svensk isbrytande forskningsresurs med utökade driftmedel. Samtidigt ska den internationella miljön som byggts upp kring isbrytaren Oden fortsatt vara en utgångspunkt för framtidens forskning. Utifrån en initial bedömning av rådande nationella och internationella forskningsbehov och forskningsintressen, bör ambitionsnivån för en kommande tioårsperiod vara att genomföra svenskinitierade internationella forskningsexpeditioner varje år i Arktis och omkring vart tredje år vintertid i Arktis eller Antarktis. Synkronisering mellan en forskargrupps tillgång till forskningsisbrytare, forskningsmedel och internationell samverkan, både på operationell- och forskarnivå, skulle få kraftigt förbättrade förutsättningar genom ett nationellt samlat 8 Forskningens Framtid! Forskningens framtid! Översikt 2014: Forskningsinfrastruktur och Ämnesöversikt 2014: Naturvetenskap och teknikvetenskap. 9ed702bedb8.html 11

14 polarforskningsprogram. Detta har Polarforskningssekretariatet föreslagit i sitt underlag 9 till arbetet med den forskningspolitiska propositionen. Internationell samverkan Samhällsutmaningarna, forskningsfrågorna och forskargrupperna är internationella medan isbrytarresurserna är nationella. Fortsatt stark internationell samverkan kring en svensk forskningsisbrytare är en utgångspunkt för framtiden. Polarforskningssekretariatet har varit med och utvecklat flera olika arbetssätt för internationell samverkan inför gemensamma expeditioner. För närvarande sker en strategisk utveckling av samverkansformerna, där sekretariatet deltar både i projektet Eurofleets2 inom det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7) och i ansökan för ARICE, Arctic Research Icebreaker Consortium for Europe inom Horisont Resultat från utvecklingsarbetet kommer att redovisas i utredningens slutrapport. Under utredningsarbetet tillskrev sekretariatet ett tjugotal internationella samarbetspartner och bad om deras synpunkter kring den framtida betydelsen av att Sverige fortsatt har tillgång till en marin forskningsplattform i polarområdena. Hittills har tolv svar inkommit (bilaga 1). Gemensamt för de inkomna svaren är att det finns ett stort intresse för internationell samverkan och behov av isbrytande forskningsfartyg. Det framkommer också att Sverige fortsatt bör ha tillgång till denna resurs. 9 Forskning på högre latituder strategi för stärkt svensk polarforskning 12

15 Krav på isbrytande forskningsfartyg Det krävs specifika fartygsegenskaper för verksamhet under sommar- och vintertid i Arktis och Antarktis. Förutom de forskningsspecifika kraven är det framkomligheten och högt ställda krav på tillförlitlighet och säkerhet som gör fartyget unikt: Iskapacitet högsta möjliga isklass: Polar 30 (PC-1) icebreaker mycket hög rammningsförmåga: 3 meter is (1 MPa) i 3 knop optimerad skrovform, krängningssystem högsta möjliga manöverförmåga även i tjock is Temperaturområde operativ till -40 C, säkerhetsmässigt till -50 C Miljö minimerade utsläpp till luft och hav bra arbetsmiljö: minimerade vibrationer och lågt buller Fartyget måste också svara upp mot regelverkets ställda krav på låga utsläpp i luft och vatten. Forskningsinfrastrukturen ombord kan delas upp i två delar; den del som påverkar fartygets design och den del som installeras och anpassas i en given fartygsdesign. För att hålla kostnaderna nere är det av vikt att behålla denna uppdelning under arbetsprocessen med att ta fram en fartygsspecifikation. De funktioner som påverkar fartygets design ska tas med i designarbetet, alltså redan i arbetets första del. Först när designen är fastställd ska övriga forskningssystem diskuteras. Isbrytaren Oden och dess flexibla modulsystem för forskning bör stå som modell vid framtagningen av ett nytt forskningsfartyg. Den första delen omfattar funktioner som dynamisk positionering, moon pool, havsvattensystem, kranar/vinschar/a-ramar, antal hytter, laboratorieutrymmen, förråd, osv. I den andra delen ingår bland annat kommunikationsutrustning, sensorer för meteorologi/oceanografi/fartygsparametrar, it-lösningar för forskningsstöd och satellitmottagare. Forskningsanpassningarna bör därför ske i två steg: 1. En specifikation över de forskningsanpassningar som påverkar fartygsdesignen och ska inkluderas i designarbetet. 2. När designen är klar tas en specifikation fram för de forskningsanpassningar som behöver tas hänsyn till under byggandet. 13

