Föreläsning 1 sept 03 (måndag v 36). Välkommen till kursen och DD Chapter 1.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 1 sept 03 (måndag v 36). Välkommen till kursen och DD Chapter 1."

Transkript

1 Föreläsning 1 sept 03 (måndag v 36). Välkommen till kursen och DD Chapter 1. En dators delar. (Cf DD 1.3 Computer Organization) Bilden visar hur vi kan tänka oss datorn när vi kör redigeringsprogrammet emacs. Ett redigeringsprogram (engelska editor) används för att redigera och framställa texter, t ex texten i ett javaprogram. ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Variabler, (mellanresultat, buffrar mm som Emacs behöver) Översatta Emacs Metoder (Kod som styr datorn) inenhet utenhet sekundärminnen Forsta.java En fil. Data finns kvar så länge man vill qwertyuiopå asdfghjklöä <zxcvbnm,.- Skivminne (hard disc, "hård disk") kommunikation med användare yttre enheter (periferienheter)

2 Koden som styr datorn. Programspråk. (Cf DD 1.6, 1.7, 1.8, 1,10) Objekt-inriktade språk (Objekt-Oriented) OO Traditionella imperativa språk funktionella språk Logik språk FORTRAN Algol lisp 1960 Simula Ole-Johan Dahl Krysten Nygaard Oslo 1967 Smalltalk Alan Kay Adele Goldberg Daniel Ingalss Utah, Xerox PARC Object Pascal Steven Jobs Lisa & Mac C Keringhan Ritchie Pascal Wirth Zurich Prolog 1970 C++ Stroustrup Objective C Cox modula2 Ada ML 1980 Eiffel Bertran Meyer Paris santa Barbara modula Java James Gosling Sun Montain View Haskell

3 Klasser och klassbiblotek (Cf DD 1.9). Vi skriver ett javaprogram som en text (en massa tecken, dvs bokstäver, siffro, mellanslag osv). Texten definierar en (eller flera) klassdefinitioner som vi sparar på en (eller flera) filer på skivminnet. Filerna på sekundärminnen, t ex skivminnet, är organiserade i en hiarki, ett filträd. Detta görs genom att många filer innehåller listor över andra filer. Sådan filer kallas kataloger (directories) och är förgreningspunkter i filträdet. Fil med körbar kod, t ex emacs. kataloger directoies Fil med körbar kod, t ex översättaren javac. Fil med körbar kod, t ex tolken java. textfiler Skivminne (hard disc, "hård disk") körbar kod Filer med körbar kod översatta från javatext består av klasser. Delträd med klasser kallas klassbibliotek. Trädstrukturer ritas i datalogin i regel "upp och ner". "Löven" i träden kan vara filer med text eller filer med körbar kod. Hur får man datorer att köra ett visst program? När vi vill köra ett visst program måste vi ju fylla primärminnet i CPU med koden som finns på ett sekundärminne.

4 ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Vi kör operativsystemets olika program t ex filsystemskommandon Hit vill vi flytta vår kod för programmet vi vill köra (Kod som styr datorn) inenhet utenhet sekundärminnen kataloger directoies Filerna är organiserade i ett filträd qwertyuiopå asdfghjklöä <zxcvbnm,.- kommunikation mellan användare och OS Unix yttre enheter (periferienheter) textfiler körbarkod Skivminne (hard disc, "hård disk") färdigöversatt kod för programmet vi vill köra Dessutom: Hur kan vi hålla reda på alla filer? Hur kan många datorer dela på filer? Hur kan vi kommunicera mellan datorer osv? Jo en dator har ett "chefsprogram", ett OperativSystem (OS), som hjälper oss med allt detta. Även internetbläddare som Explorer och Netscape kan göra en del av detta. Exempel på OS: UNIX Windows 20 Linux MacOS. Institutionens för Numerisk Analys och datalogi (Nadas) teknologdatorer använder en UNIXvariant som heter Solaris. För att bekvämt göra labbarna i denna kurs är det bra om du kan en hel del av vad som står i " Unixanvändning på Nada eller Krama din dator!". Om filhantering och filträdet berättas i avsnitet 7.3 sid 20. Lämpligt öva på UNIX på labbarna v 36.

