Remiss från Socialdepartementet - Departementspromemoria En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Transkript

1

2 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Till Socialdepartementet Remiss från Socialdepartementet - Departementspromemoria En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Remissvar 19 juni 2014 Remissvar 19 juni 2014 S2014/2639/SAM Kommunstyrelsen har beslutat att lämna följande yttrande: Yttrande Att stärka samverkan mellan de statliga myndigheterna och kommuner och landsting genom inrättande av en Huvudmannagrupp välkomnas av Malmö stad. Kunskapsstyrning bör ha en starkare koppling till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna i kommunerna och därför behövs en formaliserad dialog kring behov och utformning av kunskapsstyrning. Genom denna dialog kan intentionen med kunskapsstyrningen nå hela vägen ut i verksamheternas dagliga arbete och öka förutsättningarna för verksamheterna att arbeta enligt en evidensbaserad praktik där brukare och patienter ges vård och insatser baserade på bästa tillgängliga kunskap. Det är dock av stor vikt att Huvudmannagruppen genom sin sammansättning representerar och är insatta i de behov som finns i både mindre och större kommuner och i de olika verksamheter som där bedrivs. Malmö stad vill understryka vikten av att stärka patient- och brukarinflytande inom kunskapsstyrningen så att de kunskaper och erfarenheter som de har tas tillvara. Det är sannolikt aktuellt för fler målgrupper än de som finns inom ramen för PRIO-uppdraget. Det är inte ovanligt att samma personer är både brukare inom socialtjänsten och patienter inom sjukvården. Dessa personer har ofta sammansatta behov och behöver samordnade insatser från båda huvudmännen. Malmö stad instämmer i att en samlad kunskapsstyrning som utgår från individernas behov och som tydligt pekar på beröringspunkterna mellan hälsooch sjukvård och socialtjänst kan bidra till bättre förutsättningar för samverkan och god vård.

3 Malmö stad arbetar med ett ständigt förbättringsarbete med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik där bästa tillgängliga kunskap är en av delarna. Då metoder inom socialtjänsten är ett underforskat område, välkomnar Malmö stad en breddning av SBU s uppdrag om det i enlighet med intentionen leder till att socialtjänsten på sikt kan bli mer forskningsnära och till att ge verksamheterna ett bättre kunskapsunderlag. 2 (2) Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring

4 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Handläggare Christina Ek Utvecklingssamordnare christina.ek1@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet - Departementspromemoria En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Remissvar 19 juni 2014 STK Sammanfattning I denna departementspromemoria föreslås åtgärder som ska leda till att de statliga myndigheternas kunskapsstyrning inom området hälso- och sjukvård och socialtjänst ska bli samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Åtgärderna som föreslås är att införa en gemensam författningssamling, renodla myndigheternas uppdrag samt att inrätta två strategiska organ; Kunskapsstyrningsrådet och Huvudmannagruppen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Socialdepartementet i enlighet med uppsatt förslag från stadskontoret. Beslutsunderlag Remiss från Socialdepartementet - Departementspromemoria En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Remissvar senast 19 juni 2014 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. G-Tjänsteskrivelse-VoOber6/5-En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till yttrande Beslutsplanering KS Fördelningsmöte Vård- och omsorgsberedningen Kommunstyrelsens AU I Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund 2011 tillsatte regeringen Statens vård och omsorgsutredning med uppdrag att se över hur staten genom sina myndigheter ska verka för ett effektivt och långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. I utredningens slutbetänkande Gör det enklare (SOU 2012:33) fastslogs att kunskapsstyrning