16 Alternativa lösningar på kort och på lång sikt Det finns ytterst få, om något, fartyg som kan tillgodose kravet på framkomlighet på vintern i polarområdena. Vidare, om det även ställs krav på utbyggd forskningsinfrastruktur finns det idag inget fartyg som fullt ut har genomfört en forskningsexpedition under en polarvinter i Arktis. Oden och Polarstern är de två fartyg som har erfarenhet från vinterlika förhållanden och kan säkerhetsmässigt fylla kraven för vinterexpeditioner. Dock saknas erfarenhet om kapaciteten för framkomlighet, dvs. hur lång tid det tar för att ta sig från A till B i centrala Arktis vintertid. Bara de största ryska atomisbrytarna anses ha kapacitet att operera i centrala Arktis på vintern, dock utan fullt utbyggda forskningsmöjligheter ombord. Det ska noteras att kostnaden/dag för denna kapacitet uppskattas till mellan och USD, det finns alltså en stor kostnadsosäkerhet och betydligt högre kostnad än för isbrytaren Oden idag. Med isbrytaren Oden fortsatt tillgänglig kan kapaciteten för forskning på sommaren tillgodoses. Eftersom behovet av ett forskningsfartyg för forskning vintertid växer sig allt starkare behövs en utökning av tillgången av fartygsresurser även vintertid. Ett möjligt alternativ är om isbrytaren Oden kan frigöras helt för forskning och användas under en övergångsperiod, både för sommar- och vinterforskning. I detta inbegrips att genomföra testexpeditioner i Arktis under polarvintern. Testexpeditionerna har två syften; dels att vara en forskningsexpedition, dels att bättre förstå de krav som bör ställas på ett framtida forskningsfartyg som bör finnas senast Allt förutsatt att erforderliga driftmedel finns. Om isbrytaren Oden kan frigöras för forskning genom att hyra in ersättningsisbrytare vid aktuella tillfällen eller i och med Sjöfartsverkets arbete med att ersätta isbrytarflottan, kan Oden under sin kvarvarande livstid vara aktiv för polarforskning både sommar och vinter fram till dess att en ersättning för Oden finns. Två möjliga spår I det fortsatta utredningsarbetet fördjupas analysen av de två spår som framstår som rimliga, där det första kan beslutas inom en snar framtid: Oden-spåret: isbrytaren Oden frigörs för forskning och används till Nybyggnads-spåret: arbetet med att bygga ett nytt forskningsfartyg inleds snarast. 14

17 Oden-spåret Från ekonomiska och operativa perspektiv måste bedömningar göras för isbrytaren Odens användande som en försöksanläggning för forskning vintertid i polarområdena och jämföras med konsekvenserna av ett nybyggnadsprojekt. I ett ekonomiskt perspektiv är Oden idag ett fartyg med låga kapitalkostnader och välkända driftkostnaderna. Därmed kommer detta alternativ alltid att vara billigare än ett nytt fartyg. Om Oden även används för vinterforskning senareläggs en investering i ett nytt isgående forskningsfartyg. Sett i ett operativt perspektiv kommer isbrytaren Oden inte att ge samma möjlighet till framkomlighet som ett nybyggt fartyg. Oden kan på ett säkert sätt navigera i isen, men gränsen för var operabiliteten går är okänt idag. Det måste undersökas praktiskt med vilken förutsägbarhet det går att planera rutter i centrala Arktis vintertid. För forskningen innebär det en stegvis uppbyggnad av forskning under vintertid. Att använda isbrytaren Oden vintertid innebär att fartyget kan fungera som en testanläggning för att samla in data som kommer att optimera ett nytt isgående fartygs design. Möjligen skulle Sjöfartsverkets program för nybyggen kunna forceras så att Oden kan frigöras på vintern. Isbrytaren Oden kan även fortsatt vara en resurs inom svensk isbrytning i Bottenviken i ett läge då en annan kapacitet oplanerat faller bort, eller används för isbrytning under de år då ingen forskning vintertid föreligger. Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet har ett väl utvecklat samarbete och detta kan enkelt omfatta även expeditioner vintertid. Nybyggnads-spåret Ett nybygge innebär ekonomiskt att en betydande investering måste ske. Fartyget bör ha bättre prestanda än isbrytaren Oden. Kostnaden blir betydligt högre, vilket gör att det är viktigt att ta tillvara de möjligheter som finns för alternativ användning när fartyget inte används för forskning. Forskningen blir mer planeringsbar eftersom framkomligheten med ett nytt fartyg kan utlovas i högre grad. Likaså blir operabiliteten högre vid åretruntanvändning genom en anpassning till forskning vintertid, till exempel genom ett inbyggt forskningsdäck. Ett nybygge kommer att utrustas med nya funktioner som efterfrågas för vinterforskning, till exempel moon pool och dynamisk positionering samt en generellt större kapacitet. Ett nybygge ska ses som ett viktigt svenskt industriprojekt och kan komma att vidareutveckla de leverantörer som finns i den maritima sektorn. Ett nybygge har en produktionstid på 3 4 år vilket innebär att forskningen kan komma igång senare än om isbrytaren Oden frigörs för forskning i samband med att Sjöfartsverket tar fram ersättning. 15

