Utkast. Utvecklingsstrategi Mittland Plus

Transkript

1 Utkast Utvecklingsstrategi Mittland Plus Här finns en första skiss av delar av utvecklingsstrategin för Mittland Plus. Vi är medvetna om att texterna är för långa och är tacksamma om synpunkterna framför allt koncentreras på innehåll vad som saknas, känns fel etc. och inte på grammatiken. Materialet kommer att uppdateras kontinuerligt. Skrivarbetet är försenat men vi gör vårt yttersta för att skapa ett bra dokument för framtida insatser. De båda Leaderområdena har kommit olika långt i sin förankringsprocess och informationsinsamling vilket har komplicerat skrivarbetet. 4.2 Behov av utvecklingsmöjligheter. Utmaningarna Vår landsbygd står liksom staden inför många utmaningar, men de ser delvis olika ut. Klimatförändringen, miljöförstöring, ökade flyktingströmmar och det sociala utanförskapet har vi gemensamt och de är dessutom globala. Specifika utmaningar i vårt Leaderområde är avfolkningen, en åldrande befolkning, försämrad service, tillgänglighet samt brist på arbetstillfällen och företag, mötesplatser och utvecklingskapital. Klimatförändringen Klimatförändringen ställer krav på omställning till förnyelsebara och miljövänliga energilösningar i stället för fossila bränslen för att förhindra koldioxidutsläpp. Beredskap och handling behövs också för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen, men även för att ta vara på dess möjligheter. Miljöförstöringen Industrialismen har gett oss många positiva tekniska utvecklingssteg och ekonomiskt välståndstånd men också stor miljöförstöring. Det är vårt ansvar att inte förstöra mer men också att försöka återställa naturmiljön till den status den är ämnad att ha. Ambitionen är därför att de livsmedel, produkter, varor och tjänster som tillverkas i vårt område ska bidra till att miljön förbättras och inte innebära en försämring. Avfolkningen Vi behöver bli fler i vårt område. Avfolkningen har pågått länge och det är de unga som i första hand flyttat. Vi är för få för den kritisk massa som behövs för att landsbygden ska kunna fungera riktigt bra med avseende på skola, äldreomsorg, service, kollektivtrafik, företagande, fritid, föreningsliv etc. Vårt behov av fler yngre människor sammanfaller med de stora flyktingströmmar som kommer till Sverige men också med globaliseringens möjligheter att med sina varor och tjänster ha till gång till en internationell marknad. 1

2 Nybyggarna Strategins förankringsprocess har visat att många i vårt område sätter sitt hopp om landsbygdens utveckling och möjligheter till inflyttare från både andra länder och från städerna. Det finns förstås också de med en annan syn, men en majoritet som påverkat strategin är övertygade om att i ett tillåtande klimat och ned mångfald, en blandning av idéer och kulturer, kompetens och livserfarenhet uppstår en kreativ dynamik och ur det nya lösningar. Men det räcker inte att bara ha en positiv attityd till de nya. Det kräver en ansträngning och ett engagemang från oss som redan bor på landsbygden att skapa förutsättningar för att integrationen ska lyckas och att det finns effektiva kommunikationsmöjligheter med den globala omvärlden. Vi välkomnar dem som söker en fristad och en framtid här och kommer att använda Leadermetoden och lokal kapitalbindning för att gemensamt hitta lösningar för en bra integration och gemenskap som innebär boende, arbete, skola, IT-kommunikationer mm. Mobilisering Fler människor kräver att det finns fler arbetsplatser att tillgå i företag, föreningar och offentliga organisationer. Allt hänger ihop och därför måste vi anstränga oss inom flera områden samtidigt. Om vi enbart fokuserar på några få områden kan inte så många hjälpa till. Men en blandning av information, inspiration och förankring inom det ena utvecklingsområdet och praktisk handling och finansieringslösningar inom ett annat kan vi arbeta på bred front utan att tappa fokus på målen. Praktikplatser Många unga som behöver praktikplatser för att prova