5 är nyckelfaktorn för att kunna hantera många av de utmaningar och frågor som sektorn står inför. I slutbetänkandet angavs vidare att den då gällande myndighetsstrukturen bidrar till att kunskapsstödet till sektorn är splittrat och otydligt vilket leder till att verksamheterna inte får det stöd de behöver. Detta resulterar vidare i att vården och omsorgen för enskilda patienter och brukare blir sämre än den kunde varit. Slutbetänkandet resulterade bland annat i att regeringen valt att göra en stegvis reformering av myndighetsstrukturen inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område. Först inrättades Inspektionen för vård och omsorg, därefter omvandlades Apotekens service AB till E-hälsomyndigheten och i ett tredje steg fördes uppgifter från Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut över till den nya Folkhälsomyndigheten. Denna promemoria utgör nästa steg i denna reformering av myndighetsstrukturen. 2 (6) Promemorians förslag och bedömningar I promemorian definieras kunskapsstyrning som de olika former av kunskapsstöd och bindande föreskrifter som statliga myndigheter ansvarar för och som riktar sig mot huvudmännen och de verksamheter som dessa ansvarar för. Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, dvs. att patienter och brukare ges vård och insatser som baserade på bästa tillgängliga kunskap. För att kunskapsstyrningen ska leda till verklig förändring för den enskilde krävs ett fungerande samspel mellan de statliga myndigheterna och kommuner och landsting. Nedan följer en sammanställning av de förslag och bedömningar som anges i departementsskrivelsen. Förslag: Målet med den statliga kunskapsstyrningen och vilka krav kunskapsstyrningen ska uppfylla för att uppnå målet bör regleras. Vidare bör formerna för samverkan kring kunskapsstyrning mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och huvudmännen regleras. Det bör skapas en gemensam författningssamling där myndigheterna som har föreskriftsbemyndigande kungör sina föreskrifter. Bedömning: Genom att skapa en ny förordning som reglerar övergripande frågor som rör de statliga myndigheternas kunskapsstyrningsarbete inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, tydliggörs kraven på den statliga kunskapsstyrningen. Förordningen synliggör att det är kommuner och landsting som har det fulla ansvaret för att ge patienter och brukare en god vård av god kvalitet och att statens uppgift är att stödja huvudmännen att uppnå detta och andra krav som lagstiftningen ställer på verksamheterna. Samverkan mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och kommuner och landsting formaliseras genom inrättandet av två strategiska organ, Rådet för statlig kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Kunskapsstyrningsrådet) respektive Huvudmannagruppen för behovsanpassad kunskapsstyrning inom hälsooch sjukvård och socialtjänst (Huvudmannagruppen). Kunskapsstyrningsrådet uppgift är att se till att den statliga kunskapsstyrningen uppfyller de krav som anges i förordningen gällande att vara samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, personal och kommuner och landsting har. Kunskapsstyrningsrådet består av myndighetscheferna vid ett antal myndigheter som är centrala för utvecklingen av den statliga kunskapsstyrningen eller som har en central roll i framtagandet av underlag för kunskapsstyrning; E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, SBU samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Huvudmannagruppen är ett rådgivande organ som har som uppgift att informera Kunskapsstyrningsrådet om områden där kommuner och landsting har behov av statlig kunskapsstyrning samt ur denna bör utformas och kommuniceras. Huvudmannagruppen består av 13 ledamöter eller ersättare från kommun eller landstingsfullmäktige som utgör ett representativt urval av lan-

6 dets sammansättning av stora, medelstora och små kommuner respektive landsting. Deltagandet är frivilligt. Socialstyrelsens generaldirektör är ordförande för Kunskapsstyrningsrådet och leder Huvudmannagruppen. På detta sätt kopplas de båda organen ihop. Föreskrifter är författningsreglerad kunskapsstyrning. Genom att samla alla föreskrifter från berörda myndigheter i en gemensam författningssamling, Socialstyrelsens författningssamling, blir det mer överskådligt och enklare att få information om vilka regler som gäller. 3 (6) Förslag: Genom att renodla och vidareutveckla Socialstyrelsens uppdrag får myndigheten en tydlig roll som ett nav för den statliga kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Bedömning: Förslagen i promemorian innebär att Socialstyrelsens uppdrag ändras dels genom att nya uppgifter tillförs dels genom att uppgifter flyttas till andra myndigheter. Socialstyrelsen har redan idag ett brett kunskapsstyrningsuppdrag. Genom bildandet av Inspektionen för Vård och omsorg, har Socialstyrelsen fått en ny roll som öppnar för utvecklingsfrågor och tydlig kunskapsstödjande roll gentemot kommunsektorn. Genom förslagen i denna promemoria får Socialstyrelsen genom ordförandeskapet för Kunskapsrådet och för den så kallade Huvudmannagruppen ett administrativt ledningsansvar för organens arbete och genom att bli utgivare av den gemensamma författningssamlingen får Socialstyrelsen en central roll för kommunicering av föreskrifter. Utöver detta föreslås Socialstyrelsen bli värdmyndighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och uppgifter som tidigare tillhört Socialstyrelsens uppdrag flytta över till Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Folkhälsomyndigheten vilket innebär att Socialstyrelsens uppdrag blir mer renodlat. Förslag: Uppdraget att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälsooch sjukvården bör vara samlat i Statens beredning för medicinsk utvärdering. Myndighetens uppdrag bör breddas till att omfatta även socialtjänsten. Som en följd av det breddade uppdraget bör myndigheten byta namn till Statens beredning för social och medicinsk utvärdering. Nämnden för medicinsk utvärdering bör byta namn till Nämnden för social och medicinsk utvärdering. Bedömning: Skälet till att bredda SBU s uppdrag att även omfatta socialtjänsten är att de finns behov av mer gemensamma och integrerade kunskapsstöd som är sektorsöverskridande mellan hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Individer har ofta sammansatta behov som aktualiserar insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett annat skäl är att metoder inom socialtjänsten är ett underforskat område och en breddning av SBU s uppdrag kan bidra till att socialtjänsten på sikt blir mer forskningsnära. Förslag: Myndigheten för Vårdanalys uppdrag bör utvidgas till att omfatta hela socialtjänstens område och den verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Som en konsekvens av detta bör myndigheten byta namn till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Vidare bör det rådgivande organet inom myndigheten, Patientrådet, byta namn till Patient- och brukarrådet. Bedömning: Motivet att bredda uppdraget till att omfatta hela socialtjänsten, d.v.s. även individoch familjeomsorg och den verksamhet som bedrivs inom LSS är att förstärka sambanden mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån att människor ofta har sammansatta behov som kräver insatser från flera håll. Även socialtjänsten bör därför följas upp och utvärderas ur ett

7 brukarperspektiv vilket leder till ökad trygghet för patienter och brukare. 4 (6) Förslag: Folkhälsomyndigheten föreslås få ett samlat ansvar för smittskyddsfrågor vilket innebär att myndigheten blir förvaltningsmyndighet för smittskyddet med ansvar för förvaltningsuppgifter, normering och krisberedskap. Folkhälsomyndigheten föreslås även bli nationell kontaktpunkt enligt hälsoreglementet enlig lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Det tidigare samordningsansvaret för smittskyddet bör tas bort. Föreskriftsbemyndigandena i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa samt motsvarande förordningar bör föras över till Folkhälsomyndigheten men ändras bland annat på så sätt att Folkhälsomyndigheten inte får bemyndigande att meddela föreskrifter till skydd för enskilda. Socialstyrelsen behåller den del av ansvaret som myndigheterna har i dag beträffande hälso- och sjukvårdens krisberedskap, katastrofmedicinen och den fysiska beredskapen inom hälso- och sjukvård. Detsamma gäller områden som gränsar till smittskyddet såsom blodsäkerhet, sprututbytesverksamhet, donationsfrågor, hälsoundersökningar av asylsökande och infektionsscreening av gravida. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten behåller nuvarande delat ansvar för vårdhygien och antibiotikaresistens. Bedömning: Gränsdragningen mellan Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten vad gäller ansvaret för smittskyddsfrågor behöver tydliggöras. Enligt förslaget ska Socialstyrelsen vara den myndighet som har det huvudsakliga ansvaret för behandling och insatser till enskilda inom hälsooch sjukvård och socialtjänst medan Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppgifter som rör befolkningsskydd. Tydliga uppdrag minskar risken för dubbelarbete och leder till att myndigheterna kan fokusera på sin kärnverksamhet. Förslag: Socialstyrelsen bör bli värdmyndighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Bedömning: HSAN ansvarar för ärenden som är komplexa och ställer höga krav på en handläggarorganisation med både medicinsk och juridisk kompetens. Av denna anledning bör det hos värdmyndigheten finnas personal som är väl insatta i ämnesområdena. Socialstyrelsen bedöms ha bäst förutsättningar att bistå HSAN så att ärenden kan handläggas både effektivt och rättssäkert. Sedan inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg den 1 juni 2013, är Socialstyrelsen inte längre tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen är därmed inte längre part i HSAN-ärenden vilket var ett av skälen till att Socialstyrelsen tidigare inte ansågs vara lämplig som värdmyndighet för HSAN. Förslag: Ett uppdrag bör ges till Statskontoret att följa och utvärdera de förändringar avseende samverkan och kunskapsstyrning som föreslås samt att redovisa eventuella besparingsmöjligheter till följd av föreslagna förändringar. Bedömning: För att säkerställa att förslagen verkligen leder till åsyftat resultat behövs en uppföljning och utvärdering av myndigheternas förändringsarbete. I statskontorets uppdrag bör ingå att följa upp att den renodling av uppdragen som förslagen innebär leder till ökad effektivitet och minskat dubbelarbete. Konsekvenser för staten, kommunerna, patienter och brukare Kostnaderna för ett genomförande av förslagen kommer att rymmas inom befintliga ramar. De förslag som läggs förväntas förbättra förutsättningarna för att den statliga kunskapsstyrningen i högre utsträckning än idag ska vara samordnad, effektiv och behovsanpassad.

8 5 (6) Förslagen förväntas leda till att kommuner enkelt får tillgång till adekvat kunskapsstöd i olika beslutssituationer i vardagen och bättre förutsättningar avseende införande av en evidensbaserad hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den rådande ansvarsfördelningen mellan staten och kommuner och landsting påverkas inte av förslagen och ansvaret för att genomföra en kunskapsbeserad verksamhet vilar även fortsättningsvis på huvudmännen. Förslaget ska inte ha någon påverkan på det kommunala självstyret. Genom huvudmannagruppen blir förtroendevalda inom kommuner och landsting delaktiga i den statliga kunskapsstyrningens inriktning och utformning. Deltagande i gruppen är frivilligt och ska inte medföra några kostnader för kommuner och landsting. Konsekvenser för patienter och brukare är att deras synpunkter och erfarenheter lyfts fram som en viktig kunskapskälla som ska beaktas av myndigheterna deras kunskapsstyrningsarbete. I kraftträdande De föreslagna författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Stadskontorets samlade bedömning Att stärka samverkan mellan de statliga myndigheterna och kommuner och landsting genom inrättande av en Huvudmannagrupp välkomnas av Malmö stad. Kunskapsstyrning bör ha en starkare koppling till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna i kommunerna och därför behövs en formaliserad dialog kring behov och utformning av kunskapsstyrning. Genom denna dialog kan intentionen med kunskapsstyrningen nå hela vägen ut i verksamheternas dagliga arbete och öka förutsättningarna för verksamheterna att arbeta enligt en evidensbaserad praktik där brukare och patienter ges vård och insatser baserade på bästa tillgängliga kunskap. Det är dock av stor vikt att Huvudmannagruppen genom sin sammansättning representerar och är insatta i de behov som finns i både mindre och större kommuner och i de olika verksamheter som där bedrivs. Malmö stad vill understryka vikten av att stärka patient- och brukarinflytande inom kunskapsstyrningen så att de kunskaper och erfarenheter som de har tas tillvara. Det är sannolikt aktuellt att stärka inflytandet för fler målgrupper än de som finns inom ramen för PRIO-uppdraget. PRIO-uppdraget är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen att, i samerkan med några andra myndigheter inom området hälso- och sjukvård och socialtjänst, säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Uppdraget inleddes med en inventering av vilket kunskapsstöd som behövs inom området. Denna inventering skedde genom dialog med verksamheter, yrkesverksamma samt personer med patient-, brukar- och närståendeerfarenhet inom området psykisk ohälsa. Det är inte ovanligt att samma personer är både brukare inom socialtjänsten och patienter inom sjukvården. Dessa personer har ofta sammansatta behov och behöver samordnade insatser från båda huvudmännen. Malmö stad instämmer i att en samlad kunskapsstyrning som utgår från individernas behov och som tydligt pekar på beröringspunkterna mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kan bidra till bättre förutsättningar för samverkan och god vård.

9 6 (6) Malmö stad arbetar med ett ständigt förbättringsarbete med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik där bästa tillgängliga kunskap är en av delarna. Då metoder inom socialtjänsten är ett underforskat område, välkomnar Malmö stad en breddning av SBU s uppdrag om det i enlighet med intentionen leder till att socialtjänsten på sikt kan bli mer forskningsnära och till att ge verksamheterna ett bättre kunskapsunderlag. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

10 Remiss REGERINGSI(ANSLIET 201,4-03-1,9 s2014/263e/stnr Socialdepartementet Enheten fdr samordning och stod Eva Edstrdm Fors Telefon Departementspromem oria 2Ol4:9 En samlad kunskapsstyrni ng ftir hilsooch sjukvird och socialtjdnst Remissinstanser: l. Riksdagens ombudsmin 2. Riksrevisionen 3. Kammarrltten i Jonkoping 4. Forvaltningsrltten i Stockholm 5. Forvaltningsritten i Umei 6. Justitiekanslern 7. Rikspolisstyrelsen 8. Rittsmedicinalverket 9. Migrationsverket 10. Myndigheten for samhallsskydd och beredskap (MSB) 1 1. Forsiikringskassan 12. Socialstyrelsen 13. Likemedelsverket 14. Hilso- och sjukvirdens ansvarsnimnd (HSAN) 1 5. Folkhalsomyndigheten 15. Myndigheten for virdanalys 17. Statens beredning for medicinsk utvirdering (SBU) 1 8. Statens institutionsstyrelse (SiS) 19. Myndigheten for handikappolitisk samordning (Handisam) 20. Hjalpmedelsinstitutet (HI) 21. Myndigheten for internationella adoptionsfrigor (MIA) 22. B arnombuds mannen (B O ) 23. Forskningsridet for halsa, arbetsliv och valfard (Forte) 2 4. T andvirds - och lekemedels forminsverket (TLV) 25. Arbetsgivarverket 25. Llnsstyrelsen i Blekinge lnn 27. Lansstyrelsen i Norrbottens len 28. Linsstyrelsen i Dalarnas hn 2g.Lansstyrelsen i Stockholms ien Postadr# Telelonvexel E-posti s.registrator@regeringskansliet se Stockholm Besdkfrdress Telefax FredsgatanS

11 30. Linsstyrelsen i Vastra Gtitalands lin 31. Statskontoret 32. E-hiilsomyndigheten 33. Inspektionen for vird och omsorg (IVO) 34. Utredningen (S 201,3:17) om tillganglig och siker information i hilso- och sjukvird och socialtjinst 35. Ekonomistyrningsverket (ESV) 36. Kammarkollegiet 37. Statistiska centralbyrin (SCB) 38. Statens skolverk 39. Statens skolinspektion 40. Universitetskanslersimbetet 41. Vetenskapsrndet 42. Karolinska institutet (KI) 43. Linn6universitet 44. Stockholms universitet 45. Umei universitet 46. Uppsala universitet 47.5rebro universitet 48. Verket for innovationssystem (Vinnova) 49. E-delegationen 50. Arvidsjaur kommun 51. Botkyrka kommun 52. Burlovs kommun 53. Eslovs kommun 54. Finspings kommun 55. Filipstads kommun 56. Gnosjo kommun 57. Gotlands kommun 58. Gzivle kommun 59. Gdteborgs kommun 60. Halmstads kommun 61. H<i6r kommun 62. Jdnkopings kommun 63. Kalmar kommun 54. Kungilvs kommun 65. Lulei kommun 66. Lysekils kommun 67. Malmo kommun 68. Marks kommun 69. Munkedals kommun 70. Molndals kommun 71. Norrtilje kommun 72. Nykopings kommun 73. Nynishamns kommun 74. Orsa kommun 75. Oskarshamns kommun 76. Solleftei kommun 2