18 Ekonomi Oden-spåret Oden-spåret innebär att forskningen tar över kostnaden för isbrytaren Oden, förutom när fartyget eventuellt används för isbrytning. Då bärs kostnaderna av Sjöfartsverket, det vill säga det omvända förhållandet jämfört med det som används idag. Kostnaden för att helt frigöra isbrytaren Oden för forskning ska utredas vidare samt diskuteras med Sjöfartsverket. Enligt Sjöfartsverket är den årliga kostnaden för Oden 54 miljoner kronor. Till detta kommer en kostnad på ca 8 miljoner kronor för att göra isbrytaren färdig för forskning, till exempel genom extra besättning och utökat underhåll. Kostnader som tillkommer är de direkta expeditionskostnaderna, till exempel Polarforskningssekretariatets kostnader för infrastruktur och expeditionsrelaterade kostnader, kostnader för själva forskningsverksamheten och bränsle. Nybyggnads-spåret Investering för ett forskningsfartyg som självständigt kan operera året runt i polarområdena beräknas uppgå till totalt mellan och miljoner kronor. Den största kostnadsposten är kontraktspriset för varvet. Denna kostnad beräknas uppgå till miljoner kronor. Fartyget förväntas byggas på ett europeiskt varv och med en byggtid på två år. Varvspriset är mycket konjunkturkänsligt, just nu är varvspriserna låga. Beställaren förväntas göra förskottsbetalningar till varvet motsvarande 40 procent av totala kontraktskostnaden under bygget. Kostnader för forskningsutrustning förväntas uppgå till miljoner kronor. Den årliga kostnaden för att driva fartyget kan indelas i tre kostnadstyper: kapitalkostnad driftkostnad uppdragskostnad. De följande beräkningarna är baserade på ett levererat pris på miljoner kronor: Kapitalkostnaden beräknas uppgå till ca 65 miljoner kronor per år, baserat på en annuitetsberäkning. I beräkningen antas en livslängd för fartyget på 30 år och en räntekostnad på 4 procent under hela perioden. Driftkostnaden beräknas uppgå till ca 60 miljoner kronor per år. Driftkostnaden inkluderar kostnad för besättning, löpande underhållskostnader, årliga översynsoch certifikatkostnader, försäkring samt kostnad för att reda fartyget. Uppdragskostnader är direkta kostnader i samband med forskningsexpedition. I slutrapporten kommer övergripande rekommendationer ges till hur projektering och planering kan göras. 16

19 Ägande och drift Olika alternativ för ägande och drift av ett isbrytande fartyg har identifierats under utredningen och de olika alternativen kommer att presenteras i slutrapporten. 17

20 Utredningens fortsatta arbete I det fortsatta utredningsarbetet kommer en fördjupad och heltäckande bibliometrisk analys genomföras. Vidare kommer de nationella forskningsbehoven ytterligare analyseras och dokumenteras tillsammans med utförligare beskrivning av möjliga framtida samarbeten kring ett svenskt isbrytande forskningsfartyg. De olika alternativen för ägande och drift av ett nytt isbrytande fartyg som har identifierats under utredningen kommer att presenteras i slutrapporten. Resultaten av samråden med Sjöfartsverket och övriga berörda myndigheter kommer att presenteras. 18