5 Javamiljön på NaDa (Numerisk analys och Datalogi på KTH) (Cf DD 1.13, Krama din dator avsnitt 15 sid 56). Fas 1. Vi skriver ett javaprogram som en text. Texterna definierar en (eller flera) klasser som vi sparar på en (eller flera) filer på skivminnet. Filerna på skivminnet skall sluta på.java. Detta arbete görs på datorn med hjälp av ett redigeringsprogram (editor), t ex emacs. Detta har jag försökt illustera ovan på bilden i avsnittet en dators delar. Fas 2. En kompilator används för att översätta texten i ett programspråk till mer maskinära kod. Javakompilatorn javac översätter korrekt javatext till kod för en påhittad dator JVM. Koden lagras på en class-fil. Vad händer i datorn, när vi kör kompilatorn javac? ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Variabler, (mellanresultat mm som javac behöver) javac-kod som styr datorn inenhet utenhet sekundärminnen Forsta.class Forsta.java Skivminne (hard disc, "hård disk") Man får datorn att göra en kompilering av en javatext på filen Forsta.java med kommandot...>javac Forsta.java Om texten är korrekt fås resultatet på en fil Forsta.class, annars skrivs felrapporter på skärmen.

6 Fas 3, 4, 5. Laddning, verifiering och tolkning. Se DD. Körning av tolkprogrammet (interpretern gör att datorn förvandlas till en JVM, (Java Virtual Maskin). JVM-datorn finns alltså inte, utan vi kör på en Sun-dator. Men en dator kan alltid köra ett tolk-program (en interpretator) som gör att datorn fungerar som en annan dator. Körning av programmet java på Sun i äldre Sun-java-miljö gör att en Sun fungerar som en JVM. Pss kan internet-bläddare somnetscape och Explorer bli JVM maskiner och köra en viss sorts översatta java-program, s k applets. Modernare java-miljöer gör kod för den verkliga maskinen. Faser 3,4,5 får man utförda genom komandot...> java Forsta Vad händer i JVM-datorn/datorn, när vi kör koden i Forsta.class, dvs vi kör vårt program? ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Variabler,(Data vlues, mellanresultat, mm) Översatta metoder i Forsta (Kod som styr datorn) inenhet utenhet yttre enheter (periferienheter) qwertyuiopå asdfghjklöä <zxcvbnm,.- kommunikation med användare, dvs vi samverkar med Forsta-programmet Bra om du på labbarna v 36 kompiler och kör ett färdigt program, t ex gör uppgifterna i kapitel 15 i Krama din dator.

7 Vad blir det av klasserna när de hamnar i minnet? ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Klassvariabler Variabler Från Forsta.class klassmetoder(kod som styr datorn) Metoder(Kod som styr datorn) inenhet utenhet Ytterligare objekt/(klassmetoder+klassvariabler) i minnet sekundärminnen Forsta.class En fil. Data finns kvar så länge man vill qwertyuiopå asdfghjklöä <zxcvbnm,.- kommunikation med användare yttre enheter (periferienheter) Ytterligare klasser på skivminnet Klasserna finns ihopbuntade på kataloger, klassbiliotek Javatexten består alltså av klassdefinitioner som översätts. Resultatet finns på filer med subskript.class. Skivminne (hard disc, "hård disk"). Skivminnen är organiserade hirakiskt med kataloger, (directories) Klassdefinitioner kan innehålla definitioner av klassmetoder (kallas också statiska metoder) och klassvariabler (kallas också statiska variabler). När klassfilen som är resultatet av översättningen av en sådan klassdefinition laddas i minnet så finns exakt en plats i minnet för varje klassvariabel och klassmetod. Att använda klasser på detta sätt liknar traditonell programmering, och sådana klasser (med en enda klassmetod, main) beskrivs i DD i kap2, kap 4 och kap5. Klassdefinitioner kan också eller istället innehålla definitioner av instansmetoder och instansvariabler. Klassfilen som är resultatet av översättningen av en sådan klassdefinition används för att under körningen skapa objekt i minnet. Man skapr ofta många objekt av samma klass. Detta kallas objektinriktad programmering och behandlas på allvar från och med kap 8 i DD. Användning av färdiga objekt, specillt applets-objekt, behandlas i bl a kap 3.