12 l 77. Solna kommun 78. Stockholms kommun 79. Stromsunds kommun 80. Sundsvalls kommun 81. Umei kommun 82. Uppsala kommun 83. Vilhelmina kommun 84. Vingikers kommun 85. Vinersborgs kommun 86. Virnamo kommun 87. Vlsteris kommun 88. Ostersunds kommun 89. Bleking lens landsting 90. Dalarnas lens landsting 91. Giivleborgs lins landsting 92. Hallands lans landsting 93. Jnmtlands lins landsting 94. J6nkdpings ldns landsting 95. Kalmar lins landsting 96. Kronobergs lans landsting 97. Norrbottens lans landsting 98. Skine hns landsting 99. Stockholms lans landsting 100. Sodermanlands lins landsting 101. Uppsala lens landsting 102. Virmlands lans landsting I03. Visrerbottens lens landsting 104. Visternorrlands lins landsting 105. Vistmanlands lins landsting 106. Vistra Gotaland lens landsting 107. Orebro lens landsting t 08. Osrergotlands lens landsting Akademikerforbundet (SSR) 110. Astma- och Allergiforbundet Brostcancerforeningarnas riksorganisation (BRO) CSA - centralforbundet for socialt arbete 113. De Handikappades Riksforbund (DHR) 114. Demensforbundet 115. Famna FORSA - forbundet for forskning i socialt arbete 117. Forum for frivilligt socialt arbete 118. Fou-velferd 119. FOU-vist 120. Fysioterapeuterna 121. Forbundet Sveriges Arbetsterapeuter 122. Foreningen Sveriges socialchefer 123. Handikappf6rbundens samarbetsorgan (HSO) 1,24. Hjert- och Lungsjukas Riksforbund

13 Landsorganisationen i Sverige (LO) 126. Nationell samverkan for psykisk halsa (I'{SPH) 127. Patientnimnden i Kronobergs lan 128. Patientnlmnden i Stockholms lan 129. P atientnimnden-etis ka nlmnden i Vis ternorrlands lan 130. Patientnimndens kansli i Boris Vistra Gotalands lan 131. Patientnimndens kansli i Goteborg, Vistra Gotalands lin 132. Pensionirernas Riksorganisation (PRO) 133. Praktikertjanst 1,3 4. P riv att andhkarna Prostatacancerforbundet Reumatikerforbundet 137. Riksforbundet Slllsynta diagnoser Smittskyddslakarforeningen 139. Statens medicinsk-etiska rid (SMER) Sriftelsen Aldrecenrrum 141. Svensk forening for allminmedicin (SFAM) 142. Svensk forening for virdhygien Svensk sjukskoterskeforening Svenska Barnmorskeforbundet Svenska likaresillskapet Svenskt Niringsliv 147. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) Sveriges apoteksforening Sveriges Farmaceuter 150. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 151. Sveriges lakarforbund 152. Sveriges Pensionirers Riksforbund (SPRF) Sveriges PsykologfOrbund Sveriges tandlekarforbund Tjinsteminnens centralorganisation (TCO) 156. Ung Cancer 1,57. Yirdforbundet 158. Virdforetagarna Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 19 iuni2014. Svaren lamnas per e-post till s.re gistrator@ re geringskansliet. s e och s.sam@re geringskansliet. se. Svaren lamnas bide i pdf-format och i word-format. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter pi forslagen eller materialet i promemorian. Om remissen ir begrinsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sidan begrlnsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lamnar synpunkter ocksi pi ovriga delar. Myndigheter under regeringen ir skyldiga att svara pi remissen. En myndighet avgor dock pi eget ansvar om den har nigra synpunkrer att

14 5 redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har nigra synpunkter, ricker det att svaret ger besked om detta. For andra remissinstanser innebir remissen en inbiudan att lemna synpunkter. Rid om hur remissyttranden utformas finns i Statsridsberedningens promemoria Sza ra pa remiss - hlr och oarfdr (SB PM ). Denkan laddas ner frin Regeringskansliets webbplats q-x- \ U Tony Malmborg Departementsrid Kopia till Fritzes kundservice, la6 47 Stockholm

15 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Ds 2014:9