21 Referenser U.S. Icebreaking Woes Threaten McMurdo Resupply, Research Plans US-Swedish Planning Workshop on Joint Arctic Research using the I/B Oden NSF director unveils big ideas, with an eye on the next president and Congress. May Ny svensk miljöpolitik för Arktis Polar research: Six priorities for Antarctic science A Strategic Vision for NSF Investments in Antarctic and Southern Ocean Research Forskningens Framtid! Forskningens framtid! Översikt 2014: Forskningsinfrastruktur och Ämnesöversikt 2014: Naturvetenskap och teknikvetenskap. 27b6e141e9ed702bedb8.html Forskning på högre latituder strategi för stärkt svensk polarforskning Intervjuer har gjorts med seniora forskare vid svenska universitet under maj juni

22 Bilaga 1 Brev från internationella samarbetspartner Polarforskningssekretariatet skickade i april ut en förfrågan till ett antal internationella samarbetspartner rörande isbrytaren Odens betydelse för forskningen samt framtida forskningsbehov för ett isbrytande forskningsfartyg. Förfrågan har besvarats av: Norsk Polarinstitutt National Resources Canada och Polar Knowledge Canada International Arctic Science Committee (IASC) Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP) National Institute of Polar Research (NIPR), Japan Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR) School of Marina Science & Ocean Engineering, University of New Hampshire, USA Alfred-Wegener-Institut (AWI), Tyskland United States Arctic Research Commission Ryska ambassaden i Sverige Geological Survey of Denmark and Greenland (GEUS) European Polar Board (EPB) Bifogat finns förfrågan samt de svar som inkommit. 20

23 Dear I have a request that I would very much appreciate if you would consider responding to. The Swedish government has given us, the Swedish Polar Research Secretariat, the task of carrying out a pre-study on how Sweden can continue to have a marine research platform for the polar seas now that Oden is foreseen to be decommissioned as icebreaker sometime between 2025 and The pre-study will address three main issues: 1. Background to and a description of what Oden has meant to national as well as international polar research. 2. The future research needs, national as well as international, for a vessel capable of operating in the heaviest ice conditions. 3. Different options and solutions for making a research icebreaker available (exclusive research vessel, shared vessel with the Swedish Maritime administration, fully owned or chartered, collaboration with industry are some of the options to be considered). So my question to you is if you would consider writing a letter stating your position on the importance of Sweden having the continued capacity to perform marine polar research in all parts of Arctic and Antarctic waters i.e. contributing to the international input on point 1 and 2. My writing this letter to you should be seen as an expression of our ambition and wish to further develop international collaboration in marine polar research. Your contribution would complement and be a part of our analysis of research needs. If you respond to this request we would very much appreciate your response by May 10 at the latest. We are finalizing the pre-study early June. With best regards, Björn Dahlbäck Box SE Stockholm, Sweden Tel Abisko naturvetenskapliga station Vetenskapens väg 38 SE Abisko, Sweden Tel office@polar.se 1/1

24

25

26

27 International Arctic Science Committee IASC Telegrafenberg A Potsdam Germany Phone Fax Jun-16 President Dr. Susan Barr Riksantikvaren Pb Dep Dronningens gate Oslo NORWAY Vice President Prof. Larry Hinzman International Arctic Research Center University of Alaska, Fairbanks Alaska USA Vice President Dr. Naja Mikkelsen Geological Survey of Denmark and Greenland Øster Voldgade 10 Copenhagen 1350 DENMARK Vice President Prof. Vladimir Pavlenko Arkhangelsk Scientific Centre Ural Branch of the Russian Academy of Sciences Arkhangelsk Sadovaya 3 RUSSIA Vice President Dr. Huigen Yang Polar Research Institute of China 451 Jinqiao Road, Pudong, Shanghai CHINA Executive Secretary Dr. Volker Rachold IASC Secretariat Telegrafenberg A Potsdam Björn Dahlbäck Swedish Polar Research Secretariat P.O. Box 50003, SE Stockholm, Sweden Dear Björn Understanding that there is to be a pre-study to analyse how Sweden can continue to have a marine research platform for the polar seas after the decommissioning of Oden, we hope that our comments can help to clarify some questions seen from an international point of view. As you know the International Arctic Science Committee consists of representatives of the national scientific bodies of 23 member nations. I have been President since Our mandate is to encourage and facilitate cooperation in all aspects of Arctic research. I can add that through other positions I have, including being a board member of the steering committee for the polar programme at the Research Council of Norway, I also have a relatively good overview of Antarctic research possibilities and needs. Firstly I would like to state that Oden has long been a vital part of the logistics necessary for international marine investigations in the Arctic. Oden is one of few research vessels that can reach the North Pole area, and these capabilities have of course also proved themselves in Antarctic waters. The vessel is not only the backbone of Sweden s polar marine research infrastructure, but also an integral part of international polar marine research. Oden s expeditions have always included international research groups and in particular the joint expeditions with the German Polarstern and the US Healy greatly contributed to our understanding of the polar marine environment. Without Oden there would not have been an IODP Arctic Coring Expedition (ACEX), which generated a wealth of results on the palaeoenvironment of the Arctic Ocean. As more and more nations increase their interest in the polar areas, either for research or some form of