på jobb inom sitt utbildningsområde har svårt att hitta dessa platser i närområdet. Vi är övertygade om att många fler vill stanna kvar eller återvända om de får chansen till praktik här. Därför ska Leadermetoden även användas för att ta fram och erbjuda praktikplatser. Utanförskap Vår landsbygd har inte råd att låta några mänskliga resurser, humankapitalet, gå till spillo. Förutom enskilda människors tragedi och ekonomiska svårigheter för dem som står i utanförskap på grund av arbetslöshet, långtidssjukskrivning, funktionshinder, har en annan etnisk bakgrund etc. så är det ett samhällsekonomiskt slöseri. Det slår dessutom hårt mot landsbygden när den gemensamma notan ska betalas. Företagen, offentliga organisationer och föreningar behöver fler händer och hjärnor men har med dagens sätt att räkna varken ekonomi eller arbetsledarresurser att avsätta för att ta in fler i sin verksamhet. Social ekonomi I vårt Leaderområde ska vi pröva nya metoder för att välkomna och ta vara på dem som behövs men som om ingenting görs, får stå och titta på när tillväxten går i stå trots att den kan öka. Här tror vi på den sociala ekonomins lösningar. Syfte och drivkraft är att göra samhälls- och medlemsnytta och bygger på demokratiska värdegrunder. Den skapas i verksamheter som oftast drivs i föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Verksamheterna skapar initiativ och entreprenörskap med inriktning på socialt hållbar utveckling och stärker det lokala humankapitalet. Social ekonomi är ett okänt begrepp för många och därför krävs information för att upplysa om den och eldsjälars initiativ för att komma igång och tillåtas testa nya verksamheter. Service Landsbygdens innevånare har långt till den allmänna service och det utbud av varor och tjänster som storstadens innevånare tar för given. Det är en ojämlik situation som gäller 2

3 tillgång och närhet till livs- och drivmedel, vård, apotek, bank och post, kontantuttag, kläder, inredning och byggvaror mm. Med konventionella samhällsekonomiska kalkylmetoder och storstadsnormens perspektiv i offentlig verksamhet, företagsstrukturer och infrastrukturella lösningar tycks det omöjligt att uppnå lönsamma servicelösningar på landsbygden. Med sådana beräkningsgrunder som utgångspunkt når inte innevånarantalet och den demografiska strukturen den kritiska massa som krävs för lönsamhet eller samhällsekonomiskt försvarbar servicenivå. Ändå behövs denna service. Det finns exempel på servicelösningar anpassade till landsbygdens förutsättningar där flera parter samverkar kring fasta eller mobila servicepunkter som kan vara aktuellt för att lösa vår landsbygds servicebrister, och det finns behov av fler alternativ. Därför behöver strategin stödja initiativ som tas för att utveckla, implementera, testa och utvärdera olika alternativa lösningar för såväl fast som mobil serviceverksamhet. Kollektivtrafik och samåkning Nuvarande kollektivtrafiklösningar motsvarar inte de behov som landsbygdens innevånare har på tillgänglighet och miljöhänsyn och kan inte jämföras med det som erbjuds städernas befolkning. Här är fordonsparken äldst med fossilbränsledrivna motorer. Landsbygdens busstrafik har alltför glesa avgångstider, statiska rutter, är inte anpassade för deltidsarbetande eller resande på fritiden. Egen bil är dagens lösning för att ta sig till och från jobbet, till service och fritidsaktiviteter och dessa bilar drivs också med fossila bränslen. Laddningsställen för elbilar och tankställen för förnyelsebara drivmedel saknas i stor utsträckning i närområdet, även om projektet Green Highway installerat en del vid E14. För att förbättra tillgängligheten och flexibiliteten samt minska miljöpåverkan krävs innovativa lösningar och transportsystem hos både kollektivansvariga myndigheter och hos innevånarna själva. Det handlar om säker och ökad grad av samåkning, smidiga bokningssystem, miljöbilspool, utökade bussavgångar på befintliga sträckor och fler avgångar på alternativa sträckor och