8 Avslutande kommentarer: Varför datorer är användbara till så mycket : ALU (styrning ) CPU (aritmetik) Datorns primärminne Variabler, (mellanresultat, buffrar mm som programmet behöver) Vilket program som helst inenhet utenhet sekundärminnen qwertyuiopå asdfghjklöä <zxcvbnm,.- givare kommunikation med andra datorer, nätet ställdon Skivminne (hard disc, "hård disk") kommunikation med användare yttre enheter (periferienheter) Några användningar: Beräkningar Simuleringar Kommunikation Komponeter i tekniska system

9 Är det roligt med datorer? Det beror mycket på programmet och yttre enheterna. Är det roligt att programmera datorer? Det är ju roligt att bestämma själv hur datorn skall fungera. Man måste kunna en hel del om: Tangentbordet Redigeringsprogrammet (t ex Emacs) Hur man kompilerar och kör och håller reda på filer (t ex kunna Unix) Programspråkets "meningsbyggndsregler" (t ex Javas syntax) Vad programspråkets konstruktioner betyder (t ex Javas semantik) Programspråkets klassbibliotek med färigskrivna hjälpbegrepp Hur man uttrycka lösningen på sitt problem i programspråket Kunna hitta en lösning på sitt problem Förstå sitt problem, vad man skall göra Bakgrundskunskper som underlättar är bl a Teori för programspråk och olika programmeringsparadigmer, t ex teori för Objektinriktad design och objektinriktad programmering Teori för Datastrukturer och Algoritmer Teori för numerisk analys och numeriska metoder

10 Övning 1. Frågor på hårdvara. 1. När en datorn exekverar ett program, var finns programmet, som består av kod (översatta metoder)? 2. När en datorn exekverar ett program, var finns variablerna? 3. Vad är det grekiska ordet för föreskrift, dvs något som säger hur något skall gå till? 4. Varför har man yttre enheter? Vad är det för vits med sekundärminnen? 5. Nämn några yttre enheter och media för lagring av data. 6. Nämn några yttre enheter gjorda för kommunikation med människor. (Några allmänbildningsfågor som inte har så mycket med kursen att göra) 7. Primärminnet, och de flesta sekundärminnet lagrar data och kod som mönster av "ettor" och nollor". En minnesposition för en "etta" eller "nolla" kallas en "bit". Vad kallas 8 bit? (Ordet påminner om det engelska ordet för "tugga"=mumsbit, bite). 8. På en hålremsa eller hålkort (stenålder) lagras en bit som hål i pappret/inte hål i pappret. Vilket fysikaliskt fenomen utnyttjas i skivminnen? I primärminnen?cd? 9. Hur stort är primärminnet på en kronors dator? 10. Hur stort är sekundärminnet ("hård disken") på en kronors dator? 11. Översättningen av Java-kommandon blir kod som består av något som kallas instruktioner. Ungefär hur många instruktioner per sekund kan en modern dator göra? 12. Vad är sorten för "per sekund", /s? Frågor på filer, Unix. 1. Vad menas med en fil? 2.. Vad menas med ett filträd? 3. Vad menas med en katalog? Engelskt namn för kataloger? 4. Vad menas med en sökväg? 5. Hur börjar en sökväg? 6. Delarna i en sökväg separeras med ett visst tecken i Unix. I Emacs? 7. Vad kan man göra med hjälp av en dators OS (operativsystem)? 6. Nämn några olika OS (operativsystem). 7. En del av det man brukar göra med hjälp av OS kan man istället gära med internet-bläddrar-program. Nämn några sådana program. 8. I en bläddrare, hur kommer man vidare till en ny sida? 9. I en modern bläddare, hur startar man ett program ( dvs en applet)? Frågor på Emacs, tecken och tangentbord. 1. Hur startas Emacs? 2. Vad menas med en buffer i Emacs? 3. Vad heter redigeringsprogram på engelska? 4. Kan java-kompilatorn direkt läsa i Emacs buffer. Om inte, vad skall man göra? 5. Kan man med Emacs redigera en fil man skivit förut? 6. Emacs styrs med menyer. Hur använder man menyer? 7. Om man ledsnar på att använda menyer och istället vill styra datorn med knapptryckningar, hur kan man i Emacs få reda på vilka knappar man skall använda? 8. Vad menas med C-x? 9. Det finns fyra mönster med två binära siffror, nämligen 00, 01, 10, 11. Hur många med tre siffror? fyra siffror? n-siffror? 7-siffror?8-siffror?