28 GERMANY Executive Officer Mare Pit (on maternity leave) IASC Secretariat Telegrafenberg A Potsdam GERMANY Executive Officer Dr. Yoo Kyung Lee IASC Secretariat Telegrafenberg A Potsdam GERMANY exploitation, the need for steadily more-detailed research grows. In addition the fact of climate change and its implications is a very important research consideration. Yours sincerely Dr. Susan Barr IASC President IASC Letter to Member Organizations 2

29 6 May 2016 Dr. Björn Dahlbäck Director Swedish Polar Research Secretariat Dear Bjorn, Thank you for your letter of 20 April 2016, informing us of the Swedish Polar Research Secretariat s current task to undertake a pre-study into how Sweden can continue to have a marine science platform for the Polar Regions once the Oden is decommissioned. If we may, we would like to provide you with some thoughts for your consideration or for inclusion in your pre-study report if you wish, with a principle focus on the Antarctic situation. Icebreakers are a key component of effective science support in the Antarctic, they provide a science platform that has the ability to link the Polar Regions and traverse long longitudinal gradients that assist the global community in understanding change we see in the Earth System Models. Icebreakers are also a key infrastructure tool, which has the ability to open channels through sea ice to therefore enable direct resupply of coastal Antarctic stations. This, in turn, allows for air support to supply many inland Antarctic stations. Without such capability, most Antarctic science would not be possible. There are very few fully ice-capable vessels which operate in the Antarctic. Of the thirty or so national Antarctic programs, many do not have the mandate to operate icebreaking vessels, since many are not bi-polar countries. With no mandate in the Arctic, there is often little government funding to support the building of a dedicated icebreaker for the short Antarctic summer season. Therefore, providing icebreaker capability is not possible for all national Antarctic programs, nor will it be possible for all in the near to mid-term future. Therefore, any loss of currently available capability through decommissioning or repurposing is a significant loss to the whole of the Antarctic community. The loss of Oden from Antarctic activities has, in recent years, and would continue to have, an impact on the community s ability to deliver and support Antarctic science. What this does mean, however, is that those countries with an opportunity to establish or continue to contribute icebreaker capability ultimately contributes significantly to international cooperation in the Antarctic, a goal found in the Antarctic Treaty 1959 and a goal which is found in the role and purposes of COMNAP. In exchange for a countries contribution of such capabilities, there are always found ways and means to exchange support, by providing services back - such as airlift of scientists and cargo into areas of the Antarctic continent.

30 Finally, we would like to bring to your attention the recent results of the COMNAP Antarctic Roadmap Challenges (ARC) Project. ARC was an undertaking which involved 1000 members of the Antarctic science and science support communities to look at the 80 most significant science questions for the Antarctic and Southern Ocean for the next 20 years and beyond. ARC s goal was to identify the technologies, access and critical infrastructures that will be required to support the scientific community to find the answers to those globally important questions, and to communicate to, and raise awareness among those who fund science, of the technological advances and logistical support that are essential to delivering and enabling international Antarctic research over the next 20 or more years. The results of the ARC indicated that Southern Ocean and sea ice scientists have to come up with innovative technologies which allow for less dependency on icebreaker time, due to lessening capacity being made available to them. Results also indicated that across all science disciplines, of the thirty-one critical access, infrastructure and extraordinary logistics needs identified by ARC, Increased ice-breaker availability and Increased ship availability were in the top eight of those critical needs identified. The ARC also confirmed that greater geographic coverage of the Southern Ocean and greater year-round access would be required in order to understand global ocean processes and Southern Ocean changes. The community involved in ARC noted that: Circum-Antarctic coverage is essential to developing a comprehensive understanding of ocean processes, oceanic interactions with ice sheets/shelves, and marine geology. Areas of current high interest include large embayments with floating ice, where interconnections occur and interactions play-out between the ocean and ice shelves/sheets. This will not be possible unless we increase our remote sensing capabilities quickly, which has limitations of its own, or unless we increase our ship and icebreaker capabilities. We wish you every success in preparing your pre-study into how Sweden can continue to have a marine science platform for the Polar Regions once the Oden is decommissioned. With sincere regards, Professor Kazuyuki Shiraishi COMNAP Chairman Michelle Rogan-Finnemore COMNAP Executive Secretary Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP) COMNAP Secretariat Private Bag 4800, Christchurch, New Zealand