tider. Strategin vill stödja initiativ som förbättrar resmöjligheterna och skonar miljön. Bredband Många av landsbygdens innevånare saknar tillgång till bredband och mobiltelefontäckning, det som är en självklarhet för stadens innevånare. Det innebär ojämlika förutsättningar för arbete, företagande, service, fritid och utveckling mm. Men det är ett måste för att både företag och boende ska kunna verka och leva hållbart även på landsbygden. Länsstyrelsen, kommunerna och nätleverantörer kommer under strategiperioden att bygga stomnät så att 90 % av innevånarna kan erbjudas bredbandsteknik fram till respektive bys gräns. Det är sedan upp till innevånarna i byn att enas om en lokal lösning, ansluta och betala för den. Strategin kommer att stödja de byar som behöver externa resurser för att komma igång med projekteringen av sitt byanät med förstudiemedel. Besöksnäringen Många sätter sitt hopp om landsbygdens framtida utveckling till besöksnäringen. Särskilt med tanke på den nationella besöksnäringsstrategin med målet att fördubbla omsättningen inom branschen fram till år Vårt område har potential inom naturturism men utgångsläget är från låg nivå eftersom området är anonymt på dagens turistkartor, har få utvecklade, paketerade och marknadsförda erbjudanden samt liten tillgång på boende och matställen. Självkänslan över att det vi kan erbjuda är gott nog är svag hos allmänheten trots att hoppet finns. Därför är det också ett mycket långsiktigt arbete och uthållighet som krävs för att lyckas. Samverkan, ekologiskt och kvalitet är nyckelbegrepp för framgång. Det är olika konstellationer som i olika former behöver samverka - besöksnäringsföretag, de gröna och blå näringarna, föreningar och 3

4 det offentliga. För besökaren, kunden, gäller oftast: Ju mer lokalt, ekologiskt och lokalt förädlat med kvalitet, ju bättre. Jordbruket och fastigheterna Efterfrågan på ekologiska och närproducerade produkter har ökat dramatiskt under de senaste åren, om än från en låg nivå. Många produktionsenheter har under årtionden avvecklats men nu vänder trenden och efterfrågan kommer att öka stadigt. Här har landsbygden sin revanschchans. Bland jordbrukarna är medelåldern hög och behovet är stort för generationsväxlingsinsatser. Fram till nu har de flesta jordbruken gått i arv inom familjen och de allra flesta bönder bor på sin fastighet. Även många som avvecklat sin verksamhet bor kvar och i bästa fall har man arrenderat ut sin mark. Eftersom fastigheter och egendomar i Norrlands inland är så lågt värderade vill man inte gärna sälja till det man betraktar som underpris. Därför frigörs inte heller bostäder och mark för nya generationer bönder, inte ens om man själv flyttat. Här finns en utmaning som kräver nya lösningar för att få nytt blod till jordbruken och nya gröna näringar att utvecklas. Det ska vi lägga krut på i strategin. Starta företag Att starta företag i vår landsbygd med få kunder och långa avstånd är en stor utmaning. Det är en hög tröskel forcera. Dagens offentliga stödformer och inriktning gör det inte enklare när systemet kräver att hen redan från början ska ta steget fullt ut dvs. kliva av en löneanställning, ta lån och investera för att kunna försörja sig till 100 %. Det krävs ett stort eget kapital, mod och i vissa fall även dumdristighet till det. I strategin vill vi erbjuda de kvinnor, män och utrikes födda som vill bli entreprenörer inom olika branschområden en trygg och säker start med låg tröskel och en möjlighet att vara mikroföretagare och kombinatörer. Det ska vara tillåtet att ha bisysslor för att underlätta introduktionen till att bli företagare. Företaget kan sedan växa när man känner sig redo. Detta är särskilt viktigt för att stimulera kvinnors företagande och säkerställa en god ekonomi vid pensionen eftersom den byggs upp under de yrkesverksamma åren. Alternativet för samhället är att det inte startar några företag alls trots att affärsidé och intresse finns, den behöver bara tid för att utvecklas. Kombinatör