11 10. Om ett tangentbord ska kunna sända iväg 256 olika tecken, är det lite mycket att ha 256 olika tangenter. Hur gör man istället? 11. Nämn några "ändra betydelsen på andra knappar"-knappar! 12. När en skärm tar emot ett tecken blir det i regel en krumelur på skärmen. Men vissa tecken, styr-tecken, gör istället sådant som ny rad, ringer en klocka osv. Vad heter styrtecken på engelska? Hur genereras ofta sådan tecken på tangentbordet? Finns det styrtecken som också har egna tangenter? 13. Nämn några bokstäver! Engelska för bokstav? 14. Nämn några siffror. Är 123 en siffra? Engelska för siffra? 15. Flera bokstäver betecknar ofta ett ord. Vad kalls det som sifferkombinationer betecknar ( t ex 123)? Motsvarande engelska ord? 16. Nämn några specialtecken. 17. Svenskar betraktar åäö osv som särskilda bokstäver. Internationellet ser man dock ofta på saken som så att det är a och o med "tilläggskrumelurer". vad kallas "tillägggskrumelurer" med ett lärt ord (svårt)? Vad kallas dubbelprickarna (svårt)? Hur man programmerar och kör Java-program. 1. Beskriv hur man skriver, kompilerar och kör ett Java program. Antag att det man skriver är korrekt. 2. Vad menas med syntaxfel, typfel? Åtgärd? 3. Vad menas med exekveringsfel, logiskt fel? Åtgärd? 4. Vad heter java-kompilatorn? Hur körs den? 5. Vad vill java-kompilatorn ha för argument? Suffix? (efterled på namnet?). Skrivs ut? 6. Vilket resultat ger java-kompilatorn? Suffix? (efterled på namnet?) 7. Vad heter java-tolken? Hur körs den under Unix? 8. Vad vill java-tolken ha för argument? Suffix? Skrivs ut? 9. Vilket händer när tolken körs? Frågor på Java (efter förläsning 2, efter DD2). 1. Skriv en mall för en klassdeklaration ( eller ett exempel där du skriver vad delarna kallas). 2. I din mall, vilka ord är reserverade och vilka namn väljs av programmeraren? 3 5. Vilket namn har huvudprogrammet (huvudmetoden) i Java? 6. Vad är det som är så speciellt ( när programmet skall köras) med huvudprogrammet i Java? 7. Nämn den befolkningsrikaste ön i Indonesien? 8. Vilken kolonialvara är denna ös viktigste exportprodukt? 10. Java konstruerades för att kunna köras på alla möjliga maskiner. Därför innehåller klassfilen kod för en "påhittad" dator JVM Java Virtual maschine. Hur går det ofta till att köra klassfilen på en viss dator? 11. Internätbläddare kan också köra en viss sorts Java-program. Vad kallas sådana (i regel ganska små) applikationsprogram? 12. Vad betyder ordet virtuell? Applikation? Vad är det för skillnad mellan en star och en starlet? 13. Vad kallas följande tecken och gissa vad de används till i Java: + - * / ( ) = ; { } 14. Vad kallas följande tecken : [ ] ~ &