31

32

33

34 SCIENTIFIC COMMITTEE ON ANTARCTIC RESEARCH* SCAR Secretariat Scott Polar Research Institute Lensfield Road, Cambridge CB2 1ER, United Kingdom Telephone: Facsimile: Website: * SCAR is an Interdisciplinary Body of the International Council for Science (ICSU) SCAR is registered as a Company and a Charity in the UK: Company Number ; Charity Number ARGENTINA AUSTRALIA BELGIUM BRAZIL BULGARIA CANADA CHILE CHINA CZECH REPUBLIC DENMARK ECUADOR FINLAND FRANCE GERMANY INDIA IRAN ITALY JAPAN KOREA MALAYSIA MONACO THE NETHERLANDS NEW ZEALAND NORWAY PAKISTAN PERU POLAND PORTUGAL ROMANIA RUSSIA SOUTH AFRICA SPAIN SWEDEN SWITZERLAND UKRAINE UNITED KINGDOM UNITED STATES OF AMERICA URUGUAY VENEZUELA President Prof Jerónimo López-Martínez Dept. Geología y Geoquímica Facultad de Ciencias Universidad Autónoma de Madrid Madrid SPAIN Prof. Björn Dahlbäck Polarforskningssekretariatet/Swedish Polar Research Secretariat P.O. Box SE Stockholm Sweden 11 May 2016 Vice-President Prof Dr Karin Lochte Alfred Wegener Institute Am Handelshafen 12 D Bremerhaven GERMANY Vice-President Prof Bryan Storey Professor of Antarctic Studies Director Gateway Antarctica University of Canterbury Private Bag 4800 Christchurch NEW ZEALAND Vice-President Prof Terry Wilson Ohio State University School of Earth Sciences 125 South Oval Mall Columbus, OH UNITED STATES Vice President Prof Dr Azizan bin Abu Samah National Antarctic Research Centre B303, IPS Building University of Malaya Kuala Lumpur MALAYSIA Executive Director Dr Jenny Baeseman SCAR Secretariat Scott Polar Research Institute Lensfield Road Cambridge CB2 1ER UNITED KINGDOM Executive Officer Dr Eoghan Griffin SCAR Secretariat Scott Polar Research Institute Lensfield Road Cambridge CB2 1ER UNITED KINGDOM Dear Björn, In replying to your request, I would also like to thank you for giving SCAR the opportunity to send an opinion about future research needs for a vessel capable of operating in the heaviest Antarctic ice conditions. We have consulted with SCAR groups and research programmes connected with this matter, and collected many strong comments as to why the retirement of the Oden will be a big loss for Antarctic research. The following is a synthesis of the feedback we received. As you may know, many of the scientific questions identified in the recent SCAR Antarctic and Southern Ocean Science Horizon Scan as those of the highest priority for the next two decades and beyond, are connected with marine research and deal with access to difficult areas (Kennicutt et al., 2014 Nature, and 2015 Antarctic Science). However, much of the Southern Ocean, and also the Antarctic continent, remains unexplored. Access is limited when locations where research is needed are remote, and some areas can only be accessed for short periods of the year. The Antarctic Roadmap Challenges Project, carried out by the Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP), with the cooperation of SCAR, has identified as a top priority the need for international coordination and collaboration of the existing icebreaker resources (Kennicutt, Kim and Rogan-Finnemore, Eds., 2016 COMNAP publication in press). In this context, the loss of the Oden will have a detrimental impact on our capacity to successfully address many of the most pressing research questions, where global climate predictions are hindered by our lack of understanding of the Southern Ocean. Ships with capacity to operate in difficult areas of the Southern Ocean are very much needed to continue the exploration and monitoring of the sea. The need for strengthened icebreakers, like the Oden, continues even though several countries are building new polar ships. The Oden is in a class by itself and helps to make Sweden an important international contributor in polar marine research.