och kuvöser För vissa är kombinationen av jobb och bisyssla inget alternativ. Det måste vara antingen det ena eller det andra. Många människor är rädda att kliva ur arbetsplatsens sociala sammanhang för att hamna o ensamhet i sitt företagande och om det misslyckas, i utanförskap. I strategin vill vi kunna erbjuda kuvösplatser på landsbygden tillsammans med andra företagare och där det är möjligt att dela på vissa fasta kostnader. Det ska också vara möjligt att bidra till kollektiva lösningar där man startar i ett större sammanhang med en större likviditet bakom sig i starten tills man är beredd att flyga själv. Även här blir mötesplatsen viktig för att skapa ett socialt sammanhang som ger dynamik och samtalspartners där 1+1=3 med fler hållbara lösningar på de problem som alltid uppstår. Diversifiering Det är få företag och branscher som kan överleva om all produktion ska ske under några få månader, men det är verkligheten idag för många inom både besöksnäringen, jordbruket och fisket. Genom att se på naturresurserna och årstiderna med andra ögon är det möjligt att nyttja hela året och diversifiera sin verksamhet. Fler ben att stå på under olika delar av året kan öka lönsamheten och den ekonomiska hållbarheten. 4

5 Utvecklingsresurser för mat I Jämtland finns Eldrimner, det nationella centret för mathantverk och i Västernorrland finns Hushållningssällskapets Västernorrlandsgården som är en handelsplats för råvaror och förädlade livsmedel från länet. Båda dessa är viktiga resurser för utvecklingen av företag och produkter från de gröna och blå näringarna. Fisket Fiskenäringen har problem, exempelvis den höga medelåldern 60+ och svaga återväxten bland yrkesfiskarna, liten tilldelning, att fisken förhindras att vandra till sina lekplatser, höga gifthalter i fisk och kassodlingsfoder mm. Yrkesfisket har trots alla problem och utmaningar sin givna plats i kustområdet och är nödvändig att vidmakthålla och utveckla för tillgången på lokala fiskråvaror och för att hålla fiskekompetensen, fiskelägena och traditionerna vid liv. Många restauranger i kustmiljöerna köper in sina råvaror från de lokala fiskarna, det höjer restaurangernas status, fiskelägena blir mer levande och det förstärker besöksanledningen. Det behövs därför både snabba och kraftfulla åtgärder för att ta tillvara och överföra yrkesfiskarnas kunskap till nästa fiskargeneration. Enligt fiskarna själva haltar fiskelicenssystemet och förhindrar att båtarna bemannas av andra än ägaren själv, det systemet behöver ses över. Av tradition går fiskaryrket i arv eller till någon i vänkretsen. För att bredda rekryteringsbasen behövs lärlingsplatser på båtar med en möjlighet för både kvinnor och män att prova på att lära sig yrket. Intressekonflikter Ibland uppstår intressekonflikter mellan landsbygdens olika intressenter trots att de borde vara varandras stöd. Exempelvis när naturinriktade företag med vandring, fiske eller andra naturupplevelser i portföljen krockar med skogsindustrins intressen eller när jordbrukarens ork tryter så att landskapet växer igen. Här behövs en levande dialog så att alla förstår varandras roller och gemensamt kan bidra till en attraktiv landsbygd för besökare och boende. Det ska strategin hjälpa till med. Gemenskap, tomma byggnader och mötesplatser I vårt område har många byar och samhällen stark sammanhållning och stor gemenskap. Det beror på att det finns en eller flera tillgängliga mötesplatser och träffpunkter, tillräckligt många människor och dessutom initiativrika personer. Här händer det saker! Men tillgängliga mötesplatser och träffpunkter är en bristvara på många håll. En mötesplats kan vara ett fik, en affär eller en aktivitetslokal men också en bygdegård eller liknande och den kan finnas var som helst bara den är lättillgänglig. Där mötesplatser saknas är det svårt att utvecklas tillsammans. Många hus, nedlagda butiks- och industrilokaler står tomma. Ingen vill sälja och ingen vill köpa. Marknadspriserna är så låga att ägarna ser försäljning som kapitalförstöring. Även om egendomarna förfaller för att de inte används hoppas hen på bättre tider så att värdet ökar igen. Vi tror att det är möjligt att fylla husen med liv igen som mötesplatser, genom nysvenskar som behöver hyra en bostad, unga som söker ett alternativ till städernas utbud och entreprenörer som vill satsa på besöksnäringen, de blå eller gröna näringarna. En bygd utan liv är inte attraktiv och därför är det viktigt att öppna upp mötesplatser för dem som ändå är kvar. Det är särskilt viktigt att det för Leaderstrategins genomförande finns öppna mötesplatser att tillgå, både virtuella och fysiska, där alla sektorer i ett kreativt klimat kan möta varandra för att diskutera och därigenom lösa gemensamma problem och skapa nya hållbara idéer. Därför stödjer strategin aktiviteter som gör att innevånarna och målgrupperna kan komma samman och som har till syfte att skapa och fylla de 5

6 möjliga mötesplatser och hus som finns med liv och därmed ökar förutsättningarna för landsbygden att utvecklas. Lokalt kapital Landsbygdsekonomiska analyser, LEA, visar att det kapital som landsbygdens innevånare och verksamheter genererar används för inköp av varor och tjänster utanför närområdet eller placeras i banker och fonder som sedan investeras långt från landsbygden. Detta negativa pengaflöde undergräver landsbygdens egen förmåga till utveckling. Det finns många framgångsexempel på hur ett lokalsamhälle vänt flödet och skapat egna utvecklingsresurser i bygdekonton, lokala fonder, ekonomiska föreningar eller bolag och liknande som i sin tur investerat i gemensamma lokaler eller projekt. De har i sin tur gett återbäring för nya insatser som utveckling av näringar, förbättrad tillgänglighet mm. Lokal kapitalbildning är ett sätt att förbättra och styra tillgången på lokalt kapital så att pengarna arbetar i ett lokalt kretslopp för det som är angeläget för innevånarna. Det är ett proaktivt sätt att skapa nya lösningar på gamla problem och kan bidra till att skapa en hållbar tillväxt under lång tid i vår landsbygd. Vi kan i vårt område lära av framgångsexemplen för att sedan anpassa och implementera efter våra lokala förutsättningar och behov. Strategin kommer att stödja initiativ som sprider kunskap och skapar ett lokalt kapital för att återinvestera det i lokala utvecklingsinsatser. Visionen Fler fönster ska lysa i Mitt land! Det lyser i fler fönster - vi har blivit fler, vi som väljer att leva våra liv här. Storstadsnormen är bruten. Unga och nya medborgare har flyttat in till arbete och kreativitet i social ekonomi. Här finns mervärden som attraherar och håller kvar - gemenskap, framtidstro och innovationskraft. Här är mångfald, kompetens och entreprenörskap en tillgång, kultur vår inspiration. Barnens drömmar har vingar. All utveckling är hållbar och sker på lika villkor. Leader är vår metod och vi gräver där vi står. Mötesplatser, god service och tillgänglighet är stommen i vår välfärd, miljöarbetet vår mission. Våra vatten, öppna jordbrukslandskap och sjumilaskogar ger oss både mat och energi och är vårt framtidskapital. Besökarna är många och vill gärna återvända. De kommer till oss för att njuta och uppleva det vidunderliga på samma sätt som vi. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området Övergripande mål 1: Innovationskraft genom mångfald och tillgänglighet Övergripande mål 2: Nya utvecklingsformer för hållbar tillväxt Övergripande mål 3: Mobilisera för smart omställning Övergripande mål 4: Återställd och vårdad miljö Alla mål i strategin ska kunna uppnå en eller flera av de nationella och fondspecifika målen och indikatorer: 6

7 Landsbygdsfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Havs- och fiskerifonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal bevarade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal skapade företag Antal miljöprojekt (nationellt mål) Antal diversifieringsprojekt (nationellt mål) Regionalfonden Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal företag och organisationer som får stöd Socialfonden Antal deltagare Antal företag och organisationer som får stöd 7.2 Insatsområden Insatsområdena utgör strategins inriktning och anger inom vilka tematiska områden som utvecklingsinsatserna ska ske. Insatsområdena ska kunna härledas från behovsbeskrivningen i avsnitt 4.2 och ska utgå ifrån strategins övergripande mål. Insatsområde 1 - Social ekonomi och lokal kapitalbildning Insatsområde 2 - Företagande och utvecklat entreprenörskap Insatsområde 3 - Tillgänglighet Insatsområde 4 - Miljö och kulturbevarande insatser Insatsområde 1 - Social ekonomi och lokal kapitalbildning (Målområden: 1. Innovationskraft genom mångfald och tillgänglighet, 2. Nya utvecklingsformer för hållbar tillväxt, 3. Mobilisera för smart omställning) Traditionella företag och ekonomiska föreningar har lönsamhet som främsta drivkraft och de bidrar till samhällets utveckling genom arbetstillfällen och skatter. Lokala organisationer som i sin verksamhet kan erbjuda samhälls- och medlemsnytta genom att ta tillvara resurser i ofrivilligt utanförskap kan inom ramen för insatsen få stöd att komma igång med sin verksamhet. Utanförskapet kan vara arbetslöshet, långtidssjukskrivning, exkludering från social gemenskap eller det man som nyinflyttad från en annan kultur kan uppleva som ett hinder för inträde på arbetsmarknaden. Verksamheterna vilar på en demokratisk värdegrund och skapar initiativ och entreprenörskap med inriktning på socialt hållbar utveckling och stärker det lokala humankapitalet. Bristen på lokalt finansiellt kapital kan vara ett hinder för utvecklingen av det småskaliga företagandet på landsbygden. Exempel finns på att man genom lokal samverkan i form av lokala kreditgarantiföreningar eller motsvarande satsningar kan uppnå goda resultat. 7

8 Inom ramen för insatsen bör det vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Social ekonomi och finansiell kapitalbildning är okända begrepp för många och därför krävs information för att upplysa om den och eldsjälars initiativ för att komma igång och tillåtas testa nya verksamheter. Insatsområde 2 - Företagande och utvecklat entreprenörskap (Målområden: 1. Innovationskraft genom mångfald och tillgänglighet, 2. Nya utvecklingsformer för hållbar tillväxt, 3. Mobilisera för smart omställning, 4. Återställd och vårdad miljö) Vårt område har naturliga och förnyelsebara naturresurser på land och i vatten som inte tas till vara i den utsträckning som är möjligt. Rätt nyttjat kan de leda till nya varor och tjänster, förnyelse och hållbar utveckling på landsbygden. Insatsen kan ge stöd åt aktiviteter som har till syfte att på ett hållbart sätt ta hand om, förädla och utveckla den potential som finns. Det kan ske genom stimulans för mer entreprenörskap, utveckling av nya hållbara tjänster och produkter, till samverkan mellan olika parter, information om och marknadsföring av platser och samverkansinitiativ. Insatsen ger också möjligt att stödja nyföretagande i mindre skala med mikrobidrag eller inspirationscheckar som kan användas till utbildning, inköp av naturliga råvaror och marknadsföring. Det ska också vara möjligt att ge stöd till den som vill starta företag i liten skala som kombinatör eller som bisyssla till en anställning eller annan verksamhet. Lärlings- och praktikplatser är viktiga insatser för förnyelse inom fisket, jord- och skogsbruksnäringarna och för att överföra förvärvad och beprövad kunskap till kommande generation yrkeskvinnor och män. Därför ska samverkan ske enligt Leadermetoden för att ta fram och erbjuda praktik- och lärlingsplatser och informationsinsatser till de presumtiva målgrupperna. I insatsen ingår även möjlighet till boende, utbildning och rådgivning inom företagande och hållbarhet samt nödvändig personlig skyddsutrustning. Insatsområde 3 Tillgänglighet (Målområden: 1. Innovationskraft genom mångfald och tillgänglighet, 2. Nya utvecklingsformer för hållbar