Handbok vid misstanke om misshandel och sexuella övergrepp mot barn barn som upplevt våld i sin familj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok vid misstanke om misshandel och sexuella övergrepp mot barn barn som upplevt våld i sin familj"

Transkript

1 Handbok vid misstanke om misshandel och sexuella övergrepp mot barn barn som upplevt våld i sin familj 2010

2 SocialCentrum vid Region Halland har ansvarat för framtagandet av handboken i nära samverkan med medarbetare från Hallands samtliga kommuner, Landstinget i Hallands barnklinik i Halmstad, Barnpsykiatrin, Polismyndigheten i Halland och Åklagarkammaren i Halland. Initiativet togs av den Regionala Referensgruppen mot våld i nära relation som består av representanter från ovanstående verksamheter/myndigheter men också från Kriminalvården i Halland och Länsstyrelsen i Halland. illustratör: Lorena Lundgren Estetiska programmet, Sturegymnasiet, Halmstad kontaktperson: Anders Langemark SocialCentrum, Region Halland Kristian IV:s väg 1 Box 538, Halmstad Telefon: Halmstad Region Halland Tryck: Trydells i Laholm 2

3 Förord Handbokens målgrupp är i första hand den personal som har till uppgift att arbeta med utredning och/eller stöd vad gäller barnen och deras familjer. Det vill säga personal inom socialtjänst, polis, åklagarkammare, barnklinik och barnpsykiatri. Att i skrift enkelt sammanfatta det komplexa regelverk, de arbetsformer och de krav på samverkan som ställs på ansvariga myndigheter när det finns misstankar om övergrepp mot barn och ungdomar är svårt. Samtidigt är det oerhört viktigt för ansvarig personal att det finns en sådan, förhållandevis lättillgänglig sammanfattning av regelverket och av gemensamma arbetsformer och förhållningssätt. Detta möjliggör ett gemensamt, professionellt förhållningssätt som i sin tur är grunden för ett bra bemötande och en god rättsäkerhet både för den drabbade och för den misstänkte/a. Som en förberedelse inför ett regionalt Barnahus har involverade myndigheter och verksamheter i Halland därför samlat sina erfarenheter och kunskaper i denna gemensamma handbok. Handboken är endast ett stöd i arbetet. Varje myndighet behöver egna, förvaltningsspecifika manualer när det gäller det förvaltningsinterna arbetet. Detta innebär att det för vissa myndigheter och verksamheter krävs mer specificerade manualer medan andra myndigheter och verksamheter behöver enklare mer översiktliga manualer. Handboken kan underlätta framtagandet av dessa. Fortfarande saknas tillräcklig kunskap och erfarenhet om hur barn med funktionshinder, såsom utvecklingsstörning och kommunikationssvårigheter, ska få ett rättsäkert bemötande när det finns misstanke om övergrepp. Förhoppningen är att handboken efter hand ska kunna kompletteras med sådan kunskap och erfarenhet. Handboken ska revideras senast under år Per Albinsson FoU-chef SocialCentrum, Region Halland Anders Langemark Utvecklare SocialCentrum, Region Halland 3

4 Innehållsförteckning Målsättning och definition Barnahus... 9 Grundläggande principer Socialtjänsten Anmälan, förhandsbedömning, risk- och skyddsbedömning Samråd Socialtjänst polis åklagare barnpsykiatri Socialtjänsten Utredning och åtgärder Polis och åklagare Utredning och åtgärder Sjukvård Läkarundersökning och utlåtande Barnpsykiatri och vuxenpsykiatri Utredning och stöd för barnet Stöd och rättspsykiatrisk undersökning för den misstänkte Vem ansvarar för vad? Socialtjänst polis åklagare sjukvård Juridiskt biträde, brottsskadeersättning Tillvarata barnets intressen, stöd och hjälp, talan om enskilt anspråk Sekretess Omfattning och undantag Fortsatt samråd Uppföljning, erfarenhetsutbyte och samordning Lagtexter, preskriptionstider, förkortningar, begrepp Index

5 ANMÄLAN inkommer POLIS/ÅKLAGARE Telefonsamråd med polis vid absolut akut situation ANMÄLAN inkommer SOCIALTJÄNST Polisanmälan SAMRÅD Socialtjänst Polis Barnpsykiatri Åklagare Förhandsbedömning skall barnskyddsutredning inledas Skydds/riskbedömning Beslut av åklagare om FÖRUNDERSÖKNING Om så krävs frihetsberövande KRISSTÖD BUP/ Socialtjänst Socialtjänst polisanmäler Socialtjänsten utreder Vid behov omedelbart omhändertagande enligt LVU ÅTAL Läkarundersökning Rättsmedicinsk undersökning På initiativ från polis INSATSER enligt socialtjänstlagen SoL Ev. ANSÖKAN OM VÅRD enligt LVU RÄTTEGÅNG Fortsatt samråd och uppföljning BEHANDLING AV barn och familj 5

6 Målsättning Alla barn och ungdomar, oavsett var de bor i Halland, som misstänks vara utsatta för allvarliga brott i form av våld, andra övergrepp inklusive att ha bevittnat våld i sitt hem, ska tillförsäkras: Ett gott bemötande med barnet i centrum Professionalism och konsekvens Rättstrygghet Omgående skydds- stöd, kris- och behandlingsinsatser Definition Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter, består av en inledning och 54 artiklar. I artikel ett fastslås att ett barn är varje människa under 18 år. Av läsbarhetsskäl används i denna handbok begreppet barn om hela åldersgruppen från 0 18 år. Barnkonventionens artikel 19 handlar om barns skydd mot övergrepp: 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. 6

7 7

8 Enligt Brottsbalken (BrB) innebär sexuella övergrepp och misshandel mot barn att dessa dras in i och utsätts för brottsliga handlingar och även försök till sådana. Dessa brott hör hemma un der allmänt åtal. Detta innebär att polisen kan undersöka misstankar om sådana brott även om den drabbade (målsägaren) inte gjort någon anmälan. Detsamma gäller för åklagaren som kan väcka åtal. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden, utan dröjsmål, inleda en barnskyddsutredning när nämnden fått kännedom om att ett barn kan vara i behov av dess insatser. Nämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Nämnden ska särskilt beakta att även barn som inte själva varit utsatta utan bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott. who:s definition av våld Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat våld på följande sätt: Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder. (World report on violence and health 2002). 8

9 Barnahus Syftet med ett Barnahus är att varje enskilt barn som misstänks vara utsatt för vålds- eller sexualbrott ska erbjudas ett gott och samlat professionellt stöd från misstanke till genomgången behandling. Till målgruppen räknas också barn som upplever våld i sin familj. Inom Barnahusets ram samverkar socialtjänst, åklagare, polis, rättsläkare, barnläkare, barn psykiatri samt den fast anställda personal som finns vid Barnahuset. En grundtanke, förutom tillgången till kompetent samordnande/rådgivande personal och ge mensamma rutiner, är att de olika verksamheterna/myndigheterna kommer till barnet istället för att barnet ska behöva besöka olika de olika enheterna. Naturligtvis ska miljön på Barna huset vara barnvänlig. För Hallands del formerades under våren 2007 ett regionalt nätverk i länet för kvinnofrid/familjerelaterat våld. I nätverket ingår representanter från samtliga kommuner, Lands tinget Halland, Kriminalvården, Polisen, Länsstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Bland de frågor som aktualiserades i nätverket märktes bland andra Barnahus. Nätverket be slutade föreslå att frågan om ett Barnahus i Halland skulle utredas. Utredningen, som genom fördes vid SocialCentrum, Region Halland, presenterades våren 2008 och sändes av Region styrelsen ut på remiss till berörda huvudmän. Remissvaren på utredningens förslag om att inrätta ett gemensamt Barnahus i länet gav anled ning till fortsatta diskussioner. Bland annat genomfördes ett möte med representanter från samtliga huvudmän för att dryfta förslaget i förhållande till remissvaren. Frågan diskuterades därefter internt bland huvudmännen och var också uppe som en informationspunkt på Region styrelsen. Vid tiden för remissen fanns det totalt elva Barnahus i landet, samt planer för ytterligare tio. Berörda kommuner, Landstinget Halland, Polisen i Halland och Åklagarkammaren i Halland uttalade sig positivt om förslaget men flera av parterna angav att man av ekonomiska orsaker inte kunde bidra till finansieringen. Frågan om ett Barnahus i Halland hålls dock levande och förhoppningen från referensgruppens sida är att den åter ska aktualiseras under Den gemensamma handboken är en bit på vägen. Handbokens uppläggning följer de kriterier som anses vara grundläggande för ett väl fungerande Barnahus. 9