35 SCIENTIFIC COMMITTEE ON ANTARCTIC RESEARCH 2 Several SCAR Scientific Research Programmes and initiatives, and many other large projects, critically need icebreakers to collect data for various disciplines which will be incorporated into critically important earth system models. This is particularly important as we enter into the new stages of the IPCC reports, and the need for more data on issues such as future sea level rise prediction. A large amount of data exists; however, some key areas of the Antarctic margin are still very poorly explored and understood. We will surely need more multibeam seismic and sediment core data to select the best areas for future drilling that will allow us to more accurately decipher paleoclimatic changes, and for this the community needs world class icebreakers, such as the Oden. Observations on biodiversity and oceanography provide crucial scientific information and help to shape many Antarctic marine policies. Many heavily-used SCAR products illustrate the importance and need of exploration and monitoring of the Southern Ocean. For example, the Biogeographic Atlas of the Southern Ocean (de Broyer and Koubbi, Eds., 2015 SCAR publication) could not have be produced without the help of national icebreakers such as the Oden; the Southern Ocean Continuous Plankton Recorder could not provide the relevant information for bodies like the Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources (CCAMLR) if there was no involvement of the national programmes such as Sweden. The SCAR community, including scientists from countries that do not have the capacity to maintain icebreakers, will feel the loss of the Oden. Maintaining and strengthening the scientific quality of Antarctic research depends very much on the contributions of all SCAR countries, including Sweden. We encourage Sweden to continue operating the Oden in the Antarctic, or to consider requisitioning a new ship, for not only the benefit of Swedish researchers, but for global marine and climate research. Best regards, Prof. Jerónimo López-Martínez President of SCAR

36 School of Marine Science & Ocean Engineering Institute for the Study of Earth, Oceans & Space 102 Chase Ocean Engineering Laboratory 24 Colvos Road Durham, NH V: F: May 2016 Dr. Bjorn Dahlback Polarforsknings Sekretariatet Box SE-104 Stockholm, Sweden Dear Dr. Dahlback, I write in response to your query about my views on the importance of Sweden having continued capacity to perform marine polar research in all parts of the Arctic and Antarctic. While requests like this can sometimes seem burdensome, my views on this issue are so strong that I actually look forward to the opportunity to express them. Let me start by outlining the context and perspective from which I offer my remarks. I have been an active seagoing researcher (geologist/geophysicist) for the past 40 years and currently direct the Center of Coastal Mapping as well as the School of Marine Science and Ocean Engineering at the University of New Hampshire. CCOM is the national center for excellence in ocean mapping and the School is among the top ten oceanographic centers in the U.S. I have spent over 75 months at sea, including many expeditions to the high Arctic as chief scientist of the USCG Icebreaker HEALY. Additionally, I have been a collaborator on many international expeditions and have sailed several times on the ODEN, the German vessel POLARSTERN and the French vessel MARION DEFRESNE II. I have also served on and chaired many national and international committees dealing with Arctic research and am currently Chair of the U.S. National Academies of Science Ocean Studies Board, the advisory panel to the NAS and Congress on ocean-related issues. I state all this because I want it known, that while I speak as an individual academic scientist, I believe that my experience has offered me a perspective that broadly represents the scientific community. From this perspective, I believe I can say, without qualification, that Sweden as a nation, and the ODEN as its high-latitude seagoing representative, have made remarkable contributions to polar research well beyond what might be expected of a country of Sweden s size ( punching beyond its weight ). From physical and chemical oceanographic studies in the Arctic, to spectacular mapping across the Arctic and support of Arctic scientific drilling, to process studies in the Antarctic, Swedish scientists and their international collaborators using the ODEN, have been on the forefront of polar research for many years. From my own experience on ODEN (and in comparison to my experiences on other icebreakers), I am convinced that this success is tied in many ways to the wonderful flexibility of the ODEN. This flexibility extends to the platform (it is the most maneuverable vessel I have ever seen in the ice though it does have difficulty in maintaining station in open water) but most importantly it is a reflection of a wonderful crew and program office (the Polarforsknings Sekretariatet) that have the most positive attitude I have ever encountered in polar seagoing efforts. This attitude of