tillväxt, 3. Mobilisera för smart omställning) Vi som bor i glesbygd och landsbygd behöver och vill ha mer kontakt med varandra och med världen utanför. Det handlar om tillgänglighet med åtgärder för bredband, bättre service, kollektivtrafik och samordnade transporter samt mötesplatser och bostäder. Länsstyrelsen, kommuner och nätleverantörer kommer under strategiperioden att bygga stomnät så att minst 90 % av innevånarna kan erbjudas bredbandsteknik fram till respektive bys gräns. Det är sedan upp till innevånarna i byn att enas om en lokal lösning, ansluta och betala för den. Strategin kommer att stödja de byar som behöver externa resurser för att komma igång med projekteringen av sitt byanät med förstudiemedel. Möjligheten att åka kollektivt i arbetet och på fritiden måste förbättras för både miljöns och innevånarnas skull. Med Leadermetoden i trepartssamverkan kan denna insats stödja försök med utökad turtäthet och flexibla rutter on demand. 8

9 Insatsen vänder sig också till privatpersoner och organisationer som vill underlätta resandet på landsbygden samtidigt som det bidrar till fler personer i varje bil och minskade koldioxidutsläpp. Gemensamma pooler med hållbara bilar, och kunskap om hur man samordnar sig i ett effektivt bokningssystem är andra insatsmöjligheter. Åtgärder kommer att stödjas för att förbättra servicen. Det kan ske genom att bybor samverkar med en handlare, företagare eller förening för att skapa en fast eller mobil servicepunkt med de funktioner som efterfrågas. Servicelösningar kan också utgå från initiativ som tas i de större orterna. För att genomföra strategin i samverkan krävs att människor når varandra och möts kring frågor som berör oss själva och vår framtid. Ser vi samma problem och möjligheter så kan vi också hitta lösningarna tillsammans, utveckla och nå gemensamma mål. Insatsområdet kan hjälpa till att anordna inledande möten om områdets framtid och ge tips om framgångsexempel. Det är också möjligt att stödja andra initiativ som gör att människor kommer samman. Tillgängliga möteslokaler är en bristvara. De kanske redan finns men används inte så ofta eller är avsedda för andra ändamål. I insatsen är det möjligt att stödja organisationer som vill skapa en gemensam mötesplats där det är möjligt att skapa utvecklingsförutsättningar i någon form. Insatsområde 4 - Miljö och kulturbevarande insatser (Målområden: 1. Innovationskraft genom mångfald och tillgänglighet, 3. Mobilisera för smart omställning, 4. Återställd och vårdad miljö) Områdets naturmiljöer är viktiga resurser för vårt dagliga liv och vår utveckling. Vi lever i ett ekosystem som ger oss mat och energi, arbete och rekreation. Det är ett viktigt arv att bevara och förvalta till kommande generationer. Okunskap och miljösynder har naggat ekosystemet rejält i kanten och det är vårt ansvar att åtgärda bristerna och förebygga nya miljösynder. I detta insatsområde ska åtgärder stödjas med syfte att återställa vatten- och markbiotoper som har skadats eller förändrats från sin naturliga status. Det innebär bland annat att ta bort vandringshinder, återställa lekområden, sand och grusbottnar i vattendrag. Insatser för att återplantera fisk till sina ursprungliga biotoper ska också stödjas. Liknande insatser kan göras i odlings- och skogsmark för att återställa skadade biotoper och göra marken användbar för odling eller skogsbruk. Innovationer som skyddar och återställer miljöer kan också stödjas. Kulturmiljöerna är viktiga för att förstå ett områdes och vår egen historia och utvecklingssteg. Att bevara, förtydliga och bruka vår kulturmiljö och historia är en viktig del av tillväxttanken. Människan behöver en livsmiljö som ger förankring, stimulans och tro på framtiden. De är också en resurs i utvecklingen av besöksmål och viktig för integreringen av nysvenskar och inflyttare till vår bygd. Insatsområdet ska stödja bevarande och utveckling av kulturmiljöer så att de blir en tillgänglig resurs i utvecklingen av landsbygden. 9