12 Java vett och etikett Källkod är skriven av och för människor, och därför ska den göras lättläst. Nedanstående rekommendationer underlättar för läsaren väsentligt och bör följas om man inte har mycket goda skäl till att bryta mot dem. Använd alltid beskrivande namn på identifierare. Följ befintlig praxis: Skriv Klasser med inledande STOR bokstav. Skriv variabler med inledande liten bokstav. Skriv metoder() med inledande liten bokstav. Glöm inte heller metodparenteserna. Skriv namnsombeståravfleraord med STOR första bokstav i varje ord (dock; för första ordets första bokstav har vi ju särskilda regler, ovanstående regler). Undvik l (lilla L ) och O (stora bokstaven). Indentera, ("intanda", tillfoga lagom antal blanktecken i början på rader) källkoden. I Emacs används TAB-tangenten (ibland märkt -> ) för att indentera aktuell rad. Gör detta uppifrån och ned i programmet. Skriv luftigt. Utnyttja mellanslag mellan operatorer (som t e x +, -, *, / eller = ). Frågor på vett och ettikett mm 1. Måste man följa regler för vett och ettikett? Kollar kompilatorn reglerna och "layouten"? 2. Bör man följa regler för vett och ettikett? 3. Vilka soters namn skall börja med STOR bokstav enligt vett- och ettikets-regleran? 4. Vilka soters namn skall börja med liten bokstav enligt vett- och ettikets-regleran? 5. Vilken regel gäller för filnamnet på en fil med java-text? 6. Människor organiserar ofta saker och ting i grupper, grupperna buntas ihop i supergrupper, supergrupperna buntas ihop i supersupergrupper osv. Sådan strukturer kallas i bland för trädstukturer. 6. Rita en trädstuktur för följande begrepp: Ryggradsdjur, männsikor, myror, apor, insekter, djur, primater. 6. Vilken svensk ordnade systematiskt faunan i en trädstruktur? Om du ser på innehållsförteckningen i en bok ( DD) är trädstukturen i föregående fråga framhävd genom blankteckensinskjutning. Kan man alltid visa trädstukturer med blankteckensinskjutning? 12. Vad heter tandläkare på engelska? Blankteckensinskjutning ("intandning")? 13. Om man tycker att det är jobbigt att skriva en massa blanktecken (= mellanslag) för att indetera, kan man om Emacs är lämpligt inställd istället använda en annan tangent? Vilken? 14. Vad är TAB förkortning av? 15. Vad kallas en uppsättning utseenden på olika tecken( till exempel bokstäver?) Exempel: ( Hejsan, Hejsan, Hejsan). 16. De här frågorna är skrivna i typnittet Palatino. Tar t ex m och i lika stor plats i typsnittet Palatino? 17. Finns det typsnitt där alla tecken tar lika stor plats? Fördelar och nackdelar med sådana typsnitt? 18. Nämn ett typsnitt där alla tecken tar lika stor plats! 19. Beskriv reglerna för hur { } placeras i en metoddeklaration. 20- Hur skrivs och används kommentarer i Java?

Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2.

Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2. Föreläsning 2 sept 05 (Onsdag v 36). DD Chapter 2. Hur vi jobbar med ett program. 1. Vad vi skriver (med hjälp av redigeringsprogrammet Emacs) på datorn: // Fig. 2.1: Welcome1.java // A first program in

Läs mer

Föreläsning 3 sept 10 (Måndag v 37). DD Chapter 3.

Föreläsning 3 sept 10 (Måndag v 37). DD Chapter 3. Föreläsning 3 sept 10 (Måndag v 37). DD Chapter 3. Applikationer och s. Det finns två sorters java-program som används på olika sätt: Körning av applikation (vanliga, fristående program):...>java klass

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Lärare: pl@cdt.luth.se A 3113 Tomas Klockar klockar@sm.luth.se A 3019 Mats Folke folke@sm.luth.se A 3019 Labhandledare: Natasja Saburova Fredrik Jonsson Lars Persson

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Omkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe

Omkoppling av in- och utmatning. In- och utmatning i Unix. Kommando exempel, ls, pipe forts. Kommando exempel, ls, pipe In- och utmatning i Unix Program i Unix skriver och läser till och från filer. En fil betyder här en vanlig fil med text eller binära data, ett tangentbord, en skärm, ett annat program etc. Innan ett program

Läs mer

Föreläsning 1. Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program

Föreläsning 1. Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program Föreläsning 1 Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program Deitel: 1.1-1.9, 2.1-2.3 DA101A Programmering Programmering, DA101A Kursansvarig:

Läs mer

6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print

6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas. Eclipse Avsikt Att bekanta dig med Eclipse programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av Eclipse 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till byte-kod

Läs mer

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java (Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart

Läs mer

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program Kapitel 11 Program Detta kapitel är som synes mycket kort och nämner inte allt från föreläsningen. 11.1 Program Ett datorprogram är en samling instruktioner som beskriver något som en dator ska utföra.