10 Grundläggande principer vid handläggning av ärenden som rör sexuella övergrepp och misshandel mot barn och barn som upplevt våld i sin familj Barnet ska: SKYDDAS från ytterligare övergrepp, påtryckningar och repressalier HÖRAS, bli lyssnad på och bekräftat SKONAS från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning TILLGODOSES RÄTTSSKYDD av ansvariga myndigheter Myndigheterna ska: SAMORDNA sina åtgärder i inledningsskedet så att respektive myndighet inte hindrar eller försvårar varandras utredningar MEDVERKA till att respektive myndighets utredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen ERBJUDA barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar RESPEKTERA varandras verksamhetsområden För att dessa krav ska tillgodoses är det viktigt att berörd personal inom socialtjänst, polismyndighet, åklagarmyndighet, barnpsykiatri och barnklinik/sjukvård har en ingående kännedom inte bara om sina egna rutiner utan också om vilka regler och rutiner som gäller hos andra berörda myndigheter och vårdgivare. 10

11 Socialtjänsten anmälan, risk och skyddsbedömning Av 14 kap 1 SoL framgår att: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. [2003:407] De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. [2003:407] Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Polisen är skyldig att fortlöpande samarbeta med socialtjänsten och ska snarast underrätta om förhållanden som kan föranleda någon åtgärd från socialtjänstens sida. Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete. 11

12 12

13 vad ska anmälas? Den som omfattas av anmälningsskyldighet ska anmäla varje fall av misstänkt sexuellt övergrepp och misshandel till socialtjäns ten! Detta innebär att även svårbedömda eller obestyrkta misstankar/uppgifter ska anmälas. Det är socialtjänstens uppgift att utreda dels vilken grund som kan finnas för misstanken/uppgiften och dels vilka åtgärder som behöver vidtas. Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar. Skyldigheten att anmäla är kopplad till uppgiftsskyldigheten. Personal inom socialtjänsten har en allmän skyldighet att ingripa till barns skydd. Om anmälaren får veta nya omständigheter efter anmälan ska dessa meddelas socialtjänsten. hur görs en anmälan? I samtliga Hallands kommuner finns enheter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård som ansvarar för att ta emot anmälningar, bedöma om utredning enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) ska inledas och verkställa inledda barnskyddsutredningar. Kommunernas växelpersonal har möjlighet att dagtid vardagar koppla anmälaren till rätt enhet. Kvällar, nätter och helger finns socialjour. Se kontaktlista nästa kapitel. Oavsett om anmälaren är en privatperson eller en personal med anmälnings- och uppgiftsskyldighet finns möjlighet att först konsultera socialtjänsten utan att nämna barnets namn. Skulle socialtjänsten bedöma att en anmälan skall göras måste den som omfattas av anmälningsskyldighet dels tala om barnets namn, dels sitt eget samt naturligtvis lämna uppgifter om anmälan. Det finns ingen möjlighet att vara anonym. För den som inte omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldighet finns möjlighet att tala om barnets namn och uppgifter om anmälan men inte sitt eget namn. Observera att det inte går att kräva anonymitet om man redan sagt sitt namn. Om det finns risk för exempelvis våld mot anmälaren finns dock möjlighet att sekretessbelägga dennes namn och de 13

14 uppgifter som gör det möjligt att identifiera denne. Se mer om sekretesskydd för anmälare under rubrik Sekretess. Det finns ingen bestämd form för hur en anmälan skall se ut. Den kan vara skriftlig eller muntlig, inlämnas på ett band, en cd eller en dvd. Oavsett form är det en uppgift som kommit till socialtjänstens kännedom. Socialtjänsten har skyldighet att bedöma om utredning enligt 11 kap 1 SoL ska inledas. Denna bedömning skall ske skyndsamt. För den personal som omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldighet kan det vara ett stöd att ha en tydlig form för hur anmälan ska ske. Anmälan bör vara skriftlig. Observera dock att det vid misstanke om övergrepp mot barn kan finnas anledning att inte följa den normala rutinen för hur anmälan ska ske! I det fall ett barn misstänks utsättas för övergrepp i det egna hemmet kan det vara nödvändigt, för barnets skydd och för att tillförsäkra både föräldrar och barn rättsäkerhet, att initialt inte informera föräldern om sina misstankar. Detta till skillnad från andra anmälningar där det i regel är bäst att först tala med föräldern om att en anmälan ska göras och där ett gemensamt möte med anmälaren, föräldern och socialtjänsten är att föredra. Tycker du att misstanken är vag, är osäker på om anmälan ska göras eller hur den ska göras. Tveka då inte att rådgöra med personal inom socialtjänsten. Du ska inte ange barnets personuppgifter vid sådan rådgivning. 14

15 till vem görs anmälan? Anmälan på dagtid sker direkt till ansvarig socialtjänst. Lämpligast är att begära att få tala med mottagningsenhet eller ansvarig arbetsledare. Utanför kontorstid nås samtlig socialtjänst utom Kungsbacka via SOS alarmering. Socialtjänsten i Kungsbacka är ansluten till socialjouren i Göteborg, se telefonnummer nedan. Socialtjänsten i Varberg, Falkenberg, Hylte och Halmstad har en gemensam jourverksamhet. Anmälan kan även göras direkt till polisen. DAGTID Myndighet Tel nr Socialtjänsten i Kungsbacka, mottagningen alt Socialtjänsten i Varberg, mottagningen Socialtjänsten i Falkenberg, mottagningen Socialtjänsten ihyltebruk Socialtjänsten i Halmstad, mottagningen Socialtjänsten i Laholm, mottagningen Polisen i Halland akut 112 KVÄLLAR, NÄTTER OCH HELGER Myndighet Tel nr Socialjouren i Kungsbacka Övriga kommuner i Halland

16 fallgropar Erfarenhetsmässigt finns det flera svårigheter rörande anmälningar. Den som får informationen väntar istället för att agera. Detta kan bero på bristande kunskap om sexuella övergrepp och misshandel mot barn, eller bristande kunskap om handläggningsrutiner. Det kan också finnas en osäkerhet och oro inför problemet. Vi har alla lätt att värja oss inför det som är svårförståeligt och ångestskapande. Exempel på fallgropar: Den som fått informationen försöker att lämna över till någon annan, dock inte till socialtjänsten. Personal lägger ansvaret på någon av föräldrarna att göra polisanmälan, vilket hon/han kanske inte förmår. Personal kanske hellre vänder sig till barn och ungdomspsykiatrin (BUP) för bedömning och ställningstagande. Råd: Du är alltid välkommen att diskutera med någon som har erfarenhet av handläggning av sexuella övergrepp och våld mot barn till exempel arbetsledare vid socialtjänsten eller polismyndigheten. 16

17 socialtjänstens förhandsbedömning av anmälan Den befattningshavare inom socialtjänsten som tagit emot anmälan ska omedelbart informera ansvarig arbetsledning om anmälan och de uppgifter som lämnats. Därefter sker parallellt: En första skyndsam värdering av misstanken En första (anonymiserad) kontakt med polismyndigheten Förhandsbedömning - ska barnskyddsutredning inledas? Bedöma och tillgodose barnets behov av skydd från ytterligare övergrepp och påverkan Bedöma och tillgodose barnets behov av omedelbara insatser Bedöma och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd Ta ställning till eventuell polisanmälan Bedöma eventuellt behov av information till berörda Samordna samarbetet med andra myndigheter Viktigt att tänka på: Om anmälaren eller uppgiftslämnaren är barnet själv Att lyssna på barnet! Att tro på barnet! Att inte fråga ut barnet på något ingående sätt! Att inte lova barnet att du inte ska berätta för någon! Att inte visa fördömande, aggressivitet eller bestörtning! Samtalen med berörda personer ska hållas var för sig, det vill säga inga familjesamtal! 17

18 Samråd Samråd bör alltid ske när det misstänks att ett barn utsatts för sexuella övergrepp eller våld men kan också användas när barnet bevittnat våld. Vid misstanke om övergrepp riktade direkt mot barnet bör undantag från principen om samråd endast ske i det fall socialtjänsten känner sig helt trygg i att snabba, stödjande insatser är tillräckliga för barnets skydd, rättsäkerhet och eventuella behov av behandling. Samrådet har flera funktioner. Väsentligast är att utredningsarbetet ska planläggas så att inblandade utredare/behandlare vet vem som gör vad och i vilken ordning. För socialtjänstens del kan genomgången med polisen också tjäna som ett underlag om polisanmälan ska göras eller inte. Vidare kan omedelbara insatser planeras så att genomförandet av dessa inte negativt påverkar en eventuell förundersökning från polisens sida. Närvarande vid samrådet bör vara närmaste arbetsledare och utredande socialsekreterare från socialtjänsten samt representanter från polis och barnpsykiatri. Det är väsentligt att den tjänsteman inom socialtjänsten som i sin tjänsteutövning har rätten att polisanmäla brott riktade mot barn närvarar vid samrådet. Detta för att undvika fördröjningar vid omedelbart behov av insatser från både polis och socialtjänst. Vid behov kan åklagare, läkare med flera inkallas. I normalfallet är personerna som samrådet gäller anonymiserade, det vill säga inga namn nämns. Socialtjänsten ska vara den instans som samordnar och ser till att samverkan med andra myndigheter kommer till stånd vilket framgår av 3 kap 5 1 st. SoL. 18

19 19

20 vid det första samrådet ska följande åtgärder och frågor upp Bedömning av barnets situation och innehållet i anmälan Bedömning av om polisanmälan ska göras Bedömning om förundersökning ska inledas Planering av vem som gör vad och i vilken ordning under det akuta skedet Behov av särskild företrädare för barn Hur och när vårdnadshavarna ska informeras om anmälan, samråd och planerade åtgärder Bedömning av föräldrarnas skydds/omsorgsförmåga Behov av akut placering av barnet enligt SoL eller LVU Var barnet ska vistas under utredningstiden Begränsning av umgängesrätten enligt 14 LVU Läkarundersökning av barnet Förhör med barnet, efter beslut av förundersökningsledaren kan representanter från socialtjänsten och BUP följa samtalet via monitor i angränsande rum. Förhör med misstänkt gärningsman Förhör med familjemedlem Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser Behov av insatser från vuxenpsykiatrin Tyngdpunkten och behovet att diskutera samtliga punkter varierar utifrån ärendets karaktär. Samrådet dokumenteras av socialtjänsten (vad samrådet mynnar ut i och vilka som deltagit.) 20

21 Socialtjänstens utredning och åtgärder Om bedömning görs att en barnskyddsutredning ska inledas så sker detta omedelbart. Den färdiga utredningen ska innehålla en allsidig redogörelse för barnets situation och en bedömning av barnets behov i förhållande till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa. Se i handboken bifogad bild av den så kallade BBIC-modellen (barnets behov i centrum), sida 56. Utredningen ska utmynna i ett förslag till beslut. Förslaget kan exempelvis vara att erbjuda stödinsatser enligt SoL eller att ansökan ska göras hos domstol (förvaltningsrätt) om vård av unga (LVU), men det kan också konstateras att insatser inte behövs eller att tillräckliga insatser kommer att ges av annan än socialtjänsten. Som regel måste flera samtal hållas med barnet, modern, fadern, syskon och andra berörda. Utredningen ska avslutas inom fyra månader om inte särskilt beslut om förlängning av utredningstid har tagits. När beslut har tagits avslutas utredningen. Om socialnämnden avser att ansöka hos förvaltningsrätt (tidigare länsrätt) om vård enligt LVU och ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU har verkställts ska ansökan med utredning vara inlämnad hos rätten inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes. Både barnet och dess anhöriga ska erbjudas stöd, vård och behandling under såväl utredningstiden som mer långsiktigt. En huvudprincip är att barnet måste garanteras skydd mot fortsatta övergrepp och påtryckningar. I detta avseende är det av avgörande betydelse: att den misstänkte/misstänkta inte finns i barnets närhet att andra personer i barnets omgivning visar barnet respekt insatser och skydd Kan barnet garanteras skydd i hemmet bör det få kvarstanna där, då dess upplevelse av be straffning och ansvar i annat fall kan förstärkas. Olika insatser enligt SoL bör övervägas. Det kan handla om insatser riktade till barnet samt rådgivande och stödjande insatser för föräldern. Det kan dock i en del fall finnas anledning att överväga en placering i samråd med vårdnadshavaren och barnet. En sådan placering görs då med stöd av 4 kapitlet 1 och 6 kapitlet 1 SoL. 21

22 behandlande insatser Inom socialtjänsten används olika former av behandlingsinsatser. Några exempel på sådana som riktas till barnet/familjen är krissamtal, familjebehandling och barngrupper. Det finns också exempel på insatser som är riktade direkt till förövare. Vad de olika kommunerna i Halland kan erbjuda varierar men det förtjänar påpekas att det i både Halmstad och Kungsbacka kommun finns särskilda kriscentrum som vänder sig till både barn, kvinnor och män, utsatta som förövare. polisanmälan Skäl till polisanmälan kan vara följande: Barnets rättsskydd måste tillgodoses Utredningsskäl Underlag för beslut i socialnämnd och länsrätt Underlag för behandlingsinsatser Barnets rätt till ersättning Om uppgifterna till socialtjänsten är alltför vaga eller händelsen är preskriberad görs inte polisanmälan alternativt inleds inte eller nedläggs polisutredning. Observera att socialtjänstens utrednings skyldighet enligt 11 kap 1 SoL kvarstår. Om det under den fortsatta barnskyddsutredningen framkommer nya uppgifter som styrker ett misstänkt övergrepp bör kontakt tas med polis/åklagare. Rätten att fatta beslut om polisanmälan kan delegeras. Det ligger i sakens natur att ärenden om misshandel och sexuella övergrepp kan behöva anmälas skyndsamt. Det faktum att ett brott inte kan styrkas, är inte detsamma som att ett brott inte har begåtts. 22

23 omedelbart omhändertagande enligt lvu Om det är nödvändigt med en placering för barnets skydd och samtycke inte lämnas till sådan av barnets vårdnadshavare eller om samtycket inte bedöms tillförlitligt måste barnet omedelbart omhändertas med stöd av 6 LVU. Den sociala utredning som krävs för ett beslut om omedelbart omhändertagande kan na turligt nog inte vara särskilt omfattande eller allsidig. En redogörelse för den aktuella anmä lan, eventuellt tidigare kännedom och åtgärder samt föräldrarnas inställning är ofta till räckligt. I en dom från 2007 konstaterar först Länsrätten och därefter Kammarrätten i Stockholm att: Det ligger i sakens natur att ett fullständigt beslutsunderlag ofta saknas i situationer där ett omedelbart omhändertagande blir aktuellt och i akuta situationer måste ibland en tämligen hög grad av osäkerhet accepteras. Det grundläggande skyddsintresset måste dock alltid styra beslutet. (KR ) Ett beslut om omedelbart omhändertagande fattas av socialnämnden och i brådskande fall av nämndens ordförande. Beslutet ska underställas förvaltningsrätten inom en vecka och om förvaltningsrätten fastställer beslutet gäller det vanligen fyra veckor från den dag beslutet verkställdes. Inom denna tid måste såväl den sociala som den medicinska och psykiatriska utredningen slutföras så att socialnämnden kan fatta ett fortsatt beslut i ärendet. Om polisanmälan har skett är det självklart en fördel om förundersökningen kan läggas till nämndens övriga beslutsunderlag. Resultatet av en polisutredning får dock inte vara utslags givande för nämndens beslut. Barnets rättsskydd får inte vara beroende av polisoch åkla garmyndigheternas möjligheter att bevisa att en viss bestämd person har handlat brottsligt gentemot ett barn. Så länge förundersökningen inte är slutförd är det åklagaren som beslutar om vilka uppgifter och handlingar som kan lämnas till socialnämnden. Den sammanställda sociala utredningen ska delges vårdnadshavare och barn som fyllt 15 år. Om uppgifter från en inte slutförd förundersökning förts in i den sociala utredningen blir även dessa uppgifter delgivna, vilket inte alltid är önskvärt. 23

24 vård enligt lvu Utifrån det samlade utredningsmaterialet ska socialnämnden fatta beslut om antingen att det omedelbara omhändertagandet ska upphöra eller att hos förvaltningsrätten ansöka om vård med stöd av 2 LVU. Beslut om vård enligt 2 LVU fattas av förvaltningsrätten. Val av vårdform och verkställighet beslutas av socialnämnden. om en placering är nödvändig Oavsett var barnet vistas under utredningstiden är det viktigt att det inte i onödan berövas kontakt med sina närstående. Det kan dock vara nödvändigt att begränsa dessa kontakter. För barnets del är fortsatt vistelse i hemmet det naturligaste. Som tidigare nämnts förutsätter detta dock att barnet kan garanteras skydd där. Ett sätt kan vara att den misstänkte/misstänkta förövaren flyttar. Väsentligt är att barnet inte utsätts för påtryckningar av andra närstående. Om barnet inte kan försäkras detta måste det placeras utanför hemmet enligt SoL eller LVU enligt ovan. För att i möjligaste mån skona barnet från upplevelsen att bli bestraffat genom socialtjänstens agerande bör möjligheten att placera det hos någon i dess nära omgivning undersökas hos släktingar eller andra personer i dess nätverk, där motsvarande garantier kan ges. Om detta inte är möjligt eller lämpligt kan ett så kallat jourfamiljehem bli aktuellt. Endast om det är nödvändigt av utredningsskäl eller för medicinsk vård skall barnet intas på barnklinik. begränsningar i umgängesrätten Barn som blir inlagda på sjukhus eller placerade utom hemmet har vanligen rätt att besökas av föräldrar och andra anhöriga. Man måste dock i dessa fall tänka på riskerna att barnet påver kas (förbjuds att tala, hotas med repressalier). Det är därför viktigt att omedelbart ta ställning till vilka som får besöka barnet och om besöken skall vara övervakade. Beslut om inskränk ningar i umgängesrätten fattas av socialnämnden med stöd av 14 LVU. Socialnämnden kan delegera rätten att besluta om en tillfällig begränsning av umgängesrätten till handläggarnivå. Avsikten är att denna beslutsrätt endast skall användas vid akuta situationer och i avvaktan på nämndens beslut. 24

25 25

26 Polisen och åklagarens utredning och åtgärder När en anmälan om misstänkt sexuellt övergrepp eller misshandel inkommit till polisen från socialtjänsten eller någon annan (enskild), inleds en förundersökning av polis eller åklagare. Av Förundersökningskungörelsen (FUK) framgår att förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år ska bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (2 a FUK). förhör med barnet Förundersökningsledaren (polis eller åklagare) fattar beslut om förhör skall hållas med målsä ganden (barnet). Hos polisen förhörs barnet av en särskilt utbildad förhörsledare, vilket regle ras i Förundersökningskungörelsen (se utdrag nedan). 17 Förhörets genomförande Förhör med någon som är under 18 år och som är misstänkt för brott, målsägande eller vittne, skall planeras och verkställas så att det inte uppkommer fara för att den som förhörs tar skada. Särskild varsamhet bör iakttagas om förhöret rör sexuallivet. Det bör noga tillses att uppseende inte väcks kring förhöret. Detta får inte göras mera ingående än omständighterna kräver. Förhör får inte äga rum fler gånger än som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa. 18 Kvalifikationskrav för förhörsledaren Förhör med någon som är under 18 år bör hållas av en person med särskild kompetens för uppgiften. 26

27 19 Närvaro av sakkunnig Är utsaga av barn av avgörande betydelse för utredningen, bör, om det finnes vara av vikt med hänsyn till barnets ålder och utveckling samt brottets beskaffenhet, någon som äger särskild sakkunskap i barn- eller förhörspsykologi biträda vid förhöret eller yttra sig angående värdet av barnets utsaga. Förhöret med barnet dokumenteras alltid på DVD. Anledningen till detta är att barnet ska slippa närvara vid en eventuell rättegång. Barnets kroppsspråk är också viktigt att dokumentera. Av detta kan man utläsa mycket som har betydelse för barnets berättelse. Förhör med barn under 15 år filmas alltid. Förhör med barn mellan år filmas regelmässigt. De äldre barnen förväntas dock kunna närvara och vittna vid en rättegång. Rättens parter har möjlighet att kalla barn under 15 år att vittna inför domstol. Förhöret sker oftast i ett särskilt förhörsrum. Detta är inrett på ett sådant sätt att förhöret kan ske på ett så störningsfritt sätt som möjligt. Förhöret kan också hållas på annan plats t ex i barnets hemmiljö eller liknande. Har över greppen skett i hemmet är det inte säkert att detta är den bästa platsen att hålla förhör, men i vissa fall kan detta vara enda sättet att hjälpa barnet att minnas händelsen. Huvudregeln är att barnet och förhörsledaren är ensamma i förhörsrummet. Det är dock av största vikt att barnets vårdnadshavare eller någon annan person som barnet har förtroende för, följer med till polisen och finns där efter förhöret. Är vårdnadshavaren eller annan närstå ende misstänkt för övergreppen mot barnet skall inte denne/denna följa med barnet. Åklagaren kan vid tingsrätten begära att en särskild företrädare utses, som tillvaratar barnets rätt. Barnet kan därefter förhöras av polis utan vårdnadshavarens samtycke. Särskild företrädare utses av tingsrätten och är advokat eller jurist vid en advokatbyrå. Det är polisens intention att hålla förhör med barnet innan socialtjänsten fortsätter med sin utredning. Ibland kan dock de sociala myndigheterna av en eller annan orsak vara tvingade att påbörja sitt arbete utan att polisen har hunnit hålla sina förhör. 27

28 förhör med övriga personer Vårdnadshavare, övriga familjemedlemmar, dagis, skolpersonal och andra som kan tänkas ha uppgifter om barnet och det barnet eventuellt varit med om ska också förhöras. Detta för att förundersökningsledaren ska få ett så brett underlag som möjligt i sin bedömning av ärendet. åklagaren När det gäller våld och övergrepp mot barn är regelmässigt en åklagare förundersökningsledare. Efter samråd med företrädare för socialtjänsten, polisen och sjukvården bedömer åklagaren om det finns misstanke om brott. I förekommande fall beslutar åklagaren att förundersökning ska inledas. (RB 23 kap 1-4 ). Åklagaren avgör hur polisutredningen skall bedrivas. Under förundersökning och i förhör med olika personer kan följande frågor aktualiseras: behov av målsägandebiträde (lag 1988:609 om målsägandebiträde) behov av särskild företrädare för barn (lag 1999:997) hämtning till förhör (RB 23 kap 7 ) anhållande (RB 24 kap, spec. 6 ) husrannsakan (RB 28 kap) kroppsvisitation (RB 28 kap 11 ) kroppsbesiktning (RB 28 kap 12 ) beslag (RB 27 kap) förhör med den som är misstänkt När den som är misstänkt förhörs ska en offentlig försvarare förordnas vid misstanke om ett brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än 6 månaders fängelse eller om personen är anhållen eller häktad. Den missänkte har dock rätt att på egen begäran få en försvarare även i övriga fall, dock förordnas ingen offentlig sådan. 29

29 tvångsåtgärder Enligt Rättegångsbalken (RB) har polis/åklagare rätt att besluta om tvångsmedel t ex husrannsakan. Husrannsakan kan vara värdefullt för att säkra bevis som kan ha betydelse för förundersökningen. Vid husrannsakan letas det efter t ex kläder, sängkläder, dagböcker, datainformation mm. Föremålen kan tas i beslag och i förekommande fall görs också en teknisk undersökning av brottsplatsen och de beslagtagna föremålen. Teknisk undersökning på brottsplatsen utförs av polispersonal. De föremål som tagits i beslag för DNA-analys skickas till Statens Krimi naltekniska Laboratorium (SKL). 30

30 31

31 Sjukvård läkarundersökning och utlåtande Läkarundersökning kan, vid misstänkt övergrepp mot barn, utföras på begäran av vårdnadsha vare, socialtjänst eller polis. När vårdnadshavare i sådant fall begär undersökning görs en vanlig kroppsundersökning. Detta för att klarlägga om det finns någon skada som behöver åtgärdas. Observera att om misstanke kvarstår efter undersökning och det misstänkta övergreppet skett inom familjen eller har kunnat ske på grund av vårdnadshavarens oförmåga att skydda barnet, kvarstår sjukvårdens anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Om socialtjänsten får misstanke om övergrepp kan de begära kroppsundersökning av läkare. Begäran ska göras skriftligt och journalföras. Mot föräldrarnas vilja krävs LVU för att göra en undersökning. Polis kan begära undersökning som ovan. Endast polis kan begära rättsintyg. Vid misstanke om sexuella övergrepp har det överenskommits att läkarundersök ning i första hand ska initieras av polisen. När det gäller misstänkta sexuella övergrepp är rättsäkerhetsfrågan särskilt viktig. Det handlar om barnets rättssäkerhet och den/de misstänktas rättsäkerhet och det krävs ytterst noggranna utredningar från alla inblandade myndigheters sida. Det finns en uppenbar risk att möjligheten till en bra polisiär utredning vid misstanke om sexuella övergrepp förstörs om läkarundersökning, men också barnskyddsutredning i form av samtal med barnet, påbörjats innan polisen hunnit påbörja sitt arbete. Om polisens utredning störs finns dels risken att det inte är möjligt att bevisa att ett brott har begåtts, vilket påverkar socialtjänstens möjligheter att skydda barnet, dels att det för den misstänktas/es del inte helt går att avfärda obefogade misstankar. Regelmässigt krävs ett rättsintyg vilket ligger inom polisens ansvarsområde att begära om. 32

32 undersökningen Vid undersökning begärd av vårdnadshavare finns dennes uppgifter som grund för undersök ningen. Vid begäran från socialtjänsten finns de vid anmälan uppgivna grunderna för miss tanke redovisade. Barnet ska inte utfrågas av läkaren om de händelser som föranlett undersök ningen. En skriftlig begäran från polismyndighet ska helst ha föregåtts av förhör med barnet. I den skriftliga begäran om undersökning från polis eller socialtjänst ska det finnas uppgifter om vad som inträffat. I ett rättsintyg görs en bedömning av undersökningsfynden i relation till uppgivna händelser. Ju bättre uppgifter om vad som hänt med barnet, desto bättre förutsättningar för en bra bedömning. Uppgifterna om vad som hänt barnet ligger också till grund för planeringen av undersök ningen. Om mindre än tre dygn förflutit sedan övergreppet bör läkarundersökning ske snarast. Då ska barnets kläder tas tillvara och förvaras på adekvat sätt, i papperspåse. Anledningen till detta är att kläderna kan behövas för eventuell teknisk undersökning från polisens sida. Om längre tid förflutit så planeras för undersökning vid en senare tidpunkt. läkarutlåtandet bör utfärdas av specialistkompetent barnläkare/gynekolog/kirurg/ortoped. Om undersök ningen är planerad görs den av läkare som skaffat vana och erfarenhet av denna typ av undersökningar. Vid behov anlitas rättsmedicinsk expertis. ska, utöver en objektiv beskrivning av undersökningsmaterialet, innehålla en redogörelse för vilken betydelse fynden tillmäts i det aktuella sammanhanget. Observera att frånvaron av bevis för en händelse ingalunda är bevis för att händelsen inte in träffat, vilket bör preciseras i det slutgiltiga utlåtandet. bemötande och förtroende Det är bra att en person som barnet känner förtroende för finns med vid undersökningen. Äldre barn kan välja att vara ensamma vid undersökningen, alternativt välja vem som ska närvara. 33

33 34

34 Läkaren håller inte förhör i samband med undersökningen. Det som framkommer vid den fysiska undersökningen och de uppgifter som barnet lämnar i samband med den ska noggrant journalföras. Det är viktigt för barnet att han/hon delges resultatet av undersökningen. Det är av stort värde att få besked om kroppen tagit skada eller om det syns vad som har hänt. Synliga tecken ska beskrivas för barnet. läkarundersökningen omfattar En allmän anamnes av barnets tidigare sjukdomar, tillväxt och utveckling. En allmän undersökning av hela kroppen. Denna innefattar inspektion av hela kroppen, även munhåla och hela hudytan. Rodnader, svullnader och blåmärken noteras. Hjärta och lungor auskulteras och buk palperas. Vid planerad undersökning på barnmottagningen läggs stor vikt på att inte tillfoga barnet ytterligare obehag. Som regel används inte pinnar, instrument eller fingrar vid en undersökning av underlivet om situationen inte är akut. Rättsläkare önskar att barnet, i normalfallet, inte ska vara sövt under undersökningen. Detta trots att läkarundersökning vid misstanke om våld/penetration kan vara mycket påfrestande. Bakgrunden är bland annat att undersökningsresultatet blir bättre/mer tillförlitligt om barnet är vaket samt att en undersökning i narkos kan vara skrämmande då barnet inte vet vad som görs med dess kropp och inte har kontroll över det som sker. Det är därför ytterst väsentligt att barnet får förtroende för undersökande läkare. om roller och skyldigheter Barnläkaren/kirurgen/ortopeden/gynekologen ska genomföra kroppsundersökning men inte förhöra, inte utreda skuldfråga, och inte bedöma behovet av skydd eller bearbeta det eventuella psykiska traumat. Kroppsundersökningen ska påvisa eventuella skador och vid behov leda till de medicinska åtgärder som kan krävas (prover, röntgen, gipsning, antibiotika etc). Foto eller annan inspelad dokumentation används. Rättsmedicinen lyder inte under sjukvården utan under Justitiedepartementet och Rättsmedicinalväsendet och är alltså en rättsvårdande instans. Rättsmedicin avgör om ärendet ska drivas vidare. 35

35 Barnpsykiatrin barnpsykiatrisk medverkan sker i Samråden Krishjälp åt familjer Bearbetande behandling samråd När misstanke finns om sexuellt övergrepp eller våld medverkar BUP initialt i samrådet. BUP:s bidrag i inled ningsskedet är specifika kunskaper om barns utveckling och barns olika re aktioner på sexuella övergrepp och våld. krishjälp Kan ges akut när övergreppet/misshandeln anmälts. Krisinsatser kan förmedlas till individer såväl som familjer och grupper beroende på art och omfattning. OBS! om övergreppen skett inom familjen skall offer och förövare inte föras samman. Soci altjänsten har ansvaret för att stöd och hjälp förmedlas till berörda. behandling Behandling startas först när polisutredningen är klar. Innan en behandling startar görs dock alltid en bedömning om det är lämpligt att påbörja en sådan insats. Bakgrunden till detta är att det inte alltid är bra för barnet med en behandlingsinsats. Det kan exempelvis, för barnets del, i ett visst skede vara bättre att insatsen helt riktas till den som vårdar barnet. Den vuxne kan behöva hjälp med att bli trygg i sin roll, få hjälp med sina egna reaktioner och få kunskap om hur barnet och dess reaktioner skall bemötas. Det blir alltså den trygga, nära vuxne som på ett naturligt sätt ger barnet det stöd och den hjälp det behöver. Ibland kan barn också reagera över att fokus hamnar på dem när det istället är den vuxne förövaren som borde få vård. Det kan då vara bättre att vänta något med behandlingsinsatsen till dess barnet är mer motiverat. 36

36 Behandlingen kan utformas utifrån ålder och behov och vänder sig till Barn med barnpsykoterapi Ungdomar med individuell samtalsterapi Föräldrar/vårdnadshavare med stödsamtal Barn och förälder med fokus på relationen. Denna behandling är mest angelägen där över grepp skett inom familjen. Först sedan skuldfrågan är klarlagd finns förutsättning för mer långsiktiga behandlingsinsat ser. Dessa blir därför beroende av olika faktorer, t ex om förövaren förnekar eller erkänner brottet, om barnet kan finnas kvar i ursprungsfamiljen eller inte, vilken motiva tion de vuxna har för att få en förändring till stånd. Långsiktigt bör barnet dock i alla lägen ges möjligheter till en trygg identitetsutveckling. BUP:s behandlingsarbete ska även inkludera unga förövare. Målet i behandlingen med dessa är att förövaren ska få en förståelse för drivkraften bakom sitt agerande. fallgropar BUP går in i ärendet för tidigt utan att ha fått uppdraget från annan myndig het. Risken finns också att BUP påbörjar en behandling innan ärendet har utretts. Begäran från Socialtjänsten om komplettering innan samrådet skett, vilket kan innebära att BUP påbörjar en behandling innan utredningen har kommit till stånd. Dröjsmål om BUP tillsammans med polis och socialförvaltning bedömer att en barnpsy kiatrisk bedömning behövs är det ytterst angeläget att denna sker snarast möjligt och ej drar ut på tiden. 37

37 vuxenpsykiatrisk utredning Medverkan av psykiater kan ibland bli aktuell då det gäller bedömningen av den misstänkte förövaren. Rättspsykiatrisk utredning blir antingen aktuell i samband med att åtal väckts och som ett led i personutredningen eller då domstolen i samband med rättegång ska ta ställning till påföljdsfrågan. I båda fallen är det domstolen som förordnar om rättspsykiatrisk undersökning enligt 1 Lagen om rättspsykiatrisk undersökning. Rättspsykiatriska undersökningar kan utföras såväl vid inrättningar inom hälso- och sjukvården som vid särskilda undersökningsenheter. Fördelningen av rättspsykiatriska undersökningar mellan olika enheter sker enligt föreskrifter som regeringen beslutar. behandling av förövare Det är viktigt för barnet att föräldrarna tar på sig ansvaret för det inträffade och att behandling också erbjuds förövaren. De insatser som kan bli aktuella är inom kriminalvården, psykiatrin eller socialtjänsten. 38

38 Vem ansvarar för vad? (Parentes anger beslutsfattare) 1. Inledande av barnskyddsutredning inklusive skydds- och riskbedömning (socialtjänst) 2. Insatser enligt SoL/ 6 LVU (socialtjänst) 3. Omhändertagande enligt LVU (socialtjänst/förvaltningsrätt) 4. Placering av barnet (socialtjänst) 5. Vårdnadshavares begränsningar i umgängesrätten (socialtjänst) 6. Initiativ till läkarundersökning av barnet (polis/socialtjänst/vårdnadshavare) 7. Begäran om rättsmedicinsk undersökning av barnet (polis) 8. Förhör med barnet (polis) 9. Initiativ till barnpsykiatriskt bistånd (polis/socialtjänst/vårdnadshavare) a. hjälp vid polisförhör b. krishjälp 10. Förhör av vårdnadshavare med flera (polis) 11. Beslut om rättspsykiatrisk undersökning av förövare (domstol) 12. Psykiatriskt stöd till vuxen (vuxenpsykiatri) 13. Eventuella personella tvångsmedel mot misstänkt såsom hämtning till förhör och anhållande (åklagare/polis) 14. Husrannsakan och teknisk undersökning (åklagare/polis) 15. Initiativ till förordnade av juridiskt biträde (åklagare) Åtgärder enligt punkt tretton och fjorton används när det finns fara för att familjemedlemmar kan påverka varandra och att bevis undanröjs. 39

39 Juridiskt biträde, brottsskadeersättning Barn som varit utsatta för vålds- och sexualbrott kan få ett eget juridiskt biträde. Det är åklagaren som begär hos domstol att ett sådant biträde ska utses. Biträdet kallas för särskild företrädare eller målsägandebiträde. Av 1 Lag om särskild företrädare för barn framgår att en särskild företrädare ska förordnas om det finns anledning att anta att ett brott som kan föranleda fängelse har begåtts mot någon som är under 18 år och en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet, eller det kan befaras att en vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt. Målsägandebiträde för målsägaren (den drabbade) förordnas i sexualbrottsmål om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde. Vidare vid bland annat våldsbrott på vilket fängelse kan följa eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till de misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av sådant biträde. Utöver detta kan målsägarbiträde tillsättas om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av sådant biträde (Lagen om målsägandebiträde 1 p 1-3). Skillnaden mellan den särskilda företrädaren och målsägarbiträdet är att den särskilde företrädaren har en starkare ställning gentemot vårdnadshavaren som ju kan ha motstridiga intressen med barnet. Handlar det om ett barn som blivit utsatt för övergrepp av sina/sina vårdnadshavare ska barnet ha en särskild företrädare. Genom Brottsoffermyndigheten kan ersättning utbetalas bland annat till offer för misshandel och sexuella övergrepp om skadevållaren saknar betalningsförmåga och försäkring som täcker skadan saknas. För att kunna få brottsskadeersättning krävs en skriftlig ansökan. Ansökan ska enligt huvudregeln ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att det rättsliga förfarandet avslutades. Det betyder att man har två år på sig räknat från den dag då domen vann laga kraft eller från det att förundersökningen lades ner. Myndighetens beslut i ett brottsskadeärende kan inte överklagas. Däremot kan myndigheten ta upp ett beslut till omprövning antingen på begäran av sökanden eller på eget initiativ. I vissa fall kan en 40

40 41

41 ansökan prövas trots att den har kommit in för sent. Det undantaget gäller framförallt för barn som utsatts för brott. Observera också socialnämndens skyldigheter. I enlighet med 5 kapitlet 2 Socialtjänstförordningen (SoF) ska socialnämnden, om man får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn, göra en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilken ärendet hör. Detsamma gäller om nämnden bedömer att ett barn är i behov av målsägandebiträde. Av 3 samma lag framgår att socialnämnden ska anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas. Detta om förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Det kan exempelvis finnas behov av att tillsätta en delförmyndare som förvaltar barnets brottsskadeersättning när det är vårdnadshavaren som själv begått brottet. I det fall socialnämnden beslutat att ansökan om vård enligt LVU eller om barnet omhändertagits enligt LVU ska barnet ha ett eget offentligt biträde. Detta biträde utses av förvaltningsrätten. När det är en närstående som misstänks ha utsatt barnet ska barnet alltid ha en särskild företrädare 42

42 Sekretess Med sekretess menas förbud mot att lämna ut en uppgift. Förbudet gäller både muntliga uppgifter och skriftliga uppgifter inklusive utlämnande av handlingar. Som handling räknas bland annat skrift, bandupptagningar, dvd-inspelning och digitala former. Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) säger: Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom någon närstående person lider men. Innan en uppgift lämnas ut måste alltså den som lämnar uppgiften vara helt säker på att utlämnandet inte leder till men för den berörde eller någon närstående till honom/ henne. Men har en vid innebörd och betecknar både fysiskt och psykiskt obehag. Det är viktigt att observera att det är den enskildes tolkning av vad som är men som gäller. sekretessen gäller inte för part Som huvudregel gäller att sekretessen inte hindrar part att ta del av handling eller annat material i sitt ärende. I socialtjänstens barnskyddsutredningar är såväl vårdnadshavaren som barnet, när det fyllt 15 år, parter, och har i princip rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Uppgift vem som har gjort en anmälan till socialnämnden är en del av aktmaterialet. sekretesskydd i vissa fall för barn gentemot vårdnadshavare Observera att sekretess som skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadsha varen. Detta framgår av 12 kap 3 OSL. Detta under förutsättning att den underårige kan misstänkas ta allvarlig fysisk, psykisk eller annan skada om uppgifterna lämnas till vårdnadshavaren. sekretesskydd för anmälare Enligt bestämmelserna i 26 kapitlet 5 OSL finns möjlighet att hemlighålla anmälares och uppgiftslämnares namn för en anmäld familj eller underårig. Uppgift kan undanhål- 43

43 44

44 las parten om det kan antas att fara uppkommer för den som gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller närstående till honom eller henne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Hemlighållandet kan avse namnet på den som gjort anmälan men även uppgifter som skulle kunna leda fram till vem som gjort anmälan. Detta sekretesskydd gäller endast om det är en enskild person som gjort anmälan. Den som är anställd hos en myndighet eller som på myndighetens vägnar gör en anmälan eller lämnar en uppgift kan alltså inte få vara anonym i förhållande till den han eller hon anmält eller lämnat upplysningar om. vad kan bryta sekretessen? samtycke Den enskilde kan lämna sitt samtycke till att uppgiften röjs. Det finns inga krav på att detta ska ske skriftligt eller på något annat sätt. Däremot ska ett samtycke vara preciserat vad gäller vilka uppgifter som får lämnas ut och till vem. Justitieombudsmannen (JO) har (JO , dnr ) ansett att man inom socialtjänsten, i de fall samtycke anses behövas, bör införskaffa ett uttryckligt och skriftligt samtycke. Detta då det regelmässigt handlar om utlämnande av uppgifter av känslig natur. Samtycket bör undertecknas av den enskilde själv och riktas till myndigheten och inte till tjänstemannen (JO 1990/91 s 366). Ett samtycke kan vara partiellt, dels så att det avser endast en viss uppgift i en större informationsmängd, dels så att det riktar sig till en viss adressat. Vid utformningen av ett skriftligt samtycke bör noggrannhet iakttas, så att samtycket inte blir mer omfattande än vad den enskilde avsett. JO har vid flera tillfällen kritiserat socialförvaltningar för samtycken som formulerats för brett (JO 1997/98 s 328 samt JO , dnr ). Det är nödvändigt att känna till när sekretessen kan brytas. 45

45 uppgiftsskyldighet Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Detta framgår av 10 kap 28 OSL. Regler kring anmälningsplikt anges i 14 kap 1 SoL. I paragrafen anges också att de myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som omfattas av anmälningsskyldighet är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd = uppgiftsskyldighet. Uppgiftsskyldigheten gäller även om man inte själv gjort anmälan. uppgift mellan socialtjänst och hälsooch sjukvård Av 26 kap 9 OSL framgår att sekretessen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården inte hindrar att informationsutbyte sker dem emellan beträffande barn och ungdom under 18 år och deras närstående. Detta om det behövs för att kunna ge nödvändig vård, behandling eller annat stöd. uppgift till polis och åklagare Av 10 kap 21 OSL framgår att sekretessen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten inte hindrar att uppgift lämnas till polis och åklagare angående misstankar om misshandel och sexuella övergrepp riktade mot den som inte fyllt arton år. Om du är osäker Tveka inte att kontakta personer med erfarenhet. Det kan vara juristen som ger lagens syn på problemet. Du kan också diskutera bästa förhållningssätt med personer som har stor erfarenhet av handläggning vid misstanke om att barn far illa. 46

46 Fortsatt samråd Det kan i förväg vara svårt att förutse alla händelser och problem som kan uppstå i samband med en utredning om sexuella övergrepp och barnmisshandel. Fortlöpande samråd mellan utredarna är väsentligt för att: följa upp tidigare beslut informera om vad som hänt diskutera nya behandlingsalternativ inte förlora tid kunna hålla en klar handlingslinje 47

47 48

48 Lagtexter preskriptionstider vid sexualbrott Brott enligt 6 kap Brottsbalken Preskriptionstid enligt 35 kap 4 Brottsbalken 1 1 och 2 st Våldtäkt 10 år från den dag brottet begicks* 1 3 st Våldtäkt, mindre grov 10 år från den dag brottet begicks* 1 4 st Grov våldtäkt 15 år från den dag brottet begicks* 2 1 och 2 st Sexuellt tvång 5 år från den dag brottet begicks* 2 3 st Grovt sexuellt tvång 10 år från den dag brottet begicks* 3 1 st Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning 5 år från den dag brottet begicks* 3 2 st Grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning 10 år från den dag brottet begicks 4 1 och 2 st Våldtäkt mot barn 10 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 4 3 st Grov våldtäkt mot barn 15 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 5 Sexuellt utnyttjande av barn 10 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 6 1 st Sexuellt övergrepp mot barn 5 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 6 2 st Grovt sexuellt övergrepp mot barn 10 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 7 1 st Samlag med avkomling 5 år från den dag brottet begicks 7 2 st Samlag med syskon 2 år från den dag brottet begicks 8 1 och 2 st Utnyttjande av barn för sexuell posering 5 år från den dag brottet begicks 8 3 st Grovt utnyttjande av barn för sexuell posering 10 år från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år 9 Köp av sexuell handling av barn 5 år från den dag brottet begicks 10 Sexuellt ofredande 5 år från den dag brottet begicks 11 Köp av sexuell tjänst 2 år från den dag brottet begicks st Koppleri och grovt koppleri 10 år från den dag brottet begicks* *Om målsäganden vid markerade brott, dvs. brott enligt 1-3 och 12, är under 18 år räknas preskriptionstiden från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år. 49

49 preskriptionstider vid misshandel Brott enligt 3 kap Brottsbalken Preskriptionstid enligt 35 kap 4 Brottsbalken 6 grov misshandel 15 år från den dag brottet begicks 5 misshandel, normalgraden 5 år från den dag brottet begicks 5 ringa misshandel 2 år från den dag brottet begicks 50

50 Förkortningar, hänvisningar och begrepp Brottsbalken (BrB) Förundersökningskungörelsen (FUK) Lag om målsägandebiträde Lag om särskild företrädare för barn Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Rättegångsbalken (RB) Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) Socialtjänstförordningen (SoF) Socialtjänstlagen (SoL) Samtliga lagar och förordningar finns på Regeringskansliets rättsdatabas med adress Möjlighet finns också att gå in direkt via Regeringskansliets hemsida med adress begrepp Anamnes: I detta sammanhang, när det gäller barnet, dess sjukhistoria. Anhållande: En form av preliminärt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande. Beslut om anhållande fattas av åklagare. Anmälningsskyldighet: Syftar i detta sammanhang på den skyldighet som bland annat åligger myndigheter och dess personal vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården när det gäller barn som misstänks fara illa. Ansökan om vård enligt LVU: Om ett barn skall omhändertas för en längre tids vård fordras att socialnämnden ansöker om detta hos länsrätten. Länsrätten beslutar. Barn: En person som är under 18 år. Minderårig: En person som är under 15 år. Underårig: En person som är under 18 år. Barnpsykoterapi: Ett samlingsnamn för en mängd olika metoder, bland annat kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi. 51

51 Barnskyddsutredning: Syftar i detta sammanhang på den utredning som socialtjänsten kan besluta inleda när det inkommit en anmälan om att ett barn misstänks fara illa. Familjeterapi: En form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra livssituationer och komma vidare i kriser. Förundersökning: Den undersökning som initieras av polisen när ett brott misstänks ha begåtts och som kräver vidare utredning. Förundersökningsledare: En förundersökning leds av en person, oftast en åklagare Förvaltningsrätten: Tidigare kallad länsrätten. En förvaltningsdomstol som bland annat beslutar om vård i enlighet med LVU. Hovrätten: Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten. Samma regel om prövningstillstånd som hos kammarrätten. Häktning: Beslutas av domstol vid skälig misstanke (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för brott för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller mer. Högsta domstolen: Den civilrättsliga motsvarigheten till Regeringsrätten. Samma regel om prövningstillstånd och prejudikat. Juridiskt ombud, biträde: En person som företräder och hjälper vid tvister. Advokater och jurister får vara rättshjälpsbiträde. Den som ska vara ett biträde måste bli godkänd av Rättshjälpsmyndigheten eller den domstol som handlägger tvisten. Ett annat namn för biträde är ombud. Kammarrätten: Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten. För att kammarrätten ska ta upp ett överklagande krävs ofta prövningstillstånd. Laga kraft: Innebär att en dom eller ett beslut inte kan överklagas när tiden för överklagande har gått ut. För myndigheten innebär Laga kraft att domen eller beslutet kan verkställas. Men : I detta sammanhang (sekretess) den enskildes upplevelse av att fara illa av om integritetskänsliga uppgifter lämnats till obehörig 52

52 Målsäganden är den mot vilken ett brott är begånget eller som blivit förnärmad eller lidit skada av brottet Närstående: Syftar i detta sammanhang på person som genom släktskap, vänskap eller annat förhållande står nära det drabbade barnet eller/och vårdnadshavaren. Offentligt biträde: Ungefär som ovan men biträder i förvaltningsrättsliga mål och ärenden i länsrätt eller kammarrätt, exempelvis i LVU-mål. Omedelbart omhändertagande enligt LVU: Socialnämnden kan, när barnets skydd kräver det, besluta om ett omedelbart omhändertagande. Länsrätten beslutar om fastställande. Palpera: Läkaren undersöker med hjälp av händerna. Part: Den som, oavsett ålder, har ett särskilt intresse i ett rättsligt ärende. För att räknas som part ska parten ha ett rättsligt erkänt intresse i målet eller ärendet. Med partställningen följer ökad rätt att ta del av handlingar i ärendet samt rätten att bli underrättad om de beslut som fattas och rätten att överklaga beslut. Regeringsrätten: Kammarrättens beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Endast de mål som fått prövningstillstånd tas upp. Målet är att skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Rättsmedicinsk undersökning/rättsintyg: I detta sammanhang när ett barn, på begäran av polis eller åklagare läkarundersöks av läkare som har ett avtal med Rättsmedicinalverket om att få utfärda ett s.k. Rättsintyg. Intyget är en del av underlaget vid polisens förundersökning. Rättspsykiatrisk undersökning: En undersökning som genomförs efter beslut av domstol i brottmål. Syftet med undersökningen är att få klarhet i om ett brott genomförts under inflytande av allvarlig psykisk störning och om det finns skäl att överlämna den person som undersöks till rättspsykiatrisk vård i stället för att döma denne till fängelse. Samråd: Innebär i detta sammanhang att ansvariga tjänstemän vid i första hand socialtjänst, polis och BUP samlas för en genomgång av de uppgifter (anonymiserade) som inkommit. 53

53 Samtalsterapi: Ett samlingsnamn för samtal i syfte att ge råd eller behandla psykiska problem. Samtycke (till brytande av sekretess): Den som är part kan lämna samtycke till brytande av sekretess. Sekretess: Motsatsen till den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen. I de särskilda fall lagstiftaren ålagt myndigheter sekretess gäller ett särskilt regelverk. Skada: I detta sammanhang (sekretess) avses framför allt ekonomisk skada på grund av att uppgifter lämnats till obehörig. Tingsrätten: En allmän domstol som bland annat beslutar i brottmål och vårdnadsärenden. Uppgiftsskyldigheten: Syftar i detta sammanhang på den skyldighet som personal i de verksamheter som omfattas av anmälningsskyldighet har att lämna uppgifter till socialtjänsten. Verkställighet: När ett beslut genomförs. Vårdnadshavare: Den eller de personer som är juridiskt ansvariga för ett barn, kan vara förälder eller person utsedd av domstol. 54

54 Index Processanalys 5 Målsättning med handboken 6 Definitioner Barnkonventionen om övergrepp 6 Brottsbalkens definition av övergrepp mot barn 8 Socialtjänstens ansvar vid övergrepp mot barn 8 WHO:s definition av våld 8 Barnahus 9 Grundläggande principer 10 Socialtjänsten Anmälningsskyldighet till socialtjänst 11 Vad ska anmälas? 13 Hur görs en anmälan? 13, 14 Anmälans utformning 14 Till vem görs anmälan? 15 Anmälares anonymitet 13, 14, 43, 45 Rådgivning om anmälan 13, 14 Fallgropar avseende anmälan 16 Förhandsbedömning av anmälan 17 Socialtjänstens utredning och åtgärder 21 Insatser och skydd 21 Behandlande insatser 22 LVU 23, 24 Omedelbart omhändertagande LVU 23 LVU och verkställighet 23 Förvaltningsrätts beslut om vård enligt LVU 24 Placering 24 Begränsning i umgängesrätt 24 Polisanmälan 22 Samråd När ska samråd ske? 18 Funktioner 18 Vem ska delta? 18 Vad tas upp? 20 Fortsatt samråd, när är det aktuellt? 47 Polis och åklagare Utredning 26 Förundersökningskungörelsen 26, 27 Förhör med barnet 26 Särskilt utbildad förhörsledare 26 Särskild hänsyn till barnet vid förhör 26 Skyndsam förundersökning 26 Inspelning av förhör 27 Förhör med den som är misstänkt 29 Förhör med övriga inte misstänkta 29 Åklagarens särskilda ansvar 29 Tvångsåtgärder 30 DNA analys 30 Husrannsakan 30 Läkarundersökning Vem kan initiera/begära? 32 På vårdnadshavarens begäran 32 På socialtjänsten begäran 32 På polisens begäran 32 Mot förälders vilja 32 Vid misstänkta sexuella övergrepp 32 Rättsintyg 32 Skyndsamhet 33 Kompetenskrav för personal 33 Bemötande och förtroende 33, 35 Omfattning 35 Rättsläkare 35 Roller och skyldigheter 35 Rättsmedicin och Justitiedepartement 35 Dokumentation 35 Barnpsykiatrin När medverkar barnpsykiatrin? 36 Roll vid samråd 36 Krishjälp 36 När behandling? 36 Behandling inte alltid lämplig 36 Behandling utifrån ålder och behov 37 Former för behandling 37 Fallgropar 37 Vuxenpsykiatri Rättspsykiatrisk utredning 38 Behandling av förövare 38 Vem ansvarar för vad? 39 Juridiskt biträde för barnet Särskild företrädare 40 Målsägandebiträde 40 Skillnad mellan särskild företrädare och målsägandebiträde 40 Brottsoffermyndigheten 40 Brottsskadeersättning 40, 41 Socialtjänstens skyldigheter 42 God man eller förvaltare 42 Offentligt biträde vid LVU-mål 42 Sekretess Innebörd 43 Men 43 Omfattning 43 Gentemot part 43 För barn gentemot vårdnadshavare 43 För anmälare till socialtjänst 43, 45 Samtycke till att uppgift röjs 45 JO om samtycke 45 Uppgiftsskyldighet för anmälare till socialtjänst 46 Uppgiftsskyldighet för den som omfattas av anmälningsskyldighet 46 Uppgift mellan socialtjänst och hälsooch sjukvård 46 Uppgift till polis/ åklagare från socialtjänst och hälso- och sjukvård 46 Preskription Vid sexualbrott 49 Vid misshandel 50 Förkortningar, hänvisningar och begrepp Lagar 51 Begreppsförklaringar 51, 52, 53, 54 BBIC Triangeln 56 55

55 BBIC Grunderna i Barns Behov i centrum (BBIC) kan illustreras med hjälp av en triangel. Barnet är placerat i mitten och runtomkring finns de faktorer som påverkar barnets välbefinnande och möjligheter att utvecklas. Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Det är visionen i Barns Behov i Centrum (BBIC). BBIC syftar till att stärka barns ställning i den sociala barnavården, vilket också står i samklang med FN:s Barnkonvention. Barnets grundläggande behov ska vara utgångspunkten för allt socialt arbete. Barns Behov i Centrum bygger på aktuell forskning och nio stycken grundprinciper. Forskningen tar sin utgångspunkt i utvecklingspsykologiska teorier, empiriska studier om barn och hur barns utveckling påverkas av att leva utifrån såväl positiva som negativa förutsättningar. BBIC är ett system för handläggning och dokumentation i utredning, planering och uppföljning. Modellen bygger på en serie av formulär som följer ett ärende från början till slut. 56

56 Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Barnets behov BARNET Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Familj och miljö Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende Arbete Ekonomi Social integrering Lokal samhällets resurser 57

57 58

58 tala med och lyssna på barnet! När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (3 kap 5 2 st. SoL).

59 Box 538, Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 1

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg Barn som far illa Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 2 SAMARBETSRUTIN mellan skola/barnomsorg och socialtjänst i Vimmerby kommun ifråga om BARN SOM

Läs mer

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Stöd för rättstillämpning och handläggning. Det innebär

Läs mer

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 1997:15 (S) Allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Barn under 15 år som misstänks för brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Katrin Hollunger Wågnert (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen

Anmälan och utredning av SEXUALBROTT. Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen Anmälan och utredning av SEXUALBROTT Ju 2004:I Anmälan och utredning av Promemoria av Sexualbrottsofferutredningen SEXUALBROTT Förslag på förbättringar ur ett brottsofferperspektiv Justitiedepartementet

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott och anmälan till socialtjänsten när barn far illa

Rutiner för polisanmälan om brott och anmälan till socialtjänsten när barn far illa Rutiner för polisanmälan om brott och anmälan till socialtjänsten när barn far illa Antagna av barn- och utbildningsnämnden den 20 december 2007, reviderade 22 april 2010 1. Bakgrund I rapporten Ordningsregler

Läs mer

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden

Brott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Sekretess inom hälso- och sjukvården

Sekretess inom hälso- och sjukvården Sekretess inom hälso- och sjukvården 2014-03-10 Sekretess inom hälso- och sjukvården innehåller viktiga sekretessregler och exempel på frågeställningar som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården.

Läs mer

Överflyttning av vårdnaden till familjehem

Överflyttning av vårdnaden till familjehem UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 h.p. Handledare: Anna Wärme Överflyttning av vårdnaden till familjehem Examensarbete HT 2007 Petra Andersin Innehållsförteckning

Läs mer

Sekretess- och tystnadspliktsgränser. I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården

Sekretess- och tystnadspliktsgränser. I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården Sekretess- och tystnadspliktsgränser I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vem ska tro på mig? *

Vem ska tro på mig? * Vem ska tro på mig? * * Citat från kvinnojouren Måna i Strängnäs Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer Ett projekt för att utveckla Moderaternas politik mot mäns våld mot kvinnor och annat

Läs mer

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta

Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta Innehåll När flickor och pojkar förtrycks i hederns namn en handbok om arbetet mot hedersrelaterat våld.................. 3 De mänskliga

Läs mer

Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning

Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning Den misstänktes rätt till insyn under en brottsutredning RättsPM 2008:4 Utvecklingscentrum Malmö Uppdaterad mars 2014 Innehåll 1. Utgångspunkter... 4 1.1. Inledning... 4 1.2. Europakonventionen... 5 1.3.

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan

Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan Utgåva: Augusti 2013 Dnr UtbN 13-003/5209 Dnr SoN 3.2-399-2013 Sida 1 (56) 2013-06-28 Bilaga Beslutat

Läs mer

Häktningstider och restriktioner. Rapport

Häktningstider och restriktioner. Rapport Häktningstider och restriktioner Rapport Januari 2014 Innehållsförteckning FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 8 1.1 Uppdraget och gruppens arbete... 8 1.2 Bakgrund... 9 1.2.1 Kort om Europakonventionen

Läs mer

Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa

Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa Kompletterande praktiska anvisningar till Socialstyrelsens handbok: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF februari 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer