KVALITETSREDOVISNING RESURSCENTRUM 2007

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Resurscentrum KVALITETSREDOVISNING RESURSCENTRUM 2007 ADRESS: Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan 2 TELEFON: FAX: E-POST: resurscentrum@simrishamn.se Dokument: C:\Documents and Settings\ulbe\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK21\KR_2007_Resurscentrum.doc

2 Innehållsförteckning Sammanfattning/prioriterade mål sid 3 Grundfakta enheten sid 3 Verksamhetens organisation sid 4 Förutsättningar för verksamheternas sid 5 måluppfyllelse Struktur för arbetet med sid 7 kvalitetsredovisningen Insatser och arbetssätt för att nå målen sid 7 Resultatredovisning sid 10 Bedömning av måluppfyllelse i sid 10 förhållande till nationella mål Uppföljning av likabehandlingsplanen sid 10 Uppföljning av den lokala IKT-planen sid 10 Sammanfattning och en prioriteringslista sid 11 över utvecklingsområden

3 Sammanfattning Alla skolor inom Resurscentrum har kvalitetsredovisat kommunens prioriterade områden Normer och värden 2. Utveckling och lärande 3. Elevers ansvar och inflytande 4. Skolans eget valda mål Grundfakta om enheten Rektorsområde Resurscentrum omfattar Särskoleverksamhet, Resursskolor, A- klass, Modersmålsundervisning och Elevhälsa. Särskolan är åldersadekvat lokalintegrerad. Den obligatoriska särskolan finns i: Gärsnäs skola med grundsärskola år 1-6 och träningsskola år 1-10 med tillsammans sjutton elever. Jonbergsskolan år 7-10 med fjorton elever Den frivilliga särskolan finns i: Österlengymnasiet med tre elever på Särskolans Individuella program och från och med HT 07 har ett Nationellt program med 8 elever startat. I Gärsnäs finns också en grupp på fyra för elever med diagnosen Asperger syndrom. Modersmålsundervisning bedrivs i fyra språk: Våren -07 bosniska, albanska, franska och spanska, hösten -07 bosniska, albanska och polska. Under år 2007 har 64 elever valt modersmål. I Resursskolan i Gladsax går 7 elever i skolår 1 till 6 och i Resursskolan i St. Olof går 7 elever i skolår 7 till 9. Elevhälsan ger stöd till förskola och skola i form av handledning, konsultation och bedömning. I Elevhälsan ingår skolhälsovården, kuratorsverksamheten och Centrala stödteamet. Elevhälsan ansvarar för fördelning av tilläggspeng till elever i behov av särskilt stöd.

4 Verksamheten är organiserad i följande arbetsenheter Gärsnäs särskola Verksamhetsledare Ingrid Mårtensson Här finns 4 specialpedagoger/speciallärartjänster samt 5 elevassistenter. Simrishamns särskola Verksamhetsledare Kristina Schlyter På Joneberggskolan arbetar 2 specialpedagoger,1 mediapedagog och 2 elevassistenter. På Österlengymnasiet arbetar 2 specialpedagoger, 2 elevassistenter samt 1 förskollärare. I särskolans olika verksamheter arbetar dessutom 1 tvåämneslärare idrottmatematik, 1 Studieyrkesvägledare, 1 textillärare, 1 trä och metallslöjdslärare, 2 hemkunskapslärare samt 1 talpedagog. Samtlig personal är behörig. A-Klassen 1 specialpedagog och 1 elevassistent Modersmålsundervisningen Här finns 1 heltidstjänst samt 3 deltidstjänster. Elevhälsan samt resursskolorna i Gladsax och St Olof Verksamhetsledare: Pia-Maria Klint Gladsax Resursskola Arbetslagsledare Gunnel Johnson Här arbetar 1 specialpedagog, 1 tidigarelärare, 2 fritidspedagoger samt 1 husmor

5 St. Olof Resursskola Arbetslagsledare Andreas Mattsson Här arbetar 1 tvåämneslärare idrott-matematik, 1 senarelärare, 1 mediapedagog, 1 friskvårdspedagog samt 1 kock. Centrala stödteamet I teamet ingår 2 logopeder, 2 psykologer och 2 specialpedagoger. Skolhälsovården Samordnande skolsköterska Eva Olsson I skolhälsovården arbetar 5 skolsköterskor och en barnläkare på konsultbasis. Kuratorsverksamheten Samordnande kurator Tina Persson I verksamheten arbetar 5 kuratorer Personalen inom skolhälsovården och kuratorsverksamheten är lokalmässigt placerade ute på enheterna och Centrala stödteamet har sina lokaler på förvaltningskontoret. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Särskolan Särskolans undervisning bedrivs i ljusa, ändamålsenliga lokaler med god tillgång till lämpligt undervisningsmaterial och kompensatoriska hjälpmedel. Eleverna i tre av skolorna har tillgång till bibliotek i skolbyggnaden. Personalen är välutbildad med spetskompetens inom skilda områden, lång erfarenhet och låg sjukfrånvaro. All personal får kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. Varje arbetsenhet har en egen lokal arbetsplan med tydliga och medvetna mål. Arbetsenheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla kvalitetsarbetet och särskolans inre arbete och rutiner. Personalen vet vad som förväntas av dem och tar ansvar för detta. Rektor och verksamhetsledare träffas en gång per vecka. Verksamhetsledarna leder resp. arbetslagsträff en gång/vecka Vid bland annat omorganisation,

6 lokalbyte, tjänster och förändringar deltar även rektor. Den lokala samverkansgruppen har regelbundna möten. Alla har möjlighet att påverka och yttra sig innan beslut fattas. Minnesanteckningarna finns tillgängliga för alla anställda på vår Mötesplatssida där också övrig intern information anslås. Rektor tar del av åtgärdsprogrammen och enskilda klassers och elevers resultat följs upp. Utvecklingssamtal genomförs av rektor, samtalen är en god källa till att leda, förändra och utveckla verksamheten. Eftersom alla vet målen och vi har gemensamma mål för verksamheten har det formella ledarskapet en positiv genomslagskraft. Detta upplever vi vara en av effekterna av arbetet med Lyssnarkultur (Lars Rokkjaer), vilket även bidrar till vårt positiva arbetsklimat. Resurskolorna Gladsax Resursskola ligger i Gladsax gamla skola. Lokalen fungerar väl men kan inte betraktas som fullt ut ändamålsenlig för modern skolverksamhet. St Olof Resursskola är lokaliserad till Medborgarhuset i St Olof. Verksamheten flyttade in i de uppfräschade lokalerna på höstterminen Lokalerna upplevs som ändamålsenliga av såväl personal som elever. Personalen på resurskolorna har förutom en adekvat formell yrkeskompetens även ett genuint intresse och engagemang för att arbeta med elever i den aktuella målgruppen. Detta leder till intresse för kvalitetsarbete och därmed en positiv utveckling av verksamheten. Resurskolorna följer såväl de nationella som de lokalt utarbetade styrdokumenten. Resursskoloranas verksamhetsbeskrivningen är ett levande dokument som förändras genom det ständigt pågående kvalitetsarbetet. Verksamhetsledaren besöker resursskolorna varannan vecka, och dessa träffar kan vid behov utgöra lokal samverkan. Verksamhetsledaren träffar arbetslagsledarna individuellt vid behov. Arbetslagsledarna leder respektive arbetslagsträff 1 gång per vecka. All dokumentation samlas och förvaras enligt gällande bestämmelser och verksamhetsledaren informeras. Verksamhetsledaren deltar vid alla möten som rör mer övergripande frågor och viktiga elevärenden.

7 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisning (rutiner) Varje enhets mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanen och anpassade efter de specifika verksamheter som finns inom Resurscentrum. Enheternas mål är dels övergripande dels utifrån arbetslaget. Målen är direkt relaterade till elevernas individuella planer. Arbetslagen redovisar hur man har arbetat för att nå målen, resultaten utifrån de uppsatta målen, hur man funnit resultaten och åtgärder för utveckling i sina respektive kvalitetsredovisningar som rektor tillsammans med verksamhetsledare sammanställer. Insatser och arbetssätt för att nå målen Elevinflytande Mål i grundsärskolan: Alla elever ska uppleva att deras tankar och känslor tas på allvar och att de, genom att kommunicera sina tankar och känslor, har ett reellt inflytande över sin skolgång. Vidtagna åtgärder: Eleverna har aktivt deltagit in klassråd, elevråd och antimobbningsgrupper i de olika skolenheterna. Stor vikt har lagts vid att ge eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och behov bland annat genom samtal (Lyssnarkultur), utvärderingar och reflektion. Resultat: Arbetslagen har funnit resultaten genom kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare. Eleverna har veckovis gjort skriftliga utvärderingar, som sammanställts av klassläraren, som därefter har haft samtal med enskilda elever för att förstå deras sätt att tänka vid uppkomna frågeställningar, utifrån elevens utvärdering. Elevernas utvärdering visar, visserligen med lite skillnad mellan enskilda elever, att de varit nöjda med sin egen insats och också upplevt att de fått arbeta på det sätt de önskat eller uttryckt. Åtgärder för utveckling: Fortsätta att utveckla den lyssnande kulturen för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter. Hitta utvärderingsformer som är anpassade till elevers individuella behov och förutsättningar.

8 Normer och värden Mål i gymnasiesärskolan Elever och vuxna möts med respekt. Miljön ska vara tillåtande och tolerant Elever och personal ska trivas i sin arbetsmiljö Vidtagna åtgärder Alla vuxna har varit förebilder för eleverna och utvecklat bra rutiner i vardagen. Vi har haft en tydlig struktur med arbetsschema och adekvata uppgifter. Förhållningssättet har varit öppet och tillåtande Resultat Genom dagliga samtal och observationer har man sökt resultat och funnit att elever och personal känner respekt för varandra och trivs på sin arbetsplats. Åtgärder för utveckling Utveckla samarbetet med gymnasieskolan. Utveckling och lärande-kommunikation Mål i träningsskolan Alla elever vill kommunicera och har adekvata verktyg för det. Skolan ska erbjuda en kommunikativ miljö där all personal använder tecken till de elever som behöver det. Vidtagna åtgärder Alla har varit lyhörda för elevernas olika kommunikationssätt och gett sig tid att vänta in, tagit ögon-och kroppskontakt. Alternativa kommunikationsformer, kroppsspråk, tecken och bilder har använts förutom det talade språket.datorer och digitala bilder har använts i det dagliga arbetet. Resultat Resultat har samlats in genom utvecklingssamtal, dagliga observationer och genom regelbundna samtal med talpedagog. Föräldrar kommenterar att de ser en utveckling hos sina barn, som vill kommunicera mer. Eleverna ställer oftare frågor, vill berätta, vill veta, vill ha svar. Eleverna använder bilder för att berätta för sina föräldrar om vad som händer i skolan och kommunicerar på olika sätt med många människor i sin närhet. Åtgärder för utveckling Ge ny personal möjlighet att ta del av och behärska metoden TAKK. Informera övrig personal en gång/termin om elevernas aktuella tecken

9 Skolans eget valda mål Hälsa och livsstil Mål i resursskola, S:t Olof Att elevernas har kunskaper och redskap som möjliggör ett medvetet val av livsstil och vanor. Vidtagna åtgärder Eleverna har tagit dagliga morgonpromenader tillsammans med personalen och haft tre rejäla idrottspass per vecka. Hemlagad frukost, lunch och mellanmål har serverats. Kocken har haft fokus på att laga näringsriktig mat med bra råvaror och har kontinuerligt kommunicerat detta med eleverna. Eleverna har också fått möjlighet att aktivt delta i matlagningen. Personalen har fört en levande diskussion kring sunda levnadsvanor. Varje elev har testats avseende kondition och styrka och har erbjudits massage och mentorsamtal en gång i veckan. Flertalet elever har haft hälsosamtal med sjuksköterska och hälsopedagog. Personalen har arbetet för att vara goda förebilder i fråga om motionsvanor och livsstil. Resultat Arbetslaget har funnit resultaten genom mentorsamtal, via konditions- och styrketest och genom personalens egen utvärdering av verksamheten. Samtliga elever har utvecklats konditions- och styrkemässigt. Man bedömer att eleverna har utvecklat en större medvetenhet och i viss mån hittat redskap för att kunna göra mer medvetna val inom områdena kost och hälsa. Medvetenheten i sig innebär inte måluppfyllelse. Det krävs ett fortsatt arbete i syfte att implementera en sund livsstil hos varje elev. Åtgärder för utveckling Fortsatt strategiskt arbete för att nå målet enligt ovan. Elevers ansvar och inflytande Mål i resursskola, Gladsax Målet är att varje elev tar ansvar för sitt uppförande och sina handlingar. Att varje elev tar sin del i ansvaret för relationer, trivsel och material på skolan. Varje elev ska bli delaktig i planering av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter. Vidtagna åtgärder Individuell handledning till eleven vid planering och uppföljning av skolarbetet. Eleverna har dagligen, i grupp, en individuell utvärdering med reflektioner över uppförande och skolarbete. Eleverna får ta gemensamma beslut i elevrådet och demokratiskt följa dem.

10 Resultat Personalen har gjort bedömningen av måluppfyllelsen. Man har bedömt att målen är uppfyllda dock inte fullt ut när det gäller elevens delaktighet i planeringen av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter. Åtgärder för utveckling I verksamheten tränas eleverna, att med personalens hjälp, ta ansvar och få inflytande över sin situation, vilket man tillsamman med vårdnadshavarna utvärderar regelbundet och dokumenterar i åtgärdsprogram, socialutvecklingsplan, individuellutvecklingsplan samt individuell kunskapsplan. Detta är en långsiktig process som är under ständig utveckling. Resultatredovisning De olika arbetslagens KR visar på en god måluppfyllelse vilket bekräftas i mötet med eleverna. Eleverna uppmuntrar, påtalar och ifrågasätter olika händelser direkt, via mail eller telefon till klassrumspersonal, rektor eller andra beslutsfattare. Se resp. skolforms kvalitetsredovisning Bil. 1-4 Bedömning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Det framgår av de olika Åtgärdsprogrammen att måluppfyllelsen är god. Uppföljning av likabehandlingsplanen Någon utvärdering av likabehandlingsplanen har inte genomförts. I planen är sidorna 1-4 gemensamma för alla verksamheter inom Resursenheten. Vad gäller arbetet och planer lokalt, följer vi den enhet vi är integrerade i. Uppföljning av den lokala IKT-planen Under 2007 har vi utvärderat vår IKT-plan se bilaga 5. A- dagar har använts till gemensam IKT utbildning avseende de program som kommunen tillhandahåller.

11 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Resultaten i de olika verksamheterna är god. Undervisningen utgår ifrån elevernas olika förutsättningar, behov och intressen. Arbetet med att ge eleverna inflytande fungerar väl och kan utvecklas ytterligare. Sammanfattning och prioriteringslista över utvecklingsområden Vi behöver bli ännu tydligare vad gäller att klargöra värdet av ett brett erfarenhetsutbyte mellan de olika parterna i elevens nätverk. Vi ska fortsätta arbetet med Den lyssnande kulturen för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter. Alla i personalen ska tillämpa metoden och behärska TAKK samt fortsatt arbete med lösningsfokuserat arbetssätt på Resursskolorna. Insatser för utveckling Fortsatt handledning Erbjuda utbildning i TAKK