Läs mer

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster NetBeans 5.5 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014 Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 1 8 sept 2014 Kontaktuppgifter & Info: Kurskod: DD1339, 19hp Kursomgång: inda14 Kursansvarig: Christian Smith, ccs@kth.se Michael Minock, minock@kth.se Dilian

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 1 Kapitel 1-3 i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Kapitel 1 är en repetition av det ni förväntas kunna sedan tidigare. Det

Läs mer

Objektorienterad programmering, allmänt

Objektorienterad programmering, allmänt Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 1 Vilka egenskaper vill vi att program ska ha? Förslag (en partiell lista): De ska... gå snabbt att skriva vara

Läs mer

Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?

Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha? Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 mars 2005 1. Korrekthet 2. Robusthet 3. Utökbarhet 4. Återanvändbarhet 5. Kompatibilitet

Läs mer

NetBeans 7. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 7. Avsikt. Projektfönster NetBeans 7 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Introduktion till datoranvändning. Välkomna till NADA. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. Datalogi, grundkurs 1, 15hp

Introduktion till datoranvändning. Välkomna till NADA. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. Datalogi, grundkurs 1, 15hp Välkomna Introduktion till datoranvändning Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2010 1 / 27 Kursansvarig Välkomna

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Aletta Nylén http://user.it.uu.se/~aletta Epost: aletta.nylen@it.uu.se Rum: 1216 Kursinfo Lärare: Aletta Nylén Jesper Wilhelmsson Litteratur: Object-Oriented Software Development

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Kompilera och köra programmet under terminal 2: I Skapa Hej.java

Läs mer

Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer

Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 13 juni 2005 1 Utvecklingsverktyg för Java Vi rekommenderar Suns utvecklingsverktyg (SDK, tidigare JDK), se

Läs mer

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program Kompilera och köra programmet Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 under terminal 2: I Skapa Hej.java

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I

Objektorienterad programmering i Java I Laboration 0 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: ca 2 3 timmar Att läsa: sidan 45 52 Syfte: Att ladda hem och installera utvecklingsmiljön Att skriva ditt första Javaprogram

Läs mer

Kursansvarig. Välkomna till NADA. Datorn som verktyg. Datalogi, grundkurs 1, 15hp

Kursansvarig. Välkomna till NADA. Datorn som verktyg. Datalogi, grundkurs 1, 15hp Kursansvarig Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum 4538 Postfack: Lindstedtsvägen 3, plan 4 Tel: 790 92

Läs mer

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28 Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 28 Kursansvarig Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum

Läs mer

Övning 1. Datateknik A, Java I, 5 poäng. Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program

Övning 1. Datateknik A, Java I, 5 poäng. Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program Datateknik A, Syfte: Att ladda hem och installera Java Att skriva ditt första Javaprogram Att kompilera och exekvera ditt program Att läsa: Lektion 1 Antal uppgifter: 3 Inlämning: Sker via inlämningsuppgifter

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Ditt första C#-program med Visual Studio

Inledande programmering med C# (1DV402) Ditt första C#-program med Visual Studio Ditt första C#-program med Visual Studio Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så

Läs mer

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

JAVAUTVECKLING LEKTION 1

JAVAUTVECKLING LEKTION 1 JAVAUTVECKLING LEKTION 1 2016 Mahmud Al Hakim mahmud.al.hakim@nackademin.se www.alhakim.se AGENDA Introduktion till kursen Java historik och särdrag Javautvecklarens yrkesroll Installation och konfiguration

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28

Välkomna till NADA. Datalogi, grundkurs 1, 15hp. (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen. DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten / 28 Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Datalogi, grundkurs 1, 15hp DA2001 (Föreläsning 1) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 28 Kursansvarig Jag: Vahid Mosavat Lindstedsvägen 5, plan 5 Rum

Läs mer

TDDC77 Objektorienterad Programmering

TDDC77 Objektorienterad Programmering TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 1 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin, 2018 Outline Kursinfo Introduktion till Programmering Java Development Kit(JDK) Kursinfo Hemsida

Läs mer

Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04. Allmän information. Å vem är jag då. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1

Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04. Allmän information. Å vem är jag då. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1 Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04 Allmän information Grupp C och D slås ihop Schemat är ändrat Kurs i programmering utan förkunskaper Hjälp oss med detta Lita inte på era klasskamrater De ställer

Läs mer

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 . Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät

Läs mer

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34 Tentamen Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Lördagen den 30 november 2002 kl 9.00 14.00, salar E33, E34 Inga hjälpmedel 30 poäng ger säkert godkänt, 40 poäng ger betyg 4 50 poäng ger

Läs mer

Om e-post. Introduktion till Emacs. Att skicka e-post. ÅÄÖåäö i pine. Varför Emacs? Vad är Emacs? Emacs en editor/textbehandlare

Om e-post. Introduktion till Emacs. Att skicka e-post. ÅÄÖåäö i pine. Varför Emacs? Vad är Emacs? Emacs en editor/textbehandlare Att skicka e-post Om e-post To, CC, BCC, FCC (File Carbon Copy, eller markera på annat sätt att skickade brev ska sparas) Subject: Ska tala om innehållet, problem med åäö, Skicka inte epost med HTML kod

Läs mer

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin)

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin) Lektion Java Grunder Javas historia Ursprungligen utvecklades Java (1991) för att användas i olika typer av konsumentelektronik (mikrovågsugnar, videoapparater) av programmerare på Sun. Språket kallades

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp

Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Laboration 3 HI1024, Programmering, grundkurs, 8.0 hp Dataingenjörsprogrammet, elektroingenjörsprogrammet och medicinsk teknik KTH Skolan för Teknik och Hälsa Redovisning: Se Kurs-PM om hur redovisningen

Läs mer

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)

Läs mer

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning. Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Ann Pan panda@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java

Läs mer

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Kursinfo. Outline. Hemsida. Organization. Ahmed Rezine Examination. Webreg.

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Kursinfo. Outline. Hemsida. Organization. Ahmed Rezine Examination. Webreg. Outline Objektorienterad (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Kursinfo Outline I hemsida: http://www.ida.liu.se/~tddc77

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Tentamen 29 november 2003, svar och lösningar

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Tentamen 29 november 2003, svar och lösningar Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2003-2004 Tentamen 29 november 2003, svar och lösningar 1a) Snabbaste lösningen är att addera i det binära systemet och konvertera svaret till decimalt tal:

Läs mer

KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012

KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012 KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny Panrike och

Läs mer

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.axelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer

Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer Instruktioner för att kunna programmera på skolans datorer De här instruktionerna är viktiga att känna väl till inför tentamen samt inför laborationsredovisningar. Många av er kommer att använda bärbara

Läs mer

Kompilera och exekvera Javakod

Kompilera och exekvera Javakod Kompilera och exekvera Javakod Förberedelser För att kunna göra dessa övningar måste du ha installerat Java Development Kit, JDK, som bland annat innehåller Java kompilatorn, javac. Hur du installerar

Läs mer

Programutveckling med Java Development Kit. (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02)

Programutveckling med Java Development Kit. (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap Thomas Johansson Oktober 1998 Programutveckling med Java Development Kit (JDK 1.1.x) och Programmers File Editor (PFE 7.02) Umeå universitet 901 87 Umeå.

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion till kursen

Föreläsning 1: Introduktion till kursen (18 januari 2015 F1.1 ) Föreläsning 1: Introduktion till kursen Lärare: Anna, Carl, Johan, Tom och ca 20 assistenter Registrering / avregistrering Undervisningsformer: föreläsningar och laborationer Kursmaterial

Läs mer

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem

UNIX Introduktion UNIX. Datorerfarenhet. Vad menar man med operativsystem UNIX Introduktion UNIX Inge Frick inge@nada.kth.se De datorer ni kommer att använda här är huvudsakligen SUN-maskiner som kör Solaris. Solaris är ett Unix operativsystem. Unix intro 2005 / Copyright Inge

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare TDDD78, TDDE30, 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se 2018 Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare Historia: C, C++ 3 Historia: Oak 1 4 1990: Sun Microsystems påbörjade projekt StarSeven Avancerad

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner

Läs mer

Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118) Lärare: Anna Eckerdal, Anna.Eckerdal@it.uu.se

Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118) Lärare: Anna Eckerdal, Anna.Eckerdal@it.uu.se Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga P4118)

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339

Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339 Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339 Välkomna Kursen Datorintroduktionsdelen Unix Historik och bakgrund Logga in och ut Regler för datoranvändning Lösenord, byte Filer och kataloger Emacs

Läs mer

Imperativ programmering. Föreläsning 4

Imperativ programmering. Föreläsning 4 Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 4 Imperativa paradigmer Ostrukturerad programmering Strukturerad programmering Procedurell programmering Objektorienterad programmering Klassbaserad programmering

Läs mer

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22

Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1. Personal. Kursens mål. Litteratur. Kursens innehåll 2010-04-22 Översikt 732G11 PROGRAMMERING 1 Institutionen för datavetenskap Om kursen Vad är programmering (bra för)? Programmeringsspråket Java Utvecklingsmiljön Eclipse Genomgång av några programexempel Programmering

Läs mer

Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2014

Kompilatorteknik. Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola. Temaföreläsning, Datorer i system, 2014 Kompilatorteknik Görel Hedin Datavetenskap Lunds Tekniska Högskola Temaföreläsning, Datorer i system, 2014 En typisk kompilator programkod while (a >= 0) { } kompilator maskinkod 0024 6050 2530 0000 0000

Läs mer

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar. Värmdö Gymnasium Programmering A 110123 Lektion C1 Grunder Att programmera handlar mycket om att lära sig att analysera det problem eller den funktion man vill att programmet ska ha, och översätta det

Läs mer

1 Datorer och program

1 Datorer och program 1 Datorer och program Idag är datorn ett av de viktigaste och vanligaste verktygen i vårt samhälle. På de flesta arbetsplatser finns det idag datorer. Vad använder man datorerna till? Vad gör en dator?

Läs mer

Föreläsning 1 Unix. Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19. Operativsystem. Unix

Föreläsning 1 Unix. Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2018/19 Per Holm Roger Henriksson roger.henriksson@cs.lth.se Förberedelse inför laboration 1. Operativsystem, Unix historik Filer och kataloger Kommandon Filskydd

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik och C DD1316 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

IT OCH PROGRAMMERING I SKOLAN. Jan Erik Moström Peter Vinnervik

IT OCH PROGRAMMERING I SKOLAN. Jan Erik Moström Peter Vinnervik IT OCH PROGRAMMERING I SKOLAN Jan Erik Moström Peter Vinnervik VILKA ÄR VI OCH VAD KOMMER VI ATT PRATA OM? Jan Erik Moström - undervisar på institutionen för datavetenskap Peter Vinnervik - doktorand vid

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare

TDDD78, TDDE30, 729A Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare TDDD78, TDDE30, 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se 2019 Introduktion till Java -- för Pythonprogrammerare Historia: C, C++ 3 Historia: Oak 1 4 1990: Sun Microsystems påbörjade projekt StarSeven Avancerad

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Övningar i 2D2050. Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: eller

Övningar i 2D2050. Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: eller Övningar i 2D2050 Per-Anders Staav (kallas Pa) Epost: pasta@kth.se eller pastaav@algonet.se Läser till civilingengör på Elektro 180 p inriktning mot programmering. Har jobbat extra som lärare på Nada sedan

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 Python introduktion Variabler Datatyper Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program är

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

Lab 1: Första labben (2p) Inledning:

Lab 1: Första labben (2p) Inledning: Data och Informationsteknik / Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and University of Gothenburg Magnus Myréen, men mycket av materialet är från Erland Holmströms kurs 2013

Läs mer

Välkomna till NADA. Paradigm i datalogin. Vad är ett paradigm

Välkomna till NADA. Paradigm i datalogin. Vad är ett paradigm Välkomna till NADA (Numerisk Analys och DAtalogi) och kursen Paradigm i datalogin, orienteringskurs GN, 7,5 hp (PID) Välkomna... Jag: Serafim Dahl Osquars Backe 2, plan 5 Rum 1531 Postfack: Lindstedtsvägen

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer